Telefonaktiebolaget LM Ericsson

ERICSSON i!!

Arsredovisning 1986

Omslaget:

Mikroelektroniken blir ett strategiskt alltmer betydelsefullt område f (jr kom- munikationsindustrin. Produktanpas·

sade specialkretsar ger förb<lttrade prestanda, möjliggör nya funktioner

och minskar markant utrymmesbe- hovet. Mot en bakgrund av en VLSI- krets med ca 32 000 transistorfunktio- ner på en yta av ca 40 mm^2, syns en kiselskiva med några hundra sådana kretsar.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 19 maj 1987 kl17.00 i Berwaldhallen, Strandvägen 69, Stockholm. För utf(jrligare information se sid. 52.

Innehåll

2 Kort om Ericsson 4 VDs kommentar 6 Förvaltningsberättelse 15 Koncernens resultaträkning 16 Koncernens balansräkning 18 Finansieringsanalys för koncernen 19 Moderbolagets resultaträkning 20 Moderbolagets balansräkning 22 Finansieringsanalys för moderbolaget 23 Kommentarer till boksluten

33 Revisionsberättelse 34 Publik Telekommunikation 36 Informationssystem

38 Kabel

39 Försvarsprodukter 40 Radiokommunikation 41 Nätbyggnad

42 Komponenter 43 Tioårsöversikt 44 LM Ericsson-aktien

46 Styrelse, revisorer och ledning 48 Ericsson - moderbolag, dotterbolag,

samarbetande bolag, regionalkontor och tekniska kontor

52 Bolagsstämma

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

·sr

^{O\ 1.~n1ng}

Positiv lönsamhetstrend

Den negativa resultatutveckling som rått sedan 1983 bröts under 1986.

Resultatförbättringen och reduktionen av rörelsekapitalet skedde succes- sivt under året, vilket indikerar att lönsamheten vänder uppåt.

Förbättring av soliditet och kassaflöde

Kassaflödet har under året förbättrats markant, vilket möjliggjort minskad extern upplåning. soliditeten förbättrades från 26,5 procent 1985 till30,5 procent 1986.

AXE-invigning hos British Telecom

Den första AXE-lokalstationen för British Telecom invigdes under året.

Samtidigt har det ursprungliga kontraktet för 400 000 linjer följts av ytter- ligare beställningar. Vid årets utgång hade British Telecom totalt beställt 790 000 linj.er.

Fortsatta USA-framgångar för mobiltelefoni

Under året levererades ytterligare 15 mobiltelefonsystem till kunder i USA.

Där har Ericsson nu cirka 35 procent av den icke telefonbolagsägda mark- naden.

Ökad satsning på forskning och utveckling

Ericssonkoncernens totala kostnader för forskning och utveckling ökade under 1986 till3 117 Mkr. Detta motsvarar 9,9 procent av faktureringen mot 8,6 procent 1986.

Koncernen i sammandrag 1986 1985 Förändring

Mkr Mkr i%

Fakturering 31644 32 496 -3

Orderingång 32794 33 812 -3

Orderbestånd 23 625 23 055 2

Vinst för~ bokslutsdispositioner och

skatter 911 878 4

Vinst per aktie efter betalda skatter,

kronor 14,96 12,62 19

Vinst per aktie efter betalda och beräknade latenta skatter på bok-

slutsdispositioner, kronor 17,21 15,15 14 Utdelning pe.r aktie, kronor* 9,00 9,00

01986 styrelsens förslag

l

Kort om Ericsson

D Ericsson är en av världens ledande leverantörer av system och tjänster för hantering och överföring av tal, data, bild och text i publika och pri- vata kommunikationsnät samt av avancerade elektroniska försvars- system.

D Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och koncernens huvud- kontor finns i Stockholm.

D Koncernen grundades redan 1876 och har idag cirka 200 dotterbolag i ett 100-talländer.

D Totalt har Ericsson 72 500 medarbetare, varav hälften inom Sverige.

D Verksamheten är organiserad i sju affärsområden: Publik Telekommuni- kation, Informationssystem, Kabel, Försvarsprodukter, Radiokommu- nikation, Nätbyggnad och Komponenter.

D Aktiekapitalet i Telefonaktiebolaget LM Ericsson är l 908 Mkr fördelat på 38162 382 aktier på nominellt 50 kr. Av dessa äges 43% av aktieägare i andra länder än Sverige.

D Forskning och utveckling är en prioriterad sektor och motsvarade 1986 9,9 % av koncernens fakturering.

D Verksamheten koncentreras till områden där stora marknadsandelar kan nås. På varje marknad arbetar Ericsson som ett inhemskt företag och ofta med lokal produktion och lokalt tekniskt utvecklingsarbete.

D Ericsson är känt för en bred internationell erfarenhet, hög teknisk kom- petensnivå och avancerade, systeminriktade utvecklingsprogram.

D Faktureringen 1986 uppgick till31644 Mkr.

Fakturering till externa kunder per affärsområde % Fakturering per geografiskt område %

32,6 (32,5) Publik Telekommunikation 22,1 (20,0) Sverige

11,4 (13,0) Kabel 9,9 (9,9) USA och Kanada

8,8 (6,6) Försvarsprodukter 10,4 (13, 1) Latinamerika

/

^-l-

l

8,5 (7,6) Radiokommunikation

' """

l

// '\

l ^_./

( l

\

^{/ 7'}

l /

/ /

~ ; / ^{/ 7,0 (6,2)} Nätbyggnad

T:

29,0 (30,8) Informationssystem

och Oceanlen

/// ^{\~> ~}

l / /\

l -:;({ > / )

\--:/,r

_{.· / J} ¹

t' /1./

---~(~ ______ 42~,6_(~3~7·~~--Eu_ro~p~a,~u_to_m_~_e~ri~ge~--- 3,2 ( 4,3) Mellanöstern

4,7 (5, 1) Australien, Nya Zeeland

2,5 (2,6) Komponenter 1 ,9 (2, 1) . Afrika

0,2 (0,7) övrig verksamhet 5,2 (8,0) Asien, utom Mellanöstern

2

Fakturering/Orderingång Mkr 35000

30000

~ ^l

^D

25000 Fakturering

20000 D

Orderingång

15000 l

.!Q_QQQ_

_Q_QQQ_

l

82 83 84 85 86

Både fakturering och orderingång minskade 3% under 1986. Om hänsyn tas till avyttringar och en fallande dollarkurs ökade faktureringen i jämförbara enheter med 6% och orderingången med 6%. Den genomsnitt- liga tillväxttakten för fakturering och orderingång under den senaste femårsperioden har varit 13% resp. 1 O%.

Omräknad nettovinst per aktie etter betalda skaHer kr

35

30 r -

25

~ _l§___

r -

1Q___ ^{r -}

~

82 83 84 85 86

Det förbättrade resultatet under 1986 i kombination med lägre skattesats innebär att vinsten per aktie efter , betalda skatter ökade 19% mot föregående år.

