Protokoll KSAU 2013-11-13 §§ 155-169

(1)

Plats och tid Kommunhuset 13 november 2013 kl. 08.30 – 15:03 (Ajournering klockan 09.25-10.00) Beslutande

Övriga deltagande

Fredrik Nelander (S), ordförande Elof Jonsson (C)

Gabriela Bosnjakovic (M)

Gert Norell, kommundirektör Anela Lennartsson, utredningssekreterare

Ted Isaksson, projektledare Lyskraft Vara, § 155

Helena Torsell, tillförordnad tillväxt- och utvecklingschef, § 155 Caroline Hagström, miljö- och byggnadschef, § 156-158

Lars Henström, f.d. teknisk chef, § 160-161 Maria Aronsson, miljöstrateg, § 161, 167

Ulla-Karin Gunnarson, chef Arbetsförmedlingen Lidköping, § 162 Jane Johansson, socialchef, § 163-164

Mija Gustafsson, projektledare Måltiden Centrum, § 166 Emma Gustafsson, bitr. projektledare Måltid Centrum, § 166 Maria Westh, kommunjurist, § 166

Jonas Hägg, planarkitekt, § 168

Justerare Elof Jonsson

Justeringens plats och tid Kommunstyrelsens kansli 19 november 2013 klockan 13.00

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 155-169

Anela Lennartsson

Ordförande

Fredrik Nelander

Justerare

Elof Jonsson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Kommunfullmäktiges arbetsutskott

Sammanträdesdatum 2013-11-13

Datum för anslagets upp-

sättande 2013-11-19 Datum för anslagets

nedtagande 2013-12-10

Förvaringsplats för proto-

kollet Kommunstyrelsens arkiv

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning

Samverkansmodell för projektet Lyskraft Vara ... 2

Revidering av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden ... 5

Revidering av reglemente för socialnämnden ... 6

Revidering av reglemente för kommunstyrelsen ... 8

Köpeavtal för fastigheten Vara Borga 21:5 ... 9

Försäljning av fastigheten Pinjen 7 ... 10

Diskussion om övergripande infrastrukturarbete ... 11

Information från Arbetsförmedlingen ... 12

Ansökan av projektmedel till socioekonomiska insatser ... 14

Skaraborgs regionala styrgrupps förslag på regional processledning inklusive finansiering ... 17

Anmälningsärenden ... 18

Nationellt centrum för Måltiden – diskussion om projektets framtida utformning ... 19

Återkoppling - mer ekologiska livsmedel och mindre utsläpp av koldioxid ... 20

Detaljplan för utvidgning av kvarteret Lagerhuset 6 i Vara tätort, Vara kommun - samrådsyttrande ... 22

Övriga frågor ... 23

(3)

KSAU § 155 Dnr 9/2011 Dpl 214

Samverkansmodell för projektet Lyskraft Vara

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att information om arbetet med Lys- kraft Vara ges till kommunstyrelsens ledamöter på kommunstyrelsens samman- träde den 27 november.

Arbetsutskottets mål är att samverkansmodell för Lyskraft Vara ska antas i kommunfullmäktige i februari 2014.

Bilaga: Samverkansmodell Lyskraft Vara ___________

Bakgrund

Kommunstyrelsens arbetsutskott har på sitt sammanträde den 23 oktober 2013, § 149, fått information om arbetet med projektet Lyskraft Vara.

Lyskraft fungerar som samverkansform för att få kommun, besöksnäring, ideell sektor, handel och fastighetsägare att arbeta med gemensamma projekt i högre utsträckning. Idag bedrivs Lyskraft Vara som ett leaderprojekt men bör framöver övergå från att vara leaderfinansierat projekt till att bli ett verktyg för kommunen att arbeta med utvecklingsfrågor. Arbetet inom Lyskraft Vara be- höver alltså inkluderas i kommunens ordinarie utvecklingsarbete.

Tillväxt- och utvecklingsavdelningen har tagit fram en samverkansmodell för Lyskraft Vara som beskriver hur arbetet med Lyskraft Vara ska bedrivas när projektet inkluderas i kommunens ordinarie utvecklingsarbete. Samverkans- modellen beskriver bland annat mål för projektet Lyskraft Vara, organisation, styrgrupp samt tillväxt- och utvecklingsavdelningens roll.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har inför dagens sammanträde tagit del av samverksmodellen som så småningom behöver antas av kommunfullmäktige.

Beredning

Ärendet bereds av projektledare för Lyskraft Vara, Ted Isaksson, i samråd med berörda tjänstemän och politiker i den kommunala organisationen liksom med civilsamhället.

Beskrivning

Idag bedrivs Lyskraft Vara som ett Leaderprojekt. Målet med Leaderprojektet har varit att göra Vara mer attraktivt och att skapa en stabil samarbetsform mellan grupper som är viktiga för Varas utveckling. Projektet har en styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, företrädare för Vara köpmanna- förening, Föreningen Vara Småstad, VästgötaLandet och fastighetsägare i Vara, även om de större fastighetsägarna ännu inte deltar fullt ut inom ramen för

(4)

arbetet. Inom leaderprojektet har Lyskraft Vara bland annat varit drivande i arbetet med Kulturafta och förankringsarbetet kring förändringar av Stora tor- get.

För att få en långsiktighet i arbetet vill man nu gå vidare till samverkansform som fungerat bra i Örnsköldsvik, där arbetet går under namnet Världsklass 2015¹. Det är en form som uppmuntrar civilsamhället att ta ett större ansvar för att initiera utvecklingsrelaterade projekt. Genom att ge 50 procent i stöd till de projekt som hjälper Vara att komma framåt inom de områden styrgruppen slagit fast ges ett starkt incitament för att genomföra projekt som leder till en mer attraktiv stad. Styrgruppen i Lyskraft Vara fungerar som beslutsinstans för vilka områden man vill satsa på gemensamt och vilka projekt som uppfyller dessa kriterier.

De mål som Lyskraft Vara eftersträvar är:

 Ökad inflyttning

 Ökad etablering

 Stärkt utveckling av handeln

 Förstärkning av stadskaraktären i Vara

 Fler besökare

 Positiv utveckling av Vara kommuns nöjdhetsindex.

