TELEFONAKTIEBOLAGET LM ERICSSON 1975 Verksamhetsberättelse och årsöversikt
- 1876·1976
Datorstyrt telefonstationssystem för uppdatering av äldre stationer.
av LM E riassons koordinatväljartyp. Den första utrustningen av den- na typ installerades under åretiArhus lokalstation i Danmark, vilken i sitt ursprungliga-skick togs i bruk år 1953.
Omslagsbilden visar med anledning av bolagets 100-årsjubileum tre telefonapparater som alla spelat en viktig roll under det gångna seklet: LM Ericssons första telefon (1878), den första bordsapparaten med handmikrotelefon (1892) och 1976 års modell ERICOFON 700, här i jubileumsutför.ande.
Huvudkontor
Telefonaktiebolaget LM Ericsson Telefonplan, 126 25 Stockholm Telefon: 08/7190000
Aktierna noteras på börserna i
Stockholm A- och B-aktier
Amsterdam, Dusseldorf, Frankfurt B-aktier am Main, Gen~ve, Hamburg,
London, Oslo och Paris
Betalningsställen för utdelning
Sverige:
skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken
USA:
First National City Bank England:
S. G. Warburg & Co. Ltd.
Frankrike:
Banque de Paris & des Pays-Bas, Banque Nationale de Paris, Credit Lyonnais och Banque de Neuflize, Schlumberger, Mallat
Schweiz;
Pietet & Cie, Swiss Bank Corporation och Union Bank of Switzerland
Västtyskland:
Bayerische Vereinsbank, Berliner Disconto Bank AG, Berliner Handel~ und Fran kfurter Bank, Deutsche Bank AG, Deutsche Unionbank GmbH, M. M. Warburg-Brlnckmann, Wirtz & Co., Saar- ländische Kreditbank AG, Sal. Oppenheim jr. & Cie.
och Westdeutsche Landesbank Girozentrale
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålles l "Sal 500" i S:t Eriksmässans konferensdel, Mässvägen 1, Älvsjö, fredagen den 4 juni 1976 kl. 16.00. Anmälan om deltagande i stämman, som mottages dagligen mellan kl. 10.00 och 14.00 vid bolagets huvudkon- tor, skall göras senast t isdagen den 1 juni 1976 kl.
14.00.
Utdelning
Utdelning, som beslutas på bolagsstämman, beta- las mot kupong nr 49 fr. o. m. tisdagen den 8 juni 1976 hos Skandinavlska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken.
Tryck: Ljungföretagen, Örebro
Innehåll
Installation av koaxialkabel i Zambia där LM Ericsson erhållit om- fattande order på pubfika telefonstationer och kabel.
5 6
8 19 20 22 22 23 24 26 28 31 32 33
35 36 38 40 40 40 42 42 44 46
Ur verksamheten 1975
Diagram över utvecklingen 1966-1975
Arsredovisning och revisionsberättelse Förvaltningsberättelse
Koncernens vinst- och förlusträkning Koncernbalansräkning
Förändringar av eget kapital Finansieringsanalys för koncernen Moderbolagets vinst- och förlusträkning Moderbolagets balansräkning
Specifikation av aktieinnehav Kommentarer till boksluten Revisionsberättelse
Koncernfakturering 1975 Ekonomisk översikt 1966-1975
Arsöversikt Sverige
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Australien Asien Afrika
USA och Kanada Personal
Ericssonkoncernens omfattning Produkter och system
3
4
LM Eric s sons l 00-årsjubileum hugfåstes den 5 maj 1976. Det är då 130 år sedan Lars Magnus Ericsson föddes.
styrelsen har önskat, att firandet av jubileet under~
stryker bolagets världsomspännande verksamhet och dess märkliga historia.
Till jubileet publiceras ett bokverk som redovisar bolagets ekonomiska och tekniska utveckling under de hundra åren. Forskningsarbetet för framställ- ningen av bokverket har bragt i dagen en rad intres- santa fakta, som belyser tidigare mycket litet kända händelser av allmänt intresse, särskilt från 20- och 30-talen. Det är styrelsens förhoppning, att med- arbetarna och andra av bolagets verksamhet nära berörda skall ha ~ytta av de kunskaper och enaren- heter som därigenom förmedlas från tidigare skeden.
Det nyinstiftade "LM Briessons pris för betydelse- full insats inom telekommunikationstekniken" ut- delas för första gången. Hans Majestät Konungen kommer att vid en högtidlighet i Tekniska Museet den 5 maj överlämna priset till dr Harold A. Rosen, Hughes Aircraft Company, för hans framsynthet att '- mot ursprungligen annan gängse uppfattning - föreslå införandet av geostationära telesatelliter och för hans utomordentliga vetenskapliga och tek- niska insatser vid utveckling, konstruktion och drift av dessa.
För att markera bolagets betydelsefulla interna- tionella tekniska verksamhet arrangeras ett tekniskt symposium den 4 och 5 maj över temat "Telekom- munikationer i en föränderlig värld''. Föredrags- hållare från sex världsdelar kommer då att presen- tera sina synpunkter på telekommunikationstek- nikens betydelse och dess framtid.
Ett mycket stort antal framstående representanter för bolagets kunder över hela världen har inbjudits att delta vid högtidlighållandet av jubileet.
Bolagets hundraåriga tillvaro sammanfaller med att telefonen som kommunikationsmedel fyller 100 år.
Nationalmuseum har av den anledningen beslutat att anordna en minnesutställning, vid vilken även bolagets insatser kommer att belysas.
Det är styrelsens övertygelse, att dessa och många andra åtgärder som vidtagits för att hugfästa bo- lagets hundraåriga verksamhet skall inspirera till fortsatt framgångsrikt arbete. Det kan därvid vara på sin plats att citera avslutningen av företalet till den härovan omnämnda historiken över bolaget:
"LM Briessons historia är ett utmärkt exempel på att ett företag i ett litet land kan uppnå inter- nationellt ledarskap inom sitt område. Att före- tagets historia i hög grad är dess medarbetares, framgår med all önskvärd tydlighet av det bokverk som nu publiceras med anledning av bolagets 100- årsjubileum. Många av medarbetarna är nämnda, men det stora flertalet har av naturliga skäl måst förbli anonyma.
Föreliggande bokverk utgör en hyllning till alla dessa - företagsledare, tjänstemän och arbetare - som skapat bolagets framgångsrika utveckling.
LM Ericsson går in i sitt andra sekel och in i en ny teknikålder med ett gediget kapital av mänskliga resurser. Med samrna pionjäranda, uthållighet, för- handlingsskicklighet, uppfmningsrikedom och lysande samarbetsanda under det nya seklet som hittills kan Telefonaktiebolaget LM Ericsson med tillförsikt och förtröstan se tiden an. Härom är jag övertygad."
h~~
Ordförande i Styrelsen for
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
styrelse
MARCUS WALLENBERG Ordförande
ERIK BOHEMAN Vice ordförande HENNING AUGUSTSSON . LARS-OLOF EKEBERG
WERNER SUNDELL WILHELM SÖDERMAN JAN WALLANDER RAGNAR WOXEN l BJÖRN LUNDVALL
Verkställande direktör
Suppleanter
NILS BERGGREN GÖRAN BORG GUNNAR HÖGBERG FRED SUNDKVIST PETER WALLENBERG
Direktion V BJÖRN LUNDVALL
Verkställande direktör
t/ CHRISTIAN JACOBA:US Vice verkställande direktör v ARNE MOHUN
Vice verkställande direktör
v ARNESTEIN
Vice verkställande direktör v HANSSUND
Vice verkställande direktör , v FRED SUNDKVIST
Vice verkställande direktör ( .,!GUNNAR SVALUNG
_ Vice verkställande direktör KARL-AXEL LUNELLj ~· rt.Ä.)
