Plats och tid Kommunhuset kl. 08.00-12.10
Beslutande Fredrik Nelander (S), ordf.
Elof Jonsson (C) Jan-Erik Wallin (M)
Övriga deltagande Gert Norell, kommundirektör Rune Winsnes, stadsarkitekt § 71-76 Johanna F Kullander, när.chef § 71-76 Mia Forsäng, utv.samordnare § 75-76 Yvonne Carlson, trafiksam. § 78-80 Dan Jonasson, ekonomichef § 81-82 Maria Viidas, kvalitetschef § 86-88 Katrin Siverby, kanslichef § 86-87 Birgit Wedén, sekreterare
Justerare Elof Jonsson
Justeringens plats och tid Kommunstyrelsens kansli måndag 2 maj 2011 kl. 16.00
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 71-92
Birgit Wedén
Ordförande
Fredrik Nelander
Justerare
Elof Jonsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Vara kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträdesdatum 2011-04-26
Datum för anslagets upp-
sättande 2011-05-03
Datum för anslagets
nedtagande 2011-05-25
Förvaringsplats för proto-
kollet Kommunstyrelsens kansli
Underskrift
Innehållsförteckning
Detaljplan för del av Tråvad 3:75 m.fl. i Tråvads tätort – samrådsyttrande
... 2
Detaljplan för Svalan 6 m.fl. i Vara tätort – samrådsyttrande... 3
Nytt etableringsområde i anslutning till trafikplats Jung... 4
Översyn av bad- och campingplatser... 6
Västsvenska Hästupplevelser ... 8
Vad händer efter Vara Horse Arena? ... 10
Motion angående parbogaranti... 11
Preliminär trafikförsörjningsplan 2012 Västtrafik ... 14
Bestämmelser för Kollektivtrafiksamverkan Skaraborg... 17
Tågtrafikfrågor ... 18
Årsstämma, Kommunforskning i Västsverige ... 19
Drift- och investeringsramar budget 2012, plan 2013-2015 – beredning. 20 Nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst ... 21
Ändring av avtalet mellan medlemskommunerna i Räddningstjänsten Västra Skaraborg... 22
Framtida organisationsform för Vara Konserthus ... 23
Styrdokument 2012-2015 ... 24
Digitaliserat nämndsarbete - avstämning ... 25
Nätverket Quality Cities ... 26
Kurser och konferenser ... 27
Anmälningsärenden... 28
Diskussionsarbetsutskott... 29
Övriga frågor ... 30
AU § 71 Dnr 53/2011 Dpl 214
Detaljplan för del av Tråvad 3:75 m.fl. i Trå- vads tätort – samrådsyttrande
Beslut
Arbetsutskottet har inget att erinra mot detaljplaneförslaget.
_________
Beskrivning
Miljö- och byggnadsnämnden har den 5 april 2011 beslutat att en ny detaljplan ska upprättas för del av Tråvad 3:75 med syftet att pröva överförandet av Svet- saregatan från allmän plats till kvartersmark för industriändamål. Kommun- styrelsen har den 30 mars 2011 sålt den aktuella industrimarken i anslutning till företagets fastighet.
Plan- och byggenheten har upprättat ett förslag till detaljplan för rubricerade fastigheter daterat mars 2011.
Samrådstiden går ut den 9 maj 2011 med enkelt planförfarande.
_________
AU § 72 Dnr 57/2011 Dpl 214
Detaljplan för Svalan 6 m.fl. i Vara tätort – samrådsyttrande
Beslut
Arbetsutskottet har inget att erinra mot detaljplaneförslaget.
_________
Beskrivning
Plan- och byggenheten har upprättat ett förslag till detaljplan för rubricerade fastigheter daterat mars 2011. Miljö- och byggnadsnämnden har den 5 april 2011 beslutat sända ut förslaget på samråd.
Planområdet ligger centralt i Vara mot Torggatan. Planens huvudsyfte är att skapa förutsättningar för ny bebyggelse med centrumverksamhet och bostäder.
Samrådstiden går ut den 10 maj med enkelt planförfarande.
_________
AU § 73 Dnr 4/2011 Dpl 251
Nytt etableringsområde i anslutning till tra- fikplats Jung
Beslut
1. Vara kommun går vidare med att utreda förutsättningarna för ett nytt eta- bleringsområde i anslutning till trafikplats Jung.
2. Kommundirektören får i uppdrag att ta kontakt med berörda markägare och företagen i Kvänum.
3. En återrapportering ska lämnas på arbetsutskottets sammanträde den 15 juni.
_________
Bakgrund
Kommunfullmäktige godkände den 23 november 2009, § 95, genomförande och finansieringsplan för E20 och trafikplats Jung. Arbetet beräknas sätta igång hösten 2011 och tros tidigast vara klart under år 2013. Under flera år har ASKO Appliances förre VD Staffan Billinger efterfrågat en bättre och mer trafiksäker lösning av företagets anslutning till E20 samt förbättrade förutsätt- ningar för underleverantörer att etablera sig i området. Under hösten 2010 vi- dareutvecklade Staffan Billinger sina önskemål genom att anlita en konsult som på företagets förfrågan tagit fram en idéskiss dels över en alternativ anslutning till E20 och dels över ett nytt etableringsområde vid den nya trafikplatsen i Jung.
I augusti 2010 förvärvades ASKO Appliances av Slovenienbaserade Gorenje Group. Förvärvet innebär nya möjligheter för ASKO Appliances verksamhet i Jung men också högre krav på ökande produktionsvolymer, moderna logistiska lösningar och högklassig FoU.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 12 december 2010, § 220, upp- dra till tillväxt- och utvecklingsavdelningen (TUA) att i en förstudie utreda för- utsättningar att skapa ett etableringsområde i anslutning till nya trafikplatsen i Jung.
Beredning
Ärendet har beretts av näringslivschef Johanna Forslund Kullander, som har begränsat sig till att motivera hur ett nytt etableringsområde i Jung skulle kunna gynna Vara kommuns näringsliv i allmänhet och ASKO Appliances liksom
Förslag till beslut
Vara kommun går vidare med att utreda förutsättningarna för ett nytt etable- ringsområde i anslutning till trafikplats Jung. Medan en komplett utredning bör inkludera markförhållanden, miljökonsekvenser, planfrågor etc., inskränker sig beredningen till att motivera hur ett nytt etableringsområde i Jung skulle kunna gynna Vara kommuns näringsliv i allmänhet och ASKO Appliances liksom Kvänumföretagens i synnerhet. Dessa motiv kan sammanfattas som att ett nytt etableringsområde skulle kunna ge:
a) De bästa möjliga förutsättningarna för att ASKO Appliances ska kunna fortsätta utvecklas och vara den största arbetsgivaren i Vara kommun;
b) En signal till kommuninvånare (gammal som ung), företagare och förbi- passerande på E20 att Vara kommun är och förblir en företagarkommun som vet att det mest konstruktiva sättet för att skapa tillväxt är genom insatser som stärker det lokala företagsklimatet;
c) En stärkt profilering för Vara kommuns företagsmecka Kvänum samt nya tillväxtskapande affärsmöjligheter för enskilda företag och ökad kompetens inom regionen genom möjligheten att etablera sig i ett geografiskt kluster.
_________
AU § 74 Dnr 110/2010 Dpl 845
Översyn av bad- och campingplatser
Arbetsutskottets förslag till beslut
Vara kommun satsar för närvarande inte på någon campingplats. Noteras att bidragen till badplatsföreningarna handläggs av tekniska utskottet.
_________
Bakgrund
Hösten 2010 tillskrev Dönstorps badplatsförening, genom Harry Stenermark, tekniska servicenämnden. Föreningen önskade utveckla Dönstorp till ett turist- centrum med bättre service i form av campingstugor och information. Vidare önskade man få till stånd renovering av bryggor, inköp av kyl/frys i nuvarande byggnad samt rusta marken för att hålla campingekipage. I skrivelsen framhölls Dönstorps strategiska läge jämte E20 och den natursköna miljön. Föreningen bedömde det vara omöjligt att klara förbättringsåtgärderna med nuvarande föreningsbidrag, reklamskyltspengar och ideella arbetstimmar. Då tekniska servicenämnden enbart hanterar badplatsernas driftbidrag, föreslog kommun- styrelsen tillsammans med bildningsnämnden att en bedömning om föreslaget turismcentra och dess ekonomi skulle göras.
