Riskfaktorer för infektion vid implantation av elektroniska enheter vid hjärtsjukdom

(1)

Implanterbara elektroniska enheter (CIED) an- vänds allt mer i behandlingen av hjärtsjukdom. I Sve- rige utförs cirka 7 000 implantationer av pacemaker, 1 500 av ICD (implanterbar defibrillator) och 1 000 CRT (bioventrikulär pacing) varje år. Mellan 2004 och 2014 ökade ICD-implantationsfrekvensen med 78 procent.

¹

Eftersom indikationerna för CIED-behandling ökar och implantationer utförs på allt sjukare patienter har antalet infektioner ökat markant. Det är märkligt att infektionsfrekvensen kopplad till CIED i USA ökar snabbare än implantationsfrekvensen.

²

CIED-infek- tioner delas in i ytliga och djupa. Ytliga infektioner drabbar endast operationssåret och behandlas fram- gångsrikt med antibiotika, medan djupa infektioner, som kan delas in i dosfickinfektioner, bakteriemi och CIED-endokardit, kräver explantation av hela CIED-systemet.

De djupa infektionerna är allvarligast och associe- ras med en kraftig ökning av dödlighet och sjuk- vårdskostnader. Korttidsdödligheten i CIED-relate- rade infektioner varierar mellan 3,7 och 11,3 procent i olika studier. Den extra kostnaden per infektion har rapporterats uppgå till cirka 15 000 USD i USA och 7 000 euro i Europa. Ett effektivt förebyggande av infektioner kräver bättre kunskap och ökad känne- dom om vilka patientgrupper som löper störst risk att utveckla infektion i samband med CIED-implan- tation. Syftet med denna studie var att sammanfatta

det tillgängliga vetenskapliga faktaunderlaget om riskfaktorer för CIED-infektion genom en systematisk litteraturöversikt och metaanalys. Artikeln är baserad på en studie publicerad i den medicinska tidskriften Europace.

³

Metod

Databaserna PubMed, Scopus och Web of Science genomsöktes av två personer, oberoende av varan- dra, i januari 2014. Den sökstrategi som användes innehöll följande söktermer: (pacemaker* OR de- fibrillator* OR resync) AND (infect OR endocar- ditis) AND (risk OR predict*). Dessutom granskades opublicerade studier och litteraturhänvisningar i rele- vanta artiklar. Inga begränsningar gjordes vad gäller språk och publikationsdatum.

Som inklusionskriterier valdes studier som studerade riskfaktorer för CIED-relaterade infektioner hos in- divider som genomgått implantation av pacemaker, implanterbar defibrillator (ICD) och biventrikulär pa- cing (CRT). Både prospektiva (randomiserade kon- trollerade studier, kohortstudier) och retrospektiva studier (fall–kontrollstudier, retrospektiva kohort- studier) var inkluderade. Alla studier med relevanta data inkluderades oberoende av vilken infektionsde- finition som används. Studier på pediatriska popula- tioner och studier av riskfaktorer hos patienter med blodflödesinfektion uteslöts.

Av Konstantinos A. Polyzos, Legitimerad läkare,

Central Sjukhuset Karlstad

Riskfaktorer för infektion vid

implantation av elektroniska

enheter vid hjärtsjukdom

(2)

Tabell 1

Riskfaktorer för CIED-infektion i enskilda studier

Ref. Identifierade riskfaktorer * Prospektiva studier

(4) Ingen antibiotikaprofylax (5) -

(6) Ingen antibiotikaprofylax (7) -

(8) Ingen antibiotikaprofylax (9) -

(10) - (11) -

(12) Ingen antibiotikaprofylax; reintervention; opera- tionslängd; oerfaren operatör

(13) Temporär pacing (14) Temporär pacing

(15) Ingen antibiotikaprofylax; pacemakerdosan på bu- ken

(16) Generatorbyte; manligt kön; kortare operations- längd

(17) Ingen antibiotikaprofylax; temporär pacing;

re-intervention; feber dygnet före implantation;

enhetsbyte*

(1) Ingen antibiotikaprofylax; operationslängd; dos- fickhematom; generatorbyte

(18) Reintervention; operationslängd; hemodialys*;

dosfickhematom; ICD enhetstyp*; elektrod för- skjutning

(19) Dosfickhematom

(20) Reintervention; trombocythämmande/ antikoagu- lerande läkemedel; tidigare kontralateralt implan- tat

