Micasa Fastigheters visningslägenhet. Visionen om framtidens omsorgsboende. Ett gott exempel. Ett boende att se fram emot

Visionen om framtidens omsorgsboende

Ett gott exempel

Micasa Fastigheters visningslägenhet

boende Ett att se

fram

Micasa Fastigheter ska vara en drivande kraft i branschutvecklingen. Det innebär att bolaget ska medverka i utvecklingen av nya lösningar som förenklar och förbättrar till­

varon för personer som har behov av ett ext­

ra stöd i boendet.

Erfarenheten visar att det i många fall

skiljer sig i utformning av bostäder för per­

soner med demensdiagnos beroende på be­

ställarens erfarenhet och kunskap. Hur ett boende utformas beror därför i hög grad på de ansvariga för ett boende vid ombygg­

nadstillfället, inte alltid på den forskning och kunskap som finns om behoven perso­

”En lugn och hemlik miljö

med naturliga material och fokus på

hjälpmedel och inredning”

ner med demensdiagnos har. Alla verksam­

heter har olika kunskaper och erfarenheter.

I den visningslägenhet som Micasa Fastig heter skapat har erfarenheterna och de nya forskningsrönen inom demenspro­

blematiken tagits tillvara. I planeringsfasen har det ingått studiebesök på olika gruppbo­

städer för personer med demensdiagnos. In­

tervjuer har gjorts med sjuksköterskor, an­

svariga och även med boende. Forskare och andra personer kunniga inom området har intervjuats.

En demensdiagnos kan vara mycket in­

dividuell och behoven och utformningen av boendet kan variera. Det som de flesta pe­

kat på, och som är framträdande i visnings­

lägenheten, är vikten av lugn och harmoni samt betydelsen av bra belysning, kulörer och kontraster.

Tanken med lägenheten är att visa ett gott exempel på hur en omsorgslägenhet kan se ut idag och i framtiden. Projektgrup­

per med flera ska kunna besöka lägenheten i början av projektet för att få idéer och in­

spiration och på så sätt förkorta projekte­

ringstiden.

Lägenheten är också tänkt att vara en källa till kunskap och inspiration för arki­

tekter, personal inom äldreomsorgen, stu­

denter och anhöriga. Visningslägenheten är utrustad i enlighet med senaste forsknings­

resultat och väl underbyggda erfarenheter.

I visningslägenheten bor en fiktiv person, som kallas Hanna. Lägenheten är anpas­

sad efter Hannas behov och möblerad pre­

cis som en riktig lägenhet med en så hemlik miljö som möjligt. Hanna har en demens­

diagnos och har precis flyttat in i lägenhe­

ten. Hon behöver omsorg dygnet runt och kan inte längre bo kvar hemma.

Lägenheten ska ses som en del i en gruppbostad för demenssjuka. I projekte­

ringsarbetet har hänsyn tagits till persona­

lens arbete. Teknik har installerats för att underlätta och förbättra trygghet, kvalitet och integritet för den boende. Med hjälp av tekniken i lägenheten kan personalen mins­

ka ”onödiga” kontroller och extra spring, för att istället ge den boende lugn. På det sättet kan kvaliteten i boendet höjas och trygghe­

ten för både boende och personal öka.

Tack till er alla som hjälpt oss!

Välkomna!

Anders Nordstrand VD

Micasa Fastigheters visningslägenhet ska upp fylla behoven för en fiktiv person med demensdiagnos och som är biståndsbedömd.

Micasa Fastigheter kallar denna person Hanna. Lägenheten ska möjliggöra för olika intressenter att se hur en lägenhet i ett mo­

dernt gruppboende kan se ut.

Lägenhetens förebild är hemmet. Därför har alla institutionella detaljer tonats ned utan att ge avkall på vårdpersonalens behov av en genomtänkt arbetsmiljö. Den har en ren och enkel visuell utformning med fokus på inredning och teknikstöd. Naturliga eller naturlika material har använts i största möj­

liga utsträckning.

Färgsättningsprincipen stödjer den rums­

Lägenhetens utformning

uppfattning som personer med demens­

diagnos har och är baserad på ekvirkets färgskala i kombination med accentfärger för viktiga funktioner.