Efter kommunstyrelsens beslut om att göra en bedömning av Turismcentrum- förslaget, inkom Dönstorps badförening med ytterligare en hemställan om- fattande ett äskande om minst 63 000 kronor utöver de årliga driftsbidraget om 20 000 kronor per år. Av hemställan framgår även att föreningens tidigare för- slag att söka medel från Leader och Sparbanksstiftelserna gått om intet. Enligt uppgift från Dönstorpsbadet fanns ingen möjlighet att erhålla medel från ovanstående stiftelser.
Kommunstyrelsen beslutade den 10 november 2010, § 11, att en total översyn av bad- och campingplatser i Vara kommun ska göras tillsammans med Väst- götalandet. Utredningen skulle vara klar den 31 mars 2011.
Beredning
Ärendet har handlagts av näringslivschef Johanna Forslund Kullander och kul- tur- och fritidskonsulent Sefik Ahmetbasic i samråd med Johanna Andersson på Västgötalandet. Information har inhämtats från andra berörda tjänstemän.
Förslag till beslut
Baserat på den översyn av bad- och campingplatser som presenteras i före- liggande tjänsteskrivelse förslår utredarna att Vara kommun - utöver dagens
ifrån att a) Vara kommun i dagsläget inte kan anses vara ett dragplåster för bad- och campingturism; b) Vara kommuns geografiska läge intill Vänern- och Vätternkommunerna samt Västkusten gör bättre i att satsa på en besöksnäring där man har konkurrensfördelar, t.ex. matturism, hästturism, golfturism, kul- turturism etc. och c) kommunala medel med all sannolikhet torde göra större nytta inom en rad andra utgiftsområden än på en kommunal campingsatsning.
Om det kommunala skötsel- och driftsbidraget är satt på en rimlig nivå för att upprätthålla skälig standard för att möta den efterfrågan - om än begränsad - som finns på exempelvis Dönstorp Badplats, är inte utrett inom ramen för föreliggande översyn. Men klart står att någon satsning på ett campinginriktat turistcentrum i Vara kommun inte framstår som ett vinnande koncept när det gäller att stimulera besöksnäringen. I sådana fall är näringslivschefens bedöm- ning att satsningar på den verksamhet som idag sker inom ramen för Västgöta- landet är mer väl använda kommunala medel än att utveckla en verksamhet som inte visat någon ekonomisk bärighet på flera år.
_________
AU § 75 Dnr 96/2010 Dpl 141
Västsvenska Hästupplevelser
Beslut
1. Utvecklingssamordnare Mia Forsäng får i uppdrag att undersöka intresset bland hästföretagen i kommunen.
2. Ärendet lyfts åter på arbetsutskottets sammanträde den 17 maj 2011.
_________
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade den 8 september 2010, § 81, följande:
3. Vara kommun har för avsikt att - tillsammans med Skara och Götene kom- mun - bilda den ideella föreningen Västsvenska Hästupplevelser och med- finansiera den ideella föreningen med 75 000 kr per år 2010-2013.
4. Slutligt beslut tas när stadgar har presenterats och godkänts av kommun- styrelsen.
5. Medelsanvisning: Utvecklingsändamål (11-02415)
Även Götene och Skara kommuner har under hösten 2010 fattat inriktnings- beslut om att vara positiva till bildandet av föreningen. Besluten innebar att arbete sattes igång med framtagande av stadgar och utveckling i inriktningen av föreningen.
Beredning
Projektledare Ulf Lindén, Skara, har nu sänt över förslag till stadgar med föl- jande målformulering samt förslag till beslut:
”Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att utveckla turismaspekterna av hästnäringen inom det geografiska område som föreningen verkar. Detta sker främst genom åtgärder som ger större affärsnytta och tillväxt i kommuner samt i företag och organisationer verksammma inom häst – och besöksnäringen.
Hästen är utgångspunkten för verksamheten och de utvecklingsinsatser som görs. Utvecklingsinsatserna ska riktas mot att få fler besökare till de
arrangemang som finns, samordna arrangemang, skapa fler sidoaktiviteter och få besökare att stanna längre.
Föreningen ska jobba med att utveckla en tydlig infrastruktur i området som stödjer olika verksamheter med hästen som bas. Företagen inom området ska erbjudas stöd i form av affärsutveckling. Forskningsresurser ska knytas till föreningen.
Under förutsättning att mer än en av de berörda kommunerna fattar beslut om bildande av föreningen kommer detta att ske i maj – juni 2011. Detta innebär att föreningen kommer att inleda sin verksamhet under hösten 2011. Årets arbete kommer då främst att inriktas på att bygga upp föreningen och få en större finansiering via externa projektstöd.
Förslag till beslut
att kommunen blir medlem i den ideella föreningen Västsvenska Hästupplevel- ser.
att kommunen avsätter 75 000 kr/år under 2011, 2012 och 2013 som med- lemsavgift i föreningen.
Kompletterande beredning
Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog vid sitt sammanträde den 16 mars 2011, § 61, åt utvecklingssamordnare Mia Forsäng att diskutera ärendet med Västgötalandet, som håller i kommunens turistfrågor, innan slutligt ställnings- tagande.
Diskussioner har nu förts med näringslivschef Johanna Forslund Kullander och Johanna Andersson, Västgötalandet. Båda ser positivt på föreningen och ser att den kan bli ett komplement till den turistverksamhet som redan finns.
Flera hästföretag i kommunen är inte anslutna till Västgötalandet idag, men kan kanske profilera sig mer genom Västsvenska Hästupplevelser.
_________
AU § 76
Vad händer efter Vara Horse Arena?
Arbetsutskottet diskuterar olika scenarier hur kommunen ska gå vidare med att lösa mark för ridskolans verksamhet och avslutning/eventuell fortsättning av del av projektet Vara Horse Arena.
_________
AU § 77 Dnr 31/2011 Dpl 734
Motion angående parbogaranti
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunfullmäktige anser med hänvisning till socialnämndens yttrande mo- tionen färdigbehandlad.
_________
Bakgrund
Thore Svenson (M) och Ingvar Lund (FP) har för sina kommunfullmäktige- grupper lämnat in följande motion:
”Enligt bestämmelse i SoF (socialtjänstförordningen) 2 kap. 2 § har makar, sambor eller registrerade partner då båda har behov av boende i särskild boendeform, rätt att beredas plats i samma boende, om de begär det.
Enligt prop. 2005/06:115 s. 77-78 finns följande förtydligande: ’Med samma boende avses i det här sammanhanget samma rum, lägenhet eller särskilda boende. Socialnämnden bör dock ha möjlighet att, när den beviljar ett boende, avgöra om de enskilda kan bo i samma rum eller inte. Till exempel kan rummens utformning göra det olämpligt av arbetsmiljöskäl att mer än en person vårdas i samma rum. Socialnämnden bör dock försöka att i första hand tillgodose de enskilda önskemål, oavsett om detta är att dela rum eller att ha enskilda rum i så nära anslutning till varandra som möjligt.’
Det förekommer ibland, dock ej så ofta, när make/maka, sambo eller registrerad partner har behov av särskilt boende att make eller motsvarande med inget eller litet vårdbehov öns- kar flytta med.
Vi yrkar att denna möjlighet kan ges till dem som så önskar enligt ovan för att uppnå skä- lig levnadsnivå på äldre dagar samt att socialförvaltningen får uppdrag att utarbeta riktlinjer härför.”
Beredning
Socialnämnden har den 23 mars 2011, § 35, avgett följande yttrande:
Vad beträffar parbogaranti är rättsläget så som följer: I SoF (Socialtjänstför- ordningen) 2 kap. 2 § fastställs rätten som makar, sambor eller registrerade partners har att bo tillsammans när båda har beviljats bistånd i form av särskilt boende. När så är fallet har socialnämnden skyldighet att bereda båda plats i samma särskilda boende om de begär det.
Rättsläget framgår vidare klart i Högsta förvaltningsdomstolens (före detta Regeringsrätten) dom målnr 4640-09 som meddelades 2010-05-12. I domen refereras bland annat till yttrande som inhämtats från Socialstyrelsen och Sveri- ges Kommuner och Landsting.
I sitt yttrande anför Socialstyrelsen att ”I en situation där det enbart är en av ma- karna respektive samborna som ansetts ha behov av särskilt boende och beviljats sådan in-
sats – finns inga bestämmelser i lag eller förordnig som ger stöd för att båda ska erbjudas plats i det särskilda boendet”.
