Telefonaktiebolaget LM Ericsson

DR. HANS WERTHEN

valdes till styrelseordförande i Telefon- aktiebolaget LM Ericsson vid 1981 års bolagsstämma. Hans Werthem återvänder därmed till det företag där han var verk- sam under åren 1959-1967, mellan 1963 och 1967 som vice verkställande direktör.

Under sin tid som direktör i bolaget var han ansvarig för produktionen och sva- rade för den betydande utbyggnad av bolagets fabriker som ägde rum under 1960-talet.

1967 lämnade Hans Werthen bolaget för att tillträda posten som verkställande direktör i AB Electrolux, i vilket företag han valdes till styrelseordförande 197 4.

Utöver ordförandeskapet i AB Electrolux och Gränges AB har Hans Werthen en rad betydelsefulla uppdrag inom svenskt näringsliv. Bl a är han styrelseordförande i Sveriges Industriförbund.

Hans Werthem blev civilingenjör vid Tekniska Högskolan i Stockholm 1942, teknologie licentiat 1946 och teknologie

hedersdoktor 1978. ^\.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Förvaltningsberättelse och årsöversikt 1981 1 06:e verksamhetsåret

Huvudkontor

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Telefonplan. 126 25 Stockholm Telefon: 08/719 00 00

Utbetalning av utdelning

l bolagsstämmans beslut om utdelning kommer att anges den dag då aktieboken och den i anslutning till aktieboken förda förteckningen över panthavare m fl skall avstämmas. styrelsen och verkställande direktören har som avstämningsdag be- slutat föreslå den 3 maj 1982. Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsän- das av Värdepapperscentralen VPC AB den 1 O maj 1982 till dem som på avstäm- ningsdagen är införda i aktieboken eller i den nämnda förteckningen.

Innehåll

.itktierna noteras på börserna i

_ ,bckholm A- och B-aktier

Amsterdam, Dusseldorf, B-aktier Frankfurt am Main, Geneve,

Hamburg, London, Oslo och Paris

-olagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 29 april1982 kl16.00 i ''Sal500" i stockholmsmässans konferensdel, Mässvägen 1, Älvsjö.

Rätt att deltaga i bolagsstämman

Bolaget tillämpar lagen om förenklad aktiehantering, varför aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämman, skall vara införd i den av Värdepapperscen- tralen VPC AB förda aktieboken senast den 19 april 1982.

Aktieägare, som genom banks notariatav- delning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfäl- ligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Omre-

"""'treringen måste vara verkställd senast

Il 19 april1982.

Anmälan om deltagande i bolagsstämman

Eör rätt att deltaga i bolagsstämman ford- (' ). förutom den ovan angivna registre-

'nrigen i aktieboken, att anmälan om delta- gande i stämman görs till bolagets huvud- kontor senast kl 16.00 måndagen den 26 april1982.

Anmälan skall göras skriftligen under adress Telefonaktiebolaget LM Ericsson, avd Dj, 126 25 Stockholm, eller per telefon 08/719 34 44 mellan kl 1 0.00 och 16.00.

ERICSSON ;:i

Utdelningen på aktier för vilka aktiebrev utfärdats enligt det gamla systemet kom- mer ej att utbetalas förrän utbyte av ak- tiebrev skett och införing verkställts i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken eller den i anslutning till aktie- boken förda förteckningen över pantha- vare m fl.

Adressändring

Aktieägare, som ändrat namn, adress eller kontonummer, bör snarast anmäla för- ändringen till sin förvaltare respektive VPC. Särskild blankett för anmälan tillhan- dahålls av bankerna.

2

4

6 13 14 16 17 18 20 22 26

27 29 30 31 32 33 33 35 35 35 36 40 43 44

Ekonomisk oversikt Diagram över utvecklingen 1981 -ett forändnngens år

Arsredovisning och revisionsberättelse Förvaltnlngsberattelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansraknmg F1nansienngsanalys för koncernen och moderbolaget Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Specifikation av innehav av aktier och andelar

Kommentarer t1ll boksluten

Revisionsberättelse

Arsöversikt Teknisk utveckling Produkter

Marknader Sverige

Europa (utom Svenge) Nordamerika

Lat i namerik a Asien Afrika Australien Produktområden

Ericssonkoncernens omfattning styrelse och revisorer

Bolagsledning

Ericssonkoncernen - ekonomisk översikt

MSEK 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8000 6000 4000 2000

r-- -

Fakturering och orderbestånd

r--

-

_r--

r--

-

r-- Orderbestånd Fakturering

1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81

1981 1980 1979

Ur resultaträkningen

Fakturering 16194 12174 9329

V1nst före bokstutsdls-

positioner och skatter* • 1170 935 786 i % av fakturering 7,2 7,7 8,4

Avskrivmngar* * 621 ⁴⁰⁹ 344

Bokslutsdispositioner 302 412 403

Skatter 488 277 143

Redov1sad nettovinst 429 215 198

Per aktie, kr 19:70 9"90 910

Omräknad nettovinst~

Per aktie, kr 25:10 20•35 1715

Utdeln1ng 212 185 153

Per aktie, kr 9:75 8 50 7 00

(för år 1981 styretsens förslag)

Vid beräknmg av vinst och utdeln1ng per aktie har hänsyn tagits till fond- emission år 1973 samt fond- och nyemission 1976.

1978

9021

721 8.0 329 180 195 300 13.80

18 35 120 5.50

SEK 30

25

20

15

10

5 -

Vinst och utdelning per aktie

r-· ^-

i

i

i

- l

- ~

l - - f - -

l

r--

1972 73 74 75 76 77 78 79 80 .81

Miljoner SEK dar e1 annat anges

1977 1976 1975 1974 1973

7833 7 312 7240 5988 5 212

553 407 731 818 884

7,1 5.6 10,1 13,7 17.0

303 290 263 227 201

86 111 314 354 172

221 140 216 251 349

193 145 170 197 280

8 84 665 7:79 9 05 12 85

12 35 973 14·23 14 92 15 88

109 109 112 92 85

5 DO 5 00 5.12 4 24 3 88

Omräknad nettovinst*

Redovisad nettovinst

r

Utdelning

1972

4294

541 12.6 162 95- 201 180- 826

1010 77- 3 5~

• Av not 4 i Kommentarer till boksluten framgår hur omräknad nettov1nst beräknats.

~~ Avskrivningar enligt plan för 1980 och 1981. Bokföringsmässiga avskrivningar för ovriga år.

..

