Identitetskontroll av patient - UTGÅTT
Berörda enheter
Regionsgemensam anvisning.
Bakgrund
Patientdatalagen/PDL (SFS 2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården anger krav på säker identifiering av patient för att kunna garantera trygghet och säkerhet i en patients alla kontakter med olika vårdgivare och under hela vårdförloppet. HSLF-FS 2016:40 ålägger dessutom alla vårdgivare att ha rutiner som säkerställer att det är möjligt att föra patientjournal när en patients identitet inte kan fastställas, en patient saknar svenskt personnummer eller en patient har skyddade personuppgifter.
I förordning om provtagning för infektion av HIV (SFS 2008:363) regleras en patients rätt att vara anonym under hiv-test
Syfte
Det är av stor vikt att patientuppgifter kan knytas till rätt individ utifrån både ett patientsäkerhets- och patientintegritetsperspektiv.
Denna anvisning säkersäller patientens identitet under hela vårdförloppet och syftar till att förhindra förväxling och identitetsstöld.
Allmänt om identitetskontroll
Av kallelsen ska det framgå att patienten ska kunna styrka sin identitet med en godkänd fotolegitimation (se Skatteverket).
Patienten ska vara säkert identifierad genom hela vårdkedjan. Om det råder osäkerhet ska patienten uppmanas att återigen styrka sin identitet.
Alla patienter som vårdas inom sluten vård, inklusive de som vårdas på När- sjukvårdens OBS - platser och patienter inom öppenvård som dagkirurgiskt ska genomgå en större undersökning, operativt ingrepp eller behandling, ska förses med ID-band.
Dokumentation
Av dokumentationen ska det framgå om patientens identitet är styrkt på an- nat sätt än genom legitimationshandling eller om personalen är osäker om identiteten.
Om patienten är känd sedan tidigare och inte uppvisar legitimation
Om patienten inte är känd och inte uppvisar legitimation
Gömda flyktingar eller papperslösa
Om det finns anledning att tro att patienten är en flykting som gömmer sig eller är papperslös ska; Rutin för upplägg och ankomstregistrering av asyl- sökdande, gömda och papperslösa i VAS” användas.
Barn
Vid vård av barn ska den vuxne som har fört barnet till vårdinrättningen kunna legitimera sig. Om personen inte är barnets vårdnadshavare måste denne också kunna göra troligt att han eller hon har vårdnadshavarens upp- drag att ansvara för barnet. I akuta situationer måste barnet självfallet bere- das vård även utan vårdnadshavarens medgivande.
I patientjournalen ska det framgå vem som har identifierat barnet.
Hos vissa vårdinrättningar (t ex inom Folktandvården) är det vanligt att barn kommer ensam. Om barnet ej kan uppvisa legitimation ska identiteten säker- ställas genom frågor till barnet. Barnet kan uppmanas att säga sitt fulla namn, födelsedatum, månad och år. Även adressuppgift bör säkerställas.
Lokala rutiner för säker identifiering
I vissa verksamheter finns behov av kompletterande, lokala rutiner för att säkerställa patientens identitet genom hela vårdkedjan. Det är varje verk- samhetschef som äger ansvaret att säkerställa att sådana lokal rutiner upprät- tas och följs.
Exempel på rutiner är:
att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården vid läkeme- delshanteringen inom den slutna vården.
att förhindra felaktiga ingrepp till följd av organförväxling eller si- doförväxling av extremitet eller parigt organ. Detta gäller såväl vid olika slag av ingrepp (operationer, punktioner, biopsier) som vid undersökningar på t.ex. röntgenavdelning
anvisning för identitetskontroll vid provtagning angående märkning av rör, burkar mm
rapportera avvikelser kring ID-kontroll och märkning.
Tandvårdens rutin 5 steg innan irreversibelt ingrepp genomförs
Anhörig eller medföljande styrker patients identitet
I de fall patienten identifieras av en medföljande (exempelvis anhörig eller vårdare från äldreboende) ska det i patientjournalen framgå vem som har identifierat patienten.
Om identitetshandling saknas, misstänks vara falsk eller tillhöra någon annan
Alla har rätt till akut bedömning och vård. Ingen kan nekas akut vård på grund av att personen saknar legitimation eller att vårdgivaren av någon anledning misstänker att id-uppgifterna är falska.
