TELEFONAKTIEBOLAGET LM ERICSSON 1976 .Verksamhetsberättelse och årsöversikt
Till vänster: Provningsarbete 1 den första telefonstationen med det nya datorstyrda systemet AXE, som under 1977 tas i bruk i södertälje.
Omslaget: I LM Ericssons nya informationshall vid huvudan- läggningen i Stockholm finns denna världskarta. Projektionen är ytriktig och utgår från Sverige. Koncernens egna enheter och agenter markeras med lampor. Omslagets baksida visar mot- svarande kartor med utgångspunkt från Panama respektive Johannesburg och Singapore.
Huvudkontor
Telefonaktiebolaget LM Ericsson Telefonplan, 12625 Stockholm Telefon: 08/7190000
Aktierna noteras på börserna l,
Stockholm A-och B-aktier
Amsterdam, Ousseldorf, Frankfurt B-aktier am Main, Gentlve, Hamburg,
London, Oslo och Paris
Bolagsstämma
" Ordinarie bolagsstämma hålles onsdagen den 1 jUni
1977 kl. 16.30 i "Sal 500" i stockholmsmässans konferensdel, Mässvägen 1, Älvsjö.
Rätt att deltaga i bolagsstämman
Bolaget tillämpar lagen om förenklad aktiehante- ring, varför aktieägare, som önskar deltaga i bolags- stämman, skall vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB förda aktieboken senast den 20 maj 1977.
Aktieägare, som genom banks notarlatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistre- ra sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman.
Omregistreringen måste vara verkställd senast den 20 maj 1977.
Anmälan om deltagande i bolagsstämman
För rätt att deltaga i bolagsstämman fordras, för- utom den ovan angivna registreringen i aktieboken, att anmälan om deltagande i stämman görs till bo- lagets huvudkontor senast kl. 14.00 fredagen den 27 maj 1977.
Anmälan skall göras per brev under adress Tele- fonaktiebolaget LM Ericsson, avd. Oj, 126 25 Stock- holm, eller per telefon 08/7190069 mellan kl. 10.00 och 14.00.
Utbetalning av utdelning
l bolagsstämmans beslut om utdelning kommer att , anges den dag då aktieboken ·och den i anslut-
ning till aktieboken förda förteckningen över pant- havare m fl skall avstämmas. Styrelsen och verk- ställande direktören har som avstämningsdag be- slutat föreslå den 3 juni 1977. Beslutar bolagsstäm- man i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 10 juni 1977 till dem som på avstäm- ningsdagen är införda i aktieboken eller i den nämn- da förteckningen.
Utdelning på aktier för vilka aktiebrev utfärdats en- ligt det gamla systemet kommer ej att utbetalas förrän utbyte av aktiebrev skett och införing verk- ställts i den av Värdepapperscentralen VPC AB för- da aktieboken eller den i anslutning till aktieboken l förda förteckningen över panthavare m fl.
Adressändring
Aktieägare, som ändrat namn, adress eller konto- nummer, bör snarast anmäla förändringen till sin förvaltare respektive VPC. Särskild blankett för an- mälan tillhandahålls av bankerna.
Tryck: Ljungföretagen, Örebro
Innehåll
Till vänster: Från tillverkningen av telefonstationsutrustning vid LM Ericssons/abrik i Caracas, Venezuela.
Sidan 4: Tvärsnitt av P EX-isolerad högspänningskabel tillverkad enligt Sieverts Kabelverks speciella metod "dry curing" - torr- vulkanisering - vilken ger ett mycket tätt isolerskikt~
5 6
8 19 20 22 22 23 24 26 28 31 32 33
37
37 40 41 41 41 42 42 46 48
Ur verksamheten 1976
Diagram över utvecklingen 1967-1976
Arsredovisning och revisionsberättelse Förvaltningsberättelse
Koncernens vinst- och förlusträkning Koncernbalansräkning
Förändringar av eget kapital Finansieringsanalys för koncernen Moderbolagets vinst- och förlusträkning Moderbolagets balansräkning
Specifikation av aktieinnehav Kommentarer till boksluten Revisionsberättelse
Koncernfakturering 1976 Ekonomisk översikt 1967-1976
Arsöversikt Sverige
Europa (utom Sverige) Lat i narneri k a
Afrika Asien Australien USA och Kanada Personal
Ericssonkoncernens omfattning Produkter och system
3
styrelse
MARCUS WALLENBERG Ordförande
JAN WALLANDER VIce ordförande
PETER WALLENBERG Vice ordförande
AKE ANDERSSON NILS BERGGREN LENNART DAHLSTRÖM LARS-OLOF EKEBERG GUNNAR LAGERGREN WERNER SUNDELL RAGNAR WOXEN BJÖRN LUNDVALL Verkståilande direktör
J
Suppleanter
TORSTEN BENGTSON GÖRANBORG GUNNAR HÖGBERG ARNE MOHLIN ARNESTEIN HANSSUND FRED SUNDKVIST GUNNAR SVALUNG
Direktion
BJÖRN LUNDVALL Verkställande direktör ARNE MOHLIN VIce verkställande direktör ARNE STEIN Vice verkställande direktör HANSSUND t Vice verkställande direktör J FRED SUNDKVIST
Vice verkställande direktör GUNNAR SVALUNG VIce verkställande direktör KARL-AXEL LUNELL Direktör
JAN STENBERG Direktör
BJÖRN SVEDBERG Direktör
NILS SVENSSON Direktör
YNGVE AKESSON Direktör
övriga direktörer
OLOF ALSTRÖM LARSEDMARK STURE EDSMAN ROLF ERIKSSON SVEN FAGERLIND NILS HOLMGREN BO LANDIN HAKAN LEDIN GÖSTA MATTSSON ARNE REJDIN NILS TENGBERG
UR VERKSAMHETEN 1976
Ericssonkoncernens fakturering uppgick till 7312 Mkr, en ökning med 14 o/o jämfört med året före. Marknaderna utanför Sverige svarade för 84 o/o.
Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter uppgick ti/1407 Mkr motsvarande 5,6% av faktureringen.
styrelsen föreslår en utdelning på 5 kr per aktie
p~det nuvarande antalet aktier efter 1976 års fond- och nyemis- sioner. Detta innebär en oförändrad utdelning mot förra året, då emellertid 1 kr per aktie utbetalades som en extra bonus med anledning av moderbolagets 1 00-årsjubileum.
Koncernens orderingång uppgick till 7171 Mkr, vilket är en minskning med 7 %. Orderbeståndet uppgick vid årets slut till 7 522 Mkr.
Arets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier uppgick ti/1586 Mkr. Investeringarna i forskning och ut- veckling ökade ti/1590 Mkr eller med 27 o/o.
Antalet anställda inom koncernen var vid årets slut 71070, varav 28 730 inom den svenska delen av koncer- nen.
5
Ericssonkoncernen
FAKTURERING OCH ORDERBESTAND
Milj. Kronor
orderbestånd
fakturering
2211
1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76
FAKTURERING
FÖRDELAD
PA
VÄRLDSDELAR"LATINAMERIKA 3!1,2'1\o
AFRIKA. ASIEN AUSTRALIEN 15,3 '!lo
VINST OCH UTDELNING PER AKTIE
Kronor
Vid beräkning av vinst och utdelning per aktie har hänsyn tagits till fondemissioner åren 1969 och 1973 samt fond- oc11 nyemission 1976. Beräkningarna baseras på ett teoretiskt antal aktler motsva- rande 20 126 574 aktier för 1975 och tidigare år samt 20 265 067 ak- tier för 1976.
