Framtida verksamhet och organisation för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket

Bilagor

1 Förslag till ny bibliotekslag

2 Stockholms stads rapport - Börja om från början - förslag på samverkan avseende kompletterande medieförsörjning, konsultativt arbete och kompetensutveckling.

Stockholms läns landsting Telefon: 08-690 51 00 Orgnr: 232100-0016

Kulturförvaltningen Fax: 08-690 51 39 www.kultur.sll.se

Box 38204, 100 64 Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

KUN 2013-09-26, p 12

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-09-11 KUN 2013/470

Framtida verksamhet och organisation för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket

1 Förslag till beslut

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

att utreda framtida verksamhet och organisation för Regionbibliotek Stockholm och In- ternationella biblioteket,

att för ändamålet ta i anspråk 280 000 kr ur 2013 års utvecklingsanslag.

2 Bakgrund

Kulturnämnden är ansvarigt för länsbiblioteket i Stockholms län – Regionbibliotek Stockholm.

Kulturnämnden är även delansvarig för verksamheten vid Internationella biblioteket (IB).

Båda verksamheterna drivs av Stockholms stads kulturnämnd som två enheter i Stockholms stadsbiblioteks organisation. Relationen mellan landstinget och staden regleras i två separata avtal. Kulturnämndens stöd fastställs årligen inom ramen för verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet. 2013 får regionbiblioteket 4 775 tkr i verksamhetsstöd medan IB får 4 485 tkr.

2.1 Ny bibliotekslag

Under hösten förväntas riksdagen besluta om en ny bibliotekslag att gälla från och med den 1 januari 2014 (bilaga 1). Bibliotekslagen reglerar i första hand verksamheten vid de kommunala folkbiblioteken med upptar även bestämmelser avseende region-/länsbibliotek. Enligt lagför- slaget ska varje landsting bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samar- bete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Skrivningen är en skärpning gentemot nuvarande bibliotekslag som säger att ett länsbib- liotek bör finnas i varje landsting. Vidare ersätts ansvaret för kompletterande medieförsörj- ning med mer strategiska uppgifter så som att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet vid folkbiblioteken.

2 (2)

2013-09-11

2.2 Ändrade statliga uppdrag

De statliga uppdragen till Regionbiblioteket och IB har redan förändrats från och med 2013.

Regionbiblioteket har förlorat sitt uppdrag om kompletterande medieförsörjning i Mälardals- området. Å andra sidan har Regionbiblioteket fått ett nytt statligt uppdrag rörande utveckling av nationell statistik och kvalitetsarbete. Samtidigt har IB fått ett delvis ändrat statligt uppdrag som nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek inom det mångspråkiga området

2.3 Ändrad organisation inom Stockholms stadsbibliotek

Under vintern 2012/2013 gjorde Stockholms stadsbibliotek en utredning av framtida möjlig- heter till samverkan för Stockholms stadsbibliotek, regionbiblioteket och IB. Resultatet pre- senterades i rapporten Börja om från början (bilaga 2). I rapporten skisseras förslag på sam- verkan avseende kompletterande medieförsörjning, konsultativt arbete och kompetensutveckl- ing. Förslagen är framtagna utifrån Stockholms stadsbiblioteks grundläggande perspektiv som folkbibliotek i Stockholms stad. Därutöver diskuterar staden en geografisk omlokalisering av Regionbiblioteket preliminärt från och med 2015.

3 Kulturförvaltningens synpunkter

Utifrån vad som beskrivs i bakgrunden ovan anser förvaltningen att kulturnämnden bör ta ställning till framtida verksamhet, organisation och även lokalisering för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Kulturförvaltningen anser att extern konsult bör anlitas för att ta fram ett fullgott beslutsunderlag. Kostnaden beräknas till ca 280 000 kr. För- valtningen föreslår att medlen tas i anspråk ur 2013 års utvecklingsanslag om 1 mnkr.

Hans Ullström

Börja om från början

En utredning av framtida möjligheter till samverkan för Stockholms stadsbibliotek,

Regionbibliotek Stockholm och Internationella Biblioteket

Annette Johansson AnnJo Konsulteri AB

December, 2012

2

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och mål ... 4

2 Förslag till ny bibliotekslag ... 5

2.1 Reflektion ... 5

3 Regionbibliotek Stockholm ... 6

3.1 Det nationella uppdraget ... 6

3.2 Det regionala uppdraget... 6

3.3 Det lokala uppdraget ... 7

3.4 Resultat och resurser ... 7

3.5 Reflektion Regionbibliotek Stockholm ... 8

4 Internationella biblioteket ... 9

4.1 Det nationella uppdraget ... 9

4.2 Det regionala uppdraget... 9

4.3 Det lokala uppdraget ... 9

4.4 Resultat och resurser ... 10

4.5 Varumärket Internationella biblioteket ... 11

4.6 Reflektion Internationella biblioteket ... 12

5 Stockholms stadsbibliotek ... 14

5.1 Det statliga och det regionala uppdraget ... 14

5.2 Det lokala uppdraget ... 14

5.3 Reflektion Stockholms stadsbibliotek... 15

6 Sammanfattande reflektion ... 16

6.1 Uppdrag ... 16

6.2 Samverkan ... 17

7 Förslag ... 19

7.1 Det nationella uppdraget ... 19

7.2 Det regionala uppdraget... 20

7.3 Det lokala uppdraget ... 21

7.4 Avslutande kommentar ... 21

3

Sammanfattning

Utredningen ska synliggöra synergier mellan de nationella, regionala och lokala biblioteksverksamheter som har Stockholms stadsbibliotek som gemensam bas. Verksamhetsområden som bedömts rymma möjligheter till samverkan har varit kompletterande medieförsörjning, konsultativt arbete och kompetensutveckling.

Utgångspunkten för utredningen har varit verksamheternas uppdrag. De nationella uppdragen för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket förändras fr.o.m. 2013. Samtidigt kvarstår de regionala uppdragen. I Stockholms stadsbiblioteks lokala uppdrag finns en tydligare inriktning mot en verksamhet som i högre grad integrerar och speglar det mångspråkiga Stockholm. Utöver de förändrade uppdragen finns ett förslag till ny bibliotekslag som öppnar upp för nya tolkningar av framtida uppdrag.

Även om de regionala biblioteksuppdragen i nuläget inte är föremål för förändring, kommer de med stor sannolikhet påverkas på sikt. Dels anger förslaget till ny bibliotekslag ett mer strategiskt inriktat uppdrag, dels finns förväntningar om att samverkansmodellen införs i Stockholms län, en modell som förutsätter ökad samverkan mellan de regionala aktörerna.

Utredningen konstaterar att samtliga biblioteksverksamheter är involverade på samtliga uppdragsnivåer, men att endast Internationella biblioteket har formella uppdrag på alla nivåer. Befintliga samarbeten är till viss del förankrade i verksamheternas uppdrag, men kan även ses som ett uttryck av tillfällighet eller tradition. Det saknas avtal eller motsvarande överenskommelser om typ av insats, omfattning och ekonomisk ersättning för tjänsterna. Snarare tycks befintliga samarbeten bygga på underförstådda antaganden, vilka kan tolkas relativt fritt utifrån respektive verksamhets behov och förväntningar.

Med utgångspunkt i en kartläggning av verksamheternas olika uppdrag kan utredningen konstatera att kravet på samverkan ingår i samtligas uppdrag. Utredningen har då valt att undersöka med vilka aktörer samverkan kan få störst effekt, sett till uppdraget.

En slutsats är att det inte nödvändigtvis är samverkan mellan de tre verksamheter utredningen avser, som skapar mest utvecklingskraft. Det finns andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå som kan vara minst lika eller t.o.m. mer intressanta att samverkan med.

En annan slutsats är att det inom vissa områden kan krävas andra insatser än samverkan, för att skapa den utveckling uppdragen beskriver. Det kan finnas behov av organisatoriska förändringar vad gäller det publika Internationella biblioteket. Verksamheten utgör en organisatorisk enhet inom Stockholms stadsbibliotek, men det har inte varit möjligt att utforma eller integrera en effektiv lokal samverka. Ett annat exempel är den lokala Uppdragsenheten som organisatoriskt förts till Regionbibliotek Stockholm, men som verkar helt på uppdrag av Stockholms stad.

En tredje slutsats är att viss befintlig samverkan kan vara värdefull även framöver, men att det behöver göras en översyn av utförare och ansvar och att detta regleras i samverkansavtal.

4

1 Inledning

Fr.o.m. 2011 är Kungl. biblioteket huvudman för de statliga informations- och lånecentralerna.

