Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer
En kvalitativ studie baserad på bloggar
Isabell Bramstad Therése Pettersson
Handledare: Johanna Tell
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1504
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2020
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2020
Kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer
Isabell Bramstad Therése Pettersson
Sammanfattning
Bakgrund: Cervixcancer är den fjärde vanligaste cancerformen i världen. Första gången på flera decennier har insjuknandet i cervixcancer ökat i Sverige. Vid sjukdomsbeskedet
upplever många kvinnor ångest och oro, behovet av omvårdnad och information blir påtagligt för att hantera situationen. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och för att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan få en ökad kunskap och förståelse för dessa patienter.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer.
Metod: En kvalitativ studie med manifest innehållsanalys baserad på bloggar.
Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier som beskrev upplevelsen av att få beskedet cervixcancer. Kategorierna var att uppleva förtvivlan och rädsla, att ta upp kampen mot cancern och att uppleva en förändrad livssyn.
Slutsats: Kvinnor uttryckte upplevelsen av beskedet på olika sätt. Genom att sjuksköterskan har kunskap och tar del av kvinnans upplevelse vid beskedet finns det möjlighet för
sjuksköterskan att möta upp dessa upplevelser. Detta gör att sjuksköterskan kan stötta kvinnan i kampen mot cancern.
Nyckelord: besked, cervixcancer, känslor, livmoderhalscancer, omvårdnad, upplevelser.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
Inledning 4
Bakgrund 4
Cervixcancer 4
Symtom och behandling 4
Omvårdnad vid cervixcancer 5
Sjuksköterskans roll 6
Personcentrerad vård 6
Problemformulering 8
Syfte 8
Metod 8
Design 8
Urval 9
Datainsamling 9
Analys 10
Etiska överväganden 11
Resultat 12
Att uppleva förtvivlan och rädsla 12
Att ta upp kampen mot cancern 13
Att uppleva en förändrad livssyn 14
Diskussion 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 18
Slutsats 20
Kliniska implikationer 20
Förslag på fortsatt forskning 20
Självständighet 21 Referenser 22
Bilaga 1 Sökförfarande 26
Bilaga 2 Bloggsammanfattning 27
Bilaga 3 Källkritiska frågeställningar 28
Bilaga 4 Exempel på innehållsanalys 29
4
Inledning
Varje år får cirka 500 kvinnor besked om cervixcancer, det vill säga livmoderhalscancer. För första gången på flera decennier har insjuknandet i cervixcancer ökat i Sverige. Det är
ungefär 20 procent fler fall som har upptäckts jämfört med tidigare år och vad ökningen beror på är inte klarlagt än (Cancerfonden, 2018). Ett cancerbesked väcker starka reaktioner, många uttrycker symtom som ångest och oro (Georgsson, Stenström & Bohlin, 2016). I takt med att cervixcancer ökat de senaste åren, bör sjuksköterskan vara beredd på att möta och erbjuda personcentrerad omvårdnad till dessa kvinnor som fått sjukdomen. Den här studien fokuserar därför på att öka kunskapen om kvinnors upplevelser vid beskedet cervixcancer.
Bakgrund
Cervixcancer
Cervixcancer är en av den vanligaste cancerformen i världen (Fu & Wang, 2018). Orsaken till cervixcancer är en sexuellt överförbar HPV-infektion, humant papillomvirus, där vissa typer av viruset är cancerframkallande. HPV-viruset kan orsaka inflammation och cellförändringar i cervix. Många infektioner läker ut av sig själv men kvarvarande obehandlade
cellförändringar utvecklas så småningom till en cancer (Georgsson & Stenström Bohlin, 2016). Cervixcancer utvecklas genom en rad förändringar i epitelet som kallas cervikal intraepitelial neoplasi, ett system för att klassificera celler i livmoderhalsen som kan utvecklas till cancer (Mikov & Sarenac, 2019).
Symtom och behandling
Tidiga cellförändringar är ofta symtomfria, men svårare cellförändringar och utvecklad cancer ger oregelbundna blödningar (Hamilton & Walker, 2017), kontaktblödningar (Baccaro et al., 2016) och flytningar (Chauhan et al., 2018). Diffusa buksmärtor (Peate, 2019) är ett symtom som kan uppkomma vid en långt utvecklad cancer. Beroende på vilket stadium cellförändringarna eller cancer är diagnostiserad, varierar behandlingen. Bestående cellförändringar opereras bort i lokalbedövning, så kallad konisering, där yttersta
millimetrarna av portio, livmoderhalstappen, tas bort. När cancern är i ett tidigt stadium kan det räcka med kirurgisk borttagande av enbart cervix eller hela livmodern och eventuellt lymfkörtlar i lilla bäckenet. I senare stadium, då cancerförändringar är mer utbredda, är den
5 mest effektiva behandlingen radiokemoterapi (Georgsson & Stenström Bohlin, 2016). Tidig diagnos och behandling hos kvinnor med livmoderhalscancer är avgörande för att minska graden av dödlighet (Mikov & Sarenac, 2019).
Omvårdnad vid cervixcancer
Målen för omvårdnad är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande. Målsättningen är också att balansera maktförhållandet i omvårdnadsrelationen så att patient och närstående upplever trygghet och respekt. Om respekt för personens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande finns, kan personen med ohälsa ges möjlighet att uppleva tillit, mening och hopp (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b). Målet med
omvårdnad vid cervixcancer är att kvinnorna ska få bästa möjliga vård med så lite biverkningar som möjligt (Peate, 2019). Många kvinnor upplever ångest och oro vid sjukdomsbeskedet, där behovet av information och omvårdnad blir påtagligt för att kunna hantera situationen. Detta beror delvis på bristande kunskap och stigmatisering (Bertram &
Magnussen, 2008). Oro och ångest är en del av livet och kan betraktas som existentiell.
Ångest kan vara allt från en normal reaktion med spänning och oro inför en fara eller ett hot, till att ses som ett sjukligt tillstånd där ångesten kan vara en orimlig och obegriplig,
skrämmande och en destruktiv upplevelse som kan ge en känsla av kaos och kontrollförlust (Skärsäter, 2014). Enligt Cohen, Cukor och Kimmel (2016) kännetecknas ångest som känslor av osäkerhet och rädsla. Detta tillstånd kan ha en negativ påverkan på personens livskvalitet.
Omvårdnad till kvinnor med cancersjukdomar bör vara personcentrerad, för att kvinnan ska känna sig trygg och väl omhändertagen i alla skeden. Det är avgörande för kvinnan vid sjukdomsbeskedet att få kontinuitet, information, god kommunikation, trygghet och stöd för optimal och individanpassad omvårdnad. Ett besked om cancer kan väcka starka känslor, hos yngre kvinnor kan det väcka många tankar och rädslor vad gället fertilitet och reproduktion.
(Georgsson & Stenström Bohlin, 2016). Omvårdnadsbehoven för kvinnor med gynekologisk cancer är komplexa och förändras under sjukdomsförloppet. Därför har patienten en
betydande roll i omvårdnadsarbetet genom att göra sjuksköterskan medveten om vilka omvårdnadsbehov som kvinnan har (Cook, Mclntyre, Recoche & Lee, 2017).