1000-tal 100

BO

Antal anställda

60

!T l

e-

l-r-·+- l

^{l l l}

r-

l ' l +tl ^l

Totalt

~-r--+-,- r+L

l

l

l _i

Sverige 40

20

1972 73 74 75 76 77 78 79 BO 81

1981 1980 Ur balansräkningen

Rorelsekap•tal 6885 ⁶³²²

Förhållande kortfnst1ga tillgångar kortfnstiga

skulder 1,9:1 ^2,1.1

Fastigheter. maskiner - 1 och mventaner, netto

_ efter avsknvmngar~ • 4 783 3833

Långfnst1ga skulder 4 667 3544

Minontetens andel l

eget ksp1tal 933 966

Eget kap1tal 3654 3 010

Övriga uppgifter

l n vesten n g ar i fast1g- heter. mask1ner och

i nventar1er 1275 718

Orderbestånd 17 701 11 914

Antal anställda 69 900 65900

1979

5195

2,3.1

1 840 2 625

393 2947

508 10147 59 500 Antal aktler 21788 498 21 788 498 21 788 498

SEK 300

200

150

100

BO

60

Kursutveckling för B-aktier

j ! . -- ~-

l + ^{~ .} .

¹¹

T-·.-- ¹⁷

- - i l

_l III

r4•11 IJ J ••ll l

^j

r

Il ¹¹¹

^Il

~ IJ~~d~

··-·- -·-~ 1

·l.,, r --

- - · - ·T _______ T_T_

l

l l ^l

.

^-t--·~-

1977 197B 1 979 1980 1 981

MilJOner SEK där ej annat anges

1978 1977 1976 1975 1974

4 741 4366 4032 4372 342B

2.1 1 2, 1.1 2.21 2.1.1 2,0 1

1 989 2 095 2 015 1 822 1 542

2620 2 478 2461 2 746 1 826

408 384 346 410 403

2869 2677 2 594 2121 2 044

501 548 586 657 502

10 586 8 565 7 522 9162 7 701

65100 66 400 71100 84100 BO 600 21 788 498 21 788 498 21 788 498 15 380 117 15 380117

300

200

150

100

BO

60

1973 1972

3 291 2 840

2,1:1 2.31

1 350 1 079 1 781 1 635

442 360

1 920 1 570

391 371

6795 4 875 75600 70 600 15 380117 12 304 094

1981 -ett förändringens år

Tyngdpunkten i koncernens verksamhet under ?O-talet låg på utveckling och marknadsföring av AXE-systemet.

Denna stora satsning har som bekant varit lyckosam och befäst vår ställning som leverantör av telefon- stationsutrustning med ett tekniskt ledarskap på detta område. Från att i början av ?O-talet ha haft en mark- nadsandel på världsmarknaden för telefonstations- utrustningar av omkring 1 O procent hade koncernen och dess licenstagare mot årtiondets slut erövrat över 15 procent av denna marknad.

Våra insatser när det gäller att utveckla och föra ut AX!=-systemet på världsmarknaden har alltså gett god utdelning och vi skördar i växande utsträckning frukterna av denna vår målmedvetna satsning inom koncernens huvudproduktområde. Vi har idag sålt över fyra miljoner AXE-Iinjer och systemet har därmed introducerats i 331änder över hela världen. Detta säger en hel del om systemets konkurrenskraft.

Denna förstärks ytterligare i takt med möjligheterna att kunna erbjuda ett utvidgat tillämpningsområde.

Teleförvaltningarna planerar idag det successiva in- förandet av digital teknik. Ännu utgör digitalisering av telefonnäten inte nödvändigtvis det mest ekonomiska alternativet, men i framtiden kommer digitala nät att bli både den mest ekonomiska och tekniskt mest överlägs- na lösningen. Ericsson kan idag erbjuda alla digitala nätkomponenter. En milstolpe för AXE-systemet kom- mer sålunda att nås under våren 1982, då den första heldigitala telefonstationen i Europa sätts l drift i Tammerfors i Finland.

En mycket stor satsning under 80-talet kommer att ske inom området informationshantering och detta inom ramen för det nya bolaget Ericsson Information Systerns. Detta bolag byggs nu snabbt ut på den breda bas som kunnandet och resurserna inom Datasaab och moderbolagets tidigare divisioner för abonnentut- rustningar samt informationssystem utgör. Ericsson Information Systems startar med en försäljning under första verksamhetsåret av närmare tre miljarder kronor och en personalstyrka på 3 900 personer.

Verksamheten inom Ericsson Information Systems in- riktas på integrerade system för kontorskommunikation och kontorsautomation. Detta innebär att den erfaren- het och det stora kunnande som finns inom koncernen~

när det gäller komplexa system kan utnyttjas när det gäller att finna de mest rationella lösningarna vid den automatisering av kontorsarbetet, som på allvar kommer att komma igång vid 80-talets mitt.

satsningen inom området informationshantering kräver stora insatser men innebär också högt ställda förväntningar om framgång på en marknad som växer snabbt. På sikt bör detta resultera i en bättre balans mellan koncernens huvudgrenar.

SRA Communications har under det gångna året noterat betydande försäljningsframgångar och företaget kommer att dubblera sin omsättning under de närmaste två åren. Särskilt inom området land- mobil radio har SRA Communications haft en mycket god orderingång, inte minst tack vare framgångarna med sina mobiltelefonisystem och med utrustningar för

..

taktisk kommunikation för kunder inom försvars- sektorn. Också för AlFA är utvecklingen klart positiv även om den svaga konjunkturen på byggsidan resul- terat i en försämrad orderingång för vissa komponent- slag. Att just dessa bolag lyclc.as så väl är glädjande eftersom de i så hög grad, tillsammans med Ericsson Information Systems, representerar viktiga element i koncernens framtidssatsning.-

En mycket glädjande händelse under året utgjorde undertecknandet av ett kontrakt på det största nätut- byggnadsprojektet i lraks historia till en kostnad av i för- sta skedet 750 miljoner kronor. Denna beställning utgör ytterligare en bekräftelse på koncernens starka ställ- -ling på marknaderna i Mellan-östern och en framgång -rÖr den offensiva satsning som koncernens totalåta-

ganden för projektering och byggnad av publika telenät utgör. Nätbyggnad för publika och privata kun- _der av typ industrier och andra stora företag bedöms

;unna bli en mycket expansiv sektor för koncernen, --som tillhör det fåtal företag i världen som har kunskap

och resurser att åta sig totalansvaret för stora nät- projekt.

Ett byte av en företagssymbol är kanske ingen större händelse inom ett företag, även om den gamla symbo- len som i vårt fall använts inom företaget i över 40 år.