(21) Generatorbyte; KOL

(22) -

(23) Pacemakerdosan på buken; dosfickhematom Fall–kontrollstudier

(24) Generatorbyte; diabetes; njurinsufficiens; an- tikoagulerande läkemedel ; hjärtsvikt; manligt kön*; ålder

(25) Ingen antibiotikaprofylax; enhetsbyte/ uppgrade- ring; central venkateter; cancer; kortikosteroider;

tidigare CIED-infektion; >2 enhetsrelaterade pro- cedurer; >2 elektroder*

(26) Enhetsbyte/revision; pacemakerdosan på buken (27) Enhetsbyte/revision; diabetes; njurinsufficiens;

förhöjt serumkreatinin; antikoagulerande läkeme- del *

(28) Överläkare operatör

(29) Generatorbyte*; elektrodförskjutning; dubbel-/

trippelkammarenhet*

(30) Temporär pacing; dosfickhematom; hemodialys;

KOL*; tidigare CIED-infektion; kronisk hudsjuk-

dom; ≥3 enhetsrelaterade procedurer; vårdtidens längd (≥2 d); Charlson index (≥4); epikardiell elektrod; postoperativ komplikation*

(31) Dosbyte/elektrodbyte; dosfickhematom; dubbel- kammarenhet; tidigare CIED-infektion; postope- rativt trauma

(32) Reintervention; diabetes; dubbelkammarenhet;

hjärtsjukdom*; samtidig invasiv procedur Retrospektiva kohortstudier

(33) -

(34) Ingen antibiotikaprofylax (35) Sårdränage

(36) -

(37) Epikardiell elektrod (38) Diabetes*

(39) Subkutan defibrillator*

(40) Enhetsbyte (41) -

(42) Uppgradering med dubbelkammarenhet (43) Pacemakerdosan på buken

(44) ICD-enhetstyp

(45) Operatörens erfarenhet *

(46) Pacemakerdosan på buken; tvåstegskirurgi; sub- kostal teknik för elektrodplacering; skada på dos- fickan; trycksår

(47) Manligt kön; >1 tidigare procedurer (48) -

(49) -

(50) Reintervention; temporär pacing

(51) Ingen antibiotikaprofylax; generatorbyte; dos- fickhematom; antikoagulerande läkemedel; korti- kosteroider; central venkateter; ålder

(52) Enhetsbyte (generator/elektroder)

(53) CRT-enhetstyp*; >2 elektroder; undersökningstid (54) -

(55) Ingen antibiotikaprofylax; CIED-utbyte; dubbel- kammarenhet; manligt kön; yngre ålder (20–49 år); implantation under de första åren av stu- dien; komplex operation; antalet tidigare opera- tioner*; indikation (AV-block)

(56) KOL; ålder; ras (svart > kaukasisk ); dialystyp (he- modialys > peritonealdialys); nyligen genom- gången infektion; cerebrovaskulär händelse/

TIA*; GI-blödning

(57) Njurinsufficiens; njursjukdom i slutskedet (58) -

(59) - (60) - (61) -

(62) Generatorbyte/uppgradering; CRT-enhetstyp

Förkortningar: ref, referens; ICD, implanterbar cardioverter defibrillator; KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom;

CIED, cardiac implantable electronic device; d, dagar; TIA, transitorisk ischemisk attack.

* Faktorer som är markerade med asterisk (*) identifierades som oberoende prediktorer för infektion i multi- variat analys.

à

(3)

Efter att varje studies relevanta uppgifter hade sam- manställts genomfördes en deskriptiv sammanfatt- ning av de patient-, enhets- och procedurrelaterade faktorer som var statistiskt signifikant associerade med CIED-infektion. För riskfaktorer med tillgängliga data från fler än fyra enskilda studier kombinerades resultaten till en sammanvägd oddskvot genom me- taanalys.

Resultat

Sammanlagt 60 studier uppfyllde inklusionskrite- rierna och ingick i litteraturöversikten: 21 prospek- tiva (8 randomiserade kontrollerade studier och 13 kohortstudier) och 39 retrospektiva studier (9 fall–

kontrollstudier och 30 retrospektiva kohortstudier).

