TELEFONAKTIEBOLAGET LM ERICSSON ..;;.__:__: 19 :....:... 7 ....;.. 7 _ _ _ _
Verksamhetsberättelse och årsöversikt
HUVUDKONTOR
Telefonaktiebolaget LM Ericsson Telefonplan, 12625 Stockholm Telefon: 08/7190000
AKTIEANA NOTEAAS PA BÖASERNA l Stockholm
Amsterdam, Dusseldorf, Frankfurt am Main,
Gen~ve, Hamburg, London, Oslo och Paris BOLAGSSTÄMMA
A-och B aktier B-aktier
Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 6 juni 1978 kl. 16.0~ni / , tSal 500" i stockholmsmässans konferensdel, Mässvägen 1, Älvsj/
RÄTT ATT DELTAGA l BOLAGSSTÄMMAN
Bolaget tillämpar lagen om förenklad aktiehantering, varför aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämman, skall vara införd i den av Värde- ,.. IJapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast den 26 maj 1978.
_Aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhand- lare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Ororegistre- ringen måste vara verkställd senast den 26 maj 1978.
ANMÄLAN OM DEL TAGANDE l BOLAGSSTÄMMAN
För rätt att deltaga i bolagsstämman fordras, förutom den ovan angivna registreringen i aktieboken, att anmälan om deltagande i stämman görs till bolagets huvwdkontorsenast kl. 16.00 torsdagen den 1 juni 1978.
Anmälan skall göras per brev under adress Telefonaktiebolaget LM Ericsson, avd. Oj, 126 25 stockhol m, eller per telefon 08/719 93 56 mellan kl. 10.00 och 16.00.
UTBETALNING AV UTDELNING
l bolagsstämmans beslut om utdelning kommer att anges den dag då aktieboken och den i anslutning till aktieboken förda förteckningen över panthavare m fl skall avstämmas. styrelsen och verkställande di rek- tören har som avstämningsdag beslutat föreslå den 8 juni 1978. Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma
- <~tt utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 15 juni 1978 till
·1 Jem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den - nämnda förteckningen.
Utdelning på aktier för vilka aktiebrev utfärdats enligt det gamla syste- met kommer ej att utbetalas förrän utbyte av aktiebrev skett och införing verkställts i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken iller den i anslutning till aktieboken förda förteckningen över pant-
~.1avare m fl.
ADRESSÄNDRING
Aktieägare, som ändrat namn, adress eller kontonumm·er, bör snarast anmäla förändringen till sin förvaltare respektive VPC. Särskild blankett för anmälan tillhandahålls av bankerna.
Tryck: Ljungföretagen, Örebro
Omslaget: Den nya telefonapparaten DIAVOX.
Till vänster: Den första internationella förmedlingsstationen av typ ARE I3 togs i drift i Kuwait under augusti 1977.
Sidan 2: Montering av tjockfilmkretsar i RIPAs nya anläggning i Kista i norra Stockholm. RIPA är Skandinaviens största tillverka- re av elektronikkomponenter.
Innehåll
4
Ekonomisk översikt 1968-19775
Diagram över utvecklingen 1968-1977Arsredovisning och revisionsberättelse
6
Förvaltningsberättelse19
Koncernens resultaträkning20
Koncernens balansräkning22
Finansieringsanalys för koncernen och moderbolaget23
Moderbolagets resultaträkning24
Moderbolagets balansräkning26
Specifikation av innehav av aktier och andelar28
Kommentarer till boksluten32
Revisionsberättelse33
KoncernfaktureringArsöversikt
34
Sverige35
Europa (utom Sverige)37
Latinamerika37
Afrika37
Asien37
Australien39
USA och Kanada40
Ericssonkoncernens omfattning42
Produkter och systemHedersordförande
MARCUS WALLENBERG Telmologut doktor
Styrelse
BJöRN LUNDVALL oroforande
JAN WALLANDER Vtce oldfOrande
PETER WALLENBERG Vtca oroforande
AKE ANDERSSON NILS BERGGREN 'LENNART DAHLSTRÖM - LARS-OLOF EKEBERG
GUNNAR LAGERGREN WERNER SUNDELL RAGNAR WOXEN
~RN SVEDBERG
~erkslallande dtrektor
Suppleanter
TORSTEN BENGTSON GöRANBORG GUNNAR HÖGBERG GUSTAV LEVIN ARNEMOHLIN FRITZ STAFFAS HANSSUND
Direktion
BJÖRN SVEDBERG Verkställande direktor HANSSUND
Forate vtce verkstallande dtrektor ARNEMOHLIN
VK:e verkstallande dtrel<ti>r FRITZ STAFFAS
Vtee verkst8llande dtrektor lARSEDMARK Dtrei<!Dr
SVEN FAGERLIND Otrektor
BO LANDIN Drrek!Dr
~~~NLEDIN GÖSTA LINDBERG Otrektor
KARL-AXEL LUNELL D treklor
JAN STENBERG D t rektor
NILS SVENSSON D t rektor
YNGVE AKESSON Or rektor
övriga direktörer
OLOF ALSTROM STURE EDSMAN ROLF ERIKSSON HANS FLINCK NILS HOLMGREN ULFJOHANSSON TORSTEN LINDSTEDT SVEN LÖNNSTRÖM BENGT R SÖDERBERG NILS TENGBERG
Styrelsens ordförande, Tekn. dr Marcus Wallenberg, lämnade bolagets styrelse vid 1977 års bolagsstämma. Han invaldes i styrelsen år 1933. Sedan våren 1932 hade han medverkat i den arbetsgrupp som tillkallades för att rekonstruera bolaget efter följderna av Kreugerkraschen - en insats som i hög grad byggde på det internationella förtroende som familjen och Stockholms Enskilda Bank åtnjöt.
Dr Wallenberg har arbetat för bolaget under 45 år, varav 24 år som styrelsens ordFörande. Under denna långa tid genomförde han personligen framgångsrikt många för bolaget viktiga För- handlingar. Han lade fast riktlinjer för verksamheten som blev av avgörande betydelse, tog initiativ till åtgärder inom olika om- råden och medverkade vid lösningen av svåra frågor.
Av särskild betydelse blev den kontinuitet som hans långa med- verkan innebar inom ett område som trots den snabba tekniska utvecklingen präglas av krav på oavbrutet sarrunanhang mellan det förflutna och framtiden.
Det mål som han en gång själv satte 1933 "att säkerställa bola- gets fortsatta bestånd såsom ett livskraftigt, oberoende svenskt företag med möjlighet till fortsatt utveckling" uppnåddes sanner- ligen genom hans insatser och inspirerande ledning.
Styrelsen och de anställda framförde vid bolagsstämman 1977 i anföranden till sin avgående ordförande den stora tacksamhet som alla kände inf"ör hans gärning. Dessa återges i en bilaga till denna verksamhetsberättelse, liksom de anföranden som hölls av dr Wallenberg.