Direktör (f
NILS SVENSSON ( ~) Direktör \ [
J YNGVE AKESSON Direktör
övriga direktörer If
Jr
r< AJ
t-~ E.R AHLSTRÖM ) W,feJv.NvrVolr-
4--' OLOF ALSTRÖM r: -~
1' LARS EDMARK --S~ ~
-+ STURE EDSMAN
.Y SVEN FAGERLIND
f BOLANDIN V
t HAKAN LEDIN 11
GÖSTA MATTSSON
V BERTIL PEHRSSON
-t JAN STENBERG
t' NILS TENGBERG
-t-~~~s~
UR VERKSAMHETEN 1975
Ericssonkoncernens fakturering uppgick till 7240 Mkr, en ökning jämfört med 1974 motsva- rande 21 %. Marknaderna utanför Sverige svara- de för86%.
Vinsten, före bokslutsdispositioner och skatter, uppgick till 731 Mkr, vilket motsvarar 10,1% av faktureringen.
styrelsen föreslår en höjning av utdelningen till 6:25 kr per aktie samt en bonus på 1:00 kr per aktie med anledning av bolagets 100-årsjubi- leum.
Aktiekapitalet ökas till 1 089 Mkr genom dels en nyemission omfattande en ny B-aktie för sex nu-
varande A- och/eller B-aktier til! en kurs av 75 kr och dels en fondemission omfattande en ny B- aktie för fyra nuvarande A- och/eller B-aktier.
Koncernens orderingång uppgick till 8 686 Mkr - en ökning med 17 %. Den svenska marknaden svarade för 16% av erhållna beställningar. Order- beståndet uppgick vid årets s!ut till 9162 Mkr . Arets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier ökade ti/1657 Mkr. l forskning och ut- veckling investerades 510 Mk;:-
Antalet anställda inom koncernen var vid årets
slut 84 130, varav 31 240 var sysse/satta inom den
svenska delen av koncernen.
Ericsson koncernen
---~
FAKTURERING OCH ORDERBESTAND
Milj. Kronor
orderbestånd
fakturering
-~-
...
1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75
FAKTURERING
FÖRDELAD PA PRODUKTGRUPPER
PUBLIKA
TELEFONSTATIONER 49,4'1t
ABONNENTVÄXLAR, } TELEFONAPPARATER, SNABBTELEFONSYSTEM
17,1 "'o
TRANSMISSIONSUTRUSTNINGAR FÖR TELETRAFIK,
RADIOKOMMUNIKATIONSSYSTEM
6.3 "'a ~ MILITÄR ELEKTRONIKMATEAIEL,
UTVECKLINGSARBETE 3,1 'lo
VINST OCH UTDELNING PER AKTIE
Kronor
omräknad nettovinst redovisad nettovinst
• utdelning
• In kl bonus kr 1:-
1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75
l
FAKTURERING
FÖRDELAD PA VÄRLDSDELAR
ANLÄGGNINGSTILLGANGAR
Milj. Kronor
•
årliga investeringar årliga avskrivningar
--..~
USA OCH KANADA 1,5%
ANTAL ANSTÄLLDA
1000-tal
1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75
Förvaltn ingsberättefse
KONCERNEN
Arets resultat i sammandrag
8
Beställningsingång Orderbestånd Fakturering
Överskott före bok slutsdis- positioner och skatter i % av faktureringen Redovisad nettovinst
Per aktie kr
Omräknad nettovinst
Per aktie. kr
1975 1974 Föränd- Mkr ring % 8 686 7 432 + 16,9 9 162 7 701 + 19,0
7 240 5 988 + 20,9
731 818
IO, J ~{ 13.Fi 170 197 11 :05 12:80 310 325
20: 15 21:10
l samband med sitt statsbesök l Sverige i slutet av oktober gjorde Finlands president Urho Kekkonen bl.a. en rundvandring p/J LM Ericssons huvudfabrik i Stockhotm.
Det ekonomiska läget i många industriländer känneteck- nades under 1975 av fortsatt lågkonjunktur och hög infla- tionstakt. Trot s att åtgärder av olika slag sattes in for att bekämpa inflationen, lyckades det e ndast för ett fåtallän- der att avsevärt minska pris- och kostnadsstegringarna.
D e nämnda forhållaodena medförde, att den kraftiga ex- pansion av telenäten i de europeiska industriländerna som inleddes i böljan av 1970-talet dämpades betydligt. Med mycket få undantag reducerades teleadministrationernas investeringar i jämfOrelse med tidigare uppgjorda planer.
Nedskärningar av investeringsanslag var en ofta förekom-
mande åtgärd som ett led i regeringarnas ansträngningar
att begränsa inflationen. Hos många teleadministrationer
försämrades lönsamheten och därmed ·självfinansieringen
genom svårigheter att fä beslut om taxehöjningar frän de politiska instanserna. Som en följd av det allmänna eko- nomiska läget minskade på många håll även efterfrågan på teletjänster, vilket ledde till att planerade utbyggnadspro- gram senarelades.
I många av de oljeproducerande länderna utarbetades pla- ner för betydande utbyggnader av telenäten, men förverk- ligandet av dessa expansionsplaner fårsena~es i flera fall genom bristande administrativa eller tekmska resurser.
Med all säkerhet kommer dock omfattande inköp av tele- utrustning att ske under de närmaste åren från denna grupp av länder.
För många utvecklingsländer utanför de oljeproducerande ländemas krets inträffade svåra rubbningar av betalnings- balansen, vilka framtvingade importbegränsningar av olika slag. Den förändrade situationen ledde till omprövningar av utbyggnadstakten i telenäten och ökade krav på lång- fristiga leverantörskrediter.
Den tillverkande teleindustrins kapacitet har genom av- sevärda utbyggnader under tidigare år höjts för att möta den existerande och forväntade ökningen av efterfrågan på materiel. Förändringen av den internationella markna- den medforde för de flesta tillverkarna, att den utbyggda kapaciteten blev för stor, vilket ledde till en intensifiering av konkurrensen på exportmarknaderna. Trycket på pri- serna ökade, särskilt från de japanska tillverkarna. I allt större utsträckning forekom vid de stora internationella anbudstävlingarna, att regeringarna i de länder som har exporterande ~illverkningsindustri direkt eller indirekt stödde dessa industriers ansträngningar.
Personalkostnaderna i Sverige steg mer än i de länder där koncernens främsta konkurrenter tillverkar för ex- port.