Sveriges Kommuner och Landsting menar dels att ”Det är inte möjligt att med stöd av 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) bevilja särskilt boende åt personer som inte har ett eget behov av insatsen, hur behjärtansvärd situationen än är. Rätten till biståndet bygger på en individuell bedömning av hjälpbehovet.” Vidare anges i yttrandet att ”Den s.k. parboga- rantin innebär inget avsteg från principen om individuell behovsbedömning och ska inte till- lämpas då endast en person har behov av särskilt boende. Kommunernas åligganden ska bestämmas genom lag. För att båda personerna i ett par förhållande ska ha rätt till särskilt boende, trots att den ena personen inte har behov av bistånd i denna form, krävs därför en lagändring och finansieringsprincipen ska tillämpas.”
En kommun i Skaraborg har en parbogaranti utöver vad lagen anger. I sina riktlinjer säger kommunen att det före kontraktstecknandet tydligt ska informe- ras om ”att socialnämnden avser att gå till hyresnämnden för att reglera besittningsrätten om den biståndsbedömde ej skulle bo kvar i boendet eller avlida. Parterna gör då en gemen- sam ansökan till hyresnämnden om besittningsrätten. ” Vidare framgår av riktlinjerna att om den som är utan biståndsbeslut ”inte är beredd att medverka till en gemensam ansökan till hyresnämnden om begränsning av besittningsrätten, tas ärendet upp i social- nämnden arbetsutskott”.
Vid kontakt med Hyresnämndens råd i Jönköping och Göteborg framgår att besittningsrätten automatiskt övergår till den kvarlevande partnern vid dödsfall.
På frågan om det finns möjligheter att i hyreskontraktet avtala bort besittnings- rätten svarar båda instanserna att de, vid en tvist, inte skulle godkänna ett så- dant avtal.
I samtalet med råd vid Hyresnämnden i Jönköping framkommer att även om förutsättningarna tydligt framgår av hyresavtalet, t.ex. att den som saknar bi- ståndsbeslut kommer att sägas upp och erbjudas en bostad om den andre per- sonen avlider och kommunen förbinder sig att bekosta flyttningen, anser hy- resnämnden att kommunen skulle få svårt att vinna i en tvist om besittnings- rätten. Då det är hyresnämndens mening att den som bott i en bostad får fort- sätta att bo där även om den som har biståndsbeslutet avlider.
Socialnämnden har å ena sidan rättsläget klart för sig mot bakgrund av ovan- stående.
Å andra sidan skulle det ändå kunna vara möjligt att låta par flytta in i särskilt boende även om endast en person har biståndsbeslut om insatsen. Ett beslut om sådant avsteg från vad som regleras i lag kräver att kommunen har bered- skap för de konsekvenser som kan följa av beslutet. Det vill säga ha ett svar på frågan: Hur hanterar kommunen situationen som uppstår om den person som har biståndsbeslutet avlider och besittningsrätten övergår till personen som saknar behov av insatsen?
För socialnämndens del handlar det om huruvida det är möjligt att upplåta platser i särskilt boende till den som saknar behov av insatsen. Personer som
som har behovet av boendet. Alltså kommer en del platser i särskilt boende med stor sannolikhet att bebos av personer som saknar behov av insatsen. En konsekvens kan då bli att beslut om särskilt boende blir svåra att verkställa med såväl risk för sanktionsavgifter som stora svårigheter för den enskilde som följd.
När det gäller hyresavtal och erbjudande om ersättningsbostäder och flytthjälp är det frågor som torde vara angelägna för hyresvärden.
Det torde dock vara en möjlighet att den av personerna som har beslut om bi- ståndsinsatsen särskilt boende skulle kunna få sådant i Tornumsgården, Vid- hemsgården eller Solgården. Då dessa tre särskilda boendeformer ligger i direkt anslutning till seniorbostäder, skulle den andre personen, som inget bistånds- beslut har, kunna erbjudas en seniorlägenhet alldeles nära det särskilda boen- det.
_________
AU § 78 Dnr 137/2010 Dpl 530
Preliminär trafikförsörjningsplan 2012 Väst- trafik
Beslut
1. Vara kommun lämnar följande synpunkter på preliminär trafikförsörjnings- plan:
a) Det är ofta platsbrist på Kinnekulletåget sträckorna Lidköping-Vara- Göteborg och Vara-Lidköping på flera turer under dagen. Krav måste stäl- las på att fler sittplatser skapas genom t.ex. fler vagnar.
b) I de fall en översyn av körvägar leder till förslag till förändring ska det ske i samråd med kommunerna.
c) Det är viktigt att översynen av försäljningsställe i Kvänum kommer un- der 2011 så att det underlättar för resenärer i området att köpa biljetter.
2. Trafiksamordnaren får i uppdrag att beställa statistik över på- och avstig- ningar i Vara.
_________
Bakgrund
Vara kommun har lämnat önskemål om trafikförändringar inför 2012. Väst- trafik har översänt en preliminär trafikförsörjningsplan som kommunerna och regionen har möjlighet att lämna synpunkter på. Kommunen har även fått en preliminär plan för affärsområde region med regional tågtrafik.
I trafikförsörjningsplanen framgår att en viktig restriktion i arbetet med planen är Västtrafiks ekonomiska utrymme. Västtrafiks styrelse har ännu inte fattat beslut om budget 2012. De ekonomiska ramarna är alltså inte fastställda.
De förslag som föreslås genomföras syftar till att nå de mål som finns i Väst- trafiks verksamhetsplan 2012-14 med utökad trafik samt i kollektivtrafik- programmet. Åtgärderna utgår i första hand från vad som bedöms nödvändigt för att klara kapaciteten i trafiksystemet, d.v.s. skapa plats för alla passagerare, samt åtgärder som är angelägna för att nå resandemålen.
Övergripande åtgärder är:
• Utökade resmöjligheter att byta till resande med tåg genom bättre passning och utökad busstrafik.
• Översyn av linjesträckningar och hållplatser för att snabba upp restiderna där det bedöms att bli fler resenärer än vad som tappas.
• För att förenkla för resenärerna, skapa jämna turintervall och enhetliga linjesträckningar.
Önskemål Vara kommun/Västtrafiks kommentar och förslag till beslut
Linje 102 Lidköping-Vara
Önskemål från Vara om fler turer mellan Lidköping-Vara morgon och eftermiddag samt även kvällstid, även undersöka om några turer kan gå via Håkantorp.
Västtrafiks kommentar: Stråket är utpekat i regionbusstrategin som ett stråk med betydande potential, åtgärd med utökad trafik stödjer detta. Trafiken bör ha enhetliga linjesträckningar och låg restidskvot, vilket inte stödjer turer via Håkantorp.
Stöd för åtgärd med utökning med 4 dubbelturer.
Västtrafiks förslag till beslut: Genomförs ej.
Linje 152 Vara - Torggatan
Önskemål från Vara kommun om en anropsstyrd linje i Vara tätort för att ge möjlighet för resande till nya handelsområdet.
Västtrafiks kommentar: Åtgärd som föreslås är en anropsstyrd linje med 60- minuterstrafik måndag-fredag kl. 10.00-16.00. Åtgärden stödjer mål om förbättrat utbud för boende i mindre tätort och på landsbygd.
Västtrafiks förslag till beslut: Genomförs ej.
Linje 159 Vara – Kvänum
Vara kommun önskar utökning med förmiddagstur i båda riktningarna samt söndagstrafik för att bl.a. tillgodose behovet av att kunna resa kollektivt för flera flyktingfamiljer som bosatt sig i Kvänum.
Västtrafikskommentar: Resandeunderlaget motiverar inte helgtrafik med tidtabellslagda turer. Eventuellt kan man införa anropsstyrda turer som en första åtgärd som skulle stödja målet om förbättrat utbud för boende i mindre tätort och på landsbygd. Förslag till åtgärd är utökning med en dubbeltur förmiddagstid på vardagar, 2 dubbelturer lördagar och 3 dubbelturer söndagar.
Förslag till beslut: Genomförs ej.
Tågtrafik
Vara kommun har efterfrågat bättre förbindelser med Skövde, Vänersborg, Trollhättan, Stockholm.