Benzein (2012) beskriver hopp som en erfarenhet, känsla, hanteringsmekanism och som en inre kraft som underlättar den aktuella livssituationen. Hopp beskrivs som förväntan, som en kognitiv process och som att uppnå uppsatta mål. Hopp är relaterat till en persons
6 grundläggande livssyn, vilken behöver identifieras för att förstå meningen med livet. Enligt Hammer, Mogensen & Hall (2009) omfattar hopp hela människans existens och uppstår först när förtvivlan uppkommit. Hoppet kan alltså återställas genom förtvivlan. Det finns en nära koppling mellan hopp och förtvivlan. Sjuksköterskan behöver förstå komplexiteten i hopp och dess nära koppling till förtvivlan efter att ha diagnostiserats med en hotande sjukdom som cervixcancer. Genom att sjuksköterskan har kunskap om sambandet mellan dessa känslor kan sjuksköterskan stötta när förtvivlan blir märkbar för att hjälpa patienten att aktivera inre styrka och kraft så att känslan av hopp infinner sig.
Sjuksköterskans roll
Patienten är i en beroendeställning där vården kan ha stort inflytande dels över den konkreta fysiska omvårdnaden men också över patientens förståelse av sig själv och sin situation (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b). Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens där sjuksköterskan självständigt ansvarar för kliniska beslut som erbjuder människor ökade möjligheter att förbättra, bibehålla eller återfå hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kang et al., (2019) undersökte sjuksköterskors kunskap om livmoderhalscancer och deras upplevelse av att ta hand om patienter med livmoderhalscancer.
Sjuksköterskorna uttryckte rädsla för cervixcancer och hjälplöshet inför en livshotande prognos. De uttryckte även att det finns fördomar kring livmoderhalscancer eftersom viruset som kan utvecklas till cancer är sexuellt överförbart. Sjuksköterskorna hävdade att patienter med cervixcancer kunde vara mer känsliga och krävande jämfört med andra patientgrupper.
Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde komplexa känslomässiga reaktioner och också uttryckte fördomar mot sexlivet hos patienter med cervixcancer. Resultatet påvisade även att mer utbildning krävs för att fördomar och rädsla kring dessa patienter ska upphöra.
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård innebär att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa, samt att utifrån denna tolkning främja hälsa. En personcentrerad vård innebär även att personens unika perspektiv tillämpas likvärdigt till det professionella perspektivet.
Sjuksköterskan bör sätta personen som är i behov av vård i centrum, genom att se personen som en värdefull och jämlik partner i vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a).
Sjuksköterskan bör vägleda patienten genom att identifiera de verkliga behoven av omvårdnad, baserat på en etablerad relation där sjuksköterskan tar tillvara på patienternas egna resurser (Komatasu & Yagasaki, 2014). Genom att sjuksköterskan får ta del av
7 personens livsberättelse kan de verkliga behoven av omvårdnad identifieras. Enligt
Santamäki Fischer (2010) framställs livsberättelser som instrument som kan ge kunskap som kan påverka omvårdnaden, göra den meningsfull, ändamålsenlig och skapa en stämning av tillit. Allt en person berättar om sig själv kan hänföras till personens berättelse om sitt liv, och för att kunna lyssna till en livsberättelse behöver mottagaren vara öppen för att ta emot den.
Att ta del av livsberättelser handlar om ett möte mellan två personer där den ena är uppriktigt intresserad av att få lära känna den andre. Livsberättelsen förmedlar hur människan ser på sitt liv och på världen. Den förmedlar även hur personen förhåller sig till omgivning och
relationer samt till framtiden och till döden. Livsberättelsen formar personen och personen formar sin livsberättelse (Santamäki Fischer, 2010). Det kräver att sjuksköterskan har en öppenhet, vilja och intresse av att lyssna på kvinnans livsberättelse. En god kunskap om personens värderingar, behov, synsätt och prioriteringar krävs för att kunna ge en
personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a). Kvinnan måste stå i centrum under vårdtiden och teamet bör hela tiden tillgodose kvinnans behov. Genom att personalen har en förståelse för de upplevelser och den livssituation som kvinnan befinner sig i, kan omvårdnaden anpassas efter kvinnan (Peate, 2019). Att vara en person betyder att ha en identitet, där identiteten hänger samman med livssituationen. Identiteteten behöver
rekonstrueras så att konsekvenserna av den katastrofala händelsen integreras i livsberättelsen så att tillvaron åter upplevs som meningsfull. Personcentrerad vård handlar bland annat om att hjälpa till med denna rekonstruktion (Ekman & Norberg, 2013).
Genom god känslomässig kontakt skapas partnerskap, vilket är en central del i
personcentrerad vård. Enligt Håkansson Eklund et al., (2018) handlar partnerskap om en ömsesidig respekt för varandras kunskap. Partnerskap är inte endast att vara delaktig utan innebär att patienten ses som en jämlik partner i vården. Patienten är en person med
erfarenhet och kunskap om sin egen situation. Patienten ges möjlighet att, efter förmåga och vilja, vara fullt insatt i och medverka vid planering av den egna vården. Det är viktigt att ett partnerskap skapas genom en god känslomässig kontakt till patienten för att sjuksköterskan ska kunna förstå kvinnan och därigenom ge den omvårdnad som krävs (Rask, Swahnberg, Lindell & Oscarsson, 2017). Sjuksköterskan behöver reflektera över kraften professionen medför och försöka skapa en atmosfär av öppenhet och ärlighet utan att tappa
professionaliteten (Kvåle & Bondevik, 2008). Den drivande kraften inom personcentrerad vård har varit att skapa en jämvikt i det annars skeva maktförhållandet mellan vårdare och patient. Att placera personen i centrum för vårdverksamheten innebär att se patienten som en
8 person med jämställda rättigheter och möjligheter (Santamäki Fischer, 2010). Identiteten och maktförhållandet ändras om personcentrerad vård införs, och vid omställningen till
personcentrerad vård blir utgångspunkten partnerskap mellan professionella vårdare och patienter (Ekman & Norberg, 2013).
Problemformulering
Globalt sett är cervixcancer den fjärde mest förekommande malignitet bland kvinnor och resulterar i 530 000 nya fall årligen med 270 000 dödsfall (Bacon et al., 2017). Insjuknandet i cervixcancer har ökat i Sverige för första gången på flera decennier (Cancerfonden, 2018).
Vid sjukdomsbeskedet upplever många ångest och osäkerhet (Bertram & Magnussen, 2008).
Sjuksköterskan behöver ha kunskap om upplevelsen vid ett sjukdomsbesked för att få en förståelse för dessa patienter och därmed öka möjligheter för patienten att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och genom att ha förståelse för patienters upplevelser av att få beskedet cervixcancer, kan omvårdnadsarbetet uppnå en högre kvalitet. Om sjuksköterskan har kunskap och förståelse om hur dessa patienter upplever situationen, ökar det möjligheterna för att omvårdnaden anpassas efter personens behov och därmed blir omvårdnaden
personcentrerad.
Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer
Metod
Design
Studien utgick från en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2017) och baserades på bloggar. Kvalitativ metod avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. Den kvalitativa forskningen äger rum i fenomenets naturliga miljö och det finns ingen absolut sanning eller något som är fel i en erfarenhet. Kvalitativ metod är lämplig när forskaren söker en förståelse för ett specifikt fenomen (Henricsson & Billhult, 2017). Induktiv ansats innebär att slutsatser dras från empiriska erfarenheter och är lämplig när ett specifikt fenomen studeras och sedan beskrivs på ett så korrekt sätt som möjligt (Priebe & Landström, 2017). Valet att använda bloggar för
9 inhämtande av data grundades i att ta del av kvinnornas livsberättelser. Koncentrationen var på de delar som handlade om upplevelsen vid sjukdomsbeskedet för att försöka förstå den verkliga upplevelsen av det fenomenet. Kvinnorna skrev blogginläggen direkt ur deras vardag. De bestämde själva när och var de skulle skriva och det fanns inga ledande frågor som kunde styra deras beskrivning av upplevelsen. Enligt Cognet et al., (2016) delar många med sig av reaktioner och upplevelser vid cancerbesked. Inhämtande av data via sådana bloggar kan bidra till att förstå en unik livsupplevelse (Cognet et al., 2016). Syftet med denna studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid ett cancerbesked. Genom att ta del av kvinnornas livsberättelser via bloggar kan förståelsen och kunskapen öka och därmed främja sjuksköterskans möjlighet att erbjuda personcentrerad vård.
Berättelser som dagböcker, memoarer och bloggar kan ses som livsberättelser. Ur ett omvårdnadsperspektiv handlar det om beskrivningar skrivna av personer som på olika sätt upplever hälsa/ohälsa, lidande och vård. Bloggar kan ha som syfte att beskriva hur människor i olika skeden i livet upplever olika situationer. Bloggar kan vara skrivna i ett underhållande eller upplysande syfte och innehåller ofta detaljerade och rikliga beskrivningar av människors vardag (Dahlborg-Lyckhage, 2017). Inhämtande av data via bloggar valdes för att komma nära personernas upplevelser som då beskrivs med egna ord och i den egna miljön. Studiens analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys som följer Lundman och Hällgren
Graneheims (2017) tillvägagångssätt. Analysmetoden valdes för att den var lämplig då studien baserades på bloggar och författarna ville komma nära kvinnornas livsberättelser och upplevelser.
Urval
Inklusionskriterier var att bloggarna skulle behandla cervixcancer och vara skrivna av kvinnor som fått sjukdomsbeskedet. Bloggarna skulle vara öppna för allmänheten att läsa.
För att få aktuell data skulle bloggarna inte vara äldre än 10 år. Inklusionskriterier var även att bloggarna skulle vara skrivna av kvinnorna själva.
Datainsamling
Google (2019) användes som sökmotor för att hitta bloggar. Google använder sig av ett rankingsystem och går igenom hundratals miljarder webbsidor för att ge användbara och relevanta resultat. För att ge den mest användbara informationen tittar Söks algoritmer på flera olika faktorer, som sidornas relevans och användbarhet. Google innehåller flera
10 funktioner, bland annat en ”avancerad sökning” (Google, 2019). Webben är tidernas största distributionskälla för information (Segesten, 2017). Funktionen ”avancerad sökning”
användes för att avgränsa sökningen vid samtliga sökord. Avgränsningar som gjordes var att språket skulle vara svenska och tidsperioden skulle vara inom tidsramen 2010–2019.
Sökorden “livmoderhalscancer” och “blogg” användes i första sökningen som gav 42 100 träffar. Resultatet innehöll endast ett fåtal bloggar. Mycket av informationen var artiklar i dagstidningar och fakta om sjukdomen. De tio första sidorna granskades, innehållet varierade, stor del var reklam och artiklar i kvällstidningar. De träffar som inte uppfyllde
inklusionskriterierna och som var irrelevanta sorterades bort. Åtta bloggar hittades på de tio första sidorna. Dessa lästes i sin helhet av båda författarna. Utav dessa åtta bloggar,
inkluderades två. I den andra sökningen användes sökorden “cervixcancer” och “blogg”, vilket gav 133 000 träffar. Träffarna var till stor del irrelevant fakta och ett fåtal bloggar, fyra stycken lästes i sin helhet. Två av bloggarna uppfyllde inklusionskriterierna och inkluderades.
I den tredje sökningen användes sökorden “cervixcancer”, “besked” och “blogg”, vilket resulterade i 668 träffar. En blogg lästes och bedömdes relevant för studiens syfte. I den sista sökningen användes sökorden ”livmoderhalscancer”, ”besked” och ”blogg” vilket gav 11 200 träffar. De tio första sidorna granskades och tre bloggar valdes ut och lästes. Utav dessa tre bedömdes en av dem som relevant för studiens syfte (bilaga 1). Datamaterialet bestod av totalt sex bloggar (bilaga 2). För att säkerhetsställa kvaliteten på bloggarna användes källkritiska frågor som stöd för att granska bloggarna (bilaga 3).
Analys
En manifest innehållsanalys utfördes enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2017), vilket innebär ett textnära förhållningssätt, för att innebörden i texten inte ska feltolkas. Ett manifest innehåll kräver en viss tolkning, för att minska risken att helheten går förlorad och för att resultatet ska bli begripligt och meningsfullt (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
De utvalda bloggarna lästes flera gånger separat av författarna och diskuterades sedan för att säkerställa att innehållet uppfattats på ett likvärdigt sätt. En meningsenhet är en
meningsbärande del av texten som kan utgöras av ord, meningar och stycken av text som hör ihop genom sitt innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Cirka 220 meningsenheter i blogginläggen valdes ut. Sedan ska meningsenheter kondenseras, vilket är en process där texten kortas ned och därmed blir mer lätthanterlig, samtidigt som det centrala innehållet
11 bevaras (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). De utvalda meningsenheterna
kondenserades. Sedan ska meningsenheterna kodas, en kod är en etikett på en meningsenhet som kort beskriver dess innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Meningsenheterna kodades enskilt för att inte påverka varandra. De meningsenheter som fick samma kod, sorterades och grupperades efter liknande innehåll och bildade kategorier (bilaga 4). En kategori utgörs av flera koder som har ett liknande innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Etiska överväganden
All forskning bör ta etiska överväganden i beaktande, även forskning som genomförs via nätet, som bloggar. Bloggaren är inte alltid medveten om att innehållet används till forskning, men har själv valt att publicera texten offentligt (Kjellström, 2017). Bloggar som är öppna för allmänheten kan analyseras och användas för forskning. Ifall någon form av medlemskap eller om lösenord krävs bör avsändarens medgivande inhämtas (Segesten, 2017). Författarna har en skyldighet att undvika, förhindra och minimera att personerna i studien skadas.
Personerna som skrivit bloggarna bör inte utsättas för onödiga risker för skada eller sättas i en situation som upplevs obekväm. Deras information ska göra det möjligt att fullfölja studien då deras upplevelser är grunden för resultatet (Polit & Beck, 2016).