-
omräknad nettovinst redovisad nettovinst utdelning
1967 68 69. 70 71 72 73 . 74 75 76
FAKTURERING
FÖRDELAD PA PRODUKTGRUPPER
ABONNENTVÄXLAR, TELEFONAPPARATER, SNABBTELEFONSYSTEM
13,71j,
TRANSMISSIONSUTRUSTNINGAR FÖR TELETRAFIK,
RADIOKOMMUN IKA TIO NSSVSTEM 7,1 ..
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Milj. Kronor
årliga investeringar årliga a vs k rivning ar
1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76
1 öV~IGA 1
SVSTEM OCH PRODUKTER 9,71j,
MILITÄR
ELEKTRONIKMATERI EL, UTVECKLINGSARBETE 3,8'11.
ANTAL ANSTÄLLDA
.1000-tal
totalt
Sverige
1067 68 69 70 71 72 73 74 75 76
Förvaltningsberättelse
KONCERNEN
Årets resultat i sammandrag
8
Beställningsingång Orderbestånd Fakturering
Överskott före bokslutsdis- po&itioner och skatter i % av faktureringen Redovisad nettovinst
Per aktie
Omräknad nettovinst*
Per aktie
kr
kr
1976 7 171 7 522 7 312 407 5,6%
145 7:15 212 10:45
1975 Föränd-
Mkr ring%
7 701 - 6,9 8 198 - 8,2 6 419
+
13,9708 11,0%
170 8:44 310 15:40
---
Arun Jamf"orelsetalen for 1975 är omräknade med hänsyn till att det tidtgare dotterbolaget i Frankrike. SocuHe Fran~aJse des Tele- phenes Encsson, med respektive dotterbolag fr.o m 1976 ingår bland samarbetande bolag och därmed redovisas enligt "eqmt}"
accountmg' '-metoden.
BeräkningaJna av vinst per aktte baseras på ett teoretiskt antal aktier motsvarande 20 265067 aktier får 1976 och 20126574 aktier för 1975
* Omräknad nettovinst exklu~ive extraordtnära omräkningsdiffe- renser genom devalveringar i Jtahen och Mexiko Om dessa mklu- deras blir omräknad nettovmst 139 Mkr motsvarande kr 6:85 per aktie.
Brasiliens president Ernesto Geisei i sällskap med sex ministrar och delstatens guvernör Paulo Egydio Martins hedrade invig- ningen av EDBs nyafabrik i Eugenio de Me/o med sin närvaro.
Under senare delen av 1975 och böljan av 1976 noterades - en förbättring av det ekonomiska läget i vissa länder med produktionstillväxt och ökad bruttonationalprodukt. Upp- gången var mest märkbar i USA, Japan och Västtyskland, medan flertalet andra industriländer företedde en splittrad bild och var opåverkade av eller i otakt med utvecklingen i de nämnda länderna. I Sverige iörsämrades konjunktu- ren kontinuerligt.
Under andra halvåret 1976 försvagades konjunkturupp- gången avsevärt och praktiskt taget alla länder reviderade sina prognoser i negativ riktning beträffande tidpunkten iör ett mera påtagligt konjunkturomslag.
Bakgrunden till avmattningen antogs vara, att konjunktur- förbättringen främst grundades på ökad privatkonsumtion och inte bars upp av nyinvesteringar i industrin, som allt- jämt arbetade med överkapacitet. Arbetslösheten är ännu
avsevärd i de stora industriländerna av vilka flera fortfa- rande brottas med hög inflationstakt.
I ett flertalländer fördes en restriktiv penningpolitik, vil- ket bidrog till att hämma tillväxten. Orsaken till denna politik var i regel betalningsbalansproblem, ursprungligen främst föranledda av oljeprisstegringarna 1973 och 1974.
Som följd av regeringarnas restriktiva politik nödgades ett flertal av koncernens kunder arbeta med minskade eller oförändrade investeringsanslag. Svårigheter att erhålla taxehöjningar för att kompensera inverkan av inflationen urholkade teleadmimstrationemas självfinansiering och bi- drog ytterligare till att försämra deras förmåga att fullfölja sina utbyggnadsprogram. En på grund av lågkonjunkturen på flera håll minskad efterfrågan från abonnenterna täck- tes till en viss del av utnyttjande av befintliga tekniska kapacitetsreserver i telenäten och teleutrustningama.
Sedan systemet med fasta växelkurser övergavs och er- sattes med flytande kurser, har en alltmer utpräglad oro uppstått på valutamarknaderna.
Verkningarna av en dyrbar oljeimport och sänkt konkur- renskraft hos de egna exportvarorna träffade under 1976 }länder med för koncernen betydelsefulla kunder. Detta - ledde till avsevärda devalveringar av den egna valutan ge-
nom växelkursändringar. I några fall, exempelvis Brasilien och Italien, skedde denna anpassning niot utlandet konti- nuerligt medan den i andra länder som, exempelvis Mexi- ko, genomfördes med en kraftig engångsdevalvering.
Den avtagande efterfrågan på teleutrustningar och tele- industrins överkapacitet medförde att konkurrensen un- der 1976 skärptes på ett markant sätt och de traditionella prismönster som varit rådande sedan flera år helt slogs sönder. Den irrationella prisbild, som framkom vid flera internationella upphandlingar under året, tyder på att några tillverkare antingen har direkt eller indirekt stöd i sina exportansträngningar eller att de inte kräver full täck- ningför sina kostnader.
Den internationella konkurrenskraften för koncernens svenska del minskade ytterligare jämfört med flera länder
1
där konkurrentema tillverkar genom att de kraftiga löne- - kostnadsstegringarna 1975 och 1976 inte på samma sättsom tidigare kunde kompenseras av ökad produktivitet.
För endast några år sedan tydde undersökningar av tele- förvaltningarnas intresse för datorstyrda, elektroniska tele- . fonstationssystem på att den årligen installerade volymen
av sådana system skulle komma att överstiga motsvarande siffra för de elektromekaniska systemen först i mitten av 1980-talet. Emellertid har förvaltningarnas intresse för datorstyrda elektroniska system ökat snabbare än väntat.
Det kan antas att återhållsamheten i investeringarna i mänga fallutnyttjas av teleförvaltningarna för att överväga andra tekniska lösningar än de hittills tillämpade och att därmed tillväxten för datorstyrda system kan komma att ske snabbare än beräknat. I detta läge är det en styrka för koncernen att förfoga över nyutvecklade och tekniskt synnerligen avancerade system inom huvudproduktområ- dena.
Beställningsingång
Koncernens beställningsingång under 1976 uppgick till 7171 (7701) Mkr, vilket innebär en minskning med 7 % (1975 ökning med 16 %) i förhållande till föregående
är.
Fördelning på större produktgrupper:
1976 1975 Föränd-
Mkr ring %
Publika telefonstationer 3 159 3 919 (19) Abonnentväxlar, telefon-
apparater och snabb-
telefonsystem 949 971 (2)
Transmissionsutrustningar för teletrafik samt radio-
kommunikationssystem 598 405 48 Övriga system och produkter 954 561 70 Militär elektronikmateriel
och utvecklingsarbete 291 611 (52) Kabel, tråd och nätmateriel l 001 l 079 (7)
Övrigt 219 155 41
Totalt 7 171 7 701 (7)
För publika telefonstationer var beställningsingängen svag. Huvuddelen av beställningsingången avsåg fortfa- rande koncernens koordinatväljarsystem. Det bedöms att en förväntad ekonomisk återhämtning kommer att inne- bära ökad efterfrågan på moderna elektroniska system. I denna situation har det varit angeläget att inför kunderna demonstrera koncernens tekniska och professionella kom- petens. En exponent för dessa egenskaper är i första hand det nya AXE-systemet. AXE representerar ett radikalt nytänkande: dels i styrdatorsystemets konstruktion med påtagliga fördelar för driftekonomin, dels i att det erbjuder s.k. digitala väljare redan i dag. Därmed kan systemet levereras i en helelektronisk version.