Den internationella valutamarknaden var något stabilare än 1974, men präglas nu av ökad oro. Devalveringen av Brasiliens valuta var fortsatt hög. Rubbningarna i Argen- tinas ekonom' i ledde till en mycket kraftig devalvering av peson.
· Ett alltmer ökat intresse från teleadministrationerna för införande av nya tekniska lösningar inom telefonstations- området kunde iakttas. Utvecklingen går nu in i ett skede t där de datorstyrda systemens andel i leveranserna suc-
cessivt kommer att stiga. Under året utlystes de första in- ternationella anbudstävlingarna om systemval av dator- styrda stationer i Australien och Frankr . ike.
Bristen på telefor.stationer och annan utrustning för tele- foni är fortfarande mycket markant i stora delar av världen och det är sannolikt att antalet telefonapparater kommer att mer än fördubblas under den kommande l O-års perio- den. Koncernen, som under lårig tid satsat på utveckling av datorstyrda stationer, står väl rustad att mQta denna efterfrågan på kort och lång sikt.
Beställningsingång
Koncernens beställningsingång under 1975 uppgick till 8 686 (7 432) Mkr, vilket innebär en ökning med 17 (9) % i fårhållande till närmast föregående år.
Beställningsingången fördelad på större produktgrupper visas i följande tabell
1975 1974 Ökning
Mkr %
Publika telefonstationer 4 559 3 681 24 Abonnentväxlar, telefon-
apparater och snabb-
telefonsystem l 236 1 281 (4)
Transmissionsutrustningar för teletrafik samt radio-
kommunikationssystem 404 550 Övriga system och produkter 593 582 Militär elektronikmateriel
och utvecklingsarbete Kabel, tråd och nätmateriel Övrigt
Totalt 8 686 7 432 17
• Den tidigare berörda fårskjutningen av planerade ut- byggnader av telenäten medförde stagnerande beställ- ningsingång av publika telefonstationer inom några av koncernens större marknader. Den översteg ändock när- mast föregående års med 24 %, bl. a. genom betydande or- der från Storbritannien och några afrikanska länder.
Huvuddelen av beställningarna avsåg LM Ericssons ko- ordinatväljarsystem, som alltjämt röner stark efterfrågan över hela världen.
De inom koncernen under senare år utvecklade datorstyr- da koordinatväljarsystemen (ARE) mötte fortsatt stort in- tresse vilket medförde ett flertal nya beställningar. Dator-
utrust~ingen för dessa system kan utnyttjas både vid in- stallation av nya anläggningar och vid modemisering av existerande koordinatväljarstationer.
Koncernen har sedan flera år en särskilt stark ställning inom området datorstyrda stationer får fårmedling av na- tionell och internationell trafik (AKE) och har sålt fler sta- tioner av detta slag än någon annan tillverkare. Sedan sys- temet introducerades 1971 har beställningar erhållits i ett tiotal länder på sammanlagt omkring 30 stationer, varav 10 är i drift.
En helt ny typ av datorstyrda telefonstationer (AXE), främst för lokalcentraler, introduceras nu på världsmark- naden. Den första anläggningen av detta systein fårdig- ställes innevarande år i Södertälje. Det nya telefonsta- tionssystemet inleder en ny teknisk era genom att det re- presenterar d~n tredje generationen av datorstyrda system kännetecknade av en synnerligen avancerad databehand- lingsstruktur.
• Försäljningen av abonnentväxlar, dvs. till det publika nätet anslutna privatväxlar (PABX), som ökade starkt 1974, låg kvar på i det närmaste samma nivå. Den kvar- dröjande lågkonjunkturen medfårde minskad försäljning inom industriländerna, men nedgången kunde till större
2
del kompenseras av ök~d otderingång. i Latinamerika / samt på vissa marknader 1 Afnka och As1en. / J
Samtidigt med att abonnentväxlar baserade på koordinat- ' och kodväljarteknik vidareutvecklats med sikte på mer
l r .
i-
i· '
' l
t l l
' \
l
l
VARNIN G RÖRliG ANTENN
!~
• ·i :
,. ·-" .. .,
-. ~avancerade trafikegenskaper och anpassning till speciella behov hos större kunder (bl.a. nätgruppsystem) pågår inom koncernen utveckling av elektroniska växlar. Intro- duktionen av dessa inleddes 1972, då det franska koncern- bolaget Societe Franc;aise des Telephones Ericsson (STE) sålde den första elektronikväxeln med mycket stor kapa- citet, PE 1024. Driftserfarenheterna av denna och ett fler- tal sedermera levererade växlar av samma slag har varit mycket goda. Bland övriga växlar i det nya elektroniska utiårandet introducerades under året en växel avsedd för kunder med behov av utrustning med lägre linjeantaL Den ingår i en serie med beteckningen ERITRONIC.
Orderingången på telefonapparater blev densamma som närmast fåregående år. Från svenska televerket erhölls bl.a. en första beställning på en ny högtalande telefon ERICOVOX 200.
Inom området snabbtelefonsystem lyckades koncernen att trots de svaga konjunkturerna uppnå en något ökad för- säljning.
• En i många länder vikande hemmamarknad för trans- missionsutrustningar får interurbantrafik ledde till över- produktion och starkt ökad konkurrens på exportmarkna- derna. Efterfrågan på dessa marknader visade en svagare tillväxt än tidigare. Årets beställningsingång blev av den-
na anledning betydligt lägre än under 1974.
Exporten av mobilradio och radiokommunikationsmate- riel minskade. Ökad försäljning inom Sverige kompense- rade emellertid exportbortfallet och orderingången blev totalt i det närmaste ofårändrad.
• Försäljningen av säkerhets- och kontrollsystem för väg- och spårtrafik utvecklades positivt i Sverige och övriga Västeuropa, medan orderingången på övriga marknader blev lägre än året innan. Orderingången på brandalarm- och andra säkerhetssystem ävensom på övriga närbesläk- tade produkter inom teleomrädet var god. Inom kompo- nentområdet påverkade konjunkturnedgången kraftigt för- säljningen av elektronikkomponenter.
• I samband med modemiseringen av det svenska luft- försvaret erhölls stora beställningar av militär elektronik- materiel avsedd för Flygvapnet och Armen. Senare års satsning på exportmarknaderna gav fortsatt positiva re- sultat.
• De svenska fabrikernas hemmamarknad för stark- ströms- och telekabel var svag, men kompenserades av ökad export. De utländska kabelfabrikerna uppnådde i stort sett ofårändrad beställningsingång. Verksamheten inom nätbyggnadsområdet visade fortsatt uppgång.
Tillverkning av tungelement för s.k. reedväljare, som ingår l vissa av LM Ericssons telefonstationssystem.
Spanings- och följeradar för jaktversionen av svenska försvarets flygplan "Viggen"
Följande tabell visar beställningsingången uppdelad på större geografiska områden.
Sverige
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Övriga marknader
Totalt
1975 1974
l 391 3 735 2 053 I 507 8 686
Mkr 914 3 052 2 262 l 204 7 432
Ökning
&f 1 i
22
(9)
25 17 En närmare redogörelse för de enskilda marknaderna läm- nas i årsöversikten.