I analysen av blogginläggen läggs inga värderingar för att minimera risken att kränka och misstolka bloggarnas författare. Namnen på bloggarna exponerades inte i studien. För att minska risken för identifikation, benämndes därför bloggarna “blogg 1”, “blogg 2” och så vidare. Enligt Kjellström (2017) handlar konfidentialitet om att värna om känsliga uppgifter så att obehöriga inte kan ta del av dessa då det kan leda till identifiering av de medverkande.
Begreppet avser människors rättighet att vissa uppgifter hålls privata och att integriteten bevaras. Eftersom andra forskare, studenter och lärare behöver ta del av materialet, kan det inte utlovas att ingen kommer få ta del av innehållet (Kjellström, 2017). Målsättningen med arbetet var att bidra till att utöka sjuksköterskans kompetens för att kunna bemöta och erbjuda god personcentrerad omvårdnad för kvinnor vid beskedet cervixcancer. Kjellström och Sandman (2013) skriver att forskningsfrågor kan leda till kunskap som är till nytta för samhället och kan generera kunskap för en hållbar utveckling som gynnar framtida generationers liv.
12 Bloggarna som används i studien är offentliga och det är resultatet som kommer att få en spridning, inte personerna bakom bloggarna. Enligt Personuppgiftslag (PuL, SFS 1998:202) är personuppgifter all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Forskarna behöver bedöma hur känsliga uppgifterna är, i vilket sammanhang de förekommer och i vilket syfte de hanteras samt vilken spridning de kan få. Många av de som skriver bloggarna uttrycker att de vill dela med sig av sin historia för att hjälpa andra, detta tas i beaktning av författarna som anser att nytta väger över risker. Enligt World medical association (2018) bör risk och nytta hela tiden tas i beaktning under processen, för att försäkras om att nytta överväger riskerna.
Resultat
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer. I analysen framkom tre kategorier, se tabell 1.
Tabell 1. Kategorier
Kategorier
Att uppleva förtvivlan och rädsla Att ta upp kampen mot cancern Att uppleva en förändrad livssyn
Att uppleva förtvivlan och rädsla
Att uppleva förtvivlan och rädsla vid sjukdomsbeskedet var utmärkande bland bloggarna.
Flera av kvinnorna kände sig förtvivlade vid beskedet, de grät och visste inte hur de skulle hantera situationen. Känslan av att inte se någon mening med livet var det några kvinnor som upplevde vid beskedet. Livsglädje som de tidigare upplevt försvann och känslan av att ingenting spelade någon roll infann sig. Kvinnor ställde frågan hur de skulle kunna fortsätta leva livet efter detta besked. Aktiviteter som tidigare varit betydelsefulla och givit glädje till livet, var helt plötsligt meningslösa.
13 Flertalet kvinnor grät vid sjukdomsbeskedet, de kände sig ledsna över att ha drabbats och var rädda att deras familjer skulle bli lidande. Några av kvinnorna var i ung ålder och uttryckte ledsamhet för att de kanske förlorat möjligheten att få barn i framtiden. Andra kvinnor beskrev rädsla över att människor i deras omgivning inte skulle vilja prata med dem om sjukdomsbeskedet. Eftersom sjukdomen kan synas på utsidan, befarade kvinnorna att det skulle påverka omgivningens bemötande. Även om de var samma kvinna inombords så framkom rädsla för att deras förändrade utseende skulle stöta bort människor och innebära ensamhet.
Kvinnor beskrev att ordet cancer väckte känslor som fruktan och rädsla. De upplevde att panik och ångest sköljde över dem, de beskrev känslan som att de föll fritt. I kvinnornas berättelser beskrev de känslan av att inte veta vad som skulle hända efter beskedet. Att inte veta hur framtiden skulle se ut var en påfrestande situation, sömnen påverkades och oron tog över eftersom framtiden var osäker.
”Ordet som väcker alla känslor. Ordet som får mina händer att skälva. Det ordet som får mig att känna rädsla och fruktan.” (Blogg 3).
Att ta upp kampen mot cancern
Att uppleva viljan att ta upp kampen mot cancern beskrevs i blogginläggen. I kvinnornas blogginlägg beskrevs att det inte endast var negativa känslor som uppkom vid
sjukdomsbeskedet. En del beskrev att upplevelserna snabbt övergick från förtvivlan och rädsla till kraft att kämpa mot cancern. Kvinnorna skrev om hatet som växte till cancern efter sjukdomsbeskedet, och hur det övergick till en kamp för att övervinna sjukdomen. Kvinnor skrev också om övergången från hat till livslust som gav en större drivkraft i kampen. I flertalet av bloggarna beskrevs upplevelser av styrka och en vilja att aldrig ge upp kampen mot sjukdomen.
Jag är inte den som ska dö, du är! Jag har cancer i min kropp, jag har livmoderhalscancer! Så om mitt humör sviktar, eller orken är knapp. Tro inte, inte att jag har gett upp min kamp. Det gör jag ALDRIG, den har bara börjat! (Blogg 2).
Cancern beskrevs som en oinbjuden ”gäst” i kroppen och i blogginlägg beskrevs hatet mot den oinbjudna ”gästen” som skulle övervinnas. Upplevelsen av övergången från känslor av
14 panik, oro och ångest till en inre kamp för överlevnad beskrevs komma ganska plötsligt.
Kvinnor beskrev att de tog kommandot över situationen och viljan att återfå kontrollen över livet gav inre kraft att kämpa mot cancern. Kampen sågs som en löptävling där
tävlingsinstinkten blev drivkraften för att vinna över sjukdomen.
Prick där gick allt in i ett annat skede. Från panikoro och ångest rakt in i överlevnad. Vad gör vi nu? Vad är nästa steg? Hur fixar vi detta? Kan man bara operera ut allting på en gång och typ vara klar med det? (Blogg 6).
Att uppleva en förändrad livssyn
Att uppleva en förändrad livssyn vid sjukdomsbeskedet beskrevs i blogginläggen. Vid sjukdomsbeskedet upplevde kvinnorna att de såg på livet med andra ögon än vad de gjort tidigare och att synen på livet förändrades. I bloggarna fanns beskrivningar om hur kvinnor vid sjukdomsbeskedet insåg vad som var viktigast för dem i livet och medvetenheten, insikten om att tiden som fanns kvar att leva var begränsad blev påtaglig. Kvinnor kände tacksamhet för saker de tidigare tagit för givet, som att vara född i ett land som Sverige som har tillgång till god teknik och kompetens inom hälso- och sjukvården. Det framkom
tacksamhet över att ha god ekonomi och därmed kunna fokusera på att bli frisk.
Den där tröjan, det där huset, den där bilen man kanske suktat efter är helt plötsligt en fruktansvärt löjlig önskan. Det är egentligen konstigt att man måste bli så sjuk att man börjar se livet med andra ögon för att bli så medveten om tiden som finns kvar. Detta tänket borde man ha långt innan man ens blir sjuk men det fungerar inte så, och det är konstigt nog helt naturligt! (Blogg 1).
Andra kvinnor upplevde att deras värld vändes upp och ned vid sjukdomsbeskedet.