Den vägledande principen för Lyskraft Varas organisation är att uppmuntra samarbete kring utvecklingsfrågor som rör hela samhället. Det övergripande målet är att stärka centralorten för att garantera en positiv utveckling för hela kommunen. I ett första steg väljer man att fokusera på fyra områden där man vill stödja och uppmuntra utvecklingsprojekt. De områden man i nuläget pla- nerar att inrikta sig mot är:

 Evenemang

 Hitta hit

 Mera stad

 Fler företag

Dessa områden kan justeras utifrån styrgruppens önskemål.

Genom att lyfta fram konkreta områden som ska förbättras bestämmer styrgruppen vilka mål projekten ska ha men lämnar fritt att utforma vägen dit på

(5)

Tjänstemannens ståndpunkt

Projektledarens, Ted Isaksson, ståndpunkt är att Lyskraft Vara ska användas som modell för samverkan mellan kommun, besöksnäring, ideell sektor, fastig- hetsägare och handel i Vara tätort och att Lyskraft Vara ska inkluderas i kommunens ordinarie utvecklingsarbete.

Skulle man mot förmodan välja att inte gå vidare med Lyskraft Vara bör man på annat sätt fördjupa och förbättra samverkan med civilsamhället kring ut- vecklingsfrågor. Då man i samråd med flertalet externa aktörer kommit fram till denna modell bör man lägga extra vikt vid den förankring som modellen redan i nuläget har.

__________

Arbetsutskottets behandling

Projektledare för Lyskraft Vara Ted Isaksson och tillförordnad tillväxt- och utvecklingsavdelningschef Helena Torsell deltar på dagens sammanträde.

Arbetsutskottet anser att man i fortsatt arbete med Lyskraft Vara behöver göra större satsningar för att få större fastighetsägare med i arbetet.

Handeln är en viktig aspekt i framtida utvecklingsarbete. Att stärka handeln och likaså stadskärnan är bra mål.

Arbetsutskottet anser även att det i samverkansmodellen läggs väldigt stort fokus på projekt men det är en bidragsform som Lyskraft Vara delar ut efter inkomna ansökningar. Man borde fundera över att tydliggöra detta i samverkansmodellen.

Helena Torsell föreslår även att en utvärdering görs efter 2014.

Gabriela Bosnjakovic (M) och Elof Jonsson (C) informerar att de inte är redo att fatta beslut i ärendet idag. Kommunstyrelsen borde få mer information om Lyskraft Vara först och därefter borde kommunstyrelsens arbetsutskott behandla frågan igen.

Eftersom dagens sammanträde är det sista sammanträdet som kommunstyrelsens arbetsutskott har innan kommunfullmäktiges sammanträde i december innebär detta att samverkansmodell Lyskraft Vara får tas upp i kommunfull- mäktiges därefter kommande sammanträde som är i februari 2014. Kommun- styrelsens arbetsutskott har ambitionen att behandla ärendet så att det kan antas i kommunfullmäktige i februari 2014.

__________

(6)

KSAU § 156 Dnr 160/2012 Dpl 001

Revidering av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden

Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar reviderat reglemente för miljö- och byggnadsnämn- den enligt bilaga.

Separat bilaga: Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden __________

Bakgrund

Kommunstyrelsen har den 6 mars 2013, § 17, godkänt en ändring av förvalt- ningsorganisationen. Denna ändring trädde i kraft den 1 juli 2013. Omorgani- sationen har bland annat inneburit en uppdelning av samhällsbyggnadsförvalt- ningen i två nya förvaltningar: miljö- och byggnadsförvaltningen samt teknisk förvaltning.

Miljö- och byggnadsnämnden har enligt dagens reglemente ansvar för den verksamhet som bedrivs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Enligt den nya organisationen ska ansvaret för bostadspassningsbidrag flyttas till social- nämnden för att bättre passa den nya organisationen.

Miljö- och byggnadsnämnden har även enligt dagens reglemente ansvar för planfrågor enligt plan- och bygglagen. Enligt den nya organisationen ligger det övergripande ansvaret för planfrågor under kommunstyrelsen. Miljö- och byggnadsnämnden kan dock ansvara för planärenden initierade av bygglov.

Omorganisationen i förvaltningarna medför att reglementen för miljö- och byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och socialnämnden behöver revideras så att de stämmer överens med nuvarande tjänstemannaorganisation.

Ett nytt förslag på reviderat reglemente för miljö- och byggnadsnämnden arbetats har fram och behöver antas av kommunfullmäktige.

Miljö- och byggnadschef Caroline Hagström deltar på detta ärende.

Fredrik Nelander (S) informerar att förslag till beslut i detta ärende är att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att anta reviderat reglemente för

(7)

KSAU § 157 Dnr 160/2012 Dpl 001

Revidering av reglemente för socialnämnden

Kommunfullmäktige antar reviderat reglemente för socialnämnden enligt bilaga.

Separat bilaga: Reglemente för socialnämnden.

__________

Bakgrund

Kommunstyrelsen har den 6 mars 2013, § 17, godkänt en ändring av förvalt- ningsorganisationen som trädde i kraft den 1 juli 2013. Omorganisationen har bland annat inneburit en uppdelning av samhällsbyggnadsförvaltningen i två nya förvaltningar: miljö- och byggnadsförvaltningen samt teknisk förvaltning.

Miljö- och byggnadsnämnden har enligt dagens reglemente ansvar för den verksamhet som bedrivs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Enligt den nya organisationen ligger övergripande ansvaret för bostadspassningsfrågor hos socialnämnden.

Omorganisationen i förvaltningarna medför att reglementen för miljö- och byggnadsnämnden och socialnämnden behöver revideras så att de stämmer överens med nuvarande tjänstemannaorganisation.

Tidigare behandling av ärendet

En konsekvensanalys avseende flytt av ansvar för handläggning av bostadsanpassningsbidrag från miljö- och byggnadsnämnden till socialnämnden delades ut på kommunstyrelsens sammanträde den 29 maj 2013, § 47. Oppositionen framförde då att det är svårt att ta till sig informationen i konsekvensanalysen när den delas ut på sittande bord och att man önskar få möjlighet för att diskutera konsekvensanalysen med sina politiska partier innan beslut i ärendet.

