Maria Öhman
Handledare/ Maria Papafigou, Ori Merom Supervisor
Examinator/ Erik Wingquist Examiner
Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits
4 Juni 2015
Degree Project”
A HOUSE WITHOUT A ROOF
ETT HUS UT AN T AK
Project Description
Before I started studying architecture, I was a dancer for many years. I often laid on the floor and looked at the ceiling, for so long that the ceiling was transformed into a wall. I have also twisted and turned myself dizzy in rooms where boundaries have become blurred, where up has been down and down has been up. With that experience, I have been looking for a way to erase the limits of what is a wall, a floor and a ceiling.
What we today call Kulturskola, art school, derived from the local music school whose task was to give all children regardless of geographic location or economic conditions the same opportunity to get a quality music education.
In Stockholm, the music school together with Our Theatre, Vår Teater merged and became the Stockholms Kulturskola in the 90’s. Kulturskolans activities aimed at children and adolescents aged 6-22 years and the teaching takes place after school hours.
A Kulturskola should be a place for learning, desire and creativity. A place where the opportunities are many and limitations few. Where children and young people not experience the norms of what is normal, but where they can experiment and not get caught up in the concept of what is right and wrong. Beeing at the Kulturskola in Älvsjö should give the students the feeling of the roofless building which does not limit but rather shows all the potential of a place for learning and creativity.
In contrast to the neighboring Stockholm International Fairs where all the activity takes place in secret and behind closed walls, this buildning shows Älvsjö what is happening inside.
I have throughout the process worked with physical models, 1mm cardboard. I started with a concept model that I turned around, where the wall became floor and the ceiling became a wall. I then continued on a smaller scale to see how a room behave with the same premises. It was a simple model that I turned around and it showed me that I could reach great variety in an uncomplicated way.
To get some structure I started to look for a spatial component that I could turn around in different ways. The same volume viewed from different directions.
With a common volume I created the building’s activity room, ie Musicroom, Dancestudio and workshops for art.
These rooms were then controlling the spatial hierarchy. I made them visible to the environment by placing them in the facade to show that the process is more important than the finished result. The performances takes place in the Black Box located in the middle of the building. The hangout areas are spread out so that visitors can find their own space for their individual needs. I have also created a movement through each room so there always are two ways out.
Concrete, oak and glass are the three materials which constitute both the building interior and exterior environment.
The many oak trees, which today stands at the site has become part of the oak paneling. In some rooms the concrete is the floor, the other is it the wall. The same applies with the oak. It becomes a confused orientation.
I have searched for a building where children can be left in their open world. Where there is not one right answer, but where the answers are many. In here, Magnus drawing is readable in all directions. In here, Vera spins and the room spins with her. In here, Anna can play the piano and she always plays it right. Students should be able to turn their heads and the world should be the same or lie down on the floor and up is similar to down.
It is a building without a roof or a footprint to the sky.
Maria Öhman, Studio 3 Projektbeskrivning
Innan jag började läsa arkitektur var jag dansare i många år. Då låg jag ofta på golvet och tittade i taket. Så pass länge att taket tillslut blev en vägg. Jag har också snurrat mig yr så att rummets gränser suddats ut, så upp blev ner och ner blev upp. Med den erfarenheten har jag sökt efter ett sätt att radera bort gränsen för vad som är en vägg, ett golv och ett tak.
Det vi idag kallar kulturskola har sitt ursprung ur den kommunala musikskolan vars uppgift var att alla barn oavsett geografisk plats eller ekonomiska förutsättningar skulle ha möjlighet till kvalitativ musikundervisning.
I Stockholm slogs den kommunala musikskolan ihop med Vår Teater och blev Kulturskolan Stockholm på 90 talet.
Kulturskolans verksamhet riktar sig till barn och ungdomar mellan 6-22 år och undervisningen sker efter skoltid.
En kulturskola ska vara en plats för lärande, lust och kreativitet. En plats där möjligheterna är många och begräsningarna få. Där barnen och ungdomarna inte upplever normer kring vad som är normalt utan där de får experimentera och inte fastna i begrepp om vad som är rätt och fel. Att komma till kulturskolan i Älvsjö ska ge eleverna känslan av den taklösa byggnaden som inte begränsar utan snarare visar på alla de möjligheter som en plats för lärande och kreativitet har.
Byggnaden är en samlad kropp med rumsligheter mot utsidan. I kontrast till grannen Stockholmsmässan där all verksamhet sker i hemlighet och bakom slutna väggar, visar byggnaden upp sin verksamhet för det kringliggande Älvsjö.
Jag har under hela processen arbetat i fysisk modell, 1mm kartong. Jag startade med en konceptmodell som jag vände på, där väggen blev golv och tak blev vägg. Jag fortsatte sen i mindre skala för att se på hur ett rum beter sig med samma premisser. Det var en enkel modell som jag vände på och det visade mig att jag på ett okomplicerat sett kan nå stor variation.
För att få struktur började jag leta efter en rumslig komponent som jag kunde vända på olika sätt. Samma volym med betraktad från olika håll. Där golvbeläggning blir väggbeklädnad och där fönsterväggen blev ett golv.
Men en gemensam volym skapade jag sen byggnadens aktivitetsrum, dvs. Ensemblerum, Danssal, Bildateljé och verkstad. Dessa rum fick sen styra den rumsliga hierarkin. Jag synliggjorde dem för omgivningen genom att placera dem i fasad och då visa att processen är den viktiga och inte det färdiga resultatet. Uppvisningen sker i Blackboxen som ligger i mitten av byggnaden. Uppehållsrum är utspridda så att man som besökare hittar en egen plats för sina individuella behov. Jag har också skapat en rörelse genom varje rum så det alltid finns två vägar ut.