Bolagsstämman beslöt att anslå fem miljoner kronor till "Marcus Wallenbergs fond f"ör vetenskaplig forskning och utbildning"
med syfte att befrämja koncernens och dess anställdas vidare utveckling.
3
Ericsson koncernen - ekonomisk översikt 1968-1977
Ur resultaträkningen
Fakturer.ng
Vinst före bokslutsdis- pos1tioner och skatter i % av fakturering Avskrivningar Bokslutsdispositioner Skatter
Redovisad nettovmst Peraktie
Omräknad nettovinst Peraktie
Utdelmng Peraktie
(för år 1977 styrelsens förslag)
Ur balanaräkningen
Rörelsekapital
Forhållande kortfristtga tillgångar. kortfristiga skulder
Fastigheter, maskmer och inventaner, netto efter avskrivnmgar Långfnstiga skulder Mmontetens andel l eget
kapital Eget kapital
Ovrlga uppgifter
Investeringar 1 fastigheter, maskmer och inventaner Orderbestånd Antal anställda Antal akt1er
MilJoner kronor där ej annat anges
1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968
7832,6 7 311,5 7239,7 5987,6 5 212,3 4 294,1 3759,1 3159,5 2 906,8 2 521,1
552,9 406,6 731,4 817,8 883,6 540.8 476,8 498,9 463,1 365,9
7,1% 5,6 o/o 10,1% 13,7% 17,0 o/o 12,6 "'o 12,7 o/o 15,8% 15,9% 14,5%
303,1 289,6 263,0 226,9 201,0 162,4 128,2 109,4 91,4 85,4
85,7 111,2 313,8 354,1 171,5 95,3 160,7 141,9 108,0 64,3
220,9 140,3 215,5 251,2 348,9 207.2 144,6 164,3 187,7 153,4
192,7 145,0 169,8 197,3 280,0 180,0 132,3 175,1 151,8 137,1
8:84 6~65 779 905 12 85 8·26 607 804 6~97 6:29
12:35 9:73 14_23 14:92 15.88 10•10 9:09 11:15 9 36 7.66
108,9 108,9 111,5 92,3 84,6 76,9 67,7 67,7 67,7 51,3
5:00 5:00 5:12 4•24 3,88 3.53 3:11 3:11 3:11 2:35
4 366,0 4 031,6 4 371,7 3 428,0 3 290,7 2 840,4 2153,2 1 836,0 1 575,8 1 435,6
2,1:1 2,2:1 2.1.1 2,0:1 2,1.1 2,31 2,3:1 2,2'1 2,4:1 2,3.1
2094,8 2014,5 1 821,6 1 541,7 1 349,5 1 079,1 992,7 783,6 659,4 597,7 2477,5 2460,8 2 746,2 1 825,8 1 780,6 1 635,4 1 103.4 760,4 517,2 478,3
384,3 346,3 410,3 402,8 441.9 360,3 243,1 161,3 131,7 118,2
2877,3 2 593,6 2 121,3 2 043,8 1 919,9 1 570,0 1 448,4 1 383.8 1 255.7 1153,0
548,1 585,8 656,8 501,8 391 '1 370,8 402,3 272,6 163,0 168,0
8 565,0 7 522,0 9 162,0 7 701,0 6 795,0 4 875,0 4 099,0 3 611,0 3 018,0 2 836,0 66 400 71 100 84100 80 600 75 600 70 600 66 900 61 900 53 600 48 700 21 788 498 21 788 498 15 380 117 15 380 117 15 380 117 12 304 094 12 304 094 12 304 094 12 304 094 10 253 412
Vid beräkmng av vmst och utdelning per akt1e har hänsyn tagits till fondem•ss•oner åren 1969 och 1973 samt fond- och nyemission 1976 Omräknad nettovmst per aktie utgör den redovtsade nettovinsten, å ena sidan ökad med bokslutsdispositioner och å andra s1dan reducerad med den beräknade skattem1nsknmg som dessa medfört.
..
"'
.
Fakturering och orderbestånd
M il j. kr r--.---r---.--.----,.-- .----,.--.---,.---, 10000
2000
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77
Fastigheter, maskiner och inventarier
Milj. kr r--.--.---,--.----,--.---,--.--.---,
700
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 Årliga investeringar
Årliga avskrivningar
Faktureringen fördelad på värtdsdelar
Europa (utom Sverige) 36,3%
Sverige 16,4%
Latinamerika 29,8%
Afrika Asien Australien 15,4%
Vinst och utdelning per aktie
kr r---.--.---.-- .---.--.--.-- , - - . - - . 20
5
Omräknad nettovinst
Utdelning
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77
Antal anställda
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77
Faktureringen fördelad på produktgrupper
Publika telefon- stationer 49,6%
Abonnent- växlar, telefon- apparater,
snabb- telefonsystem
13,3%
Transmissions- utrustningar för teletrafik, radiokom- munikationssystem 6.5%
Övriga system och produkter 11,4%
Övrigt 2,4%
Militärt
elektronikmateriel, utvecklingsarbete 3.9%
5
Förvaltningsberättelse
Koncernens resultat i sammandrag
6
1977 t976 Pöcänu- MJ..T ring%
Beställningsingång 86f\5 7154 21
Orderbeständ 8565 7522 14
Fakturering 7833 7~ 7
ÖVerskott före bokslutsdi~-
pomiouer och 'lkatter 553 407 i % av f3k:n areringen 7.1% 5,6 s.;
Redovisad nettovin'Jt 193 145 Per aktie kr 8:84 7:l;C\
Omräknad nettovinst 269 212 Per aktie kr 12:35 10:45
Som en följd av under 1976 företagna fond- och ny- emissioner har vinst per aktie för 1976 beräknats
pa
ett teoretiskt antal om 20265067 aktier. För
tm
harvinst per aktie beräknats på det faktiska antalet om 21 788 498 aktier.
Det största kontraktet i LM Ericssons historia undertecknades i Riyadh i Saudiarabien den 25 januari 1978 av kommunikations- ministern, Dr Alawi Darwish Kayyal, och LM Eric s sons verkstäl- lande direktör Björn Svedberg tillsammans med representante från Philips och Bell Canada.
Den ekonomiska utvecklingen var 1977 svag i många in- dustriländer. Arbetslösheten fortsatte att utgöra ett bety- dande problem. Tillväxten i OECD-ländema var lägre än under 1976. I USA har konjunkturuppgången pågätt oav- brutet i snart tre är, om än i längsam takt, men de relativt goda konjunkturerna där har i stort sett inte fltt någon stimulerande äterverkan på andra länders ekonomi.
I Sverige var den ekonomiska utvecklingstakten låg. Ett högt kostnadsläge inom industrin medförde även 1977 en nedsatt konkurrensförmåga på exportmarknaderna samti- digt som efterfrågan var låg till följd av konjunkturerna.
För andra året i följd var den ekonomiska tillväxten i Sverige bland de lägsta inom OECD-ländema.