Ericssonkoncernens nya symbol, bestående av namnet ERICSSON följt av ett stiliserat E, återfinns på omslags- bilden till årets verksamhetsberättelse. Dess införande innebär emellertid inte bara ett nytt sätt att framträda. Den är symbolisk för den organisations- och struktur- förvandling som ägt rum inom Ericssonkoncernen i Sverige och som på längre sikt kommer att påverka utvecklingen inom hela koncernen.

- Omstruktureringen av koncernens tillverknings- _Jrganisation har fortsatt under året. Trots volym-

ökningar på produktionssidan minskar behovet av arbetskraft på grund av övergången till elektronik, vilket fortfarande medför sysselsättningsproblem. Den --pgående vidareutvecklingen av halvledartekniken har --resulterat i ytterligare minskning av arbetsinnehållet i

nya system. Införandet av ny produktionsteknik med ökat utnyttjande av datoriserade hjälpmedel - en för- utsättning för fortsatt konkurrenskraft - innebär dess- utom att produktiviteten i fabrikerna ökar men dess- värre också att behovet av arbetskraft reduceras.

Kapitalanvändningen i koncernen har förbättrats på senare år. Dock krävs, för att koncernen skall kunna finansiera en förväntad expansionstakt på 15 procent per år av egen kratt, en avkastning på 14 procent på det totala kapitalet. Detta är mer än vad koncernen har presterat under senare år. Vi är emellertid förvissade om att lönsamheten skall kunna förbättras ytterligare genom ökad effektivitet inom de olika verksamhets- grenarna.

Ericssonkoncernen är en internationell grupp av

företag, som 1 hög grad hålls samman av gemensam teknik. Den internationella styrkan och slagkraften uppnås genom det stora kunnande som finns inom kon- cernen, men förutsätter, i mycket hög utsträckning, att förhållandena i Sverige gynnar industriellt företagande och export. En lugn arbetsmarknad, internationellt konkurrenskraftig kostnadsnivå och god tillgång till välutbildad arbetskraft är några av de förutsättningar som måste finnas i Sverige för att Ericssonkoncernen skall kunna fortsätta att utvecklas i positiv riktning.

1981 var ett förändringens år inom Ericssonkon- cernen. Det är utomordentligt glädjande att kunna konstatera att våra många medarbetare i hela världen visat en god vilja att leva med i förändringarna och att aktivt bidra till dessas genomförande på ett lyckosamt sätt.

Förvaltningsberättelse

Koncernens resultat

Koncernens fakturering uppgick till16 194 Mkr, en ökning med 4 020 Mkr eller 33%. Av ökningen avser 38% under året törvärvade bolag, främst Datasaab AB.

Koncernens resultat i sammandrag

1981 1980 Föränd- Mkr ring l%

Beställningsingång 20989 13 572

ss

Orderbestånd 17 701 11 914 49

Fakturering 16194 12174 33

Vinst före bokslutsdispo-

sitloner och skaHer 1170 93S l% av taktureringen 7,2 7,7 Omräknad nettovinst S47 443 per aktie kronor 25:10 20:3S

l faktureringen ingår telefondriftsintäkter med 61 O Mkr.

De svenska bolagens export utgjorde 5 901

(4 877) Mkr, varav 38 (35)% avsåg utländska koncern- bolag. Utdelningar, royalties och räntor till Sverige utgjorde 348 (320) Mkr.

Vinst töre bokslutsdispositioner och skatter ökade med 235 Mkr till1 170 Mkr. Vinstökningen är i huvudsak hänförbar till moderbolaget.

Omräknad nettovinst uppgick till 547 (443) Mkr eller kr 25:1 O (20:35) per aktie. Av not 4 i kommentarerna till bokslutet framgår hur denna vinst beräknats.

övergången till marknadsföring och produktion av helt elektroniska system är praktiskt taget avslutad hos moderbolaget. Såväl produktions-som installations- processer har rationaliserats kraftigt, vilket medfört förbättrad lönsamhet. Många tillverkande koncernbolag utanför Sverige, befinner sig fortfarande i inlednings- fasen till ny teknik och rationaliseringsvinster har ännu inte kunnat uppnås. De försämrade konjunkturerna i USA medförde en resultatförsämring hos Anaconda- Ericsson.

Demonstrationsrummet vid Ericsson Information Systems anläggning l Linköping. l förgrunden produkter för banktillämpningar.

Finansiering

Balansomslutningen ökade med 4185 Mkr, varav ca -10% härrör från nytillkomna bolag - huvudsakligen -batasaab-verksamheten. Kapitalomsättningen förbätt-

rades och kapitalbindningen per omsättningskrona sjönk från 1 ,45 till 1 ,35 beroende bl a på lägre kapital- bindning i tillkommande verksamheter. Varulagret ut- )jorde 39 (40)% av faktureringen och kundfordringar - 31 (33) %.

Likviditeten mätt som förhållandet mellan kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder reducerades från 2,1 till 1 ,9. Reduktionen har skett planenligt och varit styrd av ränteläget. Koncernens negativa finansnetto ökade kraftigt dels genom den svenska kronans devalvering som resulterade i ökade kursdifferenser dels genom en försämring av räntesaldot. Det sistnämnda beror främst på att de bolag som tillförts koncernen haft ett negativt räntesaldo men även på det allmänt höga ränteläge som rådde under året.

Koncernens kraftiga expansion har medfört en viss nedgång av soliditeten. Vid beräkning av soliditet betraktas ofta hälften av obeskattade Diverse reserver som en latent skatteskuld medan def! andra hälften räk- nas som eget kapital. Med detta betraktelsesätt reduce-

rades soliditeten från 31,6 till 28,4%. Ur finansiell syn- vinkel finns inga egentliga skäl att beakta någon latent skatteskuld i Diverse reserver, eftersom det inte finns anledning antaga att dessa inom rimlig tid skall bli föremål för beskattning. Utan beaktande av latenta skatteskulder är soliditeten 35,8%.

Moderbolaget har i sin balansräkning föreslagit en avsättning till Uppskrivningsfond med 400 Mkr åstad- kommen dels genom utnyttjande av överavskrivningar å fastigheter med 289,4 Mkr dels genom en direkt upp- skrivning av fastigheters bokförda värden med 110,6 Mkr. En motsvarande uppskrivning av fastigheter om 50 Mkr har genomförts hos dotterbolaget Sieverts Kabelverk AB. Genom uppskrivningarna anpassas fas- tigheternas bokförda värde till de nya taxeringsvärdena.

Moderbolaget gav i december 1981 ut ett15-årigt konvertibelt förlagslån å 40 MUSD till 9 112% ränta.