Ärendet gick vidare till kommunfullmäktige den 17 juni 2013, § 17, för anta- gande av reviderat reglementen för miljö- och byggnadsnämnden samt social- nämnden men återremitterades till kommunstyrelsen.

Nu har ett nytt förslag på reviderat reglemente för socialnämnden arbetats fram och behöver antas av kommunfullmäktige.

__________

Fredrik Nelander (S) informerar att förslag till beslut i detta ärende är att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att anta reviderat reglemente för socialnämnden.

(8)

Gabriela Bosnjakovic (M) påpekar att oppositionen har önskat en konsekvensanalys görs avseende vad revideringen kommer innebära ställer sig frågande till om man har fått den konsekvensanalys som efterfrågats. Kommundirektör Gert Norell informerar om att konsekvensanalysen har tidigare redovisats.

__________

(9)

KSAU § 158 Dnr 160/2012 Dpl 001

Revidering av reglemente för kommunstyrel- sen

Kommunfullmäktige antar reviderat reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga.

Separat bilaga: Reglemente för kommunstyrelsen __________

Bakgrund

Kommunstyrelsen har den 6 mars 2013, § 17, godkänt en ändring av förvalt- ningsorganisationen som trädde i kraft den 1 juli 2013. Omorganisationen har bland annat inneburit en uppdelning av samhällsbyggnadsförvaltningen i två nya förvaltningar: miljö- och byggnadsförvaltningen samt teknisk förvaltning.

Miljö- och byggnadsnämnden har även enligt dagens reglemente ansvar för planfrågor enligt plan- och bygglagen. Enligt den nya organisationen ligger det övergripande ansvaret för planfrågor under kommunstyrelsen. Miljö- och byggnadsnämnden kan dock ansvara för planäreneden initierade av bygglov.

Omorganisationen i förvaltningarna medför att reglementen för miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen behöver revideras så att de stämmer överens med nuvarande tjänstemannaorganisation.

__________

Fredrik Nelander (S) informerar att förslag till beslut i detta ärende är att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att anta reviderat reglemente för socialnämnden.

__________

(10)

KSAU § 159 Dnr 143/2013 Dpl 253

Köpeavtal för fastigheten Vara Borga 21:5

Kommunstyrelsen godkänner upprättat köpeavtal för fastigheten Vara Borga 21:5.

Bilaga: Köpeavtal Vara Borga 21:5 ___________

Bakgrund

Ett köpeavtal har upprättats för fastigheten Vara Borga 21:5 mellan Vara kommun och köpare Carl-Eric Gustafsson.

Kommunen överlåter till köparen fastigheten Vara Borga 21:5 som i areal in- nehåller 6 247 kvadratmeter.

Tillträde: 7 januari 2014 Köpeskilling: 60 000 kronor ___________

(11)

KSAU § 160 Dnr 72/2013 Dpl 253

Försäljning av fastigheten Pinjen 7

Kommunstyrelsen bjuder ut fastigheten Pinjen 7 till försäljning.

___________

Bakgrund

Före sommaren 2013 köpte kommunen in en bostadsbyggnad, fastighet Pinjen 7, för ett akut behov inom socialförvaltningen. Huset skulle fungera som bo- stad för ett syskonpar under tre till fyra år.

Strax innan inflyttningen uppdagades att gällande detaljplan inte tillåter denna typ av verksamhet. Ny detaljplan behöver upprättas och brandskyddet behöver förstärkas för att byggnaden ska kunna användas till tänkt ändamål.

Denna procedur blir för tidskrävande för att lösa problemet varför huset före- slås lämnas ut till försäljning.

F.d. teknisk chef Lars Henström deltar på detta ärende.

Arbetsutskottet för en diskussion avseende försäljning av huset med fastig- hetsbetäckning Pinjen 7 och föreslår kommunstyrelsen att bjuda ut fastigheten ifråga till försäljning.

__________

(12)

KSAU § 161 Dnr 145/2013 Dpl 530

Diskussion om övergripande infrastrukturar- bete

Då kommunarkitekt Linnea Hedin, som även arbetar med kommunens över- gripande infrastrukturarbete är föräldraledig ersätts hon under sin ledighet av miljöstrateg Maria Aronsson och f.d. teknisk chef Lars Henström. Båda deltar på detta ärende.

Trafikverkets åtgärdsvalstudie

Trafikverket arbetar med framtagande av en åtgärdsvalsstudie avseende tågtra- fiken i Skaraborg.

På tjänstemannanivå pågår det just nu en diskussion om vad de olika kommunerna ska göra när den åtgärdsvalsstudien är färdig. Vara kommun behöver föra vidare diskussioner med Lidköpings kommun men detta får göras på poli- tisk nivå.

Arbetsutskottet diskuterar vilka kontakter kommunen behöver ha framöver och vilka aktörer man behöver diskutera mer med. Vänersborg och Uddevalla kommuner är två aktörer som påverkas av Älvsborgsbanan som kommer att beröras i den kommande åtgärdsvalsstudien. Lars Henström ges i uppdrag att ta kontakt med Vänersborg och Uddevalla kommuner för vidare diskussioner.

Tidtabeller för kollektivtrafik

Maria Aronsson informerar om kollektivtrafiken.

__________

(13)

KSAU § 162

Information från Arbetsförmedlingen

Ulla-Karin Gunnarsson, chef för Arbetsförmedlingen i Lidköping deltar på detta ärende. Ulla-Karin Gunnarssons ansvarsområden är Lidköping, Vara och Essunga kommuner. Hon informerar om följande:

Nedläggningen av ASKO

Nedläggningen av ASKO i Jung har inneburit fler arbetslösa i Vara kommun, men även Lidköping och Skara kommuner.

Arbetsutskottet diskuterar detta med Ulla-Karin Gunnarsson.

Arbetslöshetsstatistik

Varje månad presenteras det två statistikkartor från Arbetsförmedlingens sida för varje län och kommun: arbetslösheten i Västra Götaland (andel arbetslösa, öppet arbetslösa och deltagare med aktivitetsstöd, av arbetskraften 16-64 år) och ungdomsarbetslösheten i Västra Götaland (andel arbetslösa, öppet arbets- lösa och deltagare med aktivitetsstöd, av arbetskraften 18-24 år). Statistiken presenteras månadsvis och jämförs med samma månad föregående år. För Vara kommun visar statistiken följande för oktober 2013:

 Totalt sett har arbetslösheten i Vara kommun gått upp 1,1 procentenheter från föregående år och ligger nu på 8,3 procent.

