Tjänsteskrivelse
Barn- och ungdomsförvaltningen 2021-01-08
BUN 2019/00476
Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, 301 05 Halmstad
035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 1(2)
Verksamhetsberättelse för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 2020
Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelse för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 2020.
Sammanfattning av ärendet
Alla nämnder i Halmstads kommun ska varje år upprätta en verksamhetsberättelse som beskriver den verksamhet som bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden har satt upp.
Nämnden beslutade om fyra mål i verksamhetsplanen för 2020-2022. Samtliga av dessa bedöms vara uppnådda. I samband med beslutet om verksamhetsplan fastställde även nämnden internkontrollplanen för 2020, även denna följs upp i verksamhetsberättelsen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av tjänstepersoner på barn- och ungdomsförvaltningens administrativa avdelningar.
Beskrivning av ärendet Bakgrund
Enligt kommunallagen, 6 kapitlet 5 § ska nämnder redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. I Halmstads kommun har detta sker detta på så sätt att alla nämnder upprättar en Verksamhetsberättelse som beskriver den verksamhet som har bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden satt upp. Planerna följs upp tre gånger per år, i april, september och i januari. Verksamhetsberättelserna för 2020 är den sista av dessa uppföljningar och summerar året som helhet.
Personalredovisningen ingår i verksamhetsberättelsen. I kommunens internkontrollreglemente framgår att nämnderna senast i samband med årsredovisningens upprättande ska rapportera resultatet av uppföljningen av internkontrollen till kommunstyrelsen. Denna redovisas som en del i
verksamhetsberättelsen.
Analys och förslag
I verksamhetsplanen för 2020-2022 beslutade nämnden om ett nytt angreppssätt att arbeta med mål, som ligger i linje med den nya styrmodell som kommunfullmäktige beslutade om i slutet av 2019.
Nämnden har väsentligt minskat antalet mål och har nu fyra ”strävansmål”. Nämnden har angett att man vill se en förflyttning mot målen. Sättet att mäta om mål anses uppnådda eller ej kommer därmed
Ärende BUN 2019/00476
Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomförvaltningen
Tjänsteskrivelse
Barn- och ungdomsförvaltningen 2021-01-08
BUN 2019/00476
Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, 301 05 Halmstad
behöva ändras i barn- och ungdomsnämnden men också i hela Halmstads kommun. I
verksamhetsplanen finns inte några mätetal eller aktiviteter med, då nämnd och förvaltnign konstaterat att det faktum att ett mätetal går upp eller ned någon procentenhet mellan åren inte riktigt mäter kvalitet. Förvaltningen har tagit fram en utvecklingsplan som blir en genomförandeplan på den verksamhetsplanen. I den har insatser fastställts och hur man ska följa om dessa bidrar till en
förflyttning mot målen. Nämndens uppföljning har under året i större utsträckning baserats på dialoger med verksamheten. Ambitionen är att detta ska öka nämndens styrning och förståelse mellan
verksamhet och politik.
Med ovanstående resonemang i ryggen innebär den nya styrmodellen att det inte på samma sätt går att säga huruvida ett mål är uppnått eller ej, just eftersom målen är strävansmål och saknar indikatorer.
Förvaltningen har dock gjort bedömningen att det är en god rörelse i samtliga av de fyra målen – målen har gett en märkbar effekt däremot bedömer förvaltningen att det är av stor vikt att fortsätta arbeta med målen för att nå än bättre resultat, förvaltningen har därför valt att ”gulmarkera” målen. Utifrån kvalitetsindikatorerna gör förvaltningen bedömningen att vi inte fullt ut motsvarar grunduppdraget vad gäller att bedriva likvärdig utbildningsverksamhet. Detta är ett resultat som tas på stort allvar och ett fokusområde för förvaltningens utvecklingsplan.
Ärendets beslutsgång
Barn- och ungdomsnämnden 2020-01-20 Beslutsunderlag
1. Verksamhetsberättelse för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 2020 Information om beslutet
Kommunstyrelsen
Barn- och ungdomsförvaltningen
Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Fredrik Landelius, avdelningschef kvalitet
Handläggare, Matilda Bengtsson, verksamhetsutvecklare
Verksamhetsberättelse för förskola, förskoleklass,
grundskola, grundsärskola och fritidshem 2020
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Grunduppdrag ... 5
2.1 Uppdragsbeskrivning ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 Kvalitetsindikatorer ... 7
3 Mål ... 9
3.1 Egna mål ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Kommunfullmäktiges mål ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Resurser och förutsättningar ... 16
4.1 Ekonomi ... 16
4.2 Personal ... 16
5 Väsentliga händelser ... 22
6 Internkontroll ... 24
Innehåll
Inledning ... 3Grunduppdrag... 5
Mål ... 9
Resurser och förutsättningar ... 16
Ekonomi ... 16
Personal ... 16
Väsentliga händelser ...22
Internkontroll ...24
Inledning
År 2020 har varit ett verksamhetsår som i mångt och mycket präglats av krishantering, oro och osäkerhet. Personal på alla plan i skolans styrkedja har gjort ett fantastiskt arbete för att upprätthålla nämndens grunduppdrag att bedriva utbildningsverksamhet. Allt från förskollärarens möte med oroliga barn och vårdnadshavare till medarbetarna som skött staben på förvaltningskontoret vilka har tolkat, kommunicerat och stöttat verksamheterna kring nya myndighetsrekommendationer. Mer om
Coronapandemin och dess effekter på verksamheten kan du läsa i avsnittet Väsentliga händelser som finns längre fram i den här verksamhetsberättelsen.
Samtidigt har 2020 varit det första året där barn- och ungdomsnämnden har verksamhetsplanerat och följt upp upp i enlighet med kommunens nya modell för styrning. Att en enig nämnd för drygt ett år sedan beslutade om inriktningen på målen, att dessa avgränsades till fyra stycken och att den kommunala och nationella styrningen av skolan äntligen är samordnad skapar goda förutsättningar för
förbättringsarbete. Nämndens fyra mål av tillitskaraktär, vilka alla syftar till att verka för en mer likvärdig utbildning för kommunens barn- och elever, har trots pandemin och krisen satt avtryck och skapat rörelse i organisationen.
Förskolor och skolor har samlats med förvaltningsledningen i kvalitetsdialoger kring hur undervisningen ska utvecklas för att möta alla barn och elever. Insatser för att kompensera och bryta skolsegregationen har igångsatts. Barns- och elevers röster i verksamheten har fått ökat utrymme, inte bara på grund av att barnkonventionen blivit svensk lag, utan också genom aktiva insatser som exempelvis den genomförda barnkonsekvensanalysen kopplat till coronapandemin.
Kompetensförsörjningsinsatserna har under året fått en allt mer strategisk karaktär och har
bland annat riktat sig mot att rekrytera framtidens skolledare, utbilda speciallärare och specialpedagoger, utveckla och utöka rollen som elevkoordinator till fler skolor samt att engagera och anställa
studentmedarbetare inom förskola och skola. Särskilda satsningar har också gjorts i de ämnen där måluppfyllelsen varit lägre över tid, exempelvis inom matematik.
Det ekonomiska läget har präglats av osäkerhet både kopplat till nationell och lokal styrning.