Myndigheten har genomfört en utredning av verksamheterna, vilken resulterat i omformulerade uppdrag.

De nya uppdragen gäller från den 1 januari, 2013.¹ Omställningen sker successivt och ska vara helt genomförd år 2015.

De förändrade uppdragen betyder att Regionbibliotek Stockholm ska avveckla ILS Stockholm och det nationella ansvaret för kompletterande medieförsörjning. Istället ska ett uppdrag utvecklas som Kungl.

bibliotekets partner med nationellt ansvar för konsultation och metodutveckling inom statistik och kvalitet. För Internationella biblioteket gäller ett förstärkt uppdrag som nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek inom det mångspråkiga området. Kompletterande medieförsörjning kvarstår samtidigt som de konsultativa insatserna ska utökas och stärkas.

Verksamheternas regionala huvudman är Stockholms läns landsting. De regionala uppdragen avser kompletterande medieförsörjning, kompetensutveckling och konsultation till kommunbiblioteken i länet.

Landstinget har för närvande inga planer på att omförhandlade uppdragen, utan inväntar förslaget till ny bibliotekslag samt en intern utvärdering av de regionala länskulturfunktionerna. Landstinget avvaktar även ett införande av samverkansmodellen, vilken kan påverka det regionala biblioteksuppdraget.

Stockholms stadsbibliotek är värdbibliotek för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket och har lokala uppdrag som tangerar de nationella och regionala. Vad gäller medieförsörjning har Stockholms stadsbibliotek förändrat policys och strukturer för att bli mer självförsörjande. Det finns även ett uppdrag att integrera medier, språk och kompetenser för att spegla det mångspråkiga Stockholm i biblioteksverksamheten. Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket är på olika sätt involverade i de lokala biblioteksuppdragen. Regionbibliotek Stockholm utför lokala fjärrlånetjänster och Internationella biblioteket är en organisatorisk enhet inom Stockholms stadsbibliotek.

Regionbibliotek Stockholm, Internationella biblioteket och Stockholms stadsbibliotek utgör ett fysiskt bibliotekskluster vid Odenplan i Stockholm, med en tradition av att samverka. När uppdragen förändras och det dessutom finns ett förslag till ny bibliotekslag med delvis ny inriktning, aktualiseras behovet av en kartläggning av nuvarande samverkan, för att synliggöra möjligheter till framtida samverkan.

1.1 Syfte och mål

Utifrån en kartläggning av nuvarande samverkan och med utgångspunkt i verksamheternas respektive uppdrag, ska utredningen synliggöra synergier och ge förslag till framtida samverkan. Utredningen ska undersöka samverkan utifrån tre perspektiv: kompletterande medieförsörjning, konsultation och kompetensutveckling. Förslaget till ny bibliotekslag utgör en fond mot vilken nya möjligheter till samverkan kan undersökas.

Utredningen ska även undersöka hur Internationella biblioteket uppfattas som nationell resurs. Frågan kan tyckas något perifer sett till utredningens huvudsakliga syfte, men är intressant, eftersom den kan ge en uppfattning om det nationella Internationella biblioteket, som ett komplement till det lokala och regionala Internationella biblioteket.

Utredningen använder begreppen ILS Stockholm respektive IBLC för de nationella lånecentralsuppdragen.

Annars används begreppen Regionbiblioteket respektive IB. När Stockholms stadsbibliotek som helhet avses, används förkortningen SSB. I övrigt används Stadsbiblioteket för verksamheten i Asplundhuset och publika IB för den publika biblioteksverksamheten i Annexet, med undantag för tidningar och tidskrifter.

Denna utredning har utförts på uppdrag av Stockholms stadsbibliotek. Utredare har varit

organisationskonsult Annette Johansson, AnnJo Konsulteri AB. Uppdraget har utförts under perioden oktober-november, 2012.

1 Beslut: Informations- och lånecentraler, Internationella biblioteket och Sveriges depåbibliotek. Kungl. biblioteket. Dnr: 237-KB 225-2012

5

2 Förslag till ny bibliotekslag

Förslaget till ny bibliotekslag beräknas träda i kraft den 1 juli, 2013. Remissvaren är många och kan påverka den slutgiltiga lagtexten. Med reservation för eventuella omformuleringar, bedöms ändå riktningen i förslaget som intressant för denna utredning.

I den inledande paragrafen beskrivs bibliotekens övergripande syfte och ändamål att […] främja läsning och tillgång till litteratur […] information, upplysning, utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Biblioteksservice ska finnas tillgänglig för alla.

Vidare ska folkbiblioteken vara tillgängliga för alla och anpassade till kommuninvånarnas behov. Utbudet av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska främja

användning av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande och ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar och åt personer med funktionsnedsättning.

En delvis ny paragraf beskriver folkbibliotekens ansvar, för att ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter och åt personer som har annat modersmål än svenska. Ansvaret ska bl.a. resultera i att folkbiblioteken erbjuder litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska samt på lättläst svenska.

Regionala och nationella uppdrag som stöd för folkbibliotekens verksamhet är beskrivna i separata paragrafer. Det regionala uppdraget tillskrivs landstingen, som bör bedriva regional biblioteksverksamhet i syfte att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet.

Staten ska ansvara för en eller flera lånecentraler, som ska erbjuda kompletterande medieförsörjning, men lagen anger inte någon målgrupp för lånecentralerna. Även regionala biblioteksverksamheter och andra statligt finansierade bibliotek ska ställa litteratur ur sina samlingar till folkbibliotekens förfogande utan kostnad samt bistå folk- och skolbibliotek i arbetet att erbjuda en god biblioteksservice. Även folkbibliotek får ställa litteratur till förfogande för andra offentligt finansierade bibliotek.

Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet har ett fortsatt uppdrag att samverka.

2.1 Reflektion

Lagförslaget kan tolkas som ett fortsatt och förtydligat ansvar för kommunerna att integrera och erbjuda litteratur på alla språk på folkbiblioteken.

Begreppet länsbibliotek har ersatts av begreppet regional biblioteksverksamhet. Lagen anger inte vilka uppgifter som ska utföras, utan betonar det strategiska syftet att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Det kompletterande medieuppdraget omnämns inte. Det uppdraget tillskrivs enbart lånecentralerna. Samtidigt finns en skrivning om att de regionala verksamheterna ska ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande, vilket antyder att det trots allt kan finnas någon form av regionalt mediebestånd.

Uppdraget att alla inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka betonas och det återkommer i flera av paragraferna.

6

3 Regionbibliotek Stockholm

Regionbibliotek Stockholm bildades den 1 januari, 2005, av Länsbibliotek Stockholm och ILS Stockholm.

3.1 Det nationella uppdraget

Från och med den 1 januari, 2013, har Regionbibliotek Stockholm ett nationellt uppdrag som Kungl.

bibliotekets partner i arbetet att ha nationell överblick över

 Biblioteksstatistik

 Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring statistik och kvalitetsarbete.

 Utveckla nationella kvalitetskriterier.

Hittills har Regionbibliotekets nationella uppdrag och anslag reglerats i den bidragsansökan till Kulturrådet som avser det regionala biblioteksuppdraget. Kungl. biblioteket kommer däremot teckna ett separat avtal med Regionbiblioteket för det nationella uppdraget.

3.2 Det regionala uppdraget

Det regionala biblioteksuppdraget är formulerat i ett avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms kulturförvaltning.² Avtalet undertecknades 2005 och gäller tillsvidare med 18 månaders förlängning. Det finns även ett avtal mellan Regionbiblioteket och SSB som reglerar kostnader för lokaler, administration och boktransporter. För närvarande har landstinget inga planer på att omförhandla Regionbibliotekets uppdrag eller avtalet med Stockholms stad. Istället avvaktar man förslaget till ny bibliotekslag samt en intern utvärdering av länskulturfunktionerna, varav Regionbiblioteket är en. Även om det i nuläget inte finns något beslut om att införa samverkansmodellen i Stockholms län, finns en mental föreberedelse för att det kan ske i framtiden.³

Det regionala biblioteksuppdraget utgår från de regionala kulturstrategierna, men ligger även nära formuleringarna i nuvarande bibliotekslag:

Genom den av landstinget finansierade verksamheten skall länsbiblioteket bistå de kommunala biblioteken och arbeta för en utveckling av den samlade biblioteksverksamheten. Syftet är att länsbiblioteket skall ge länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning.

De övergripande målen är att samordna biblioteksutvecklingen i länet, att samverka med övriga länskulturfunktioner samt att prioritera målgruppen barn. Ett par insatser som nämns är:

 Samarbeta med centrala och regionala institutioner, organisationer och myndigheter.