 Ungdomsarbetslösheten i Vara kommun har gått upp med 1,2 procentenheter och ligger nu på 19,6 procent.

En stor anledning till ökningen av arbetslösheten i Vara är nedläggningen av fabriken Asko i Jung, Vara kommun.

Arbetsmarknadsutbildningar

Arbetsförmedlingen erbjuder just nu arbetsmarknadsutbildningar i följande områden:

 Omvårdnad

 Restaurang/storhushåll

 Yrkesförare

 Verkstadsutbildningar

Den här typen av utbildningar kommer minska framöver med anledning av budgetnedskärningar. För Arbetsförmedlingen i Lidköping innebär detta att anslagen minskar med 75 procent vilket innebär att 25 procent av nuvarande arbetsmarknadsutbildningar kommer kunna erbjudas framöver.

(14)

Arbetsförmedlingen lokaler i Vara

Nuvarande lokaler för Arbetsförmedlingen i Vara upplevs för små. Handläg- gare finns på plats i Vara varje dag. Två dagar i veckan är Arbetsförmedlingen i Vara öppen och övrig tid bemannas för bokade besök. På grund av högre ar- betslöshet i Vara finns det större behov av fler handläggare på plats i Vara men nuvarande lokaler är en begränsning.

Ulla-Karin Gunnarsson har önskan om att kunna byta lokaler men har inte fått de önskade anslagen internt inom Arbetsförmedlingen.

Övrig information

 Tillverkningsindrustrin går bra just nu och här finns det en del behov av arbetskraft.

 De gröna näringarna, det vill säga jordbruk, parker, kyrkogårdar, golfbanor och liknande, har och kommer förmodligen framöver också ha behov av arbetskraft.

 Inom handel är det begränsat behov. Det är få heltidstjänster inom handel men anställningar av deltidstjänster sker hela tiden.

 För Vara kommuns del är kollektivtrafiken en stor begränsning.

 Samarbetet mellan AME i Vara kommun och Arbetsförmedlingen fungerar väldigt bra.

 Arbetsförmedlingen kommer se över möjligheterna till större samarbete med Komvux.

Arbetsutskottet tar del av och diskuterar informationen om arbetslösheten med Ulla-Karin Gunnarsson.

Arbetsutskottet anser att det är viktigt att politiken arbetar vidare med arbetsmarknadsutbildningar och att det utbud som finns idag även kan erbjudas framöver. Gabriela Bosnjakovic (M) och Fredrik Nelander (S) tar med sig detta till Skaraborgs kommunalförbund.

Arbetsutskottet tackar Ulla-Karin Gunnarsson för deltagandet.

__________

(15)

KSAU § 163 Dnr 25/2013 Dpl 700

Ansökan av projektmedel till socioekono- miska insatser

Kommunstyrelsen godkänner ansökan av projektmedel till socioekonomiska insatser med start från 1 januari 2014.

__________

Bakgrund

Kommunens nuvarande familjestöd har varit en gemensam organisation mellan bildning och socialförvaltning. Samtliga referenter anser att grundtanken med IRMA har varit bra; att stötta familjer och att vara en länk mellan skola och socialtjänst. Det har varit bra med samarbetet kring utsatta familjer som behöver hjälp från flera instanser som skola, socialtjänst och Habilite- ring/BUP. Många har fått god hjälp och stöd i hemmet av resursperson och det har varit bra att kunna få både samtalsstöd och mer praktisk hjälp.

Utvärderingen visar dock att IRMA inte nått de mål som fanns uppsatta för organisationen. Den största nackdelen har varit att akuta ärenden har priorite- rats på bekostnad av det förebyggande och främjande arbetet. Ärenden som kräver förebyggande och långsiktiga insatser har inte kunnat få tillräcklig priori- tet. Att resurserna endast funnits under kontorstid har också varit ett hinder för optimala och flexibla insatser i hemmet

Det främjande och förebyggande arbetet har inte fått den plats som behovet motiverar. Det har också varit svårt att hitta lösningar för samverkan med för- skolan och därigenom har de tidiga insatserna varit svåra att initiera. Sekretes- sen har lyfts som ett generellt hinder för ett effektivt samarbete. Flera orsaker kan ses till detta men en viktig parameter tycks vara närheten - en naturlig arena för både familjen och för andra samverkanspartners att mötas och föra dialog på.

Framtida organisation

Närhet, familjen och skolan som arena

Närhet – familjen och skolan som arena, ser vi som en framgångsfaktor i det förebyggande och främjande arbetet. Syftet är att öka antalet elever som når målen och därigenom minska social utsatthet och utanförskap. Genom att or- ganisera våra resurser i sociala team där barn och föräldrar har en naturlig arena, alltså på våra skolor, kan olika kompetenser/professioner tillsammans, stödja det främjande och förebyggande arbetet.

Tre sociala team

Tre sociala team bildas och utlokaliseras i nuvarande skolorganisation:

(16)

Vara:

Alléskolan, Park/Västra och Torsgårdens förskola Kvänum:

Nästegårdsskolan, Larv/Tråvad och Jung ALV:

Arentorp, Levene och Vedum

Teamen är lokaliserade på skolorna/förskolorna inom området och inom varje team finns sedvanlig elevhälsa såsom skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsan förstärks med social kompetens inom familjearbetet genom att nuvarande resurser ifrån IRMAs verksamhet utlokaliseras till dessa team.

Dessa team kommer att utgöra det grundläggande arbetet för att stödja barnet/ungdomen och dennes familj.

Tidiga insatser

Under 2012 skrevs en socioekonomisk rapport med fokus på tidiga insatser för specificerade målgrupper av barn i förskoleåldern och deras föräldrar. I den konstateras att det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd och deras för- äldrar redan i förskolan. Genom detta kan man förebygga ett livslångt utanför- skap och samtidigt minska kostnader för samhället.