Lånevalutan inbetalades den 15 januari 1982. Köparna av konverteringslånet äger rätt att efter den 15 februari 1982 konvertera lånet till B-aktier i bolaget till kurs 226 kronor/aktie och med omräkning av dollar- beloppen efter en bestämd kurs.

Lånet placerades framför allt på den engelska mark-

Interiör frA n MIPSC (Malntenance, Installation and Productian Support Centre) för AX-system vid A.Jvsjöan/äggningen.

naden och genomfördes som en s k private placement Syftet med lånet är att åstadkomma en förstärkning av bolagets egna kapital för att därigenom underlätta finansieringen av en planerad expansion av verk- samheten framför allt inom kontorsautomations- området.

l januari 1981 förtidsinlöstes 1975 års obligationslån å ursprungligen 40 miljoner schweizerfrancs. Detta minskade bolagets valutaexponeri ng, eftersom bolaget endast har begränsade affärer i denna valuta.

Vid bedömning av valutaexponeringen tar koncernen hänsyn såväl till exponeringen enligt balansräkningen som till den exponering som finns i orderstock. inköps- åtaganden och andra åtaganden, som inte redovisas i balansräkningen. Detta är ekonomiskt helt motiverat men leder icke sällan till svårigheter att ur redovis- ningshandlingarna tolka de faktiska påverkningarna på bolaget av valutakursförändringar. Vid den svenska kronans devalvering under 1981 påverkades sålunda värdet av bolagets orderstock, till den del den var de- nominerad i främmande valutor. positivt. Denna vär- deförändring har endast delvis påverkat årets resultat och då genom högre faktureringsvärden för den del av orderstocken som resulterat i takturering under senare delen av året. Till en del kommer denna positiva påver-

kan först under senare år och i takt med att order- stocken effektueras. l båda fallen kompenserar den högre faktureringen för bl a de högre lånakostnader som uppkommer och som redovisas som kursdifferens-....-.

er för redan existerande lån under rubriken "Finansiella~

'

kostnader".

Omräkningsdifferenserna är i allt väsentligt hänför- liga till den svaga utvecklingen av valutorna i Argentina och Brasilien. l Argentina har sålunda genomförts två större devalveringar av peson under året.

l början av året upphörde den mexikanska central- banken att stödja kursen för den mexikanska peson, varigenom dess internationella värde sjönk kraftigt.

Detta kommer att medföra en kursförlust tör koricernen.

Kursförlustens storlek blir beroende av den framtida kursutvecklingen och balansstrukturen för de mexi- kanska koncernbolagen.

Investeringar

Koncernens investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier uppgick till 1 653 (1 502) Mkr. Av detta be-

lopp avsåg 378 (784) Mkr nettovärdet av tillgångar i förvärvade bolag.

Nyinvesteringarna uppgick således till1 275 (718) Mkr. l Sverige investerades 572 (252) Mkr och av de utländska bolagen 703 (466) Mkr.

De kraftiga ökningarna beror t!ll stor del på nytillkom- na kapitalkrävande bolag såsom Anaconda-Ericsson och Datasaab. Telefondriftsbolagen i Argentina svarade för närmare 30% av nyinvesteringarna utanför Sverige.

Produktion

Tillverkning av produkter för elektroniska system är 1 de berörda tillverkningsenheterna nu helt dominerande ..lr10m koncernen. Då arbetsinnehållet i dessa är betyd- -~t lägre än för tidigare elektromekaniska produkter

reducerades behovet av arbetskraft ytterligare under .1981. Trots detta minskade medelantalet sysselsatta i

tillverkningen endast med 230 personer vid de enheter,

- 1 m

tillhörde koncernen under båda åren. Att föränd- 'T(ngen stannade vid detta låga tal berodde på en starkt

ökad orderingång för de tillverkande dotterbolagen i Mexiko och Sverige, vilket medförde personalökningar.

Genom företagsförvärv tillkom 880 sysselsatta i tillverk- ningen, varför medelantalet för 1981 blev 26 020 personer.

De totala utleveranserna från koncernens fabriker ökade. Bilden var emellertid splittrad. Ökningen var stark hos moderbolaget och en del svenska enheter samt vid fabrikerna i Australien, Finland, Irland och Mexiko, medan den på en del andra håll stagnerade.

Utnyttjandegraden i fabrikerna minskade för hela koncernen sammantagen.

Ökningstakten i arbetskostnaderna var något lägre

-~ 1980. Någon brist på material eller komponenter har

\._.)e

förelegat under året annat än i speciella fall och

priserna från leverantörerna var oförändrade eller sjönk för metaller och plaster, medan generellt sett kompo- nentpriserna ökade. Då emellertid över 60% av inköpen,

,.,""\r den svenska tillverkningen, som värdemässigt mot-

l,.Jarar 70% av koncernens tillverkning, är bundna till utländska valutor, varav ungefär hälften till USD, med- förde kursutvecklingarna gentemot svenska kronan att inköpen fördyrades. Praktiskt taget hela kostnadsök- ningen för inköp orsakades av valutakursförändringen.

Teknik

Koncernens kostnader för icke kundorderrelaterad forskning och utveckling uppgick för 1981 till1 359 Mkr motsvarande drygt 8% av faktureringen. över 4 700 per- soner var sysselsatta inom forskning och utveckling, vil- ket var en ökning med 900 personer jämfört med före- gående år.

l Arsöversikten lämnas en redogörelse över viktigare utvecklingsprojekt.

Montering av kretskort vid Oy LM Ericsson i Finland.

Personal

1981-12-31 1980-12-31 Sverige

Moderbolaget 19 740 20040

övriga bolag 11 290 7930

31 030 27 970 Europa (utom Sverige) 19 830 19 470

Nordamerika 4160 3530

Latinamerika 11 990 12 050

övriga länder 2 850 2890

Totalt 69860 65910

Särskilda uppgifter över medelantalet anställda samt löner och ersättningar lämnas i not till boksluten.

Personalomsättningen inom den svenska delen av koncernen var för arbetare 8,9% (1980 13,6%) och tjän- stemän 7,0% (1980 8,4%). Orsaken till den minskande personalomsättningen var främst den vikande efterfrå- gan på arbetskraft inom flertalet sektorer av svenskt näringsliv.

Moderbolagets fabrik i Örebro överfördes under året till SRA Communications AB.

l Olofström slutfördes MBL-förhandlingar om avveck- ling av fabriken där.

Datorsystem Serie 16 från Ericsson Information Systems på danskt apotek.

Inom moderbolaget har antalet arbetare minskat från 1975 till1981 med 5 330 till1 O 850. Samtidigt har antalet tjänstemän ökat med 540 till 8 890 beroende på det ökande behovet av systemmän och programmerare.