Kvinnorna tappade orienteringen och framtiden kändes oviss, som att gå in i en hiss med omarkerade knappar. Det finns beskrivet att kvinnor upplevde att det var svårt att hantera detta tuffa besked, som att hela livet ställdes på ända, både för kvinnan, familjen och
omgivningen. En del beskrev upplevelsen av beskedet som att falla ner i ett svart hål och som att livet ställdes på sin spets. Sjukdomsbeskedet satte igång existentiella tankeprocesser där frågor som hur länge de hade kvar att leva och om de skulle börja planera för begravning.
15
“Den 11 november 2013 fick jag beskedet. De har upptäckt cancerceller på min livmoderhals.
Cancer. Min värld vändes upp och ned.” (Blogg 5).
Kvinnor beskrev att när de tog emot beskedet så trodde de inte att informationen stämde och att de hade tagit fel på person. Kvinnorna uttryckte att det var svårt att förstå allvaret med diagnosen och fullt ut inse att sjukdomen drabbat just dem och deras liv. Varje dag kunde de läsa om andra människor som får cancerbesked, men att själv bli drabbad var något annat. En majoritet av de yngre kvinnorna kände sig lurade vid beskedet eftersom de alltid gått på cellprovtagningar och fått höra att cervixcancer ofta drabbar äldre personer. Trots att vissa gått på cellprovtagning regelbundet hade cancern inte upptäckts i ett tidigt skede. En del kände sig lurade då de inte hade någon i släkten som drabbats och därför fått höra att de inte skulle oroa sig för cancer. Nu tog livet en ny vändning.
Allt var över. Det spelade ingen roll. Jag hade cancer och jag fick sex månader med min son och 30 år av mitt liv. Nu var det slut. Jag var förbrukad och smittad, levt med den här himla tumören i tio, femton år, som de inte upptäckt på något cellprov. Jag kände mig lurad. På livet. (Blogg 4).
16
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid beskedet av diagnosen cervixcancer.
Metoddiskussion
Valet av en kvalitativ studiedesign var lämplig eftersom syftet var att beskriva upplevelser.
En kvalitativ metod lämpar sig när personers levda erfarenheter ska studeras och forskaren söker en förståelse för ett fenomen (Henricsson & Billhult, 2017). Tillförlitlighet handlar om sanningshalten i de resultat som presenteras. Det handlar också om att synliggöra
analysprocessen genom en noggrann dokumentation (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). För att ta del av kvinnornas livsberättelser baserades studien på bloggar för att få en verklig bild av upplevelsen vid sjukdomsbesked. Kvinnorna som skrev bloggarna befann sig i den egna miljön och skrev enbart utifrån egna tankar, vilket ökade tillförlitligheten.
Kvinnorna i studien påverkades inte av en forskares frågor när de bloggade utan skrev frivilligt om deras upplevelser och känslor i stunden, vilket kan ses som en styrka med studien. Genom att basera resultatet på blogginlägg där kvinnorna beskriver sina livsberättelser, kunde syftet besvaras. Skärsäter och Ali (2017) skriver att en känsla av anonymitet kan bidra till att bloggaren känner öppenhet, till skillnad från en intervju där genomarbetade frågor ställs.
I resultatet finns citat från blogginläggen för att få en förståelse för kvinnornas livsberättelser och upplevelser. Detta stämmer överens med Collin (2005) som anser att tillförlitlighet hotas om det inte går att visa exempel från inhämtad data. Citat används för att synliggöra vad kvinnorna skriver i blogginläggen, vilket kan ses som en svaghet då bloggarna kan hittas vid sökning av citaten. Ali och Skärsäter (2017) skriver att citat är sökbara och om någon söker på de exakta formuleringarna, kommer de troligen hitta källan och därmed också personen som skrivit texten.
Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultaten kan vara giltiga i andra
sammanhang. Ett sätt att stärka överförbarheten är att ge läsaren en noggrann beskrivning av deltagarna och studiekontexten. Bedömningen av överförbarhet görs sedan av den enskilda läsaren (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Sökförfarandet finns redovisat som en bilaga där sökningens samtliga steg finns beskrivna (bilaga 1). En sammanfattning av de sex
17 bloggarna som inkluderades i studien finns beskrivet för att underlätta läsarens bedömning av studiens överförbarhet (bilaga 2).
Giltighet handlar om de strategier för val av deltagare, att finna deltagare som bedöms ha erfarenhet av det som ska studeras. Val av bloggar grundades i studiens inklusionskriterier som framtogs för att få fram de deltagarna med den erfarenhet som studien avsåg studera.
Sökverktyget ”avancerad sökning” i Google (2019) användes för att avgränsa sökningen och tidsperioden 2010–2019. Blogginlägg som används i studien kan försvinna eftersom internet är ett nätverk som konstant förändras, varje dag. Enligt Segesten (2017) råder en total blandning av olika slags information på webben som presenterats i varierande former och som framförallt är av varierande kvalitet.
Verifierbarhet handlar om hur väl resultatet finns representerat i det materialet som samlats in (Lincoln & Guba, 1984). Ett sätt att minimera risken är triangulering som innebär att
materialet analyseras och tolkas av två eller fler personer för att inte resultatet ska färgas av en enskild persons förförståelse. Detta ökar tillförlitligheten och verifierbarheten i studien eftersom materialet analyserats av två personer.
I varje text finns ett manifest innehåll och ofta ett latent där det manifesta innehållet handlar om det textnära, uppenbara innehållet. Det latenta innehållet handlar om textens
underliggande budskap, det som kan läsas mellan raderna. Både manifest och latent innehåll kräver tolkning men tolkningarna varierar i djup och abstraktionsnivå. Abstraktion innebär att förstå innehåll på en högre logisk nivå (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Valet att stanna vid en manifest analys kan ha varit en begränsning då analysen gjordes textnära, medan en latent analys med högre grad av abstraktion och tolkning hade kunnat bidra till ännu djupare förståelse för kvinnornas upplevelse. Analysprocessen inleddes först genom att läsa igenom materialet enskilt för att sedan gemensamt reflektera kring det som framkommit.
Genom att gå igenom materialet enskilt, fick båda författarna grundläggande förståelse för materialet. Detta underlättade analysen och diskussionen då förståelsen för materialet var liknande. Författarna kunde alltså inte i detta skedet påverka varandra vilket var en fördel.
Texterna lästes igenom flera gånger för att inget skulle missas eller feltolkas. Det var en komplicerad process att genomföra eftersom författarna lätt uppfattade underliggande känslor och innehållsanalysen blev tolkande. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) skriver att manifest innehållsanalys kräver tolkning men inte på samma djup som vid latent analys. En
18 ytlig förförståelse fanns innan studien inleddes, vilket gjorde att omedvetna tolkningar av kvinnornas bloggtexter var omöjligt att undvika. Trots den förförståelse som fanns
fördjupades denna och ny kunskap erhölls. Som Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver kan förförståelsen öppna för möjligheten att upptäcka ny kunskap och få en djupare förståelse.