Produktion och sysselsättning
Under året fårdigställdes nya fabriksenheter på 130000 m2. Investeringarna avsåg främst moderbolaget och bo- lagen i Brasilien, Frankrike och Spanien. Vid årets siut hade koncernen produktionslokaler (inkl. utrymmen för varuhantering) på sammanlagt 1 415 000 m 2 med följande geografiska fördelning.
1975 1974
m2
Sverige 810 000 760 000
Europa (utom Sverige) 325 000 290 000
Latinamerika 220 000 180 000
Övriga länder 60 000 55 000
Totalt l 415 000 l 285 000 Sysselsättningen var i genomsnitt något högre än föregåen- de · år. Rekrytering av arbetskraft kunde genomföras utan nämnvärda svårigheter och personalomsättningen visade en nedåtgående tendens.
Störningar på grund av strejker och andra oroligheter på arbetsmarknaden var obetydliga.
Under andra halvåret visade det sig nödvändigt att vid vis- sa produktionsenheter anpassa personalstyrkan till en nå- got lägre nivå. Detta skedde genom att personalavgång icke ersattes med nyintagning.
Under året i genomsnitt kollektivanställd personal ökade med omkring 6 %. Ökningarna avsåg tiii större delen mo- derbolaget och dotterbolagen i Brasilien och Frankrike.
Den geografiska fördelningen framgår av följande tabell.
1975 i974
Sverige 17 890 17 000
Europa (utom Sverige) 10 200 9 560
Latinamerika 5 610 5 080
Övriga länder 2 300 2 260
Totalt 36 000 33 900 Den ökande tillverkningen av de datorstyrda telefonsta- tionssystemen medfår behov av nya produktionsmetoder.
I särskilt hög grad gäller detta för den komplicerade prov-
ning som behövs i olika faser av tillverkningsfårloppet för
att minska riskerna för fel och för att reducera det kost-
nadskrävande arbetet vid installationen av systemen. Pa-
rallellt med utvecklingen av systemen har därfår mycket
stora insatser gjorts för att konstruera avancerade automa-
tiserade tillverknings- och provningsutrustningar.
Nya anläggningar
Inom moderbolaget utarbetade metoder för mätning av ef- fektiviteten inom kabelsyning, förbindning och provning av telefonsystem har successivt introducerats vid utlands- fabrikema. Dessa metoder, som efter ingående studier av arbetsförloppet omsatts i normtider för de enskilda arbets- operationerna har blivit ett framgångsrikt medel i strävan att effektivisera arbetskrävande moment i tillverkningen.
Teknisk utveckling
synpunkt. Hårdvarudelen av utrustningarna konstrueras med användning av avancerade elektronikkomponenter i form av integrerade kretsar i monolit- eller hybridkretsut- förande. Koncernens komponentföretag AB Rifa (RlF) bidrar härvid på ett betydelsefullt sätt genom konstruk- tion av kretsar av speciella utföranden, då sådana bedömes medföra avsevärda tekniska eller ekonomiska fördelar.
, / Totalt har under året till for skning och utveckling anslagits 510 Mkr, motsvarande 7 % av koncernfaktureringen.
- - - - - - - - - -- - - -- - - - -- - - Utvecklingen av det nya datorstyrda lokiilstationssyste- Tyngdpunkten i det tekniska utvecklingsarbetet låg även
under 1975 på teJefu~ationsområdet. Betydande resurser krävs för att konstruera de omfattande volymer av pro- gram som · används i de datorstyrda systemen. Särskilda ansträngningar gjordes för att åstadkomma rationellast möjliga organisation av dessa program ur användarens 12
met AXE fortsatte vid ELLEMTEL och programvaran
fårdigställdes till sina väsentliga delar. Den första prov-
stationen i Södertälje är fårdigmonterad och beräknas tas i
drift på hösten 1976. En prototyp av den digitala gruppväl-
jare som systemet alternativt kommer att kunna utrustas
med framtogs av LM Ericsson Pty. i Australien (EPA).
Parallellt med produktutvecklingen bedrevs ett intensivt arbete med framtagning av hanteringshjälpmedel för både konstruktion, dokumentation, projektering, installation och utprovning. Avsikten härmed är att projekteringsar- betet vid systemets användning skall kunna avsevärt för- billigas.
Det nya programminnesstyrda koordinatväljarsysternet för lokalstationer (ARE), som utomordentligt väl bevisat sin lämplighet både vid nyanläggningar och vid moderni- seringar och utbyggnader av befintliga koordinatväljarsta- tioner, introducerades på 25 platser i 6länder. Motsvaran- de datorstyrda systern fOr förmedlingsstationer är under utveckling.
För de stora internationella förmedlingsstationerna av typ AKE utfördes under året prototypprov på en ny dator och serietillverkning startades.
Ett . nytt elektroniskt, datorstyrt taxerings- och debite- ringssystern är under utveckling. Systemet, som även in- kluderar en avancerad elektronisk telefonistbordsutrust- ning, är avsett för nationella och internationella interur- banstationer av koordinatväljartyp. Det nya systemet ger en rationell och likartad behandling av både abonnent- och telefoniststyrd trafik. Utvecklingsarbetet bedrevs i sam- arbete med F A TME i Italien.
Det franska bolaget Societe Fran~aise des Telephones Ericsson (STE) satte i drift de första koordinatväljarstatio- nerna för stor kapacitet av en typ som används inom Paris innerområde.
Utvecklingen inom ELLEMTEL av ett nytt datorstyrt, kombinerat lokal- och transitstationssystem !ör telex för- des vidare enligt planerna. Väljardelen av systemet ut- nyttjar tidsrnultiplex och är helt elektronisk, vilket innebär en väsentlig reduktion både beträffande volym och till- verkningskostnad. Systemet är dimensionerat för en maxi- mal · storlek av 30000 linjer. En 2000 linjer station skall sättas i drift i Malmö 1977.
. Strömförsörjningen av datorstyrda telefon- och telexstatio- ner kräver speciella utrustningar. Konstruktionen av des- sa pågick parallellt med utvecklingen av de överordnade systemen.
Inom transmissionsområdet avslutades första etappen i ut- vecklingen av en ny generation rnultiplexutrustningar för frekvensuppdelade systern. Projektet omfattade konstruk- tionen av 60-grupputrustningarna med användning av nya elektronikkomponenter och ledde till ytterligare avsevärd miniatyrisering, bl. a. genom introduktion av förfinade me- toder för den mekaniska uppbyggnaden. Samtidigt fårdig- ställdes ett nytt utförande av ändutrustningama fOr 30-ka- nals PCM-system, likaså med utnyttjande av den senaste kornponenttekniken.
Framtida transmissionssystem kornmer att utnyttja tunna glasfiber fOr överföring av modulerat ljus som inforrna- tionsbärare. Ringa materialåtgång och mycket hög infor- mationskapacitet ger löften om att systemen blir ekono- miskt attraktiva. Med användning av resurser från flera olika intressenter startades en bred studie av den nya tek- nikens möjligheter.
