Årsredovisning 2005

(1)

2005

Årsredovisning

(2)

Innehåll

Curera i sammandrag 3

Curera i korthet 4

Vd har ordet 5

Verksamhetsbeskrivning 7

Förvaltningsberättele 9

Koncernens balansräkning 12 Koncernens resultaträkning 13 Koncernens kassaflödesanalys 14 Koncernens förändring i eget kapital 15 Noter till koncernredovisningen 16 Moderbolagets resultaträkning 24 Moderbolagets balansräkning 25 Moderbolagets kassaflödesanalys 27 Moderbolagets tilläggsupplysningar 28 Noter till moderbolaget 29

Revisionsberättelse 32

Medarbetare 33

Styrelse 34

Ledande befattningshavare 35

Curera årsredovisning 2005 Curera årsredovisning 2005

2 Curera årsredovisning 2005 Curera årsredovisning 2005

2

(3)

Curera levererar tjänster inom företagshälsovård och närsjukvård. Genom en ständig utveckling av dessa tjänster främjar vi hälsa och förhindrar ohälsa. Vi vill ta vara på mäniskornas livskraft och målet är att de skall må bra i arbete och privatliv. Då bidrar vårt arbete också till att ge företag och samhälle lägre kostnader för ohälsa.

Händelser under året

• Nettoomsättningen uppgick till 15 (12) mkr, en ökning med 2,2 %

• Rörelseresultatet uppgick till ,1 (0,8) mkr, en ökning med 15,4 %

• Resultat efter skatt uppgick till 2,0 (0,4) mkr, en ökning med 79,1 %

• Vinst per aktie uppgick till 0,12 (0,0) kr

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000

0,0 2,5 5,0 7,5 10,0

Curera AT Index

SEK Antal aktier

Omsättning Aktiekurs och omsättning 29 nov 2005 till 7 mars 2006

december januari februari mars

Aktiekursutveckling Tre år i sammandrag

2005 2004 2003

Nettoomsättning 15 228 12 58 12 726 Rörelseresultat 12 754 - 692

Antal Anställda 111 116 121

Soliditet % 7% 29% 22%

Resultat per aktie 0,12 0,0 -0,14

• Soliditet 7,4 % (29,1%)

• Resultatförbättringen har främst uppnåtts genom effektiviseringar av verksamheten

• En ny sälj- och marknadsorganisation har stärkt

Cureras varumärke, försäljningsarbetet och anbudsprocessen

• Under året har avtal tecknats för ca 6 200 medarbetare i kundföretag bl.a Alfa Laval, De Laval och Fortum

Curera årsredovisning 2005 Curera årsredovisning 2005

2 Curera årsredovisning 2005 Curera årsredovisning 2005

2

(4)

Curera är Sveriges kanske mest erfarna och hängivna kraft- leverantör. Vi verkar på två skilda, men närbesläktade områden:

Dels hjälper vi företag att tillvarata och utveckla sin kraft genom att främja hälsa och motverka ohälsa bland deras medarbetare, dels erbjuder vi invånarna i Storstockholm en effektivare och mer enga- gerad närsjukvård. Gemensamt för verksamheterna är vår övertygel- se att kraften kommer inifrån, vår respekt för de människor och före- tag vi arbetar med och vår ödmjukhet inför deras behov och förväntningar.

Både företagshälsovård och närsjukvård är investeringar – i det ena fallet för arbetsgivarna, i det andra för samhället. Avkastning förvän- tas i form av arbetsföra (och arbetssugna) medarbetare, respektive friska medborgare som inte förbrukar tunga vårdresurser i onödan.

Curera i korthet

Curera årsredovisning 2005 5 Curera årsredovisning 2005

4 Curera årsredovisning 2005 Curera årsredovisning 2005 5

4

(5)

Vd har ordet

Det gångna året har varit ett spännande och bra år för Curera. Med den goda resul- tatutvecklingen från 2004 som grund har vi målmedvetet arbetat vidare med viktiga förändringar, utvecklat nya tjänster och intensifierat vårt säljarbete.