AXE-systemet presenterades under året på internationella symposier bland annat i Europa och Japan och väckte be- rättigat intresse. På ett flertal marknader fördes informa- tion om AXE ut genom anorduandet av seminarier för kunderna. Koncernen deltog med AXE-systemet i inter- nationella anbudstävlingar bl.a. i Frankrike, Australien och Nederländerna. I det mycket uppmärksammade fran- ska systembeslutet valdes AXE som det nya av de två system som skall användas för utbyggnad av det franska telenätet; de första stationerna kommer att installeras i' Orleans och Nantes. Anbudstävlingen i Australien är ännu icke avgjord men AXE-systemet är ett av de två system som fortfarande utvärderas sedan övriga konkurrenter eli- minerats. Förhandlingar om introduktion av AXE pågår pä flera andra marknader.
Den första AXE-stationen, i Södertälje utanför Stock- holm, installerades och är nu i drift. Redan idag har många av systemets unika egenskaper verifierats i praktiken. I Åbo, Finland, pågår installation av nästa AXE-station, som sätts i drift under senare hälften av 1977. För Åbo erhölls också beställning på den första digitala AXE-an- läggningen, en tandemstation som sätts i drift 1978.
Det datorstyrda koordinatväljarsystemet ARE marknads- förs på flera håll parallellt med och som komplement till
AXE. Förvaltningen i Australien beslöt under 1976 att bygga ut och samtidigt . modernisera flera av sina stora koordinatväljamät med ARE.
AKE behåller sin position som ett av världens mest kraft~
fulla system för internationella och nationella förmedlings~
stationer. Under året idriftsattes viktiga AKE-stationer i bl.a. Stockholm (Hammarby), Oslo och Odense.
Trots att efterfrågan på (lbonnentväxlar, telefonapparater och snabbtelefonsystem är mycket konjunkturkänslig upp- nåddes samma nivå för beställningsingången som året före.
En ökning för Europa och främst Sverige har kompenserat en nedgång på övriga marknader.
Beställningsingången för transmissionsutrustningar ökade starkt. En mycket kraftig ökning registrerades för tidsmul- tiplexa transmissionssystem (PCM) av byggsätt M5, som därigenom fick sitt definitiva internationella genombrott.
De största beställningarna kom från Mexiko, Brasilien och Venezuela. Konkurrensen på exportmarknaderna är fortfarande utomordentligt hård, vilket ytterligare under-
.,_
1stryker betydelsen av framgångarna med det nya trans- missionssystemet.
En kraftig ökning av beställningsingången noterades för produktgruppen "Övriga system och produkter". I denna ingår bl. a. telex- och dataväxlar.
1 Den första etappen av det nordiska datanätet med data-
~ växlar AXB 30 i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo och Stock- holm beställdes av de olika förvaltningarna hos koncer- nens lokala bolag. Installation av den förstaAXB 20 telex- stationen i Malmö påböljades. Idriftsättning sker 1977.
Telexväxeln AXB 20 och dataväxeln AXB 30 är helelektro- Diska digitala växelsystem, uppbyggda enligt samma prin- ciper som AXE, och de använder samma styrdatar som AXE-systemet. AXB presenterades under året på ett antal marknader och rönte stort intresse.
Försäljningen av säkerhets- och kontrollsystem för spår- och vägtrafik, som ingår i samma produktgrupp, tenderar alltmer att omfatta stora komplexa system med använd- ning av datorstyrning. Ett stegrat intresse för modemise- ring och effektivisering av järnvägstransporterna i flera länder mediOrde större insatser än tidigare för internatio- nell marknadsföring av systemen.
Efterfrågan på telekabel var låg som följd av teleförValt- ningarnas minskade investeringar och en betydande över- kapacitet förelåg internationellt inom industrin. Ä ven för kabel för kraftöverföring var marknaden svag. Kabelver- ken i Brasilien, Mexiko och Norge hade tillfredsställande beläggning.
Beställningar på militär elektronikmateriel och utveck- lingsarbete varierar kraftigt från år till år genom att de är bundna till de långsiktiga svenska försvarsplanerna. För- säljningen av underhålls- och installationstjänster fick un- der året eit ökande betydelse.
Från kontrollrummet i televerkets nya riksstation i Hammarby, Stockholm, baserad på LM Ericssons datorstyrda telefonsta- tionssystem AKE 132. Systemet är trafikstarkast i världen och kanförmedia 750000 telefonsamtal i timmen.
Beställningsingången fördelade sig geografiskt på följande sätt:
1976 1975 Föränd-
Mkr ring%
Sverige l 285 l 391 (8)
Europa (utom Sverige) 2 748 2 851 (4)
Latinamerika
i
935 2 052 (6)Övriga marknader l 203 l 407 (14) Totalt 7 171 7 701 (7)
Nedgången i erhållna beställningar härrörde främst från sådana kunder som sluter leveransavtal direkt med moder- bolaget. Dessa kunder är i stor utsträckning utvecklings- länder. De hårda importbegränsande åtgärderna i flera län- der medförde att beställningar till moderbolaget avseende kompletteringsmateriel för de lokala bolagens tillverkning reducerades kraftigt. Det är följaktligen moderbolaget i Sverige som i första hand påverkades av den reducerade beställningsingånge n.
En närmare redogörelse över utvecklingen inom de olika marknaderna lämnas i årsöversikten.
Produktion och sysselsättning
Moderbolagets lägre orderingång på elektromekaniska produkter och system medförde minskat behov av tillverk- ningskapacitet för produkter av denna typ. En anpassning.
av produktionen till nuvarande och förväntad orderingång påhöljades därför under året.
Produktionen inom moderbolaget inriktades i ökad ut- sträckning mot de nya elektroniska systemen. Flera av till- verkningsenheterna i Sverige böljade ställa om sin produk- tion till elektronik, vilket innebär att moderbolagets till- verkningskapacitet inom detta område successivt ökades för attmotsvara efterfrågan.
Karaktären på omställningen av moderboläg~ts tillverk- ning är följaktligen av två slag: de kortsiktiga åtgärderna, som innefattar en anpassning av produktionskapaciteten för elektromekaniska system till en nivå svarande mot marknadens lägre behov och långsiktiga åtgärder, inne- bärande en strukturell forändring i riktning mot ökad pro- duktion av elektroniska produkter och system. Dessa åt- gärder påverkar negativt antalet anställda i moderbolagets fabriker i Sverige men utgör samtidigt förutsättningen för bibehållaodet av moderbolagets konkurrenskraft i fram- tiden.
Fördelningen av koncernens produktion mellan Sverige och utlandet har hittills styrts av marknadsskäl. Den loka- la förädlingsgraden i de olika länder där koncernen bedri- ver tillverkning varierar beroende på marknadens och den lokala produktionens storlek. A v kostnadsskäl har kon- cernen sökt koncentrera tillverkningen av mekaniska de- taljer och halvfabrikat till de svenska fabrikerna, medan en större eller mindre del av färdigställandet av produk- terna förlagts till fabrikerna utanfor Sverige. Tillländer där koncernen har tillverkningsenheter levereras färdiga pro- dukter och halvfabrikat i en omfattning som motsvarar två tredjedelar av moderbolagets export. Kapacitetsutnyttjan- det vid koncernens fabriker utomlands låg med några un-
LM Ericsson; Karlstadsfabriken
dantag på en noimai nivå beroende på en god lokal order- ingång.