Inom koncernen totalt finns nu ca 15 000 ingenjörer anställda.

Under året har så kallade "mjukvaruhus" för system- och programmeringsarbete öppnats på flera håll inom koncernen i Sverige och i utlandet för att dels skapa marknadsföringsresurser för våra koncernbolag, främst Ericsson Information Systems, dels för att förbättra re- kryteringsmöjligheterna av denna personalkategori som är en synnerligen knapp resurs.

l Sverige har et1 mjukvaruhus öppnats i Karlskrona och förberedelser görs för lokalisering av sådant arbete till fabriken i Karlstad.

Omfattningen av koncernens utbildningsinsatser hölls under året på en hög nivå för egna anställda och för personal från våra kunder. 970 utländska elever från kunder och dotterbolag erhöll utbildning motsvarande totalt 370 000 elevtimmar och 6 500 svenska elever motsvarande totalt 240 000 timmar. Utbildning har i ökad utsträckning genomförts även på dotterbolagen runt om i världen.

Datatekniken börjar också att användas som hjälp-

medel i utbildningen. Ett flertal projekt är därför i gång för att med hjälp av speciella dataprogram rationalisera och förbättra utbildningstekniken inom koncernen.

Anpassning av arbetsförhållandena till människans fysiska och psykiska förutsättningar är en viktig mål- sättning i strävandena att åstadkomma en god arbets- miljö. Inom moderbolaget har påbörjats ett projekt beträffande de ergonomiska aspekterna av datater- minalarbete. Det gäller både den yttre miljön såsom ljusförhållanden och användarnas personliga reaktio- ner på arbetsmiljön.

Ur "Marcus Wallenbergs fond för vetenskaplig forsk- ning och utbildning" utdelades 1981 stipendier till

ett sammanlagt belopp av ca 850 000 kronor till11 sti-

f Q

pendiater. Av dessa var två från moderbolaget, sex från- · dotterbolag i Sverige, en från koncernens enheter i Mexiko samt en från vardera Italien och Colombia.

Ordinarie bolagsstämman 1981 beslutade att Tele- fonaktiebolaget LM Ericsson skulle anslå medel till

"Björn Lundvalls stipendium för studie-och kontaktre- sor inom Ericssonkoncernen". Initiativet togs för att hedra minnet av Björn Lundvall, som var verkställande direktör under åren 1964-1977 och styrelsens ordföran- de under tiden 1977-1980. stipendierna, som kom- mer att utdelas första gången 1982, skall göra det möj- ligt för anställda inom Ericssonkoncernen att besöka koncernföretag i andra delar av världen för att förvärva ökade kunskaper om koncernens verksamhet och främ- ja förståelsen och samarbetet inom koncernen.

Teknologie doktor Marcus Wallenbergs fond för Tele- fonaktiebolaget LM Ericssons guldmedaljörer har gjort uppskattade hjälpinsatser bland pensionerade med- arbetare, som drabbats av ekonomiska svårigheter.

Under trden 1976-1981 har ur fonden utdelats bidrag pfo

sammanlagt 1 590 000 kronor. 1..._

LM Ericssons Aktiesparfond bildades under 1981 för att möjliggöra för anställda inom koncernen i Sverige att genomföra skattesparande i moderbolagets aktier.

LM Ericsson erbjuder alla fast anställda inom kon- ₁ cernen i Sverige 2/3 av sparbeloppet 1982 som lån på"- förmånliga villkor. Drygt 1 O% av koncernens anställda i Sverige har anslutit sig till LM Ericssons Aktiesparfond.

Inom koncernen i Sverige finns en lång tradition vad gäller de anställdas aktieägande i det egna företaget Redan 1973 bildades LME-anställdas aktieägarföre- ning. Den har 500 medlemmar. Med hjälp av banklån som företaget förmedlar har anställda inom koncernen i Sverige förvärvat 235 000 aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

Förändringar inom koncernen

Moderbolagets förvärv av aktierna i Datasaab AB, stockhol m, fullföljdes i början av 1981, varefter inne- havet uppgick till 90,5%. Under året förbereddes

Kontokortsterminal för bensinstationer frAn AutoTank.

sammanslagningen av Datasaab med moderbolagets divisioner för abonnentutrustningar ( abonnentväxlar och telefonapparater) och informationssystem (privata

(~tanät, datatransmission och kontorsautomation).

-~en nya organisationen är nu verksam under namnet

Ericsson Information Systems. Ett nytt försäljnings- bolag för Ericsson Information Systems produkter startade i Italien.

Q. --:;

SRA Communications AB förvärvade mot årets slut

55% av aktierna i det holländska bolaget Nira Inter- national bv med option avseende ytterligare förvärv.

Nira konstruerar, tillverkar och säljer i Västeuropa per- sonsökare, tele- och radiosystem för sjukhus mm. Nira- koncernen hade en orderingång under 1981 på 120 Mkr och 550 anställda.

Moderbolaget förvärvade 100% av aktierna i det sven- ska bolaget AutoTank AB. Bolaget utvecklar, tillverkar och säljer datoriserade kassaterminaler för bensinsta- tioner. Orderingången uppgick 1981 till 100 Mkr.

Mot slutet av 1981 förvärvade moderbolaget 20% av ak- tierna i det svenska företaget AB ID-kort, som tillverkar identitetskort och transaktionskort.

Ett programvaruföretag, Ericsson-Programator AB, i vilket moderbolaget äger 50%, har startats i Karlskrona.

Det av moderbolaget till 50% ägda Anaconda-Erics-

son, lnc., USA förvärvade samtliga aktier t Hitemp lnc., USA, som tillverkar värmeresistent kabel och tråd, samt alla aktier i Axxa Corp., som är specialiserat på datori- serad kontorskommunikation, "det papperslösa kontoret".

AB Rita startade ett helägt försäljningsbolag i Norge, Rifa-H121yem A/S.

Det samarbetande engelska bolaget, Thorn Ericsson, utökade sitt produktprogram genom avtal om förvärv av samtliga aktier i Recordacall Ltd., en ledande tillverkare av automatiska telefonsvarare.

Under året såldes koncernens intressen i de två kabelmaskintillverkande bolagen Kabmatik AB, Stock- holm och l Bager & Co A/S, Köpenhamn.

Moderbolaget

Av faktureringen på 5 829 (5 1 02) Mkr avsåg 79 (83) % export.

33 (32) % av moderbolagets takturering avsåg konso- liderade bolag och av moderbolagets totala inköp av varor och tjänster kom 32 (30)% från sådana bolag.

Efter bokslutsdispositioner och återföring av vinst- fond samt avsättning för skatter redovisar bolaget en nettovinst på 215,0 (207,7) Mkr.

