Bokstaverade tecken över generationer: En sociolingvistisk undersökning om bokstaverade tecken hos yngre och äldre

(1)

Bokstaverade tecken över generationer

En sociolingvistisk undersökning om bokstaverade tecken hos yngre och äldre

Karina Hane-Weijman

Institutionen för lingvistik Examensarbete 15 hp

Teckenspråk – kandidatkurs, LIT310 Vårterminen 2020

Handledare: Pia Simper-Allen Granskare: Johanna Mesch Examinator: Mats Wirén

English title: Fingerspellings over generations

(2)

(3)

Bokstaverade tecken över generationer

En sociolingvistisk undersökning om bokstaverade tecken hos yngre och äldre

Karina Hane-Weijman

Sammanfattning

I svenskt teckenspråk (STS) kan ett svenskt ord lånas och handalfabeteras och under en lång tid förändras formen hos det handalfabeterade tecknets utförande, och övergår till att bli ett bokstaverat tecken. Denna studie riktar in sig på yngre 20–30 år och äldre 50–70 år döva första språkanvändare som använder det svenska teckenspråket. Den grundar sig på skillnader i användningen av bokstaverade tecken och om man har döva eller hörande föräldrar. Det har ännu inte gjorts några större studier på bokstaverade tecken inom sociolingvistik i Sverige. Som metod används datainsamling genom stimuli med inspelningar av intervjuer, samt bokstaverade tecken från svenskt teckenspråkslexikon. Bokstaverade tecken från svenskt teckenspråkslexikon sorteras vidare i tabeller med presentation, resultat och diskussion. Brittiska studier tenderar att två faktorer, ålder och region, som associerar när det gäller bokstaverade tecken. Det framgår att bokstaverade tecken tillämpas mer hos äldre informanter än hos yngre. Dock finns några bokstaverade tecken som inte används av äldre då de betraktas som slang hos yngre informanterna.

Nyckelord: Svenskt teckenspråk, bokstaverade tecken, sociolingvistik, variation

(4)

Fingerspellings for generations

A sociolingustic study of fingerspellings in young and old

Karina Hane-Weijman

Abstract

In Swedish Sign Language (STS), a Swedish word can be borrowed and fingerspelled, and it changes during a long time and becomes a spelled sign. This study focuses on deaf younger and older signers in 20–30 years and 50–70 years of age who use the Swedish sign language as a first language. It is based on differences in the use of fingerspelled signs and whether they have deaf or hearing parents. No major studies have yet been conducted on a sociolinguistic study in Swedish fingerspelled signs. As a method, data collection through stimuli with recorded interviews, as well as fingerspelled signs from Swedish Sign Language lexicon is used. Fingerspelled signs from Swedish Sign Language lexicon are further sorted into schedules with presentation, results and discussion. According to British studies, it tends to be two factors, age and region, that are associated with fingerspelled signs. It appears that fingerspelled signs are applied more to older informants than to younger ones. However, there are some fingerspelled signs that are not used by the elderly as they are considered slang by the younger informants.

Keywords: Swedish Sign Language, fingerspelling, sociolinguistic variation

(5)

Innehållsförteckning

Figurförteckning ... i

Tabellförteckning ... iii

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

2.Teoretisk bakgrund ... 2

2.1 Teckenspråk ... 2

2.2 Svenska handalfabetet ... 3

2.2.1 Handalfabetet ... 3

2.2.2 Vem skapade det och historien kring det ... 4

2.2.3 Hur utförs handalfabetet? ... 5

2.3 Tidigare studier kring bokstaverade tecken ... 5

3. Sociolingvistisk forskning för bokstaverade tecken ... 6

3.1 Bakgrund ... 6

3.2 Region och ålder ... 6

4. Material och metod ... 7

4.1 Eliciteringsmaterial ... 7

4.2 Datainsamling ... 10

4.3 Databearbetning ... 11

4.4 Etiska överväganden ... 11

5. Resultat och analys ... 11

5.1 Bokstaverade tecken inom ordklassen substantiv ... 12

5.2 Bokstaverade tecken inom ordklassen verb ... 27

5.3 Bokstaverade tecken inom ordklassen adjektiv ... 31

5.4 Bokstaverade tecken inom ordklassen adverb ... 32

5.5 Bokstaverade tecken inom ordklassen pronomen ... 35

5.6 Bokstaverade tecken inom ordklassen konjunktion ... 36

5.7 Bokstaverade tecken inom ordklassen interjektion ... 37

5.8 Bokstaverade tecken inom ordklassen preposition ... 39

5.9 Sammanfattning ... 40

6. Resultatdiskussion ... 41

6.1 Skillnad mellan yngre och äldre informanterna ... 42

6.2 Sammanfattning av resultat ... 42

7. Diskussion ... 43

7.1 Utgångspunkt och hypotes ... 43

7.2 Tillvägagångssätt ... 44

7.2.1 Urval ... 44

7.2.2 Metod ... 44

(6)

8. Slutord ... 45

Litteraturlista ... 45

Bilagor ... 47

Lista över bokstaverade tecken ... 47

Samtyckesblankett ... 48

(7)

i

Figurförteckning

Figur 1. Det svenska handalfabetet (Sveriges Dövas Riksförbund) ... 4

Figur 2. Bokstaverat tecken TUR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04221) ... 14

Figur 3. Bokstaverat tecken OTUR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09728) ... 14

Figur 4. Bokstaverat tecken MYT@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 03204) ... 14

Figur 5. Bokstaverat tecken POOL@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08585)... 15

Figur 6. Lexikalt tecken POOL (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08585) ... 15

Figur 7. Bokstaverat tecken ÅR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09221) ... 16

Figur 8. Lexikalt tecken ÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02861) ... 16

Figur 9. Lexikalt tecken ÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02875) ... 16

Figur 10. Bokstaverat tecken SNÖ@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09184) ... 16

Figur 11. Lexikalt tecken SNÖ (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02775) ... 17

Figur 15. Bokstaverat tecken AUG@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08814) ... 18

Figur 16. Lexikalt tecken AUGUSTI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02777). ... 18

Figur 17. Lexikalt tecken AUGUSTI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 01922) ... 18

Figur 18. Bokstaverat tecken RASIST@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09391) ... 19

Figur 19. Lexikalt tecken RASIST (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 14948) ... 19

Figur 20. Bokstaverat tecken TAXI@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 01728) ... 19

Figur 21. Lexikalt tecken TAXI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00001) ... 20

Figur 24. Bokstaverat tecken JOBB@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 4920) ... 21

Figur 25. Lexikalt tecken JOBB (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04919) ... 21

Figur 26. Bokstaverat tecken NY@b^ÅR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 16240) ... 21

Figur 27. Lexikalt tecken NYÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04526) ... 22

Figur 28. Lexikalt tecken NY@b^ÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 16241)... 22

Figur 29. Bokstaverat tecken MORFAR@b (Svenskt teckenspråk ID nr. 05804) ... 22

Figur 30. Lexikalt tecken MORFAR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 01937) ... 23

Figur 31. Lexikalt tecken MOR^FAR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 03397) ... 23

Figur 32. Bokstaverat tecken TOMAT@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09233) ... 24

Figur 33. Lexikalt tecken TOMAT (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 06362) ... 24

Figur 34. Lexikalt tecken TOMAT (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 050402) ... 24

Figur 35. Bokstaverat tecken FETT@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08899) ... 24

Figur 36. Bokstaverat tecken PANIK@b (Svensk teckenspråkslexikon ID nr. 11868) ... 25

Figur 37. Bokstaverat tecken HEM@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 17061) ... 27

Figur 38. Lexikalt tecken HEM (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00498) ... 27

(8)

ii

Figur 41. Bokstaverat tecken VARA@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09261) ... 28

Figur 42. Bokstaverat tecken KAN@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09301) ... 29

Figur 43. Lexikalt tecken KAN (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00022) ... 29

Figur 44. Bokstaverat tecken OVAN@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 05151) ... 29

Figur 45. Bokstaverat tecken VAN@b (Svenskt teckenspråk ID nr. 09257) ... 30

Figur 46. Bokstaverat tecken RÅ@b (ʼråʼ) (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09153) ... 31