Den svenska kronan devalverades i två omgångar och kro- nans vägda genomsnjttsvärde beräknas under 1977 ha sjunkit med ca 17%. Devalveringarna innebar att valutor- na i flera länder, i vilka koncernen har stora investeringar, under 1977 inte utvecklades negativt mot den svenska kronan på samma sätt som under 1976.
Den svaga ekonomiska utvecklingen i ett flertal industri- länder med låg inhemsk efterfrågan och stigande arbetslös- het ledde till att industrin intensifierade sina export- ansträngningar. En allt mer protektionistisk inställning blev märkbar. Detta innebar för koncernens del i flera länder skärpta önskemål om export frän koncernbolagen i dessa länder.
Den restriktiva ekonomiska politiken innebar för ett fler- tal av koncernens kunder fortsatta begränsningar i investe- ringsanslagen. I några länder konstaterades en svagare abonnenttillväxt och mycket tyder på att ökningstakten i telenäten mattades under 1977.
Med ett fåtal undantag, varav moderbolaget är ett, baserar
~,de stora internationella leverantörerna av telekommunika- tionsutrustningar sin verksamhet på en betydande hemma- marknad. Minskningen i utbyggnadstakten i hemmaländer- nas telenät medförde intensifierade exportansträngningar av flera leverantörer. Under 1977 blev konkurrensen där- fOr betydligt härdare än tidigare. Konkurrenssituationen skärptes dessutom av att antalet kvalificerade leverantörer på den internationella marknaden ökade.
Prisbilden vid internationella upphandlingar var även un- der 1977 starkt varierande, men dess värre började en..s.ta- bilisering på en lägre nivå än tidigare bli märkbar.
Viktiga· konkurrensmedel är tekniskt avancerade produk- ter, en slagkraftig marknadsfOrlog och konkurrenskraftiga kreditvillkor.
Vid flera betydelsefulla upphandlingar under 1977 bestyrk- tes att koncernen ligger i absolut främsta ledet när det gäller tekniskt avancerade lösningar, särskilt inom telefon- stationsområdet.
För marknadsföringen har koncernen förmånen att dispo- nera över en internationellt mycket vittförgrenad organisa- tion som sedan lång tid etablerat ett förtroendefullt sam-
J arbete med kunder i hela världen. Detta har på ett avgö- rande sätt bidragit till koncernens framgångar. Genom mer än 130 dotterbolag, samarbetande bolag och tekniska kontor är koncernen representerad i över 40 länder och genom specialiserade representanter bearbetas markna- derna i över ytterligare 70 länder.
I fråga om konkurrens med förmånliga kreditvillkor befm- ner sig koncernen däremot i en mindre gynnsam situation än flera konkurrenter. Koncernen måste helt basera kre- ditvillkoren till kunderna på sin egen förmåga att anskaffa kapital till villkor, som är sämre än vad som i allmänhet gäller för konkurrenterna.
Beställningsingång
Koncernens beställningsingång under 1977 uppgick till 8 665 (7154) Mkr, vilket innebär en ökning med 21 % (1976 en minskning med 7 %) jämfört med föregående år.
Fördelning på större produktgrupper:
1977 1976 F ö ränd-
lf1 t2o
Mkr ring%Publika telefonstationer
~
3 143 34Abonnentväxlar, telefon- apparater och snabb-
telefonsystem l 014 949 7
Telex-, trafiksignalsystem
och komponenter 563 643 -12
Transmissionsutrustningar för teletrafik samt radio-
kommunikationssystem 503 596 -16 Militär elektronikmateriel
och utvecklingsarbete 508 291 75 Kabel, tråd och nätmateriel 1165 l 001 16 Andra koncernprodukter 480 312 54
Övrigt 210 219 - 5
Totalt 8665 7154 21
Beställningsingången för publika telefonstationer ökade kraftigt järnfOrt med 1976. Ökningen var koncentrerad till sista halvåret-och berodde i hög grad på att flera kunder av olika skäl sedan lång tid tillbaka avvaktat med placeringen av stora order.
Drygt halva orderingången 1977 av såväl lokal- som inter- urbanstationer avsåg koordinatväljarsystem. Detta inne- bar dock en minskad relativ andel, vilket också var för- utsett.
För moderniserade koordinatväljarsystem med datorstyr- da register (ARE) noterades en något lägre orderingång än förra året.
Beställningsingången för de helt datorstyrda systemen (AKE och AXE) ökade och deras relativa andel av beställ- ningsingången steg väsentligt.
För datorstyrda interurbanstationer med kodväljare (AKE) uppnåddes en något högre beställningsingång än året töre.
För fortsatt introduktion av koncernens datorstyrda tele- fonstationssystem AXE bedrevs under året en omfattande presentationsverksamhet. Närmare 30 symposier anordna- des i lika många länder med deltagare från olika telefon- forvaltningar.
De idriftsatta AXE-centralerna i Sverige och Finland fÖ- revisades får närmare l 500 besökare från olika länder över hela världen.
AXE-systemet fick under året sitt internationella genom- brott och orderingången kom att __ svara tör väl över en fjär~gel.~v total orderingång_ för lokäis-iäilöiier. Bestaii-
·ningar erhölls från sju länder.
I mitten av året beslöt regeringen i Australien i enlighet med den rekommendation, som lämnades av förvaltningen får den nationella telefontrafiken," att välja AXE-systemet f'Or framtida lokalstationer. V alet, som gjordes efter en anbudstävlan där världens mest kvalificerade leverantörer deltog, fick omfattande publicitet och bidrog tiD AXE- systemets snabba internationella genombrott.
I början av 1978 har tecknats två av de största avtalen i moderbolagets historia, nämligen med myndigheterna i
7
~
I januari 1978 tecknades två kontrakt på tillsammans 385 miljo- ner kronor med svenska televerket. Kontrakten undertecknades av televerkets generaldirektör Tony Hagström och LMEs VD Björn Svedberg.
San<liarabien och med det svenska televerket avseende le- veranser av AXE-utrustningar samt betydande kvantite- ter annan materiel ur koncernens produktprogram.
Trots den mycket hårda konkurrensen lyckades koncer- nen 1977 öka beställningsingången för abonnentväxlar, telefonapparater och snabbtelefonsyste m.
För de datorstyrda telexstationerna AXB 20, som är base- rade på samma teknik som AXE, gjordes under året en bred satsning på en internationell introduktion, vilken re- sulterade i att flera betydelsefulla beställningar erhölls under 1977 och i böJjan av 1978.
För transmissionsutrustningar förelåg redan tidigare en för hög internationell tillverkningskapacitet och en vikan- de efterfrågan. Följden blev en allt hårdare priskonkur- rens, som medförde att koncernens orderingång 1977 redu- cerades till ungefår 75 % av förra årets nivå. Koncernens dominerande leverantör av radioutrustningar, Svenska Radio AB, utvidgade sitt marknadsområde och noterade en ökad beställningsingång.
Tack vare en högt utvecklad teknik inom radar- och laser- området kunde moderbolaget uppnå väsentligt ökade be- ställningar för militär elektronikmateriel.