Det är stimulerande och glädjande att kunna meddela att vårt arbete har gett avsedd verkan. Förutom att resultatet för- bättrades ytterligare så står Curera idag väl rustat för att möta en spännande framtid och branschens fortsatta strukturom- vandling.

Enligt den plan som vi tidigare lagt fast noterades Curera på Aktietorget mot slutet av 2005. Noteringen var en förutsätt- ning för att vi ska kunna nå vårt mål om

att fördubbla omsättningen till år 2008, vilket bland annat kräver att vi förvärvar företag. Förvärven är av stort strategiskt värde och stärker vår position på marknaden. De utgör en viktig milstolpe för att nå en kommersiell utväxling på nya erbjudan- den inom hälsofrämjande tjänster och rehabilitering till en bredare kundbas.

I början av 2006 tog vi två viktiga steg mot det målet. I januari köpte vi Företags- hälsan i Södertälje och i februari ingick vi ett avtal om samgående med HälsoSam Företagshälsovård.

Viktiga händelser under 2005 Under det gångna året har vi arbetat in- tensivt med att förstärka Cureras position

på marknaden. Försäljningsarbetet har förbättrats och vi utvecklade en effektiv säljprocess genom att bland annat byg- ga upp en särskild försäljnings- och mark- nadsgrupp. Inom företagshälsovården arbetade vi framgångsrikt med att mark- nadsföra öppna utbildningar inom exempelvis ledarskap och hälsobefrämjande åt- gärder för företag. Arbetet resulterade i att området Utbildning ökade sin omsätt- ning med 60 procent.

Curera har även utökat och stärkt sitt nätverk med andra företag inom bran- schen. Vårt starka nätverk var en viktig orsak till att vi bland annat kunde teckna ett rikstäckande avtal avseende Fortums företagshälsovård.

”Vår viktigaste resurs för att vi ska nå våra mål är att medarbetarna trivs och vill vara med och utveckla företaget.”

Christer Zaar VD Curera Sverige

Vd har ordet Vd har ordet

4

(6)

Inom vård är kvalitet den viktigaste fak- torn för att kunna bedriva en verksamhet och arbetet med att förbättra kvaliteten pågår fortlöpande. Under 2005 blev af- färsområdet Företagshälsovård certifierat enligt den nya standarden ISO 9001:2000.

Det är en viktig kvalitetsstämpel som ökar våra förutsättningar att vinna kommande upphandlingar.

Att vi gör ett bra arbete som präglas av hög kvalitet finns det flera exempel på.

Vid de mätningar av telefontillgänglighe- ten som Stockholms Läns Landstings (SLL) genomförde har Curera en tätposition. Vi besvarar 98 procent av samtalen inom den period som SLL anger. Och i en annan un- dersökning, som utvärderade hur nöjda patienterna var med den vård de fått, an- gav drygt 90 procent av Cureras patienter att de var nöjda med oss, vilket är ett mycket gott betyg.

Företagshälsovård, mål och strategi Cureras ambition är att bli en strategisk hälsopartner till sina kunder. Företagen ska ha en partner för alla sina behov inom företagshälsovård, tjänster inom arbets- miljö, organisation, ledarskap och hälsa – Curera.

Inom företagshälsovård riktar vi primärt in oss på att växa i Storstockholm. Men vi är även öppna för att expandera i andra tillväxtregioner vilket vårt avtal om samgå- ende med HälsoSam som har en stark bas i Skåne är ett exempel på. Tillväxten kommer att ske genom organisk tillväxt och genom förvärv. Möjliga förvärvskandida- ter kan även utgöras av företag som kom- pletterar Cureras erbjudande vilket gör att vi kan dra nytta av korsförsäljning.