Vardagsrummet

Vardagsrummet är bostadens hjärta med sovplats, sittgrupp och väl synlig informa­

tionsvägg där TV, digital kalender för påmin­

nelser och trygghetslarm samlats för att ge maximal överblickbarhet. Den Svanenmärk­

ta sittgruppens fåtöljer har en enkel utform­

ning. Golvet är en imitation av ek för att ge en varm ton och känsla av natur liga mate­

rial och samtidigt är det lättstädat. Golvet ligger på en fjädrande underlags matta som

Vardagsrummet har accentfärger på två motstående väggar för att stödja rumsuppfattningen.

motverkar belastningsskador och minimerar fallskador med ett dämpande material som ursprungligen tagits fram av NASA.

En rörelsedetektorstyrd ledbelysning i eksockeln på ena väggen styr den boende i riktning mot badrummet. Anslutande golv­

socklar är i ek för kontinuitet och för att harmoniera med golvet.

Väggarna är microlitvävbelagda för att simulera ytan av en tapet samtidigt som det är lätt att förbättra målningen vid

behov. De är enfärgade utan mönster efter­

som mönster kan uppfattas som störande för personer med demenssjukdom. Skjut­

dörren in mot utställningsrummet/perso­

nalkontor* har samma färg som väggen för att inte dra uppmärksamheten till den. Yt­

terväggen har den ljusaste nyansen för att minska kontrasten i förhållande till fönstren.

Kablar och installationsboxar är dolda. I taket finns infällda armaturer som belyser tavlor och viktiga väggytor utan att dra upp­

märksamheten till sig själva. De lampor som hänger ned i rummet väljer den boende själv som ett personligt komplement. En diskret infälld takskena antyder hur sängen kan komma att vridas ut i rummet vid ett utökat vårdbehov. Innan behovet uppstår ska upp­

märksamheten inte riktas dit för att tona ned de institutionella dragen i bostaden.

Badrummet är varmt gult. Den blå kulören ger en tydlig kontrast till omgivningen.

* Utställningsrummet/personalkontoret ska ses som ett utrymme i gruppboendet.

Badrum

Dörren till badrummet har en intensiv blå kulör och ger en tydlig kontrast till de om­

givande väggarna. Ytan har en relief av ett hjärta. Dörrens minimala slagning och möj­

ligheten att både öppnas inåt och utåt be­

roende på rörelseriktning gör den lämpad

för rörelsehindrade med eller utan rullstol.

Kulörerna i badrummet har varma gula nyanser för att skapa en trivsam känsla.

Det sitter en väl tilltagen infravärmare integrerad i undertaket.

Golvet har en skrovlig, halkdämpande yta och är lagd på en fjädrande underlagsmatta som både lindrar effekterna av fall och har en högre isoleringsförmåga.

Dörrens blå accentfärg används även för att skilja ut och dra uppmärksamheten till viktiga funktioner som toalettstolens lock och handtaget på handfatet. Handfatet är höj­ och sänkbart och försett med handtag som underlättar och förlänger självständigt användande av badrummet vid nedsatt rör­

lighet. Duschen har en kombinerad dusch­

stång och handtag och är placerad mellan toalettstol och duschstol för att möjliggöra val av duschplats.

Köket

Köket med matplats utgör ett viktigt blick­

fång från vardagsrummet. Matbordet har en vit laminatskiva och indragna ben för att minska snubbelrisken. Bordets kant har en avvikande accentkulör som underlättar orientering vid nedsatt syn. Stolarna funge­

rar både som sittmöbel och uppresningsstöd med sina långa armstöd. De horisontella trä­

ribborna ger ett bra grepp för en hjälpare som skjuter in stolen. Klädseln är utförd i tå­

liga, avtagbara och tvättbara material.

Köket har en återhållen framtoning med begränsade funktioner. Kylen är inbyggd och diskret antydd med svag kulörskillnad.

Eftersom det inte finns underskåp under

Med sin minimala slagning och möjligheten att öpp- na både inåt och utåt är badrumsdörren väl lämpad för rörelsehindrade.

bänkskivan och eftersom diskhon är till­

gänglighetsanpassad kan rullstolsburna an­

vända köket.

Stor vikt har lagts vid att rensa bort och dölja störande installationer. Fokus ligger istället på vitrinskåpens helt genomsiktli­

ga glas som direkt visar vad som finns i res­

pektive skåp utan att man behöver lita till sitt minne. Även handtagen är markerade genom en matt, svart kulör som ger en till­

räcklig kontrast utan att upplevas som ett störande inslag.