Västtrafiks kommentar: Västtrafik föreslår inga nya turer 2012 men vissa justeringar av tiderna kan bli aktuella. Högsta prioritet för anslutningar har linjen Uddevalla-Borås i Herrljunga, mot Skövde/Stockholm. I den mån det är möjligt anpassas även Kinnekulletågets tidtabell så att det är möjligt att ansluta i Herrljunga mot Skövde. Huvudprioritet är dock anslutningar mot Göteborg och det är ofta inte möjligt att kombinera dessa.
Västtrafiks förslag till beslut: Genomförs ej.
Kinnekullebanan
Vara önskar fler turer morgon och eftermiddag samt Göteborg-Vara sen kvällstid.
Västtrafiks kommentar: En väsentligt utökad turtäthet Vara-Herrljunga- Göteborg är f.n. inte aktuell, men i den mån det är möjligt anpassas Älvsborgsbanans tidtabell så att det är möjligt att skapa fler anslutningar i
Herrljunga mot Göteborg. Huvudprioritet är dock anslutningar mot Skövde och det är inte alltid möjligt att kombinera dessa.
Önskemål om fler försäljningsställen i kommunen
Vara önskar försäljningsställe i Kvänum med tanke på att kontanthanteringen försvunnit på bussarna. Svårighet att köpa biljett kan inte få begränsa resandet.
Västtrafiks kommentar: En översyn för Kvänum är inplanerad under 2011.
Översyn av lokaltrafikens körvägar i tätort
Västtrafik önskar göra en översyn och eventuell förändring av lokaltrafikens körvägar i samtliga tätorter med fler än 1 000 invånare. Ett kartunderlag har tagits fram i tätorter där vägnätet medger olika alternativa körvägar. Detta ska sedan tillsammans med målpunkter, infrastruktur och andra faktorer ligga till grund för eventuella förändringar. En avvägning med nyttan av olika åtgärder ska göras. Åtgärderna ska framför allt stödja målet om ökat utbud för boende i mindre tätorter och målet att personer med funktionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken.
Förslag till beslut: Genomförs under förutsättning att budget 2012 medger detta.
Anropsstyrda turer som ersättning för skolturer
Västtrafik önskar utveckla trafiken på landsbygden och i mindre tätorter ge- nom att ersätta skolturer med anropsstyrda turer under skollov t.ex. med taxi som har överkapacitet de dagar när skolskjuts inte behövs. Syftet är att dels ge skolungdomar en viss möjlighet att resa även under loven, dels att ge arbets- pendlare som reser med skolturerna konstanta resmöjligheter året runt. Sats- ningar på anropsstyrd trafik är en uttalad åtgärd i kollektivtrafikprogrammet och stödjer målet om ökat resande och målet om förbättrat utbud för boende i mindre orter och på landsbygd. Västtrafik kontaktar Regionala utvecklings- nämnden för diskussioner att genomföra detta som en RUN-finansierat pro- jekt.
Förslag till beslut: Genomförs ej.
_________
AU § 79 Dnr 55/2011 Dnr 510
Bestämmelser för Kollektivtrafiksamverkan Skaraborg
Beslut
Ärendet återupptas på arbetsutskottets sammanträde den 17 maj.
_________
Beskrivning
Mot bakgrund av den planerade ägarförändringen för Västtrafik AB och Västra Götalandsregionens beslut om att inrätta en kollektivtrafiknämnd, har nuva- rande Ägarrådet Skaraborg beslutat ta fram förslag till bestämmelser för ett nytt samverkansorgan i kollektivtrafikfrågor för Skaraborgskommunerna. Be- stämmelserna ska tillämpas från och med 2012. Det nya samverkansorganet benämns Kollektivtrafiksamverkan Skaraborg (KSV).
Kommunerna erbjuds en möjlighet att lämna synpunkter på förslag till be- stämmelser för Kollektivtrafiksamverkan Skaraborg. Det bör särskilt uppmärk- sammas att kommunernas föreslås ge det nya samverkansorganet rätt att be- sluta om förändringar i kommunernas gemensamma färdtjänstreglemente, se bestämmelserna i punkt 5.
Därefter kommer styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund att behandla ärendet den 27 maj 2011 och slutligen ska varje kommuns fullmäktige behandla frågan. Detta ska vara avklarat till den 31 oktober 2011.
Beredning
Ärendet har beretts av trafiksamordnaren och utredare/utvecklare äldre- omsorg, som har föreslagit följande:
Vara kommun ställer sig i huvudsak positiv till förslag till bestämmelser för Kollektivtrafik- samverkan Skaraborg. Kommunen lämnar dock följande synpunkter:
• Beträffande punkt 5 i förslag till bestämmelser ska yttrande inhämtas från respektive kommun om förslaget till ändringar är av principiell natur eller kostnadsdrivande.
• Ovanstående bör gälla även punkt 8 ”Antagande av bestämmelser”.
Arbetsutskottets behandling
Fredrik Nelander och Jan-Erik Wallin kommer att delta i sammanträde med Skaraborgs Kommunalförbund den 29 april. De kommer då att lyfta och stämma av frågor som rör detta ärende.
________
AU § 80 Dnr 34/2011 Dpl 532
Tågtrafikfrågor
Beslut
1. Trafiksamordnaren får i uppdrag att
- åter kontakta Trafikverket angående bomfällningen på Sveagatan i Vara - ta fram resandeunderlag för X2000 med på- och avstigning i Vara.
2. Kommundirektören får förnyat uppdrag att tillskriva Trafikverket angåen- de banstatusen på Älvsborgsbanan
_________
Beskrivning
X2000
Kommunledningen har i början av mars tillskrivit SJ angående inställda X2000- turer. Ordföranden har fått ett muntligt svar att det har handlat om brist på tåg och att frågan får aktualiseras när SJ har bytt ut tågen. För närvarande överens- stämmer antalet avgångar med tidtabellen.
Bomfällningen
Kommunledningen har i början av mars även tillskrivit Trafikverket angående problem med lång väntan vid bomfällningen i Vara. Det kommer att bli ökad godsgrafik under våren på grund av spåromläggning på annan bana.
_________
AU § 81 Dnr 128/2009 Dpl 149
Årsstämma, Kommunforskning i Västsverige
Beslut
Ekonomichef Dan Jonasson ges möjlighet att företräda Vara kommun vid års- möte med Kommunforskning i Västsverige Ideell Förening den 16 maj 2011.
_________
Beskrivning
Arbetsutskottet beslutade den 10 november 2009, § 216, att fortsätta stödja Kommunforskning i Västsverige (KFi) under perioden 2010-2012.
Verksamheten inom KFi syftar till att förmedla forsningsresultat och bedriva forskning inom området kommunal ekonomi och organisation.
_________
AU § 82 Dnr 12/2011 Dpl 041
Drift- och investeringsramar budget 2012, plan 2013-2015 – beredning
Bakgrund
Enligt tidplan för budgetprocessen 2011, budget 2012 och plan 2013-2015 antagen av kommunfullmäktige den 28 februari 2011, § 8, ska arbetsutskottet vid dagens sammanträde bereda driftramar för budget 2012 och plan 2013- 2015 och vid nästa sammanträde lägga förslag till kommunstyrelsen.
Arbetsutskottets behandling
Ekonomichef Dan Jonasson redovisar först vårpropositionen. En samman- fattning av de viktigaste förslagen är:
• Det tillfälliga statsbidraget på 2,1 miljarder kronor upphör år 2012.
• De generella statsbidragen minskar med ytterligare knappt en miljard på grund av införandet av den nya gymnasieskolan.
• Ingen statlig satsning på sommarjobb har aviserats under 2012.
I handlingarna till arbetsutskottet finns även ett förslag till investeringsbudget sammanfattad enligt följande:
Investeringsbudget 2012, plan 2013-2015 (tkr)
Total bud- get 2011
Budget 2012
Plan 2013
Plan 2014
Plan 2015
Summa 2012-2015
121 597 112 850 61 100 56 800 51 750 282 500
En investeringskalkyl har tagits fram för objekten Levene skola, Kvänums för- skola, Turning Torsbo, Östergård och Vårdcentralen.
Samtliga nämnder har lämnat underlag till budget 2012.
_________
AU § 82 Dnr 30/2011 Dpl 015
Nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunfullmäktige fastställer nytt handlingsprogram för förebyggande verk- samhet och räddningstjänst. Bilaga Handlingsprogram
_________
Beskrivning
Handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddning ska revide- ras och antas vid varje ny mandatperiod. Det behöver också revideras med anledning av omorganisationen. Handlingsprogrammet har varit ute på remiss till berörda bland annat berörda fackförbund, länsstyrelsen, medlemskommu- nerna, andra grannkommuner, polisen samt andra statliga myndigheter. Rädd- ningsnämnden har dessutom fått en skrivelse från deltidsstyrkan i Lidköping.