Under 1975 introducerades elektronikkretsar i monolit- och hybridteknik för transmission och impulsering i stan- dardtelefonapparaten DIALOG. Vidare var altemativappa-
raten ERICOFON föremål för genomgripande omkonstruk- tion och designändring. Den nya ERICOFON 700 är kon- cernens första telefonapparat konstruerad helt med tillämp- ning av elektronikens senaste landvinningar. Den kom- mer att erbjuda starkt rorbättrade transmissionsegenska- per, bl.a. genom införandet av elektretmikrofon. Denna medför förbättrade transmissionsegenskaper och en ökad stabilitet inte bara i fråga om transmissionsdata utan framfOrallt beträffande dess miljötåligheL ERlCOFON 700 är konstruerad enbart i knappsatsutförande för impulsval eller tonval.
Elektrisk Bureau (EBN) fick av norska televerket i upp~
drag att utveckla en ny standardtelefonapparat.
Under 1975 utnyttjade allt fler instanser inom moderhola- get bildtelefonen som ett praktiskt hjälpmedel i det dagliga arbetet. I det internationella standardiseringsarbetet inom CCITT accepterades många av koncernens system!orslag.
Inom abonnentväxelområdet fortsatte utvecklingsarbetet vid moderbolaget, ELLEMTEL, STE (Frankrike) och EP A (Australien) med koncentration på växlar i elektro- nikutforande och bl.a. inom EPA bedrevs arbete med tillämpning av digital teknik.
Inom radarområdet genomfördes bl.a. flygutprovning av den nyutvecklade radarstationen för jaktversionen av flyg- planet Viggen. I flygplanet ingår en helt ny presentations- utrustning som utvecklats av dotterbolaget Svenska Radio AB (SRA), i vilken användningen av ny digitalteknik med~
fört en kraftig utökning av de operativa möjligheterna.
Utvecklingsarbetet med militära elektrooptiska system in- tensifierades i samarbete med Försvarets Forskningsan- stalt.
Inom järnvägssignalverksamheten pågick arbetet på konstruktion av ett system för automatisk tågstyrning som ett led i ökningen av säkerheten i järnvägstrafik. Vid Dansk Signal Industri (DSI) bearbetades bl.a. ep anlägg- ning fOr hastighetskontroll och automatiskt tågstopp . Ett helelektroniskt inbrottslarmsystem samt ett driftlarm- system fördes ut på marknaden inom ramen för den verk- samhet inom säkerhetssystem som koncernen bedriver.
Likaså utvecklades ett nytt 2-trådslarmöverföringssyste m, som rönte betydande uppmärksamhet och bl.a. installera- des under året i det nationella länslarmsystemet.
Under året erhölls beställningar från ESA (European Space Agency, tidigare ESRO) för utveckling av en proto- typ till en flerstrålig elektroniskt styrd gruppantenn i för sta hand avsedd för kommunikation mellan fast station på land och mobil terminal, t.ex . skeppsterminal, via satellit. Ut- vecklingen omfattar ett komplett antennsystem.
Inom ramen för ESA's telesatellitprogram, OTS , beställ- de teleadministrationerna i Danmark, Finland och Sverige jordstationer avsedda att utföra vågutbredningsmätningar inom 12 GHz-frekvensbandet på sträckan mellan satellit och jordstation.
Sieverts Kabelverk (SKV) bedre v ett framgångsrikt ut-
vecklingsarbete på nya typer av kraftkablar och tillhöran-
de utrustningar. PEX-isolerade enledarkablar (dvs. kablar
isolerade med tvärbunden polyeten) med skärm av longi-
tudinellt pålagt aluminiumband började marknadsföras
med ett komplett tillbehörssystem.
IU!IIIIIIIlllllllll\1111111111111111111111111
Den nickelpläterade aluminiumledningen, typ SINIPAL, som gatubelysningsledning har i en omfattande undersök- ning utförd av experter från flera elverk utvärderats i jäm!örelse med obelagt aluminium med och utan legerings-
tillsatser. U odersökningen utföll till SIN lP AL' s favör.
Koncernens resultat
• Årets fakturering uppgick till 7 240 Mkr, en ökning med 21 (21) % i förhällande till faktureringen närmast före- gående år, 5 988 Mkr. Leveranserna till kunder i Sverige steg obetydligt, och den svenska andelen av den totala faktureringen sjönk ytterligare, eller från 17,0 till14,5 %.
Inom marknaderna utanför Sverige ägde någon förskjut~
ning rum mot ökad andel inom Latinamerika.
Fördelningen av faktureringen på geografiska områden vi- sas i följande tabell.
Sverige
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Övriga länder
1975 1974 Ökning
Mkr %
- - - - -- -
1 049 l 016 3
3 110 2 650 17 l 942 l 436 35
l 139 886 28
Totalt 7 240 5 988 21 På sid~ 32 visas en mer detaljerad marknadsuppdelning av faktureringen ävensom fördelningen av denna på pro- duktgrupper.
• Tillverkningskostnaderna för årets fakturering steg från 3 359 till4160 Mkr och marginalen (skillnaden mellan fak- turering och tillverkningskostnader) blev l ,4 procentenhe- ter lägre än 1974. Försämringen hänför sig till det brasi- lianska dotterhelaget (YDB), där marginalen sjönk väsent- ligt, i första hand på grund av att kompletteringsmateriel från de svenska fabrikerna avsevärt fördyrades genom ororutsedda kraftiga tullhöjningar, för vilka existerande prisjusteringsklausuler ej medgav täckning. För koncernen i övrigt förbättrades marginalen med 2,3 procentenheter.
Årets avtalsförhandlingar med kollektivanställd personal ' ledde till mycket kraftiga höjningar av arbetskostnaderna.
För koncernen i dess helhet steg lönenivån, inkl. sociala kostnader, sålunda med över 20%. Lönestegringarna i Sverige var högre än hos flera av de större utlandsbolagen.
Prisutvecklingen på de viktigaste råmaterialen var relativt lugn, men visar under innevarande år en uppåtgående tendens. Kopparpriserna låg hela året på en låg nivå och stålpriserna föll kraftigt under andra kvartalet. Ä ven pri- serna på plastråvaror visade sjunkande tendens, dock med en viss återhämtning mot slutet av året. Den internatio-
11 nella marknaden för elektronikkomponenter känneteckna- des av riklig tillgäng och sjunkande priser.
l
En av arbetsstationerna i nytt grafiskt datasystem för framställning av layoutmönster för mikroelektronik vid AB Rifa, stockhol m.
Det nya telefonstationssystemet AXE representerar den tredje gene- rationen programminnesstyrningsteknik. De första AXE-stationerna kommer att tas i bruk l södertälje och Aba. '
Rationaliseringsarbetet inom moderbolagets fabriker gav goda resultat, bl. a. genom övergång till mer automatiserad tillverkning. De växande volymerna vid utiandsfabriker- na skapade fårutsättningar för att även hos dem i större omfattning introducera av moderbolaget utvecklade och tillverkade utrustningar för tillverkning och provning.
Under året genomförda prishöjningar fick endast delvis genomslag i faktureringen på grund av tidsskillnaden mel- lan kontrakt och leverans får det tunga sortimentet i kon- cernens produktprogram.
• Omkostnaderna ökade från 1639 till 2015 Mkr, eller med 23 (23) %.
Antalet anställda inom försäljning, teknik och administra- tion ökade med ca 5 % . Närmare hälften av ökningen ägde rum i Sverige, främst på grund av att moderbolagets tek- niska avdelningar krävde ökade resurser.