Hittills har tillverkningen av telefonstationer vid utiands- fabrikerna nästan uteslutande varit inriktad på system av elektromekanisk typ. Det är sannolikt att marknadskraven på tillverkning i det egna landet kommer att bli desamma för elektroniska system som för de elektromekaniska sys- temen. I initialskedet bedöms dock huvuddelen av tillverk- ningsbehovet för de nya systemen att kunna täckas av den produktionsorganisation för elektronik som befinner sig under snabb uppbyggnad i Sverige.
Produktionslokalerna vid årets slut (inkl. utrymmen för varuhantering) fördelade sig geografiskt på följande sätt, varvid Societe Fran9aise des Telephones Ericsson (STE) . eliminerats.
Sverige, moderbolaget övriga bolag
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Övriga länder
1976 - 1975 m2
545 000 300 000 845 000 215 000 230 000 60 000
. 620 000 190 000 810 000 200 000 220 000·
60 000 Totalt l 350 000 l 290 000 A v förändringarna för moderbolaget respektive övriga bo- lag i Sverige avser ca 80000 m2 överföring till Sicverts Kabelverk AB av moderbolagets telekabeldivision. .
Under året minskade den kollektivanställda personalen genomsnittligt med 8 %. Den geografiska fördelningen var (efter eliminering av STE):
1976 1975 Sverige, moderbolaget 13 570 15 610
övriga bolag 2 280 2 280
15 850 17 890
Europa (utom Sverige) 5 920 5 980
Latinamerika 5 830 5 610
Övriga länder l 520 2 300
Totalt 29120 31780
12
Svenska Radio AB, Kista
A v förändringarna för moderbolaget respektive övriga bo- lag i Sverige ingår 677 personer som överförts från moder- bolaget till SK V.
Förutom i moderbolaget skedde en kraftig nedgång i sys- selsättningen i de australiensiska bolagen.
Teknisk utveckling
En förutsättning för Ericssonkoncernens framgångar och dess framskjutna ställning på världsmarknaden är den höga tekniska standard som kännetecknar koncernens of- ta mycket komplexa produkter. Breda satsningar på bas- utveckling inom de snabbt utvecklande teknikområdena samt avancerad elektronik och datorteknologi ledde under året till stora framgångar. Koncernens tidigare satsning på datorstyrda telefonstationer har medfört en erfarenhet och ett kunnande, som givit ett produktmässigt försprång inom området telefonstations- och telexanläggningar.
Kostnaderna för forskning och utveckling var under året 590 Mkr, vilket motsvarar 8% av koncemfa.ktureringen.
Den tekniska verksamhetens tyngdpunkt är förlagd till de svenska koncernföretagen, men avancerad teknisk verk- , ,, samhet bedrivs i ökad utsträckning vid dotterbolag i utlan- , det. A v stor betydelse för framgångsrik etablering av kon- cernens nya produkter på marknaderna är den erfarenhet av formerna för "transfer of technology" för såväl produk- tion som teknisk verksamhet, som byggts upp inom orga- nisationen. Sålunda bedrivs exempelvis sedan länge en avancerad lokal teknisk verksamhet-i koncernens bolag i Australien, Danmark, Finland, Italien, Mexiko och Norge i anslutning till försäljningen av datorstyrda system.
Telefonstationer
Inom huvudproduktområdet publika telefonstationer finns tre system med datorstyrning ·
- ARE lokal- och förmedlingsstationer med koordinatväl- jare och enkla datorer
- AKE medelstora och stora förmedlingsstationer med elektromekaniska s.k. kodväljare
- AXE systemfamilj med reedväljare eller helt elektro- nisk väljare.
För ARE-systemet har basutvecklingen slutförts. Syste- met har kompletterats med ytterligare drifts- och under- hållsfunktioner, bl. a. elektronisk debitering som ersättning ror elektromekaniska samtalsräknare.
AKE-systemet konstruerades under 1960-talet. En snabb utveckling inom komponenttekniken medtorde att beslut fattades om utveckling av ett nytt datorsystem Iör styr- ning av dessa stationer. Efter ett mycket framgångsrikt genomort tekniskt projekt kunde fyra förmedlingsstatio- ner med den nya datorn idriftsättas under 1976. En väsent- ligt ökad systemkapacitet har uppnåtts. De i drift varande
AKE-anläggningama har bevisat att systemet har mycket hög driftsäkerhet.
Alla i telenäten tidigare idriftsatta system hade stora be-
"",gtänsningar, när det gäller hanterbarhet och flexibilitet,
framrorallt beträffande programkonstruktionerna. Inte förrän under första hälften av 1970-talet och med då till- gänglig erfarenhet av datorstyrda telefonstationer var det möjligt att konstruera ett tillräckligt modulärt system, som
C
har den tillämpningsbredd och drifts- och underhållsegen-l skaper, som är nödvändiga för god ekonomi, framiöralit i lokalstationsnät.
Beslut om AXE-utvecklingen togs 1972 och efter ett kraft- fullt utvecklingsarbete kunde den första anläggningen (Sö- dertälje) påläggas provtrafik våren 1976. Efter grundliga prov och svenska televerkets "acceptance test" har denna anläggning idriftsatts i mars 1977. Hittills uppnådda erfa- renheter indikerar att de eftersträvade målen uppnåtts.
Framförallt har den unika uppläggningen av programmen medlört att konstruktions-, produktions- och installations- provningen kunnat genomtorns t.o.m. snabbare än be- räknat.
Vid nyanläggningar av transmissionssystem i framförallt storstadsoQlråden kommer många Iörvaltningar att införa PCM-system, dvs. system där talet överlöres i kodad s.~. digital form. Detta har i sin. tur medlOrt ett stort intr~sse
·för lokalstationssystemet AXE, eftersom det kan torses · med en helt elektronisk väljare Iör koppling av samtal i PCM-form. · Denna· väljare fårdigkonstruerades under 1976 och kommer att idriftsättas i den första anläggningen 1978 (Åbo, Finland). ·Prototypen för den digitala väljaren framtogs ursprungligen av LM Ericsson Pty. i Australien (EPA). Väljaren har en kapacitet av 65 000 anslutningar och utvetklingsarbetet fortsätter med dess anpassning för olika'tilHimpningar.
Telex och data
AXE-utvecklingen har till stora delar skett vid ELLEM- TEL. Där litvecklas också telexsystemet AXB 20 och da- tanätsystemet AXB 30.
Utvecklingen av datordelen i ett styrsystem och av till- hörande programmeringssystem innebär en mycket ·stor investering. Det är därror mycket tillfredsställande, att samma styrsystem med optimalt resultat har kunnat an- vändas i såväl AXE som AXB 20 och AXB 30. Självklart ger detta ökade fördelar for de Iörvaltningar, som väljer mer än ett av systemen.
Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter. Den modu- lära uppbyggnaden av system niedior dock, att ny tekno-
logi kan införas, när så är lämpligt, utan att basstrukturen ändras.
Koncernens kunnande om datorstyrning utnyttjas också for utveckling av abonnentväxlar, automatisk fordonskon- troll och Iörsvarssystem.
Gemensamt for alla tillämpningar är krav på hög driftsä- kerhet och goda underhållsegenskaper. Moderbolagets ut- vecklingslaboratorier är idag en av Europas största sats- ningar inom området datorteknik.
Transmission
Datorteknik och elektronik har betytt mycket för utveck- lingen inom automatstationstekniken. För transmissions- utrustningar har allt mer avancerad elektronik inneburit ökade möjligheter att effektivisera utrustningarna. Kurvan i nedanstående diagram visar hur volymbehovet ifråga om utrustning för 12 samtalskanaler har förändrats för olika generationer av koncernens bärfrekvenssystem. Utveck- lingsarbete bedrivs nu med inledande studier av nästa generation, där ännu mer avancerad filter- och förstärkar- teknik kommer att utnyttjas, bl.a. med stöd av nya kom- ponenter från koncernens komponentföretag AB Rifa.