Majoriteten av studierna fokuserade på djupa infek- tioner och den genomsnittliga infektionsfrekvensen var 1,0–1,3 procent. Mer än hälften av dessa infek- Tabell 2

Sammanvägda effektmått för potentiella riskfaktorer för CIED-infektion

Faktor Studier (n) Antal Sammanvägt effektmått P-värde

patienter (n) (95 % KI) §

Patientrelaterade faktorer

Ålder 11 6295 WMD= -1.27 (-3.08, 0.55) 017

Manligt kön 16 18770 OR= 1.12 (0.89, 1.41) 035

Diabetes 18 11839 OR= 2.08 (1.62, 2.67) <0,000001

Njurinsufficiens 5 2033 OR= 3.02 (1.38, 6.64) 0,006

Njursjukdom i slutskedet 8 3045 OR= 8.73 (3.42, 22.31) 0,00001

Serumkreatinin 4 612 WMD= 12.78 (-9.78, 35.33) 0,27

Förmaksflimmer 6 872 OR= 1.12 (0.63, 1.98) 0,69

Kranskärlssjukdom 6 968 OR= 1.26 (0.92, 1.73) 0,15

Hjärtsvikt 6 1277 OR= 1.65 (1.14, 2.39) 0,008

Ejektionsfraktion 4 2837 WMD= -0.78 (-3.32, 1.76) 0,55

Klaffprotes 4 649 OR= 1.42 (0.72, 2.81) 0,31

KOL 6 2810 OR= 2.95 (1.78, 4.90) 0,00003

Cancer 6 1555 OR= 2.23 (1.26, 3.95) 0,006

Hudsjukdom 4 6810 OR= 2.46 (1.04, 5.80) 0,04

Orala antikoagulantia 9 8527 OR= 1.59 (1.01, 2.48) 0,04

Trombocythämmare 4 6748 OR= 1.37 (0.83, 2.28) 0,22

Kortikosteroider 10 3432 OR= 3.44 (1.62, 7.32) 0,001

Tidigare CIED-infektion 4 463 OR= 7.84 (1.94, 31.60) 0,004

Procedurrelaterade faktorer

Ingen antibiotikaprofylax 16 14166 OR= 0.32 (0.18, 0.55) 0,00005 Enhetsbyte/ revision/uppgradering 26 21214 OR= 1.98 (1.46, 2.70) 0,00001

Dosbyte 20 12134 OR= 1.74 (1.22, 2.49) 0,002

Elektrodförskjutning 5 1755 OR= 6.37 (2.93, 13.82) 0,000003

Dosfickhematom 12 14228 OR= 8.46 (4.01, 17.86) <0,000001

Temporär pacing 10 10683 OR= 2.31 (1.36, 3.92) 0,002

Operationslängd 9 4850 WMD= 9.89 (0.52, 19.25) 0,04

Enhetsrelaterade faktorer

ICD-enhetstyp 14 16594 OR= 1.19 (0.84, 1.68) 0.32

CRT-enhetstyp 9 13308 OR= 1.92 (0.90, 4.10) 0.09

Dubbelkammarenhet 14 45224 OR= 1.45 (1.02, 2.05) 0.04

≥2 elektroder 6 1146 OR= 2.02 (1.11, 3.69) 0.02

Pacemakerdosan på buken 7 4017 OR= 4.01 (2.48, 6.49) <0,000001

Förkortningar: n, antal; KI, konfidensintervall; WMD, vägd medelskillnad; OR, oddskvot; KOL, kroniskt ob- struktiv lungsjukdom; CIED, cardiac implantable electronic device; ICD, implanterbar cardioverter defibrillator;

CRT, cardiac resychronization therapy.

§

Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet inte omfattar 0 för WMD och 1 för OR.

(4)