Svaren på remisserna eller deltidsstyrkans skrivelse har inte föranlett mer än marginella förändringar jämfört med remissupplagen.
Räddningsnämndens beslut
1. Räddningsnämnden beslutar anta handlingsprogrammet och föreslå kom- munfullmäktigena i Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga att fastställa det.
2. Vidare beslutar räddningsnämnden att i september varje år få en rapport om arbetet och resultatet från den partsammansatta grupp som ska ägna sig åt att utvärdera arbetsmiljön. Första rapport blir dock i december 2011.
Beredning
Vid remissomgången påpekade Vara kommun genom kommunstyrelsens ar- betsutskott den 16 mars 2011, § 47, vikten av förebyggande arbete och kon- tinuerlig utbildning samt en stor stark oro för mängden trafikolyckor.
_________
AU § 84 Dnr 58/2011 Dpl 170
Ändring av avtalet mellan medlemskommu- nerna i Räddningstjänsten Västra Skaraborg
Arbetsutskottets förslag till beslut
Vara kommun antar nytt avtal om gemensam räddningsnämnd. Bilaga Avtal _________
Beskrivning
När Räddningstjänsten Västra Skaraborg bildades 2003 med Lidköping och Vara som medlemmar, utgick kostnadsfördelningen efter föregående års resul- tat. Lidköpings kommun hade då en lägre kostnad för räddningstjänsten tack vare intäkter från entreprenaden vid F7. När nu entreprenaden har upphört, är det rimligt att Lidköpings kommun betalar en större del av totalkostnaden för räddningstjänsten. Den nya kostnadsfördelningen utgår från att Lidköpings kommun betalar 1 400 000 kronor mer 2012 än tidigare beslutat. Övriga kom- muners budget 2012 blir oförändrat jämfört med tidigare beslut.
Beredning
Kanslichef Katrin Siverby har jämfört det nya avtalet med det gamla och kan konstatera att den enda förändringen är i § 4 när det gäller kostnadsfördel- ningen.
________
AU § 85 Dnr 163/2010
Framtida organisationsform för Vara Konsert- hus
Beslut
1. Arbetsutskottet uppdrar åt kommundirektören att utreda:
• Vilka verksamheter på konserthuset som ska bolagiseras.
• För- och nackdelar med en koncern, d.v.s. ett ”moderbolag med dött- rar”.
2. Ärendet ska åter behandlas på arbetsutskottets sammanträde den 23 augus- ti 2011.
_________
Bakgrund
Arbetsutskottet uppdrog den 17 november 2010, § 192, till kommundirektören att utreda samt lägga fram förslag på ny organisationsform för konserthusets verksamhet att gälla fr.o.m. 2012-01-01.
Utredningen skulle ha varit klar den 15 april 2011.
Beskrivning
Kommundirektören håller i beredningen och diskussioner har tagits upp med den nya ordföranden och stabschefen i regionen. Tidplanen är fortfarande att en bolagsbildning ska skulle genomföras den 1 januari 2012. Däremot är det svårt att nu handlägga ärendet på regionnivå med hänvisning till det nära före- stående omvalet.
Arbetsutskottets behandling.
Arbetsutskottets ledamöter är överens om att avvakta, men att det behöver finnas ett gränssnitt inför diskussionen med regionen.
_________
AU § 86 Dnr 34/2010 Dpl 012
Styrdokument 2012-2015
Beslut
Arbetsutskottet remitterar efter revideringen lednings- och styrdokumentet Säkerhet till partigrupperna. Även detta yttrande önskas till den 9 maj.
__________
Beskrivning
Arbetsutskottet beslutade vid sitt förra sammanträde den 16 mars 2011 att re- mittera de flesta lednings- och styrdokument till partigrupperna. Nu har vi- sionsdagen varit – 4 april – och det finns en Vision 2030.
Visionen har tillsammans med styrdokumentet Kommunikation samt förslag till Strategisk plan 2012-2015 gått ut till partigrupperna. Arbetsutskottet har dock inte tagit ställning till dokumenten. Detsamma gäller dokumentet Säker- het, som nu håller på att färdigställas.
Arbetsutskottets behandling
Kanslichefen presenterar ett utkast till lednings- och styrdokumentet Säkerhet.
Några mindre justeringar samt tillägg av ett ytterligare effektmål ska göras i dokumentet.
_________
AU § 87 Dnr 150/2010 Dpl 905
Digitaliserat nämndsarbete - avstämning
Beslut
Kommunstyrelsens och bildningsnämndens arbetsutskott träffas den 25 maj för att tillsammans med projektledaren, berörda sekreterare och handläggare på IT-avdelningen lägga in och utvärdera aktuella programvaror i plattorna.
_________
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 29 november 2010, § 10/10:2 följande:
1. Kommunstyrelsen utser en till två försöksgrupper inom kommunstyrelsen som aktivt använder läsplattor/datorer under 2011.
2. Kommunstyrelsen utvärderar och tar därefter ställning till fortsatt digitali- sering av fullmäktige- och nämndsarbetet senast i slutet av 2011.
3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta regler och anvisningar för det digitala nämndsarbetet.
4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna att fullmäktiges möten sänds via web-TV samt sparas och lagras digitalt.
Beskrivning
Kvalitetschef Maria Viidas håller i projektet och deltar vid arbetsutskottets sammanträde. Läsplattor har distribuerats till ordinarie ledamöter i kommun- styrelsens och bildningsnämndens arbetsutskott samt till ledningsgruppen. Oli- ka tekniska lösningar håller på att utvärderas.
_________
AU § 88 Dnr 25/2011 Dpl 109
Nätverket Quality Cities
Beslut
1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att Vara kommun är med i nätverket Quality cities. Medelsanvisning: 1100001 – 02410.
2. Redovisning av nätverket ska lämnas i januari varje år samt en större utvär- dering i januari 2014 för att ta ställning till om kommunen ska fortsätta i nätverket.
_________
Bakgrund
Umeå kommun har bjudit in Vara kommun att söka medlemskap i europeiska nätverket Quality cities. Vara kommun har ansökt om medlemskap och har blivit antagen av dess styrelse, då Vara kommun uppfyller deras krav.
Beskrivning
Quality cities (Q-Cities) är ett nätverk mellan kommuner i Europa som arbetar målmedvetet med kvalitetsutveckling. Uppdraget är att lära av varandra. Nät- verket består idag av tolv medlemsstäder från sju länder (Sverige, Italien, Cy- pern, Grekland, Rumänien, Portugal och Italien), men det kommer sannolikt att växa under kommande år. Nätverket ingår i EU-programmet kring Europe for Citizens´ Programme.
Från Sverige finns Umeå kommun med som just nu innehar ordförandeskapet.
Nätverket startades 2007 efter att tanken föddes 2004 vid den första Euro- peiska konferensen kring lokala innovationer. 2008 uppmärksammades Q- Cities med Europeiska kommissionens pris ”Golden Star Award”.
Utgångspunkten är att nätverket ska utgöra en plattform för utbyte av erfaren- heter och kunskap för att öka det systematiska förbättringsarbetet av den ser- vice som kommunerna levererar till sina medborgare.
Nätverket finansieras av medlemsavgifter baserade på antalet kommun- invånare. Vara kommun betalar 2 000 Euro per år i avgift.
Vara kommun medverkade vid nätverkets möte i mars i Rumänien och pre- senterade kommunen samt berättade om arbetet med kontinuerliga förbätt- ringar och lean.