Ett av överskåpen används för att dölja den teknik som krävs för att hålla igång TV, digital kalender, trygghetslarm och rörelse­

detektor för ledbelysningssockel.

Hallen

Hallen domineras av ytterdörren som på grund av sin viktiga funktion har försetts med den blå accentfärgen och de tekniska hjälpmedlen för påminnelser och dörrkame­

ra. Här finns även kapphyllan som kan göm­

mas bakom skjutdörrar så att en boende som har svårt att klara sig utanför bostaden inte uppmuntras till att gå ut genom att få syn på ytterkläderna. Dörren till förrådet har sam­

ma färg som väggarna för att inte dra upp­

märksamheten till sig.

Trapphuset

Trapphuset domineras av samma färgskala och materialval som lägenheten. Soffan vid entrén och postboxarna har varianter av dör­

rarnas accentfärg.

Vitrinskåpet har glasdörrar som direkt visar vad som finns i skåpen.

Målet med belysningslösningen har varit att skapa en hemtrevlig miljö som går att anpassa efter den boendes behov. Alla uttag för armaturer är förberedda för att belys­

ningen ska kunna dimras. Samtliga arma­

turer är försedda med energieffektiva ljus­

källor med lång livslängd för att spara på miljön och minska underhållsbehovet. Ljus­

källornas färgtemperatur är anpassade för att ge ett varmt ljus.

Belysning

Ljus för äldre

Synskador hör ålderdomen till. Många har problem med grumlig lins, katarakt, eller gråstarr som det tidigare kallades. De olika synskadorna kräver likvärdiga belysnings­

lösningar. Generellt ökar känsligheten för bländning och behovet av tydliga kontraster.

Ett ledljus tänds med hjälp av rörelsedetektor när man kliver upp på natten.

Bländning

För att minska risken för bländning i lägen­

heten har armaturerna stora lysande ytor där ljuskällan är helt dold. Armaturerna är runtlysande för att släppa ut ljus i tak eller mot vägg närmast armaturen och för att på så sätt ge en mjuk övergång mellan ljusare och mörkare ytor.

I kök och trapphus används armaturer med avbländning vilket ger en effektiv ljus­

fördelning. Armaturplaceringar och material i lägenheten har valts för att minska risken för bländande reflexer.

Kontraster

Färgkontraster och ljuskontraster är ut­

märkta att arbeta med för att ge en visuellt tydlig miljö som är lätt att orientera sig i.

I trapphuset är en armatur placerad vid entréns glasdörr för att förstärka ljuset inomhus dagtid och minska kontrasten mel­

lan de inre och yttre ljusnivåerna. En ljus färgsättning runt fönster minskar kontras­

ten mellan ute och inne under dagtid och hjälper även till att sprida dagsljuset in i rummet. Under dygnets mörka timmar blir kontrasterna omvända och ett fönster upp­

levs som ett svart hål i rummet. En föns­

terarmatur tillsammans med en ljus gardin ger en balanserad kontrast.

Funktionell belysning

Med ett styrsystem för belysningen kan man programmera användbara funktioner.

I lägenheten finns t ex en rörelsesensor som tänder toalettbelysningen och en ljuslist i golvsockeln som lyser upp vägen mot toa­

letten när man kliver ur sängen. Vid säng­

en finns en strömbrytare som släcker all be­

lysning.

Ute i trapphuset finns också rörelsesen­

sorer som tänder belysningen. När ingen be­

finner sig i trapphuset dimras belys ningen ner till ca tio procent för att spara energi och öka ljuskällornas livslängd.

Trygg-i-hemmet-system (Alleato)

I visningslägenheten finns ett Trygg­i­hem­

met system installerat som samordnar funktioner för att skapa ett tryggt och sä­

kert boende.

Tekniken är ett komplement till den per­

sonliga vården och omsorgen vilket frigör mer tid för personlig kontakt och omvård­

nad. Systemet styrs av en liten dator som inte är större än en bok. Med denna kan personalen se hur situationen är i Hannas lägenhet genom en webbläsare.

De kan också få meddelanden eller larm för åtgärd till expedition eller mobiltelefon.