Valet av att använda personcentrerad vård som referensram kan ha begränsat studiens resultatdiskussion. Det framkom svårigheter i att koppla den valda referensramen till resultatet eftersom det inte framkom något om kvinnans relation och partnerskap till
sjuksköterskan. En omvårdnadsteori hade kunnat synliggöra relationen mellan referensramen och resultatet. Det går att ifrågasätta objektiviteten i resultatet då författarna lätt
sympatiserade med kvinnorna som personer och detta visades i analysprocessen i form av tolkning i för stor utsträckning. Detta underlättades dock när kvinnorna avidentifierades och alla bloggtexter plockades ut, vilket gjorde det lättare att ta bort kopplingen mellan person och text.
Resultatdiskussion
I resultatet presenteras tre kategorier som beskriver kvinnornas upplevelse vid
sjukdomsbeskedet cervixcancer, att uppleva förtvivlan och rädsla, att ta upp kampen mot cancer och att uppleva en förändrad livssyn. Det framkom i resultatet att kvinnornas upplevelser vid sjukdomsbeskedet varierade. Kvinnorna upplevde påfrestande känslor vid beskedet, såsom panik, ångest, rädsla och känslan av att bli lurad på livet. Resultatet
överensstämmer med Bertram och Magnussen (2008) studie som också beskriver att många kvinnor upplever ångest i samband med sjukdomsbeskedet. Monsonego, Cortes, Pereira-Da- Silva, Gorge & Klein (2011) menar att symtom som ångest och panik är vanligt
förekommande reaktioner hos kvinnor som drabbas av cervixcancer.
Hat mot sjukdomen var en vanlig respons, kvinnorna beskrev att hatet senare övergick till en drivkraft. Drivkraften grundades i att ta kommandot i situationen och återfå kontrollen över livet. Yang, Liu, Wang, Wang och Wang (2014) redogör för att kvinnor upplevde att ilskan som först infann sig övergick till hopp och optimism inför livet. Genom sjuksköterskans stöd uppstod en optimism hos patienten som förändrade attityden till positiva förväntningar om framtiden (Yang et al., 2014). Kvinnor uttryckte att en inre kraft bildades genom att ta kommandot i situationen och återfå kontrollen över livet. Enligt McPherson (2003)
19 minimerade patienter den negativa inställningen inför sjukdomen genom att jämföra cancer med andra utmaningar eller genom att observera andra människor som hade det sämre.
Önskan att bekämpa sjukdomen och sjuksköterskans positiva påverkan resulterade ofta i att patienterna stötte bort negativa reaktioner och styrkan av att vinna kampen blev dominerande (McPherson, 2003).
I resultatet framkom att kvinnorna upplevde att de såg på livet med andra ögon vid beskedet.
Resultatet stämmer överens med Ding, Hu och Hallberg (2015) studie där det framkom att i samband med sjukdomsbesked blir det en plötslig livsförändring (Ding et al., 2015).
Kvinnorna fick en förändrad livssyn och det blev påtagligt vad som var viktigast i livet, flera kände att familjen fick en starkare relation. Lloyd, Briggs, Kane, Jeyarajah och Shepherd (2014) bekräftar att flera kvinnor tyckte att deras cancerbesked ändrat deras syn på livet och familjen fick en närmare relation till varandra (Lloyd et al., 2014). Andra kvinnor beskrev upplevelsen som att deras värld vändes upp och ned, som att falla ner i ett svart hål. Hammer, Mogensen och Hall (2009) menar att kvinnorna i deras studie som nyligen mottagit ett
sjukdomsbesked pendlade mellan positiva förväntningar på att bli frisk och skrämmande känslor av att sjukdomen aldrig skulle försvinna.
Juraskova, Butow, Sharpe & Campion (2017) beskriver att personer uttrycker ilska och irritation mot sjukdomen eftersom de följt en hälsosam livsstil och genomgått regelbundna hälsokontroller i form av cellprovtagning. De känner sig bedragna på livet eftersom de anser att de levt på “rätt” sätt. McPherson (2003) menar att patienter, efter beskedet tillbringade tid för att försöka förstå anledningen till att cancern uppstått. Patienterna fruktade sitt nästa vårdtillfälle och var rädda för det okända. Att inte veta hur framtiden såg ut upplevdes som skrämmande.
Resultatet visade på att kvinnor upplevde en förändrad livssyn och påfrestande känslor. Det framkom också att negativa känslor kunde övergå till en positiv inställning. McCance och McCormack (2019) skriver att sjuksköterskan bör arbeta med patientens livsinställning och värderingar, vara genuint engagerad, ha förståelse och arbeta för partnerskap. Detta arbetssätt fokuserar specifikt på patienten som person. God kommunikation är en förutsättning.
Sjuksköterskans närvaro visar på ett engagemang som bejakar patientens unika egenskaper och värde, som avspeglar kvaliteten på relationen mellan sjuksköterska och patient (McCance
& McCormack, 2019). För att vården ska utgå från personen i centrum krävs att
20 sjuksköterskan har kännedom om personen, därför är det av betydelse att ta del av
livsberättelsen. Sjuksköterskans uppgift är att lyssna och ta emot berättelsen (Santamäki Fischer, 2010). Sjuksköterskan behöver förstå komplexiteten i hopp och dess nära koppling till förtvivlan eftersom dessa har nära koppling. Genom att sjuksköterskan har kunskap om sambandet mellan dessa känslor kan sjuksköterskan stötta när förtvivlan blir märkbar för att hjälpa patienten att aktivera inre styrka och kraft så att känslan av hopp infinner sig
(Hammer, Mogensen & Hall, 2009).
Slutsats
Studiens resultat beskriver kvinnors upplevelser vid beskedet cervixcancer. Kvinnornas livsberättelser understryker variationer av upplevelser och att känslor av rädsla och förtvivlan kunde omvandlas till något konstruktivt. Patientens vilja att bekämpa sjukdomen kan
resultera i att negativa reaktioner kan stötas bort och styrkan av att vinna kampen kan bli dominerande. Resultatet kan verka som stöd för sjuksköterskors arbete i att skapa förståelse för dessa kvinnors upplevelser och kan göra det möjligt att stärka den personcentrerade vården.
Kliniska implikationer
Genom att sjuksköterskan har kunskap om upplevelser som kan uppstå vid ett
sjukdomsbesked kan omvårdnaden för dessa patienter förbättras. Om sjuksköterskan tar del av kvinnans livsberättelse, får sjuksköterskan en uppfattning om de behov och värderingar som individen har. Ett partnerskap skapas när sjuksköterskan har en öppenhet och vilja att lyssna på kvinnans egen livsberättelse. Genom en god känslomässig kontakt kan
sjuksköterskan visa empati för kvinnan och bidra till en personcentrerad omvårdnad.
Sjuksköterskans positiva inverkan kan resultera i att patienten fokuserar på det positiva och finner en inre styrka för att kämpa i kampen mot cancern. Detta partnerskap är essentiellt för att sjuksköterskan ska kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad för dessa kvinnor.
Förslag på fortsatt forskning
Det kan konstateras att det finns ett behov av utökad forskning på ämnet för att öka kunskap och förståelse av kvinnors upplevelser vid sjukdomsbeskedet cervixcancer. Genom ökad kunskap och förståelse för dessa kvinnors upplevelser kvalitén på den personcentrerade
21 omvårdnaden förbättras. Vidare forskning om hur kvinnor önskar bli bemötta av hälso- och sjukvården i samband med cancerbeskedet i form av djupintervjuer kan bidra till ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan kan utforma personcentrerad omvårdnad.