För att ge mer specifika insatser i tidiga åldrar behövs riktad specialkompetens till kommunens förskolor. Att tidiga insatser har stor betydelse för barns utveckling är inget nytt. Det finns forskning inom olika områden som stödjer detta både ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv. Familjerna ska få ökade möjligheter till stöd och hjälp, utan att detta upplevs av föräldern som ett miss- lyckande i föräldraskapet.

Förutom de rent mänskliga aspekterna av ett minskat utanförskap, återfinns det en stor samhällsekonomisk vinst av att sätta in tidiga insatser. För kommunen är detta således en angelägen resursfråga, både ur ett individ och ekonomiskt perspektiv.

För att möjliggöra dessa tidiga insatser önskas ett ianspråktagande av projektmedel till dessa socioekonomiska insatser. De ekonomiska resurserna ska komplettera de sociala teamen och arbeta riktat mot kommunens förskolor.

Kompetensen ska bestå av specialpedagog och socialpedagog och innefatta fem till sex årsarbetare under två års tid. Dessa personer ska med hjälp av övrig personal inom förskolans verksamhet tidigt upptäcka barn med särskilda be-

(17)

styrelsens arbetsutskott, socialnämndens arbetsutskott samt bildningsnämn- dens arbetsutskott.

Målsättningen med dessa specifika insatser är att i ett tidigt skede stödja barnet och dess familj. Det ska skapa förutsättningar för barnet att nå de pedagogiska målen i grundskolan och ge ett tryggare socialt nätverk. Dessa omständigheter ses som starka skyddsfaktorer för att förhindra framtida utanförskap och ska därigenom också minska samhällskostnader på både lång och kort sikt.

Om projektet når den framgång som den socioekonomiska beräkningen gör gällande bör ekonomiska resurser kunna frigöras i form av minskade place- ringskostnader för kommunen. Det ska då kunna medföra en framtida möjlig- het att omfördela ekonomiska resurser för att permanenta dessa tidiga insatser om projektet når den framgång som förutses.

__________

Socialchef Jane Johansson deltar på detta ärende.

Arbetsutskottet anser att följande tillägg ska göras under rubriken ”tidiga insatser” i detta protokoll:

Mallen ska delges till kommunstyrelsens arbetsutskott, social- nämndens arbetsutskott samt bildningsnämndens arbetsutskott.

__________

(18)

KSAU § 164 Dnr 147/2013 Dpl 701

Skaraborgs regionala styrgrupps förslag på regional processledning inklusive finansiering

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer sig positiva till Skaraborgs regionala styrgrupps förslag på regional processledning inklusive finansiering. Medel för detta ska tas ur bildningsnämndens budget.

Bilaga: Skaraborgs regionala styrgrupps förslag på regional processledning inklusive finansiering

___________

Bakgrund

Skaraborgs kommunalförbund har den 1 november 2013 inkommit med ett förslag på budget och finansieringsmodell för vård och omsorgscollage och dess delregionala processledarskap.

Förslaget har tidigare varit utsänt till utbildnings- och omsorgsnämnder men utsedd styrgrupp anser att frågan nu bör avgöras i respektive kommuns sty- relse.

Kommunerna ska lämna svar till Skaraborgs kommunalförbund senast den 5 december 2013.

Beredning

Ärendet har hos Vara kommun beretts av socialchef Jane Johansson i sam- språk med bildningschef Pernilla Widegren-Engqvist.

Socialchef Jane Johansson deltar på detta ärende.

Arbetsutskottet ställer sig positiva till förslaget på regional processledning.

Kostnaden för detta ska läggas under bildningsnämndens budget.

__________

(19)

KSAU § 165

Anmälningsärenden

Meddelas och läggs till handlingarna:

1. Befolkningssiffror för Vara kommun, kvartal 3/2013, bilaga (Dnr 108/2011)

2. Folkhälsoplan för 2014-2015, bilaga (Dnr 141/2013)

3. Webbsändning av kommunfullmäktige (Dnr 161/2011) – tjänsteutlåtande avseende utredningens gång. Utredningen läggs vilande under en tid på grund av eventuell möjlighet till samarbete med Vara Konserthus.

Utredningssekreterare Anela Lennartsson informerar arbetsutskottet om utredningen avseende webbsändning av kommunfullmäktige. Utredningen har fokuserats på olika alternativ till att möjliggöra webbsändning av kommunfull- mäktige. Om kommunen ska ha hand om detta själv krävs det både teknisk utrustning och personal.

Under utredningens gång visar det sig att Vara Konserthus kommer att se över möjligheterna till webbsändningar i sina lokaler. Om så blir fallet finns det möj- lighet till samarbete med konserthuset vid webbsändningar av kommunfull- mäktige. Kostnaden för detta samarbete och utformningen av det är fortfarande inte klart då konserthuset inte är färdiga med sin översyn än.

I väntan på att konserthuset gör färdigt sin översyn av möjligheterna till webb- sändning och vi får mer information om samarbete med konserthuset och villkor för detta samarbete läggs denna utredningen på is. Det kommer återupptas när svar från konserthuset emottas.

__________

(20)

KSAU § 166 Dnr 177/2013 Dpl 619

Nationellt centrum för Måltiden – diskussion om projektets framtida utformning

Projektledare för nationellt centrum för måltiden Mija Gustafsson deltar på detta ärende tillsammans med biträdande projektledare Emma Ottosson och kommunjurist Maria Westh. Tillsammans med arbetsutskottet diskuterar de projektets framtida organisation och det kommande styrgruppsmötet med Västra Götalandsregionen den 3 december 2013.

___________

(21)

KSAU § 167 Dnr 19/2010 Dpl 430

Återkoppling - mer ekologiska livsmedel och mindre utsläpp av koldioxid

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott lyfter målet om ekologiska livsmedel på sitt sammanträde den 11 december 2013 och bjuder då in kostchef Ann-Kristin Torstensson, upphandlingschef Christer Johansson, upphandlare Lena Orrvad och miljöstrateg Maria Aronsson för vidare diskussioner.

__________

Bakgrund

Beslut om de interna miljömålen fattades av kommunfullmäktige 2011. Två av dessa handlade just om ökad andel ekologisk mat och minskade utsläpp av koldioxid från resor.

Beredning

Tillväxt- och utvecklingsavdelningen har genom miljöstrategen Maria Arons- son ansvar för att övervaka och arbeta med frågorna.