De nya löneavtalen med icke kollektivt anställda perso- nalkategorier i Sverige medförde även för dessa mycket kraftiga lönehöjningar med en nivåökning av samma stor- leksordning som för de kollektivt anställda, dvs. över20 %.
Eftersom omkring hälften av koncernens tjänstemän ar- betar i Sverige hade denna utveckling stark effekt på om- kostnaderna, som till övervägande del utgöres av löner.
Omkostnadernas andel i förhållande till faktureringen ökade obetydligt.
De i omkostnaderna ingående kursfOrlusterna uppgick till 78 (128) Mkr. De behandlas närmare i kommentarerna till bokslutet, not 5 på sidan 29.
• Avskrivningar på fastigheter, maskiner och inventarier uppgick till263 (227) Mkr. Därutöver har engångsavskriv- ning av under året anskaffade anläggningstillgångar gjorts med 44 (25) Mkr genom att investeringsfonder tagits i an- språk.
De får självkostnadsberäkningar tillämpade avskrivning- arna, baserade på beräknade återanskaffningsvården och med avskrivningssatser anpassade till ekonomisk livs- längd, motsvarar väl de bokförda avskrivningarna.
• Räntekostnaderna uppgick till 386 (22S) Mkr. Ränte- nettot, dvs. skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost- nader, försämrades med 156 Mkr.
• VinslefJföre bokslutsdispositioner och skatter uppgick ti11731 (818) Mkr.
Som tidigare omnämnts försämrades marginalen hos det brasilianska dotterbolaget EDB väsentligt på grund av bl.a. höjda tullar på importerad materiel. Resultatet på- verkades även av ökade finansieringskostnader genom statliga åtgärder i importbegränsande syfte. Sålunda kan nämnas, att erhållaodet av importlicenser kräver depone- ring av importvaluta under lång tid på icke räntebärande ellerinflationsskyddade konton. Koncernens andel i EDBs förlust för året uppgick till 71 MKr (1974: vinst 27 Mkr).
Bokslutsdispositioner och nettovinst
skattereglerna i Sverige och i viss omfattning även i öv- riga nordiska länder medger rätt till avdrag vid inkomst- taxering får i räkenskaperna gjorda avsättningar till bl.a.
lagerreserver och investeringsfonder. Närmare redogö- relse för de svenska reglerna inom detta område lämnas i
J
kommentarerna till bokslutet. Avsättningar av ovan- nämnt slag, vilka ej är omkostnader i rörelsen, uppgick till314 (354) Mkr.
Efter avdrag för inkomstskatter med 215 (251) Mkr samt för minoritetens andel i vinst med 32 (15) Mkr redovisas en nettovinst av 170 (197) Mkr.
Om den redovisade nettovinsten, 170 (197) Mkr, å ena si- dan ökas med förenämnda avsättningar och å andra sidan reduceras med den skatt, som skulle ha utgått, om avsätt- ningarna ej vidtagits, erhålles en omräknad nettovinst av 310 (325) Mkr, vilket motsvarar kr. 20:15 (kr. 21:10) per aktie. Vid omräkningen har resultatet belastats med de kursdifferenser på 0,5 (72) Mkr, som täckts av reserv för fordringar.
Investeringar och finansiering
Koncernen investerade under året 657 (502) Mkr i anlägg- ningstillgångar (fastigheter, maskiner och inventarier).
Investeringarna i Sverige uppgick till 265 (209) Mkr och avsåg till största delen utbyggnad av moderbolagets lands- ortsfabriker samt nya fabriker och kontor för Svenska Radio AB och AB Rifa. Inom utiandsdelen av koncernen, där motsvarande belopp uppgick till 392 (293) Mkr, ägde de större investeringarna rum vid dotterbolagen i Brasi- lien, Frankrike, Italien och Spanien.
Datorstödd provning av kretskort vid LM Ericssons ö st ersunds- fabrlk.
Varulagren (efter avdrag av förskott från kunder för ned- lagda kostnader) steg med 691 Mkr. Ökningen, som var lägre än 1974, skall ses mot bakgrund av den fortgående inflationen och de ökande volymerna av utleveran ser, men innebar en påfrestning på koncernens finansiering.
Självfinansieringen, dvs. redovisad nettovinst med tillägg av avskrivningar och avsättningar (däri inräknat avsätt- ningar för pensions- och liknande ändamål) och med av- drag för under året lämnad utdelning var något högre än året innan.
Under året emitterade moderbolaget ett svenskt obliga- tionslån på 100 Mkr samt på den schweiziska kapitalmark- naden två lån om 40 respektive 50 Milj. Sfrs.
Förändringar inom koncernen
Genom förvärv av minoritetens andel i LM Ericsson Pty.
Ltd. (EPA), Australien blev EPA helägt dotterbolag.
Ytterligare lO% av aktierna i Teleindustria Ericsson S.A., Mexiko, såldes till mexikanska intressenter, varigenom minoritetens andel ökade till 40 %.
I Iran bildades tillsammans med lokala intressenter Sirneo
Ericsson Ltd. Det nya bolaget, i vilket koncernen äger
40 % av aktierna, har under uppförande en kabelfabrik för
tillverkning av kraftkabel och installationsledning.
I övrigt genomfördes fond- och nyemissioner i dotter- bolagen enligt följande sammanställning utan att koncer- nens procentuella andelar iOrändrades.
Sverige
AB Rifa
Sievcrts Kabelverk AB
Övriga Europa
Oy LM Ericsson Ab Rifa S.A.
LM Ericsson Ltd.
Latinamerika
Cia Ericsson S.A.C.I.
lndustrias EJectricas de Quilmes S.A.
Ericsson do Bras i] Comercio e lndllstria S.A.
Telefonos Ericsson s. A.
Latinoamericana de Cables S.A. de C. V.
Teleindustria Ericsson S.A.
lnmobiliaria seeuritas S.A. de C.V.
Australien
LM Ericsson Pty. Ltd.
• efterförsäljning av nom. 16 541 Mex.P.
• *' efter förvärv av nom. l 640 A$.
Bedömning för 1976
S.Kr.
S.Kr.
Fmk F.Frs f.
Arg. P.
Arg. P.
Cruz.
Sucr.
Mex.P.
Mex.P.
Mex.P.
A$
Nominellt innehav 31.12.1974
35 000 108 000
!8 375 7 000 180
6 463 29 046
!49 440 2 730
31 625 79 380 2 !00
4 360
Ökning NominciJt under innehav 1975 31.12.1975 (J 000-tal)
15 000 32 000
6 625 4 000 100
3 537 8 714
99 626 4 270
3 795 l I 907 22 400
l 000
50 000 140 000
25 000 Il 000 280
lO 000 37 760
249 066 7 000
35 420 78 246•
21 ooo•
7 ooo••
Den kvardröjande lågkonjunkturen och investeringsbe- gränsningarna bedömes medföra, att investeringstakten i telenäten i det övervägande antalet länder icke kommer att öka under 1976. Samma bedömning gäller investering- arna i teleanläggningar inom näringslivet.
Mot denna bakgrund beräknas beställningsingången ligga omkring 10% över den nivå som uppnåddes 1975.