Volymsenheter per samtalskanal 1000
500
50
Under året nådde utvecklingen av 60 MHz ledningsutrust- ning för koaxialkablar sitt slutskede. Detta system har en kapacitet av 10 800 telefonikanaler och ger en mycket eko- nomisk kabelutnyttjning på stråk med hög trafik. I samar- bete med F A TME installeras en provanläggning i Italien.
På PCM-sidan fortsatte under 1976 utvecklingen av nya utrustningar för högre multiplexeringssteg. En 8 Mb/s led- ningsutrustning föröverforingav 120 kanaler, vilken kan tillämpas på existerande och nya parkablaJ", har rönt stort kundintresse och kommer att börja installeras under 1977.
F A TME bedriver likaså avancerade studier inom omffi.- det.
Moderbolagets verksamhet med satellitutrustningar resul- terade i ytterligare order på antennarbeten. Bolaget har i och med detta nått speciellt stora framgångar vad gäller antenner för telekommunikationssatelliter. De seria,ste uppdragen gäller studier av 12 G Hz antenn för direkts,änd- ning av TV-signaler till hemmamottagare samt en beställ- ning av jordstationer inom European Space Agency' s tele- satellitprogram OTS.
13
Försvarselektronik
Utveckling av avancerade radarsystem för flyg- och mark- baserade försvarssystem fortsatte. Flygutprovning med en prototyp av radar för jaktversionen av flygplanet Viggen genomfOrdes.
Vidare utfOrdes avancerade prov med en mörkerseende infraröd-utrustning med utmärkt resultat.
Kabel
Sieverts Kabelverk utvecklade under 1976 ett system för vulkanisering av kabel i gas istället för ånga, vilket leder till betydande kvalitetsförbättring av kabelns isolering.
Användningsområdet för s.k. PEX-kablar (isolering med tvärbunden polyeten) kan då utvidgas till högre spänningar än vad som tidigare varit möjligt. · Under året breddades utvecklingsverksamheten för över- föring av telekommunikation på glasfiberkabel.
Den teletekniska utvecklingsverksamheten innebär till stor del skapande av stora komplexa system med använd- ning av avancerade mikro-komponenter. Ericssonkoncer- nen har idag till sitt förfogande en modernt uppbyggd orga- nisation för genarniorande och koordinering av de tekniska projekten och för fortsatt bred basutveckling.
Telekommunikation via laserljus och fiberoptiska system står idag i centrum för alla teleföretags intresse. Motivet är hämtat från LM Ericssons utvecklingsavdelning i Stockholm.
Moderbolagets 100-årsjubileum
Till moderbolagets 100-årsjubileum, som högtidlighölls den 5 m~ med en bankett på Stockholms Stadshus med Konungen som hedersgäst, hade ett stort antal gäster från hela världen inbjudits. Bland gästerna fanns flera kommu- nikationsministrar, generaldirektörer och tekniska chefer från teleförvaltningar i ett 60-tal länder samt företrädare för regering, administration, organisationer och näringsliv i Sverige.
En av jubileets höjdpunkter var ett tekniskt symposium med temat "Telecommunications in a Changing World"
vid vilket föredragshållare från sex kontinenter redovisade utvecklingstendenser inom teletekniken i olika delar av världen.
Till jubileet hade LM Enessons pris för betydelsefull in- sats inom telekommunikationstekniken med en prissumma på 100000 kronor instiftats. Priset är avsett att utdelas vart tredje år av en nämnd utsedd av Ingenjörsvetenskaps- akademien, televerket och professorer vid de tekniska högskolorna. Det första priset, som överlämnades av Ko- nungen vid en ceremoni på Tekniska Museet, tilldelades dr. Harold Rosen fOr hans framstående insatser inom området geostationära telesatelliter.
Konungen förrättade också i anslutning till jubileet invig- ningen av Lars Magnus Briessons minnesrum i Stock- holms nya Telemuseum (Tekniska Museet). Detta rum, som i LM Briessons tidigare fabrik på Tulegatan i Stock- holm tjänat som styrelserum och utställningslokal, har i sin helhet på LM Enessons bekostnad flyttats från Tule-
gatan till Telemuseum där det på ett pietetsfullt sätt åter- givits sitt ursprungliga utseende.
För personalen i moderbolaget arrangerades under jubi- leumsåret ett antal sammankomster och andra aktiviteter och samtliga moderbolagets anställda samt många pen- sionärer fick mottaga en minnesgåva.
I anslutning till jubileet utkom ett bokverk i tre delar med titeln "LM Ericsson 100 år" som skildrar bolagets kom- mersiella och tekniska historia under det gångna seklet.
Koncernens resultat
D Årets fakturering uppgick till 7312 (6419) Mkr, en ökning med 14 (13) %. Leveranserna till kunder i Sverige
t ökade något, men den svenska andelen av den totala faktu- reringen låg kvar på samma nivå som året före, ca 16%.
Inom marknaderna utanför Sverige steg Latinamerikas andel även under 1976 tack vare en betydande fakture- ringsökning.
Fördelningen av faktureringen på geografiska områden visas i följande tabell.
Sverige
Europa (utom Sverige) Latinamerika
Övriga länder
1976 1975 Mkr
l 180 l 049
2 337 2 324 2 576 l 941 l 219 l 105 Totalt 7 312 6 419
Föränd- ring%
12 l 33
lO
14 På sidan 32 visas en mer detaljerad marknadsuppdelning av faktureringen, ävensom fördelningen av denna på pro- duktgrupper.D Tillverkningskostnaderna för årets fakturering växte från 3 607 till4059 Mkr och marginalen (skillnaden mellan fakturering och tillverkningskostnader) blev 0,7 procent- enheter högre än 1975. Förbättringen är praktiskt taget helt hänförbar till det brasilianska dotterbolaget (E DB) och är resultatet av omfattande och kraftfulla insatser för att både öka och samtidigt rationalisera den lokala pro- duktionen.
~ För kollektivanställd personal ökade lönerna, inkl. sociala kostnader, med cirka 16 %. För andra året i rad var ök- ningen i Sverige högre än genomsnittetförutlandsbolagen.
Prisnivån på de viktigaste råvarorna för koncernens till- verkning ökade under lårsta halvåret 1976 för att sedan stabiliseras och i vissa fall t.o.m. visa en sjunkande ten- dens mot årets slut. Kopparpriset varierade mycket kraf- t_igt, men slutpriset blev ungefår detsamma som priset vid årets böljan. För olika typer av plaster noterades en svag uppgång. Tillgången på elektronikkomponenter var god och priserna fortsatte att sjunka.
Rationaliseringsarbetet inom tillverkningen fortsatte. För att effektivisera aen växande tillverkningen av elektronik- utrustningar installerades datorstyrda produktionsutrust- ningar i allt större omfattning. Provningen som blir ett allt- mer viktigt avsnitt i tillverkningen är ett typiskt exempel på en på detta sätt effektiviserad process. Den sker i ett flertal fall med utrustningar som konstruerats och tillver- , kats inom koncernen. Kraftiga åtgärder vidtogs för att
nedbringa kapital bundet i fabriksförråd och i tillverk- mngen.
Under året kunde endast obetydliga prishöjningar genom- föras.
D Omkostnaderna ökade från l 763 till 2 178 Mkr eller med 24 (26) %.
Antalet anställda inom f"örsäljning, teknik och administra- tion ökade med ca 2 %.
Lönenivån inkl. sociala kostnader för icke kollektivan- ställd personal i Sverige ökade med något över 16 (20) %.
Omkostnadernas andel i förhållande till faktureringen öka- de med ungefår två procentenheter.
I omkostnaderna ingår realiserade kursförluster på trans-
<l:ktioner i utländska valutor med 70 (1975 kursvinst med l) Mkr.