Tjänstemannens ståndpunkt

Dessa mål är svåra men angelägna att nå bättre resultat inom. Målet om ekologisk mat blir ofta en fråga om resurser och koldioxidutsläppen har många del- aktiga men inget tydligt förbättringsarbete syns på enhetsnivå.

Konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser

Att arbeta med dessa frågor kan innebära fördyringar men exempel från andra platser visar att så inte behöver vara fallet.

Miljökonsekvenser

Totalt sett har det ett stort positivt värde för miljön att arbeta med dessa mål.

Måluppfyllelse

Dessa frågor har en direkt koppling till lednings- och styrdokumenten eftersom miljömålen finns där.

Omvärldsanalys

Det finns ett nationellt mål på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentliga kök och ett 33 kommuner och regioner klarar det målet idag, flera ligger runt 40 procent och snittet för offentliga kök ligger på 18 procent ekologiska livsmedel.

(22)

Riksdagen har beslutat att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990, proposition- en ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”. I denna proposition står också att :

 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020

 Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossile- nergi

Miljöstrateg Maria Aronsson deltar på detta ärende och tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterar följande frågor:

1. Den 28 augusti 2013 § 107 fattades ett inriktningsbeslut om att köpa 10 procent ekologiska livsmedel. Underlag lämnades till budgetdialogen den 16 oktober 2013. Vad står vi nu?

2. Vid samma möte beslutades att frågan avseende målet om mindre koldiox- idutsläpp skulle överlämnas till ledningsgruppen för vidare arbete, på vilket sätt har det arbetet fortsatt?

Inriktningsbeslutet som arbetsutskottet fattade den 28 augusti var riktad till att ta med frågan om ökning av användandet av ekologiska livsmedel till budgetdialogen och inte ett beslut i sig att öka andelen ekologiska livsmedel till 10 procent. Arbetsutskottet informerar att det i budgetdialogen diskuterades en ök- ning av användandet av ekologiska livsmedel men nämndernas budget är an- strängd redan som den är idag.

Dock är detta en viktig fråga och arbetsutskottet behöver arbeta mer med det framöver. Därför lyfter arbetsutskottet upp frågan igen på sitt kommande sammanträde och bjuder då in kostchef Ann-Kristin Torstensson, upphandlingschef Christer Johansson, upphandlare Lena Orrvad och miljöstrateg Maria Aronsson för vidare diskussioner.

Målet om mindre koldioxidutsläpp ska behandlas vidare av ledningsgruppen.

Kommundirektören informerar att ledningsgruppen fortfarande inte har haft möjlighet att lyfta frågan på sina sammanträden men kommer göra det framö- ver.

___________

(23)

KSAU § 168 Dnr 46/2013 Dpl 214

Detaljplan för utvidgning av kvarteret Lager- huset 6 i Vara tätort, Vara kommun - sam- rådsyttrande

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott har inget att erinra mot upprättad detaljplan avseende kvarteret Lagerhuset 6 i Vara tätort, Vara kommun.

__________

Bakgrund

Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för kvarteret Lagerhuset 6 i Vara tätort, Vara kommun. Förslaget är daterat oktober 2013.

Planområdet är beläget i nordvästra delen av Vara och begränsas i öster av järnvägen och i söder av Västergatan, i norr och väster gränsar området till jordbruksmark. Fastighetsägaren Varaslättens Lagerhus önskar att utöka verk- samheten med nya silor för utökad lagringskapacitet.

Planförslaget finns utsänt för samråd under tiden 8 november till 6 december 2013.

Planarkitekt Jonas Hägg deltar på detta ärende.

____________

(24)

KSAU § 169 Dnr 46/2013 Dpl 214

Övriga frågor

Budgetprocessen för 2014, plan 2015-2017

Elof Jonsson (C) önskar att kommunstyrelsens arbetsutskott får ta del av för- slag på budgetprocess för 2014, plan 2015-2017 innan årsskiftet.

Kommundirektör Gert Norell informerar att ekonomichefen arbetar med detta.

Ny kvalitetschef

Malin Andersson är ny kvalitetschef i Vara kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott önskar att hon presenterar sig på kommunstyrelsens nästa samman- träde.

Kommundirektören ser över möjligheterna till detta.

___________

(25)

Vara

Lyskraft Vara

Lyskraft Vara är en samverkansmodell för handel, besöksnäring, fastighetsägare, ideell sektor och Vara kommun. Syftet med Lyskraft Vara är att öka Varas attraktionskraft. Arbetet för att öka attraktionskraften har två övergripande mål. Lyskraft Varas arbete ska

 Stärka centralorten för att garantera en positiv utveckling för hela kommunen.

 Förstärka stadskaraktären i Vara.

Delmål för att öka attraktionskraften är:

 Stärkt utveckling av handeln.

(26)

 Fler besökare

 Positiv utveckling av Vara kommuns nöjdhetsindex.

Den vägledande principen för Lyskraft Varas organisation är att uppmuntra samarbete kring utvecklingsfrågor som rör hela samhället. Kommunen avsätter år 2014 medel för att kunna bevilja bidrag till projekt som leder till att nå målen

Normal ärendegång

En projektidé tas fram av en person eller en grupp personer. Om de känner ett behov får de stöd i arbetet med att omsätta idé till projektplan av Tillväxt- och utvecklingsavdelningen (TUA). Därefter lämnas projektplan inklusive budget till TUA som för det vidare till styrgruppen för beslut. Efter att projektet beviljats följer projektet den projektplan som godkänts. Vid förändringar av projektplanen måste dessa meddelas till kontaktpersonen på TUA, och vid större förändringar föras vidare till styrgruppen för beslut, innan de genom- förs. Efter avslutat projekt skriver projektgruppen en slutrapport enligt mall som tillhanda- hålls av Lyskraft Vara. Slutrapporten ska redovisas till styrgruppen.

Organisation

Lyskraft Vara har en styrgrupp, bestående av företrädare för Föreningen Vara Småstad, Vara köpmannaförening, Varas fastighetsägare, samt hela Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Även andra organisationer kan vid behov inkluderas i styrgruppen. Tillsammans har styrgruppen identifierat fyra områden som Vara behöver arbeta med för att bli mer attraktivt. Dessa är:

 Mera stad

 Evenemang

 Hitta hit

 Fler företag

Ytterligare information om de fyra områdena återfinns i Lyskraft Varas folder. Vid behov kan de bytas ut eller förändras. Områdena kommuniceras ut till allmänhet via de kanaler som finns till samverkansformens förfogande och via specifika träffar för att informera om Lyskraft Vara och konkretisera idéer.