Inneliggande orderstock och förväntad orderingång borde medge en faktureringsökning på ca 20 %.
Prisutvecklingen på råmaterial och komponenter under in- nevarande år är svårbedömbar genom den splittrade kon- junkturutvecklingen i olika länder. Tillverkningskostna- derna i koncernens fabriker kommer att påverkas i olika utsträckning av graden av deras kapacitetsutnyttjande, vilket sannolikt kommer att variera betydligt mellan olika länder och för olika produktslag.
Med hänsyn till dessa osäkerheter och de allmänna för- hållanden som kännetecknar rådande affärsläge är det icke meningsfullt att redan nu söka ge en prognos av resultatet för 1976.
De särskilda svårigheter som drabbade dotterbolaget Ericsson do Brasil och för vilka redogörelse lämnats tidi- gare, beräknas successivt kunna elimineras under året genom de åtgärder som vidtagits. En viktig del av dessa inriktas på att ytterligare höja leveranserna från de brasi- lianska fabrikerna och därmed reducera importbehovet.
MODERBOLAGET
Moderbolagets totala intäkter uppgick till 3 427 (2 918) Mkr. Härav utgjorde intäkter av fakturerade varor och tjänster 3 239 (2 707) Mkr, varav 2 706 (2174) Mkr eller 84 (80)% levererades på export. Övriga intäkter 188 (211) Mkr hade följande sammansättning:
1975 1974 Mkr
Utdelningar 54,4 50,4
Ränteintäkter 118,1 137,5
Övriga intäkter 15,5 23,0
188,0 210,9
Den i balansräkningen upptagna tillgängsposten Investe- ring i teknisk utveckling, som avser delar av utvecklings- kostnader för långsiktiga projekt, tillfördes under året 5 ,O (5,0) Mkr.
Avskrivningar på anläggningstillgångar har verkställts med 83,3 (67,5) Mkr, varjämte med anlitande av investe- . ringsfonder under året anskaffade anläggningstillgångar avskrivits med 25,9 (23,8) Mkr.
Till reserv för fordringar och investeringar i utlandet har avsatts 26,0 (121,2) Mkr. ·
Den allmänna lagerreserven har tillförts 164,0 (84,5) Mkr.
Till investeringsfond för rörelse har avsatts 130 (30) Mkr.
Avsättning till särskild investeringsfond och arbetsmiljö- fond, som var obligatorisk i 1974 års bokslut och som då verkställdes med 115,0 Mkr, var icke aktuell i årets bok- slut.
A v tidigare års avsättning till lagerinvesteringskonto har kvarstående del50,0 (45,0) Mkr återförts.
Efter ovannämnda bokslutsdispositioner samt avsättning för skatter med 84,0 (93,0) Mkr redovisar moderbolaget en nettovinst av 122,2 (127,1) Mkr.
I övrigt hänvisas till efterföljande vinst- och förlusträk- ningar samt balansräkningar, vilka jämte kommentarer och kompletterande uppgifter på sidorna 28-30 utgör en integrerande del av årsredovisningen.
Förslag till fond- och nyemissioner samt vinstdisposition hos moderbolaget
En förstärkning av bolagets eget kapital är enligt styrelsens mening önskvärd för att fi- nansiera den expanderande rörelsen och för att ernå ett bättre fOrhållande mellan det egna kapitalet och balansomslutningen. Styrelsen och verkställande direktören föreslär därför att bolagets nu till 769 006 000 kronor uppgående aktiekapital, som motsvaras av aktier, vilka registrerats såsom till fullo betalda, ökas dels genom utgivande av fondak- tier dels genom ny aktieteckning.
Fondemissionen föreslås ske så att aktiekapitalet ökas med 192 251 000 kronor genom utgivande av 3 845029 aktier, alla av serie B, varvid aktieägarna erhåller en ny aktie för
17
18
vatje fyrtal gamla aktier av serie A och/eller B. För ökningen skall till aktiekapitalet överföras belopp som framkommer genom uppskrivningar av anläggningstillgångar samt disponibla vinstmedel enligt följande:
a) uppskrivning av fastigheter till gällande taxerings-
värden med . . . 138 000 000 b) uppskrivning av aktier i de svenska dotterbolagen
AB Aulis, Fastighets AB Rådmannen, Sieverts Kabelverk AB och Svenska Radio AB till deras nominella värden med . . .. .. .. . . . . ... ... ... . c) från disponibla vinstmedel .. . . .. .... .... . . . .... .
49 096 000 5 155 000 Kronor 192 251 000
Nyemissionen föreslås ske så att aktiekapitalet utöver ovannämnda fondemission ökas med 128 168 000 kronor genom utgivande av 2 563 352 nya B-aktier till en kurs av 75 kronor per aktie, varvid aktieägarna skall ha företrädesrätt att teckna nya aktier med en ny aktie för vatje sextal gamla aktier av serie A och/eller B. Överkursen om 25 kronor skall avsättas till reservfonden.
Samtliga nya aktier föreslås bli utdelningsberättigade fr.o.m. för verksamhetsåret 1976.
stämpelskatten för de nya aktierna skall betalas av bolaget.
Styrelsen föreslår vidare att lagen om törenklad aktiehantering skall vara tillämplig på bolaget.
Efter den ovan föreslagna överföringen av disponibla vinstmedel till aktiekapitalet står till bolagsstämmans förfogande vinstmedel om sammanlagt 262 885 000 kronor, vari in- går en dispositionsfond om 97 349 000.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel· disponeras så att till aktieägarna - mot kupong nr 49 - utdelas kr.
6:25 per aktie jämte en bonus om kr. l:- per aktie med anledning av bolagets l 00-årsjubileum . . .... . att till reservfonden avsättes ... . samt att återstoden överförs i ny räkning ... .
lll 506 000 54 000 000 97 379 000 Kronor 262 885 000
Om ovanstående förslag om fond- och nyemissioner samt vinstdispositition genomföres kommer bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen att uppgå till följande belopp:
Aktiekapital . . . . . . .. . . . . . . . ... . Reservfond ... . . . ... . ... .. ... . skuldregleringsfond .... . . .. . ... . . . ... . Disponibla vinstmedel inkl. dispositionsfond ... .
l 089 425 000 272 384 000 208 300 000 97 379 000 Kronor l 667 488 000
Chefen för transmissionsdivisionen, direktör Sten Engström, lämnade oss efter en sjuk- dom som han bar med okuvligt mod.
Han ägnade hela sitt arbetsverksamma liv åt bolaget och åt arbetet inom den division vars främste företrädare han blev. Under hans ledning vann divisionens produkter en framstående ställning på världsmarknaden och divisionen uppmärksamrnades interna- tionellt genom högt stående tekniska insatser.
Sten Engström var en fullödig människa som genom sin klokhet, värme och hurnor fick många vänner hemma och utomlands.
Styrelsen betygar sin tacksamhet för hans gärning.
Stockholm i mars 1976
MARCUS WALLENBERG ERIK BOHEMAN HENNING AUGUSTSSON LARS-OLOF EKEBERG
WILHELM SÖDERMAN JAN W ALLANDER BJÖRN LUNDVALL
Verkst. direktör
WERNER SUNDELL
RAGNAR WOXEN
Koncernens vinst- och förlusträkning för år 1975
Fakturering . . . . . . • . . . . .. _ . •..• ... .•• ... .•.