 Vara en del av det nationella biblioteksnätverket och via nätverket samordna regional biblioteksutveckling.

 Svara för rådgivning inom de kommunala bibliotekens olika verksamhetsområden.

 Initiera, driva och stödja olika utvecklingsprojekt inom biblioteksspecifika områden.

 Komplettera de kommunala bibliotekens mediebestånd med fjärrlån och depositioner.

 Anordna utbildning, fortbildning och konferenser inom biblioteksspecifika området.

Regionbiblioteket erbjuder en konsultativ, omvärldsbevakande och kompetensutvecklande verksamhet inom områden som litteratur, sociala medier, barn och ungdomar, tillgänglighet, IT och lärande.

Biblioteken i länet har även uttryckt behov av systemteknisk kompetens, vilket Regionbiblioteket idag saknar.

Det regionala ansvaret för kompletterande medieförsörjning har utförts integrerat med det nationella d.v.s. genom ILS Stockholm. Det har varit en rationell lösning eftersom uppdragen varit likvärdiga.

Skillnaderna har främst utgjorts av att det nationella uppdraget även omfattat utlandslån och att

medierna distribuerats på olika sätt. Den nationella medieförsörjningen går via post medan den regionala hanteras via en transportslinga med bil mellan kommunbiblioteken i länet. Fyra av länets 26 kommuner erbjuds även medieförsörjning två gånger per år via bokbåten. I det mediekompletterande uppdraget

2 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stads kulturförvaltning, 2005

3 Samtal med Hans Ullström, Stockholms läns landstings kulturförvaltning, 2012-11-27.

7 ingår fjärrlån och depositioner, men i praktiken effektueras nästan enbart enstaka lån. Undantaget är bokbåtens verksamhet, som kan jämföras med depositioner, eftersom medierna är utlånade halvårsvis. I det kompletterande uppdraget ingår även medieinköp. Den uppgiften utförs till största delen av SSB, men är inte reglerad i något avtal.

3.3 Det lokala uppdraget

Regionbiblioteket effektuerar SSB:s lokala fjärrlån UT och den lokala Uppdragsenheten är placerad inom Regionbibliotekets organisation. Enheten har en egen finansiering och landstinget har inga synpunkter på lösningen, så länge den inte inkräktar på det regionala uppdraget. Båda dessa lokala åtaganden saknar reglering i avtal mellan Regionbiblioteket och SSB.

3.4 Resultat och resurser

Nedanstående tabell beskriver fjärrlån UT effektuerade av Regionbiblioteket 2010-2012. Statistiken skiljer inte mellan fjärrlån utförda inom ramen för det nationella, regionala eller lokala uppdraget. Det är därför inte möjligt att avgöra omfattningen av insatser inom respektive uppdrag:

Fjärrlån UT⁴ 2010 2011 2012⁵

Länet, inkl. bokbåten 19 018 72 % 17 151 68 % 16 608 69 %

Landet 7 396 28 % 8 071 32 % 7 461 31 %

Totalt 26 414 100 % 25 222 100 % 24 069 100 %

Det totala antalet fjärrlån minskar över tid. Fördelningen av stöd till bibliotek i länet respektive landet är dock konstant, där den kompletterande medförsörjningen mot länet klart dominerar.

I kraft av sitt nationella uppdrag ansvarar ILS Stockholm för vissa fjärrlån IN, främst av böcker och kopior från länder utanför Norden. Det handlar om få lån, med oförändrad nivå mellan 2011 och 2012. Bibliotek i länet och landet har ett något större behov av denna tjänst jämfört med stadens bibliotek:

Fjärrlån IN (utanför Norden) 2011 2012⁶

Staden 18 29 % 18 26 %

Länet 23 38 % 28 40 %

Landet 20 33 % 24 34 %

Totalt 61 100 % 70 100 %

Regionbibliotekets verksamhet omfattar ca 20 tjänster, varav ca 14 räknas till det regionala uppdraget. Av dessa är ca 4 tjänster placerade inom ILS Stockholm. Sex tjänster hör till SSB:s Uppdragsenhet. Oavsett uppdragsnivå är samtliga personer anställda av Stockholms stad, inom SSB.

Regionbibliotekets verksamhet finansieras av staten och landstinget. I dagsläget är fördelningen 50/50, men de kommande åren sker en förskjutning där det nationella stödet successivt minskar. Det är inte möjligt att bedöma i vilken grad de planerade resurserna för statistik och kvalitet motsvarar bibliotekens behov. Med utgångspunkt i 2012 års anslag kan Regionbibliotekets tilldelning av resurser beskrivas på följande sätt t.o.m. år 2015:

År Stat (Kungl.

Biblioteket)

Stat (Kulturrådet) Landsting Totalt

2012 2,8 mkr 30 % 2,4 mkr 25 % 4,6 mkr 47 % 9,8 mkr 100 % 2013 2,1 mkr 23 % 2,4 mkr 26 % 4,6 mkr 51 % 9,1 mkr 100 % 2014 1,4 mkr 17 % 2,4 mkr 28 % 4,6 mkr 55 % 8,4 mkr 100 % 2015 700 tkr 10 % 2,4 mkr 30 % 4,6 mkr 60 % 7,7 mkr 100 %

4 Uppgifterna avser enstaka lån och depositioner, inkl. omlån.

5 Uppgifterna för 2012 är extrapolerade baserat på data för perioden 1 januari-31 oktober, 2012. P.g.a. arbetsmiljöskäl har medier placerade i magasin inte varit åtkomliga sedan 2 oktober, 2012.

6 Ibid.

8 Det statliga stödet minskar under perioden med drygt 2 mkr. Det är en direkt konsekvens av skiftet i uppdrag från mediehantering till strategiska insatser. Enligt Kungl. biblioteket beräknas 2015 års anslag motsvara en heltidstjänst inkl. kringkostnader. Anslaget omfattar däremot inte arbetsmiljö, utrustning, lokaler eller arbetsgivaransvar, utan de kostnaderna förväntas värdbiblioteket stå för.

Via Kulturrådet fördelar staten stöd till regional biblioteks- och kulturverksamhet. Fr.o.m. 2013 fördelas dessa medel via samverkansmodellen i samtliga landsting och regioner med undantag för Stockholms län.

Regionbiblioteket får istället sitt verksamhetsbidrag direkt från Kulturrådet. Det utvecklingsbidrag som Kulturrådet haft för fördelning av medel till bl.a. regionala biblioteksprojekt ”försvann” i samband med överlämningen av uppdraget till Kungl. Biblioteket.⁷ Däremot finns det fortfarande utvecklingsbidrag för läsfrämjande insatser, som Kulturrådet fortsättningsvis fördelar.

3.5 Reflektion Regionbibliotek Stockholm

En förändring från 2013 är att Kungl. biblioteket tecknar avtal direkt med Regionbiblioteket, vilket ska jämföras med Kulturrådets tillvägagångssätt att ”baka in” det nationella uppdraget i det regionala. Det nya förfarandet ökar tydligheten i uppdraget och underlättar uppföljning av resultat och resurser.

Fjärrlånen via Regionbiblioteket minskar successivt under mätperioden. Samtliga fjärrlån förs till samma resultat, oavsett om det utförs inom ramen för det nationella, regionala eller lokala uppdraget.

Mediesamlingen hanteras som gemensam mellan SSB, Regionbiblioteket och ILS Stockholm, vilket underlättar det dagliga arbetet, men försvårar möjligheten att följa upp resultaten.

Det går således inte att kvantifiera Regionbibliotekets kompletterande mediestöd i förhållande till vad som utgör SSB:s del. Anledningen till att utredningen tar upp frågan är att kommunbibliotek i allmänhet måste hantera förfrågningar om fjärrlån UT inom den egna organisationen medan det i Stockholm är den regionala aktören som utför dessa tjänster utan avtal eller ersättning.

Det regionala uppdraget för kompletterande medieförsörjning kan förändras, vilket förslaget till ny bibliotekslag antyder. Dessutom kan landstingets översyn av länskulturfunktionerna resultera i ändrat uppdrag. På sikt kan även samverkansmodellen påverka det regionala uppdraget. Så även om det regionala uppdraget i nuläget är oförändrat finns det omständigheter som pekar mot att det kommer att förändras framöver.

Regionbiblioteket har ingen finansiering från Stockholms stad, men utför SSB:s fjärrlån UT. Å andra sidan köper SSB in medier på uppdrag av Regionbiblioteket för det kompletterande uppdraget och samtliga Regionbibliotekets medarbetare är anställda inom SSB. I det avseendet tar staden ekonomiskt ansvar, utan att bidra med verksamhetsanslag.