Den låga investeringstakten inom främst byggnadsverk- samheten medförde för koncernens kabelfabriker att or- deringången för kraftkabel minskade mot fOregående är.
Detta kompenserades emellertid av ökade beställningar av telekabel, varför orderingången för kabel totalt blev oför- ändrad. Beställningsingången för nätmateriel och nätan- läggningsarbeten steg markant, i första hand beroende på en mycket stor order från Libyen.
I andra koncernprodukter ingår från 1977, efter för- värv av ett svenskt installationsbolag, rör- och lednings- installationer, vilken verksamhet i f'c>rsta hand svarar för den ökade beställningsingången för denna produktgrupp.
Beställningsingängen fOrdelade sig geografiskt på följande sätt:
Sverige
Europa (utom Sverige) Latinamerika
ÖVriga marknader
1977 1976 Mkr 1438 1285 3067 2733 2515 1935 1645 1201
Föränd- ring%
12 12 30 37 Totalt 8 665 7 154 21 Av ökningen i beställningsingängen för Latinamerika ut- gjordes en stor del av indexreglerade pristillägg på faktu- rerade leveranser.
Moderbolagets beställningar från sådana kunder som slu-~
ter leveransavtal direkt med moderbolaget ökade under 1977 med över 460 Mkr, varav ca 75% avsåg utomeuro- peiska beställare.
En närmare redogörelse över utvecklingen inom de olika marknaderna lämnas i årsöversikten.
Produktion
Minskningen av moderbolagets beställningsingång under 1976 för elektromekaniska produkter och system fortsatte under 1977. Kapacitetsutnytljandet vid moderbolagets fabriker fOr denna produktion var därför lågt. För att redu- cera den för höga kapaciteten och för att möta den starkt ökade efterfrågan på elektroniska system fortsatte om- ställningen av tillverkningskapaciteten hos moderbolaget i accelererad takt. Av de 23 fabriksenheterna i Sverige är
l
11 nu hdt eller i huvudsak inriktade på elektroniktillverk- ning och ytterligare två under omställning.
I avsikt att utjämna sysselsättningen vid moderbolagets geografiskt utspridda tillverkningsenheter i Sverige, av
(
vilka en del har stor betydelse fOr ortens ekonomi, vid- togs även omfördelningar av enheternas produktion av elektromekanisk utrustning. Detta fOrorsakade kostsam- ma omskolningsprocesser.
För övriga svenska koncernbolag var kapacitetsutnyttjan- det mycket varierande. Tillverkningsenheter med inrikt- ning på elektronikutrustningar hade ett relativt högt utnytt- jande, medan det för andra enheter var lågt.
Med undantag för de tillverkande bolagen i Mexiko var be:...
lä~in~:eq i tillverkningen vid koncernens utländska fa-
briksbolag_9.tillf.r-0~e beroende på låg beställnings- ingång. Produktionsresurserna hos LM Ericsson i Austra- lien reducerades genom avyttring av en fabriksenhet på 8 000 m2 och hos Ericsson do Brasil koncentrerades till- verkningen till färre enheter i avsikt att reducera kapa·
citeten.
Slutprovning av AXE-utrustning vid den nya elektronikfabriken i Älvsjö utanför Stockholm.
'
Produktionslokalerna vid årets slut (inkl. utrymmen för varuhantering) fördelade sig geografiskt på följande sätt.
Sverige, moderbolaget övriga bolag
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Övriga länder
1977 560000 280000 840000 215000 232000 52000
1976 545000 300000 845000 215000 230000 60000 Totalt 1339 000 1350 000 Under året minskade medelantalet kollektivanställd per- ( sonal sysselsatt i tillverkningen med 11 %. Den geografiska fördelningen var:
1977 1976
nens produktområden. Ett grundläggande utvecklingsar- bete bedrivs vid moderbolagets laboratorier och hos sie- verts Kabelverk.
Koncernen besitter idag ett betydande kunnande inom datorornrådet. Detta gäller såväl datorer ingående i olika produkter som stödsystem, vilka används för utveckling och hantering av dessa produkter. Speciellt gäller detta för den avancerade och delvis unika programvaruteknik som utvecklats ror tillämpning i koncernens produkter.
u
n deråret fortsatte den grundläggande vidareutvecklingen i sam- arbete mellan specialister hos moderbolaget samt koncer- nens och det svenska televerkets gemensamma utveck- lingsbolag, ELLEMTEL, bl a beträffande programspråk och nya datorsystemstrukturer.
Samspelet mellan ny teknologi och härav möjliggjorda nya systemlösningar medior även en successiv ändring av de nät i vilka koncernens telekommunikationsprodukter kom- mer att ingå. Baserat på beräkningar av kostnader för olika typer av teknik samt möjlig introduktionstakt för dessa Sverige, moderbolaget
övriga bolag
11520 2410
13 570 intensifierades under året arbetet med övergripande nät- 2 280 studier, särskilt för digitala system.
13930 15 85U- ' ' ,)"i
1~, J
Europa (utom Sverige) Latinamerika
ÖVriga länder
Teknisk utveckling
5820 4790 1350 Totalt 25 890
5920 5830 1520 29120
Under 1977 uppgick kostnaderna för forskning och utveck- ling till 641 Mkr, motsvarande 8 % av koncernens fakture- ring.
Tyngdpunkten i forsknings- och utvecklingsverksamheten är förlagd till de svenska koncernföretagen. Sedan länge bedrivs dock även en avancerad teknisk verksamhet vid ett flertal av koncernens utländska dotterbolag och sam- arbetande bolag. Den fortsatta expansionen av denna lo- kala forsknings- och utvecklingsverksamhet är både natur- lig och önskvärd med hänsyn till myndighetemas och de anställdas önskemål. Den är också av stor betydelse för en snabb och bred introduktion av koncernens nya pro- dukter.
Grundutveckling
Förbättrade egenskaper och lägre tillverkningskostnader ror digitala halvledare medför att analoga system och sys- temkomponenter inom koncernens produktområden i allt högre grad kommer att ersättas av digitala. Mot denna bakgrund har under året betydande satsningar gjorts på fortsatt kompetensuppbyggnad inom halvledarområdet vid såväl koncernens komponentföretag AB Rifa som kon- cernens övriga tekniska enheter.
Fiberoptiska system och komponenter förväntas under 1980-talets böJjan bli introducerade inom flera av koncer-
Produktutveckling
Framgångarna med AXE och de möjligheter detta ger till framtida tillämpning i digitala nät ledde till ett breddat ut- vecklingsarbete med nya digitala systemkomponenter.
Det datorstyrda systemet AKE kompletterades med nya telefonistbord där bildskärmar används. Utvecklingen av detta har skett vid moderbolaget och Svenska Radio AB.
Den nyligen idriftsatta ARE-stationen i Kuwait innehåller en ny telefonistutrustning och en nykonstruerad utrustning för debitering av avgifter för interurbansamtal.