Alla samordnade funktioner i lägenheten individanpassas utifrån Hannas behov. Via webben får omsorgspersonalen tillgång till informationen.

Styrning/Godnattknapp

Med teknikens hjälp kan man styra så att den boende med en enda knapptryckning kan stänga av de funktioner som inte be­

hövs under natten. Det kan t ex vara att släcka alla lampor utom ledljuset.

Tekniken

Tekniken är ett komplement till den personliga vården och omsorgen vilket frigör mer tid för personlig kontakt och omvårdnad.

Automatik

När Hanna ska duscha strålar värme från takets infrapanel. Om Hanna glömmer vatt­

net på när hon lämnar badrummet hjälper tekniken till att automatiskt stänga av det.

Samtidigt får personalen ett meddelande om vad som hänt för att kunna hjälpa Han­

na.Trygg­i­hemmet­systemet kan styra så att t ex viss belysning tänds då Hanna kom­

mer hem eller släcker all belysning och stänger av vattnet när Hanna lämnar sitt hem.

Varningar

Lämnas kylskåpet öppet känner systemet av detta och varnar Hanna med ljud och ljusindikering. Även personalen får informa­

tion om Hanna t ex inte stänger kylskåpet inom en viss tid.

Säkerhet

Går Hanna upp på natten tänds ledljus för att hon ska hitta till toaletten. Personalen får samtidigt ett meddelande om att Hanna är uppe.

Information och hjälp

Ute på balkongen har Hanna en sensor som mäter temperatur och ljus. När det är mörkt ute tänds belysningen på balkongen automa­

tiskt. Den aktuella utomhustemperaturen kan visas via Trygg­i­hemmet­systemet eller skickas till pekskärmen i hallen.

Pekskärm (Manodo)

I hallen finns en pekskärm som kan konfigu­

reras för att Hanna ska få den information hon är intresserad av. Det kan t ex vara in­

formation om vädret som visas på ett lättför­

ståeligt sätt, för att hon ska klä sig rätt.

Hanna kan även få information vad klockan är och om det är dag, kväll eller natt.

Entrélås (Phoniro)

I ytterdörren finns ett elektroniskt lås som inte kräver traditionella nycklar. I stället an­

vänds en personlig digital nyckel som finns i en mobiltelefon. Detta innebär att persona­

len enkelt och säkert kan få tillgång till lä­

genheten när så behövs. Samma mobiltelefon kan användas för information och larm från Trygg­i­hemmet­systemet.

Porttelefon (Scanteco Multimedia)

Vid utsidan av bostadsdörren finns en port­

telefon med kamera. När någon trycker på dörrklockan visas kamerabilden upp på en liten skärm på insidan av dörren för att Hanna ska se vem som kommer på besök innan hon öppnar dörren.

Trygghetslarm (CareTech)

I lägenheten finns ett nyutvecklat digitalt trygghetslarm som kan kommunicera över bredband.

Aktivitetsklocka (Vivago)

På armen har Hanna en digital klocka som också är ett trygghetslarm. Klockan larmar om Hanna inte har den på sig men också hu­

ruvida Hanna rör sig eller ej. Om Hanna lämnar sin lägenhet kan personalen automa­

tiskt få ett meddelande till sin mobiltelefon och till datorn.

Även detta trygghetslarm är anpassat för IP­kommunikation.

Digital kalender (Memoplanner)

Hanna har en digital kalender med påmin­

nelsefunktion som är placerad vid TV:n. Ge­

nom denna kalender får Hanna hjälp att hålla reda på avtalade tider. Som t ex när det är dags att ta medicin, gå på musik­

stund eller att hennes dotter ska komma på besök.

Kalendern kan t ex uppdateras av om­

sorgspersonal eller anhöriga via Internet.

Koppling till journalsystem (Intel)

Via en trådlöst uppkopplad skärm kan vård­

personalen få tillgång till Hannas journal.

Distriktssköterskan, som har med sig skärmen, får här tillgång till sitt journal­

system. Hon kan t ex kontrollera läkeme­

delslistan, dokumentera besöket och till och med fotografera eventuella problem med den inbyggda kameran. Enheten är desinfi­

cerbar om så behövs.

SMS och MMS via TV (Inview)

Om barnbarnen skickar MMS till Hanna kan hon med en knapptryckning se bilder, lyssna på meddelandet och läsa texten på sin TV. Via sin fjärrkontroll kan hon spela in ett röstmeddelande och skicka tillbaka.