Beräknade kostnader
Medlemsavgift per år 20 000 kr
AU § 89
Kurser och konferenser
Beslut
1. Inget deltagande
2. Fredrik Nelander och Jan-Erik Wallin ges möjlighet att delta.
_________
Följande kursinbjudningar har kommit in:
1. POSOM – Kris- och beredskapskonferens Arrangör: Landstinget i Värmland m.fl.
Tid: 2011-10-03 Plats: Karlstad
2. TRAFIKSLAGSÖVERGRIPANDE FYRSTEGSANALYS GÖTE- BORG-STOCKHOLM
Arrangör: Sweco Infrastructure AB Tid: 2011-05-05
Plats: Göteborg _________
AU § 90
Anmälningsärenden
Meddelas och läggs till handlingarna:
1. Trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för Trafikplats Jung (Dnr 142/09)
2. Promemoria om utbyte och samarbete mellan Vara kommun och Huangs- han City, Kina undertecknad 2011-04-01. (Dnr 29/09)
_________
AU § 91
Diskussionsarbetsutskott
Vid det planerade diskussionsmötet den 4 maj planeras att följande frågor ska behandlas:
• Kommunens översiktsplan - styrgruppsmöte
• Styrgrupp för biogasverksamheten
• Förändrad organisation av kommunens IT-verksamhet
• Träff med berörda kommuner om en eventuell framtida järnvägssträckning (kl. 11.00)
_________
AU § 92
Övriga frågor
Inbjudan från Vestby
Gert Norell meddelar att kommunens norska vänort Vestby har bjudit in till 17 maj-firande. För arbetsutskottets del kolliderar det med arbetsutskottets nästa sammanträde.
Beslut
Inbjudan överlämnas till kommunfullmäktiges presidium.
---
Ansökan om stöd för utbyggnad av vatten och avlopp i Skarstad-Hällum
Elof Jonsson lyfter frågan om vatten- och avloppsledningen i Skarstad-Hällum.
Tekniska utskottet har behandlat ärendet den 22 mars 2011, § 30, som föreslog kommunstyrelsen följande:
Tekniska utskottet föreslår kommunstyrelsen att med stöd av VA-lagstiftningen, kommu- nens policy och regler för VA-anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet att ej lämna något stöd till ledningsbyggnationer. Huvudledningar utanför verksamhetsområdet måste finansieras på annat sätt då det blir en otillåten subvention om VA-kollektivet bygger dessa..
Ärendet togs inte upp på det efterföljande kommunstyrelsesammanträdet.
Kommundirektören meddelar att samhällsbyggnadschefen har fått i uppdrag att titta på helheten och vilka ytterligare områden som skulle kunna vara lämp- liga för en VA-utbyggnad. Tekniska utskottet kommer därefter att behandla ärendet.
---
Svegeråsens skjutbana
Ordföranden informerar om Svegeråsens skjutbana. En formell ansökan om uppsättning av skjutvall i riktning mot Baljered väntas inkomma.
_________
Handlingsprogram
Räddningstjänsten Västra Skaraborg
Förebyggande mot olyckor och Räddningstjänst
för kommunerna
Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga
Handlingsprogram för skydd mot olyckor ...5 Inledning ...5 Fokus på förebyggande...5 Tydligt ansvar för den enskilde ...6 De nationella målen...6 Räddningstjänsten Västra Skaraborgs uppdrag ...6 Avgränsningar...7 Kommunernas risker...8 Risker som kan leda till räddningsinsats ...9 Risker kopplat till byggnader och anläggningar ...9 Infrastrukturrisker ...10 Naturolyckor ...10 Terrorism och organiserad brottslighet...10 Insatsstatistik 2006 - 2010 ...11 Räddningstjänstens vision, strategier och mål ...12 Vision ...12 Strategier/Verksamhetsmål...12
… förhindra olyckor samt vidta skadebegränsande åtgärder innan
olyckan inträffar (punkt 1 och 2)...13
… förbereda räddningsinsatser (punkt 3) ...13
… genomföra räddningsinsats (punkt 4)...14
… åtgärder efter räddningsinsats (punkt 5) ...15
… inre arbete (punkt 6) ...16 Organisation ...17 Förvaltningsorganisation ...17 Ledning och administration ...18 Förebyggande enhet ...18
Operativ enhet...21 Resursenhet...21 Utryckningsorganisation ...22 Beredskap ...23 Kompetens...24 Förmåga...25 Räddningstjänst under höjd beredskap...26 Varning och information ...27 Hamnar och deras gränser i vattnet ...27 Avtal...28
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Inledning
Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs. Så skriver regeringen i propositionen ”Reformerad räddningstjänstlagstiftning”1. För att färre skall dö, färre skall skadas och mindre förstöras måste antalet olyckor minimeras. Dessutom måste åtgärder vidtas så att konsekvensen av de olyckor som trots allt inträffar blir så små som möjligt.
Räddningstjänsten Västra Skaraborg är en gemensam organisation för kom- munerna Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga. Verksamheten är organise- rad under en gemensam nämnd som juridiskt tillhör Lidköpings kommun.
Räddningstjänstens uppdrag från kommunerna regleras i räddningsnämndens reglemente. Detta handlingsprogram utgår från uppdragsparagrafen som an- ger att räddningsnämnden utför kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor samt enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Undantaget är då kommunen enligt lagens mening betraktas som ägare eller nyttjanderättshavare.
Lagen om skydd mot olyckor anger att alla kommuner skall anta ett hand- lingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlings- program för räddningstjänst. Räddningstjänsten Västra Skaraborg har valt att redovisa dessa program i ett gemensamt dokument.
Handlingsprogrammet skall minst revideras vid varje ny mandatperiod. Detta handlingsprogram är det tredje i ordningen.
Fokus på förebyggande
I lagen om skydd mot olyckor och i propositionen betonas betydelsen av en förebyggande verksamhet. Samtidigt är det enligt regeringen viktigt att minnas att det inte råder ett antingen eller förhållande mellan förebyggande och skade- avhjälpande arbete. Den kvalitet som idag finns på det skadeavhjälpande arbetet måste även den utvecklas om konsekvenserna av de olyckor som sker skall mi- nimeras.2
Tydligt ansvar för den enskilde
Lagen om skydd mot olyckor framhåller att det är den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, som har det primära ansvaret för att skydda liv och egendom samt att inte orsaka olyckor. Först om en olycka inträffar eller överhängande fara råder för att en olycka skall inträffa och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Här har räddningstjänsten en given stödjan- de roll med rådgivning och information.
De nationella målen
I lagen om skydd mot olyckor anges det nationella målet. Målet anger inrikt- ningen för det offentligas åtagande.
Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egen- dom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhål- landena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor.3
Inom ramen för det nationella målet skall även förutsättningarna för en håll- bar utveckling beaktas. Med detta avses såväl ekologisk, som social och eko- nomisk hållbarhet. Hänsynstagande till detta skall ske såväl i samband med det förebyggande arbetet som vid räddningsinsatsen och vid åtgärder efter in- satsen. Exempel på sådant som bör beaktas i dessa sammanhang är val av släckmedel och omhändertagande av förorenat släckvatten.4
Vidare finns ett nationellt mål för räddningstjänstverksamheten.
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom god- tagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.5
Räddningstjänsten Västra Skara- borgs uppdrag
Kommunerna har ålagts sex uppdrag i lagen om skydd mot olyckor. Dessa uppgifter har kommunerna Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga gett Räddningstjänsten Västra Skaraborg i uppdrag att ansvara för. Vidare skall
3 1 kap. 1 §, SFS 2003:778, Lag om skydd mot olyckor
4 Prop. 2002/03:119 s. 44, Reformerad räddningstjänstlagstiftning
5 1 kap. 3 §, SFS 2003:778, Lag om skydd mot olyckor
räddningstjänsten ansvara för att pröva tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor samt utöva tillsyn över efterlevnad av lagen.
1. Förebygga
Räddningstjänsten skall se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador tillföljd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
2. Underlätta för den enskilde
Räddningstjänsten skall vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning.
3. Tillsyn
För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunen utöva tillsyn. Tillsynen ska vara behovsanpassad och riktas mot riskfyllda byggnader och anlägg- ningar samt till anläggningar där många kan komma tillskada.
4. Räddningstjänst
Räddningstjänst är samhällets stöd till den enskilde vid olyckor och över- hängande fara för olyckor för att förhindra och begränsa skador på männi- skor, egendom eller miljön.
5. Undersöka
Räddningstjänsten skall i skälig omfattning efter en räddningsinsats undersö- ka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.
6. Sotning och brandskyddskontroll
Räddningstjänsten ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll blir ut- fört.
Avgränsningar
De förebyggande och avhjälpande åtgärder som redovisas i detta handlings- program gäller för de olyckor som kan leda till räddningsinsats. För att kom- munerna skall ansvara för en räddningsinsats måste det vara motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kost- naderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
Arbetet med att förhindra andra olyckor än de som kan leda till räddningsin- sats bedrivs olika i de fyra kommunerna och redovisas alltså inte i detta pro- gram. Räddningstjänsten medverkar dock i detta arbete i varierande grad i medlemskommunerna.