Kassaflöde före extern finansiering Mkr 3000

2 000 1000

~l

o

-2000

-3000

l

ⁱ

~--u 82 83 84 85 86

De senaste årens negativa kassaflöde vändes 1986 till ett positivt kassaflöde på 2,8 miljarder kr.

Vinst töre bokslutsdispositioner och skaHer Mkr

2100 1 800

1 500

l

^,.-

l

^{o l}

~~

~ - -,

82 83 84 85 86

l

Den negativa vinstutvecklingen sedan 1983 bröts under 1986 och vinsten ökade 4% jämfört med 1985.

Avkastning på eget/sysselsatt kapital % 17,5

15,0 12,5 10,0 7,5 5,0

~---

82 83 84 85 86

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på eget kapital

Avkastningen på eget kapital ökade från 6,1% 1985 till 6, 9% 1986 och avkastningen på sysselsatt kaprtal öka- de från 11 ,3% till 13,1% under samma år.

soliditet%

~--·- - - -

::::30::__ ____ _,.--

-

.!L__

.!.Q___

Il

~ l

l

l

_{82 83}

^l

84 85 86

Ericssons reducerade kapitalbindning och därmed minskade upplåning har inneburit att soliditeten (inklusive 50% obeskattade reserver) ökade från 26,5% 1985 till 30,5% 1986.

3

VD-kommentar

4

F

örändringstakten inom hela kommunikationsindustrin har ökat ytterligare under 1986. Företagens egna kommunikationssystem för kombination av tal och data växer. Utvecklingen av de allmänna telenäten drivs på av de möjligheter den nya tekniken ger till ökad service till privatpersoner, förvaltningar och industrier.

Systemlösningar blir viktigare än enskilda produkter. Möjligheter till framtida utbyggnad blir avgörande för kundemas långsiktiga systeminves- teringar. Vi gynnas av denna utveckling och bygger vidare på vårt gedigna systemkunnande.

Den egna produktionen kommer successivt att koncentreras till strate- giskt viktiga teknologier, där tillfredsställande volym och lönsamhet kan bibehållas. Koncernens produktion har under en period blivit mer av sam- mansättning och test än tillverkning i traditionell mening. Mindre kapital skall i framtiden bindas i lager, maskiner och fastigheter.

Digitaliseringen, fiberoptiken och komponentutvecklingen i kombina- tion med allt hårdare krav på avancerad kommunikation har också medfört en strukturförändring i branschen. Flertalet företag har på kort tid fått göra omfattande anpassningar till en ny verklighet. Ericsson är i detta avse- ende inget undantag. Vi har aktivt fått se över vår inriktning och gjort för- ändringar i vår organisation, vilket medfört stora påfrestningar. De åtgärds- program som inleddes under 1985 och 1986 skall fortsätta planenligt för att nå full effekt under 1989.

Sammanslagningar och samarbetsavtal har blivit allt vanligare inom tele- och dataindustrin. Stora volymer är viktiga för utvecklingen av lång- siktigt konkurrenskraftiga system och produkter. Endast ett fåtal företag har beprövade system som möjliggör en egen vidareutveckling i linje med den efterfrågeförändring som nu sker.

Ericsson har tillräcklig styrka för att kunna fortsätta som ett själv- ständigt företag med egna huvudprodukter. Vi skall profilera oss på det som vi verkligen kan. Samtidigt skall vi inse att vi inte kan göra allting

t· själva. Genom samarbetsavtal inom olika områden når vi effektivitet och tillräckliga volymer för det fortsatta utvecklingsarbetet. Exempel på såda- na avtal finns inom områdena banksystem och mobiltelefoni. Vi säkerstäl- ler vår långsiktiga konkurrenskraft genom att koncentrera och utveckla vår egen kompetens inom strategiskt viktiga områden.

De senaste två åren har krävt stora insatser, men Ericsson har också nått en högre grad av stabilitet och den fortsatta inriktningen är helt klar.

De framtida teknikförändringarna kommer emellertid att vara stora. Där- för måste vi de närmaste åren räkna med fortsatt nedgång av antalet an- ställda i produktionen.

Vidtagna och planerade strukturförändringar samt den strategi vi nu arbetar efter gör att jag känner en försiktig optimism för lönsamhetsutveck- lingen 1987. Den successiva förbättringen bör kunna fortsätta.

BjiJm Svedberg Verkstitllande direktor

5

6

Förvaltningsberättelse

Konjunkturutveckling

Prisförändringar på olja och andra råvaror tillsammans med en sjunkande kurs på USA-dollam påverkade utvecklingen av varidens ekonomier under 1986. I Europa har kostnadsutvecklingen dämpats och inflationstakten år låg i flertalet lånder.

USA's utlandsskuld har ökat kraftigt som ett resultat av en hög import- baserad konsumtion. Utvecklingen har framtvingat relativt långtgående finansiella och handelspolitiska ingrepp i syfte att dämpa konsumtionen och öka exporten. Kraven ökar på balans i utrikeshandeln och på att utom- amerikanska producenter skall förlägga produktion i USA.

Åtstramningen kommer sannolikt att leda till ökad konkurrens inom Europa, såväl från amerikanskt håll som från Japan och andra länder, som vill kompensera sig för en minskad efterfrågan i USA.

I flertalet råvaruproducerande länder i Mellanöstern, Latinamerika och Syrlostasien har prisutvecklingen resulterat i kraftigt minskade investe- ringar. Länder som Taiwan, Sydkorea och Hongkong med omfattande massproduktion har dock fortsatt starka ekonomier och betydande handels- overskott.

Japan har gynnats av låga oljepriser men har samtidigt drabbats rela- tivt hårt av en gentemot USA-dollam stigande yen-kurs. Förutom i Europa stårker Japan nu sitt grepp om nånnarknaderna genom betydande investe- ringar i Syrlostasien och Oceanien.

Ericsson och konjunkturen

Verksamheten inom Ericsson koncentreras på att stärka positionerna inom de snabbast växande marknadsområdena, nåmligen USA och Europa samt vissa länder i Latinamerika och Sydostasien. På övriga marknader inriktas arbetet på att bibehålla uppnådda marknadsandelar. Koncernen har här en fördel av stabil etablering i många lånder med behov av regelbundna inves- teringar i utbyggnad och modemisering av telenåten.

Ericsson påverkas relativt lite av kortsiktiga konjunktursvängningar.

Detta beror främst på koncernens kundstruktur. Teleförvaltningarna har en långsiktig planering, vilket har en stabiliserande verkan. Ett brett pro- duktprogram och en stor geografisk spridning år andra bidragande faktorer.

De minskade investeringarna i for Ericsson traditionellt viktiga mark- nader i Mellanåstem, Syrlostasien och en stor del av Latinamerika har dock medfört en lågre orderingång under l 986. Denna utveckling har endast till en viss del kunnat kompenseras av en god tillväxt i Europa. Där har mark ^M nadspositionema stårkts under 1986.

Den ekonomiska tillvaxten i Kina har varit lägre än förvåntat. I Malay- sia och Indonesien har en försvagad ekonomi medfort att efterfrågan på så- val fasta som mobila telefonsystem minskat. I Thailand kommer erhållna kontraktsuppdrag att genomforas under en långre period an vad som tidi- gare planerats.