Statsbidragsintäkterna för framförallt skolorna har minskat, samtidigt som staten har kompenserat för ökade kostnader i samband med pandemin. Även om barn- och ungdomsnämnden 2020 går med ett överskott totalt sett finns det, framförallt vissa skolor, som har svårt att nå balans i ekonomin. Det i november beslutade planeringsdirektivet ger vid handen att 2021 blir ett år där kraven på
effektiviseringar och kostnadsreduktioner tillfälligt mildras. Ur ett flerårigt perspektiv behöver dock fortsatt ett arbete ske både lokalt på enheterna och inom nämndens verksamhet i stort för att nå budget i balans.
Den här verksamhetsberättelsen visar på att förskola, skola och fritidshem i Halmstad brottas med de problem som också finns nationellt. Även om gymnasiebehörigheten ökade till den högsta siffran på fem år så är måluppfyllelsen fortfarande för låg och framförallt olikvärdig. Barn och elever i störst behov av kompensatorisk utbildning utifrån sina bakgrundsförutsättningar når i betydligt lägre grad målen och får därmed en mer osäker framtid. Det rör sig i flera fall om komplexa problem som sällan har någon enkel lösning. Problemen kan ligga utanför verksamhetens möjlighet till direkt påverkan, exempelvis finns en bostadssegregation som förskolan och skolan får brottas med konsekvenserna av.
Det finns dock en tro på att situationen kan förändras till det bättre. Om de nyligen formulerade nämndsmålen för ökad likvärdighet får en chans att jobba över tid och förvaltningen tillsammans med
resten av kommunkoncernen bestämmer sig för att kraftsamla bakom dem, finns en god möjlighet att förbättra situationen för Halmstads barn och unga. Det är av stor vikt att förvaltningen på nämndens uppdrag får fortsätta att genomföra insatser som stärker och förbättrar den lokala förskolans och skolans förutsättningar och egna kapacitet att möta problem och utmaningar. Nämndens och förvaltningens arbete behöver ske i dialog med och arbetas fram tillsammans med de som arbetar längst ute i verksamheten för att insatserna ska kunna få fäste på riktigt och leda till bestående förbättringar.
Fredrik Landelius, kvalitetschef
Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef tillika skolchef .
Grunduppdrag
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och elever i kommunen har tillgång till utbildning och omsorg inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, öppen förskola och kommunal teknikskola.
All verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde ska bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling.
Kulturskolans undervisning ska tillgängliggöras för barn och unga i kommunen oavsett var de bor.
En stor del av nämndens verksamhet styrs genom skollagen samt förordningar så som läroplaner och kursplaner, Skolverkets föreskrifter och allmänna råd. Viktiga lagar för alla verksamheter är
barnkonventionen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Utgångspunkter i arbetet är kommunala styrdokument såsom planeringsdirektiv med budget och strategisk plan med flera.
Halmstads kommun har en vision med tre hjärtan som representerar Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Barn- och ungdomsförvaltningen definierar Kunskapsstaden genom följande målbilder:
Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag
Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.
Vi har en idé om lärande
Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanande och undersökande miljöer.
Vi har en idé om verksamhetsutveckling
I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande.
Dessa målbilder genomsyrar allt arbete som utförs på barn- och ungdomsförvaltningen.
En del av verksamheten inom barn- och ungdomsnämndens ansvar är frivillig för kommunen att erbjuda; det gäller öppen förskola och kommunal teknikskola. Kommunen ska vidare även sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid samt pedagogisk omsorg.
Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på uppdrag från barn- och ungdomsnämnden och är kommunens största förvaltning med:
• Förskola: 4 500–5 000 barn i 73 enheter
• Förskoleklass och grundskola: 10 900 elever i 31 skolor varav 4 000 elever också är inskrivna i fritidshem.
• Grundsärskola: 80 elever på fem enheter inklusive fritidshem exklusive individintegrerade elever i grundskola
• Pedagogisk omsorg: 13 barn
Halmstads kommun utövar tillsyn och insyn samt lämnar bidrag till fristående utbildning och annan fristående pedagogisk verksamhet.
Barn- och ungdomsnämndens verksamheter omfattade år 2020 2 825 tillsvidareanställda och 290 visstidsanställda medarbetare. Nämndens budget omfattade cirka 2,2 miljarder kronor 2020.
Skolväsendets kärnprocess är att bedriva undervisning. Utbildningsuppdraget innefattar därtill en mängd andra processer där värdegrundsarbetet och olika stödfunktioners arbete är viktiga delar.
Skollagen anger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. I utbildningen ska barn och elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I utbildningen ska barn och elever ges omsorg, kunna leka samt känna lust, trygghet och studiero. De ska skyddas mot diskriminering, kränkningar och andra trakasserier, samt ges inflytande över
utbildningen. Utbildningen ska genomföras i samverkan med hemmet och genom att de olika skolformerna samarbetar för varje individs progression.
Huvudmannen samt varje förskola och skola ska systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla
utbildningen med stöd i forskning och beprövad erfarenhet. I enlighet med skollagen ska det
systematiska kvalitetsarbetet också dokumenteras, i syfte att visa vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt.
Varje individ ska utifrån sina förutsättningar utvecklas och lära så långt som möjligt. Måluppfyllelsen handlar om hur väl utbildningen skapar möjlighet att utvecklas och lära utifrån läroplanernas mål samt med stigande ålder vilka kunskaper individen utvecklar, vilket synliggörs i elevens betyg. Huvudmannen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov samt sträva efter att uppväga skillnader i barnens
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen ska dessutom skapa förutsättningar för välbefinnande och god hälsa, utveckla individer till fungerande demokratiska medborgare som
respekterar andra, kan samarbeta och utvecklas som individer genom att utöva inflytande och ta ansvar.
Barn och ungdomsförvaltningen använder ett antal kvalitetsmått, kvalitetsfaktorer för att följa resultat i förhållande till mål, krav och riktlinjer som finns i de nationella styrdokumenten och därmed också kunna se om insatser och utvecklingsarbete skapat en förflyttning i önskad riktning.
Kvalitetsfaktorerna kan exempelvis handla om måluppfyllelse i förskola, betygsresultat och jämförelser med förväntande resultat för en elevgrupp, elevers och medarbetares upplevelser och tillgång på behörig personal. Vissa faktorer följs upp på både nationell och lokal nivå, medan andra enbart kan följas upp på en av nivåerna. För att skapa ett kompletterande kvalitativt underlag med syfte att skapa förståelse för de statistiska resultaten och analysera vilka faktorer och förutsättningar som bedöms vara avgörande för att uppnå hög kvalitet och likvärdighet används dialog. Kvalitetsdialogen är ett centralt verktyg för att både identifiera behov av och initiera skolutveckling, och därigenom bidra till förbättrade resultat.
Betydelsefullt är att uppmärksamma likvärdighet i måluppfyllelsen utifrån kön, sociala och ekonomiska förhållanden, individens förutsättningar samt likvärdigheten mellan enheter. Avvikelser uppmärksammas och analyseras för såväl högre som lägre resultat och gällande skillnader i resultat mellan könen.
Förvaltningen följer också upp och analyserar delar av hur utbildningen genomförs samt vilka förutsättningar verksamheter har och får samt hur detta inverkar på utbildningens kvalitet och likvärdighet.