Figur 47. Lexikalt tecken PANIK (Svensk teckenspråkslexikon ID nr. 09968) ... 31

Figur 48. Bokstaverat tecken NYSS@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 12735) ... 32

Figur 49. Bokstaverat tecken NYSS@b (Svenskt teckenspråk ID nr. 06733) ... 33

Figur 50. Lexikalt tecken NYSS (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00061) ... 33

Figur 51. Lexikalt tecken NYSS (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 03030) ... 33

Figur 52. Bokstaverat tecken ÄN@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09287) ... 33

Figur 53. Lexikalt tecken ÄN (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00432) ... 34

Figur 54. Bokstaverat tecken TYP@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 05434) ... 34

Figur 55. Bokstaverat tecken ALLA@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08804) ... 35

Figur 56. Lexikalt tecken ALLA (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 07844) ... 35

Figur 57. Bokstaverat tecken OM@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 05133)... 36

Figur 58. Lexikalt tecken IFALL (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 03024). ... 36

Figur 59. Bokstaverat tecken FYFAN@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08889) ... 37

Figur 60. Bokstaverade tecken OJ@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09140) ... 38

Figur 61. Bokstaverat tecken RÅ@b (ʼcoolʼ, ʼfantastisktʼ eller ʼhemskʼ) (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 14933) ... 38

Figur 62. Bokstaverat tecken I@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04473) ... 39

Figur 63. Bokstaverat tecken MED@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00787) ... 40

Figur 64. Lexikalt tecken MED (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 05055) ... 40

(9)

iii

Tabellförteckning

Tabell 1.Lista över bokstaverade tecken i bokstaveringsordning i eliciteringsmaterialet, samt

ordklasstillhörighet. ... 8

Tabell 2. Metadata över studiens informanter. ... 9

Tabell 3. Frågor vid eliciteringstillfället. ... 10

Tabell 4. Datamängd. ... 10

Tabell 5. Översikt samt antal av bokstaverade teckens ordklasstillhörighet. ... 12

Tabell 6. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen substantiv. ... 12

Tabell 7. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen substantiv. ... 25

Tabell 8. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen verb. ... 27

Tabell 9. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen verb. ... 30

Tabell 10. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen adjektiv. ... 31

Tabell 11. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen adjektiv. ... 32

Tabell 12. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen adverb. ... 32

Tabell 13. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen adverb. ... 34

Tabell 14. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen pronomen. ... 35

Tabell 15. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen pronomen... 36

Tabell 16. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen konjunktion. ... 36

Tabell 17. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen konjunktion. ... 37

Tabell 18. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen interjektion. ... 37

Tabell 19. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen interjektion. ... 38

Tabell 20. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen preposition. ... 39

Tabell 21. En sammanställning av resultaten med informanters användning av bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen preposition. ... 40

Tabell 22. Totala antalet användandet av bokstaverade och lexikala tecken i två ålderskategorier. ... 41

Tabell 23.Totala antalet användandet av bokstaverade tecknet inom ordklasser i två ålderskategorier. ... 41

(10)

1

1. Inledning

Svenskt teckenspråk (STS) är ett tecknat språk som har utvecklats i Sverige. I alla språk finns det varianter av vilka tecken man väljer beroende på ålder, kön, utbildning och var man kommer ifrån.

Barn som har svenskt teckenspråk som första språk går oftast på specialskola för döva och hörselskadade och dessa finns inte alltid på samma ort. Fokuset ligger på hur yngre och äldre döva använder sig av bokstaverade tecken beroende av ålder, kön och geografiskt hemvist. En persons teckenspråk påverkas mer av vilken specialskola personen har gått på än på vilken plats samma person är född. I talade språk är det vanligt att språkbruket skiljer sig lite åt mellan olika generationer.

Inom ett språk kan det finnas olika områden där språkbruket skiljer sig åt mellan yngre och äldre personer. Inom teckenspråkig kommunikation så kan äldre ha svårt att förstå de yngre och tvärtom.

Det gemensamma språket är det svenska teckenspråket. Teckenspråket är i ständig utveckling och skulle det inte finnas någon skillnad mellan hur yngre och äldre tecknar så innebär det att språket inte har utvecklats. Döva ungdomar, precis som hörande ungdomar, har ofta ett eget språkbruk för att skilja sig från övriga teckenspråkstalare. Även tempot i ungdomars teckenspråk skiljer sig från äldres då de ofta tecknar mycket snabbt, vilket man även kan se hos ungdomar som talar svenska (Wester & S Ramgrad 2017).

Digitaliseringen de senaste 10–15 åren har medfört att teckenspråket blivit mer allmänt tillgängligt och detta kan i sin tur påverka hur döva använder sig av språket. Tecken sprids snabbare och etableras då man lättare kan kommunicera ansikte-mot-ansikte via videosamtal.

Jag kommer i denna studie inrikta mig på bokstaverade tecken inom det svenska teckenspråket ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Jag undersöker skillnader i användning av bokstaverade tecken mellan äldre och yngre döva. Det finns inte så mycket skrivet om bokstaverade tecken i STS så därav min nyfikenhet för att ta reda på mer.

Min hypotes är att det finns skillnader mellan hur yngre och äldre döva använder bokstaverade tecken eftersom teckenspråket utvecklas precis som alla språk på grund av att samhället utvecklas, nya företeelser, begrepp, och att faktorerna ålder och region är de starkaste bidragen till variationerna.

Denna undersökning kommer att gå igenom tidigare forskning på ämnet bokstaverade tecken i teckenspråket och även internationella undersökningar av bokstaverade tecken hos yngre och äldre generationer. Därefter beskrivs material och metod som använts utifrån undersökningens syfte. I resultatdelen redovisas resultatet från eliciteringen av informanterna. Resultatet av detta kommer att jämföras med de internationella studierna av yngre och äldres användning av bokstaverade tecken. Till sist avslutas min uppsats med en diskussion kring resultatet.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att studera användande av bokstaverade tecken hos yngre och äldre generationer döva och huruvida åldersskillnaden kan utläsas i användandet av bokstaverade tecken. Frågeställningar är följande:

1. Finns det några skillnader utifrån sociolingvistiska faktorer på utvalda bokstaverade tecken hos yngre och äldre som är förstaspråksanvändare av STS?

(11)

2

2. Kan man se någon skillnad i språkbruket mellan informanter som har hörande och informanter som har döva föräldrar?

2.Teoretisk bakgrund

I den här delen diskuteras tidigare forskning kring bokstaverade tecken, sociolingvistiska faktorer kring användandet av bokstaverade tecken. Relevanta begrepp kommer att tas upp och diskuteras.

Jag börjar med en kort tillbakablick om det svenska teckenspråket, ett språk som jämställs med övriga minoritetsspråk i Sverige och som samhället har ett ansvar för att bevara. Sedan kommer min studie att förankras till områden som är grunden till en del av teckenspråket.

2.1 Teckenspråk

Inledningsvis vill min studie klargöra att det svenska teckenspråket är ett självständigt språksystem med ett eget lexikon och en egen grammatik. Svenskt teckenspråk är ett svenskt språk och en etablerad del av den språkliga mångfalden i Sverige. Begreppet svenskt teckenspråk (hädanefter STS) syftar på det tecknade språk som har uppstått, använts och utvecklats spontant av en grupp människor i Sverige under lång tid (Språkrådet).

Bergman (1992) skriver att teckenspråk är visuella-gestuella språk som främst används av döva, men som i varierande grad behärskas också av hörselskadade och hörande. Teckenspråket är ett naturligt språk som finns överallt i världen och har nationella regionala och kulturella varianter.

Teckenspråk internationellt ses inte lika hos alla utan det är mer som ett gemensamt icke-vokalt språk. Det brukar inte vara något problem när teckenspråkiga personer kommunicerar över språkgränserna. Man ser det som om man får samarbeta genom att anpassa mer ikonisk språkform med improviserade och pantomimiska inslag.