Bland latiname1ikanska lander har Mexico ett omfattande investerings- program. Ericsson har hår en mycket stark position. I Venezuela blir Erics- son tillsammans med två andra foretag leverantör vid utbyggnaden av tele- natet. Ericssons verksamhet i Latinamerika har minskat unde1· senru·e år.

Detta har aven fått till foljd att koncernen hårigenom ar mindre utsatt for valutarisker.

~=======================================-=-~~=-=======~==================~!

l l

l· Il

j

!

_l

Ii

l

l

!1 l

U

Juler åretsattes de flJrstaAXE- in.'>tallationenw.

fOrBritish Telecom i

·drift

i Loruion-området.

StOrbritnmzien tir 11U

Ericsson.-;; stlirsta

AXE-marknad vad gtiller orderiqg~g:

l ===

AXE utvecklas för världens mest krävande marknader

Den brittiska marknaden växer snabbt. Den strategiskt mycket viktiga affar Ericsson träffade avtal om 1985 har utvecklats val. De första anlågg- ningarna har installerats och overtagits av British Telecom. I Storbritan- nien har Ericsson under året nått en stark marknadsposition.

USA står för 40 procent av världsmarknaden for publik telekommuni- kation. Har finns ett stort serviceutbud, en hög kompetens och en marknad som ståndigt ställer krav på nya tjänster. Ericsson satsar offensivt för att öka närvaron på den nordamerikanska marknaden.

Bellbolagens analys och utvårdering av AXE-systemet genom teknik- organisationen Bellcare (Bell Communications Research) har gått planen- ligt. Den första fasen genomfordes under 1986. Detta resulterade i order på faltprovanlåggningar av AXE-stationer från NYNEX i New York och US West i Canon City. Dessutom levererades under hosten 1986 AXE- utrustning till southwestern Bell i Dallas och Houston for marknadsprov, innebarande utvärdering av n~· a tjanster. Utvardering och vidareutveckling kommer harigenom att ske på varidens mest kravande marknad. Målet ar att i slutet av 80-talet nå 5 -lO procent av marknaden för lokalstationer i

.,

l

Förvaltningsberättelse

_!=akturering/Orderlngång Mkr

35~00 3QCCC

25:00

r .j·

' , l

20000

!l~

150CO i Ii i .

·-----~

!

~o eec : . l' : - - - ·--: ^~ ;

-?S!,L~ l ⁱ i .

l i ^l

! l .

---+-<--·--"-~-· 82 8J

8

Fa'<!Jren~g

USA. Marknadsframgångarna under 1986 är även av stor betydeL'3e for kon~

cernens konkurrenskraft på andra marknader.

Ericsson ledande inom mobiltelefoni

Den mobila kommunikationen ökar snabbt, främst i Europa, USA och Fjår- ran Ostem. I takt med att digitalteknik införs kommer kapaciteten att öka liksom möjligheten till talskydd och effektivare dataöverföring. Radio, mobiltelefoni och personsökare används nu i ökande omfattning i många företag.

Ericsson leder utvecklingen vad gäller system fö:r mobiltelefoni och hadevid årsskiftet 1986/1987 en världsmarknadsandel på 45 procent. Det nordiska nätet för mobiltelefoni är störst i världen med 310 000 abonnenter och till stor del baserat på Ericssons teknik. Under 1986 utvidgades detta med ett nytt system - NMT 900 - för ytterligare ökning av kapaciteten.

Inom mobiltelefoni har 15 nya Ericssonsystern under året tagits i drift i USA, där Ericsson svarar för 35 procent av den marknad som är tillgänglig för andra än amerikanska telefonbolag.

MD 110 bas för Informationssystem

Kring Enessons abonnentväxel MD 110 har ett modulärt systernkoncept för privat kommunikation byggts upp. Detta fyller alla erforderliga krav på integrering av olika funktioner.

Samtliga data- och kommunikationsutrustningar på ett kontor kan anslutas till ett och samma system. Den fortsatta utvecklingen inriktas på att förse systemen med ytterligare tjänster. Särskilda kundanpassningar görs för sjukhus, hotell och företag med olika specialbehov.

I San Diego i USA togs ett avancerat kommunikationssystem för tal och data i drift under året. Där sker överföring med hjålp av såväl optoka- bel som radiolänk. I Stockholm kopplades Ericssons större enheter samman i ett gemensamt MD Il O-system med över 25 000 linjer.

Informationssystems terminaler och nätfunktioner kornmer nu att i allt högre grad kopplas till de publika telenäten i takt med att telemono- polen löses upp.

Fakturering och orderingång

Koncernens fakturering uppgick 1986 till31 644 Mkr jåmfört med 32 496 Mkr 1985, en minskning med 3 %. Om hänsyn tas till avyttringar ökade fak- tureringen i jårnförbara enheter med l %. Den kraftiga nedgången av kursen för den amerikanska dollarn har påverkat faktureringen negativt.

Fakturering till externa kunder per affärsområde

1986 1985 Forändr %

Publik Telekommunikation lO 316 10 561 -2

Informationssystem 9 187 9 986 - 8

Kabel 3 618 4 225 -14

Försvarsprodukter* 2 795 2 143 30

Radiokommunikation" 2 688 2 480 8

Nätbyggnad 2 201 2 013 9

Komponenter 788 852 -8

Övriga verksamheter 51 236 -78

... ..._ .. ~··---~---~---·-···-····--·---··"---·----·----

Ericssonkoncernen 31644 a2496

• S1ffroma for 1985 ar eJ Jamforbara med siffrorna för 1!186 plt grund :av organisatonaka fD.l'andnngar.

t r=====================;-~~===========-~-======================~

!

l i

i . Il

j

l Ii

il

!;

!i _l•

D

et nordiska rliitet

for

nwhiltelefoni

Cl\'Ml') är stiJrst i vtirlden med 310 000 abom ~.enter och till stor del baserat

pa

Erics- sons teknik. ^Ericsson är ledcuule irwm nwhil- telefoni..'>}'stmz nzed 45%

av VttrUisrrwrlawden.

u============== = = =

^~~---=-=:--==.:

--==========:::ti

Orderingången uppgick till32 794 Mkr jåmfört med 33 812 Mkr 1985, en minskning med 3 %. Orderbeståndet vid årets slut uppgick till23 625 Mkr jämfört med 23 055 Mkr i slutet av 1985.

Resultat

Koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter uppgick 1986 till 911 Mkr jämfört med 878 Mkr 1985, en ökning med 4 %.

Rörelseresultatet efter avskrivningar förbättrades med 477 Mkr till 2 114 Mkr 1986. Av resultatet utgjordes 378 Mkr (333 Mkr) av realisations- vinster/ -förluster vid fbrsäljningar av aktier och anläggningstillgångar.

Forbättringen av rörelseresultatet var till stor del en foljd av den posi- tiva utvecklingen inom afflusområde Informationssystem.