Kvalitetsindikatorer
Kvalitetsstyrningen följer hur det går i grunduppdraget - att bedriva likvärdig utbildning med jämn och hög kvalitet. En kvalitetsindikator uttalar sig om kvaliteten inom ett specifikt område. Nämnden har i verksamhetsplanen formulerat indikatorerna utifrån VAD man vill följa. Förvaltningen har ansvaret för att på bästa sätt utforma HUR statistik och resultat synliggör indikatorn. För att skapa förståelse för utvecklingen i grunduppdraget måste kvalitetsindikatorerna förstås både var för sig, samtidigt som de behöver ställas i relation till varandra. Analysen behöver ske både i form av skriftlig rapportering men också i dialog mellan nämnd och förvaltning, samt dialog mellan olika nivåer inom förvaltningens organisation. Nedan följer en sammanfattning av utfallet av kvalitetsindikatorerna. Se bilaga till verksamhetsberättelsen för en mer utförligare beskrivning.
Kvalitetsindikatorerna pekar sammantaget på att:
* Totalresultatet ökar då fler elever än på 5 år når grundläggande gymnasiebehörighet, men det är fortfarande 15% av eleverna som inte når målen.
* Huvudmannen lyckas inte fullt ut med grunduppdraget att bedriva likvärdig förskola och skola. Tecken på detta ses genom flera indikatorer. Exempelvis genom skillnader i deltagande i förskola utifrån
socioekonomisk bakgrund, grundskolors resultatspridning över tid och skillnad i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar i skolan. Tecken finns på att likvärdighetsproblematiken i hög grad hänger samman med segregationsfrågan. Indikatorerna visar på att nämnden just nu inte förmår att ensamt kompensera för skillnaderna i barn och elevers uppväxtvillkor. Arbetet behöver därför ske gemensamt i hela
kommunkoncernen och är därför ett viktigt medskick till överliggande nivå (KF/KS). Nämnd och förvaltning genomför dock gott om insatser inom ramen för målen kring Utvecklad undervisning för högre måluppfyllelse och En bra start i livet.
* De läroplansmål/kunskapsämnen som nämnden skrivit fram i sin verksamhetsplan att man vill se insatser inom (svenska som andraspråk och matematik), är fortsatt de ämensområden som sticker ut bland indikatorsmåtten.
* Indikatorerna kring medarbetare, bemanning och kompetens är i en nationell jämförelse relativt goda.
Det finns dock bristyrken (låg behörighetsgrad bland personalen i fritidshemmet och brist inom vissa lärarkategorier är andra exempel). Allokering av kompetens (ex fördelning av förskollärare och
förstelärare) är ett fortsatt utvecklingsområde även om insatser görs inom ramen för nämndens mål om kompetensförsörjning.
Kvalitetsindikatorer Kommentar Kvantitativ kompetens
Barn- och ungdomsnämnden vill följa den kvantitativa tillgången på kompetens och hur den är fördelad i verksamheten. Dvs antal och andel av en viss yrkesgrupp hur de är fördelade i verksamheten.
Bemanning
Barn- och ungdomsnämnden vill följa omfattningen och användningen av timavlönade vikarier.
Medarbetares förutsättningar
Barn- och ungdomsnämnden vill följa medarbetares upplevelser av sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Medarbetares engagemang
Barn- och ungdomsnämnden vill följa organisationens förmåga att ta tillvara och utveckla medarbetarnas engagemang till att prestera i sitt uppdrag, Totalresultat grundskola
Barn- och ungdomsnämnden vill följa behörigheten till gymnasiet på totalnivå över tid, efter kön och med hänsyn taget till elevernas förutsättningar.
Likvärdighet i grundskola
Barn- och ungdomsnämnden vill synliggöra variationer i resultat mellan skolor och mellan andra elevgrupperingar som exempelvis pojkar och flickor.
Progression i grundskola
Barn- och ungdomsnämnden vill följa olika elevgrupps utveckling över tid.
Kunskapsämnen i grundskola
Barn- och ungdomsnämnden vill följa kunskapsämnens utveckling över tid.
Måluppfyllelse i förskola
Barn- och ungdomsnämnden vill följa måluppfyllelse och kvalitet i förskolan.
Värdegrundsresultat i skola
Barn- och ungdomsnämnden vill följa resultatutvecklingen av olika värdegrundsfrågor som tex. berör
Inflytande/delaktighet, Studiero, Trygghet och Kränkande behandling.
Mål
I Halmstads förskolor, skolor och fritidshem ska måluppfyllelsen öka genom en utvecklad undervisning
Övergripande kommentarer om målet
BUN:s mål om en utvecklad undervisning är det första av fyra nämndsmål som förväntas ge ökade förutsättningar att förbättra kvalitet och likvärdighet så att barns och elevers kunskap och lärande ökar.
Vi ser under året att en förflyttning har skett inom målet i en positiv riktning. Nämnden skriver i
verksamhetsplanen att målet ska leda till att "det för alla i organisationen ska vara tydligt att det är undervisningens kvalitet, inte barns och elevers bakgrund som avgör om de når målen". Den viktigaste förflyttning mot målet för att röra sig till att det ska bli så i verkligheten är att förändringar i styrning och ledning genomförts.
Exempelvis har förvaltningens utvecklingsplan vidareutvecklats, en styrgruppsorganisation byggts upp kring nämndens mål och en tillhörande mötesstruktur har implementeras. Förändringar i styrning och ledning har inneburit att skolorna har fått möta en förvaltning som har haft "ett litet annat fokus än tidigare". 2020 var året som inte bara var pandemins år, det var också året då förvaltningen la om mycket av sitt arbete med att stödja förskolor, skolor och fritidshem mot en mer utvecklad undervisning. Detta syns exempelvis genom följande insatser:
Kvalitetsdialoger och utveckling av systematiskt kvalitetsarbete i olika skolformer
Barn- och ungdomsförvaltningens modell för systematiskt kvalitetsarbete fortsätter att utvecklas i riktning mot en struktur- och kulturförändring som baseras på uppföljning och analys genom dialog istället för kontroll och rapportering. Under hösten påbörjades arbetet med att genomföra
kvalitetsdialoger på alla förskolor och skolor. Där möts skolområdeschef, rektorer och andra nyckelpersoner ute i verksamheten för att samtala om enhetens resultat och förbättringsområden.
Avsikten med kvalitetsdialoger är att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet lokalt ute på förskolor, skolor och fritidshem syftar till att utveckla undervisningens kvalitet. Under delar av året genomfördes fysiska möten ute på skolorna. Dessa ersattes senare på grund av restriktioner till digitala möten.
I jämförelse med föregående års kvalitetsarbete har kvalitetsdialogernas innehåll tagit en ansats i förvaltningens identifierade utvecklingsområden. Att rektorernas röster görs hörda och omhändertas som underlag till förvaltningens kvalitetsrapportering utgör en viktig förutsättning för att förvaltningens systematiska kvalitetsarbete skall stödja och utveckla undervisningen i klassrummet. Framåt behöver kvalitetsdialogernas struktur och innehåll utvecklas så att de i högre grad ger utrymme för uppföljning av samtliga skol- och verksamhetsformer. Därför har också ett arbete under 2020 påbörjats för att utveckla underlag och anpassade former för uppföljning av kvalitet i förskolan och i fritidshemmet.
Resultatprofiler
För att kunna följa resultaten i förhållande till de nationella målen samt underlätta skolornas analysarbete har förvaltningen arbetat fram analysunderlag i form av bearbetad statistik som presenterats som
interaktiva ”resultatprofiler" till varje skola. Genom att bistå varje skola med sin unika "resultatprofil"
kan trender och tendenser synliggöras i syfte att hitta tänkbara förklaringar till varför måluppfyllelsen ser ut som den gör och för att undervisningen kan utvecklas. Arbetet kommer att följas upp och
vidareutvecklas 2021.