7Enligt samtal med Christina Jönsson Adrial, Kungl. bibliotekets avdelning för samordning och utveckling (2012-10-29)

9

4 Internationella biblioteket

4.1 Det nationella uppdraget

Från den 1 januari 2013 har IB ett delvis omformulerat uppdrag som Kungl. bibliotekets partner och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek inom det mångspråkiga området. Uppdraget omfattar följande uppgifter:

 Berika LIBRIS katalog med poster för mångspråkig media.

 Kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media.

 Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring att arbeta med mångspråkig media.

 Utveckla en webbresurs kring mångspråkighet för svenska bibliotek.

 Utveckla internationellt samarbete i frågan.

Det nyformulerade nationella uppdraget har ökat fokus på strategiska insatser. Så förstärks t.ex. IB:s konsultativa arbete med en ny tjänst, främst riktad mot grund- och gymnasieskolornas bibliotek. Under 2013 ska IB även ta fram en ny webbplattform. Innehållet i utvecklingsarbetet från 2014 och framåt ska utformas i samråd mellan Kungl. biblioteket och IB.⁸

Den kompletterande medieförsörjningen kvarstår tillsvidare, både enstaka fjärrlån och depositioner, även om Kungl. biblioteket på sikt ser att depositionshanteringen avvecklas.⁹ Medieuppdraget hanteras med stöd av IB:s medieplan, som beskriver ansvarsfördelningen mellan IB och läns- och kommunbiblioteken.

Premissen för IB:s uppdrags är att det primärkommunala uppdraget ska vara uppfyllt innan IB kan bidra med kompletterande insatser. På IB:s webbplats finns information om inköpskanaler och litteraturlistor för olika språk, som ett stöd för bibliotekens lokala medieplanering och inköp. IB erbjuder även stöd i form av enskild handledning till bibliotek i dessa frågor.

Varje år genomförs en Internationell barnboksvecka, där kommuner i landet erbjuds möjlighet att bjuda in barnboksförfattare från olika länder till sina lokala bibliotek. IB svarar för författarnas resor till och från Sverige, medan det lokala biblioteket bekostar resa och logi i samband med lokala besöket.

4.2 Det regionala uppdraget

Stockholms läns landsting definierar inte IB som en länskulturfunktion. Det regionala uppdraget är mycket kortfattat beskrivet:

 Kompletterande medieförsörjning inom länet.

 Utbilda medarbetare på kommunbiblioteken i inköp av mångspråkiga medier.

Det finns ett uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Avtalet tecknades år 2000 och löper tillsvidare på ett år och med 18 månaders förlängning.¹⁰ Uppdraget omfattar även drift av det publika IB, vilket dock inte nämns i avtalet. Det finns inga avtal mellan IB och SSB som reglerar kostnader för lokaler, transporter eller administration.

Det regionala kompletterande mediearbetet omfattar samma riktlinjer, tjänster och utförande som det nationella. Detsamma gäller utbud och utförande av det konsultativa uppdraget och den Internationella barnboksveckan. Därutöver erbjuds länets kommuner årligen ett par studiedagar på temat mångspråk, vilka brukar genomföras i samarbete med Regionbiblioteket.

4.3 Det lokala uppdraget

Denna utredning omfattar de delar av IB:s lokala uppdrag som rör medieförsörjning och möjligheter till internt kompetensutbyte inom SSB i allmänhet, och med Stadsbiblioteket i synnerhet. Det publika IB är en egen biblioteksenhet inom SSB som har öppet 58 timmar per vecka.

8 Enligt samtal med Christina Jönsson Adrial, Kungl. biblioteket (2012-10-29)

9 Ibid.

10 Enligt uppgift i Tjänsteutlåtande KN 2005/59, Stockholms läns landsting, 2005-02-01

10 Det finns positiva erfarenheter av kompetensspridning från IB till SSB i form av litteraturöversikter inom olika språkområden. Det finns även goda erfarenheter av ett samarbete där medarbetare från IB tjänstgör på vissa stadsdelsbibliotek (ca 28 timmar per vecka). Däremot finns inget samarbete mellan IB och SSB om inköp av mångspråkiga medier.

En återkommande fråga är hur samverkan mellan IB och Stadsbiblioteket ska utvecklas. När det publika IB tillkom flyttades delar av Stadsbibliotekets mångspråkiga samlingar över till det nya biblioteket. Så kom IB att ansvara för alla språk utom svenska, engelska, de nordiska språken, skolspråken och de svenska minoritetsspråken. Stadsbibliotekets barnavdelning erbjuder dock medier på fler språk, för att jämställa barns mediebehov, oavsett språk.

Visionen för ett nytt Stadsbibliotek beskriver ett bibliotek som integrerar litteratur på stockholmarnas alla språk. Tillsvidare får visionen hanteras utifrån befintliga lokaler d.v.s. Asplundhuset och Annexet. En svårighet är den gemensamma medievolymen som är för stor för att rymmas inom en av byggnaderna, utan måste fördelas mellan båda. Dessutom finns en otydlighet om hur verksamheterna rent praktiskt ska integreras med varandra. Avsaknaden av samverkan med Asplundhuset handlar från IB:s sida främst om att man måste väga lokal samverkan mot övriga lokala åtaganden (öppethållandet och tjänstgöring på stadsdelsbiblioteken) och mot sina regionala och nationella uppdrag.

4.4 Resultat och resurser

Resultatet av IB:s mediekompletterande uppdrag, utfört av IBLC, fördelat mellan bibliotek i staden, länet och landet, ser ut på följande sätt under perioden 2010-2012:

Utlån¹¹ 2010 2011 2012¹²

Staden 13 081 18 % 12 623 19 % 11 510 17 %

Länet 21 076 29 % 15 946 24 % 16 687 25 %

Landet 38 516 53 % 37 870 57 % 38 859 58 %

Totalt 72 673 100 % 66 439 100 % 67 056 100 %

Den totala mängden lån minskar mellan 2010 och 2011, men kan öka något 2012. Insatserna följer ett mönster där det nationella uppdraget motsvaras av de största insatserna, följt av biblioteken i länet och därefter biblioteken i staden. SSB har förändrat strukturer och policys för sin interna medieförsörjning bl.a. med profilinköp på mångspråkiga medier för barn och vuxna. Detta kan delvis ha medfört minskat behov av mediestöd från IB.

En jämförelse mellan å ena sidan regionala och nationella utlån, å andra sidan utlån via publika IB visar att de lokala lånen är fler, men att även dessa minskar under perioden:

2010 2011 2012¹³

IBLC 72 673 43 % 66 439 42 % 66 976 44 %

Publika IB 95 929 57 % 91 155 58 % 83 740 56 % Totalt 168 602 100 % 157 594 100 % 150 715 100 %

Det publika IB är en resurs för alla invånare i länet. En kundundersökning från 2011 visar dock att mindre än 25 % av besökarna kommer från länet¹⁴. Dessutom visar uppgifterna i föregående tabell att behovet av IB:s resurser minskar bland länets bibliotek. Sett ur det regionala perspektivet kan det finnas anledning att närmare undersöka orsakerna till denna utveckling, om det t.ex. beror på att biblioteken i länet erbjuder ett större utbud av mångspråkiga medier lokalt?

11 Uppgifterna avser enstaka lån och depositioner, inkl. omlån

12Uppgifterna för 2012 är extrapolerade baserat på data för perioden 1 januari-31 oktober, 2012. P.g.a. arbetsmiljöskäl har medier placerade i magasin inte varit åtkomliga sedan den 2 oktober, 2012.

13 Ibid.

14 Uppgiften hämtad från Program för nytt Stadsbibliotek 2011 (rev. 20110628)

11 IB:s medieinköp genomförs enligt principen att varje titel köps in i minst två exemplar. Ett exemplar förs till det publika IB och övriga placeras i de regionala och nationella mediesamlingarna. Anledningen är att IB vill garantera tillgången till medier inom ramen för det regionala och nationella uppdragen, vilket i sin tur bottnar i farhågan att alla medier annars skulle lånas ut via det publika biblioteket.

De mest utlånade språken 2009-2011, oavsett uppdragsnivå, var persiska, ryska, kinesiska, arabiska, polska, somali, tigrinja, litauiska, turkiska, serbokroatiska/kroatiska/bosniska, spanska, japanska och thai.

Av dessa totalt 12 språk/språkområden erbjuder den kommersiella medieleverantören BTJ litteratur på nio, för både barn och vuxna. Det är endast litauiska, thai och japanska för vuxna, som inte kan köpas via BTJ idag.