Andel i resultat ho& eJ kousohderade dotterbolag och ~amarbetande bolag . . .. •• . •.••. •• • .. .•
Rånteintäkter . . . . . . . . . . . . • . . ... . .•• . ...
Övriga tntåkter . • •..• ... . . , • . . . . . . . . . . . . . .. . , . . . • . . . . • . . •
)
Koo:;tnad tör fakturerade varor och tJänster
Forsåljnntg~-. tekmska och allmånna omko~tna.der .. ••..
Avf.k.nvnmgar (not 3) .... . ... . . • •. .. . .. .... . ....
...
·~····-· ··~···.. ,. _ . ..
Räntekostnadet . . . . .... . ... . .... .
Vin~t fi>re bokslutsdispo~itioner och skatter
Bokslutsdis posttioner (not 4)
Av8åttnmg ttll te:!.erv for fordringar och mvt:r;teringar i utlandet, netto .. .. .... . . ... . .. . . . A vsåttnmg till reserv for varulager . . . .
Avsättnmg tlll inve'>tenng5fond for rörelse .. ... .. ... .. .. , . •• , •.• , .• • ...•...•...•
A vsattmng ttll arbe tsmiiJOfond . . .. . _ .. . . _ . . • • • • . . • • . . • • • • . . • , • • • • • • . . • • • • . A V'>åttmng tdl s.årsk.ild mves.terings.fond ... . . .•. ...•.••••..
Upplösning av la.gennves.tering<skonto . . . • . ..•
Dtsponerat av aibe t&mdjofond for omkostnader .. . . •. .. , ..
Skatter . . . . . • . . . . . . ... ..• . . • . • _ .. . ... • ....
Minoriteten~ andel t vmst . . . . • . . . . . . . ... . .... .
Vmst fore skatt er
Åreb nettovm!iit
Kommentarerna på S tdorna 28 och 29 utgor e n mtegre rande del av koncernen'> vm & t- och forlus traknin!!
ERICSSONKONCERNEN
1975 1974
l 000-tal kronor
7 239 650
58 ~39
184 9{)3 72 205 7 555 297
4 160 389 2 0!4 679 263 000 385 848 731 381
31 384 167 963 16S 3~3
(52 7X0) ( ! i3:!) .
liJ 7~X
~17 623
215 467 202 1 56 32 349 169 R07
5 987 585
64 424 180 306 35 497 6 267 812
3 358 642 l 639 090 226 928 225 344 817 808
132 916 92 02:!
35 690 79 238 59 278 (45 000)
354 144 463 664
251 200
212 464
15 178
197 286
Koncernbalansräkning den 31 december 1975
TILLGANGAR
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Ka~sa och banktillgodohavanden .... .. .... . .. . .
Kundfordringar (efter m•drag av osakra fordrmgar med 20 649 resp.
22 526) ... .. . .. . . . . . ' . ... . ... . .. . . . . ... . . . . . Varulager (efter avdrag av for$/...ott {1ån /..under for nedlagda J.mtnader med 736 788 resp. 603 489) (not 2)... . . ... . . .. . . . . . . ... . . Övnga kottfrJ~tiga t11lgångar . . . . . .. .... . .
LANGFRISTIGA TILLGÅNGAR
Bankttllgodohavanden (not 4) . . .
Kundfordringar .... . . . .. . ... . . . .. . .
Övnga långfri~tiga t digångar . . . . . . . . . • . . . •
INVESTERINGAR l EJ KONSOLIDERADE DOTTERBOLAG OCH SAMARBETANDE BOLAG
Aktter ... .. •••... •.••• , ..•
Fotdnngar . . . • . . . . • • . • • • . . . . ... ••••• , . . • .. •. .. •.
INVESTERING l TEKNISK UTVECKLING .. ... .. ... . ... . ... . ... . . ... . .. .. . .
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 3)
Fast~gheter, mac;kiner och mventarier Anskaffnmg8vårde . . .. . .... ... . A vsknvningar
Revalvering, netto efter av~krivnmg . . . .• . . . .. .•• . ... . . . .. . .. . . •
STÄLLDA PANTER _ ... , .• .. , . • • . . . ... _ . . . .
1975 1 76t 794
1974 l t48 348 SUMMA TILLGÅNGAR
Kommentaterna på s1dorna 28 och 29 utgor en mtegrerande del av koncernbalan~rakmngen.
20
- - - - -- - - - - - -
l
ERICSSONKONCERNEN
1975 1974
l OOl\-tal kronor
l :!8.: 851 : 94'J :36
·' t-"17 469
~-;J <)..!.!
i< 2)11 600
136 :62 6iC 91..;
l;ii 4!14 y l u 680
967 l 19 2 32t 200
2 936 713 500 070 6 725 t02
76403 638 174 81 722 796 Z99
357 063 89 566 446 629
G
o
13 600 { )
. 3" /:f 6'7'7 2 833 628
!
-:-:-9(,"? t 482 t79 o
- - --
l (:{jf} 730 l 351 449
~ 60 8~): 1 90 299
- - -
l ~:? i 6.:: t 54 t 748
9 523 378
SKULDER OCH EGET KAPITAL
KORTFRISTIGA SKULDER
Bankskulder . •
Leverantörsskulder . . . . . . , . . , . . . . • . . • ...• • . . •.• • .•.
Förskott från kunder(utiwer nedlagda /...ostnader) .. . ..•. . . . .... .... .•
Skatte.;;kulder . ... . ... . . . ... . ... . . . . ... . . . . ... . .. . Övriga kortfristiga ~kulder . . . . . . . . .. .. . , ... .. . .
"""' 1
LANGFRISTIGA SKULDER
Obhgations-, forlag8- och debenturelån (efter avdrag med 54 130 re:.p.
40 779 av or~aliserad k1m· diff erens) (not 5 och 6).. . . . . . . Övriga långfristiga '>kulder .. . ... . .... . . ... . ... .. ... . .. . . . . .
RESERVERINGAR FÖR PENSIONS- OCH LIKNANDE ÄNDAMAL . . . . . . . . .... .. .. . .. . .
DIVERSE RESERVER ( not 4)
Reserv för fordringar och investenngar i utlandet Reserv för varulager . . . .. . . . . . . • ...
Inve!>tenngsfond fur rorelse . . Arbetsmlljofond . . . . . .. ... . Särskild mve!>teringsfond .. . . Lagermvestenngskonto .. .. . .
MINORITETENSANDELI EGET KAPITAL ... .. ... . ... . . .... ..
EGET KAPITAL
Akttekapital hos moderbolaget (not 7) . . . • . . . . . . .. • . .. . . ..•
Bundna reserver . . . . . .. . . . . . . . . .... . . .. . . .. . . . • Dtsponibla vinstmedel (se Mdan 22) . . .. . . . ... . ... . .. .. .. .. .. . ..
ANSVARSFÖRBINDELSER . . • • . . . . . • • . . ... • . •
1975 212 873
1974 215 654 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
l
i