Åtgärder vid extraordinära händelser redovisas i separata handlingsprogram för de fyra kommunerna.
Kommunernas risker
Följande geografiska grundfakta finns om kommunerna 2010, tätorter 2005.
Lidköping Vara Grästorp Essunga Sammanlagt
Landareal 703 km2 700 km2 266 km2 236 km2 1.905 km2
Invånare 38.058 15.774 5.796 5.578 65.206
Invånare per km² 54 23 22 24 34
Största tätort Lidköping, 24.941
Vara, 3.779
Grästorp, 2.917
Nossebro, 1.774
Kommunerna är belägna på västgötaslätten med jordbruksmark som domine- rande markanvändning. Befolkningen är spridd i mindre tätorter i hela områ- det. Enda större tätorten är Lidköping som utgör 70 % av invånarantalet i Lidköpings kommun. Arbetspendling är ett stort inslag och sker då till större orter intill och inom kommunerna.
Området är rikt på kulturhistoriska platser och byggnader. Byggnader såsom Läckö slott samt många kyrkor från tiden då Sverige kristnades. Även herr- gårdar och mindre byar finns som är historiskt intressanta och skyddsvärda.
Beträffande naturen så är Vänerns innanhav ett område som har känslig natur.
Grästorp och Lidköping har kuststräckor mot Vänern. Till sjön har också två större vattendrag sina utflöden i Vänern, Lidan och Nossan och dess biflöden.
Utmed deras sträckning finns också raviner som kan ha sämre stabilitet.
Det finns också flera områden med djur och växter som är känsliga och skyddsvärda. Ett antal naturreservat och naturskyddsområden finns i kommu- nerna.
Turismen har en betydande verksamhet, dels för sommarboende men även kulturturism förekommer med Läckö slott och Varas konserthus som lysande stjärnor.
Genom kommunerna går viktiga vägar så som E 20, Rv 44 och Rv 47 som förenar västkusten med övriga delar av Sverige och kanske främst Örebro- och Mälardalsområdet. Västra stambanan går cirka 500 meter i södra delen av Vara kommun. Järnvägsförbindelse finns dock mellan Herrljunga, Vara och Vänersborg samt mellan Vara, Lidköping och Mariestad. Dominerade verk- samheten är personbefordran.
Företagandet i området domineras av småindustrier men också ett antal större företag. Större företag finns dels som lokala företag men även de som är re-
presenterade över hela Sverige och världen. Många av företag har endast en produktionsenhet och en brand eller annan olycka kan vara förödande för företagens överlevnad.
Risker som kan leda till räddningsin- sats
Räddningstjänsten skall fortlöpande arbeta med riskinventering och i möjli- gaste mån kunna göra en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas.
För planering av alla typer av risker som kan leda till räddningsinsats krävs ett väl fungerande samarbetsforum med andra myndigheter och organisatio- ner. Naturlig samarbetspartner är Sjukvården, Polisen och andra kommunala förvaltningar. För detta finns olika grupper inom Skaraborg med uppgift att underlätta och planera för räddningsinsatser.
Risker kopplat till byggnader och anläggningar
Inom räddningstjänstens geografiska område finns ett antal byggnader och an- läggningar som representerar en förhöjd risk avseende personskador, egendoms- skador och skador på miljön. Vid dessa anläggningar är det av särskild vikt att man bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete och vidtar förebyggande och ska- debegränsande åtgärder. För räddningstjänsten innebär det att dessa anläggning- ar prioriteras när det gäller tillsyn och insatsplanering.
Räddningstjänsten har valt att kategorisera dessa byggnader och anläggningar enligt följande:
• Anläggningar där personer med hjälpbehov övernattar
• Anläggningar där man yrkesmässigt tillhandahåller tillfälligt möblerad bostad
• Anläggningar som regelbundet inrymmer ett större antal personer med mindre god lokalkännedom
• Stora industrier med många anställda eller industrier med farlig verksam- het
• Komplexa anläggningar som inrymmer många olika verksamheter, har en hög förändringstakt eller på grund av byggnadskonstruktionen utgör en komplex anläggning
• Anläggningar med omfattande hantering av brandfarlig vara
Förutom ovanstående finns det inom räddningstjänstens geografiska område fem stycken anläggningar som Länsstyrelsen med stöd av 2 kap. 3 § förordning om skydd mot olyckor har klassificerat som farlig verksamhet. Dessa anlägg- ningar skall uppfylla skyldigheter enligt 2 kap. 4 § lag om skydd mot olyckor.
Infrastrukturrisker
Området genomkorsas av viktiga transportleder med hög belastning av både gods och personbefordran. Olyckor med många inblandade personer eller farligt gods kan förväntas. En stor del av lastbilstransporter från och till väst- kustens hamnar och industrier till övriga delar av Sverige går genom de fyra kommunerna.
Vänerhamn AB hanterar gods i Vänerns hamnar vilka transporteras med far- tyg i den farled som går genom bland annat Ekens skärgård i norra delen av Lidköpings kommun. En olycka där kemikalier hamnar i vattnet är statlig räddningstjänst men blir kommunal räddningstjänst eller sanering när kemi- kalierna hamnar på stränderna.
Naturolyckor
Markförhållanden utmed, framför allt, Lidan gör att det finns risk för jord- skred. Åtgärder har vidtagits för att inventera riskområden och minimera ris- ken för ras utmed de områden som har funnits riskfyllda. Under vintern 2000- 2001 steg vattennivån i Vänern beroende på extrema förhållanden. Numera finns en inventering av de områden som skulle bli påverkade vid högt vatten- läge eller större mängder nederbörd. Utmed Vänern i Grästorp och upp mot Lidköping och runt Kålland och Kållandsö finns ett antal invallningsföretag.
Vissa omfattar jordbruksmark och några, då främst på Kållandsö, omfattar så väl flera bostäder och vägar. Vissa delar kan bli helt avskärmade om fördäm- ningar ger vika. Även ett antal dammar finns i vattendragen, både som aktivt används för kraftutvinning men även äldre nedlagda industrier.
Utmed åarna Lidan och Nossan finns områden med risk för ras och skred.
I delar av kommunerna förekommer stora sammanhängande skogar och om- råden som är svårframkomliga med risk för stora och komplicerade bränder.
Vidare finns det många öar med skog där logistiken vid en insats är kompli- cerad.
Västergötland ligger i ett band med högre risk för jordbävningar. Skalven är dock inte så stora att det föranleder en räddningsinsats.
Terrorism och organiserad brottslighet
Samhällsutvecklingen visar tendenser där vi ser gruppbildningar med nya åsiktsmönster och med inslag av extrema värderingar Inslag av organiserad
brottslighet ökar med avsiktliga, kriminella handlingar som leder till rädd- ningsinsatser. Detta är för närvarande ett storstadsfenomen men räddnings- tjänsten planerar verksamhet som syftar till att skapa sådana relationer med allmänheten att risken för hot och våld mot räddningstjänstens personal vid insats minskar.
Insatsstatistik 2006 - 2010
Under åren 2006 - 2010 fördelar sig insatsstatistiken enligt följande, siffrorna inom parentes är per tusen invånare:
2010 2009 2008 2007 2006
Brand i byggnad 87 (1,33)
100 (1,53)
77 (1,18)
86 (1,32)
75 (1,15) Brand ej i byggnad 71
(1,09)
83 (1,27)
68 (1,04)
87 (1,33)
93 (1,43) Automatlarm ej
brand 250 225 230 238 235
Trafikolycka 171 (2,62)
162 (2,48)
155 (2,37)
135 (2,07)
114 (1,75)
Utsläpp farligt ämne 17 19 13 15 5
Drunkningstillbud 3 1 0 1 1
Akut sjukvårds larm 20 4 0 0 0
Statlig räddnings- tjänst
4 2 3 2 2
Övrigt 102 84 101 93 94
Totalt 725
(11,12)
667 (10,23)
647 (9,91)
657 (10,06)
619 (9,53)
År 2010 var ett trendbrott. Sedan mätningarna började var för första gången trafikolycka den vanligaste räddningsinsatsen för Räddningstjänsten Västra Skaraborg. Alla andra år har det varit bränder.
Den vanligaste utryckningsorsaken är larm från en automatisk brandlarmsan- läggning trots att brand inte uppstått. Detta är dock inte en räddningsinsats.