Samtliga IB:s medarbetare är anställda av Stockholms stad och inom SSB. Antalet tjänster uppgår till ca 30, varav 16-17 främst avser det regionala och nationella uppdraget och 13-14 det lokala, publika uppdraget.

Internt utförs dock samtliga tre uppdrag av i stort sett samtliga medarbetare. I alla tjänster ingår publik tjänstgöring parallellt med ansvarar för uppgifter inom åtminstone ytterligare en uppdragsnivå.

Finansieringen av IB kommer att omfördelas. Hittills har staten och landstinget bidragit med lika mycket, men fr.o.m. 2013 ökar staten sin andel något. Det är rimligt, eftersom det nationella uppdraget är mer resurskrävande än det regionala. Staden beräknas även framöver stå för knappt 50 % av anslaget:

Stat¹⁵ Landsting Kommun Totalt

2012 4,3 mkr 26 % 4,3 mkr 26 % 7,7 mkr 48 % 16,3 mkr 100 % 2013 5,3 mkr 31 % 4,3 mkr 25 % 7,7 mkr 44 % 17,3 mkr 100 % 2014 5,0 mkr 29 % 4,3 mkr 25 % 7,7 mkr 45 % 17,0 mkr 100 % 2015 5,0 mkr 29 % 4,3 mkr 25 % 7,7 mkr 45 % 17,0 mkr 100 % Landstingets och stadens bidrag för 2013-2015 är uppskattade utifrån 2012 års nivå. Fördelningen kan förändras om staten väljer att öka eller minska sin del från 2014. I det statliga anslaget ingår inte kostnader för arbetsmiljö, lokaler och utrustning, utan det förväntas värdbiblioteket, SSB, ansvara för.

Detsamma gäller arbetsgivaransvaret för medarbetarna.

4.5 Varumärket Internationella biblioteket

IBLC har funnits sedan 1991. Under hela 1990-talet fanns en diskussion om att även erbjuda ett publikt bibliotek med mångspråkiga medier och år 2000 öppnades Internationella biblioteket i Annexet. Behovet av de nationella insatserna har varit förhållandevis konstanta under det första decenniet, men resultaten de senaste åren tyder på ett något minskat behov. En intressant fråga är därför vilken status IB har idag utifrån sitt nationella uppdrag, vilket varit avsikten att undersöka inom ramen för denna utredning. Tyvärr har endast ett fåtal bibliotek delat med sig av sina synpunkter. Ett utskick till 42 kommuner, både större och mindre, renderade 12 svar, främst från mindre kommuner.

Biblioteken ombads reflektera om IB utifrån fyra frågeställningar:

1. Beskriv med tre begrepp hur du upplever IB som nationellt resursbibliotek!

2. Vad tillför IB er lokala verksamhet? Ange tre områden eller insatser.

3. Hur tror du att ni skulle arbeta med mångspråkig litteratur om inte IB fanns?

4. Vilka konkurrenter har IB?

De vanligaste synpunkterna är att IB är ett nödvändigt komplement som erbjuder snabb och bra service.

IB upplevs också som en viktig kunskapskälla (litteratur och språk). Det finns även synpunkter om krångliga låneregler och en krånglig hemsida samt att IB är anonymt och i behov av revidering.

Det IB framför allt tillför lokala bibliotek är medier och skyltar/knubbtexter på olika språk. Ett par bibliotek nämnde den Internationella barnboksveckan samt IB:s referenstjänst, där enskilda biblioteksmedarbetare

15 Kungl. biblioteket kan i nuläget inte uppskatta anslaget för 2014-2015. Ett antagande är dock att åtminstone den tjänst som tillförts IB kvarstår, vilken beräknas motsvara ca 700 tkr inkl. kringkostnader.

12 får personlig medie- och inköpsvägledning av IB:s medarbetare. Ett par bibliotek ser gärna mer stöd i form av kompetensutvecklande insatser.

På frågan hur biblioteket skulle hantera det mångspråkiga behovet om inte IB fanns varierade svaren.

Majoriteten menade att de inte skulle kunna erbjuda mångspråkiga medier, eftersom de inte har råd med lokala inköp. Andra att de skulle samarbeta mer med andra bibliotek, men att det antagligen skulle ta längre tid för användarna att få tillgång till medier. Vissa skulle köpa fler medier själva, men också kräva ökat stöd från sitt länsbibliotek.

Hälften av de svarande ansåg inte att IB har någon konkurrent, medan den andra hälften kunde se länsbibliotek, större stadsbibliotek, bokhandlare och kommersiella aktörer t.ex. BTJ.

Det går inte att dra några slutsatser av denna undersökning, eftersom underlaget varken är tillräckligt omfattande eller representativt. Möjligen kan det ses som en indikation på IB:s roll som resursbibliotek, där mindre kommuner har större behov av en nationell mångspråkig medieresurs, medan större kommunbibliotek löser mediebehovet lokalt. Det finns även exempel på inomregionala samarbeten mellan kommun- och länsbibliotek i syfte att etablera strukturer som ökar tillgången till mångspråkiga medier och tjänster inom regionen. Det är en utveckling som bl.a. pågår i Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Östergötland.

4.6 Reflektion Internationella biblioteket

Det nationella och regionala uppdraget att bistå med fysisk medieförsörjning till kommunbibliotek i landet och länet visar på ett successivt minskat behov, även om det fortfarande måste beskrivas som stort.

Det konsultativa arbetet är begränsat till vad som närmast kan beskrivas som referensarbete. Enskilda medarbetare på enskilda bibliotek erbjuds en individuell informationstjänst, samtidigt som många av frågeställningarna antagligen är gemensamma för fler bibliotek. Det finns med andra ord behov av att effektivisera och förnya innehåll och strukturer för det konsultativa arbetet. Det nyformulerade nationella uppdraget anger en mer utvecklad konsultativ roll och även den regionala huvudmannan indikerar en förväntan om fler konsultativa insatser bl.a. genom ökad samverkan med Regionbiblioteket.¹⁶

Tid behöver frigöras för att utveckla det konsultativa arbetet. Ett sätt kan vara att avveckla depositioner på språk som erbjuds av BTJ eller andra kommersiella medieleverantörer. Då IBLC och IB inrättades fanns endast få inköpskanaler för mångspråkig litteratur, men idag ser marknaden annorlunda ut. Enkelt uttryckt är det endast det lokala bibliotekets budget som sätter gränserna för inköp av mångspråkiga medier. Det kan visserligen vara tillräckligt svårt att hantera, men det är inte IB som i första hand är lösningen på de lokala invånarnas mediebehov.

Utöver mediestöd och konsultation omfattar det regionala uppdraget ett publikt bibliotek med tillgång till medier på olika språk. Här finns dock anledning att undersöka i vilken mån den regionala intentionen motsvaras av invånarnas behov, då mindre än en fjärdedel av besökarna är ifrån Stockholms län.

Det kan finnas en risk för att det som är IB:s styrka, den samlade språk- och litteraturkompetensen, blir en broms för utveckling. Inte kunskaperna i sig, men hur de är organiserade. Alla medarbetare är involverade i samtliga uppdragsnivåer, vilket kan vara både rationellt och nödvändigt, för att parallellt kunna utföra tre uppdrag. Likaså finns det fördelar med att samtliga medarbetare tjänstgör i det publika biblioteket, eftersom det tillför unika möten med användarna, vilket ger medarbetarna fördjupade kunskaper om användarnas behov. Däremot blir det allt svårare att hålla ihop organisationen när nu två av tre uppdrag förändras. Dels förväntar sig Kungl. biblioteket fler konsultativa insatser, mer internationellt samarbete och mer katalogisering, dels vill SSB öka kraften i det lokala utvecklingsarbetet och skapa ett mer integrerat samarbete mellan IB och organisationen i övrigt. Det kan vara så, att det inte längre går att hålla ihop IB:s tre uppdrag i en och samma organisation.

16 Samtal med Hans Ullström, Stockholms läns landstings kulturförvaltning (2012-11-27)

13 Inom IB framhålls språk respektive litteratur som likvärdiga kompetensområden. Ibland återfinns båda kompetenserna i en person, ibland inte. IB:s språkkunskaper är värdefulla och underlättar arbetsuppgifter som katalogisering, inköp och vägledning av användare i det publika biblioteket. Samtidigt ställs även IB inför situationer då språkkunskapen inte är tillräcklig. På det viset skiljer sig inte IB:s verklighet från andra biblioteks.