Du kan vid behov ställa kontrollfrågor till person som inte kan legiti- mera sig. Exempel på frågor är när i tid och var du senast sökte vård.
Dessutom kan personen vara känd sedan tidigare. Ett barn kan identi- fieras genom vårdnadshavaren.
Om personen vägrar eller inte kan styrka sin identitet ska personen in- formeras om:
– Orsakerna till identitetskontrollen (patientsäkerhet, informationssä- kerhet, förebyggande av olovlig identitetsanvändning).
– Att en anteckning om detta kommer att ske.
– Att vissa behandlingar inte kan ske (exempelvis sterilisering och in- tyg för rättsliga sammanhang).
– Att journalföring kommer att ske med reservnummer eller liknande rutin som ska finnas hos vårdgivaren.
– Att personen kan bli skyldig att betala hela vårdkostnaden själv om denne inte legitimerar sig.
– Du kan även uppmana personen att beställa ny id-handling med ex- empelvis ett mer aktuellt foto.
I de fall tveksamhet om personens identitet uppstår ska du upprätta en journal med ett reservnummer. Reservnumret ska kopplas till rätt iden- titet så snart identiteten fastställts.
Om du misstänker att det rör sig om olovlig identitetsanvändning överväg om polisanmälan är lämplig eller möjlig med hänsyn bland annat till patientsekretessen.
En person som får betala hela vårdkostnaden för besöket på grund av att denne inte kan eller vill styrka sin identitet, ska informeras om att denne har rätt att få beloppet återbetalt om personen senare uppvisar sin legitimation och vårdgivares kontroll mot folkbokföringen visar att denne var folkbokförd vid besökstillfället. Avdrag görs då för ordina- rie patientavgift.
Följande åtgärder får inte utföras om patienten inte kan/vill styrka sin identi- tet:
Abort och sterilisering.
Vårdintyg för rättsligt sammanhang Se Undersökning för vårdintyg.
Faderskapsbestämning. För identifiering vid provtagning för fader- skapsbestämning gäller bestämmelser enligt Socialstyrelsens före- skrift SOSFS 2002:3. Innan blodprovet tas skall provtagaren kon- trollera personens identitet. På provtagningsintyget (blanketten RMV-B 10950) skall det anges hur identiteten styrkts. Den som skall lämna provet skall underteckna intyget innan blodprovet tas.
Om personens identitet styrkts av någon annan, skall även den per- sonen teckna sitt namn på intyget.
Hiv-test
Patient som vill utföra Hiv-test har rätt att göra detta anonymt (SFS 2008:363). Anonymitetsskyddet bortfaller om provtagningen visar att patienten är hivsmittad.
Olovlig identitetsanvändning
Om en person som drabbats av olovlig identitetsanvändning hör av sig till dig som vårdgivare
Informera den drabbade att denne bör göra en polisanmälan.
Den drabbade bör kunna legitimera sig samt visa upp kopia på polis- anmälan för att rättelser ska kunna göras.
Om en drabbad person har fått felaktiga uppgifter i sin journal ska vårdgivaren först säkerställa att det är en felaktig uppgift. Sedan ska vårdgivaren se till att det görs rättelse i journalen.
Om det kan konstateras att uppgifter om en patient felaktigt införts i en annan patients journal, ska vårdgivaren flytta uppgifterna till den rätta journalen. En sådan åtgärd anses inte innebära att journaluppgif- ter utplånas eller görs oläsliga och kräver således inget beslut om journalförstöring av Inspektionen för vård och omsorg ( IVO).
Vid osäkerhet om patientens rätta identitet upprättas normalt en jour- nal under reservnummer till vilken berörda journaluppgifter flyttas.
Personen har också rätt att få en anteckning i journalen om hen inte håller med om det som står i journalen, även om vårdgivaren anser att uppgiften är riktig.
Om personen drabbats av felaktiga vårdfakturor ska vårdgivaren in- formera personen att denne bör bestrida fakturan.
Denna drabbade ska informeras om att överväga åtgärder för att minska risken för identitetskapning. (se Skatteverket).
Har du frågor om hanteringen vid olovlig identitetsanvändning inom vården, kontakta din säkerhetsansvarig eller verksamhetschef eller motsvarande.