I den statliga offentliga utredningen ”Det svenska teckenspråket” beskriver Ahlgren och Bergman (2006) teckenspråk som ett gestuellt och visuellt språk. Det vill säga språket utförs med händer, kropp och ansikte som uppfattas via synen. Teckenspråk uppfattas ofta som ett språk producerat enbart manuellt, det vill säga med händer. Men tecknade språk utförs av mycket mer än händer.

Utöver händernas rörelse deltar andra delar såsom mun, ögon, ögonbryn, huvud och överkropp, vilka vanligtvis benämns som icke-manuella markörer. Ett lexikalt tecken är uppbyggt av tre komponenter; händer, rörelse och läge. Varje lexikalt tecken har en lexikal munrörelse, vilken kan vara en inlånad reducerad munrörelse från det svenska språket eller en munrörelse som är svenska teckenspråkets egen munrörelse.¹

Den manuella komponenten är enkelt uttryckt ett teckens uppbyggnad och kan beskrivas som att en eller två händer utför en rörelse i ett visst läge. Det finns andra termer att beskriva detta är att tecknet har tre manuella aspekter, där en agerande hand kallas artikulator, rörelsen artikulation och läget artikulationsställe. Tecken har enkel eller dubbel artikulator, det vill säga rörelsen utförs antingen med en hand eller med båda händerna (Ahlgren & Bergman 2006). Det innebär att ett bokstaverat tecken också används utifrån ett teckens tre manuella aspekter.

Vidare skriver Ahlgren och Bergman (2006) att tecken i tecknade språk produceras sekventiellt i likhet med talade språk, men att det mest framträdande för tecknade språk är den simultana och spatiala organisationen. Teckenspråkets och det talade språkets uppbyggnad har samma principiella

1 Teckenspråkets munrörelser kopplar till enstaka tecken som kan vara en del av själva tecknet eller som en betydelsebärande bestämning (mer om det finns i Bergman 2012 barnspråksutveckling)

(12)

3

uppbyggnad som en uppsättning av konventionella symboler, och har en vokabulär det vill säga teckenförråd. Symbolerna kombineras genom ett system av regler som kallas för grammatik.

För STS innebär det att bokstaveringar ganska ofta bryter mot reglerna för vad som är tillåtet inom språket. Exempelvis så brukar STS enbart tillåta två olika handformer inom ett och samma tecken, med undantag för sammansatta tecken. Undantaget gäller uppenbarligen även bokstaveringar, inklusive bokstaverade tecken. Bokstaveringar som tidigare har nämnts lån. Det innebär att de från början oftast inte följer det lånande språkets regler. (Ahlgren & Bergman 2006, Fallkvist 2014).

Inom användandet av manuella bokstäver, det vill säga bokstavering i teckenspråket, finns det väldigt lite tidigare forskning. Battison (1978) tar upp vad han kallar ”loan signs from fingerspelled words”. De har sitt ursprung i ord som bokstaverats manuellt, men så småningom kommit att bli etablerade tecken. I Sverige kallas etablerade tecken som har sitt ursprung i att ha varit ord som bokstaveras manuellt för bokstaverade tecken (Bergman &Wikström 1981). Bokstaveringar som blir etablerade tecken kan återfinnas i teckenspråkslexikon.

I stort sett finns det bara en tidigare forskning om bokstaverade tecken i det STS och utfördes av Bergman & Wikström (1981).”Någon separat studie av handalfabetets användning har inte gjorts, men stora reduktioner i bokstaverade tecken har observerats” (Bergman 1977:32). Bergman &

Wikström (1981) beskriver bokstaverade tecken som kommer från handalfabetet, det svenska handalfabetet som representerar svenska bokstäver i skrift. De undersökte hur vissa handalfabetiserade bokstäver smälter samman och stryks vid utförandet så kallad assimilation.

En studie från Sutton-Spence (1999) om lån från engelska till brittiska teckenspråket (hädanefter BSL)²bland annat bokstavering uttrycker engelska ord. Användningen av bokstaveringar visar att tecknare har lånat många uttryck från engelska via bokstavering. Även bokstavering kan ha betydelse som ett redan etablerat tecken. Man har också visat att långa bokstaveringar förkortas vokal och vokaler faller bort (Fallkvist 2014).

Schembri och Johnstons (2007) undersökning är ganska bred och de skriver om handalfabetet i slutändan att det är regioner varifrån man kommer och åldern som är de två största faktorerna (Stamp et al. 2015). Sutton-Spence, Woll och Allsops (1990) undersökning har sett en sociolingvistisk variation i brittiska handalfabetet med 19450 bokstaveringsförekomster av 485 tecknare. Den analyserade användningen av brittiska handalfabet i förhållande till fyra sociala faktorer: kön, region, ålder och kommunikationsmetoder som används. Det fanns inga effekter med kön på användningen av handalfabet men ålder spelade stor roll. De som använde handalfabet var 45 år eller äldre. Region var en viktig variabel (Schembri & Johnston 2012).

2.2 Svenska handalfabetet

2.2.1 Handalfabetet

En liten del av det STS består av handalfabetet. Döva använder handalfabetet när de bokstaverar namn, främmande ord eller ord som inte motsvaras av något lexikalt tecken. ”Det svenska handalfabetet som är ett handalfabet där bokstäverna består av olika handformer som hålls i olika positioner” (Bergman 2012:47). Bergman & Wikström (1981) tillägger till detta att alla svenska ord kan bokstaveras, men det innebär inte att alla svenska ord därigenom kan sägas finnas i STS.

Bergman & Wikström (1981) skriver om att svenska handalfabetets handformer kan förändras beroende på hur en bokstavering kombineras med varandra och har olika rörelse och riktningar när den utförs. Teckenspråket strävar i grunden efter enkelhet och symmetri i utförandet och de bokstaverade tecknen efterliknar teckenspråkets egna tecken (Fallkvist 2014).

Bergman & Wikström (1981) skriver att genom att bokstavera de svenska skrivna orden, refererar teckenspråket till hela dess form. När man bokstaverar ord används det för att relatera till ordets betydelse, som är viktigast. Den som tecknar använder handalfabet i syfte att mottagaren ska känna

2 British Sign Language

(13)

4

till ordet då antalet bokstäver man bokstaverar ofta reduceras och då utnyttjas assimilationer automatiskt det vill säga hur vissa handalfabetiserade bokstäver smälter samman och stryks vid utförandet.

Handalfabetet återges med handformen för en viss bokstav och utförs med svenska inlånade munrörelsen för just den bokstav som den manuella delen utför för att stava namn till exempel

”ANNA@b”. ”I snabbt bokstaverande intar handen med lätthet andra riktningar än de som de vanligen avbildas i handalfabetet, bland annat därför att de påverkas av de omgivande bokstäverna”

(Bergman 1977:30-32).

2.2.2 Vem skapade det och historien kring det

Det svenska handalfabetet skapades av föreståndaren Pär Aron Borg som grundade Manillaskolan i Stockholm i början av 1800-talet. Syftet med handalfabetet var att lära ut svenska till döva elever.

Handformerna skapades utifrån det svenska alfabetet och som i grunden skulle efterlikna skriftsymboler och hur de liknar bokstävernas utseende i skrift. Han försökte tydligen skapa handformer och fingerkonfigurationer som avbildade skriftens former” (Bergman 1977:30). I Pär Aron Borgs privata ”läroplan” fanns det inte någon illustration när manuskripten efterlämnades (Bergman 1977:30, Bergman & Wikström 1981).

”För att befästa minnet av bokstäfverne, äfvensom till framdeles samtalande läras de sedan et hand Alfabet, hvarigenom bokstäfverne medelst olika ställningar av handen, så vidt möjligt, uttrycks”

(Bergman & Wikström 1981:1).

Figur 1. Det svenska handalfabetet (Sveriges Dövas Riksförbund)

(14)

5 2.2.3 Hur utförs handalfabetet?