Översikt – tekniken

För att ny teknik och hjälpmedel ska vara till hjälp och stöd krävs att en aktivitetsutred­

ning av behoven görs, där personen med de­

menssjukdom och anhörigas hela livssitua­

tion beaktas. Ett hjälpmedel ska alltid be­

dömas utifrån vilket sammanhang och vilka situationer det ska användas. Den som bor ensam i sitt hem kan behöva andra lösningar än den som bor tillsammans med en anhörig.

Det är viktigt att personer med demensdia­

gnos uppmuntras att göra de dagliga sysslor de själva klarar av för att behålla sina för­

mågor så länge som möjligt. Ny teknik och hjälpmedel kan ge möjligheter att vara aktiv och minska beroendet av en annan persons hjälp samt ge trygghet och skapa säkerhet.

Det kan också underlätta sociala kontakter och påverka självkänsla och livskvalitet.

Det som får personer med demenssjuk­

dom att minnas är sådant som påminner om tidigare händelser. Det kan vara bilder på personer, kända miljöer eller filmer på TV och video. Muntliga berättelser som an­

knyter till en persons erfarenhet kan väcka minnen och få personen att berätta om sina egna upplevelser. Föremål i hemmet som knyts till speciella händelser kan också väcka minnen.

För att veta vad det är för tid på dygnet, och vad som är inplanerat under dygnet, finns det olika hjälpmedel:

• Ett armbandsur som talar om vad klock­

an är och som har ett fåtal påminnelse­

funktioner.

• Hjälpmedel som kan tala om hurvida det är dag eller natt, som anger dagens da­

tum och veckodag.

• En elektrisk bordsalmanacka visar da­

tum, veckodag och månad på en display.

Denna ändras automatiskt varje dag och har också plats för ett fotografi, som till exempel kan visa årstiderna. Även om kontakten dras ur väggen och återansluts senare kommer rätt datum upp.

Telefonen är viktig för att hålla kontakt med familjen, vänner etc. För många perso­

ner med demenssjukdom är vetskapen om att det går att nå familjen via telefon vik­

tig för att känna sig trygga. Men de har ofta svårt att hålla reda på telefonnummer och att slå alla siffror. Det är också viktigt för anhöriga att personen med demenssjuk­

dom kan svara i telefonen när de ringer. Ett problem med trådlösa telefoner är att de är lätta att tappa bort och att de ofta liknar

Ny teknik och hjälpmedel

kan underlätta

Mer information finns på www.hi.se/teknikochdemens, www.demenscentrum.se

mobiltelefonen eller fjärrkontroller till TV:n/

stereon. Det finns anpassade telefoner som underlättar ringandet för personer med de­

menssjukdom.

Det är inte ovanligt att personer med de­

menssjukdom får svårt att orientera sig i närmiljön. Många ger sig iväg ut på egen hand och går lätt vilse. Det är ett tungt an­

svar för anhöriga och vårdpersonal och en källa till oro och stress. En lösning på detta problem kan vara ett larm vid dörren eller sängen som gör att anhöriga eller vårdper­

sonal direkt kan bli uppmärksamma på att någon är på väg ut eller upp.

Handfat och toalett är oftast vita och be­

höver en färgad vägg bakom sig för att vara lättare att uppfatta. Det är viktigt att ha en god belysning i badrummet och gärna extra belysning över handfatet. Det krävs ett varmt duschrum för att personer med demensdiagnos inte ska frysa när de duschar eftersom de ofta har försämrad blodcirkulation.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgs- fastigheter. En omsorgsfastighet kan vara ett servicehus, ett gruppboende, ett

dagcenter, ett sjukhem eller ett skyddat boende. Bolagets affärsidé är att erbjuda ett attraktivt och anpassat boende för människor i Stockholms stad i behov av stöd och trygghet. Fastighetsbeståndet omfattar ca 130 fastigheter

om drygt 1 miljon kvadratmeter. Omsättningen är cirka 944 miljoner kronor.

Läs mer på www.micasa.se

Micasa Fastigheter i Stockholm AB

Rosenlundsgatan 44 B, Box 17211, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00.

www.micasa.se.

Micasa Fastigheter 2011. Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil. Foto: Olof Holdar