Riktade insatser
Skollagen föreskriver att huvudmannen ska se till att vidta nödvändiga åtgärder om det vid uppföljning framkommer att det finns brister i en verksamhet. Under året har förvaltningen fattat ett
inriktningsbeslut för riktade stödinsatser till enskilda skolor som anses vara i behov av det för att vända sina resultat. Riktade insatser har fortsatt mot de skolor som varit föremål för Samverkan för bästa skola.
Matematik
För att stödja utvecklingen av matematikundervisningen (som nämnden efterfrågar i sin
verksamhetsplan) har ett skolutvecklingsprojekt startats upp tillsammans med ett antal undervisande matematiklärare i olika skolor och Matteappen, en digital lärresurs. I det projektet används Matteappen för att automatiskt kartlägga elevers kunskaper, och baserat på det fatta beslut om vilka delar i
kursplanen det behövdes lägga mer tid på. På så vis är fokus på en tydlig löpande progression – där lärares genomgångar, exempel, övningar och egen träning bygger på befintliga kunskaper och bygger på dessa steg för steg. Framåt behöver förvaltningen också verka för att skolor tidigt arbetar med
”intensivmatematik” för de elevgrupper som behöver det och gagnas av det. Samt att skolor tidigt lägger ut extra timmar matematikundervisning till de elevgrupper som behöver det.
SvA
I verksamhetsplanen framgår också att nämnden vill genomföra insatser kopplat till Svenska som andraspråk som är ett av de ämnen tillsammans med matematik som förvaltningens elever har lägst resultat i. Måluppfyllelsen i ämnet behöver förbättras, både utifrån ämnet som sådant samt utifrån ovanstående – att eleverna behöver ett välutvecklat språk för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla andra ämnen. För att det ska kunna ske behöver förvaltningen ta reda på vilka aspekter av
undervisningen det är som inte svarar mot elevernas behov därför har en tvärprofessionell arbetsgrupp fått i uppdrag att undersöka olika tänkbara faktorer. Slutsatsers och insatsförslag kommer att kunna presenteras under 2021.
Forskningsstudie
Under 2020 har en forskningsstudie startats upp för att utveckla undervisningen i naturvetenskapliga ämnen med stöd av utomhuspedagogik. För att kunna sprida lärdomar, erfarenheter och synergier från insatsen till andra verksamheter har parallellt olika tillvägagångssätt adresserats med stöd av befintliga och nya kommunikationsplattformar som exempelvis Pedagog Halmstad.
I Halmstads förskolor, skolor och fritidshem ska alla barn och elever få likvärdiga förutsättningar till en bra start i livet
Kommentar T3 2020
Insatser för att nå likvärdiga förutsättningar till en bra start i livet beskrivs i förvaltningens
utvecklingsplan. Generellt bedömer styrgruppen för målet att flera insatser kommit igång i riktning mot att nå BUN:s mål, fram för allt i relation till den påverkan rådande pandemi har på möjligheten att träffas för att bedriva utvecklingsarbete. Nedan kommenteras varje insats.
Tillgängliga lärmiljöer
Ett inriktningsbeslut kring begreppet tillgängliga lärmiljöer är formulerat och fattat men är ännu inte kommunicerat med verksamheterna. FoU ansvarar för att planera, genomföra och erbjuda former för gemensamt lärande för rektorer, ex vid utvecklings-forum. Höstkonferensen som Kärnhuset
genomförde med föreläsare kring tillgängliga lärmiljöer var uppskattad.
Samverkan kring barn och elever med stort stödbehov
Ett fördjupat samarbete har startat upp mellan barn- och ungdomsförvaltningen och
socialförvaltningens avdelning för barn- och unga utifrån nämndens mål kring tidiga insatser och att barn och vårdnadshavare ska uppleva att myndigheter samagerar. Syftet är att skapa en gemensam utvecklingsorganisation. Ledningen kommer att mötas regelbundet med början under våren för att identifiera områden för samagerande. En gemensam lär- och arbetsgrupp med medarbetare från respektive förvaltning kommer att bildas för att utveckla de områden som ledningsnivån beslutat.
Riktning och gränssnitt för barn- och elevhälsan
Insatsen är under planering. En plan för uppföljning av skolors arbete med extra anpassningar och särskilt stöd är utarbetad. Insatsen behöver framöver synkroniseras med uppdrag som skrivs fram i verksamhetsplan 2021.
Bryta skolsegregationen
En tvärfunktionell arbetsgrupp har undersökt hur skolsegregationen just nu tar sig uttryck i Halmstad.
Med projektmedel från kommunledningsförvaltningen kommer en konsult sammanställa resultatet och koppla det till förslagen från den nationella utredningen om en likvärdig skola. Konsulten gör även en omvärldsbevakning kring skolval och insatser för att bryta skolsegregation. Förvaltningen överväger att anställa en projektledare för uppdraget. Under våren kommer BUN att få ta ställning till insatser att pröva för att bryta och kompensera för skolsegregationen.
Tillgång till god utbildning i förskolan för flerspråkiga barn
Arbetet pågår med att identifiera arbetssätt för att få fler barn i utsatta områden att skrivas in och
närvara i förskolan för att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Förvaltningen förväntar sig att ha utarbetat arbetssätt som kan tillämpas inför inskrivning i förskola från och med höstterminen 2021. I november presenterades ett betänkande för regeringen som bland annat föreslår
direktinskrivning i förskolan från tre års ålder för flerspråkiga barn. Förvaltningens arbete ligger helt i linje med utredningens förslag.
Den vetenskapliga studien som kartlägger förutsättningar för flerspråkiga barns lärande i åtta förskolor i Halmstad är delredovisad i två rapporter som syftar till att stötta den studerade verksamheten i att gå från forskning till praktik, och att omvandla studiens mer teoretiska delar och resultat till praktisk handling.
Effektiv resursanvändning och utveckling av administrationens roll som stöd till utbildningen Förvaltningen har på huvudmannanivå under året arbetat fram kvalitetsindikatorer för att kunna följa upp resursfördelning i förhållande till resultat. Liknande underlag behöver i framtiden arbetas fram på förskole och skolnivå. Med medel ur Halmstads kommuns digitaliseringsfond har ett pilotprojekt med ett digitalt verktyg (Stratsys resursfördelning) kunnat genomföras. I december fick ledningsgruppen en återrapportering av piloten som genomförts på fem skolor. Förvaltningschefen fattade innan årsskiftet beslut om att systemet ska införas på alla skolor; piloten gav många positiva exempel på hur rektorer (med stöd av ekonomer och HR-kompetens) kan få ett mer strategiskt beslutsstöd för att kunna optimera resursanvändningen på sin skola. Detta kommer också att påverka de administrativa avdelningarnas arbetsformer.
I Halmstads förskolor, skolor och fritidshem har barn och elever ett reellt inflytande och förbereds till att bli aktiva demokratiska världsmedborgare
Arbetet med målet har skett kontinuerligt under 2020, sammanfattningsvis kan sägas att det sker en rörelse i målet, ett långsiktigt arbete har initierats men ännu är det svårt att säga att dessa har fått synbara effekter. Arbetet kring barns och elevers delaktighet och inflytande är omfattande men oerhört viktigt, att fortsätta det arbete som påbörjats är nödvändigt inte bara för att uppfylla målet men också för att fullgöra våra skyldigheter gentemot styrdokument och lagstiftning.