Förslag till fondemission samt vinstdisposition hos moderbolaget

styrelsen anser det önskvärt att relationen mellan aktiekapitalet och balansomslutningen förbättras. styrelsen och verkställande direktören föreslår därför att bolagets nu till1 089 425 000 kronor uppgående aktiekapital, som motsvaras av aktier, vilka registrerats såsom till fullo betalda, ökas genom utgivande av fondaktier.

Fondemissionen föreslås ske så att aktiekapitalet ökas genom ut- givande till aktieägarna av en ny aktie per varje tvåtal gamla aktier, mot- svarande cirka 544 712 000 kronor. De nya aktierna skall vara av samma slag som de gamla och vara utdelningsberättigade från och med för verksamhetsåret1982.

För ökningen skall till aktiekapitalet överföras a) uppskrivningsfonden, som efter det

att den tillförts 1981 års avsättning uppgår till b) från disponibla vinstmedel

540000 000 4 712 000 Kronor 544 712 000 Efter den ovan föreslagna överföringen av disponibla vinstmedel till aktiekapitalet står till bolagsstämmans förfogande- utöver en dispositionsfond på 97 349 000 kronor- vinstmedel på sammanlagt 315 979 000. styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras så

att

till de på avstämningsdagen registrerade aktieägarna utdelas kr 9:75 per aktie

att

till dispositionsfonden övertöres

samt att

återstoden överföres i ny räkning

Stockholm i mars 1982

212 438 000 2 651 000 100 890 000 Kronor 315 979 000

HANS WERTHEN JAN WALLANDE R PETER WALLENBERG ÅKE ANDERSSON BERTIL BJUREL LENNART DAHLSTRÖM

LARS-OLOF EKEBERG PAUL KVAMME GUNNAR LAGERGREN PER LINDBERG BJÖRN SVEDBERG

Verks!. direktör

..

Koncernens resultaträkning för år 1981

Miljoner SEK

1981 1980

Fakturenng 16193,8 12173,8

Kostnad for fakturerade varor och tJanster 8 522,5 7 048,4

7671,3 5125,4

Ovnga rorelsemtakter 4n,a 352,3

8149,1 5 477,7

ForsaiJmngs-. tekmska och allmanna omkostnader 5 329,9 3 873,7

Avsknvnmgar enligt plan Not 1 621,0 409,4

2198.2 1194,6

Fmans1ella mtakter Not2 605,9 504,8

F1nans1ella kostnader Not2 1 415,8 690,5

Vmst fore omraknmgsd1fferenser 1 388,3 1 008,9

Omrakmngsd1fferenser 324,2 120,9

V1nst to re andelar 1064,1 888,0

Andel 1 resultat hos samarbetande bolag 106,0 47,0

V1nst fore extraord1nara poster 1170,1 935,0

Extraordmara 1ntakter 62,2

Extraordmara kostnader 62,2

Vmst fore bokslutsdispos1tmner och skatter 1170,1 935,0

Bokslu tsd ispos1tt o ner Not3

Avsattn1ng t! U (upplosn1ng av) reserv for tordnngar

och 1nvestenngar 1 utlandet (5,8) 129,5

Avsattnmg t1ll reserv for varulager 295,7 185,4

Upplosnmg av fonder Not3 (71,2) (39,7)

Avsknvnmgar utover planenl1ga Not 1 83,4 136,7

302,1 411,9

Vinst fore skatter 868,0 523,1

Skatter 488,0 277,4

380,0 245,7

Mmontetens andel +49,3 -30,4

Arets nettovmst 429,3 215,3

Koncernens balansräkning den 31 december 1981

Miljoner SEK

TILLGANGAR 1981 1980

Kortfristiga Kassa och bankttllgodohavanden 2 322,6 2 561,9

tillgångar Kundtordnngar (eftet avdrag av osakra fordnngar med

74.2 resp 51, 7) Not 5 4 989,1 3 982,5

Varulager (efter avdrilg av forskott frtm k.under for nedlagda

kostnader med 1 201. O resp 771,3) Not6 6 289,6 4 853,6

Övnga kortfnsttga ttllgångar Not 7 958,3 495,2

14 559,6 11 893,2

Bundna fonddepositioner Not3 74,3 57,1

Fordran avseende konvertibelt förlagslån 223,2

Långfristiga Kundfordrmgar Nots 684,1 671,8

tillgångar Aktier och andela; Nots 18.1 13,3

övnga långfnst1ga tillgångar 503,1 181,4

1 205,3 866,5

Investeringar i Akt! er Not B 737,7 812,6

samarbetande _{Fordnngar 293,6 228,6}

boJ ag

1 031,3 1 041,2

Investeringar i teknisk utveckling 20,0 20,0

Fastigheter, maskiner och inventarier Not 9

Anskaffn 1 ngsvarde 7 487,0 5 864,5

Ackumulerade avsknvn1ngar enligt plan 3 116,7 2 352,5

4370,3 3 512,0

Revalven ng, netto efter planenlig avsknvning 412,2 321,3

4 782,5 3 833,3

1981 1980

ställda panter 2 695,1 2 275,3 Not 14

SUMMA TILLGANGAR 21 896,2 17711,3

SKULDER OCH EGET KAPITAL 1981 1980

KorUristiga Bankskulder 1 680,2 1130,0

rikulder Leverantörsskulder 1 065,7 758,8

Förskott från kunder (utbver nedlagda kostnader) 1 655,1 1 121,4

Skattesku l der 238,9 231,7

övriga kortfristiga skulder Not 10 3 034,5 2 329,2

7 674,4 5 571,1

( ~ j-ångfristiga Obligations- och debenturelån (efter avdrag med

' -skulder 62,2 resp 16,0 av orealiserad kursdJfferens) Not 11 1134,0 1141,9

Övnga långfnst1ga skulder 3 309,8 2 402,2

4443,8 3 544,1

Avsatt för pensioner och liknande ändamål 1 716,2 1 387,5

Konvertibelt förlagslån 223,2

Diverse reserver Not3

Reserv för fordnngar och investenngar 1 utlandet 549,5 555,1

Reserv for varulager 1 652,0 1 350,8

lnvestenngsfond 104.6 105,0

Vinstfond 40,9 103,8

ArbetsmilJöfond 1,4 7,9

Ackumulerade avsknvnmgar utöver planenliga Not9 902,6 1110,3

(t

^{3251,0 3232,9}

Minoritetens andel i eget kapital 933,4 965,6

Eget kapital Not 13

c

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 089,4 1 089,4

Bundna reserver 1 791,0 1 303,7

2 880,4 2 393,1 Fntt eget kapital

Balanserad vinst 344,5 401,7

Arets nettovinst 429,3 215,3

773,8 617,0

3 654,2 3 010,1

1981 1980

Ansvarsförbindelser 1106,2 660,7 Not 14

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 21 896,2 17 711,3

Finansieringsanalys för koncernen och moderbolaget

Miljoner SEK

Koncernen Moderbolaget

1981 1980 1981 1980

Tillförda medel Nettovmst for året (for koncernen mkt minontetens

)

andel) 380,0 245,7 215,0 207,7

Avsknvmngar enligt plan 621,0 409,4 164,0 146,9 !!;:. .