Vägen till de mål som styrgruppen formulerat utformas därefter av individer eller organisationer i samarbete. Dessa uppmuntras att åta sig projekt de själva brinner för; en bra driv- kraft för att lösa utmaningarna. Det blir alltså fritt för alla att komma med förslag på hur de kan arbeta för att göra Vara mer attraktivt.

(27)

Projekt som styrgruppen beviljar inom ramen för samverkansmodellen Lyskraft Vara har möjlighet att få stöd med upp till 50 procent av kostnaden för projektet. Projektgruppens medfinansiering kan vara antingen genom ideell tid eller genom kontanta medel. Ideell tid värderas alltså som en tillgång och behöver därför tas med som en kostnad i budget². Diskussioner och resonemangen som ligger till grund för beslut förs inom styrgruppen men formellt beslut om stöd tas av KSAU.

Projekten ska alltid ha undersökt möjlighet att få stöd genom Leader innan de ansöker om medel från Lyskraft Vara.

I den mån det går att få stöd till projekten via fler finansiärer (t.ex. EU-medel) används kommunens och projektgruppens medel gemensamt för att växla upp projektet ytterligare.

Detta får dock ej innebära ett hinder för sökande, utan ska nyttjas när det är lämpligt.

Styrgruppen

Styrgruppens uppgift är att fungera som dialogforum för viktiga aktörer i Vara samt besluta vilka projekt som ska beviljas bidrag.

Styrgruppens sammansättning och till- sättning

Samtliga medlemsorganisationer utser en person var för en period om ett år och ansvarar för att denne eller en ersättare närvarar vid styrgruppens möten. Till fastighetetsägarna skickas en intresseförfrågan ut och de som har ett intresse av att delta i Lyskraft Vara utser en företrädare. Utöver medlemsorganisationerna ingår samtliga ledamöter i KSAU.

Styrgruppsuppdraget är ideellt och styrgruppens medlemmar deltar i egenskap av företrä- dare för den organisation/sammanslutning de företräder, inte som företrädare för sina respektive arbetsgivare. Styrgruppens medlemmar har inget ekonomiskt ansvar för verksam- heten som bedrivs inom ramen för beviljade projekt.

Styrgruppens ansvarsområden:

 Ansvarar för struktur och inriktning av Lyskraft Vara.

 Beslutar om projektens genomförande och förändringar av dessa.

 Uppdrar till TUA att följa upp specifika projekt.

 Ekonomiska beslut följer kommunledningens delegationsordning.

 Återrapporterar till medlemsorganisationer och kommunstyrelsen.

 Kan besluta om utökning av styrgruppen.

 Kan vid behov avbryta projekt.

 Ansvarar för att sprida information om Lyskraft Vara inom den organisation de fö- reträder.

2Ideell ersättning inom projekt räknas på 100 kr/timme i budget.

(28)

Tillväxt och utvecklingsavdel- ningen- TUA

TUA ska ge råd och stöd till projekten samt bereda projekt till Styrgruppen.

TUA:s ansvarsområden:

 Ha insyn i Lyskraft Vara-projektens verksamhet.

 Rapportera till styrgrupp om utveckling i specifika projekt.

 Fungera som stödfunktion till projekt, såväl på planeringsstadiet som i genomfö- randet. Informerar om stöd kan växlas upp ytterligare, vad som är prioriterat etc.

 Vidareutveckla stödfunktioner till projekt och intresserade.

 Ansvara för att information kring Lyskraft Vara tas fram.

 Ta emot och skicka projektansökningar till styrgruppen inför besluts möten.

Projektägare

Det är projektägaren som driver projektet och som ansvarar från idé till genomförande.

När ett projekt beviljats får projektägaren en kontakt på TUA som kan ge råd och stöd till projektet.

När projektet beviljats skriver projektägaren under de riktlinjer som gäller för alla Lyskraft Vara projekt. Dessa innebär bland annat att projektägaren är solidariskt återbetalningsskyl- dig för belopp som inte använts och att man ska nyttja en enkel löpande redovisning.

Projektägarens ansvarsområden

 Undersöka möjligheten att få stöd från Leader.

 Ansvara för att tillfråga lämpliga och potentiella projektgruppsmedlemmar.

 Skriva en projektplan utifrån det formulär som finns.

 Upprätta budget, där det tydligt framgår vilka kostnader projektet medför och hur det ska finansieras.

 Genomföra sitt projekt inom ramen för budget.

 Löpande informera om sin verksamhet till sin kontakt på TUA.

 Meddela planerade förändringar i projektet till TUA, vid större förändringar ska styrgruppen informeras och ta beslut innan förändringen kan genomföras.

(29)

Projekten kan vara fysiska förbättringar av den offentliga miljön, marknadsföringsinsatser, evenemang m.m. Projekt som faller inom följande områden kommer att prioriteras under 2014; Mera stad, Evenemang, Hitta hit, Fler företag³. I och med att det till viss del rör sig om kommunala medel ska projekten följa ett par riktlinjer.

 Total öppenhet av hela projektets budget.

 Får inte i huvudsak gynna enskild näringsidkare.

 Får inte konkurrera med befintlig verksamhet.

 Eventuella intäkter som uppkommer som en direkt konsekvens av projektet(t.ex.

biljettintäkter el. dyl.) delas utifrån hur mycket man lagt in i den gemensamma bud- geten. Ex: Har projektgruppen lagt in 50 % får de 50 % av intäkterna, medan övriga intäkter går tillbaka till Lyskraft Varas verksamhet. Lyskraft Varas verksamhet, och i förläng- ningen kommunen, kan dock inte få tillbaka en högre summa än vad man delfinan- sierat projektet med.

Projekt är vanligen av engångskaraktär.

Budget

I kommunens budget för år 2014 finns medel för Lyskraft Varas verksamhet. Under första året får maximalt 50 % av de totala medlen nyttjas av projekt som har ideella resurser som primär medfinansiering. Inget enskilt projekt får beviljas mer än 20 % av den totala årsbud- geten för Lyskraft Vara.