”Det svenska handalfabetet (Figur 1) är ett enhandsalfabet” (Bergman 2012:47). Bergman skriver att ”de manuella bokstäverna är teckenspråkets namn på de skrivna bokstäverna”. Bergman (2012) menar att olika handformer som används i olika positioner i svenska handalfabetet, som i STS finns en del tecken som ursprungligen är bokstavering av ord till exempel: JA@b, TV@b, HÅL@b, NU@b

och IS@b. ”Det förefaller som om munavläsebilden och de manuellt utförda bokstäverna samspelar i det här avseendet, så att det som syns bra på munnen med fördel kan uteslutas i handen” (Bergman 1977:32). Bokstaverade tecken som består av svenska handalfabetet kan förekomma, men är ändå ett lexikalt tecken. Ett teckenexempel är SNÖ (Svensk teckenspråkslexikon ID nr. 09184)ʼsnöʼ som utförs enligt svenska handalfabetet.³

2.3 Tidigare studier kring bokstaverade tecken

I detta avsnitt redogörs för att ”bokstaverade tecknet är ett slags låneord i teckenspråket från svenskan och är en del av teckenspråkets teckenförråd. Alla svenska ord kan givetvis bokstaveras med handalfabetet men det betyder inte att de införlivats i teckenspråkets symbolförråd” (Bergman

& Wikström 1981:10). Handalfabetet skiljer sig mot bokstaverade tecknet. Bokstaverade tecken bildades ursprungligen via bokstavering av inlånade skrivna svenska ord med hjälp av handalfabetet, men som med tiden blivit reducerade, som till exempel de svenska orden ”nu”,

”snabb”, ”vet” och ”pigg” som utför kallas för assimilering och blir som bokstaverade tecken som exempel NU@b, SNABB@b, VET@b och PIGG@b. Det syftar på när formen på manuella bokstaven kan assimilationen framstå som bakåt, som i exempel ” L A” där A-et är förberett redan i L-formen, utförs framåt som i exempel ”AL” där A-formen ligger kvar i L-et. ”L-formen ser alltså i dessa båda fall ut som ett A med ett rakt uppåtriktat pekfinger” (Bergman & Wikström 1981:9). Bergman (2012) nämner om att det inte behöver handla om vilka manuella bokstäver som ska användas utan man kan titta på hur stavningen är och när man bokstaverar kan man se i vilken ordning det är i. I bokstaverade tecknet exempel NYSS@b som kommer från svenska enstaviga ord med kort vokal är vokal struken. Det vill säga bokstaven utförs inte i tecknet. ”Vanligtvis syns dock vokalen på munnen som därför ibland är enda skillnaden mellan två i övrigt likadana bokstaverade tecken”

(Bergman &Wikström 1981:11). En annan del som tas upp i studien är att bokstaverade tecken ofta består av få? bokstäver, som två eller tre bokstäver. Till exempel i sammansmältning av få som två bokstäver som till exempel ALLA@b eller LAMM@b. ”Först den som gäller alla dubbeltecknade konsonanter och som innebär att bokstavshanden förs åt höger en gång” (Bergman & Wikström 1981:9).

När man bokstaverar assimileras rörelsen och blir till ett bokstaverat tecken. Bokstaverade tecken som assimileras är vanligtvis vokaler. Det är intressant på så sätt att man kan se om det skiljer sig mellan äldre och yngre talare så handlar det om sociala faktorer inom bokstaverade tecken, och få se språkvariationen hos bokstavering som används av yngre och äldre i denna uppsats.

3 Flera lexikala teckenexempel för SNÖ kan hittas på länken svenskt teckenspråkslexikon.su.se

(15)

6

3. Sociolingvistisk forskning för bokstaverade tecken

3.1 Bakgrund

I Sverige finns det fåtal sociolingvistiska studier inom teckenspråk. I min studie kommer olika perspektiv presenteras hur sociolingvistiska faktorer påverkar bokstavering. Sociolingvistik har en inriktning som intresserar sig för språket som ett socialt fenomen. Fokusen i sociolingvistiken ligger på hur individer, grupper och samhällen samspelar med hjälp av språk. Det kan även vara språkliga varianter som till exempel kön, ålder, ursprung eller yrke som studeras.

Var används eller syns teckenspråket? Faktum är att det används i hela Sverige, men de flesta döva bor i storstadsregionerna. I medelstora staden Örebro finns många teckenspråkiga, eftersom där finns förskola, specialskola, riksgymnasium och ungdomsgården för döva och hörselskadade.

Dessutom finns folkhögskola med vuxenutbildningar som till exempel teckenspråkskurs, tolkutbildning och allmän kurs för teckenspråkiga. Ungdomar träffar andra och utbyter teckenspråk.

Teckenspråket varierar mellan olika individer. Det beror ju också på regionvariationen i teckenspråk hos olika personer som kommer från olika orter. Ofta är man bosatt på orten som till exempel i Skåne, där finns en dövskola i Lund. Den ligger närmast och då går man på den skolan i tio år. Efter grundskolans slut fortsätter man sedan i gymnasiet. Det finns inte gymnasier för döva på den orten man bor eller efter man har gått på specialskolan i hela Sverige. Man kan inte välja annat än gymnasiet i Örebro så kallat RGD och RGH⁴ för döva och hörselskadade. Den enda gymnasieskola för hela Sverige som skapades 1967. Dit kommer de flesta eleverna som har gått på dövskolor i Sverige. Hörande har sina skolor på sin hemort i Sverige, vilket döva inte har. Totalt är det fem statliga dövskolor som finns i Härnösand, Stockholm, Vänersborg, Örebro, Lund. Eleverna bor på långa avstånd och åker hem till sina föräldrar varje helg.

3.2 Region och ålder

Schembri & Johnston (2007) menar att handalfabetet är lätt att förbise och ignorera i samband med teckenspråksstudier och få forskare har gjort det till en del av språket. Handalfabetet ses som en liten del av teckenförrådet inom teckenspråk. Det innebär att handalfabetet i samband med studier är viktigt för det bidrar till att komplettera till vår kunskap om teckenspråk.

Det finns skillnader i språkanvändning mellan yngre och äldre inom teckenspråk, precis som det finns i alla språk. Yngre och äldre tecknare skiljer sig åt beroende på språkförändringar som förekommer på alla språk. På en handform kan man se hur den hänför sig till variationer som kan vara både språkliga och sociala (Bayley et al. 2015).

Schembri och Johnston (2007) säger att åldern på teckenspråksanvändare i BSL skiljer sig åt i användningen av bokstaverade tecken. Det berodde på utbildning hos äldre döva, som använde olika metoder och betonade användningen av bokstavering. Språkändring är en viktig del för många äldre tecknare som gärna föredrar att använda traditionellt bokstaverande än de ”nya tecknen”, som yngre personer använder, som till exempel ’lastbil’, ’fotboll’ och ’kaffe’. Äldre personer bokstaverar gärna dessa ord. Under 1980-talet använde äldre döva mer handalfabet för att stava engelska ord jämfört med yngre döva. Teckenbildning är hur tecken skapas efter hur man hanterar

4 RGD = Riksgymnasium för döva, RGH = Riksgymnasium för hörselskadade. Örebro enda riksgymnasium för döva och hörselskadade (Mer finns i www.orebro.se/omriksgymnasiet/).

(16)

7

ett föremål eller hur ett föremål ser ut. Det kan också ses som en faktor som resulterar i åldersskillnader (Stamp et al. 2014).

Resultaten hos Brown och Cormiers studie visar det sig att tecknarna i större städer i olika regioner använder bokstaverade tecken. Det har också nämnts att personer i högre ålder i några regioner inte använder bokstavering. Kön och föräldrars språkbakgrund visar sig inte vara väsentliga faktorer hos förstaspråksanvändare (Brown & Cormier 2007).

I USA har döva i dövsamhället och teckenspråkiga kämpat hårt för att visa att teckenspråk inte är symboler för talat språk (Brentari & Padden 2001). De första manuella handalfabeten konstruerades av hörande pedagoger. Det finns vissa handalfabet som kan vara relaterade till det historiska förtrycket av teckenspråk och engelsk ”oralism”.⁵ Användningen av handalfabetet i dövsamhället är olika. Det sägs till exempel att äldre använder ofta mer eller mindre handalfabet (Brown &

Cormier 2007).