Avsknvmngar utover planenliga 83,4 136,7 75,8 85,0 :-'~ .

Avsåttmngar till pensJoner 328,7 195,9 98,1 91 5 ;lf.

Avsattmngar till d1verse reserver, netto 218,7 213,0 (79,0) 106:8

~t:~-

Koncernbidrag, lamnade* 201,7 180,2

1 631,8 1200,7 675,6 818,1

FcirsåiJning av aktler och andelar 6,2 14,4 168,3

Fors!iljntng av fastigheter, maskmer och mventaner 193,6 72,8 9,5 2,6

Ökmng av långfnsttga skulder 1122,9 919,2 162,7

Kapitalandelar i mtressebolag som

bhvtt dotterbolag 165,0 402,3

Okn1ng av mmontetsandelar Vid forvärv

av bolag 36,7 559,2

Ovriga poster 8,0

1 532,4 1 967,9 172,2 170,9

3164,2 3168,6 847,8 989,0

Använda medel Anskaffmng av fastigheter, mask1ner och 1nventaner 1653,3 1 502,4 297,9 171,9

lnvestenngar i aktter och andelar"* 103,6 240,4 195,1 322,0

Okn1ng av långfnst1ga fordnngar 399,0 123,3 406,9 102,5

Okmng av bundna fonddepostttoner 17,2 8,5 5.4 4,7

Mmsknmg av långfnst1ga skulder 69,1

överfön ng av penston s- och d1verse reserver 32,1

Utdelmngar 204,8 167,2 185,2 152,5

2 377,9 2 041,8 1122,6 822,7 (

Öknmg (minskning) av rörelsekapitalet 786,3 1126,8 (274,8) 166,3

Ökmng {minskning) av kassa och banktillgodohavanden (239,3) 645,4 (491,9) 429,9

Okmng av varulager 1 436,0 1 258,4 58,8 141,8

Ökmng av ovriga korUnstiga tillgångar 1 692,9 906,2 752,9 59.7

Ökning av korUnstiga skulder (2103,3) (1 683,2) (594,6) (465,1)

786,3 1126,8 (274,8) 166,3

* koncernbidrag som ej påverkat rörelsekapitalet

"" för koncernen ingår 1981 resultatandelar netto med 78,8 (1980· 23,9)

Moderbolagets resultaträkning för år 1981

Miljoner SEK

1981 1980

Fakturenng 5828,8 5102,2

Kostnad för fakturerade varor och tJanster 2 966,9 2 918,1

2 861,9 2184,1

Ovnga rorelse~ntäkter 497,1 385,1

3359,0 2 569,2

ForsäiJmngs-, tekmska och allmanna omkostnader 2 036,4 1805,8

Avsknvn~ngar enhgt plan Not 1 164,0 146,9

1158,6 616,5

F1nans1ella 1ntakter Not2 496,0 427,1

Fmans1ella kostnader Not2 542,5 235,0

Vinst fora extraordrnära poster 1112,1 808,6

Extraordmara mtakter 62,2

Extraordmara kostnader 62,2

Vinst fore bokslutsdispositioner och skatter 1112,1 808,6

Bok.slutsdispos1t1oner Not3

o

Avsattn1ng bli reserv for fordnngar och investeringar i

1 utlandet, netto 65,8

Avsattn1ng t1ll reserv for varulager 120,0

Upplosnmg av fonder Not3 (79,0) (18,5)

Avsknvningar utover planenliga Not 1 75,8 85,0

Lämnade koncernbidrag 585,0 180,2

581,8 432,5

Vinst före skatter 530,3 376,1

Skatter 315,3 168,4

Arets nettovinst 215.0 207,7

Moderbolagets balansräkning den 31 december 1981

Miljoner SEK

. .

TILLGANGAR 1981 1980

Kortfristiga Kassa och banktillgodohavanden 1595,2 2 087,1

tillgångar Kundfordringar

Dotterbolag Not 5 837,9 690,5

övriga (efter avdrag av osakra tordringar med 17,7 resp 14,2) Nots 1 441,6 1 230,4 Varulager (etter avdrag av forskott frlm kunder för nedlagda

kostnader med 203.3 resp 200,2) Not6 1 848,7 1 789,9

övnga korttnst1ga tillgångar Not7 386,2 215,1 ~

6109,6 6 013,0 ""'

Bundna fonddepositioner Not3 36,0 30,6

Fordran avseende konvertibelt förlagslån 223,2

Långfristiga Kundfordnngar

tillgångar Dotterbolag Not 5 87,0 27,4

övriga Nots 388,6 395,2

Alt.tier och andelar Not B 6,5 6,5

Ovnga långfnst1ga tillgångar 59,7 9,3

541,8 438.4

Investeringar i Aktier och andelar Not B

dotterbolag och Dotterbolag 1 419,9 1 063,0

samarbetande Samarbetande bolag 169,6 331,4

bolag Fordnngar

'J

Dotterbolag 256,5 107,4

Samarbetande bolag 52,8 100,0

1 898,8 1 601,8

Investeringar l teknisk utveckling ^20,0 20,CXJ.