I försäljnings-, tekniska och allmänna omkostnader ingår vidare icke realiserade kursdifferenser med 64 Mkr av- seende moderbolagets tillgångar och skulder i utländska valutor. Dessa oreali~erade kursdifferenser har tidigare år redovisats direkt mot reserv för fordringar och icke belas- tat resultatet.
Som tidigare nämnts förbättrades det brasilianska dotter- bolagets (EDB) rörelseresultat väsentligt under 1976. Bo- lagets kapitalstruktur är dock otillfredsställande genom ett i förhållande till balansomslutningen för litet eget kapital samtidigt som en alltför stor del av finansieringen utgörs av skulder i utlandsvalutor. Existerande prisvariations- klausul har icke kunnat täcka kostnadsökningen på grund av importdepositioner och devalvering för den materiel som fortfarande måst importeras. Moderbolaget har med hänsyn härtill medgivit en rabatt på 58 Mkr, vilken ingår i moderbolagets försäljnings-, tekniska och allmänna om- kostnader. En oförmånlig kapitalstruktur medförde höga finansiella kostnader, varför resultatet fortfarande blev otillfredsställande. För att skapa möjligheter för en sund industriell utveckling av rörelsen och för ökat deltagande av brasilianskt kapital avses EDB' s aktiekapital höjas med 200 Mkr genom konvertering av en skuld till moderbola- get.
D A v skrivningar t~å fastigheter, maskiner och inventarier uppgick till290 (233) Mkr. bärutöver har engångsavskriv- ning av under året anskaffade anläggningstillgångar gjorts med 54 (44) Mkr genom att investeringsfonder tagits i an- språk.
De för självkostnadsberäkningar tillämpade avskrivningar- na, baserade på beräknade återanskaffningsvärden och med avskrivningssatser anpassade till ekonomisk livs- längd, motsvarar väl de bokföringsmässiga avskrivningar-
na.
D Räntekostnaderna uppgick till 363 (343) Mkr. Ränte- nettot, dvs. skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost- nader, försämrades med 43 Mkr.
D Vinst före Qmräkningsdifferensef' uppgick till 618 (790) Mkr.
D Vid omräkningen av de utländska dotterbolagens ba- lansräkningar från respektive lokal valuta till svenska kro- nor vid upprättandet av balansräkningen för koncernen uppstod omräkningsdifferenser på 211 (81) Mkr. Dessa differenser härrörde från effekten av devalveringar av
15
olika lokala valutor mot kronan på de lokala bolagens mo~
netära tillgångar och skulder
i
den egna valutan. Det ligger i sakens natur att sådana omräkningsdifferenser normalt inte realiseras så länge de berörda bolagens verksamhet fortsätter. Ett effektivt skydd mot dessa differenser kan endast ernås genom större upplåning i lokal valuta men detta är i många länder omöjligt på grund av restriktioner eller avsaknad av tillräcklig lokal kapitalmarknad.D Vinst före extraordinära kostnader, bokslutsdispositio- ner och skatter uppgick till 407 (708) Mkr.
D Kraftiga engångsdevalveringar inträffade under 1976 i flera länder där koncernen har stora investeringar. I Ita- lien sjönk liran med 26 % och i Mexiko sjönk peson med 41% i värde mot den svenska kronan. I båda fallen fick koncernen vidkännas negativa omräkningsdifferenser som tillsammans uppgick till129 Mkr. Med hänsyn till karak- tären av dessa omräkningsdifferenser har de redovisats som extraordinära kostnader och eliminerats mot reserv för fordringar och investeringar i utlandet.
D Vinstenföre bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 407 (708) Mkr.
Bokslutsdispositioner och nettovinst
skattereglerna i Sverige och i viss omfattning även i övriga nordiska länder medger rätt till avdrag vid inkomsttaxering
Helautomatisk maskin för trådforbindning av kretskort genom s.k. virning, ett alternativ till lödning.
för i räkenskaperna gjorda avsättningar till bl.a. lager- reserver och investeringsfonder. Närmare redogörelse för de svenska reglerna inom detta område lämnas i kommen- tarerna till bokslutet. Avsättningar av ovannämnt slag, vilka således ej är omkostnader i rörelsen, uppgick till netto 111 (313) Mkr.
Som tidigare nämnts utsättes koncernen genom sin vid- sträckta internationella verksamhet och dess speciella karaktär for omräkningsdifferenser som kan uppgå till be- tydande belopp. Vid vissa tillfållen uppstår valutaföränd- ringar vars omfattning kan ha ackumulerats under ett fler- tal år. Det synes därför motiverat att koncernen vidmakt- håller en reserv mot vilken inverkan av sådana valuta- ändringar kan föras. Till denna reserv har för året avsatts 30 Mkr.
Efter avdrag för inkomstskatter med 140 (201) Mkr samt för minoritetens andel i vinst 10 (25) Mkr redovisas en nettovinst av 145 (170) Mkr.
Om den redovisade nettovinsten 145 (170) Mkr, å ena si- dan ökas med förenämnda avsättningar och å andra sidan reduceras med den skatt, som skulle ha utgått, om avsätt- ningar ej vidtagits, erhålles en omräknad nettovinst av 212 (310) Mkr, vilket motsvarar kr. 10:45 (kr. 15:40) per aktie utan hänsyn till de extraordinära omräkningsdifferenser som uppstått genom devalveringarna i Italien och Mexiko.
Om dessa medtas blir den omräknade nettovinsten· per aktie istället kr. 6:85.
Investeringar och finansiering
Koncernen investerade under året 586 (545) Mkr i anlägg- ningstillgångar (fastigheter, maskiner och inventarier). In- vesteringarna i Sverige uppgick till 398 (265) Mkr och av- såg främst moderbolagets kontors-, laboratorie- och fa- briksanläggning vid Kungens kurva utanrör Stockbolm samt nya fabriker och kontor för AB Rifa och Svenska Radio AB. Inom utiandsdelen av koncernen, där investe- ringarna u.vpgick tilll88 (280) Mkr, ägde de större investe- ringarna rum vid dotterbolagen i Brasilien och Italien.
Varulagren (efter avdrag för förskottfrån kunder för ned- lagda kostnader) steg med 314 Mkr. Ökningen var mindre än hälften av föregående års, och ligger i balans med ut- leveranserna.
Självfinansieringen, dvs. redovisad nettovinst med tillägg för avskrivningar och avsättningar (däri inräknat avsätt- ningar för pensions- och liknande ändamål) och med av- drag för under året lämnad utdelning var lägre än året innan.
Under året emitterade moderbolaget ett svenskt obliga- tionslån på 100 Mkr samt två obligationslån på 35 Milj.
US$ vardera på den europeiska kapitalmarknaden.
Förändringar inom koncernen
I samband med de franska myndigheternas beslut att välja koncernens datorstyrda telefonsUitionssystem AXE som det ena av två system för det franska telenätets utbyggnad, träffades under 1976 överenskommelse med det franska företaget Thomson-CSF, enligt vilken detta bolag övertog ledningen av dotterbolaget Societe Fran~aise des Tele- phones Ericsson (STE). I enlighet med denna överens- kommelse pågår förberedelser för att Thomson-CSF som redan äger 16% av aktierna i STE skall bli STE's största aktieägare. Såväl moderbolaget som allmänheten- STE's aktier är noterade på Paris-börsen och 33 % av aktierna är spridda på ett stort antal aktieägare - kommer att erbjudas att överlåta aktier i STE till Thomson-CSF genom byte mot aktier i det av Thomson-CSF ägda franska telekom- munikationsföretaget Le Materiel Telephonique. Det för- ' väntas att moderbolagets innehav i STE efter överlåtelsen
· kommer att motsvara cirka 35 %.