9

Förvaltningsberättelse

TH!g!~ M~----~---~

420QO

36 ooo

·----rl

r!

i . i

l"

30000 i l! : !

----~:j l' l

24 OC<> ,---., :

~

^{: !l}

i

j

l

j

--~ _• ^_! _' 1^•' 1 , _{• .} l _l ! ;_ _{, .} 1 Dms..'ltlntngstlllgånqar 18000___j i ! :! ^l i ^{,1· l}

- i!'~: 11! i

12000

~ ~-

^{,: !R.i}

~~i

6

~o Jj

^{b_ i H '}

r-J

Långinstiga tillgängar 1 : ·, : .__ jt j' '

l

Fastigheter, mask; ner : 1 i

i

~

_ .

j

i

i och 1nventaner __

·---"::-:82~83:'-'84 85 86

Skulder och eget kapital Mkr 42000

36000

~eeg_

^{_ _}

~, ! ⁱ

¹

> :

j Kortfnstlga s~u!der

24000 ,.-l ': ; l

18000

.-:r~ D ^rl D~""'"'

12

OCO

U L! : ·

^{L l :} Obesl\atlade reserver ..B_QQQ___, :

d

~ Ld ^;:::j Mtnontetsande;ar

I:::::J' ·• i ~ j ' i ~et kap<!al

---'----'-'-~' _ __;._;.__...;.___,__~-~-

82 83 84 85 86

lO

Koncernens finansnetto uppvisade en försämring till - 1180 Mkr jäm- fört med - 952 Mkr 1985. Försämringen är i sin belhet att hänföra till valuta- och rörelsekapitalutvecklingen i Mexico under året.

Ericssonkoncernens andel av resultatet efter skatt bos samarbetande bolag ökade till181 :Mkr mot 34 :Mkr föregående år. Aktiemajoriteten i det tidigare dotterbolaget Ficap i Brasilien har avyttrats. Koncernens andel av bolagets resultat andra halvåret 1986 redovisas därför i resultaträkningen under "Andel i resultat hos samarbetande bolag''. Resultatet i Ericsson do Brasil förbättrades kraftigt under året.

Minoritetens andel av resultatet fore bokslutsdispositioner och skatter uppgick till - 204 Mkr jämfört med 159 Mkr föregående år. Det positiva be- loppet föregående år hänförde sig främst till att ARCO till följd av sitt 50-procentiga innehav i Ericsson, Inc. då bar hälft-en av introduktionskosir naderna för koncernens produkter i USA. Detta bolag är från och med 1986 helägt av Ericsson.

Affarsområde Publik Telekommunikation redovisade ett något lägre rörelseresultat än 1985. Detta beror främst på framtidssatsningar genom ut·

veckling och anpassning av AXE-systemet till de nordamerikanska och engelska marknaderna.

Mfärsområde Inforrrw.tionssystem förbättrade rörelseresultatet och uppnådde en våsentlig förlustminskning. Det omfattande omstrukture- ringsprogram som påhöljades under 1985 fortsatte under 1986 med gott resultat.

Rörelseresultatet inom Affärsområde Kabelblev lägre genom försälj- ning av majoriteten i det brasilianska dotterbolaget Ficap. Nedgången i efterfrågan på fiberoptisk kabel i USA har också bidragit. Den svenska verksamheten hade en positiv resultatutveckling.

För F(jrsvarsprodukter var resultatet gott. Resultatförbättringen är delvis en följd av överföring av verksamheter från Affå.rsområde Radiokom·

munikation.

Affärsområde Radiokommunikation hade stora framgångar på bland annat den nordamerikanska marknaden. Rörelseresultatet forbåttrades för jämförbara enheter.

Nätbyggnad redovisade i en svår marknadssituation ett rörelseresultat på samma nivå som foregående år. Faktureringen ökade kraftigt under årets sista månader.

Inom Affärsområde Komponenter var kapacitetsutnyttjandet lågt till följd av låg efterfrågan på kondensatorer och standardkomponenter. Rörel·

seresultatet förbättrades dock jämfört med foregående år, främst tack vare en god faktureringsutveckling för mikrokretsar.

Finansiering

Koncernens kapitalomsättningshastighet forbattrades under året från 0,88 till 0,92. Kapitalbindningen i såvål kundfordringar som varulager reduce- rades kraftigt.

I december överlats kundfordringar om cirka 102 miljoner US dollar avseende mobiltelefonikunder i USA till Sveriges Investeringsbank AB.

Kundfordringar i procent av faktureringen minskade från 35 % i slutet av 1985 till32 % vid utgången av 1986. Frånsett en temporär lageruppgång i Mexico kunde aven varulagren kraftigt minskas under året. I procent av faktureringen minskades varulagren från 32% 1985 till30% i slutet av 1986.

r;====---===========

l Il Il

'l

l

! l

l! il l! Ii

Il Il

l

,l

l

l

l.

E

^Ui.s Island, Liberty IslaJul ochMan- hatJan fick sina teleforif?Jrbiiulelser fbr- bättr(ide infor

Frit!iets-

gutlinnans 100-årf.?jubi-

leum 1986. Den nya jiberkabel som nu for-

binder t5anUl knrruner från Ericsson.

- - · - -·-=-

=-

=---========~

Under året har Ericssonkoncernen i samarbete med fyra internationel- la banker etablerat ett program för s k Euro Commercial Papers, vilket gör det möjligt att ge ut kortfristiga vaxlar på den europeiska penningmarkna- den till ett värde av 100 miljoner US dollar. Syftet var att ersätta och för- billiga befintlig kortfristig upplåning. För att dra fördel av det låga rantela- get på medellång sikt upptogs ett femårigt Eurobondlån oro 100 miljoner US dollar till bunden rånta om 8 %. Likviden användes till att återbetala befintlig kortfristig finansiering.

Under året har en betydande forhattring av kassaflödet uppnåtts. Det- ta har lett till att den externa upplåningen kunnat minskas och att solidite- ten forbättrats. Genom fortidsinlösen av ett konvertibelt förlagslån, emitte- rat 1981, har det egna kapitalet okat<; med 181 Mkr, vilket också påverkat soliditeten i positiv riktning. Soliditeten (matt som summan av eget kapital

11

. .< •.

fn~r:~~:"M~~ng.

·. . . · ..

^·.+50% ~vobeskattade_reserv~ + .. minoritetens andel i eget ~apit::t i pro-

·· ... .-· .... · . · ...

--:--~~T7;-~

:<: -cent av

balansomslutrungen) torbattrades från 26,5% 1985 ttll3o,l>% 1986.

~:: ---~t;}·I;,: ;:·;·}c~·:_ ^.. :-:··:;:'i~::·r- :~:.~n;~:-~(;- ~.},1~~~:~:~!:!~ ~:~~~~~~!~:~:~~~=~:!~:~s~~t~~~;~~~

2500 :_. .· \ _-':-_> • ·h·· \:

~ ~ec _· kt:~e~9%

^.:···:attanvändas for finansieringvid forsäljning av koncernens produkter.