Fastigheter, maskiner och Inventarier ^{Not 9}

A.nskaffmngsvarde 2 060,2 1 835,5

Ackumulerade avsknvningar enligt plan 890,5 796,1

1169,7 1 039,4

Revalvenng, netto etter planenlig avsknvning 306,5 207,3

1476,2 1246,7 ^":

.\

1981 1980

ställda panter 1 066,4 1 046,3 Not 14

SUMMA TILLGANGAR 10 305,6 9350,5

SKULDER OCH EGET KAPITAL 1981 1980

Kortfristiga Bankskulder 7,3 13,1

~ulder Leverantörsskulder 245,1 185,6

Forskott från kunder (utöver nedlagda kostnader) 905,0 730,8

Skattesku l der 18,8 13,9

Skulder till dotterbolag 207,7 83,5

övnga kortfristiga skulder Not 10 1496,7 1 259,1

2 880,6 2 286,0

Långfristiga Obligations-och debenturelån (efter avdrag med

skulder 62,2 resp 16,0 av orealtserad kursdifferens J Not 11 1134,0 1141,9

Skulder t1ll dotterbolag 64,5 144,8

Övriga långfristiga skulder 654,9 627,1

1 853,4 1 913,8

Avsatt för pensioner Not 12 773,3 707,3

Konvertibelt förlagslån 223,2

Diverse reserver Not3

Reserv for fordnngar 432,2 432,2

Reserv för varulager 1175,6 1175,6

Investeringsfond 65,8 62,4

Vinstfond 6,4 82,6

Arbetsm1l1ofond 1,4 7,6

Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga Not9 365,6 584,7

2 047,0 2 345,1

.t;:gel kapital Not 13

~~

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 089,4 1 089,4

Reservfond 480,7 480,7

Uppskrivningsfond 540,0 140,0

2 110,1 1 710,1 Fritt eget kapital

Dispositionsfond 97,3 97,3

Balanserad vinst 105,7 83,2

Arets nettovinst 215,0 207,7

418,0 388,2

2 528,1 2 098,3

1981 1980

Ansvarsförbindelser 671,2 707,8 Not 14

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 10 305,6 9 350,5

19

Specifikation av innehav av aktier och andelar den 31 december 1981

Procen- Nomment Bokfört

tuellt 1nnehav i värde i

innehav r.liiJoner MSEK

Aktler ägda direkt av moderbolaget Dotterbolag

Sverige Ardac AB {ADA) Sverige 1()0 SEt< 1,7 7.3 q

l Datasaab AB (DSH) Svenge 91 SEK 325.8 298 7

l Programvaruhuset Enesson-Programater AB (EPK) Sverige 50 SEK 0.3 03

l LM Enesson Programabc AB {EPS) Svenge 60 Sf:K 0.6 O.b

l LM Enesson Telematenet AB (LMS) Sveoge 100 SEK 30.0 29.9

l AB Rita (RlF) Sver1ge 100 SEK 58,0 489

=

l S1everts Kabelverk AB {SIW) Svenge 100 SEK 140.0 140.0 1 )

l SRA Commun1cations AB (S"lA) Sver1ge 71 SEK 33.8 45,0

v F.LLEMTEL Utvecklings AB (El.JA) Sverige 50 SEK 5.0 6 .. 0

Ovnga .. Sverrge SEK 48.9

Europa Dansk Signallndustri A/S {DSI) Danmark 100 DKK 10,0 7,4

LM Eri<Jsson AIS (LMD) Danmark 100 DKK 40,0 38.9e

Oy LM Ericsson Ab (LMF) F m/and 100 FIM 35,0 44,2

Ericsson Belg1um sa/nv (ERB) Belgren 99 BEF 14,9 3,6

Productian Control (Encsson) Ltd (PCE) 5torbntannren 100 GBP 22 19,4

AlFA S A (RFF) Fraflkflke 100 FRF 13,0 13.3

Ericsson {Hellas) Telecommumcat1ons Equipment S A (ETG) Grekland 100 GRO 13,0 1.4

LM Enesson Ltd. (LMI) Irland 100 l EP 1,9 13,8

Enesson Telefoonmaatschappij bv (ETM) Nederländerna 100 NLG 20,0 32.8

Soc1edade Encssor. de Portugal Lda (SEP) Portugal 100 PTE 15,0 1,3

lndustr1as de TerecomJntcaciön S A (lntelsa) (ITS) Span18n 50 ESP 700.0 43,2

LM Enesson S.A. (LES) ... Spanien 100 ESP 125.0 9.4

Ericsson AG (EAS) Schweiz 100 CHF 1,5 1,9

Enesson Centrum GmbH (CEH) Västtyskland 100 DEM 4,0 6,1

IV SETEMER S p A (STM) Italien 51 ITL 11 000,1 28,2

övnga 34,7

USA Anaconda-Encsson lne tAEC) USA 50 IJSD 105,0 277.1

The Ene;sson CorporatiOn (TEC) USA 100 USD Noparvalue

Latinamerika Cia Argentina de Tetetonos S A. (CA T) Argentina 78 ARP 197 8550 10,6

Cia Entrerriana de TelEHonos S.A. {GET) Argentina 86 ARP 42 624.9 8,5

Cia Enesson S.A.C l (CEA) Ar gentrna 100 ARP 9300,0 2,6

Ericsson de Bolivia Telecomunicaeiones S.A (EB8) . BollVIa 100 BOP 9,5 2,1

Cfa Enesson de Chile S.A (CEC) Chile 100 CLP 0.3 1.4i f \

Enesson de Colombia S A (EDC) Colomb1a 66 COP 53,1 7,7 -

Telåtanos Enesson C :P• tTEE) Ecuador 100 ECS 17.0 2.5

Enesson de Guatemala SA (EOO) Guatemala 100 GTQ 0,3 1,2

Teleton os Ericsson S A. (TEM) . . Mexiko 99 MXP 9,9 3,3

Telemdustria Enesson S A. (liM) Mexiko 60 MXP 417,0 55.2

TeleqUipos S.A (TEP) Panama 100 USD 0.1

C1a Enesson S A (CEP) Peru 100 PES 120.0 1,6

Cta Enesson S.A. CCEU) . . Uruguay 100 UYP 0.1 1,2

Cfa An6nima Ericsson tCEV) Venezuela 100 VEB 10,0 10,1

övnga. 5,2

övriga länder l Eric5son (Zambia) Ltd {EZZ) . Zambia 100 Z Mil. 0.5 1,0

l Ericsson Telecommumcations Sdn Bhd (ECM) ... Malaysia 70 MYR 2,1 3,8

IV Telene Pty Ltd (TLA) Austrolren 100 AUD 20,0 9~.3

Ovnga ____Qd

Totalt 419,9

Samarbetande AU-System Network AB (AUS) ... Sverige 33 SEK 0,2 1,2

bolag AB ID-kort (IDK) .. . .. Sverige 20 SEK 0,5 2,9

GNT AUTOMATICAIS(GNT) Danmark 49 DKK 20.1 2.1

AiS Elektrisk Bureau (EBN) .. . Norge 25 NOK 23,2 36,3

Ericsson do Brasil Comercio e l ndustria S.A. (EDB) Brasilien 64'. BRC 2 735,5 123.5

LM Ericsson (Nigeria) Ud. (LMN) Nigeria 3o•· NGN 0,2 1,1

Saudi Ericsson Comrnunications Company Ltd. (SES) Saudiarabien 30 SAR 1,5 1,9

ÖVriga ~

Totalt 169.6

Övriga bolag Totalt 6,5