Räddningstjänstens vision, strategier och mål
Räddningstjänsten arbetar med dialogbaserad styrning. Detta innebär att man anger en vision, strategier för sträva mot visionen, vilka framgångsfaktorer som räddningstjänsten måste vara duktig på samt indikatorer som man an- vänder för att kontrollera att man är på rätt väg. Detta motsvarar i stort det som kallas verksamhetsmål, säkerhetsmål samt prestationsmål i propositio- nen.6 Vidare delas framgångsfaktorerna upp i fyra olika fokusområden, kund, utveckling, medarbetare samt ekonomi.
Vision
Räddningstjänsten vision lyder,
Färre olyckor… mindre konsekvenser… bättre omhändertagande…
Strategier/Verksamhetsmål
Bilden ovan beskriver räddningstjänstens strategier/verksamhetsmål i olika faser. Strategierna och målen skall utvärderas årligen.
6 Prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning
TID OLY-
Åtgärder för att minska sannolikhet
Åtgärder för att begränsa skador 1. förhindra olyckor
2. Vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan inträffar
3. Förbereda räddningsinsatser
4. Genom- föra räddnings- insatser
5. Vidta åtgärder efter räddnings- insatser
6. Inre arbete
… förhindra olyckor samt vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan inträffar (punkt 1 och 2)
Framgångfaktorer/Säkerhetsmål Indikatorer/Prestationsmål
Öka allmänhetens kunskap om brandskydd och olyckor genom information, utbildning och rådgivning.
Ο Ο Ο
Ο Plan för information och extern utbildning
Ο Ο Ο
Ο Externutbildningarna skall ha hög kvalitet
Ο Ο Ο
Ο Utvärdera utförda utbildningar Förebygga och begränsa skador
till följd av brand genom regel- bunden tillsyn, tema- och hän- delsetillsyn samt brandskydds- kontroll
Ο Ο Ο
Ο Plan för tillsyn ΟΟ
ΟΟ Efterkontroller genomförda och brister åtgärdade
ΟΟ
ΟΟ Checklistorna följs vid tillsyn ΟΟ
ΟΟ Aktuellt objektsregister Kund/Brukare
Kunden/brukaren i fokus
Samråd och biträde med andra aktörer och myndigheter i syfte att verka för att åstadkomma skydd mot bränder och andra olyckor
Ο Ο Ο
Ο Korta handläggningstider Ο
Ο Ο
Ο Rutin för samråd och biträde med andra aktörer och myndigheter
Utveckling
Lokal utveckling i ett globalt per-
spektiv
Utveckla hemsidan ΟΟΟΟ Innehållet anpassat för målgrup- perna
Medarbetare
En attraktiv ar- betsplats
Personalen är rätt utbildad ΟΟΟΟ APT och medarbetarsamtal Ο
Ο Ο
Ο Uppföljning av vidareutbildningar Ο
Ο Ο
Ο Personalen har rätt pedagogik för målgruppen
Ekonomi
Hållbar resursan- vändning
Kostnadseffektiv verksamhet ΟΟΟΟ Tillsynsplanen jämfört med bud- get
ΟΟ
ΟΟ Antal utbildningar jämfört med budget
… förbereda räddningsinsatser (punkt 3)
Öka den enskildes förmåga att vidta åtgärder innan räddnings- tjänstens ankomst.
ΟΟΟ
Ο Analysera den enskildes vidtagna åtgärder vid insatser
Kund/Brukare
Kunden/brukaren i fokus
Öka relationerna till allmänhe- ten för att undvika hot och våld
Ο ΟΟ
Ο Uppföljning av genomförda akti- viteter
Utveckling
Lokal utveckling i ett globalt per-
spektiv
Omvärldsanalys ΟΟΟΟ Riskanalys ΟΟΟ
Ο Statistik ΟΟΟ
Ο Nätverksträffar förebyggande och operativt
ΟΟΟ
Ο Följa med i utvecklingen av rädd- ningstjänsten såväl nationellt som internationellt
Kvalitetssäkra verksamheten ΟΟΟΟ Plan för fordon, materiel och metoder
ΟΟΟ
Ο Plan för samverkan med andra myndighet
Ο ΟΟ
Ο Uppdaterade insatsplaner Medarbetare
En attraktiv ar- betsplats
Personalen rätt utbildad, övad och i rätt antal
ΟΟΟ
Ο Jämförelser med andra liknande räddningstjänster
ΟΟΟ
Ο Plan för fysisk och psykisk hälsa Ο
ΟΟ
Ο Plan för utbildning och övning Ο
ΟΟ
Ο Plan för stab och ledning Ο
ΟΟ
Ο Jämförelser med andra liknande räddningstjänster
Ekonomi
Hållbar resursan- vändning
Minska antalet falska automat- larm
Ο ΟΟ
Ο Antalet falska larm/antalet larm- objekt = kvot
Ο ΟΟ
Ο Rutin för uppföljning av falska automatlarm
… genomföra räddningsinsats (punkt 4)
Framgångfaktorer/Säkerhetsmål Indikatorer/Prestationsmål
Kund/Brukare
Kunden/brukaren
Minimera tid från 112 till på- börjad insats
Ο ΟΟ
Ο Kontrollera utalarmeringstid, anspänningstid, körtid och an- greppstid
Insatsen skall genomföras på ett effektivt sätt
ΟΟΟ
Ο Utvärdering av genomförda in- satser
Utveckling
Lokal utveckling i ett globalt per-
spektiv
Kvalitetssäkra insatsen ΟΟΟΟ Utvärdering av genomförda in- satser
Ο ΟΟ
Ο Miljömässigt insatsarbete ΟΟΟ
Ο Använda befintliga resurser rätt ΟΟΟ
Ο Arbetsmiljömässigt säkert insats- arbete
Medarbetare
En attraktiv ar- betsplats
Välkända rutiner som persona- len är trygga med
Ο ΟΟ
Ο Standardrutiner
Ekonomi
Hållbar resursan- vändning
Noggrannhet vid avslutandet av insats
Ο ΟΟ
Ο Rutin för avslutande av insats
… åtgärder efter räddningsinsats (punkt 5)
Framgångfaktorer/Säkerhetsmål Indikatorer/Prestationsmål
Kund/Brukare
Kunden/brukaren i fokus
Stödja drabbade ΟΟΟΟ Erbjuda berörda kontakt efter insats
ΟΟΟ
Ο Informera den drabbade om åt- gärder efter insats
ΟΟΟ
Ο Uppmärksamma rådiga ingripan- den
Utveckling
Lokal utveckling i ett globalt per-
spektiv
Systematiskt utvärdera och ana- lysera olyckor avseende orsak, förlopp och insats
ΟΟΟ
Ο Rutin för olycksundersökning Ο
ΟΟ
Ο Jämföra med andra räddnings- tjänster med liknande insatser
Medarbetare Avlastande samtal ΟΟΟΟ Rutin för avlastande samtal
Ekonomi
Hållbar resursan- vändning
Rätt fordon och rätt materiel ΟΟΟΟ Uppföljning av kostnader för fordon och materiel
Genomföra restvärdesräddning ΟΟΟΟ Har vi fått ersättning för den restvärdesräddning vi utfört
… inre arbete (punkt 6)
Framgångfaktorer/Säkerhetsmål Indikatorer/Prestationsmål
Kund/Brukare
Kunden/brukaren i fokus
Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet
Ο ΟΟ
Ο Tillgänglighet Ο
ΟΟ
Ο Delaktighet Ο
ΟΟ
Ο Bemötande ΟΟΟ
Ο Kundnöjdhet Utveckling
Lokal utveckling i ett globalt per-
spektiv
Aktivt miljöarbete ΟΟΟΟ Plan för miljöarbete Ο
ΟΟ
Ο Andel miljöbilar Ο
ΟΟ
Ο Totalt utsläpp av koldioxid ΟΟΟ
Ο Total elanvändning ΟΟΟ
Ο Energianvändning för uppvärm- ning
ΟΟΟ
Ο Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbe- te
Kvalitetssäkring av verksamhe- ten
ΟΟΟ
Ο Handlingsprogram för räddnings- tjänst och förebyggande
Säkerhet och trygghet ΟΟΟΟ Andelen medborgare som känner sig trygga
Ο ΟΟ
Ο Antal skador per tusen invånare ΟΟΟ
Ο Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom
God folkhälsa ΟΟΟΟ Ohälsotal, värdet för åldersgrup- pen 20-29 år