Referenser

1. de Oliveira JC, Martinelli M, Nishioka SA, Varejao T, Uipe D, Pedrosa AA, et al. Efficacy of antibiotic prophylaxis before the implantation of pacemakers and car- dioverter-defibrillators: results of a large, prospective, randomized, double-blinded, placebo-controlled trial. Circulation Arrhythmia and Electrophysiology 2009 Feb;2(1):29-34. 2. Greenspon AJ, Patel JD, Lau E, Ochoa JA, Frisch DR, Ho RT, et al. 16-year trends in the infection burden for pacemakers and implantable cardioverter-defibrillators in the United States 1993 to 2008. Journal of the American College of Cardiology 2011 Aug;58(10):1001-1006. 3. Polyzos KA, Konstantelias AA, Falagas ME. Risk factors for cardiac implantable electronic device infection: a systematic review and meta-analysis. Europace 2015 May;17(5):767-777. 4. Muers MF, Arnold AG, Sleight P. Prophylactic antibiotics for cardiac pacemaker implantation. A prospective trail. British Heart Journal 1981 Nov;46(5):539-544. 5. Rams- dale DR, Charles RG, Rowlands DB, Singh SS, Gautam PC, Faragher EB. Antibiotic prophylaxis for pacemaker implantation: a prospective randomized trial. Pacing and Clinical Electrophysiology 1984 Sep;7(5):844-849. 6. Bluhm G, Jacobson B, Julander I, Levander-Lindgren M, Olin C. Antibiotic prophylaxis in pacemaker surgery - a prospective study. Scandinavian Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery 1984;18(3):227-234. 7. Bluhm G, Nordlander R, Ransjo U. Antibiotic prophylaxis in pacemaker surgery: a prospective double blind trial with systemic administration of antibiotic versus placebo at implantation of cardiac pacemakers.

Pacing and Clinical Electrophysiology 1986 Sep;9(5):720-726. 8. Glieca F, Luciani N, Di Giammarco G, Romolo M, Falcone F, Di Nardo E, et al. The role of antibiotic prophylaxis in the implantation of pacemakers. Minerva cardioangiologica 1987 Oct;35(10):549-552. 9. Mueller X, Sadeghi H, Kappenberger L. Complications after single versus dual chamber pacemaker implantation. Pacing and Clinical Electrophysiology 1990 Jun;13(6):711-714. 10. Bru P, Cointe R, Metge M, Mallet MN, Moyal C, Dolla E, et al. Value of systematic preventive antibiotherapy in cardiac pacemaker implantation. Annales de Cardiologie et d’angeiologie 1991 Apr;40(4):171- 174. 11. Luninghake F, Gottschalk A, Stierle U, Potratz J, Sack K, Diederich K. Antibiotic prophylaxis for pacemaker implantation: a prospective randomized trial in 302 patients. Pacing and Clinical Electrophysiology 1993 May;16:1138. 12. Mounsey JP, Griffith MJ, Tynan M, Gould FK, MacDermott AF, Gold RG, et al. Antibiotic prophylaxis in permanent pacemaker implantation: a prospective randomised trial. British Heart Journal 1994 Oct;72(4):339-343. 13. Chauhan A, Grace AA, Newell SA, Stone DL, Shapiro LM, Schofield PM, et al. Early complications after dual chamber versus single chamber pacemaker implantation. Pacing and Clinical Electrop- hysiology 1994 Nov;17(11 Pt 2):2012-2015. 14. Aggarwal RK, Connelly DT, Ray SG, Ball J, Charles RG. Early complications of permanent pacemaker implantation:

no difference between dual and single chamber systems. British Heart Journal 1995 Jun;73(6):571-575. 15. Kron J. Clinical significance of device-related complications in clinical trials and implications for future trials: insights from the Antiarrhytmics Versus Implantable Defibrillators (AVID) trial. Cardiac Electrophysiology Review 2003 Dec;7(4):473-478. 16. Bertaglia E, Zerbo F, Zardo S, Barzan D, Zoppo F, Pascotto P. Antibiotic prophylaxis with a single dose of cefazolin during pacemaker implantation: incidence of long-term infective complications. Pacing and Clinical Electrophysiology 2006 Jan;29(1):29-33. 17. Klug D, Balde M, Pavin D, Hidden-Lu- cet F, Clementy J, Sadoul N, et al. Risk factors related to infections of implanted pacemakers and cardioverter-defibrillators: results of a large prospective study.

Circulation 2007 Sep;116(12):1349-1355. 18. Romeyer-Bouchard C, Da Costa A, Dauphinot V, Messier M, Bisch L, Samuel B, et al. Prevalence and risk factors related to infections of cardiac resynchronization therapy devices. European Heart Journal 2010 Jan;31(2):203-210. 19. Krahn AD, Lee DS, Birnie D, Healey JS, Crystal E, Dorian P, et al. Predictors of short-term complications after implantable cardioverter-defibrillator replacement: results from the Ontario ICD Database. Circulation Arrhythmia and Electrophysiology 2011 Apr;4(2):136-142. 20. Metais M, Hebrard A, Duparc A, Mondoly P, Delay M, Lepage B, et al. Cardiac implantable devices:

surveillance of surgical site infections and assessment of professional practices. Archives of Cardiovascular Diseases 2011 May;104(5):325-331. 21. Landolina M, Gasparini M, Lunati M, Iacopino S, Boriani G, Bonanno C, et al. Long-term complications related to biventricular defibrillator implantation: rate of surgical revisions and impact on survival: insights from the Italian Clinical Service Database. Circulation 2011 Jun;123(22):2526-2535. 22. MacFadden DR, Crystal E, Krahn AD, Mang- at I, Healey JS, Dorian P, et al. Sex differences in implantable cardioverter-defibrillator outcomes: findings from a prospective defibrillator database. Annals of Inter- nal Medicine 2012 Feb;156(3):195-203. 23. Uslan DZ, Gleva MJ, Warren DK, Mela T, Chung MK, Gottipaty V, et al. Cardiovascular implantable electronic device replacement infections and prevention: results from the REPLACE Registry. Pacing and Clinical Electrophysiology 2012 Jan;35(1):81-87. 24. Bloom H, Heeke B, Leon A, Mera F, Delurgio D, Beshai J, et al. Renal insufficiency and the risk of infection from pacemaker or defibrillator surgery. Pacing and Clinical Electrophysiology 2006 Feb;29(2):142-145. 25. Sohail MR, Uslan DZ, Khan AH, Friedman PA, Hayes DL, Wilson WR, et al. Risk factor analysis of permanent pacemaker infection. Clinical Infectious Diseases : an official publication of the Infectious Diseases Society of America 2007 Jul;45(2):166-173. 26. Marschall J, Hopkins-Broyles D, Jones M, Fraser VJ, Warren DK. Case-control study of surgical site infections associated with pacemakers and implantable cardioverter-defibrillators. Infection Control and Hospital Epidemiology 2007 Nov;28(11):1299-1304. 27. Lekkerkerker JC, van Nieuwkoop C, Trines SA, van der Bom JG, Bernards A, van de Velde ET, et al. Risk factors and time delay associated with cardiac device infections: Leiden device registry. Heart 2009 May;95(9):715-720. 28. Gould PA, Gula LJ, Champagne J, Healey JS, Cameron D, Simpson C, et al. Outcome of advisory implantable cardioverter-defibrillator replacement: one-year follow-up. Heart Rhythm 2008 Dec;5(12):1675-1681. 29. Nery PB, Fernandes R, Nair GM, Sumner GL, Ribas CS, Menon SM, et al. Device-related infection among patients with pacemakers and implantable defibrillators: incidence, risk factors, and consequences. Journal of Cardiovascular Electrophysiology 2010 Jul;21(7):786-790. 30. Sohail MR, Hussain S, Le KY, Dib C, Lohse CM, Friedman PA, et al. Risk factors associated with early- versus late-onset implantable cardioverter-defibrillator infections. Journal of Inter- ventional Cardiac Electrophysiology 2011 Aug;31(2):171-183. 31. Raad D, Irani J, Akl EG, Choueiri S, Azar E, Abboud J, et al. Implantable electrophysiologic cardiac device infections: a risk factor analysis. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 2012 Nov;31(11):3015-3021. 32. Herce B, Nazeyrollas P, Lesaffre F, Sandras R, Chabert JP, Martin A, et al. Risk factors for infection of implantable cardiac devices: data from a registry of 2496 patients. Europace 2013 Jan;15(1):66-70. 33. Rao G, Ford WB, Zikria EA, Miller WH, Samadani SR. Incidence and prevention of infection in patients with permanent cardiac pacemakers.

International surgery 1974 Oct;59(10):559-561. 34. Mugica J, Brichler J. Value of systematic antibiotic therapy after implantation of a pacemaker. Study of 2,016 cases. La Nouvelle Presse Medicale 1977 Mar;6(9):733-734. 35. Hartstein AI, Jackson J, Gilbert DN. Prophylactic antibiotics and the insertion of permanent trans

tioner orsakades av stafylokocker (Stafylococcus au- reus: 30 procent; koagulasnegativa stafylokocker: 25 procent), medan en minoritet orsakades av gramne- gativa organismer (5 procent) eller var polymikro- biella (6 procent). De riskfaktorer för infektion som identifierats av enskilda studier sammanfattas i tabell 1. Resultaten av metaanalysen för varje riskfaktor vi- sas i tabell 2.