Självständighet
Samarbetet har under hela arbetet fungerat väl. Bakgrunden har skrivits tillsammans. Sökning av bloggar och kvalitetsgranskning utfördes gemensamt. Analysen gjordes först enskilt och diskuterades sedan. Metodavsnittet, resultatet, metoddiskussionen samt resultatdiskussionen genomfördes tillsammans där båda medverkade lika mycket. Bilagor samt justering av texten utfördes gemensamt.
22
Referenser
Ali, L., & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 217-232). Lund: Studentlitteratur.
Baccaro, LF., Conde, DM., Costa-Paiva, L., Grion, RC., Pinto-Neto., AM., Vaz, AF. (2016).
Sexual function and quality of life in women with cervical cancer before radiotherapy: a pilot study. Archives of Gynecology and Obstetrics, 293(4), 879–886. doi: 10.1007/s00400-015- 3874-z
Bacon, MA., Bajaj, A., Chuang, LT., Fisher, BJ., Gaffney, DK., Harkenrider, MM., Jhingran, A., Kichener, HC., Mileshkin, LR., Small, W Jr., Viswanathan, AN. (2017). Cervical cancer:
A global health crisis. Cancer, 123(13), 2404–2412. doi: 10.1002/cncr.30667
Benzein, E. (2012). Hopp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 239–248). Lund: Studentlitteratur.
Bertram, C. C. & Magnussen, L. (2008). Informational needs and the experiences of women with abnormal Papanicolaou smears. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 20(9), 455–62. doi: 10.1111/j.1745-7599.2008.00341.x.
Billhult, A. & Henricsson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. (upplaga 2:1/ s. 111–117). Lund: Studentlitteratur.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E & Andersson, U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi.
Lund: Studentlitteratur.
Cancerfonden. (2018). Kraftig ökning av livmoderhalscancer. Hämtad 2019-11-04 från https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/livmoderhalscancer/kraftig-okning-av- livmoderhalscancer
Chauhan, M., Khanna, G., Kriplani, A., Kumari, R., Sharma, JB., & Vaeshya, V. (2018) Tuberculosis of the cervix: An uncommon cause of vaginal discharge in a post-menopausal woman. The national medical journal of India, 31(3), 149–150. doi: 10.4103/0970-
258X.255757
Cognet, M., Dumitriu, ME., Lam-Kin-Teng, MR., Renaud, L., Rhéaume, J., & Zanchetta, MS. (2016). From early detection to rehabilitation in the community: reading beyond the blog testimonies of survivors´ quality of life and prostate cancer representation. Health and quality of life outcomes, 14(1), doi: 10.1186/s12955-016-0568-6
Cohen, S.D., Cukor, D., & Kimmel, P.L. (2016). Anxiety in Patients Treated with Hemodialysis. Clinical journal of the American Society of Nephrology: CJASN, 11(12), 2250–2255. doi: 10.2215/CJN.02590316
Collin, L. (2005). Variation i webbdiskussion- en fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. Åbo: Åbo Akademis förlag.
23 Cook, O., Mclntyre, M., Recoche, K., & Lee, S. (2017). Experiences of gynecological cancer patients receiving care from specialist nurses: a qualitative systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports, 15(8), 2087–2112. doi:
10.11124/JBISRIR-2016-003126
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (upplaga 3:1 s. 171–
181). Lund: Studentlitteratur.
Ding, Y., Hu, Y., & Hallberg, IR. (2015). Chinese women living with cervical cancer and the first 3 months after diagnosis: a qualitative study. Cancer nursing, 38(1), 71–80. doi:
10.1097/NCC.0000000000000133
Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K.
Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå (s. 29–60). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Begrepp. Hämtad 2019-11-13 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Fu, Y., & Wang, Z. (2018). A retrospective pilot study of high quality nursing care for cervical nursing care. Medicine, 97(43), 1-3. doi: 10.1097/MD.0000000000012992
Georgsson, S. & Stenström Bohlin, K. (2016). Gynekologi. I C. Kumlien & J. Rystedt (Red.), Omvårdnad och kirurgi (Uppl 1:1 s. 477–491). Lund: Studentlitteratur.
Google. (2019). Så fungerar sökalgoritmer. Hämtad 2019-12-10 från https://www.google.com/intl/sv/search/howsearchworks/algorithms/
Hamilton, W., & Walker, S. (2017). Risk of cervical cancer in symptomatic women aged >40 in primary care: A case-control study using electronic records. European journal of cancer care, 26(3), doi: 10.1111/ecc.12706
Hammer, K., Mogensen, O., & Hall, EO. (2009). Hope as experienced in women newly diagnosed with gynaecological cancer. European journal of oncology nursing: the offical journal of European Oncology Nursing Society, 13(4), 274–279. doi:
10.1016/j.ejon.2009.02.004
Håkansson Eklund, J., Holmström, I-K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K., Höglander, J., Sundler, A-J., Condén, E., Summer Meranius, M. (2018). ”Same same or different? A review of reviews of person-centred and patient-centred care. Elsevier, 102(219), 3–11. doi:
10.1016/j.pec.2018.08.029
Internetstiftelsen. (2016). Källkritik på internet [Broschyr]. Stockholm. Hämtad från https://internetstiftelsen.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf
Juraskova, I., Butow, P., Sharpe, L., & Campion, M. (2007). What does it mean? Uncertainty, trust and communication following treatment for pre-cancerous cervical abnormalities.
Psycho-oncology, 16(6), 525-533. doi: 10.1002/pon.1104
24 Kang, SY., Kim, DH., Kim, HW., Kim, YH., Kim, I., Lee, EJ., & Lee, DB. (2019). Clinical nurses´awareness and caring experience for patients with cervical cancer: A qualitative study.
PloS One, 14(5), 1–13. doi: 10.1371/journal.pone.0217201
Kjellström, S., & Sandman, L. (2013). Etikboken (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (Upplaga 2:1/s. 57–77). Lund: Studentlitteratur.
Komatsu, H., & Yagasaki, K. (2014). The power of nursing: guiding patients through a journey of uncertainty. European journal of oncology nursing: the offical journal of European Oncology Nursing Society, 18(4), 419–424. doi: 10.1016/j.ejon.2014.03.006 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Kvåle, K., & Bondevik, M. (2008). What is important for patient centred care? A qualitative study about the perceptions of patients with cancer. Journal of Caring Sciences, 22(4), 582–
589. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00579.x
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1984). Naturalistic Inguiry. Newbury park: Sage Publications.
Lloyd, PA., Briggs, EV., Kane. N., Jeyarajah, AR., Shepherd, JH. (2014). Women's experiences after a radical vaginal trachelectomy for early stage cervical cancer. A descriptive phenomenological study. European journal of oncology nursing: the offical journal of European Oncology Nursing Society, 18(4), 362–371. doi:
10.1016/j.ejon.2014.03.014
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Upplaga 3:1/s. 219–234) Lund: Studentlitteratur.