Schembri och Johnston (2007) skriver om deras undersökning ur sociolingvistiskt perspektiv om handalfabetets användning till exempel de tittade på variationen i australienskt teckenspråk (hädanefter Auslan) och hur australienska två handalfabetet används. De kom fram till att de två största faktorerna som bidrog till variationer i användandet av handalfabetet var ålder och region.

De såg att största gruppen bokstaverade tecken tillhör ordklassen substantiv och relativt få som är verb. Bayley et al (2015) fann att ålder och social tillhörighet påverkar bokstaverade tecken hos ASL (amerikanskt teckenspråk). Substantiv var vanligt för de äldre som använde det mer. De första språkanvändare bokstaverar mer ofta än de personer som universitetsutbildade. De döva som är förstaspråkanvändare i medelklass använder mer bokstaveringen än de i arbetarklass.

4. Material och metod

I detta avsnitt beskrivs hur denna studie genomfördes, vilket material som användes, hur datainsamlingen gick till och hur data analyserades.

4.1 Eliciteringsmaterial

Eliciteringsmaterialet, som användes i den här studien, består av en lista med bokstaverade tecken.

Listan med tecknen plockades från svenskt teckenspråkslexikon (http://teckensprakslexikon.su.se/) som är ett lexikon för STS och är ett webbaserat lexikon med korta videor som visar hur varje lexikalt tecken utförs. Till varje lexikalt tecken finns en beskrivning av tecknets form, det vill säga artikulator, artikulation och artikulationsställe. Varje lexikalt tecken i teckenspråkslexikonet har ett eget ID-nummer. I lexikonet kan man söka på flera olika sätt, bland annat på svenskt ord, ämne, handform eller ID-nummer. Teckenspråkslexikon innehåller dokumenterade lexikala tecken som förekommer i det STS. Lexikonet har upprättat en lista med bokstaverade tecken som man hittills har dokumenterat finns i STS. Listan innehåller 2500 bokstaverade tecken till dags datum den 10 februari 2020.

De slumpvis utvalda bokstaverade tecknen gicks igenom och ordklasstillhörigheten fastställde inom STS. Det visar sig finnas 2500 bokstaverade tecken och att majoriteten av bokstaverade tecken tillhör substantiv. Verb, adjektiv, konjunktioner och prepositioner är färre.

5 För dövrörelsen gör segreringen döva barn ”normala” i samhället eftersom integreringen har koppling till oralism, som var en pedagogisk ideologi där döva barn skulle lära sig tala och avläsa i syfte att integrera i samhället (Åkerström Malin 2000)

(17)

8

Utifrån listan valdes 30 bokstaverade tecken för eliciteringsmaterial till den här studien (se Tabell 1). I resultatdelen visas varje bokstaverat tecken med hjälp av bilder, som är hämtade från svenskt teckenspråkslexikon. Tabell 1 består av tre kolumner; en kolumn Bokstaverade tecken innehåller den glosa som ett visst bokstaverat tecken har fått i svenskt teckenspråkslexikon. Efter varje glosa finns symbolen ”@” och ”b” som används vid annotering av tecken. Symbolen ”@” står för glosan som representerar tecken. ”b” står för bokstavering eller bokstaverade tecken som annoteras med stora bokstäver och efterföljs av @b, som indikerar bokstavering. Tecken annoteras med stora bokstäver som används vid etiketteringen som inte alltid kan tolkas som en exakt översättning när det gäller etablerade tecken, så även bokstaverade tecken. Betydelsen av det ord som används vid etikettering kan vara en helt annan på STS, men etiketteras ändå med samma skriftsymboler. Detta innebär att bokstaverade tecken kan utföras med motsvarande handformer, utan att ordet och tecknet har samma betydelse inom de båda språken. Symbolerna som användes i denna uppsats följer de senaste transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter (Wallin & Mesch 2018). Den andra kolumnen innehåller bokstaverade tecknets ID-nummer i teckenspråkslexikonet som visar vad det är för bokstaverade tecken. Den tredje kolumnen talar om vilken ordklass respektive

bokstaverade tecken har, det vill säga den ordklassen bokstaverade tecknet tillhör i STS.

Tabell 1.Lista över bokstaverade tecken i bokstaveringsordning i eliciteringsmaterialet, samt ordklasstillhörighet.

Bokstaverade tecken ID. Nummer Ordklass

ALLA@b 08804 Pronomen

AUG@b 08814 Substantiv

FETT@b 08899 Substantiv

FYFAN@b 08889 Interjektion

HEM@b 17061 Verb

I@b 04473 Preposition

JOBB@b 04920 Substantiv

KAN@b 09031 Verb

MED@b 00787 Preposition

MORFAR@b 05084 Substantiv

MYT@b 03204 Substantiv

NYSS@b 12735 Adverb

NYÅR@b 16240 Substantiv

OJ@b 09140 Interjektion

OM@b 05133 Konjunktion

OTUR@b 09728 Substantiv

OVAN@b 05151 Verb, stativt

PANIK@b 11868 Substantiv

POOL@b 08585 Substantiv

RASIST@b 09391 Substantiv

RÅ@b 01953 Adjektiv

SNÖ@b 09184 Substantiv

TAXI@b 01728 Substantiv

TOMAT@b 09233 Substantiv

TUR@b 04221 Substantiv

TYP@b 05434 Adverb

VAN@b 09257 Verb, stativt

VARA@b 09261 Verb

ÅR@b 09291 Substantiv

ÄN@b 09287 Adverb

(18)

9

Studien genomfördes genom att informanterna fick titta på några stimuli som bestod av 30 bokstaverade tecken som plockades från svenskt teckenspråkslexikon och svara på ett antal frågor efter att varje tecken visades. Svaren dokumenterades genom skriftliga anteckningar samt att hela intervjun spelades in.

Informanter

I studien deltar tre informanter i ålder 20–30 och fyra informanter i ålder 50–70. Alla är födda i Sverige och har STS som sitt första språk. Fyra av informanterna har döva föräldrar. Två av dessa fyra är systrar. Resterande tre informanter har hörande föräldrar. Alla informanterna hade varierande grad av hörsel men identifierar sig som döva. Båda grupper har gått i specialskola under olika perioder, med eller utan teckenspråk i undervisningen. De har också varierande antal år i utbildning och arbetslivserfarenhet. Allt från specialskola, folkhögskola till universitetsutbildning.

Den yngre gruppen består av tre informanter. De fyra resterande informanterna är pensionärer som har gått på olika yrkesskolor i Sverige, då gymnasiet i Örebro inte fanns under deras utbildningstid.

Tabell 2 består av fem kolumner visar enligt de kriterier som tillämpades vid valav informanter.

Den första kolumnen är sorterad för vilken informant som är ifrån yngre informanter och äldre informanter som har svenskt teckenspråk som första språk. Den andra kolumnen anger informanternas kön. Den tredje kolumnen anger informanternas ålder. Tanken är att få fram en bred åldersfördelning hos informanterna, för att kunna se om det finns skillnad i användning av bokstaverade tecken (se Tabell 2) beroende på ålder, men även kön och var man genomgått sin grundskoleutbildning och gymnasial utbildning. Den fjärde kolumnen talar om var de är född och var de har gått eventuellt utbildning efter specialskolan. Den femte kolumnen är om informanterna har döva eller hörande föräldrar. Fyra informanter har döva föräldrar och tre har hörande föräldrar.

Alla har hörande mor- och farföräldrar. De som har hörande föräldrar fick STS först vid sju års ålder då de började i specialskolan. Metoden är utformad som en kvalitativ studie som baserar sig på analys av intervjuer som är inspelade. Informanterna namngavs inte utan de identifieras som informant 1 (yngre), informant 2 (yngre) och så vidare.

Tabell 2. Metadata över studiens informanter.