Vikten av språkkompetens väcker olika frågor, inte minst sett till de olika uppdragsnivåerna. Ska det t.ex. i det nationella uppdraget ingå att producera informationsmaterial på olika språk? Och betyder det

nationella och regionala uppdraget att IB ska säkra språkkompetens inom sin egen organisation eller inom landets och länets bibliotek? När inte ens IB, vars medarbetare tillsammans behärskar 30-40 språk, kan garantera språkkunskaper som motsvarar varje enskild användares behov, kan det finnas anledning att undersöka nya sätt att dela och sprida den gemensamma tillgången till språk som finns samlad på landets bibliotek. Det kan vara mer rationellt och mindre sårbart att utveckla regionala och nationella nätverk för språk och litteratur, istället för att hålla kunskapen koncentrerad till IB.

Det har varit svårt att etablera och utveckla en lokal samverkan mellan IB, SSB och Stadsbiblioteket. Tolkat utifrån IB:s perspektiv används de lokala resurserna främst för att erbjuda en god kvalitet i det publika biblioteket. Om fler lokala insatser ska prioriteras kan det påverka kvalitén i det regionala och nationella uppdraget på ett negativt sätt. Dessutom saknas en närmare beskrivning av vilka uppgifter IB ansvarar för i förhållande till övriga bibliotek inom SSB.

I nuläget tycks det svårt för IB att vidareutveckla sina uppdrag och det finns all anledning att undersöka vad det beror på. Om det handlar om otydligheter i uppdragsbeskrivningar eller hur verksamheten är organiserad? Eller om rimligheten i att en enda aktör ansvarar för nationella mångspråkiga medie- och kompetensuppdraget?

14

5 Stockholms stadsbibliotek

5.1 Det statliga och det regionala uppdraget

Utöver ansvaret som värdbibliotek för Regionbiblioteket och IB har SSB inga formella åtaganden på nationell eller regional nivå inom de områden utredningen avser. Samtidigt är det SSB som utför större delen av de kompletterande medieinköp som ingår i Regionbibliotekets nationella och regionala uppdrag.

Det rör sig om inköp för ca 200 000 – 300 000 kr per år. Enligt Regionbiblioteket ska inköpen dels baseras på efterfrågan, med syfte att minska reservationsköer, dels fungera kompletterande inom ämnesområden med hög efterfrågan. Regionbiblioteket har kvar visst inköpsansvar, främst för smalare litteratur.

5.2 Det lokala uppdraget

SSB:s uppdrag är formulerat i Bibliotek i rörelse – biblioteksplan 3.0 (2011-2015). Därutöver finns Program för nytt Stadsbibliotek (20110628), som beskriver en gemensam utveckling för verksamheterna i

Asplundhuset och Annexet. Som tidigare nämnts ska denna utredning undersöka det lokala uppdraget som avser medie- och kompetensförsörjning samt att integrera litteratur och språk, vilket skulle kunna motsvaras av följande uppdragsbeskrivningar:

 SSB ska inte bara ha ett Internationellt bibliotek, utan även vara ett bibliotek som integrerar, speglar och möter det mångspråkiga, mångkulturella och mångsidiga Stockholm. Tillgången till litteratur på andra språk än svenska och från andra kulturer än den västerländska ska förbättras.

 SSB ska ha en kompetens som motsvarar verksamhetens behov. Medarbetarna ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling, ny kompetens ska tillföras vid nyrekrytering, vid samverkan eller genom att köpa tjänster.

 Stadsbiblioteket ska integrera språk, litteratur och kompetenser.

Mångspråkig verksamhet

SSB ska inte bara ska ha ett Internationellt bibliotek, utan även vara ett bibliotek som integrerar det mångspråkiga och mångkulturella Stockholm. Stadsdelsbiblioteken erbjuder medier på olika språk utifrån invånarnas behov och strävar efter att vara självförsörjande på mångspråkiga medier med prioritet på barns behov. På biblioteken finns flerspråkiga medarbetare och litteraturkunskaper som sträcker sig utanför det västerländska området. Som tidigare nämnts finns positiva erfarenheter av kompetensutbyte mellan IB och övriga bibliotek, dels av IB:s litteraturöversikter inom olika språkområden, dels av att IB:s medarbetare tjänstgör på vissa stadsdelsbibliotek.

Samtidigt finns svårigheter att etablera och integrera samverkan mellan IB och SSB respektive IB och Stadsbiblioteket, vilket berörts i föregående avsnitt. Att man inte kunnat samverka om medieinköp har resulterat i att SSB istället utvecklat ett nära samarbete med BTJ. Idag tillämpas profilinköp för barn- och vuxenmedier, både för skön- och facklitteratur. Den första profilen genomfördes med stöd av IB, men har sedan anpassats till SSB:s lokala behov. De mångspråkiga inköpen omfattar medier på 22 språk för vuxna och 27 för barn, men fler språk tillkommer successivt. Profilerna uppdateras årligen utifrån en inventering av aktuella språkbehov. Inköp av mångspråkiga medier har dock varit eftersatt på stadsdelsbiblioteken under flera år och biblioteken behöver fortfarande komplettera inköpen på vissa språk med depositioner från IB. Dessutom behövs IB:s mediestöd inom de språkområden BTJ inte kan erbjuda, inom ramen för IB:s regionala och nationella kompletterande medieuppdrag.

Det språkintegrerade biblioteket är en viktig del i programmet för nytt Stadsbibliotek, där basen beskrivs som ett Barnens bibliotek på alla språk, med medier och språkkompetenser väl samlade. Idag råder en tydlig uppdelning av medier, program, kompetenser och organisation mellan det mångspråkiga IB och det något mindre mångspråkiga Stadsbiblioteket. Både IB och Stadsbiblioteket har dock varsin barnavdelning med medier på många olika språk.

Medieförsörjning och fjärrlån

SSB:s övergripande mediestrategi är att bli mer eller mindre självförsörjande av såväl barns som vuxnas mediebehov, oavsett språk. Det finns en intern resurs för fjärrlån IN, placerad på Stadsbiblioteket.

Samarbetet mellan SSB:s fjärrlånefunktion och Regionbibliotekets beskrivs som god och behöver SSB:s medarbetare stöd finns det nära tillgängligt. Förfrågningar om fjärrlån skickas i första hand till SSB:s centrala inköpsfunktion för en bedömning om förfrågan ska resultera i inköp istället för lån.

15 Som tidigare nämnts är det Regionbiblioteket som hanterar SSB:s fjärrlån UT, men att det saknas underlag som kan beskriva insatsernas omfattning. SSB:s behov av att låna in medier från andra bibliotek d.v.s.

fjärrlån IN, visar dock på en nedåtgående trend. Att behovet minskar kan eventuellt förklaras med en mer generös inköpspolicy:

2010 2011 2012¹⁷

Böcker 1 403 1 098 901

Kopior 10 8 25

Totalt 1 413 1 106 926

SSB:s interna fjärrlånefunktion är i stort sett självgående med undantag för lån utanför Norden, där ILS Stockholm och IBLC träder in i kraft av sina nationella uppdrag.

Kompetensutveckling

Medarbetarnas kompetensutveckling hanteras främst internt och ibland med stöd av Regionbiblioteket, däremot sällan med stöd av IB. Det finns exempel på kompetensutbyte från SSB till Regionbiblioteket, som då medarbetare från SSB rekryterats till regionala uppdrag bl.a. att leda regionala projekt.

När det gäller samverkan om kompetensutveckling finns en historik som bör nämnas. SSB:s funktion som värdbibliotek har tidigare medfört ett undantag från möjligheterna att ta del av de regionala insatserna.

Idag finns inte den typen av begränsningar, men de kan delvis ha bidragit till att SSB blivit självförsörjande vad gäller kompetensutveckling, precis som SSB till stora delar är självförsörjande vad gäller medier.

5.3 Reflektion Stockholms stadsbibliotek

SSB:s övergripande mediestrategier verkar motsvara användarnas mediebehov i allt högre grad. Ett kvitto kan vara det minskade antalet fjärrlån IN till stadens bibliotek. Däremot är det oklart hur stora behov andra bibliotek har av att låna medier från SSB d.v.s. fjärrlån UT. Lånen administreras av Regionbiblioteket och även statistiken förs till Regionbiblioteket. Att en regional aktör effektuerar värdbibliotekets lokala fjärrlån är en annorlunda lösning om man jämför med andra län och regioner. Det är mer vanligt att värdbiblioteket, via avtal med läns- eller regionbiblioteket, utför det regionala medieuppdraget. Å andra sidan utför SSB större delen av de kompletterande nationella och regionala medieinköpen. I Stockholm tycks samverkan mer utgå ifrån vad som är praktiskt, mer än utifrån verksamheternas uppdrag.