Under året genomfördes en nyemission hos Ericsson do Brasil Comercio e Industria S.A. (EDB), varvid aktie- kapitalet ökades med 75 %. Moderbolaget tecknade prak- tiskt taget hela nyemissionen, varfördess innehav ökade från 74 % till85 %.
Aktierna i Teleindustria Ericsson S.A., det tillverkande mexikanska dotterbolaget, registrerades under 1976 på börsen i Mexico City. Genom nyteckning fördubblades bolagets aktiekapital.
I det tidigare helägda Telecommunication Manufacturers (Malaysia) SDN BHD överläts 30 % av aktierna tilllo- kala intressenter.
Sieverts Kabelverk AB (SK V) förvärvade såväl 50 % av aktierna i Vanadis Finans AB, moderbolag för bl.a. Va- nadis Elektriska AB med verksamhet inom elinstallations-.
branschen, som samtliga aktier i Vanadis Entreprenad AB, Gävle, som tillverkar industrirör och utför maskin-
installationer för industrin. Vidare förvärvade SK V 50 % av aktierna i Regina Intressenter AB, som är moderbolag för ett flertal mindre elinstallationsföretag. Slutligen för- värvade SKV en rörelse i Danmark vari tillverkas maski- ner bl.a. för kabeltillverkning och som efter forvärvet be- drives såsom aktiebolag, I. Bager & Co A/S.
Thorsman & Co AB, Nyköping (TCN), som är ett helägt dotterbqlag till SK V, förvärvade samtliga aktier i Widelis Metallprodukter AB, Växjö, som tillverkar och säljer alu- miniumlister för elinstallationer. TCN bildade helägda för- säljningsbolag i Danmark, Thorsman & Co ApS, och i Finland, Oy Thorsman & Co Ab.
'Fond- och nyemissioner i dotterbolagen genomfordes en-
ligt följande sammanställnir.;g utan att koncernens procen- tuella andelar förändrades, med undantag av andelen i EDB.
Nominellt Ökning Nominellt
innehav under innehav
31.12.1975 1976 31.12.1976 (1000-tal)
Sverige
AB Rifa S.Kr. 50000 8 000 S8 000
Svenska Radio AB S.Kr. 15040 7 S20 22 560
Europa (utom Sverige)
FATME Soc. per Az Lit. s 128 270 2 051 308 7 179 578 Sl EL TE Soc per Az Lit. 2 564 135 l 025 654 3 589 789
SETEMER Soc. per Az Lit. 4 400 056 2 200 028 6 600 084
Industrias de Telecomunicaci6n,
S. A. (Inte] sa) Ptas. 4()8 000 204 000 612 000
USA
LM Ericsson Tele·
communlcations lnc. US$ 400 600 l 000
Latinamerika
Cia Ericsson S. A. C.l. Arg. P. 10000 16 000 26 000
lndustrias Electricas
de Quilmes S. A. A<i.P. 37 760 'l7 760 15 520
Ericsson do Brasil ComCn::io
e Jndustria s. A. Cruz. 249 066 251 356 500 422
Ericsson de Colombia S. A. Coi.P. 9 280 to no 20000
Telifonos Ericsson C. A. Sucres 7 000 10000 17000
Latinoamcricana dc
Cables S. A. de C· V. Mex.P. 35420 7 084 42 504
Telefonos Ericsson S. A. Mex.P. 8 000 2 000 lO 000
Tcleindustria
Ericsson S.A. Mex.P. 78 246 77754 156000
Cia Ericsson S. A. Urua.P. so 50 100
Bedömning för 1977
I de flesta länderna där koncernen är verksam finns f.n.
inga tecken på att investeringstakten i telenäten kommer att öka under 1977. Den fortsatta lågkonjunkturen håller också tillbaka investeringarna i teleanläggningar i närings- livet.
Beställningsingången bedöms därfor komma att ligga om- kring 10 % över den nivå som uppnåddes 1976, innebä- rande i stort sett oförändrad volym.
Inneliggande orderstock och förväntad orderingång torde medge en fakturering som obetydligt överstiger 1976 års.
De osäkra förhållanden som präglar det nuvarande affärs- läget och därmed också kapacitetsutnyttjandet i de olika fabrikerna i Sverige och utlandet gör det icke möjligt att nu ge en prognos av resultatet för 1977.
MODERBOLAGET
Reserv för fordringar och investeringar i utlandet har upp- lösts med 108,3 Mkr (1975 avsatts 26,0 Mkr).Moderbolagets totala intäkter uppgick till 3 472 (3 427) Mkr. Härav utgjorde intäkter av fakturerade varor och tjänster 3 308 (3 239) Mkr, varav 2 753 (2 706) Mkr eller 83 (84) %levererades på export. Övriga intäkter 165 (188) Mkr hade fOljande sammansättning:
Den allmänna lagerreserven har tillförts 64,2 (164,0) Mkr.
Till investeringsfond för rörelse har avsatts 80,0 (130,0) Mkr.
Av 1974 års avsättning till arbetsmiljöfond har 4,1 (0,9) Mkr återfOrts och disponerats fOr arbeten av omkostnads- karaktär.
1976
Utdelningar 57,5
Ränteintäkter 98,8
Övriga intäkter 8,5
164,8
1975 Mkr
54,4 118,1 15,6 188,1
Efter ovannämnda bokslutsdispositioner samt avsättning for skatter med 60,0 (84,0) Mkr redovisar moderbolaget en nettovinst av 122,1 (122,2) Mkr.
Den i balansräkningen upptagna tillgångsposten Investe- ring i teknisk utveckling, som avser delar av utvecklings- kostnader för långsiktiga projekt, tillfordes under året 5 ,O (5,0) Mkr.
I övrigt hänvisas till efterfoljande vinst- och förlusträkning samt balansräkning, vilka jämte kommentarer och kom- pletterande uppgifter på sidorna 28-30 utgör en integre- rande del av årsredovisningen.
Fond- och nyemission hos moderbolaget
Avskrivningar på anläggningstillgångar har verkställts med 98,0 (83,3) Mkr, valjämte med anlitande av investe- ringsfonder under året anskaffade anläggningstillgångar avskrivits med 32,5 (25,9) Mkr. Härjämte har med anli- tande av arbetsmiljöfonden under året anskaffade anlägg- ningar avskrivits med 6,8 (-) Mkr.
De i föregående års förvaltningsberättelse föreslagna och av 1976 års ordinarie bolagsstämma beslutade fond- och nyemissionerna genomfordes under året. Genom fond- emissionen höjdes aktiekapitalet med 192,2 Mkr till961 ,2 Mkr och genom nyemissionen med ytterligare 128,2 Mkr till l 089,4 Mkr.
18
Förslag
tillvinstdisposition hos moderbolaget
Enligt redogörelse på sidan 22 står till bolagsstämmans förfogande - utöver en disposi- tionsfond på 97 349 000 kronor - vinstmedel på sammanlagt 122 091 000 kronot. styrel- sen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras så
att till på avstämningsdagen registrerade aktieägare
utdelas kr 5:- per aktie . . . l 08 942 000 samt att återstoden överfores i ny räkning . . . 13 149 000 Kronor 122 091 000
Förslag om överföring av skuldregleringsfond i moderbolaget till reservfond
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att skuldregleringsfonden i moderbo- laget, som den 31 december 1976 uppgick till 208 300 000 kronor, i enlighet med över- gångsbestämmelserna till nya aktiebolagslagen överfores till reservfonden.