~~-·'- ~- . ~vfakturE)nnger . . .. . . eA% ·· . · ·•., ·.,·:.·. ·· .:· · .. · : .·· .. ·· · ·

2 000

' j ¹

J··~-

^{0 . ·} Forsisning och utveckling

1

_o_ -oo i lllli ~ ! ' ^l l '

^{~-l i} ₁ ^{• _-l ; '}

Il

FoiSknlngOCh utveckling ·· .. •· · .. . . . ~cssonkoncernens totala kostnader för forskning och utveckling uppgick

~

^--

·j

l

M.._" l l CJ .·_ .. · .. ·· .· __ · lf)·86·tj·ll .. '3117 Mkr jämfört med 2 798 Mkr föregående år. Detta motsvarade

l .. J1

!nvestenng,u . . . . . . . . ak . (8 6 % )

,, _ .· . 1 · ···;;-,·:·:t>)~86.9,9,% avf turenngen , 1985.

. l , r :. ··.· ....

-~ ,' .' l )' ... '<_.

s2. .

ss -

84 so oo . . . lnve~rlngar

~-....,.-----~--·-. - - -· -.--~-

_

___:..:___~---

. .

^--

" :

_'";·· ., '-·-

.. ' . ·. -'·_.-·:. ,- --· . ^_.;

·,

. : ··.: ~. ;

,-''-·,·: .·,.-·.

:· .. ;·

'··': • '

•',•

Inom koncernen genomfördes under 1986 investeringar i fastigheter, maski-

. ner ^och

inventarier till ett sammanlagt vård e av l 643 Mkr j ärofört med . 2.677 Mkr föregående år .

.

....

-.: .

. - - .

. .. ,Antal

anställda

. Sverige .

· · Moderbolaget . Övriga bolag

Europa (utom Sverige)

• . ; Nordamerika

·.. Latirulnierika

· · · • Övriga länder Totalt·

1986·12-31 1985-12-31

15 310 16 876

23249 23296

38 559 40172

19 633 20423

2690 2894

8702 11386

2 991 3284

72 575 78159

.·· · _ Vid utgången av 1986 var 72 575 personer anställda i Ericssonkoncer-

l

ileq., ~n minskning m~d 5 584 jämfört med föregående år. Av minskPingen '· .. ·. . ·· · · . l:iä.nförde sig 3 143 personer till avyttrade verksamheter.

:-...

/~·.::<"Löner ~ch ersattrungar up~gic~ till8 ~55~: Fakture~ng per anstalid

f\

.. ·: .var:436 000 .Kl" mot 416 000 kr foregaende ar. Sarskilda uppgifter om medel-

.'-: : antaletanställda samt laner och ersåttningar llimnas i kommentarer till

· .. ·.boksluten.

_ Den pågående strukturanpassningen innebär bla.11d annat en reduktion

,

~an!!Jilkf!~.:~-

__ :....:_,... _______

:...:....:...;;...c.:_ • ·• ~v ant8let arbetstillfallen med 4 800 varav 2 800 i Sverige och skall vara

. 84Qoo: ... ,, . ' .. '

/'.>. avstuiad

under

1987.

(····_t .. ~•~ .= -·.:i~-· · - · -~ifu] ^{__ ,· : H:.\} ·;}_,·~-··--.·,_"_F:_.. .~ t._!.:,if ^.. }:_i_,_I$!:;:;~.:~: ~:::;::,e;~ ., .

aktierna i det italienska

•;:cc , ~~,;J:')'\)\

i!fl

^{1'_· ,' :}-~ }mai···.·:··::~-::·:·:. ·'d()tt~olag~t Setemer S.p.A. Efter avyttringarna uppgår Enessons ägaran-

::.:·:oo _:~ _ 'iJl,~) ~r,~:·;tj··· r~ /.···_:.~;·~r _~ t ^.. ::_···~~.--•_:.<. ~e=)~_~·;v%oderbolagets

aktier i Ericsson

_do Br~sil

^Comerdo_e

I~d-ustria

;[~~~;~~~ ^{f.i &i.} r~ f~~~lfi~\ii;f,rfJ~~a~ttrats. Koncernens a,ndel av

^{kapnalet 1}

detta bol ag ~ dareftet

~:1' ,._.." t~

.

~-

._ .. ·

,~J]l

;-, .

,i<:":::·~:;,''·'::'''';:~·~,,~::~·("t#>J\ktlemnehavet ¹ AB LM Enesson Fmans hru· genom avyttrmg mm-

~~· ~ ({~J~1~~it~J~·~~;:;:~R~~,~~~~; t~~~d

^{25 %,} mOOan rosretaWt

~t

^{mOO 99,5}

~

^..

. :.··-·

·- - · J.

._,, ~:-~ ... ~~~

...

^{· -~ .-.}

_;,~ 1 : ~~~-~-

~ '' ..

. ;'· : ;_

--. ·.··

·. ~-

E

ricssonsMINI- L/11."'K Cfr ett kon-

kurrensknFiff{

altenwtiv f(jr ^{l · ·}

tronsmission i l- miinrza eller privata kommunik.c.ll-ionsniit.

U

L

=-======================~~==

_-... ·.

. .-·. .. .·. ^:"

: ;,- ' ·-- . / l.\ .

. ·_ : '·__. .. ,·· .. · . :,· ' .. ··· ·,:r _:;. _{..,,; ...}

·,·· .. ,: '·

' .•.. ': -~-.• .. •. . . .: . ' . :

: :

^{~ ,, .'· .}

•' ..

' .- ~ ...

._ ;

.. _ -:

: ·, . . ^{-~ ~}

~ .

: Moderbolaget 'avyttrade

ung~rjuni

62,5 % av aktierna i Fios e Cabos

Plästicös do Brasil S.A: (ficap}.

Resterande

innehav uppgår till 30 %.

-ModerbolagetS aktieinnåhav uppgående till lO% i AIS Elektrisk Bureau i Norge avyttrades under

å:r:et.

Samarbetet avseende AXE och and- ra produkter fortsätter opåverbt. · · -· -

· Mod~rbolagets s,tktieinneha:v i TeleindUstri a Eric.-sson S.A. har minskat med

9,7

%._

KoneerneåS' a;ndei:-var vid

år~tsslut 82,7 %.

·-Aktieinrierut-v~t

i AB

in7J~orthå:t ~y:yi;trats.

;:: :Aktie.inpehcayef

~ F~cit-:S~A j·'Btåsilien liar genom avyttring minskats

med

85

·%. 'AterstA~~de itin~~v-\l:Ppgär till

lo

^7o.

:i.~; •. :.

·.'<·.·.,·,::· .. :·::· , __ .. :: . - . :- . · .· . . , '\ · ··:::·<·< ';.

.. -~' ~~

::

·.: ~-~~:· .. ^·._ ....

- ·

.· .-" . '. . .

.

-. ^: \;._.^... · 1

~~·:·-:·.··~-~:- . ~-· ._.-^':_

·.