McCance, T., & McCormack, B. (2019). Personcentrerad omvårdnad. I. Leksell & Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 76–88). Stockholm: Liber AB.
McPherson, G. (2003). Patients with cancer often felt a need to conceal their distress to protect family, friends, and doctors. Search for Evidence Based Nursing, 6(3), 95. doi:
10.1136/ebn.6.3.95
Mikov, T., & Sarenac, T. (2019). Cervical cancer, Different Treatments and Importance of Bile Acids as Therapeutic Agents in This Disease. Frontiers in pharmacology, 4(10), 1–29.
doi: 10.3389/fphar.2019.00484
25 Monsonego, J., Cortes, J., Pereira da Silva, D., Jorge, A. F. & Klein, P. (2011). Psychological impact, support and information needs for women with abnormal Pap smear: comparative results of a questionnaire in three European countries. BMC Women’s Health, 11(18).
doi:10.1186/1472-6874-11-18
Peate, I. (2019). Cervical cancer. British journal of healthcare assistants, 13(3), 110–116.
doi: 10.12968/bjha.2019.13.3.110
Polit, D F., & Beck, C.T (2010). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (Upplaga 9). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur.
Rask, M., Swahnberg, K., Lindell, G., Oscarsson, M. (2017). Womens experiences of abnormal Pap smear results - A qualitative study. Sexual & reproducive health care: offical journal of the Swedish Association of Midwives, 12, 3–8. doi: 10.1016/j.srhc.2017.01.002 Santamäki Fischer, R. (2010). Att samla in och använda livsberättelser - teorier och metoder.
I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (s. 39–49). Lund:
Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (upplaga 3:1 s.
49–58). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2015). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa (Upplaga 2:3/s. 611–638). Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening (2016a). Personcentrerad vård [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2016b). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
World medical association. (2018). WMA declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2019-11-27
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Yang, YL., Liu, L., Wang, XX., Wang, Y., Wang, L. (2014). Prevalence and associated positive psychological variables of depression and anxiety among Chinese cervical cancer patients: a cross-sectional study. PloS one, 9(4), 1–9. doi: 10.1371/journal.pone.0094804
26
Bilaga 1 Sökförfarande
Databas Datum Sökord Antal
träffar
Granskade sidor
Utvalda bloggar Google 2019-11-04 ”Livmoderhalscancer”
”Blogg” 42 100 10 2
Google 2019-11-04 ”Cervixcancer”
”Blogg” 133 000 10 2
Google 2019-11-04 ”Cervixcancer”
”Besked”
”Blogg”
668 10 1
Google 2019-11-19 ”Livmoderhalscancer”
”Besked”
”Blogg”
11 200 10 1
27
Bilaga 2 Bloggsammanfattning
Blogg 1: Kvinna i 40-årsåldern, gift och trebarnsmamma. Skriver om sin sjukdom och sitt liv.
Skriver om insjuknandet 2017 och sina upplevelser kring det och livet efter.
Blogg 2: Kvinna i 25-årsåldern, ingen partner, inga barn. Skriver om när hon 2013 drabbades av cervixcancer. Hon bloggar i hopp om att vara till stöd och hjälpa andra.
Blogg 3: Kvinna i 30-årsåldern, inga barn. Hon skriver om när hon 2015 fick beskedet cervixcancer och kampen mot sjukdomen.
Blogg 4: Kvinna i 30-årsåldern, skild, inga barn. Hon fick sitt besked 2018 och skriver om detta samt sina intressen i bloggen. Hon skriver att hon vill dela med sig av sin erfarenhet för att hjälpa andra.
Blogg 5: Kvinna i 20-årsåldern, sambo, inga barn. Hon har bloggat om sitt liv i många år innan hon blev sjuk. Hon skriver om när hon får beskedet cervixcancer 2014 och resan efter det.
Blogg 6: Kvinna 35-årsåldern, två barn. Hon använder sin blogg för att skriva om sin resa från dagen hon fick beskedet 2016 och kampen för livet.
28
Bilaga 3 Källkritiska frågeställningar
Äkthet. Är källan vad den utgör sig? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som vittnar om anses vara mer trovärdiga.
Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?
Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?
29
Bilaga 4 Exempel på innehållsanalys
Meningsenheter Kondensering Kod Kategori
”Jag såg på långt håll när läkaren kom i korridoren att det var det värsta svaret man kan få. Vi satte oss ner och han sa – proverna som vi tog visar att du har en livmoderhalscancer.
Jag läste provsvaret, skivepitelcancer. Det kan inte stämma! Jo det var mitt namn och personnummer.
Det kändes som jag föll fritt, paniken och ångesten sköljde över mig – mina barn! Jag kunde inte dö nu när de är så små 1 och 6 år gamla.”
Det kan inte stämma! Jo det var mitt namn och personnummer. Det kändes som jag föll fritt, paniken och ångesten sköljde över mig.
Panik och ångest Att uppleva
förtvivlan och rädsla
”Ordet som väcker alla känslor, ordet som får mina händer att skälva. De ordet som får mig att känna rädsla och fruktan.”
De ordet som får mig att känna rädsla och fruktan
Rädsla och fruktan Att uppleva
förtvivlan och rädsla
”En oinbjuden gäst har flyttat in i min kropp. Min kropp som jag äger har blivit sjuk av denna oinbjudna gäst. Jag kommer aldrig att hälsa dig
välkommen, du kommer aldrig att få känna dig älskad här hos mig. Jag
kommer alltid att hata dig, och jag
Jag kommer alltid att hata dig, och jag kommer kriga för att du ska känna dig rädd.
Kriga Att ta upp kampen
mot cancern
30 kommer kriga för att
du ska känna dig rädd
och fly din kos från mig och min kropp.”
”Prick där gick allt annat in i ett annat skede. Från panikoro och ångest rakt in i överlevnad. Vad gör vi nu? Vad är nästa steg? Hur fixar vi detta? Kan man bara operera ut allting på en gång och typ vara klar med det?”
Från panikoro och ångest rakt in i överlevnad.
Överlevnad Att ta upp kampen mot cancern
”Den där tröjan, det där huset, den där bilen man kanske suktat efter är helt plötsligt en fruktansvärt löjlig önskan. Det är egentligen konstigt att man måste bli så sjuk att man börjar se livet med andra ögon för att man blir så medveten om tiden som finns kvar.
Detta tänket borde man ha långt innan man ens blev sjuk men det fungerar inte så, och det är konstigt nog helt naturligt!”
Konstigt att man måste bli så sjuk att man börjar se livet med andra ögon för att man blir så medveten om tiden som finns kvar.
Livet med andra
ögon Att uppleva en
förändrad livssyn
”Allt var över. Det spelade ingen roll.
Jag hade cancer och fick sex månader med min son och 30 år av mitt liv. Nu var det slut. Jag var förbrukad och smittad, levt med den här himla
tumören i tio, femton år, som de inte
Jag kände mig lurad.
På livet. Lurad på livet Att uppleva en förändrad livssyn
31 upptäckt på något
cellprov. Jag kände mig lurad. På livet. ”