Stockholm i mars 1977
MARCUS WALLENBERG
JAN W ALLANDER PETER WALLENBERG
ÅKE ANDERSSON NILS BERGGREN LENNART DAHLSTRÖM
LARS-OLOF EKEBERG GUNNAR LAGERGREN WERNER SUNDELL RAGNAR WOXEN BJÖRN LUNDVALL
Verkst. direktör
Koncernens vinst- och förlusträkning för år 1976 --==
Fakturering . . . • . . . • . . . • . • . . . . . . . • • • • . • • • • . . . . • • . . . • • • . . . • •..
Andel i resultat hos eJ konsoltderade dotterbolag och samarbetande bolag ... . Ränteintäkter . . .. . . . ... .
Övriga tntäkter . . . • . . . . ...•••...•....
Kostnad fOr fakturerade varor och tjänster .•
Försäljnings-, tekniska och allmänna omkostnader ... . Avskrivningar (not 3) ...••...•.•...••..••••••••..•••...•..••..•••...••. Räntekostnadet ... ..
V in~;t före omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser •...
Vin8t före e.o.kostnader, bokslutsdt~>posittoner och skatter Extraordmåra ororåkningsdifferenser på devalveringar i Italien och MeXJko ... . Varav eliminerat mot reserv för fordringar
Vmst före bokslutsdispositioner och !ikatter
Bokslutsdtsposttioner (not 4)
Upplösnmg av (1975 avsättning ull) re~rv fOr fordringar och investenngar i utlandet, netto .. A v sättning till reserv ror varulager . . . . . . . . . .. . . . . Avsättning tillmvesteringsfond för rörelse . . . . ... . Upplösning av särskild investenngsfond . . . • • • . • . • . . • • . . • . • . . • • . . • . . .• , •.. , , ..
Upplösning av lagerinvesteringr.konto . . . . , .... ... , .. ... . Disponerat av arbetsmiljOfond för omkostnader. . .. ... _ ... ..
Vmst före skatter
Skatter ................ . . ..... . .. . . .. . ... ••··· · · ·••·· · ·· --·······6~ · · · ·•••······
Minoritetens andel t vmst •
Årets nettovinst
Kommentarerna på sidorna 28 och 29 utgör en integrerande del av koncernens vinst-och f'odusträknmg.
ERICSSONKONCERNEN
1978 1975
1000-tal kronor 7 311 533
l 870 160 973 33 597 7 507 973
4 059 454 2 178 282 289 617 362 773 617 847 21 J 199 406 648 128 900 ( 128 900)
406 648
(65 361) 79 275 104 761 (83)
(7 4JJ) 111 181 295 467
140 297 155 170 lO 190 144 980
6 418 812
66 195 184 487 '66 511 6 736 005
3 606 943 1 763 019 232 844 343 468 789 731 81 490 708 241
708 241
30 495 167 963 168 323
(52 780) (1 132) 312 869 395 372
200 610 194 762 24 955 169 807
19
Koncernbalansräkning den 31 december 1976
TILLGÅNGAR
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Kassa och banktillgodohavanden .... o o o • • •• • • o • o • •
Kundfordringar (efter avdrag av osåkra jordrmgar med 11 067 resp.
12 890) ... o o • • o o . o o . o • • o. o o . o o o o • • • • • • • o • • • • • • o • • o o o . o o • • •• •• • • •
Varulager (efter avdrag av forskott från kunder får nedlagda kostnader med 504 894 re!>p. 674 497) (not 2) ... o • • • • o • • • • • • • • • • • • • • • o .
Övriga kortfristiga tillgångar . . .... o • • • o • • • • • • • o • • • • ••• • • • • • o •• • • •• •
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden (not 4) ...•.•...•
Kundfor dnngar o • _ • • • • • • o • o • • • • • • • • • • • • ••• • • o •• • • • • • • , •• • ••• • ••• •
Övriga längfristiga tillgångar ... .
INVESTERINGAR l EJ KONSOLIDERADE DOTTERBOLAG OCH SAMARBETANDE BOLAG
Aktier o • • • • • • • • • • •• • ••• • • • • • •• •• • • • •• • o • o • • • •• •• •• • • • •• • •• • • • •• •
Fordringar ... o • • • •• • • • o • • • • o • • •• o • • o • •• • • • • o o • •• • o • • o o
INVESTERING l TEKNISK UTVECKLING . ... o • • • • • • • • • o • • • o • • • • , • • • • • • • •
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 3)
Fa~tigheter, maskiner och mventarier Anskaffningsvårde .... o o • • •
Avskrivningar o • • • • • • • • • •• ••• • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • •• ••
Revalvenng, netto efter avskrivning o • • o • • o • • • • o • • •• • o • • o • • • o • • • • • •
STÄLLDA PANTER .. , , . ·- o o • •• •• • , . o • • •• • , • • o • • • o ••
1976 l 588 258
1975 l 639 956
SUMMA TILLGÅNGAR
Kommentarerna på sidorna 28 och 29 utgör en integrerande del av koncernbalansräkningen.
20
ERICSSONKONCERNEN
1976 1975
1000-tal kronor
2 611 078
3 471 319 504 838
- - -
7 486 097
117 931 831 681 58 427 1 008 039
515 456 123 006
6~8 462
14 800
3 390 907 l 766 876 l 624 031 390 429 2 014 460
11 161 858
l 056 056
2 676 733
3 157 567 520 605 7 410 961
136 362 682 914 68 375 887 651
514 007 80 334 594 341
14 400
3 029 436 l 598 348 l 431 088 160 892 l 591 980
10 499 333
' •
'
f}
SKULDER OCH EGET KAPITAL
KORTFRISTIGA SKULDER
Bankskulder ... _ . . ..•...• , ..••..•••....••..•...
Leverantörs8kulder . . . . ...
Förskott från kunder(utO'I,er nedlagda kostnader) ...•••..•.•.•••..••••
skatteskulder . . . . . . . . . ...•.••• --••..•••.
Övriga kortfristiga skulder ..•..••.•••••..••..••..•••...••.. , , ..•. , .
LANGFRISTIGA SKULDER
Obligations-, förlags- och debenturelän (efter avdrag med 16 409 resp.
54 130 av orealrrerad kur$differens) (not 5 och 6) ... . Övriga långfristiga skulder ... _ ... .
RESERVERINGAR FÖR PENSIONS· OCH LIKNANDE ÄNDAMAL . . . . . ... _ . . . . . ..... .
DIVERSE RESERVER (not 4)
Reserv för fm dringar och inve!>teringar i utlandet ... . Reserv för varulager . . . . ..•...••..•••...•..••...
Investeringsfond för rörelse ..•••..• , •.•• , ...••..••...•..•.••..•..• ArbetsmilJöfond . . . . .•••.•••..•••..•• , . • • • . . . • • . • . • . . . • • • Särskild investenng8fond . . • . . . . ...•...
MINORITETENs ANDEL l EGET KAPITAL .............................. .
EGET KAPITAL
Aktiekapital hos moderbolaget (not 7) . . . • • • . . . • • • . . ... . Bundna reserver . . . . . .... _ . . . . . .. , ..••...•.•.•••.•.•..•••..• Disponibla Vtn'ltmedel (se 'lida 22) ... .
ANSVARSFORBINDELSER . • . . . ...... , ••.....•.
1976 222 773
1975 203 842 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
1976 1975
1000-tal kronor
655 499 371 292 937 488 249 163 J 241 064 3 454 506
l 285 814 l 175 026 2 460 840
726 802
326 810 Kl9 109 342 032 61 712 30 130
- - - -
l 579 793
346 333
l 089 425 975 469 528 690 2 593 584
l l 161 858
736 183 376 511 908 920 224 958 l 015 327 3 261 899
l 088 497 l 409 047 2 497 544
657 433
521 078 741 412 263 884 77 554 57 906 l 661 834
299 284
769 006 702 818 649 515 2 121 339
10 499 333