I beskrivningen av målet tydliggörs att målets syfte är att barn- och ungdomsnämnden tillsammans med verksamheterna ska utveckla sin roll som demokratiaktör, något som bland annat ska göras genom hearings; förvaltningen tillsammans med delar av nämnden planerade för att genomföra en elevhearing mellan barn och politiker under hösten men på grund av rådande pandemi har denna hearing flyttats till vårterminen. Hearingen kommer avhandlas på ämnet "Hur blir skolan relevant".
Under senvåren genomfördes en undersökning för att fånga barns och elevers röster kring hur de upplevt/upplevde pandemin. Undersökningen bestod av två delar - en del handlade om att elever i årskurs nio fick svara på en enkät gällande deras upplevelse av pandemin och hur den påverkat deras skolgång, fritid och mående. Frågor ställdes även kring hur de tänkte kring sommaren och
gymnasiestarten. Svarsfrekvensen på enkäten blev mycket god och resultatet återkopplades även till eleverna innan de slutade i grundskolan.
Den andra delen av undersökningen bestod i att förvaltningschefen bad rektorer på förskolor, grundskolor och grundsärskolor att prata med barnen kring pandemin. Stöd i form av formulär och bildstöd skickades ut men var fria att använda. Även här fick vi en god svarsfrekvens med ett stort underlag för analys. Resultatet återrapporterades till barnen och personalen under hösten.
I målbeskrivningen framgår vidare att barns och elevers nyfikenhet och intresse ska vara en av utgångspunkterna i undervisningen. Denna del av målet har bland annat följts upp genom enkäten elevernas syn på skolan: där återfinns frågor kring elevernas upplevda inflytande på undervisningen, skillnaderna i resultat mellan 2019 och 2020 är små.
Barn och elever ska i större utsträckning informeras om frågor på förskolan, skolan och fritidshemmet som berör dem. Ett arbete med att samla fakta och inspirationsmaterial för att stödja verksamheterna i deras arbete med delaktighet och inflytande har inletts, materialet kommer publiceras löpande på den nya digitala plattformen "Pedagog Halmstad". Tanken är att samla och tillgängliggöra dessa resurser på en och samma plattform för att underlätta för personal inom förskola och skola.
Slutligen framgår det i målbeskrivningen att nämnden ser det som positivt att testa nya arbetssätt för att nå bredare barn- och elevgrupper för att skapa reell påverkan och ökat engagemang. Huvudmannen ska utveckla nya arbetsformer för att fånga upp barns och elevers åsikter och intressen. Nämnden har ansökt om, och beviljats, medel från tillgänglighetsmiljonen för att skapa ett systematiskt arbete för att lyssna in elever med funktionsnedsättning gällande deras syn på skolan. Detta arbete kommer fortgå under 2021.
Målet är att elever med funktionsnedsättning på ett likvärdigt sätt som elever utan funktionsnedsättning ska få uttrycka hur de har det i skolan.
I Halmstad utbildas barn och elever av kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet att utvecklas i sin profession
Övergripande kommentarer om målet
Under 2020 har arbetet med målet tagit flera steg framåt. Fler elevkoordinatorer är anställda och budskapet från nämndens utvecklingsdag i våras vittnar om goda effekter för både elever, vårdnadshavare, medarbetare och rektorer. Flertalet stora satsningar på kompetens- och karriärutveckling har lett till fler specialpedagoger och speciallärare till verksamheten, breddad behörighet för lärare och satsningen på att vidareutbilda barnskötare till förskollärare har lett till att i Halmstads kommun är förskollärartätheten högt över rikssnittet. Grunden till uppdragsutbildningen för att bli legitimerad lärare i fritidshemmet är lagd och förväntas starta tidig vår 2021.
Under 2020 har relationen till förskollärar- och lärarstudenter stärkts genom satsningen på
studentmedarbetare och arbetet med att kvalitetssäkra introduktionsperioden för förskollärare och lärare har kommit en bra bit på vägen.
Även ledarförsörjningsarbetet har tagit kliv framåt. Förvaltningens eget ledar- och
professionsprogrammet för framtidens rektorer har underlättat rekryteringen av nya rektorer. Flertalet rektorer har även under 2020 nyttjat möjligheten till coaching/ledarskapsutveckling med stöd av HR.
Under hösten 2020 har rektorsteam erbjudits teamutveckling där ett antal processer påbörjats. För att förbättra rektors förutsättningar har nya systemstöd utvärderats och under hösten har en arbetsprocess för att införa biträdande rektorer fastställts. Det arbetet kommer påbörjas våren 2021.
Sammanfattningsvis har arbetet under 2020 bidragit till att säkra kompetensförsörjningen av verksamheten. Det finns dock fortsatt stora utmaningar och arbetet kommer 2021 växlas upp och likvärdig kompetenstillgång kommer ges mer fokus. Nedan finns korta kommentarer kring de olika satsningarna inom målområdet.
Lärarspecialisering med stöd av elevkoordinatorer
Under 2020 anställdes sex nya elevkoordinatorer till tre skolor. Totalt är nio elevkoordinatorer anställda på fyra av förvaltningens skolor. Yrkesnätverket för elevkoordinatorerna har kommit igång och
elevkoordinatorerna har hittat sätt att stödja varandra oberoende av vilken enhet de arbetar på. Under december 2020 kommer samtal föras med rektorer om hur satsningen ska följas upp och hur
förvaltningen kan säkerställa att de önskvärde effekterna av satsningen förverkligas. Eventuell utökning av satsningen kommer diskuteras i början av 2021.
Studentmedarbetare
Åtta studentmedarbetare är nu anställda där sex stycken arbetar i grundskolan och två i förskolan. Syftet med insatsen är dels att stärka relationen till studenter men också att erbjuda studenterna
utvecklingsmöjligheter som ska hjälpa dem i sitt yrke och inför en karriär i barn- och
ungdomsförvaltningen. Rektorer som har studentmedarbetare anställda signalerar att de kommer anställa studentmedarbetarna när de examineras. Utifrån nuläget ser därför insatsen ut att svara väl mot sitt syfte.
Insatsen kommer fortsätta 2021 och eventuellt utökas.
Introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare
En systematik för att säkra genomförandet av introduktionsperioden är framtagen tillsammans med ett informationsmaterial som riktar sig till nyutexaminerade lärare som blivit anställda i barn-och
ungdomsförvaltningen. Materialet är tryckt i en informationsfolder och HR-avdelningen planerar för hur
materialet ska kommuniceras till verksamheten och vilket eventuellt stöd rektorer kan behöva för att säkerställa introduktionsperioden.
Uppdragsutbildning legitimerade lärare i fritidshemmet
Uppdragsutbildningen planeras att starta i januari 2021 med 30 deltagare. Utbildningen pågår i sex terminer och kommer generera en legitimation för undervisning i fritidshemmet och ett antal ämnen i grundskolan. Utbildningen kommer ha stor betydelse för kompetensförsörjningen och kvaliteten i fritidshemmet.
Barnskötare till förskollärare
Under 2020 har tre barnskötare färdigställt sin utbildning till förskollärare. Ytterligare tio medarbetare är under utbildning med stöd från arbetsgivaren. Satsningen är en viktigt del i förskolans
kompetensförsörjning och har bidragit till att Halmstads förskollärartäthet är högt över rikssnittet.