”Enligt den plan som vi tidigare lagt fast noterades Curera på Aktietorget mot slutet av 2005. Noteringen var en för- utsättning för att vi ska kunna nå vårt mål om att fördubbla omsättningen till år 2008, vilket bland annat kräver att vi förvärvar företag

.

”

Närsjukvård, mål och strategi Inom närsjukvård är vår målsättning att ut- vidga och stärka vår ställning i Storstock- holm där vi byggt upp ett gott renommé hos SLL. Tillväxten kommer att ske genom förvärv och genom att vinna nya uppdrag som läggs ut på anbud av SLL.

Framtida utmaningar

Den viktigaste framtida utmaningen är att klara vårt tillväxtmål om fördubblad om- sättning till 2008. Med vår kraftfulla till- växtstrategi och en etablerad struktur för den framväxande marknaden inom hälsa, är Curera väl positionerat för en stark utveckling såväl marknadsmässigt som eko- nomiskt. Vi vet hur vi ska gå tillväga för att optimera affärsnyttan av förvärv och vi vet också hur vi ska växa organiskt.

Vår viktigaste resurs för att vi ska nå våra mål är att medarbetarna trivs och vill vara med och utveckla företaget. Min uppfattning när jag är ute och träffar våra medarbetare stämmer väl överens med resultaten från våra medarbetarenkäter:

Våra anställda trivs med att arbeta på Curera. Självklart försöker vi leva som vi lär och arbetar internt med arbetsmiljöfrågor, exempelvis genomgår samtliga anställda hälsoprofiler. De resultat som vi uppnått är uppmuntrande: Under 2005 lyckades vi sänka kostnaderna för sjukfrånvaro med

nära 40 procent. Vi kan med andra ord själva slå fast att det är lönsamt att arbeta med hälsa.

Stockholm, i mars 2006 Christer Zaar

VD Curera Sverige

6

(7)

Vi förebygger ohälsa och främjar hälsa

Curera levererar tjänster inom företags- hälsovård och närsjukvård. Med hjälp av dessa tjänster främjar vi hälsa och för- hindrar ohälsa hos organisationer och patienter och därmed ökar deras inneboende kraft.

Curera bidrar på ett avgörande sätt till att patienter kan få diagnoser snabbare och behandlas effektivare. Och till att fö- retag kan sänka sina kostnader för sjuk- skrivning och rehabilitering och bli mer livskraftiga. Företagshälsovårdsverksam- heten bedrivs både reaktivt, proaktivt och preventivt. Det innebär att ohälsa på olika sätt förebyggs och att åtgärder vidtas för att minska uppkommen ohäl- sa, t ex genom effektiv rehabilitering

Preventivt – förebyggande

För oss på Curera utgör frågor om ledarskap och hälsa själva hjärtat i det vi kall- lar preventiv, förebyggande företagshälso- vård. Det innebär att vi identifierar källor till arbetsrelaterad ohälsa, för att sedan av- lägsna dem. (Helst förstås innan de hunnit åstadkomma problem för medarbetarna och kraftförluster för företaget.) Dessut- om genomför våra företagssköterskor och hälsopedagoger noggranna hälsoprofilbe- dömningar på grupp- och avdelningsnivå.

Och föreslår detaljerade åtgärdsprogram på kort och lång sikt.

Våra ergonomer utformar mer skon- samma och inspirerande arbetsmiljöer.

Våra beteendevetare analyserar arbets-

flöden och samarbetsformer, så att frus- trationskällor i organisationen kan un- danröjas. (Har de dessutom redan lett till interna konflikter kan de med stödsamtal och gruppdiskussioner komma till rätta med prestige och låsningar och återskapa ett positivt klimat).

Av stor vikt är utvärdering och återrap- portering. I varje projektplan kommer vi överens med kunden om när och hur och på vilken detaljnivå vi ska redovisa genom- förande och resultat av olika projekt och åtgärdsprogram.