Under året fortsatte utvecklingen inom moderbolaget av ett avancerat drift- och underhållscentrum för hela tele- ~
kommunikationsnät.
Under året togs den första anläggningen av det datorstyr- da telexsystemet AXB 20 i drift i Malmö, innebärande att basutvecklingen är avslutad. Vidareutvecklingen av till- satsfunktioner som manuella bord, "store and forward"
och asynkrondatalänkanslutning fortsatte planenligt. 1
Inom transmissionsområdet slutfördes till övervägande del
l
moderniseringen av multiplex och ledningsutrustningar ror
system upp till 12 MHz. Efter ett framgångsrikt fåttprov
1 'l
under 1977 planeras de rorsta installationerna av 60 MHz koaxiellledningsutrustning i Italien under 1978.
Digital transmission har hittills huvudsakligen använts för att medelst2Mb/s PCM-system öka rorbindelsekapacite- ten hos befintliga kablar i storstadsnät. I och med intro- duktionen av digital stationsutrustning av typ AXE ökar även förvaltningarnas intresse för digitala transmissions- system med högre kanalkapacitet. Utrustningar för system upp til134 Mb/s fårdigkonstruerades under 1977 och vidare igångsattes utvecklingsarbete på system för140Mb/s hos moderbolaget och F A TME i Italien.
För nyanläggningar i långdistansnät kommer i allt högre grad radiolänksystem till användning i stället för kabel- system. Under 1977 sattes en provsträcka för övre 6 GHz
bandet med 2 700 telefonikanaler i drift i Norge med gott resultat. Systemet har utvecklats av Elektrisk Bureaus N era-division.
En familj helele_ktroniska abonnentväxlar är under utveck- ling vid moderbolagets och ELLEMTELs laboratorier.
Växlarna, som täcker storleksområdet 20-900 anknyt- ningar, kännetecknas av ett stort antal specialtjänster och en väl genomtänkt filosofi vad gäller installation, drift och underhåll. Utvecklingsarbetet för den mindre växelva- rianten täckande området 20-100 anknytningar avslutades under 1977. De första exemplaren av denna levereras un- der våren 1978. Den större växeln täckande området 60- 900 anknytningar blir fårdigutvecklad under 1978.
Under året levererades den forsta pilotanläggningen av ett
ttf" '
hos LM Ericsson i Australien utvecklat datorstyrt bok-\\..- ningssystem, dvs en specialväxel for fOretag av typ rese- byråer och flygbolag.
Utvecklingsarbetet avslutades på en ny bordsapparat, DIAVOX, vilken är basenheten i en under utveckling ivarande ny telefonapparatfamilj. Förutom bordsapparaten kommer denna att bestå av väggapparater, högtalarappara- ter, chef-sekreterar-system etc. Apparaten som är helelek- tronisk har fått ett mycket gott mottagande vid marknads-
Kontrollrummet i telefonstation av typ AXE i Åbo, denförsta som utrustats med digital gruppväljare.
introduktionen och har redan valts som standardapparat i några länder.
Inom området militära elektraoptiska system har ett andra mer avancerat PLIR-system (Forward Looking Infra Red) utvecklats. Systemet genomgick under 1977 flygutprov- ning med gott resultat.
Sieverts Kabelverk gjorde under året en fOrsta leverans av "integrerad kabel". Inom ett och samma hölje finns ledare for såväl överforlog av elektrisk energi som styr- signaler. Kabeln har bl a använts för drift och manövrering av undervattensrobotar.
Svenska Radio ABs nya mobiltelefon introducerades un- der året och såldes med stor framgång i Sverige. I samar- bete med AB Transvertex pågår utveckling av digitala kryptoenheter fOr mobilradio. Även utveckling av ett nytt presentationssystem for flygplan med utnyttjande av holo- grafisk teknik fOr siktlinjesindikering pågår.
LM Ericsson Telemateriel gjorde under året en intensifie- rad satsning på integrerade säkerhetssystem. Detta har bl a inneburit framtagning av transmissionsenheter med vars. hjälp larm- och fjärrkontrollnät överbryggande stora avstånd kan byggas. Systemet fick ett mycket gott mot- tagande vid marknadsintroduktionen.
Utländska elever utbildas iAXE-teknik i koncernens International Training Center i Stockholm.
Personal
Totala antalet anställda inom koncernen:
Föränd- 1977-12-31 1976-12-31 ring Sverige, moderbolaget 20 320 21 700 -1 380
övriga bolag 7 050 7 030 20
27 370 28 730 -1 360 Europa (utom Sverige) 18 480 18 350 130 Latinamerika 13 990 17 440 -3 450
Övriga länder 2 980 2 980
- - - - - -
62 820 67 500 -4 680 Medräknas telefondriftsbolagen i Argentina var antalet 66370 resp 71070.
I slutet av 1976 påhöljades i samverkan mellan företags- ledningen och personalorganisationerna inom moderbola- get en analys av det framtida personalbehovet, med syfte att föreslå lämpliga åtgärder för att anpassa kapaciteten på både kort och lång sikt. I efterföljande förhandlingar över- enskoms att 1977 tillämpa fyradagarsvecka under 20 veckor för att minska takten i lagerökningen. Under den femte dagen bedrevs praktisk och teoretisk utbildning för 11 500 arbetare med utnyttjande av statligt stöd för att undvika permitteringar.
Personalminskningen medförde i många fall högre medel- ålder bland de anställda och därmed ökade anpassnings- problem. Vid huvudfabriken och några andra enheter i Sverige tillsattes därför en gemensam arbetsgrupp med re- presentanter för företagsledningen, företagshälsovården och berörda personalorganisationer för att utarbeta förslag tilllösningar av problemen.
Den successiva förändringen av teknik och produktion medförde ett starkt ökat behov av intern rörlighet bland olika personalgrupper, såväl inom som mellan koncern- företagen. Det är en direkt nödvändighet att en tillräcklig sådan rörlighet kan uppnås.
12
Under året har en ytterst restriktiv personalrekrytering tillämpats inom moderbolagets fabriker i Sverige samtidigt som omplaceringar till nya arbetsuppgifter skett. Endast personal iör specifika arbetsuppgifter har nyanställts.
Denna situation och det rådande konjunkturläget på ar- betsmarknaden torde ha inverkat på personalomsättning- en bland de kollektivanställda. sjukfrånvaron visade där- emot ingen större avvikelse mellan 1976 och 1977.
Vid moderbolaget var personalomsättningen:
Kollektivanställda i produktionen Övriga
1977 1976 9,4%
6,9%
15,8% 7,3% sjukfrånvaron utgjorde vid moderbolaget i procent av ar-41!;,
hetstiden inklusive semester: • .
Kollektivanställda i produktionen Övriga
1977 1976 12,0%
4,7%
12,4% 5,0% De senaste årens minskade orderingång medförde reduce- ring av personalstyrkan vid flera ut1andsbolag. Den krafti- gaste reduktionen ägde rum vid dotterbolaget i Brasilien.