Förskolor med låg förskollärartäthet
I slutet av 2020 har arbetet med förskolor med låg förskolärartäthet tagits upp på nytt. Huvudsyftet med arbetet är att stärka förskollärarkompetensen på förskolor med få förskollärare. Arbetet kan dock även komma att inkludera andra områden i syfte att stärka förskolans kompetensförsörjning. Arbetet har precis påbörjats och kommer fortsätta under 2021.
Karriärtjänster i grundskolan
Ambitionen i barn- och ungdomsförvaltningen är att de skickligaste lärarna kan bidra med stort värde på skolor där elevernas förutsättningar är utmanande. Förvaltningen har vid ett antal tillfällen försökt styra förstelärare till dessa skolor. Under 2020 har det arbetet ytterligare utvecklats och en modell för
tilldelning är framtagen som kan ge en riktning över ett längre tidsperspektiv. Det pågår även en dialog kring huruvida arbetet även ska omfatta att se över förstelärarnas uppdrag och hur förvaltningen utvecklar förstelärare.
Specialpedagog och speciallärare
Utbildningssatsningen fortsätter även 2021. HR-avdelningen kommer ta över ansvaret för satsningen från kvalitetsavdelningen för att bättre kunna matcha färdigutbildade medarbetare mot behoven i verksamheten.
Lärarlyftet
Under 2020 har 12 medarbetare studerat inom ramen för lärarlyftet. Satsningen kommer innebära en bredare behörighet för medarbetarna i ämnen förvaltningen har behov av att stärka. Medarbetarna kommer färdigställa sina studier under 2020 och 2021.
Bemanningsenhetens arbete
Under året har bemanningsenheten arbetat fram två nya rutiner för att höja kvaliteten på timvikarierna som bokas ut i verksamheterna. Syftet är att de medarbetare som jobbar och uppnår företrädesrätt ska ha den utbildning, eller parallellt utbilda sig, för de yrkesroller vi efterfrågar.
Den ena rutinen innebär att vi vid rekrytering har slutdatum på timvikariaten efter 360 dagar.
Förlängning görs för dem vi gärna ser som möjliga tillsvidareanställda medarbetare hos oss.
Den andra rutinen innebär att vi löpande följer upp och efterfrågar referenser på timvikarier som närmar sig 200 LAS-dagar. Även här är syftet att fånga upp personal som behöver återkoppling och ge oss bättre förutsättningar att behålla vikarier med goda vitsord och att uppmuntra till utbildning för dem som saknar det.
På sikt är vårt mål att alla vikarier som konverterar till tillsvidareanställningar har efterfrågad utbildning och goda referenser från verksamheten.
Professionsprogram/ledarprogram
Som ett led i barn- och ungdomsförvaltningens strategi för ledarförsörjning genomgår sju deltagare förvaltningens ledarprogram för blivande rektorer. Flera av deltagarna i programmet har redan ett uppdrag som väntar på dem efter utbildning. Ett par deltagare har redan under sin utbildning erbjudits rektorstjänst. Programmet fortsätter 2021.
Införa biträdande rektorer
Under slutet av året har HR-avdelningen tagit fram en process för arbetet med att införa biträdande rektorer. Arbetet kommer pågå under våren 2021 för att vara färdigt inför höstterminens start.
Biträdande rektor kommer framåt att vara en del i förvaltningens karriärsystem för ledare. En lärgrupp*
ledd av HR-avdelningen har sedan tidigare arbetat fram en modell för ledarskapsutveckling som kommer kopplas mot karriärsystemet.
(* En lärgrupp består av rektorer och leds av en specialist från administrationen. Gruppen arbetar med områden som förvaltningen har behov av att utveckla, i detta fall ledarförsörjning)
Ledarskapsutveckling och teamutveckling
Under 2020 har HR-avdelningen arbetat fram ett upplägg för teamutveckling som ett antal rektorsteam nu genomgår. Arbetet sker i samarbete med skolområdeschefer och kommer fortsätta att utvecklas under 2021.
Ledningsgruppen har under 2020 genomgått en utbildning med fokus på att leda utifrån människors drivkrafter. Utbildning har av samtliga deltagare upplevts som positiv och givande och arbetet är tänkt att fortsätta och eventuellt utökas under 2021.
Resurser och förutsättningar
Ekonomi
Ekonomisk uppföljning
Årets resultat
varav buffert till/från skolområdena
varav löneökningskomp. till skolområdena/kärnhuset/komtek/särskolan
Skolområde Centrum Skolområde Norr
Skolområde Söder Skolområde Väster
Skolområde Öster
Personal
Tillsvidare och visstidsanställda
Totalt T3 2020 Antal kvinnor T3 2020 Antal män T3
2020 Totalt T3 2019
Antal tillsvidareanställda 2 843 2 359 484 2 781
Antal tillsvidareanställda - 29 år och yngre 347 276 71 365
Antal tillsvidareanställda - 30-49 år 1 444 1 176 268 1 368
Antal tillsvidareanställda - 50 år och äldre 1 052 907 145 1 048
Antal visstidsanställda 300 218 82 396
Antal tillsvidareanställda årsarbetare 2 723 2 251 472 2 662
Antalet tillsvidareanställda har ökat medan antalet visstidsanställda minskat 2020 jämfört med 2019.
Totalt har det skett en minskning av månadsanställda med 34 personer jämfört mot samma period föregående år.
Tillsvidare och visstidsanställda
Utfall (%) T3
2020 Kvinnor (%)
T3 2020 Män (%) T3
2020 Utfall (%) T3 2019
Andel tillsvidareanställda (%) 90,5% 91,5% 85,5% 87,5%
Andel visstidsanställda (%) 9,5% 8,5% 14,5% 12,5%
Genomsnittlig sysselsättningsgrad (%) 96% 95% 97% 96%
Andelen tillsvidareanställda har ökat med 3 procentenheter jämfört med motsvarande period 2019 och andelen visstidsanställda har minskat med 3 procentenheter. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är oförändrad.
Timavlönad personal
Jämfört med 2019 har antalet timmar minskat med 61 922, vilket motsvarar ca 31 årsarbetare. (vid förra bokslutet var minskningen 27 266 timmar motsvarande ca 14 årsarbetare). Vikariebokningarna har alltså minskat med ca 20 % under 2020. Minskningen förklaras av att i princip inga vikarier bokades under våren i pandemins inledningsfas. Detta innebar ett stort tapp av tillgängliga vikarier som i sin tur medförde att vi haft svårt att tillsätta korttidsvikariat under hösten, främst för skolan. Samtidigt har verksamheterna och bemanningsenheten ett pågående arbete med att förbättra rutiner för
vikariehanteringen, och ett ökat samarbete mellan förskolor avs ordinarie personal har inletts för att minska antalet ny personal på enheterna även ur smittoperspektiv. Mål för 2021 är att fortsätta
effektivisera vikariekostnaderna samt att sträva efter utbildade och kända vikarier för barn och elever på förvaltningens förskolor och skolor.