^{,'·,' • .} --~.--·· ·~·- ^. '

13

Förvaltningsberättelse

14

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står - utöver en dispositionsfond på 100 :Mkr - vinstmedel på sammanlagt 737 685 000 kronor. Styrelsen och verk- ställande direktoren foreslår att dessa vinstmedel disponeras så

att till de på avstämningsdagen registrerade

aktieägarna utdelas kr 9,00 per aktie 343 461 000

samt att återstoden overföres i ny räkning 394224000 kronor 737 685 000

~

Stockholm i mars 1987

HANS WERTiffiN JAN W ALLANDER PETER W ALLENBERG

Qrd!ÖI'Bllde Vice ordforande Vtce ordforeiJ.de

KJELL BRANDSTRöM LENNART DAHLSTRÖM PAUL KV AMME THOR NORDMYR SVEN OLVING STEN HUDHOLM SVEN ÅGRUP

BJöRN SVEDBERG

V erkr.t. direktor

Koncernens resultaträkning

Januari - december Fakturering ... . Kostnad för fakturerade varor

och tjänster (exkl avskrivningar redovisade separat nedan)

Övriga rörelseintäkter ·- ~ ... - · Not l Kostnad för forsåljning, forskning och

utveckling, administration samt allmänna omkostnader . . . ... .

Avskrivningar enligt plan .. ... . . ... Not 2 Rörelseresultat efter avskrivningar . . Not 3 Finansiella intäkter ... -·- _ _Not 4 Finansiella kostnader ... -· ··- .... ... . N o t 4 Vinst efter finansiella intäkter och kostnader Andel i resultat (efter skatt) hos

samarbetande bolag

Minoritetens andel av resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... ...

Vinst före bokslutsdispositioner och skatter ..

Bokslutsdispositioner

Avskrivningar utöver plan . Not 2 Förändring i andra obeskattade reserver . Not 5 Minoritetens andel i bokslutsdispositioner

Vinst före skatter

Skatter. . .. .. .... ... ..

Minoritetens andel i skatter _ Redovisad nettovinst

Omräknad nettovinst per aktie _ - ·.. . Not 6 - efter betalda skatter .. . .

- efter betalda och beråknade latenta skatter

1986 31644

16665 14979 634 15613

12366 1133 2114 810 1990 934 181 -204

911

-113 +72 +35 -6

905 384 +42 563

14,96 17,21

I miljoner kronor

(med undantag for belopp per aktie)

1985 32-·l9G

17 595 14901 695 15 596

12651 1308 1637 1157 2109 685

34 +159 878

-282 +616 +37 +371 1249 493 +81 837

12,62 15,15

1984 29378

16070 13 308 322 13630

10387 l 040 2203 1062 1976 1289 131

+149 1569

-237 -497 +52 -682 887 525 +82 444

30,54 19,99

15

16

Koncernens balansräkning

31 december Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa-, bank- och övriga likvida medel Kundfordringar

(efter avdrag av reserv för osäkra fordringar med 236

resp 231) . . . ... . . ... .. .. . . .. " . Not 7 Varulager

(efter avdrag av förskott från kunder med 1103 resp 1282)

övriga omsättningstillgångar _, Not 8

Bundna fonddepositioner

Investeringar och övriga långfristiga tillgångar Kundfordringar . . . .

Aktier i samarbetande bolag, kapitalandel

Andra aktier _

Övriga långfristiga tillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier Anskaffningskostnad

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Uppskrivning, netto efter ackumulerade planenliga avskrivningar .

Ställda panter Summa tillgångar ..

1986 2121

1985 2497

"'

Not 5

Not 7 Not20 Not 10

Not 11

Not 18

I milj o ner kronor

1986

2 775

9488 9522 2465 24250 174

501 796 208 1468

1985

3069

10616 10464 2 211 26360 313

783¹ •.•.

6^<)-~o

204 1288

2 973 2900

12168 5874

12 672 5 694

6294 6978

541 571

6835 7 549

34 232 37122

31 december

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ...

Förskott från kunder skatteskulder .

Kortfristig upplåning .. .. ... . . .. ..

Kortfristig del av långfristiga skulder övriga kortfristiga skulder . .. ... . .

Långfristiga skulder

.,

-

Obligations- och förlagslån (efter beaktande av orealiserade kursdifferenser med

+

^{28 resp}

+

^{7 4)}

Konvertibelt förlagslån... .. . . . . Avsatt för pensioner . .. .. _ .... . .. ____ .... _

övriga

långfristiga skulder . .... ... . .

Obeskattade reserver

Reserv för fordringar och internvinster Lagerreserv .. . . . .. ... . ... . . . . ..

Investerings-och övriga fonder . . ....

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Minoritetens andel i eget kapital Eget kapital

Aktiekapital Bundna reserver ..

Ackumulerade omrakningsdifferenser

Balanserade vinstmedel och årets redovisade vinst ...

1985

..

Not12 Not14 Not 13

Not14 Not15 Not16 Not14

.. Not 11

Not17

Ansvarsförbindelser 2179 ¹⁹⁸⁶ 2 387 ... ... ... ... Not 19 Summa skulder och eget kapital

1986

1941 2289

211 2456

648 5085 12 630

2780

3105 2883 8768

985 2007 358 1439 4789 746

1985

2435 2 277 257 5 918 760 4684 16331

2289 190 2 741 3346 8566

917 2100 395 1382 4794 530

1908 1848

4 423 3 933

25 38

6 356 5 819 _...;...94_.;;.3 _ _ _ l 082

7 299 6 901

34232 37122

17

Finansieringsanalys för koncernen

I miljoner kronor

Januari - december 1986 1985 1984

Likvida medel den 1 januari 3069 3833 3026

Från rörelsen tillförda medel

Redovisad netrovinst 563 837 444

Minoritetsandel av nettovinsten 127 -277 -283

Avskrivningar enligt plan Realisationsvinst (-)Iför-

1133 1308 l 040

lust på sålda anläggnings-

tillgångar -85 -74 146

Okning(- )/minskning av

139

bundna fonddepositioner -230 -16

Bokslutsdispositioner 5 -334 734

1882 1230 2065

Omräkningsdifferenser, som ej förts över resul-

taträkningen -19 -147 2.'3

Inkomst vid försäljning av fastigheter, maskiner och

inventarier 1200 878 361

1181 731 384

Förändringar i rörelsekapi- talet ( exkllikvida medel)

Kundfordringar 1128 296 -2301

Varulager 942 -774 -2231

övriga omsättningstillgångar -254 522 -545

Kortfristiga skulder - ej ränte-

bårande -127 -472 1669

1689 -428 -3408

Förändringar i andra tillgångar

Anskaffning a v fastigheter,

maskiner och inventarier -1643 -2677 -2192

Omräkningsdifferenser i fastig-

heter, maskiner och inventarier 110 169 -45

Investeringar i aktier -175 432 - 79

Övriga långfristiga tillgångar 102 -94 -78

-1606 -2170 -2394

(:

Betalda utdelningar -358 -357 -346

Kassaflöde från årets

verksamhet 2788 -994 -3699

Extern finansiering Föråndring av kortfristiga

skulder -3 574 -443 3471

Förändring av långfristiga

skulder 202 908 984

Konvertering av förlagsbevis 182 ^..., • 6

Nettotillskott från minoriteter 108 -242 45

-3082 230 4506

Likvida medel

den 31 december ^{2 775} 3 069 3833

18

Moderbolagets resultaträkning

Januari - december Fakturering ..