Betong, ekparkett och glas är de tre materialen som utgör byggnadens både interiöra och exteriöra miljö.
De många ekarna som idag står på platsen har fått utgöra en del av ek beklädnaden. I vissa rum är betongen golv, i andra är den vägg. Samma gäller med ekpanelen. Det blir en förvirrad orientering.
Jag har sökt efter en byggnad där barnen får vara kvar i sin öppna värld. Där det inte finns ett rätt svar utan där svaren är många. Här inne är Magnus teckning läsbar åt alla håll. Här inne kan Vera snurra och rummet snurra med henne.
Här inne kan Anna spela piano och hon spelar alltid rätt. Eleverna ska kunna vrida på huvudet och världen ska vara sig lik eller lägga sig på golvet och upp liknar ner.
Det blir en byggnad utan tak eller ett fotavtryck mot himlen.
Maria Öhman, Studio 3
8 PRINCIPLES
Blackbox Uppehållsrum
Omklädning
Förråd Café
Kommunikationsyta
Ensemblerum Verkstad
Bildateljé
Dansstudio
Material 3
Betong, glas, ekbeklädnad
Aktivitetsrummen är placerade i fasad för att synliggöra processen och inte det färdiga resultatet. Uppvisningen, det färdiga resultatet visas upp i blackboxen som ligger i mitten av byggnaden. Uppehållsrum är utspridda i byggnaden för att besökare ska hitta en egen plats utifrån sina egna individuella behov.
Material
Betong, glas, ek Ekar från platsen blir beklädnad Rörelse igenom varje rum Fotavtryck mot himmlen
PLA TSEN I RELA TION TILL KTH THE SITE IN RELA TION TO KTH
SITEPLAN 1:2000
Älvsjö gård
Älvsjö broväg
Stockholmsmässan Älvsjö station
Älvsjö gårdsväg
SITUA TIONSPLAN 1:400 SITEPLAN 1:400
A A
B
PLAN 1:100 PLAN 1:100
A A
B B
A A
B
A A
B B
A A
B
A A
B B
SECTION 1:200
ELEV ATION 1:200 ELEV ATION 1:200
TEKNISKT SNITT 1:100 DET AIL 1:100
AXONOMETRIC AND ROOM
Entré från markplan
Entré från gångväg Inlast 6. Ensemblerum större
7. Bildateljé, möjlighet till drejning 8. Lerugnsrum
9. Toalett
10. Biljateljé 11. Omklädning 12. Dansstudio 13. Förrum till dansstudio 14. Entrésituation 15. Cykelställ
16. Personalrum 17. Kostymförråd 18. Förråd instrument 19. Omklädning personal
20. Foajé 21. Backstage område 22. Badrum 23. Omklädning 24. Blackbox
6.
7.
9. 8.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.23.
24.
INTERIÖR INTERIOR
EXTERIOR
PROCESS PROCESS
KONCEPTMODELL INGEN SKALA
MODELL HELA BYGGNADEN 1:200
MODELL VIDAREUTVECKLING 1:200
RUMSLIGMODELL 1:50
KONCEPTMODEL NO SCALE
THE WHOLE BUIDLNING 1:200
FURTHER DEVELOPMENT 1:200
SPATIAL MODEL1:50
PROCESS PROCESS
MODELL VIDAREUTVECKLING 1:200
ETT SPEL A GAME
START
1946 används ordet kommunal musikskola
för första gången i Jönköping.
Om du minns DITT första ord, gå 2 steg
framåt.
Det vi idag kallar kulturskola har sitt ursprung i den
kommunala musikskolan.
Slå igen om du kan spela ett
instrument.
MÅL
SPELET OM KULTURSKOLAN Välj en spelpjäs. Den som är yngst börjar.
Gå sen antal steg som tärningen visar och följ anvisningarna på vägen.
Först till mål vinner.
Idén bakom den kommunala musik- skolan var att alla barn oavsett geografisk plats
och ekonomiska förutsättningar skulle ha
möjlighet till kvalitativ musikundervisning.
Om du ser dig själv som elev, gå två steg
framåt.
Musikskolornas uppgift var att stärka
det lokala musiklivet och främja amatörmusiken.
Om du har varit på en amatörkonsert senaste veckan, stå över ett
kast.
På 80 talet skulle de kommunala musik- skolorna i Sverige spara
pengar.
Om du har pengar på banken ta två steg
framåt. Den mest
expansiva perioden i den kommunala musikskolans utveckling
var mellan 60 och 70 talet.
Om du föddes under denna period ta tre
steg framåt.
2013 berördes mer än 300 000 barn och ungdomar av musik
och kulturskolornas verksamhet.
Om du har barn, gå direkt i MÅL.
kommunala musik-Den skolan i Stockholm slås
1996 ihop med Vår Teater och blir Kulturskolan Stockholm.
Har du scenskräck, slå igen.
Året är 1980 och så gått som alla kommuner i Sverige
har nu minst en musikskola.
Stå över ett kast och tänk på nån du
inte träffat på länge.
Idag finns verksamheten i alla
Stockholmsstads stadsdelar. De har både egna byggnader och är inhyrda i skolor.
Om du har lånat ut ditt hem till en främling någon gång, gå två
steg framåt.
Kulturskolan i Stockholm riktar sig
till alla barn och ungdomar mellan 6-22.
Är du mellan 6-22 år, gå direkt i MÅL.
Idag finns det kommunalt finansierade musik- och
kulturskolor i 283 av Sveriges 290
kommuner.
Om du inte har gått i någon av dessa, gå
tillbaka till start.