3 Information om dessa finns i Lyskraft Varas folder.

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsorådet Vara

(37)

En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället.

Invånarnas hälsa såväl den psykiska som den fysiska är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt. För individen är en god hälsa ett av de viktigaste värdena i livet. Det över- gripande nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet krävs en samhällsmiljö och samhälls- struktur som ger en god hälsa hos hela befolkningen, men som också ger särskilt stöd åt vissa individer och grupper i samhället. Det nationella målet är uppdelat på 11 målområden, vilka strategiskt grupperats i huvudsak i tre grupper enligt nedanstående:

1 Delaktighet och inflytande Goda livsvillkor 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Goda livsvillkor 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Goda livsvillkor

4 Hälsa i arbetslivet Livsmiljöer och levnadsvanor 5 Miljöer och produkter Livsmiljöer och levnadsvanor 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Livsmiljöer och levnadsvanor 7 Skydd mot smittspridning Livsmiljöer och levnadsvanor 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Livsmiljöer och levnadsvanor 9 Fysisk aktivitet Livsmiljöer och levnadsvanor 10 Matvanor och livsmedel Livsmiljöer och levnadsvanor

11 Alkohol, tobak, narkotika, Alkohol, tobak, narkotika, dopning dopning och spel och spel

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020

Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har antagit detta mål som också är ett steg i att förverkliga Västra Götalands vision om Det goda livet. I strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg beskrivs viktiga utvecklingsområden för att nå målet om Sveriges bästa hälsa.

Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen

Så lyder Vara kommuns övergripande mål. Kommunen har även antagit Vision 2030- I hjärtat av Västra Götaland trivs vi- här finns det goda livet. Hos oss får alla sinnen sin kraft och sitt mod från en positiv miljö med naturliga kulturinslag. Här finns jordmånen för varje idé- liten som stor. Mång- fald & entreprenörskap gör att vi vågar- hit är alla välkomna, här ser vi lite längre.

Hälsan bland Vara kommuns invånare ska förbättras

Ovanstående inriktningsmål, skall uppnås genom det kommunövergripande sektorspro- grammet som gäller för alla nämnders verksamhet. Folkhälsa är ett av programmets fem områden. De effektmål som varje år mäts är:

 Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan

(38)

Organisation

Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Vara kommun och Västra Götalandsregion- en med syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för hälsofrämjande och förebyg- gande arbete. Vara kommun och Västra Götalandsregionen avsätter årligen 15 kr vardera per invånare till en folkhälsobudget vilket totalt innebär 472 900 kr. Ett prioriterat område är att stärka flickors hälsa i Vara, då Vara ser ett ökat behov av insatser för dessa. Målgrup- pen är 13-19 år.

Avtal mellan region och kommun är tecknat för 2012-2015, där styrning och struktur för det lokala folkhälsoarbetet beskrivs. Folkhälsoarbetet är organisatoriskt placerat under kommunstyrelsen och rådet består av politiker och tjänstemän från Vara kommun och Västra Götalandsregionen. Folkhälsoarbetet skall vara politiskt förankrat, bedrivas kontinu- erligt, tvärsektoriellt, långsiktigt och ses med en helhetssyn.

Årlig Budget 2014-2015

Verksamhet Budgeterat Delaktighet och inflytande i sam-

hället

76 000 Ekonomiska och sociala förut-

sättningar 15 000 Fysisk aktivitet, matvanor och

livsmedel 10 000 Barns och ungas uppväxtvillkor 232 900 Hälsa i arbetslivet 15 000 Alkohol, narkotika, dopning och

tobak 90 000 Årlig återkommande verksamhet 20 000 Övrigt 14 000 Summa 472 900

Verksamhet

(39)

Folkhälsoforum

Att skapa en arena för dialog med olika aktörer kring aktuella folkhälsofrågor i kommunen.

Ökad samverkan

Att utvidga och förbättra samverkan mellan primärvård, tandvård, ungdomsmottagning, skola och socialtjänst för att bättre tillvarata den kompetens och kunskap som finns gäl- lande lokala förhållanden.

Goda livsvillkor Mål 2: Ekonomiska och sociala för- utsättningar

Äldres hälsa

Genom förebyggande säkerhetsarbete stärka hälsan och öka livskvalitén hos de äldre samt medverka i att arrangera en seniordag/dag kring äldrefrågor.

Goda livsvillkor Mål 3: Barns och ungas uppväxtvill- kor

Barn och ungdomars hälsa

Stödja verksamheter i kommunen i deras arbete med barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa bl.a. genom möjligheten att söka medel hos folkhälsorådet.

Tjejer 13-19 år

Pågående samverkansprojekt med kommunala och regionala aktörer med syfte att förbättra hälsan hos målgruppen tjejer 13-19 år. Insatser skall ske till hela målgruppen, samt specifika insatser.

Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Mål 4:

Hälsa i arbetslivet

Sjukförsäkringens utveckling

Målet är att verka för en sjukförsäkringsutveckling som leder till att antalet sjukskrivningar minskar.

(40)

9,10 Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel

Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel

Målet är att bidra till att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor och livsmedel i Vara kommun.

Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel Mål 11.

Tobaksfria elever

Brett tobaksförebyggande arbete skall ske i samverkan, och alla elever på högstadieskolorna erbjuds att teckna ett tobakskontrakt.

Insatser mot droger

Årlig utbildningskväll för elever, föräldrar och lärare, samt övergripande insatser och information för att motverka bruket av alkohol och andra droger i Vara kommun enligt det drogpolitiska programmet samt tillhörande handlingsplan.

Årlig återkommande verksamhet

Utbildning i folkhälsoarbete

Utbildning för politiker och tjänstemän i folkhälsorådet Vara.

Säker & Trygg förening

Kvalitetsmärkningen ”Säker & Trygg” för föreningar i Vara syftar till att öka säkerheten, tryggheten och minska skadefrekvensen i föreningslivet.

Folkhälsopris

För att uppmuntra personer, föreningar, företag och andra lokala aktörer som arbetar med att öka hälsan hos invånarna i Vara kommun har folkhälsorådet inrättat ett folkhälsopris.

______________