Särskilda uppgifter över medelantalet anställda och utbe- talda löner och ersättningar lämnas i anslutning till kom- mentarer och noter till boksluten på sidan 31.
Utbildning och omskolning
Lågkonjunkturen under året påverkade endast i begränsad omfattning den totala utbildningsverksamheten. Inom de flesta företag var andra faktorer bestämmande, såsom in- förandet av eller förberedelser för ny teknik, behovet att vidareutveckla chefer och administrativ personal samt samhällets krav på foretagen.
Utbildningsaktiviteterna i Sverige inriktades i hög grad på att underlätta övergången till elektronik och nya telefon- system samt anpassningen till nya Jagar och avtal inom arbetslivet.
Vid International Training Center i Stockholm ökade ut- bildningen under året på grund av introduktionen av det nya telefonsystemet. Antalet utländska elever från kunder och dotterbolag var nära 700, motsvarande cirka 230 000 elevtimmar. Antalet elever från den svenska delen av kon- cernen uppgick till cirka 5000, motsvarande drygt 200000 elevtimmar.
Fonder
Bidrag utgick på sedvanligt sätt från LM Briessons olika hjälp- och stipendiefonder.
Hedersordforanden teknologie doktor Marcus Wallenberg donerade i samband med bolagsstämman ytterligare en miljoo kronor till "Tekn. dr Marcus Wallenbergs fond lår Telefonaktiebolaget LM Briessons guldmedaljörer". Fon- den har därmed kunnat öka sina insatser och har av av- kastningen hittills utbetalt ca 650 000 kronor.
Provning av telekabel vid koncernens kabelfabrik Latincasa i Mexiko.
Norsk Kabelfabriks anläggning i Booksund
Koncernens och moderbolagets resultat
D Koncernens fakturering uppgick till 7 833 (7 294) Mkr, en ökning med 7 (14) %. Leveranserna till svenska kunder låg kvar på samma andel av den totala faktureringen som fOregående år, något över 16%. Främst på grund av högre fakturering i Danmark och Italien ökade andelen för den europeiska marknaden utanför Sverige med 4 procenten- heter. Leveranserna tilllatinamerikanska kunder minska- de och denna marknads andel i totalfaktureringen sjönk med 5 procentenheter.
Fördelningen av koncernfaktureringen på geografiska om- råden:
1977 1976 Föränd-
Mkr ring%
Sverige 1284 1180 9
Europa (utom Sverige) 2845 2322 22
Latinamerika 2 331 2576 -10
Övriga marknader 1373 1216 13
Totalt 7833 7294 7
På sidan 33 visas en mer detaljerad marknadsuppdelning av faktureringen och faktureringens fördelning på produkt- grupper.
Under året kunde för vissa produkter måttliga prishöjning- ar genomföras till en nivå som i stort sett endast täckte kostnadsökningar. F ör andra produkter, som offererades under synnerligen hårda konkurrensvillkor har offererade priser varit oförändrade trots kostnadsökningarna.
Vid försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma pris- sättning som vid handel med andra kunder, dock att hän- syn tas till att vissa kostnader bortfaller vid transaktioner mellan koncernbolag.
D Tillverkningskostnaderna för årets fakturering ökade från 4060 till 4324 Mkr. Marginalen (skillnaden mellan fakturering och kostnader f'ör fakturerade varor och tjäns- ter) blev för koncernen 0,5 procentenheter högre än 1976.
14
R/FAs nya anläggning i Kista i norra Stockholm
För kollektivanställd personal ökade lönerna inklusive so- ciala kostnader med cirka 12 %.
Priserna på de för koncernens tillverkning inköpta vikti- gaste råvarorna, metaller och plast, ökade under året mått- ligt, dock med undantag för stål och viss typ av plast, för vilka prisstegringarna låg på 10% och däröver. Priserna på elektronikkomponenter fortsatte att sjunka.
För moderbolaget, som svarar för omkring 40% av kon- cernens leveranser från fabrikerna, beräknas 35 % av in- köpen ske i svenska kronor. Kostnaderna för övriga inköp är följaktligen starkt beroende av den svenska kronans ut- veckling gentemot försäljningsländernas valutor. Deval- veringen av den svenska kronan fick emellertid ingen vä- sentlig negativ effekt på ~oderbolagets inköpsprisnivåer under 1977, dels därför att den inträffade så sent som i augusti månad, dels därför att flera inköp skett enligt fOre devalveringen ingångna långtidsavtal med fasta priser. U n- der 1978 väntas däremot kronans devalvering återspeglas i ökade inköpspriser.
D ÖVriga rörelseintäkter utgörs för koncernen till över-
e
vägande delen av licensavgifter från utomstående bolag som tillverkar koncernens produkter efter avtal med mo- derbolaget. I moderbolagets övriga rörelseintäkter ingår
även från dotterbolag erhållna licensavgifter, vilka elimine- ...
rats i koncernresultaträkningen. Enligt den tidigare tilläm- pade formen för presentation av resultaträkningar redovi-
sades dessa licensavgifter som fakturering. "!' O Omkostnaderna ökade från 2151 till 2451 Mkr, eller
med 14 (24) %. Den procentuella ökningen kunde för mo- derbolaget begränsas till7 (25) %. Ökningen av omkostna- derna för den utländska delen av koncernen berodde i stor utsträckning på krondevalveringens effekt på de valuta- kurser som tillämpades i samband med omräkningen av de utländska dotterbolagens bokslut.
Antalet anställda i koncernen inom försäljning, teknik och administration var oförändrat under 1977.
Lönenivån inkl. sociala kostnader för icke kollektivan- ställd personal inom kontor och verkstäder i Sverige öka-
r
Elektrisk Bureaus nyafabik i Risör, Norge
de med omkring 13 (16) %. Omkostnadernas andel i för- hållande till faktureringen ökade iör koncernen med när- mare 2 procentenheter.
I omkostnaderna ingår realiserade kursförluster på trans- aktioner i utländska valutor för koncernen med 11 (70) Mkr och för moderbolaget med 37 Mkr i positiv dll'i'erens jämfört med 15 Mkr i negativ differens 1976.
I försäljnings-, tekniska och allmänna omkostnader ingår vidare icke realiserade kursdifferenser med 54 (64) Mkr avseende moderbolagets tillgångar och skulder i utländska valutor.
O A v skrivningar på fastigheter, maskiner och inventarier uppgick till 303 (290) Mkr. Därutöver gjordes engångsav- skrivningar av under året anskaffade anläggningstillgångar med 114 (63) Mkr genom att irlVesteringsfonder togs i an- språk.
De för självkostnadsberäkningar tillämpade avskrivning- arna, baserade på beräknade återanskaffningsvärden och med avskrivningssatser anpassade till ekonomisk livs- .. längd, motsvarar väl de bokföringsmässiga.
O Räntekostnaderna uppgick till 412 (363) Mkr. Ränte- nettot, dvs skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost- nader, forbättrades med 21 (fOrra året försämring med 43) Mkr.