Informant Kön Ålder Födelseort/skolort/bostadsort Hörselstatus/föräldrar/mor-/far föräldrar

1. (yngre) Man 23 Göteborg/Örebro

gymnasium/Örebro Hörselskadad mor, döv far 2. (yngre) Kvinna 29 Stockholm/Örebro

gymnasium/Örebro Döva föräldrar 3. (yngre) Kvinna 30 Stockholm/Örebro

gymnasium/Örebro Döva föräldrar

4. (äldre) Kvinna 54 Karlskoga/Örebro

gymnasium/Örebro Döva föräldrar 5. (äldre) Kvinna 68 Göteborg/Blockhusudden i

Stockholm/Örebro Hörande föräldrar 6. (äldre) Kvinna 70 Tranås/ Växjö yrkesskola/Örebro Hörande föräldrar

7. (äldre) Man 74 Härnösand/ Vänersborg/Örebro Hörande föräldrar

De båda grupperna kan eventuellt visa om det finns språklig variation som beror på ålder, kön och geografiskt hemvist. Varje bekräftelsesvar blir bestående av ett representativt material gjordes ett urval av informanter från två olika åldersgrupper som är bosatta i samma region. Man kan jämföra med att döva har döva eller hörande föräldrar. Datainsamlingen genomförs och påbörjade analysen så fort som möjligt. Analysarbetet var tidskrävande vilket avgjorde urvalets storlek. Inte för stort

(19)

10

men ändå tillräckligt för att försöka kunna dra slutsatser av resultaten. Detta kan ses som en grund för framtida vidare studier.

4.2 Datainsamling

Proceduren vid insamling av data gick till så att informanterna blev informerade om hur eliciteringen skulle gå till och hur data sedan skulle användas och förvaras. Varje informant fick fylla i en samtyckesblankett (se bilaga sid 55) på plats. Informanterna fick alla i förväg en lista på utvalda bokstaverade tecken bokstaverade tecken. De tittade igenom varje svenskt ord för att vara mer beredda när de tittar på utvalda bokstaverade tecken innan de fick titta på rörliga bilder i teckenspråkslexikonet. Listan med utvalda bokstaverade tecken var densamma i alla sju intervjuerna. Enkäten innehöll inte bara fasta svarsalternativ utan också öppna svarsalternativ. Ett par informanter intervjuades samtidigt hemma hos dem och andra informanter var både hemma och på arbetsplats.

Varje bokstaverat tecken visades på datorn och informanten fick titta på det flera gånger innan de började diskutera det. De skulle ta ställning till om de säkert ansåg sig veta om användandet av tecknet och de trodde sig förstå tecknet eller de inte använde tecknet. De ombads också göra några satsexempel med tankar kring tecknet. De frågorna är generella till alla informanterna (Tabell 3).

Tabell 3. Frågor vid eliciteringstillfället.

1. Använder du detta som bokstaverade tecken?

2. Om inte, varför?

3. Om ja, i vilken sammanhang som exempel använder du? Eller när?

4. Sett detta tecken hos ungdomar? (vice versa när frågan riktas hos ungdomar om äldre) 5. Används detta tecken hos äldre? (Vice versa samma till yngre)

Bilden visas en gång först för att sedan diskutera den bild som informanten fick se och sedan fortsätta till nästa bild och så vidare. Den information som gavs i förväg att syftet med filmningen var att få bekräftelse när bokstaverade tecken används av informanterna. De filmades när jag och en informant sitter mitt emot varandra framför dator. När paret filmades var vi tre. De satt bredvid varandra och intervjuledaren satt mitt emot den en bit därifrån. Kameran var hela tiden riktad mot alla inblandade och intervjuledaren. Sedan överfördes inspelningsmaterialet till datorn och det fungerade också som en minnesanteckning. Resultatet av analysen baseras på intervjuerna av varje informant om de använder ett visst bokstaverat tecken. Inspelningens tid blev olika hos informanterna, se Tabell 4.

Tabell 4. Datamängd.

Yngre respektive äldre informanter Tid inspelning Informant 1 (yngre) 23 år 22.18 minuter

Informant 2 (yngre) 29 år 37.59 minuter

Informant 3 (yngre) 30 år 32.22 minuter

Informant 4 (äldre) 54 år 34.24 minuter

(20)

11

4.3 Databearbetning

Den kvantitativa studien baseras på att metoden är utformad som analys av inspelat material. Varje bokstaverat tecken annoteras enligt inspelningen och noterades (ett antal situationer urskildes och dokumenterades). Bearbetningen av materialet gjordes genom att ordagrant skriva informanternas svar vid intervjutillfällena. Datainsamlingen sammanställdes för de tre yngre informanterna respektive de fyra äldre informanterna i kolumner. Informanternas svar hur de använder bokstaverade tecken skrivs ner. Den första beskrivningen är om det bokstaverade tecknet inom ordklassen substantiv är TUR@b (se Figur 2) och sista bokstaverade tecknet inom ordklassen preposition är MED@b (se Figur 64). Informanternas svar på fem frågor från inspelningen görs i samma följd som de bokstaverade tecknen. Därefter kan jag få bekräftelse på hur de fokuserar på bokstaverade tecken, bland annat deras igenkännande, erfarenheter, varifrån de kommer och vilken bakgrund de har. Det undersöks med stöd av svenskt teckenspråkslexikon (Svenskt teckenspråkslexikon 2008).

4.4 Etiska överväganden

När det gäller etiska aspekterna i en undersökning är det viktigt att tänka på informanternas integritet. Alla informanter är informerade om vad inspelningarna används till och de har godkänt sitt deltagande i inspelningen på teckenspråk att endast jag som skriver den här uppsatsen får använda inspelat data för analys. Informanterna informerades om att materialet finns bevarat hos uppsatsförfattaren tills uppsatsen är färdig och avslutad. Därefter raderas data.

Eftersom inspelningen görs av informanterna som använder teckenspråk är identiteten på den filmade informanten uppenbar. Speciellt när människor intervjuas får se till att skydda informanterna som inte kan identifieras och att de inte riskerar att lida på grund av min undersökning. Det fungerar inte att anonymisera informanter på samma sätt som i skrivna texter.

Problemet kan skapas om informanten inte vill att materialet ska bli offentligt. Anledningen är till att slippa problematiken är att låta en informant svara på samtyckesavtalet där finns olika alternativ då man är medveten om det vad som gäller avtalet.

5. Resultat och analys

Här kommer resultaten från min analys som visas i del 5.1, först visas tabell 5 med 30 bokstaverade teckens ordklasstillhörighet. Därefter varje ordklass med tillhörande bokstaverade tecken med bilder, beskrivningen och vad informanterna har nämnt om användande av bokstaverade tecknet eller lexikala tecknet. Kapitlet sammanfattas i Tabell 22 och Tabell 23 med mest använda bokstaverade tecken av de grupperna och antal i ordklass som visas fram antal för varje bokstaverat tecken respektive lexikala tecken hos yngre och äldre informanterna.

I kapitlet redovisas 30 stycken utvalda bokstaverade tecken sorteras i varje ordklass (se Tabell 1).

I följande avsnitt kommer jag att gå genom varje bokstaverat tecken och redovisa resultatet av

(21)

12

intervjun med informanterna. Först redovisas bokstaverade tecken som tillhör ordklassen substantiv, därefter i följande ordning enligt (se Tabell 5) och avslutas med bokstaverade tecken som tillhör ordklassen prepositioner. Beskrivningar om hur bokstaverade tecknet och lexikala tecknet utförs med bilder visas fram. Informanternas berättelser och förklaringar som angetts under bilderna översattes, där inget annat anges det vill säga från deras teckenspråk till text. (Tabell 22.

Totala antalet användandet av bokstaverade och lexikala tecken i två ålderskategorier.) med flest använda bokstaverade tecken av de grupperna (Tabell 23.Totala antalet användandet av bokstaverade tecknet inom ordklasser i två ålderskategorier.). Antalet bokstaverade tecken och lexikala tecken i varje ordklass visas hos yngre och äldre informanterna.

Tabell 5. Översikt samt antal av bokstaverade teckens ordklasstillhörighet.

Ordklass Antal bokstaverade tecken

Substantiv 15

Verb 5

Adjektiv 1

Adverb 3

Pronomen 1

Konjunktion 1

Interjektion 2

Prepositioner 2

Total 30

5.1 Bokstaverade tecken inom ordklassen substantiv

En översikt över bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen substantiv.