Kostnad för fakturerade varor och tjänster (exklav&krivtringarredovisadeseparat nedan) ... .

Övriga rörelseintakter. .. -· . -·Not 1

Kostnad för försäljning, forskning och utveckling, administration samt allmänna omkostnader ..

Avskrivningar enligt plan. Not 2 Rörelseresultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter . . . . , . Not 4 Finansiella kostnader .. . ... ... ... . . . . .. . Not 4 Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner

Föråndring i avskrivningar utöver plan Not 2 Förändring i andra obeskattade reserver . Not 5

Lämnade koncernbidrag Vinst före skatter Skatter

Redovisad nettovinst

1986 8326

4578 3748 784 4532

3666 215 651 826 854

623

+35 +256 +291 326 588 95 493

I miljoner kronor

1985 8454

4854 3 600 737 4337

2 970 208 1159

lOll l 090 l 080

-190 +:374 +184 795 469 60 409

1984 7909

4180 3 729 557 4 286

2590 228 1468 612 607 1473

-64 -452 -516 411 546 155 391

19

20

Moderbolagets balansräkning

31 december 1986 Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa-, bank- och övriga likvida medel .

Fordringar på dotterbolag . . . . .... Not 7 Kundfordringar (efter avdrag av reserv för osäkra

fordringar med 15 resp 24) .... .... . . ... . . . . .. _ ... Not 7 Varulager (efter avdrag av förskott från

kunder med 26 resP. 69) . .

Övriga omsattningst11lgångar Not 8

Bundna fonddepositioner . .... _ .,.,... -· Not 5 Investeringar och övriga långfristiga tillgångar

Kundfordringar .. . . . ... _ .. _ . . Not 7 Dotterbolag . . . .. . . . . .. . _ _

övriga ... · .. "'w ·n-··

Andra fordringar

Dotterbolag .. . . . .. . . . .. . ..

Aktier och andelar . . . . .. ...

Dotterbolag

Samarbetande bolag .. . Andra aktier och andelar . ..

ÖVriga långfristiga tillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier Anskaffningsvärde ...

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Uppskrivning, netto efter ackumulerade planenliga avskrivningar .

Ställda panter Summa tillgångar

1986 788

1985 850

Not 9

Notll

Not 18

I miljoner kronor

1986

l 795 1479 2188 2344 702 8508 100

37 226 1836 3362 245 40 690

1985

2033 2179 2715 2648 577 10152 225

2 234 2605 3296 157 39 865 6 4.'36 7 198

2 787 1376

2664 1236

1411 1428

291 305

l 702 1733

16746 19308

31 december

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Leverantörs...•;lmlder _ - - · - Förskott från kunder .. ~

skatteskulder .. ... .. ..

Kortfristig upplåning ... .. ... ... .. -·~

Kortfristig del av långfristiga skulder Skulder till dotterbolag .. ... .. . _ övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Obligations-och förlagslån (efter beaktande av orealiserade kursdifferenser med

+

28 resp

+

7 4) Konvertibelt förlagslån . ... _ _ _ ···- -~ - ..

Avsatt för pensioner . . ... --~ . . ...

Skulder till dotterbolag _ ... . övriga långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Reserv för fordringar och internvinster Lagerreserv . . .

Investerings- och övriga fonder . ... . ...

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Eget kapital Aktiekapital . Bundna reserver

Dispositionsfond .. ... , ... ,.. . . ..

Balanserade vinstmedel . .. . . Aret.-; redovisade vinst

1986 1985 Ansvarsförbindelser 2 565 2 018 Summa skulder och eget kapital

...

Not 14 Not13

Not14 Not15 Notl6 Not14

Not 11

. Not 17

Not19

1986

281 172 180 116 2 609 1176

1985

443 511 18 1968 128 2746 1224 4 534 7 038

2757 l 079 183 728 4747 711 1097 89 525

2258 991 190 567 851 4857

686 1307 159 560 2 422 2 712 1908

2 297

1848 2176

4 205 4024

100 245 493

100 168 409 5 043 4 701

16746 19308

21

Finansieringsanalys för moderbolaget

I miljoner kronor

Januari - december 1986 1985 1984

Likvida medel den l januari 2033 2687 2082

Från rörelsen tillförda medel

Redovisad nettovinst 493 409 391

Avskrivningar enligt plan 215 208 228

Realisationsvinster (-)/for- luster på sålda anläggnings-

tillgångar -3 13 43

Ökning( -)/minskning av

bundna fonddepositioner 125 - 197 2

Bokslutsdispositioner 35 611 927

865 l 044 1591

Inkomst vid försäljning av fastigheter, maskiner och

inventarier 37 164 137

Förändringar i rörelsekapi- talet (exkl likvida medel)

Kundfordringar 527 1296 - 1620

Varulager 304 - 414 - 320

Övriga omsåttningstillgångar -125 - 38 28

Kortfristiga skulder - ej ränte-

bärande -567 -315 - 391

139 529 -2303

Förändringar i andra tillgångar

Anskaffning av fastigheter,

maskiner och inventarier -217 -395 - 474

Investeringar i aktier - 155 -502 -111

Övriga långfristiga tillgångar 1617 -2447 -247

1245 -3344 - 8.'32

Koncernbidrag -326 -795 - 412

Betalda utdelningar -333 -333 -332

Kassaflöde från årets

-2151

f

verksamhet 1627 -2 735

Extern finansiering Förå!l.dring av kortfristiga

skulder -1937 - 421 2 358

Förå."1d.ring av långfristiga

skulder ^{- 11()} 2495 392

Konve:rteri!Ig av förlagsbevis 182 7 6

- l 855 2 O.Sl 2 756

LikYida medel

den 31 december l 795 ~ 03:3 2687

22

Kommentarer till boksluten

Allmänt

I ArsredovisningE>n har beaktats rekommendationerna i fråga om låmnande av informs.tion enligt OECD:s "Deklaration om inter- nationella investeringar och multinationella foretag''. Kom:emen foljer också de riktlinjer rörande multinationella toretag och ar- betsmarknaden som utarbetats ^av ILO, Förenta Nationernas or- gan for arbetsmarknad~;frågor.

Vid f<irsaljning mellan kon<'ernbolag tillämpas i regel samma prissattDing som vid affärer med andra kunder, dock att hansyn tas till att vissa kostnader bortfallt>.r vid transaktioner mellan koncernbolag.

RedovisningBprinciper

Koncernredovisningen for Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag (koncernen) har upprattats enligt svenska re- dovisningsprinciper. Dessa redovisningsprinciper skiljer sig i vis·

sa viktiga avseendE>n från de redovisningsprinciper som ar all- mant vedertagna i USA. En beskrivning av de vilsentligaste skill- naderna och deras ungefarliga inverkan på koncernbokslutet liunnas i Not 21.

a) Konsolideringsprinciper

I koncernbokslutet ingår boksluten från moderbolaget och samt- liga dotterbolag. Alla betydande intrakoncerna transaktioner har eliminerats.