Totalt T3 2020 Totalt T3 2019
Timavlönad personal - totalt antal
timmar 250 729 312 651
Timavlönad personal - totalt antal
årsarbetare 127 158
Sjukfrånvaro
Utfall (%) T3
2020 Kvinnor (%)
T3 2020 Män (%) T3
2020 Utfall (%) T3 2019 Tillsvidareanställda andel kort sjukfrånvarotid
- 1-14 dagar (%) 44,3% 42,8% 56,7% 30,7%
Tillsvidareanställda andel lång sjukfrånvaro - 15
dagar eller mer (%) 55,7% 57,2% 43,3% 69,3%
Korttidsfrånvaron, dag 1-14, har ökat med 13,6 procentenheter. En trolig orsak till ökningen är den pågående pandemin. Långtidsfrånvaron, frånvaro 15 dagar eller mer, har därmed minskat i motsvarande omfattning.
Sjukfrånvaro
Totalt T3 2020 Antal kvinnor T3 2020 Antal män T3
2020 Totalt T3 2019
Antal sjukdagar - i snitt/anställd 23,2 25 14,4 18,2
Antal sjukdagar i snitt har ökat från föregående år med 5 dagar. En trolig orsak till ökningen kan tänkas vara den pågående pandemin och regleringen kring återgång i arbetet efter sjukdom.
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
Utfall (%) T3
2020 Kvinnor (%)
T3 2020 Män (%) T3
2020 Utfall (%) T3 2019
Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) 8,2% 8,8% 5,5% 6%
Summa tid med långtidsjukfrånvaro - mer än 60
dagar (%) 32,8% 34,2% 23,2% 46%
Summa sjukfrånvarotid - 29 år och yngre (%) 8% 8,4% 7% 5%
Summa sjukfrånvarotid - 30-49 år (%) 8,2% 8,9% 5,3% 5,7%
Summa sjukfrånvarotid - 50 år och äldre (%) 8,3% 8,8% 4,9% 6,8%
Den totala sjukfrånvaron har ökat med 2,2 procentenheter jämfört med samma period 2019. Ökningen kan troligen förklaras av den pågående pandemin och går att se i alla åldersintervaller.
Långtidsfrånvaron för de som är sjukskrivna 60 dagar eller mer har minskat med 13,2 procentenheter
mot samma period föregående år.
Chef och ledarskap
Totalt 2020 Antal kvinnor
2020 Antal män 2020
Antal tillsvidareanställda chefer 109 83 26
Antal visstidsanställda chefer 2 1 1
Chef och ledarskap
Minsta antal
personal/chef 2020 Mesta antal personal/chef 2020 Antal tillsvidare- och visstidsanställda personal per chef (max-
min) 5 53
Antal medarbetare per rektor ligger inom spannet 19 - 43 medarbetare där flest rektorer har 24-39 medarbetare, tillsvidare- och visstidsanställda.
Arbetsmiljö
HR-nyckeltal Kommentar 2020 Utfall 2020 Utfall 2019 Utfall 2018
Olycksfall Färdolycksfall Sjukdom
Sammanställningarna över olycksfall och tillbud har inte gett så mycket tidigare år, då det varit svårt att samla in relevant statistik.
Genom att gå in i ett nytt förbättrat systemstöd (KIA) får alla chefer få en bra introduktion och det blir lättare att få ut bra statistik. Införandet är påbörjat, men har av olika anledningar försenats. Det innebär att det inte går att samla in statistik ur systemet i under 2020.
HR-nyckeltal Kommentar 2020 Grönt % 2020 Gult % 2020 Rött % 2020
Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Yrkesgrupper
Yrkesgrupper Antal personal
2020 Antal män 2020 Antal kvinnor
2020 Medelålder 2020
Förskollärare 643 30 613 43
Barnskötare 476 12 464 46
Grundskollärare 711 151 560 43
Förstelärare 89 14 75
Grundskollärare
praktisk/estetiska ämne 77 32 45 49
Modersmålslärare 20 5 15 49
Lärare Kulturskolan 48 19 29 48
Elevassistenter 210 84 126 45
Resurspedagoger 142 49 93 43
Specialpedagog/Speciallärare 66 6 60 52
Skolsköterska 35 0 35 52
Skolkurator 25 3 22 43
Fritidspedagog Grundskollärare inrikt.
fritidshemmet 75 24 51 51
Yrkesgrupper Antal personal
2020 Antal män 2020 Antal kvinnor
2020 Medelålder 2020
Rektor förskola 41 1 40 51
Rektor grundskola 51 17 34 49
Administrativ personal 112 15 97 44
Utifrån den kompetenskartläggning som HR-avdelningen genomfört under året har 303 st barnskötare utbildning. Resterande 173 saknar barnskötarutbildning och tituleras barnbiträden. I statistiken återfinns samtliga i gruppen barnskötare.
Förvaltningen har 18 st fritidspedagoger. Dessa återfinns i gruppen resurspedagoger.
Yrkesgrupper Antal
sjukdagar 2020
Antal sjukdagar kvinnor 2020
Antal sjukdagar män 2020
Förskollärare 31 32 26
Barnskötare 32 32 36
Grundskollärare 16 17 12
Förstelärare
Grundskollärare praktisk/estetiska ämne 10 14 6
Modersmålslärare 17 13 29
Lärare Kulturskolan 9 9 9
Elevassistenter 25 31 16
Resurspedagoger 22 26 13
Specialpedagog/Speciallärare 23 20 48
Skolsköterska 25 25 0
Skolkurator 19 21 8
Fritidspedagog
Grundskollärare inrikt. fritidshemmet 21 25 14
Rektor förskola 11 11 10
Rektor grundskola 6 6 6
Administrativ personal 22 24 4
Sjukfrånvaron för grupperna förstelärare och fritidspedagog återfinns i yrkesgrupperna grundskollärare respektive resurspedagoger
Yrkesgrupper Pensionsavg
ångar 2020 Pensionsavg
ångar 2021 Pensionsavg
ångar 2022 Pensionsavg
ångar 2023 Pensionsavg ångar 2024
Förskollärare 6 10 15 24 14
Barnskötare 15 11 10 18 21
Grundskollärare 15 11 14 12 14
Förstelärare Grundskollärare
praktisk/estetiska ämne 2 1 5 4 4
Modersmålslärare 1 0 3 0 0
Lärare Kulturskolan 1 0 1 2 0
Elevassistenter 1 4 5 3 11
Resurspedagoger 5 0 4 7 1
Specialpedagog/Speciallärare 3 1 2 2 1
Skolsköterska 1 0 2 0 2
Skolkurator 0 0 0 0 0
Fritidspedagog Grundskollärare inrikt.
fritidshemmet 2 2 5 4 2
Rektor förskola 0 0 3 0 1
Rektor grundskola 1 3 0 0 3
Administrativ personal 2 3 4 3 4
Pensionsavgångar för grupperna förstelärare och fritidspedagog återfinns i yrkesgrupperna grundskollärare respektive resurspedagoger.
Under de kommande åren har förvaltningen ett stort kompetensförsörjningsbehov i de större yrkesgrupperna inom skola och förskola.
Sammanfattande analys
Förvaltningens personalredovisning 2020 visar att antal och andel tillsvidareanställda medarbetare fortsätter att öka. Jämfört med 2019 års personalredovisning har antalet tillsvidareanställda medarbetare ökat med 62. Antalet visstidsanställda har minskat med 96 medarbetare vilket innebär en total minskning med 34 månadsanställda medarbetare jämfört med 2019. Det totala antalet medarbetare var vid årsskiftet 3 143 st varav 111 chefer.
Andelen manliga medarbetare är oförändrad sedan 2019 på 17%. I grupperna visstidsanställda medarbetare och chefer är andelen män något högre, 27% respektive 24%. Även den genomsnittliga sysselsättningsgraden är oförändrad jämfört med 2019 och ligger på 96%.