Tabell 6. Bokstaverade och lexikala tecken inom ordklassen substantiv.

Bokstaverade tecken Lexikala tecken (alternativa)

TUR@b -

OTUR@b -

MYT@b -

POOL@b POOL

ÅR@b ÅR

SNÖ@b a) ^SNÖ

b) SNÖ

c) ^SNÖ d) ^SNÖ

(22)

13

AUG@b a) ^AUGUSTI

b) ^AUGUSTI

RASIST@b RASIST

TAXI@b a) ^TAXI

b) TAXI

c) ^TAXI

JOBB@b JOBB

NY@b^ÅR@b a) ^NYÅR

b) ^NYÅR c) ^NYÅR

MORFAR a) MORFAR

b) ^MORFAR

TOMAT@b a) ^TOMAT

b) ^TOMAT

FETT@b FETT

PANIK@b PANIK (adjektiv)

Det här kommer resultaten som materialet jobbades fram hos yngre informanters och äldre informanters användande av bokstaverade tecken och lexikala tecken.

Bokstaverat tecken TUR@b

Det bokstaverade tecknet TUR@b i STS uttrycker betydelsen ʼturʼ. Det bokstaverade tecknet TUR@b

(se Figur 2). Ett exempel på en teckenspråkig sats som innehåller det bokstaverade tecknet TUR@b

är: ”PEK [PAPPA] HA TUR”. (Svensk översättning: Pappa har tur.). Det bokstaverade tecknet TUR@b

utförs först med handalfabet ”T” om är även en handform i tecken och kallas för L-handen sedan utför med handalfabetet ”U”, det vill säga N-hand och ”R”, det vill säga Långfingret. Men ”U”

stryks från det bokstaverade tecknet TUR@b. L-handen vrids ner utåtriktad och förändrar till långfingret som handalfabet ”R” som är även en handform och kallas för Långfinger.

Handalfabetena ”T” och ”R” har fasta positioner vilket är det gör att handalfabetet ”T” och ”R”

utförs med attitydriktning fram och attitydvridning ner. Det bokstaverade tecknet TUR@b har en svenskinlånad munrörelse /tur/.

(23)

14

Figur 2. Bokstaverat tecken TUR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04221)

I resultaten kan vi se att både yngre och äldre informanterna använder bokstaverade tecknet TUR@b.

Bokstaverade tecknet OTUR@b

En viss del av det bokstaverade tecknet OTUR@b form är densamma som det bokstaverade tecknet

TUR@b men med tillägget av ett suffix i form av ett handalfabet ”O” som motsvarar det svenska prefixet O- och som betecknar något negativt, alltså har OTUR@b betydelsen ʼoturʼ. (se Figur 3)^. I STS är bokstaverade tecknet OTUR@b ett substantiv i teckenspråkssatsen: ”PEK [PAPPA] HA OTUR@b.”. (Svensk översättning: Pappa har otur.). Handalfabetet ”O” är en handform i lexikala tecken och kallas för O-handen och följs efter med handalfabetet ”T” och ”U” och ”R”. Men ”U”

stryks då och endast O, T till R utförs. ”O” är rörlig, när handen förs i någon assimilation. Sedan utförs handalfabetet från O-hand till L-hand och utför till Långfingret i handalfabet det vill säga

”T” i bokstav men det blir en assimilation. som blir O-T-R det vill säga handalfabetet ”U” som i vokalen ʼuʼ i ordet ʼoturʼ faller bort via assimilation i bokstaverade tecknet OTUR@b. Det bokstaverade tecknet OTUR@b har en svenskinlånad munrörelse /otur/.

Figur 3. Bokstaverat tecken OTUR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09728)

Det är både äldre och yngre informanter använder bokstaverade tecknet OTUR@b.

Bokstaverade tecknet MYT@b

Det bokstaverade tecknet MYT@b (se Figur 4) i STS som uttrycker betydelsen ʼmytʼ. Detta tecken finns bara ett i svenskt teckenspråkslexikon, som är ett etablerat tecken. Alla bokstäver i det bokstaverade tecken MYT@b utförs med handalfabetet det vill säga först handalfabetet ”M” som är även en handform i tecken och kallas för ”M”. M-handen vrids från vänster och utförs direkt till L- handen som har en fast position. Mellan ”M” och ”T” finns ”Y” som assimileras inåt. Det bokstaverade tecknet MYT@b har en svenskinlånad munrörelse /myt/.

Figur 4. Bokstaverat tecken MYT@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 03204)

(24)

15

Yngre informanter använder det och en äldre informant använder också bokstaverade tecknet. De tre äldre informanterna sa nej eftersom de säger annat istället som till exempel otur eller tror inte på. En äldre informant kallar det för skrock. Dock berättade informanten (4): ”Mina föräldrar beskriver det som lustigt eller lurigt”.

Bokstaverade tecknet POOL@b

Det bokstaverade tecknet POOL@b i STS finns två tecken och uttrycker betydelsen ’pool’. Det ena är det bokstaverade tecknet POOL@b (se Figur 5) och det andra är tecknet POOL (se Figur 6). I bokstaverade tecknet POOL@b bokstaveras varenda bokstav från det svenska ordet ʼpoolʼ.

Handalfabet ”P” som i ordet bokstav ʼpʼ och utför förändring till handalfabet ”O” som i bokstav ʼoʼ. Det vill säga i handalfabeten båda ”O” och ”O” förflyttas sidledes. Tendensen är att handalfabetet för dubbel bokstaven ʼoʼ blir sidledsrörelsen till det vill säga handformen Pekfinger

”L”. Det bokstaverade tecknet POOL@b har en svenskinlånad munrörelse /pool/.

Figur 5. Bokstaverat tecken POOL@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08585)

Figur 6. Lexikalt tecken POOL (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08585)

Vi kan se att bokstaverade tecknet POOL@b används av alla yngre och äldre informanter.

Bokstaverade tecknet ÅR@b

Det bokstaverade tecknet ÅR@b i STS har de tre varianter som uttrycker betydelsen ʼårʼ. Det ena är bokstaverade tecknet ÅR@b (se Figur 7) och det andra är tecknet ÅR (se Figur 8 och Figur 9).

Bokstaverade tecknet utförs först med handalfabetet för bokstaven ʼåʼ utförs ensamt med en A-hand i vertikal cirkelrörelse. När detta handalfabet kombineras med handalfabetet ”R” som utförs med Långfingret med attitydriktning fram och attitydvridning ner så stryks vertikala cirkelrörelsen i handalfabetet till ”R” som är en fast position. Lexikala tecknet ÅR är när man använder pekfinger och ska vara vänsterriktat och sedan inåtvänt och ha kontakt bredvid pekfingret. Sedan blir det högerriktat och inåtvänt, som förs sedan i en framåtriktad cirkel och sist kontakt kvar. Det bokstaverade tecknet ÅR@b har svenskinlånad munrörelse /år/.

(25)

16

Figur 7. Bokstaverat tecken ÅR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09221)

Figur 8. Lexikalt tecken ÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02861⁶)

Figur 9. Lexikalt tecken ÅR (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02875)

Både yngre informanter och äldre informanter använder bokstaverade tecknet ÅR@b. En informant (2) säger: ”Jag tror det beror på vilka sammanhang och jag använder bokstaverade tecknet ÅR@b

mer än lexikala tecknet ÅR”.

Bokstaverade tecknet SNÖ@b

Det bokstaverade tecknet SNÖ@b i STS har de fem varianter som uttrycker betydelsen ʼsnöʼ: det bokstaverade tecknet (se Figur 10) och fyra lexikala tecknet (se Figur 11, Figur 12, Figur 13 och Figur 14). Handalfabetet utför en handform som så att S-handen förändras till N-handen och handen Ö-hand utförs med en handform kort uppåt,som är tillagd hos bokstaverade tecken. Handalfabet blir då ”Ö” som är en O-hand men går upp som ett ”Ö” i handalfabetet. Det bokstaverade tecknet

SNÖ@b har en svenskinlånad munrörelse /snö/.