Koncernbokslutet har upprattats enligt forvarvsmetoden (pur- chase method), vilket innebar att i koncernens egna kapital en- dast ingår koncernens a..'ldel av efter forvarvet intjanat eget kapi- tal i dotterbolag och samarbetande bolag.

Större mvesteringar i samarbetande bolag, i vilka koncernens röstinnehav ar minst 20% och hog&t 50%, samt ett s k joint ven- ture redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se Not 20). Mindre investeringar i samarbetande bolag, redovisade som Andra ak- tier, och ovriga aktieinnehav ar upptagna tilllagsta vardet av an- skaffningskostnad och marknadsvarde.

Investeringar i samarbetande bolag upptas till koncernens an- del i bolagens egna kapital efter justering for orealiserade intem- vinster och ej avskrivna over- respektive undervarden (se b ne- dan). Vid berakning av de samarbetande bolagens egna kapital återfors obeskattade reserver till det egna kapitalet efter avsatt- Ding for latent skatt.

Bolag, som forvarvats under Aret, medtas i allmänhet som om de tillhart koncernen hela året. Den del av resultatet som avser tiden före forvärvsdagen redovisa& i Minoritetens andel av resul- tat fore bokslutsdiBpositioner och skatter.

b) Övervärde och undervärde

Övervarde (den skillnad som uppstår genom att anskaffnings- kostnaden for forvarvade foretag ar storre an foretagens egna ka- pital) och undervå.rde (den skillnad som uppstår genom att eget kapital i forvarvade foretag ar större än anskaffningskostnaden) avskrivs med 10% per Ar. Undllrvardet som 1980 uppstod i sam- band med fon·årvet av halften av aktierna i Anaconda-Ericsson, Inc. (numera Ericsson, Inc.) har utnyttjats till att täcka utveck- lings- och startkostnader for bolagets telekommurJkationsdivi- si.on 1981-1983, medan åte1'Stoden intaktsredovisas med lika be- lopp under sju år med borjan 1984.

c) IntAktsredovisning

Försaljningsintakter redovisas vid leverans a v produkterna och motsvarar forsaljningsbelopp efter avdrag for mervardeskatt, re- turer, vararabatter och pri&reduktioner.

Intakter frå..'1 lAngfristiga anläggningskontrakt redovisas enligt

"percentage of completion ·• -metoden. Om kostnaderna for att fullborda dylika kontrakt bedoms overstiga återstående in takter, görs en avsattning fo:r de beraknade forlusterna.

d) Omräkning av belopp i utländska valutor

Från och med 1983 tillampar koncernen, vid ororakning till sven- ska kronor av bokslut från dotterbolag och samarbetande bolag, Statement of Financial Accounting Standards Board (USA) No.

52 (SF AS 52}.

För ett flertal utiandska dotterbolag och samarbetande bolag, vanligen med egen tillverkning, vilka 8r belagna i V åsteuropa, USA, Australien, Malaysia och Venezuela, är den lokala valutan den naturliga valutan för bolagens kassafloden, och den ar darför behandlad som deras funktionella (affärs-) valuta enligt SFAS 52. Dessa bolags balansrakningsposter ororaknas till balansda- gens kurs och resultatrakningens poster till årets genomsnitts- kurs. Darvid uppkomna omräkningsdifferenser redovisas under eget kapital.

Boksluten från dotterbolag och sa.m8l'betande bolag. vanligen utan egen tillverkning, vilka har så rui.ra sa.m8l'bete med den svenska verksamheten, att deras funktionella valuta anses vara den svenska kronan, ar på så satt återgivna i koncembokslutet, att de i stort aett ger samma resultat som om deras verksamhet bedrivits i ett svenskt foretag. De differenser som uppstår vid ororakningen av dessa dotterbolags och samarbetande bolags bokslut är medtagna i koncernresultatråkningen.

Bokslut från alla dotterbolag och samarbetande bolag i de bog- inflationslånder vars funktionella valuta har bedömts vara den amerikanska dollarn, har från och med den l januari 1986 ororak- nats i två steg. I det första steget har ororakningen till dollar gjorts så att boksluten i stort sett ger samma resultat i dollar som om deras verksamhet bedrivits i ett amerikanakt företag. Omrak- ningsdifferenser som uppstår ar medtagna i koncemresultatråk- ningen. I det andra steget, från amerikanska dollar till svenska kronor, har balansrakningsposter ororaknats till balansdagens kurs och resultatrakningens poster till årets genomsnittskurs.

Darvid uppkomna ororakningsdifferenser redovisas under eg·et kapital.

Valutakursdifferenserna omfattar både omräkningsdifferenser och differen.."'Ell' på transaktioner i utlåndsk valuta. De kan in- delas i rörelserelaterade och finansiella.

De rörelserelaterade valutakursdifferenserna, huvudsakligen hanförliga till fordringar hos och forskott från kunder samt leve- rantorsskulder och vissa finansiella skulder i de fall dessa ansetts utgora kursså.kringar av kundfordringar, ingår i Kostnad får sål- da varor och tjimster.

De finansiella valutakursdifferenserna avser fråm.st likvida medel och lAn. De ingår i Finansiella kostnader (se Not 4).

Fakturering avseende kontrakt som kurSSii..la-ats genom ter- minskontrakt redovisas till den sålunda silkrede kursen.

Moderbolagets fordringar i fråmnumde valutor, till oven·ägan- de delen i U.S. dollar, som forfaller till betalning 1987, har upp- tagits till balansdagens kurser, medan de som forfaller till betal- ning 1988 och senare har ororaknats till de kurser som gallde då fordringarna uppstocl. Vid slutet av 1986 forelåg en orealiserad ej intåktsford kursvinst på 73 Mkr avseende fordringar utanfor koncernen som forfaller 1988 och senare (109 Mkr vid slutet av 1985 avseende fordringar forfallna 1987 och aena..'"El).

Moderbolagets lån i framroande valutor, som forfaller till be- talning under 1987, har upptagits till balansdagens kurser.

Långfristiga depositioner i utiandska valutor har upptagits till balansdagens kurser. Harvid har en kursforlust uppkommit.

Orealiserade kursvinster på lån som forfaller 1988 och sena.'"e, har intaktsforts med motsvarande belopp.

Vid 1986 års slut forelåg harutover en orealiserad ej intakts- fordkursvinst netto på 96 Mkr (89 :Mkr vid slutet av 1985) han- fortig till sådamllån.

Tillgångar och skulder, for vilka kurssakringar avtalats, har upptagits till den sålunda sakerstålida kursen.

e) Kostnader för forskning och utveckling

Kostnader for forskning och utveckling redovisas som omkost·

nader allt eftersom de uppstår.

f) Varulager

Vamlagret ar upptaget till standardkostnad, i stort sett mot- svarande anskaffningskostnad enligt principen "forst in forst ut".

23