Ett av SSB:s lokala uppdrag är att i högre grad låta det mångkulturella Stockholm avspeglas i bibliotekens verksamhet. Den mångspråkiga medieförsörjningen har varit eftersatt på stadsdelsbiblioteken, men är under utveckling via profilinköpen från BTJ. Fortfarande lånas dock depositioner från IB, även på språk som omfattas av profilerna. Det finns flerspråkiga medarbetare på andra bibliotek än IB, liksom det finns fler medarbetare med kunskaper om litteratur från olika delar av världen. Med andra ord finns en intern plattform som stöd för utvecklingen av det lokala månspråkiga arbetet. Tillsammans med IB:s

kompetenser finns goda förutsättningar att erbjuda en verksamhet i linje med de mångspråkiga uppdraget.

De regionala och nationella insatserna tycks spela mindre roll för SSB:s behov av kompetensutveckling och medier. Det är främst från IB det finns behov av mediestöd inom vissa språk. Å andra sidan behöver SSB inte avsätta egna resurser för att hantera sina fjärrlån UT, eftersom Regionbiblioteket utför dessa, vilket kan ses som ett stöd.

Uppdraget som värdbibliotek inkluderar arbetsgivaransvar och övriga kostnader. Regionbiblioteket hanteras som en extern aktör med vilken SSB upprättat ett ekonomiskt avtal för lokaler, transporter, m.m.

Motsvarande avtal finns inte med IB, även om drygt hälften av verksamhetens anslag utgörs av externa medel. Enligt Kungl. biblioteket får värdbiblioteken även framöver bära ansvaret och kostnaderna för medarbetare, lokaler och utrustning.

17 Extrapolerad uppgift baserad på data för perioden 1 januari- 31 oktober, 2012

16

6 Sammanfattande reflektion

Kartläggningen av uppdrag, samverkan och utförande har visat att samtliga verksamheter är involverade på samtliga uppdragsnivåer, men att endast IB har formella uppdrag på alla nivåer. Rörelserna mellan uppdrag och utförare kan visserligen beskrivas som samverkan, men bör även tolkas mot bakgrund av tre verksamheter som är placerade fysiskt nära varandra. Det kan ha varit en anledning som varit minst lika stark för samverkan, som verksamheternas uppdrag.

Viktigt i sammanhanget är att Regionbiblioteket och IB under lång tid heller inte varit utsatta för formella förändringar av sina uppdrag. Snarare har verksamheterna i hög grad själva fått ansvara för att uppdatera sina insatser i förhållande till omvärldens förändringar. När Kungl. biblioteket på ett genomgripande sätt förändrar uppdragen, inte minst för Regionbiblioteket, är det inte längre självklart att den tradition av samverkan som varit bärande mellan de tre verksamheterna, är den samverkan som bär in i framtiden.

6.1 Uppdrag

I de nationella och regionala uppdragen har kompletterande medieförsörjning utgjort en bas. Nu förändras inriktningen dels genom nyformulerande nationella uppdrag som betonar strategiska insatser, dels av en faktisk verklighet som visar på ett succesivt minskat behov av kompletterande mediestöd.

Detta är en utveckling som även kan ställas mot förslaget till ny bibliotekslag. Förslaget framhåller kommunernas ansvar för invånarnas medieförsörjning, oavsett språk, och förstärker det strategiska perspektivet i den regionala verksamhetens uppdrag. Istället för medieförsörjning ska de regionala insatserna syfta till att stärka folkbibliotekens samarbeten, utveckling och kvalitet. Lånecentraler ska finnas för kompletterande medieförsörjning, ett uppdrag IBLC således kommer ha kvar framöver.

Det finns redan en trend bland regionala huvudmän att stärka de strategiska insatserna i det regionala biblioteksuppdraget. En följd av det är t.ex. att teckna avtal med ett kommunbibliotek om uppgiften att utföra det regionala medieuppdraget. Det är ett beslut som även har stöd i invånarnas ökade rörlighet över kommungränserna, vilket ökar kraven på nära samverkan mellan kommunbiblioteken. Stockholm avviker från denna trend då Regionbiblioteket inte bara utför sina egna uppdrag utan även stadens lokala fjärrlån UT. Det går inte att urskilja volymerna av lokala, regionala respektive nationella fjärrlån, eftersom de effektueras utifrån samma mediesamling och förs till samma statistik. Det komplicerar möjligheten att undersöka hur motiverad samverkan är i förhållande till verksamheternas uppdrag.

Det regionala medieuppdraget kvarstår tillsvidare. För Regionbiblioteket handlar det om att samordna detta med det nya nationella uppdraget inom statistik och kvalitet. Det kan vara klokt att även beakta möjligheten att landstinget på sikt tonar ner det kompletterande medieuppdraget till förmån för insatser som ökar samverkan mellan kommunbiblioteken. Ytterligare ett scenario är krav på ökad regional

samverkan mellan Regionbiblioteket och IB, inte minst för att verka mer i linje med samverkansmodellen.

Vad gäller IB finns anledning att kritiskt granska rimligheten i att en verksamhet utför uppdrag på tre nivåer, därtill inom ett verksamhetsområde som är allt viktigare att utveckla på samtliga biblioteksnivåer.

Frågan är om nuvarande uppdrag inte är gränsen för vad som är möjligt att genomföra i en och samma organisation. Frågan är ställd på sin spets när både det nationella och det lokala uppdraget förändras och utökas. Även IB behöver beakta möjligheten till framtida förändringar i det regionala uppdraget.

De förändrade nationella uppdragen påverkar SSB:s åtagande som värdbibliotek. I nuläget omfattar det ett arbetsgivaransvar för medarbetarna på Regionbiblioteket och IB, ett ansvar som kvarstår. Dessutom förväntas värdbiblioteket ansvara för arbetsmiljö, lokaler och utrustning. Det kan finnas anledning att ompröva attraktionen i värdskapet och undersöka hur det berikar det lokala uppdraget i förhållande till det ekonomiska ansvaret.

Det förändrade nationella uppdraget för ILS Stockholm påverkar SSB även ur ett annat perspektiv. Hittills har Regionbiblioteket, utan avtal eller ersättning, administrerat och utfört SSB:s lokala fjärrlån UT, varför

17 SSB inte behövt avsätta interna resurser för den uppgiften. Merparten av de ca 2 miljoner exemplar¹⁸ som ingår i SSB:s och Regionbibliotekets gemensamma mediesamling utgörs av SSB:s resurser. Även om det inte går att avgöra vilka fjärrlån som hör till vilken uppdragsnivå vore det en underdrift att inte påstå att SSB är en attraktiv medieresurs för andra bibliotek. Till skillnad från forskningsbiblioteken utgår ingen ersättning till folkbibliotek som medverkar i det nationella mediesamarbetet. Hypotetiskt kan dock Regionbibliotekets insatser tolkas som en indirekt fjärrlånekompensation till SSB. Då ILS Stockholm avvecklas försvinner ett statligt stöd med koppling till det nationella mediesamarbetet. Skulle nuvarande arbetsfördelning mellan SSB och Regionbiblioteket kvarstå betyder det att landstinget indirekt finansierar en kommunal biblioteksuppgift. SSB behöver således bestämma sig för hur uppgiften ska organiseras internt och hur omfattande bidragen till det nationella mediesamarbetet ska vara.

SSB behöver även hantera det lokala uppdraget att integrera och spegla det mångspråkiga Stockholm, både inom SSB som helhet och i den verksamhet som är fördelad mellan Asplundhuset och Annexet. Hur kan medier, språk och medarbetare tillsammans bidra till en integrerad biblioteksverksamhet? Hur ska uppdraget organiseras? Ska IB vara en autonom enhet eller en del av Stadsbibliotekets verksamhet? Hur kan IB:s kompetenser i högre grad spridas till SSB som helhet? Hur ska förhållandet mellan det

mångspråkiga SSB och det månspråkiga IB se ut?

En komplikation för IB är att verksamheten har tre uppdrag och tre huvudmän. Varje huvudman ansvarar för ”sitt” uppdrag, men för övergripande frågor finns ingen tydlig ansvarsfördelning. Det är en viktig fråga som behöver lyftas upp i diskussionen om IB:s möjligheter till utveckling.

6.2 Samverkan

Kungl. biblioteket kommer att teckna samverkansavtal direkt med Regionbiblioteket respektive IB.

Däremot är det oklart om och hur relationen mellan Kungl. biblioteket och värdbiblioteket ska regleras.