Under året har timuttaget minskat med 20% eller 31 årsarbetare, från 312 651 timmar 2019 till 250 729 timmar 2020. Minskningen har flera förklaringar. Sedan 2019 ligger ett besparingskrav och en förväntan på effektivisering vad gäller timvikarier vilket gjort att skolor och förskolor arbetat aktivt med att se över sina lokala rutiner för vikarieanskaffning. Coronapandemin har bidragit till ett ökat samarbete mellan avdelningar och enheter vilket varit en positiv effekt av allt annat jobbigt som följt med pandemin.
Under pandemin har det varit särskilt svårt för bemanningsenheten att lösa bokningarna till skola.
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron visar en ökning med drygt 2 procentenheter, från 6%
till 8,2%. Ökningen förklaras av ökad sjukfrånvaro, i första hand korttidsfrånvaro, till följd av pandemin och gällande regler kring när du ska stanna hemma från arbetet. Sjuktalet, d v s den genomsnittliga sjukfrånvaron per medarbetare, har ökat från 18,2 till 23,2 dagar. Störst sjukfrånvaro återfinns bland förvaltningens förskollärare och barnskötare. Även elevassistenterna återfinns bland yrkesgrupperna med hög frånvaro.
Förvaltningen arbetar både på central och lokal nivå samt med företagshälsovården Pe3 med olika insatser för att öka välbefinnandet och minska sjukfrånvaron bland medarbetarna. Under året har gruppen hälsoinspiratörer haft ”10 goda vanor” som hälsomål och en gemensam inspirationsdag har genomförts. Syftet med insatsen är att hälsoinspiratörerna vidare ska inspirera övriga medarbetare till ökat fokus på hälsa och välbefinnande. Sociala och friskvårdsinriktade aktiviteter har genomförts i verksamheterna, men i betydligt mindre omfattning till följd av Covid-19 och förvaltningens
gemensamma hälsoinsatser såsom BUF-ruset har tyvärr fått ställas in. Planering av förebyggande insatser för minskad korttidsfrånvaro har skett med fokus på förskola tillsammans med Pe3. Vidare pågår arbete på förvaltningen med att skapa tydligare strukturer för arbete med OSA i verksamheterna samt påfyllnad med information och utbildning för alla chefer inom detta område.
Yrkesgrupper som är bristyrken Förskollärare
Grundskollärare
Grundskollärare inrikt. fritidshemmet Rektor förskola och rektor grundskola
Kommentarer gällande förvaltningens arbete med kompetens- och ledarförsörjning återfinns under målet "Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare."
Väsentliga händelser
I det här avsnittet beskrivs händelser för verksamheten under perioden som inte direkt kan utläsas ur den ekonomiska redovisningen eller rapporten i övrigt. Exempelvis särskilda insatser/åtgärder, oförutsedda händelser eller viktiga avtal som tecknats.
År 2020 har i mycket hög utsträckning varit ett år som gått i krishanteringens tecken. Den i skrivande stund fortfarande pågående Coronapandemin är den kris som överlägset högst utsträckning påverkat verksamheten detta år. Kanske är det den största kris som någonsin påverkat vår verksamhet så
fundamentalt? Oro, osäkerhet och restriktioner förändrade under året snabbt villkoren för mötet mellan barn, elev, vårdnadshavare och vår personal. Det är i mötet som vi skapar värde och kvalitet och det är där många av våra 3000 anställda är proffs. Kanske är den mest väsentliga händelsen för året att villkoren för detta möte, åtminstone över en tid, har förändrats. Delvis har vi arbetat på som vanligt, delvis har vi tvingats att finna nya arbetssätt. Digitaliseringen i verksamheterna har tagit ett enormt kliv, men kan inte ersätta det mellanmänskliga mötet mellan professionella pedagoger och barn, elever och vårdnadshavare.
Omedelbara effekter av covid-19 som ses är en ökad frånvaro bland barn, elever och personal. Barn- och ungdomsförvaltningen har av den anledningen tvingats att omfördela personal inom den egna förvaltningen. Viss personal från kulturskolan och resurscentrum kärnhuset har flyttats ut för att tillfälligt arbeta på hårt utsatta skolor och fritidshem. Skolområdena har inbördes fördelat om sin personal för att täcka behoven. Bemanningsenheten har under året gjort ett stort arbete med att förse verksamheterna med vikarier. Under våren förberedde förvaltningen dessutom att stötta upp med att planera för en förflyttning av personal till hemvårdsförvaltningen (en förflyttning som sedan aldrig behövde att genomföras). Enstaka klasser i vissa grundskolor har under kortare perioder gått över till distansundervisning liksom delar av kulturskolans verksamheter. Öppna förskolan har varit stängd under delar av året.
En krisledningsstab har under 2020 varit sammanhållande för krisarbetet. Staben har följt nationella och regionala beslut, planerat proaktivt kopplat till händelseutvecklingen. Stundtals har beskeden från myndigheterna kommit med kort varsel och arbetet har då varit intensivt och frågorna från
verksamheten har varit många. Staben har dock haft som målsättning att kommunikationen ska ske på ett sådant sätt att den skapar trygghet och förutsägbarhet så långt det går i vår stora organisation.
Responsen från verksamheterna kring stabens arbete har varit mycket god.
Cornapandemin tar av förklarliga skäl upp mycket utrymme av denna text, men nedan följer ett urval av händelser som "ett normalt år" skulle fått långt mycket mer uppmärksamhet:
• Halmstads kommun fortsätter att bygga nya förskolor och skolor. Positiva effekter ses i nya fräscha undervisningslokaler och minskade behov av dyra tillfälliga lokaler. Ett stort antal avvecklingar av paviljonger och äldre förskolor är genomförda eller planeras. Personalen
påverkas såklart och ansträngs genom flyttar av verksamhet, men fördelarna överväger. Exempel som bör nämnas är Engelbrekts förskola med nattavdelning, Linehed 12 avdelningar (som fick starta om pga. vattenläcka), Kärlekens nya skola och den nybyggda Steningeskolan.
Linehedsskolan och Sofiebergsskolan är om- och tillbyggda.
• Byggprojektering pågår av Nyhemsskolan, Kvibilleskolan och Galgbergets förskola.
Fyllingeskolans F-3 är färdigritad och börjar byggas 2021. Projektering har startat för Ranagårdsskolan, Östergårdsskolan och Strandvallens förskola.
• Branden som totalförstörde förskolan Vallgården på Vallås och det fina arbete som gjordes av alla inblandande för att rädda upp situationen och erbjuda nya platser åt behövande barn.
Planering är påbörjad för en mer permanent lösning.
• Förvaltningen har under året tagit fram sin första utvecklingsplan i en tillitsbaserad styrmodell till vilken vi nu har en organisation som utgår från BUN:s mål. Då BUN och BUF har varit "ett år före" andra nämnder och förvaltningar i den nya styrningen har förvaltningen föredragit vårt arbete med vår styrning och kompetensförsörjningsfrågor i flera andra förvaltningar.
• Den viktiga samverkan gällande lokaler mellan barn- och ungdomsförvaltningen, teknik och fastighetsförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen med flera har förbättrats och fördjupats under året.
• Under 2020 infördes ett nytt skolsystem, IST administration, för elevregistrering och hantering av placeringar på förskola och fritidshem. Fler system pilotades för en effektivare
resursanvändning och administration.