Diskussion

Denna artikel sammanfattar alla tillgängliga stu- dier om riskfaktorer för infektion i samband med implantation av CIED-enheter. Patientrelaterade

faktorer som var signifikant associerade med infek- tion i metaanalysen var diabetes, njurinsufficiens, hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, cancer, tidigare CIED-infektion, hudsjukdom, kortikosteroi- der och orala antikoagulantia. Signifikanta proce- durrelaterade riskfaktorer var icke användning av antibiotikaprofylax, systemuppgradering/revision, generatorbyte, dislokation av elektroder, hematom, temporär pacing och operationslängd. När det gäller enhetsrelaterade faktorer var ICD, CRT, dubbelkam- marenheter och placering av två eller fler elektroder förknippade med ökad risk för infektion.

à

(5)

venous cardiac pacemakers. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery 1978 Feb;75(2):219-223. 36. Wunderly D, Maloney J, Edel T, McHenry M, McCar- thy PM. Infections in implantable cardioverter defibrillator patients. Pacing and Clinical Electrophysiology 1990 Nov;13(11:1):1360-1364. 37. Trappe HJ, Pfitzner P, Klein H, Wenzlaff P. Infections after cardioverter-defibrillator implantation: observations in 335 patients over 10 years. British Heart Journal 1995 Jan;73(1):20-24.

38. Spinler SA, Nawarskas JJ, Foote EF, Sabapathi D, Connors JE, Marchlinski FE. Clinical presentation and analysis of risk factors for infectious complications of implantable cardioverter-defibrillator implantations at a university medical center. Clinical Infectious Diseases 1998 May;26(5):1111-1116. 39. Smith PN, Vidaillet HJ, Hayes JJ, Wethington PJ, Stahl L, Hull M, et al. Infections with nonthoracotomy implantable cardioverter defibrillators: can these be prevented? Endotak Lead Clinical Investigators. Pacing and Clinical Electrophysiology 1998 Jan;21(1:1):42-55. 40. Harcombe AA, Newell SA, Ludman PF, Wistow TE, Sharples LD, Schofield PM, et al.

Late complications following permanent pacemaker implantation or elective unit replacement. Heart 1998 Sep;80(3):240-244. 41. Kiviniemi MS, Pirnes MA, Eranen HJ, Kettunen RV, Hartikainen JE. Complications related to permanent pacemaker therapy. Pacing and Clinical Electrophysiology 1999 May;22(5):711-720. 42. Higgins SL, Pak JP, Barone J, Williams SK, Bollinger FM, Whiting SL, et al. The first year experience with the dual chamber ICD. Pacing and Clinical Electrophysiology 2000 Jan;23(1):18-25. 43. Mela T, McGovern BA, Garan H, Vlahakes GJ, Torchiana DF, Ruskin J, et al. Long-term infection rates associated with the pectoral versus abdo- minal approach to cardioverter - defibrillator implants. The American Journal of Cardiology 2001 Oct;88(7):750-753. 44. Wiegand UK, LeJeune D, Boguschewski F, Bonnemeier H, Eberhardt F, Schunkert H, et al. Pocket hematoma after pacemaker or implantable cardioverter defibrillator surgery: influence of patient morbidity, operation strategy, and perioperative antiplatelet/anticoagulation therapy. Chest 2004 Oct;126(4):1177-1186. 45. Al-Khatib SM, Lucas FL, Jollis JG, Malenka DJ, Wennberg DE. The relation between patients’ outcomes and the volume of cardioverter-defibrillator implantation procedures performed by physicians treating Med- icare beneficiaries. Journal of the American College of Cardiology 2005 Oct;46(8):1536-1540. 46. Gil P, Fernandez Guerrero ML, Bayona JF, Rubio JM, de Gorgolas M, Granizo JJ, et al. Infections of implantable cardioverter-defibrillators: frequency, predisposing factors and clinical significance. Clinical Microbiology and Infection 2006 Jun;12(6):533-537. 47. Catanchin A, Murdock CJ, Athan E. Pacemaker infections: a 10-year experience. Heart, Lung & Circulation 2007 Dec;16(6):434-439.