För de regionala uppdragen finns övergripande uppdragsavtal mellan staden och landstinget. Det finns även ett ekonomiskt avtal mellan SSB och Regionbiblioteket som reglerar lokalhyra, administrativa kostnader samt medietransporter. Motsvarande avtal finns inte mellan SSB och IB. Det finns heller ingen uppdragsbeskrivning för hur IB:s lokala uppdrag ska hanteras i förhållande till SSB och till Stadsbiblioteket.

Det saknas även ett ekonomiskt avtal mellan Regionbiblioteket och IB för gemensam finansiering av bl.a.

transporter.

Avsaknaden av uppdragsavtal och ekonomiska avtal öppnar upp för olika och enskilda tolkningar av överenskommelser eller avsikter med samverkan. Ett exempel är de olika förväntningar om samverkan som finns mellan IB, SSB och Stadsbiblioteket. Såväl innehåll som omfattning tycks stupa på avsaknaden av en gemensam bild av såväl uppdrag som samverkan.

Det är inte bara underlag som saknas, i vissa fall saknas även logik för samverkan. Regionbiblioteket effektuerar SSB:s fjärrlån UT medan SSB ansvarar för inköpen av Regionbibliotekets kompletterande medier. Båda uppgifterna utgår från den gemensamma mediesamlingen, vilket kan beskrivas som ett effektivt resursutnyttjande. Mindre rationellt är det då att låta två aktörer utföra uppdrag på tre nivåer samtidigt som innehållet - fjärrlån och medieinköp - är att betrakta som en uppgift. Det kan vara mer rationellt att låta en aktör utföra och överblicka uppgiften, när den ändå utgår från en och samma mediesamling.

De mångspråkiga medierna ingår inte i ovanstående mediesamarbete. Internt har IB utvecklat ett system som snarare håller isär samlingarna än integrerar dem. Avsikten är att garantera att bibliotek i hela landet får tillgång till alla titlar, men frågan är hur rationellt systemet är, inte minst utifrån det interna praktiska mediearbetet. Dessutom har marknaden för mångspråkig litteratur förändrats och idag finns etablerade inköpskanaler för medier på ca 30 språk, för barn och vuxna. I stort sett finns samtliga de språk som främst lånas från IB tillgängliga via BTJ. Med andra ord är det möjligt för enskilda bibliotek att själva köpa medier på många av de medier som efterfrågas.

18 Bibliotek 2011 (Sveriges officiella statistik), Kungl. biblioteket, 2012. Tidningar och tidskrifter ingår ej i uppgiften.

18 Bristen på samverkan är uppenbar mellan Regionbiblioteket och IB. Fjärrlånearbetet handlar dels om att verifiera, söka och reservera titlar, dels om logistik. I synnerhet logistiken skulle kunna effektiviseras med gemensam hantering av porto, frakt och transporter. Idag finns istället två parallella system för plockning, packning, registrering, frankering o.s.v. Till viss del kan det förklaras med att medierna är placerade i olika byggnader, men medarbetare är ju rörliga. De områden där det finns en samsyn är regler och avgifter för utlandslån, gemensamt register och bibliotekskort för lånande bibliotek samt gemensam finansiering av databasen OCLC. Inom det konsultativa uppdraget genomförs ett par gemensamma studiedagar per år.

Det är anmärkningsvärt att landstinget inte ställt högre krav på samverkan med tanke på att verksamheterna har samma uppdrag och samma målgrupp.

Möjligheten att samverka har haft minst genomslagskraft inom det mångspråkiga området, vilket är intressant med tanke på hur förhållandevis smidigt det verkar ha varit för Regionbiblioteket och SSB att samverka och utbyta tjänster med varandra. Varför ser det annorlunda med IB? En skillnad är att Regionbiblioteket inte har någon publik verksamhet att förhålla sig till, vilket underlättar möjligheten att vara tillgänglig. Dessutom äger Regionbiblioteket själv agendan för de aktiviteter man väljer att erbjuda kommunbiblioteken.

Som tidigare nämnts saknas en tydlighet vad gäller det övergripande ansvaret för IB. Verksamheten har tre olika uppdrag och tre huvudmän att förhålla sig till. Det lokala, publika, uppdraget är styrt av stadens krav på tillgänglighet och de nationella och regionala mediekompletterande uppdragen är fortfarande omfattande och resurskrävande, särskilt uppgiften att plocka, packa och packa upp depositioner. Det kan vara nödvändigt att göra en tydligare åtskillnad mellan IB:s olika uppdrag och uppgifter. Att t.ex. separera det lokala uppdraget och de lokala resurserna och integrera dessa i SSB:s övergripande arbete med de mångspråkiga biblioteksvisionerna.

Det är svårt att peka ut enskilda faktorer som styrt eller påverkat befintlig samverkan eller avsaknad av samverkan. Lika svårt är det att bortse ifrån slumpen, tillfälligheternas spel, där samverkan till viss del kan ses som ett uttryck för tradition snarare än sprunget ur ett verksamhetsuppdrag. En möjlighet att mer objektivt undersöka behov och möjligheter till samverkan är att utgå från respektive verksamhets

uppdrag. Genom att renodla uppdragen kan varje enskild huvudman undersöka hur och tillsammans med vem kraften i det egna uppdraget kan stärkas.

19

7 Förslag

Utredningen ser två möjligheter att närma sig frågan om samverkan. Ett alternativ är att enbart se till samverkan mellan de biblioteksverksamheter utredningen omfattat. Det andra alternativet är att, med utgångspunkt i respektive verksamhets enskilda uppdrag, undersöka i vilka sammanhang och med vilka aktörer samverkan kan gagna uppdraget.

Utredningen väljer att göra det senare d.v.s. att börja om från början och föreslå samverkan utifrån respektive verksamhets enskilda uppdrag. Det öppnar upp för ett bredare perspektiv på samverkan och med fler och andra verksamheter än utredningens tre aktörer. Förslagen presenteras utifrån uppdragsnivå och är inte uttömmande utan bör snarare ses som en introduktion till möjlig samverkan.

7.1 Det nationella uppdraget

Regionbibliotek Stockholm

Regionbibliotek Stockholm blir Kungl. bibliotekets partner, med uppdrag att ha nationell överblick över:

 Biblioteksstatistik

 Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring statistik och kvalitetsarbete.

 Utveckla nationella kvalitetskriterier.

Viktiga parter att samverka med:

 Kungl. biblioteket, med ansvar för den nationella biblioteksstatistiken.

 Kungl. bibliotekets expertgrupper för statistik, utvärdering och kvalitetsarbete.

 Läns- och regionbibliotek, bl.a. för att utveckla jämförbara underlag på regional nivå.

 Internationella biblioteket och andra biblioteksverksamheter med erfarenheter av mångspråkigt biblioteksarbete, för att utveckla kriterier för utvärdering inom detta område.

 Folk- och forskningsbibliotek i hela landet med erfarenhet av kvalitetsarbete.

Internationella biblioteket

Internationella biblioteket blir Kungl. bibliotekets partner inom det mångspråkiga området, med ansvar som nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek. Uppdraget omfattar:

 Berika LIBRIS med poster för mångspråkig media.

 Kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media.

 Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring att arbeta med mångspråkig media.

 Utveckla en webbresurs kring mångspråkighet för svenska bibliotek

 Utveckla internationellt samarbete i frågan.

Viktiga parter att samverka med:

 Kungl. biblioteket inom uppgiften att katalogisera mångspråkiga medier. Utredningen uppfattar frågan som en del av Kungl. bibliotekets ansvar för samordning av nationell biblioteksutveckling.

Myndigheten äger katalogiseringskompetens och ansvarar för att LIBRIS utvecklas till fungerande katalog för samtliga samhällsfinansierade bibliotek och deras användare. Dessutom bör Sverige betraktas som mångspråkigt inte bara på kommunal och regional nivå, utan även inom den högre utbildningen och forskningen, bland studenter och forskare.

 Kungl. bibliotekets expertgrupper för informationsförsörjning och resursfördelning, kompetensutveckling och forskningsanknytning.

 Läns- och regionbibliotek, bl.a. för att stödja regionala nätverk för mångspråkig medieförsörjning, men även för att utveckla det konsultativa stödet och kompetensutveckling.

 Folkbibliotek i hela landet (inkl. Stockholms kommun), med goda erfarenheter av arbete med mångspråkiga användare och medier.

 Bibliotek i landet, för att bygga nätverk som kombinerar språk-, litteratur- och bibliotekskunskap.

 Skolverket, för riktade insatser till skolornas huvudmän