Figur 10. Bokstaverat tecken SNÖ@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09184)

6 Den andra bilden i teckenexemplet ÅR med ID nr. 02861 är möjligen felaktig i teckenspråkslexikonet

(26)

17

Figur 11. Lexikalt tecken SNÖ (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02775)

Det är bara yngre informanter som använder det lexikala tecknet SNÖ (Figur 11). De använder inte bokstaverade tecknet SNÖ@b. En informant (2) säger: ”Jag använder bara lexikala tecknet SNÖ (Figur 11), jag tror att yngre personer använder också lexikala tecken för SNÖ@b (Figur 11) men jag har sett äldre personer använda det bokstaverade tecknet SNÖ@b”.En informant (4) nämner:

”Jag använder både bokstaverade tecknet och lexikala tecknet men mina döva föräldrar använder

(27)

18

det bokstaverade tecknet SNÖ@b. Det är upp till mig vilket av teckenvarianterna jag känner för att använda”.

Bokstaverade tecknet AUG@b

Det bokstaverade tecknet AUG@b i STS förekommer tre teckenvarianter och som uttrycker tecknet som betydelse ʼaugusti, det vill säga ett bokstaverat tecken (se Figur 15) och två lexikala tecken (se Figur 16 och Figur 17) och bokstaverade tecknet AUG@b är en förkortning av det svenska ordet ʼaugustiʼ. Bokstavering för AUG@b är förkortad för långa ordet augusti som är ett namn på en månad. STS har sedan förkortat AUGUSTI@b till AUG@b. Det bokstaverade tecknet AUG@b har en svenskinlånad munrörelse men som är reducerat till två segment /AU/.

Figur 15. Bokstaverat tecken AUG@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 08814)

Figur 16. Lexikalt tecken AUGUSTI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 02777).

Figur 17. Lexikalt tecken AUGUSTI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 01922)

Äldre informanter använder bokstaverade tecken AUG@b och yngre informanter föredrar använda lexikala tecknet AUGUSTI (Figur 16). En informant (1) berättar: ”Jag använder alltid lexikalt tecknet men aldrig det bokstaverade tecknet”. En informant (2) säger: ”Jag tycker att både yngre personer och äldre personer använder lexikala tecken men även bokstaverade tecken”. En informant (3) berättar: ”Jag har sett äldre personer använda bokstaverade tecknet men jag själv använder inte det och jag tror det finns några yngre personer som inte använder det. Vi använder det lexikala tecknet

AUGUSTI (Figur 16)”. En informant (4) säger: ”Jag använder aldrig det bokstaverade tecknet. Jag har sett mina döva föräldrar använda det bokstaverade tecknet för AUG@b. Jag tycker det är en stark lång tradition, det är härligt att se när de använder detta tecken. Jag tror orsaken är att jag har blivit påverkad av lexikala tecknet AUGUSTI (Figur 16) på mitt jobb”.

(28)

19 Bokstaverade tecknet RASIST@b

Det bokstaverade tecknet RASIST@b i STS förekommer i två lexikala teckenvarianter som uttrycker betydelsen ʼrasistʼ. Det ena bokstaverade tecknet (se Figur 18) och det andra lexikala tecknet (se Figur 19) och i STS för detta exempel för handalfabetet ”R” som långfingret som betecknar bokstav ʼrʼ, som är i en fast position men då sen utför uppåtriktad till A-handform som bokstav ʼaʼ sedan följs till höger efter till ”S” och ”I” och ”S” och vridbar till L-handen som en fast position och som bokstav ʼtʼ. I detta bokstaverade tecken bortfaller inte något handalfabet. Det bokstaverade tecknet

RASIST@b har en svenskinlånad munrörelse /rasist/.

Figur 18. Bokstaverat tecken RASIST@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 09391)

Figur 19. Lexikalt tecken RASIST (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 14948)

Resultaten från båda grupperna visar det sig vara blandning av användandet av lexikala tecknet

RASIST eller bokstaverade tecknet RASIST@b. De två yngre informanterna använder bokstaverade tecknet men en yngre informant använder lexikalt tecknet RASIST. Alla de äldre informanterna använder bokstaverade tecknet RASIST@b.

Bokstaverade tecknet TAXI@b

Det bokstaverade tecknet TAXI@b i STS har fyra varianter tecknet som uttrycker betydelsen ’taxi’;

ett bokstaverat tecknet TAXI@b (se Figur 20) och tre lexikala tecken för ’taxi’ (se Figur 21, Figur 22 och Figur 23). Tecknet för TAXI är handformen D-handen, blir vänsterriktad och utförs framåtvänd och det blir upprepade kontakter ovanpå huvudet. Andra lexikala tecknet för TAXI är handformen som en böjd tupphanden som blir uppåtriktad och inåtvänd, sedan slås åt vänster framför pannan. När det gäller bokstaverade tecknet TAXI@b då blir det ett långfinger sedan handalfabetet ”A” som ses en vokal i bokstav ʼaʼ som blir reducerad. Efter det är handalfabetet ”X”

och till sist ”I”. Det bokstaverade tecknet TAXI@b har en svenskinlånad munrörelse /taxi/.

Figur 20. Bokstaverat tecken TAXI@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 01728)

(29)

20

Figur 21. Lexikalt tecken TAXI (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 00001)

Alla informanter har olika användning av bokstaverade tecken. En informant (1) säger: ”Jag använder det lexikala tecknet TAXI (Figur 21) och det bokstaverade tecknet TAXI@b. Det beror på vad jag känner för men när jag var liten använde jag alltid det lexikala tecknet TAXI (Figur 21) men idag beror det på vilka sammanhang”. En informant (3) säger: ”Jag tror att yngre personer använder bokstaverade tecken TAXI@b och äldre tecknar lexikalt tecken TAXI”. En informant (4) berättar: ”Jag använder bokstaverade tecken TAXI@b (Figur 21) och jag tycker det är mer naturligt för mig att använda det. Det är många som använder olika teckenvarianter för det svenska ordet ʼtaxiʼ. Mina föräldrar använder inte bokstaverade tecken, min son är döv och tecknar som sin morfar, men inte som mig”.

Bokstaverade tecknet JOBB@b

Det bokstaverade tecknet JOBB@b i STS har två varianter som uttrycker betydelsen ʼjobbʼ, det bokstaverade tecknet (se Figur 24) och andra lexikala tecknet JOBB (se Figur 25). Man bokstaverar J-B-B men bokstaven ʼoʼ kan utföras eller bortfaller. Handformen ”J” som i bokstav ʼjʼ utförs med attitydriktning till höger och blir attitydvridning ner till dubbla ”B” handalfabet det vill säga två bokstäver i ʼbʼ. I detta bokstaverade tecken bortfaller inte något handalfabet som det gör. Det bokstaverade tecknet JOBB@b har en svenskinlånad munrörelse /jobb/.

(30)

21

Figur 24. Bokstaverat tecken JOBB@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 4920)

Figur 25. Lexikalt tecken JOBB (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 04919)

Både yngre och äldre informanter använder inte det bokstaverade tecknet JOBB@b. De båda åldersgrupperna använder lexikala tecknet JOBB. En informant (2) säger: ”Jag funderar över det och tror inte många använder lexikala tecknet, men jag tror äldre personer använder bokstaverade tecknet men samtidigt upplever jag att äldre personer använder lexikala tecknet ARBETE@b som var vanligt förr. Jag tror iallafall både bokstaverade tecknet och lexikala tecknet används hälften av yngre och hälften av äldre”.

Bokstaverade tecknet NYÅR@b

Bokstaverade tecknet NYÅR@b i STS har de tre varianter som uttrycker betydelsen ʼnyårʼ; det bokstaverade tecknet NYÅR@b (se Figur 26) och de två andra lexikala tecknet NYÅR i (se Figur 27 och Figur 28). Bokstaverade tecknet NYÅR@b utförs med när handformen N-handen utför med ”Y”

i handalfabet som står bokstav för ʼyʼ. Det bokstaverade tecknet NYÅR@b har en svenskinlånad munrörelse /nyår/.

.

Figur 26. Bokstaverat tecken NY@b^ÅR@b (Svenskt teckenspråkslexikon ID nr. 16240)