O Vinst före omräkningsdifferenser uppgick till 684 (618) Mkr.
O Vid omräkning av de utländska dotterbolagens balans- räkningar från olika lokala valutor till svenska kronor i samband med upprättandet av koncernens balansräkning uppstod omräkningsdifferenser på 131 (211) Mkr. Deval- veringen av den svenska kronan under 1977 innebar att valutorna i de länder, i vilka koncernen har sina större investeringar, inte ändrade värde mot den svenska kronan i samma grad som under 1976, varior omräkningsdifferen- serna blev lägre.
O Vinst före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 553 (407) Mkr.
FATMEs nyafabrik i Sulmona, Italien
Bokslutsdispositioner och nettovinst
I Sverige och ett fåtal andra länder medges rätt till avdrag vid inkomsttaxering för i räkenskaperna gjorda avsättning- ar till olika reserver och fonder. Närmare redogörelse ror de svenska reglerna inom detta område lämnas i kommen.:
tarema till boksluten. Avsättningar av ovannämnda slag, vilka ej är omkostnader i rörelsen, uppgick till 86 (111) Mkr.
Koncernens vidsträckta internationella verksamhet med- för betydande exponering av monetära tillgångar och skul- der i dotterbolag i olika länder. I samband med omräk- ningen av de utländska dotterbolagens balansräkningar till svenska kronor vid upprättandet av koncernbalansräkning- en kommer förändringarna i förhållandet mellan den svens- ka kronan och de olika berörda utländska valutorna att på- verka värderingen av de monetära balansposterna och ge upphov till omräkningsdifferenser. Emedan valutakursror- ändringarna inte fOljer något rationellt mönster utan kan ta sig uttryck i kraftiga engångsfOrändringar, vars bakom- liggande orsaker ackumulerats under en lång tid, har till särskild reserv för att möta sådana valutakursförändringar avsatts 30 (30) Mkr. Detta belopp ingår i de tidigare nämnda avsättningarna.
Efter avdrag för inkomstskatter med 221 (140) Mkr redo- visas en vinst av 246 (155) Mkr. Vissa dotterbolag i ut- landet bidrog under 1977 i högre grad än året före till kon- cernens vinst. Som en följd därav ökade minoritetens an- del i koncernens vinst från 10 till 54 Mkr.
Årets nettovinst uppgick till193 (145) Mkr.
Om den redovisade nettovinsten 193 (145) Mkr ä ena sidan ökas med de ovan nämnda avsättningarna och å andra si- dan reduceras med den skatt, som skulle ha utgått, om av- sättningar ej vidtagits, erhålles en omräknad nettovinst av 269 (212) Mkr, vilket motsvarar kr 12:35 (kr 10:45) per aktie.
15
f)
Investeringar och finansiering
Koncernen investerade under året 548 (586) Mkr i fastig- heter, maskiner och inventarier. Investeringarna i Sverige uppgick till 377 (398) Mkr och avsåg främst moderbolagets nya anläggningar i Huddinge söder om Stockholm. AB Rifa tog sina nyuppförda anläggningar i Kista norr om Stockholm i bruk under året. Vidare gjorde ELLEMTEL och Thorsman & C o större investeringar i nya fastigheter.
Investeringarna i de utländska bolagen avsåg två fabriks- enheter i Italien och för övrigt främst ersättningsanskaff- ningar av maskiner och andra utrustningar.
Varulagren efter avdrag för förskott från kunder för ned- lagda kostnader sjönk med 113 Mkr (1976 en ökning med 314 Mkr).
Av finansieringsanalysen fOr koncernen på sidan 22 fram- går att koncernens självfinansiering var betydligt högre än föregående år. Rörelsekapitalet ökade med 330 Mkr jäm- fört med en minskning med omkring 120 Mkr året före.
Den kraftiga ökningen av "Övriga omsättningstillgångar"
hänfOr sig i första hand till ökade kundfordringar hos det italienska dotterbolaget F A TME.
Under året emitterade moderbolaget ett svenskt obliga- tionslån på 100 Mkr och ett debenturelån på 30 Milj. US$. Långfristiga revers- och banklån på totalt 150 Milj. Sfrs återbetalades.
Förändringar inom koncernen
Under 1977 genomfördes en nyemission hos Ericsson do Brasil Comercio e Industria S.A., varvid aktiekapitalet fördubblades. Moderbolaget tecknade praktiskt taget hela nyemissionen, varför dess innehav ökade från 85 % till drygt 92%.
I samband med strävanden i Norge att intensifiera sam- arbetet mellan vissa norska bolag för utveckling och till- verkning av elektronikprodukter tilldelades det med kon- } cernen samarbetande bolaget A/S Elektrisk Bureau (EBN)
en central roll. För att underlätta dessa strävanden, redu- cerade koncernen sitt innehav i EBN från 43% till25 %. Vid en omstrukturering av den tillsammans med Thorn Electrical Industries ägda gruppen av bolag i England, vars aktier innehas av holdingbolaget Thorn-Ericsson Telecommunications Ltd (TEL), överfördes moderbola- gets innehav i TEL till det helägda dotterbolaget Produc- tion Control (Ericsson) Ltd, vars aktiekapital samtidigt ökades med drygt 1,7 Milj.!. Därjämte överfördes det tidi- gare helägda uthyrningsbolaget i England till TEL-koncer- nen och fick beteckningen Thorn-Ericsson Telecommuni- cations (Rentals) Ltd.
Radiolänkstation på Island på sträckan Reykjavik-Akureyri.
lnt~imning av elektronisk styrutrustning för reglering av gatutra- fik 1 Melbourne, Australien.
Det italienska dotterbolaget F ATME Soc. per Az. förvär- vade under året aktierna i Scarfini Soc. per Az. i Rom, . som verkar inom produktområdet järrtvägssignalutrust-
ningar.
I Belgien bildades ett nytt, helägt försäljningsbolag, Erics- son Belgium sa/nv och i Norge bildade Thorsman & Co AB ett helägt dotterbolag, Thorsman & Co A/S, för för- säljning av sina produkter.
Fond- och nyemissioner har dessutom genomförts i ett flertal dotterbolag och samarbetande bolag utan att kon- cernens relativa innehav förändrats.
Bedömning for 1978
Sedan ett par år har den allmänna marknadsbilden inne- burit en allt svagare investeringstakt i publika telenät och en låg inköpsnivå för andra teleutrustningar. Under 1977 torde dock nedgången ha bromsats, men beställningsakti- viteten kommer troligen att vara markerat återhållsam även under 1978. Orderingången beräknas dock öka med ,, ungefår 20 %, till stor del beroende på det i januari månad tecknade kontraktet för Saudiarabien.
Faktureringen torde komma att överstiga 1977 års nivå med omkring 10 %. ·
Med hänsyn till den stora osäkerheten gällande valuta- kursförändringar, kostnadsutveckling och prisbild för några av koncernens produkter är det för tidigt att göra en meningsfull bedömning av resultatutvecklingen för kon- cernen.