48. Dasgupta A, Montalvo J, Medendorp S, Lloyd-Jones DM, Ghossein C, Goldberger J, et al. Increased complication rates of cardiac rhythm management devices in ESRD patients. American Journal of Kidney Diseases 2007 May;49(5):656-663. 49. Ito I, Kono K, Shinbo G, Tadokoro K, Abe C, Takemura N, et al. Implantable cardioverter defibrillator in maintenance hemodialysis patients with ventricular tachyarrhythmias: a single-center experience. Hemodialysis International 2009 Jan;13(1):48-54. 50. Pakarinen S, Oikarinen L, Toivonen L. Short-term implantation-related complications of cardiac rhythm management device therapy: a retro- spective single-centre 1-year survey. Europace 2010 Jan;12(1):103-108. 51. Cengiz M, Okutucu S, Ascioglu S, Sahin A, Aksoy H, Sinan Deveci O, et al. Permanent pacemaker and implantable cardioverter defibrillator infections: seven years of diagnostic and therapeutic experience of a single center. Clinical Cardiology 2010 Jul;33(7):406-411. 52. Borleffs CJ, Thijssen J, de Bie MK, van Rees JB, van Welsenes GH, van Erven L, et al. Recurrent implantable cardioverter-defibrillator replacement is associated with an increasing risk of pocket-related complications. Pacing and Clinical Electrophysiology 2010 Aug;33(8):1013-1019. 53. Margey R, McCann H, Blake G, Keelan E, Galvin J, Lynch M, et al. Contemporary management of and outcomes from cardiac device related infections. Europace 2010 Jan;12(1):64-70.

54. Bloom HL, Constantin L, Dan D, De Lurgio DB, El-Chami M, Ganz LI, et al. Implantation success and infection in cardiovascular implantable electronic device procedures utilizing an antibacterial envelope. Pacing and clinical electrophysiology 2011 Feb;34(2):133-142. 55. Johansen JB, Jorgensen OD, Moller M, Arnsbo P, Mortensen PT, Nielsen JC. Infection after pacemaker implantation: infection rates and risk factors associated with infection in a population-based cohort study of 46299 consecutive patients. European Heart Journal 2011 Apr;32(8):991-998. 56. Charytan DM, Patrick AR, Liu J, Setoguchi S, Herzog CA, Brookhart MA, et al.

Trends in the use and outcomes of implantable cardioverter-defibrillators in patients undergoing dialysis in the United States. American Journal of Kidney Diseases 2011 Sep;58(3):409-417. 57. Tompkins C, McLean R, Cheng A, Brinker JA, Marine JE, Nazarian S, et al. End-stage renal disease predicts complications in pacemaker and ICD implants. Journal of Cardiovascular Electrophysiology 2011 Oct;22(10):1099-1104. 58. Lyman S, Sedrakyan A, Do H, Razzano R, Mushlin AI. Infrequent physician use of implantable cardioverter-defibrillators risks patient safety. Heart 2011 Oct;97(20):1655-1660. 59. Armaganijan LV, Toff WD, Nielsen JC, Andersen HR, Connolly SJ, Ellenbogen KA, et al. Are elderly patients at increased risk of complications following pacemaker implantation? A meta-analysis of randomized trials.

Pacing and Clinical Electrophysiology 2012 Feb;35(2):131-134. 60. Schuchert A, Muto C, Maounis T, Frank R, Boulogne E, Polauck A, et al. Lead complications, device infections, and clinical outcomes in the first year after implantation of cardiac resynchronization therapy-defibrillator and cardiac resynchronization therapy-pacemaker. Europace 2013 Jan;15(1):71-76. 61. Peterson PN, Varosy PD, Heidenreich PA, Wang Y, Dewland TA, Curtis JP, et al. Association of single- vs dual-chamber ICDs with mortality, readmissions, and complications among patients receiving an ICD for primary prevention. JAMA 2013 May;309(19):2025-2034. 62. Palmisano P, Accogli M, Zaccaria M, Luzzi G, Nacci F, Anaclerio M, et al. Rate, causes, and impact on patient outcome of implantable device complications requiring surgical revision: large population survey from two centres in Italy. Europace 2013 Apr;15(4):531-540. 63. Odenholt I. Antibiotikaprofylax vid kirurgi. Available from: http://

www.internetmedicin.se/page.aspx?id=327.

SLUTSATS

Denna artikel sammanfattar det vetenskapliga faktaunderlaget om riskfaktorer för CIED-infek- tion och kan ligga till grund för studier av yt- terligare förebyggande åtgärder (antibiotikaval, användning av lokala antibiotika, antibakteriellt kuvert) som kan minska infektionsrisken hos hög- riskpatienter och vid högriskoperationer.