Moderbolaget
I fråga om moderbolaget må utöver vad som ovan sagts föl- jande omnämnas. ·
Av faktureringen om 2 976 (3 207) Mkr avser 2 501 (2 652) Mkr eller 84 (83) % export.
38 % av moderbolagets fakturering avser konsoliderade bolag och av moderbolagets totala inköp av varor och tjänster kom 40 % från konsoliderade bolag.
Efter bokslutsdispositioner och avsättning för skatter redo- visar bolaget en nettovinst av 121,5 (122,1) Mkr.
I övrigt hänvisas till efterföljande resultaträkningar, ba- lansräkningar och finansieringsanalyser för koncernen och moderbolagetjämte bokslutskommentarer på sidorna 28- 31, vilka utgör en integrerande del av förvaltningsberättel- sen.
17
Förslag till vinstdisposition hos moderbolaget
Enligt redogörelse på sidan 30 står till bolagsstämmans förfogande - utöver en disposi- tionsfond på 97 349 000 kronor - vinstmedel på sammanlagt 134 658 000 kronor. Styrel- sen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras så
att till de på avstämningsdagen registrerade aktieägarna
utdelas kr 5: - per aktie . . . ... . 108942000 25716000 samt att återstoden överförs i ny räkning ... .
FRED SUNDKVIST
Fred Sundkvist, bolagets framsynte och dri- vande vice verkställande direktör och chef för telekommunikationsverksamheten, avled den 14 november 1977.
Hans verksamhet inom företaget sammanfal- ler till stor del med det betydelsefulla händel- seförlopp som började med koordinatväljar- systemets genombrott 1950 och som innebar systemets successiva etablering på en lång
Kronor 134658000
rad internationella marknader under de två följande årtiondena. Att så skedde var ingen tillfällighet - Fred Sundkvist var en av de allra främsta drivkrafterna bakom denna dy- namiska utveckling. I sitt arbete leddes han av en fast övertygelse om telekommunika- tionsområdets allt mer ökande betydelse, tek- niskt och industriellt, och de möjligheter det erbjöd för bolaget att slå sig fram till en er- känd internationell ställning.
Hans insatser till bolagets fromma var utom- ordentligt viktiga. Fred Sundkvist medverka- de till uppbyggnaden av en stark internatio- nell försäljningsorganisation, där ett fast sam- arbete etablerades mellan moderbolag och koncernbolag i tekniska och kommersiella frå- gor. Hans framsynthet kom till klart uttryck vid expansionen av koncernens tillverkning i utlandet. Den ledde också till att han enga- gerade sig starkt i tillkomsten och utveckling- en av ELLEMTEL för att på bästa sätt sam- ordna och tillvarataga de tekniska resurserna inom landet.
Mod och uthållighet kännetecknade hans ka- raktär. Medarbetarna i moderbolaget och dot- terbolagen såg i hans personlighet en av or- sakerna till koncernens framgångar. Som människa präglades han av utomordentlig saklighet, omfattande kommersiellt och tek- niskt kunnande, en omutlig rättvisa, omsorg om sina medarbetare men aldrig om sig själv samt ett stort mod att fatta svåra beslut.
styrelsen betygar sin djupa tacksamhet för Fred Sundkvists insatser.
Stockholm i mars 1978
BJÖRN LUNDVALL
JAN W ALLANDER PETER WALLENBERG
ÅKE ANDERSSON NILS BERGGREN LENNART DAHLSTRÖM
LARS-OLOF EKEBERG GUNNAR LAGERGREN WERNER SUNDELL RAGNAR WOXEN BJÖRN SVEDBERG
Verkst. direktör
Koncernens resultaträkning för år 1977
. ...,.. ~ =-=-er===-=rr=- ..
Fakturenng . . • . . . • . . . . • • • . . . . . • •.....•............•............•.......
Kostnad för faktUlerade varor och tjänster........ . . • . . . • . . . . . . .
Ovriga rörelseintäkter . . . • • • . . . . . . . • . . . . . . • . . . . . .•..•....
Forsaljntng'>-, tekniska och allmanna omkostnader ..•..•...••..............•.... . . Avsk.rivntngar..... . . . . . . . . . ....... , . . • • . . . • . . . . . ..••...•.... (Not 8)
Andel t re~ultat hos ej konsoliderade dotterbolag och samarbetande bolag ...... . Fmamnella mtäkter
Utdelmngar pä aktier och andelar . . . . . ...
Ranteintåkter . . . • . . . . . . . . . . . . ...• ~ • • • .. • • • • • • • .. • • .. .. . . .. . . . l • • • • • • • t t . . . ..
Fmanstella ko~tnader
Räntekor.tnader och övnga finanstella ko<;tnader.
V m~ t före omraknmgsdtfferenser Omräknmg&dtfferen'ier . . • ....
Vmf>t före e.o. kostnader, bokslutsdif>por.itJOner och "'katter t"·
Extraordmara omrak.nmg~tffercnr.er ....... .
ERICSSONKONCERNEN
1977 1976
Miljoner kronor
7 832,6 4 323.6 3 509,0
83,7 3 592,7
2 451,4 303.1 838,2 33,0
1.3 230.9 232,2
419,3 684.1 131.2 552,9
7 294,0 4 059,5 3 234,5
50,4 3 284.9
2 151,1 289,6 844,2 1,9
0,8 161,0 161,8
390,0 617,9 ::'11,2 406,7 128,9
-r.A. Varav e!Jmmerat mot reserv for fordlingar ... .
• •
(128,9){0
Vmst fore bokslutsdtspoMtJOner och ~katter
Bokslutsdtspoc;tttoner (Not 3)
Av<oattnmg ttll (upplö•mmg av) reserv för fordnngar och mvestenngar 1 utlandet (mklustve av- sättmng för framtida valutart<>ker med 30.0 Mkr) (30,0 Mkr). . . . . ~-
Av~ättning till re~erv forvarulager . . . . ..
Avsattmng ttll mve~tenngsfond for rorel&e . . . • ......... . Upplosmng av sårc,k.tld mve!ltermgsfond . . . . ........•••..•••..••..•••••••..•....••... Disponerat av arbet~rrulJöfond för omkostnader . . . . • • • . . . . ......... .
Vm~t före ~katter
Skatter
Mtnontetens andel I vinst • . . . . . • . . . . . • • . . . . .....•...•.....
Aret8 nettovimt
552,9 406,7
23,3 (65,4)
45,7 79,3
23,6 104,8
(0,2) (0,1)
(6.7) (7,4)
85.7 111.2
467.2 295,5
120.9 140,3
246,3 155,2
53.6 10,2
192,7 145.0
Resultat- och balansrhlmmgarna med kommentarer och noter for koncernen och moderbolaget har frän och med J9n erhålht en - på grund av nya svenska lagbestämmelser - andrad pre">entatron.
19