Företagshälsovård

Kraftsamling Kraftöverföring Kraftledning – långt ifrån alla chefer vet vad som krävs

Verksamhetsbeskrivning

6

(8)

C U R E R A I S I F F R O R

Utöver traditionella vårdcentral- och husläkartjänster tillhandahåller vi spe- cialistläkare, vaccinationer, närakut- vård och hemsjukvård för äldre och rörelsehindrade.

av dem och hur de bäst axlar sitt hälso- ansvar. På Curera satsar vi därför brett på utbildning. Från halvdagsseminarier om t ex rehabilitering till kompletta kurser i hälsofrämjande ledarskap. Våra erfarna företagsläkare och beteendevetare anli- tas dessutom flitigt som externa förelä- sare på kickoff-möten, chefsdagar och temakonferenser. Suget efter vetande på det här området verkar glädjande nog omättligt.

Reaktivt – behandlande

När det kommer till vad vi på Curera kallar reaktiv, behandlande företagshälsovård, är det ibland svårt att skilja den ohälsa som är arbetsbetingad från den som är mer privat. Den gemensamma nämnaren är att vi diagnostiserar och om möjligt bo- tar uppkommen ohälsa hos medarbetarna – oavsett bakgrunden. Och gör dem arbetsföra igen så fort det bara går.

De kan t ex få hjälp att behandla stress- symptom på ett tidigt stadium. Eller lösa konflikter på arbetsplatsen medan de är i sin linda. Eller bearbeta uppkomna hot- och våldssituationer och hantera andra ar- betsrelaterade krislägen. De kan få en egen

”vårdcentral” nära arbetsplatsen, med skö- terskemottagning, vaccinationer, provtag- ning, medicinsk rådgivning, rök- och alko- holavvänjning, remisser och mycket annat.

De kan få hjälp av psykologer och psykote- rapeuter när de tyngs av själsliga bekym- mer – allt ifrån några enstaka stödsamtal till längre behandlingar av mer djupgåen- de terapeutisk art. Har de arbetsrelatera- de muskel- och ledbesvär kan de få hjälp av företagssjukgymnaster. Liksom råd av ergonomer om bättre arbetsteknik, möb- ler och utrustning. Dessutom genomför Curera skräddarsydda rehabiliteringspro- gram för medarbetare som drabbats av ut- brändhet och långtidssjukskrivning. Efter noggrann utredning av våra företagsläka- re kan sådana program behovsanpassas med en rad olika insatser – till exempel

motion och fysisk träning, medicinering, samtalsterapi och arbetsträning. Gemen- samt för alla dessa behandlande insatser är att vi reagerar direkt och sätter in dem snabbt och resolut.

Eftersom våra medarbetare gjort jobbet så många gånger tidigare, behärskar de rutinerna och kan tågordningen. De samarbetar smidigt och vant – såväl inbördes som med Försäkringskassan och externa specialister.

Proaktiv - uppbyggande

Visst är motionssporter och fruktkorgar exempel på aktiv friskvård. Men är det tillräckligt? Med proaktiv, uppbyggande företagshälsovård menar vi på Curera alla tänkbara vägar att stärka medarbetares motståndskraft mot ohälsa. Och samti- digt öka deras välbefinnande och trivsel.

Motion och träning är ett sätt. Vi kan hjäl- pa medarbetare att gå ned i vikt och till- ägna sig bättre kostvanor och samarbetar dessutom med erfarna specialister inom till exempel avslappning, yoga, massage och akupunktur. Vi utformar personliga aktivitetsprogram för medarbetare och sedan coachar vi dem i genomförandet.

Dessutom erbjuder vi en rad utbildningar på livsstils- och friskvårdsområdet.

Närsjukvård

Cureras läkarmottagningar erbjuder med- borgarna kvalificerad och effektiv primär- vård, med tonvikt på närhet, tillgänglig- het och engagemang. Utöver traditionella vårdcentral- och husläkartjänster tillhan- dahåller vi specialistläkare, vaccinationer, närakutvård och hemsjukvård för äldre och rörelsehindrade. Dessutom driver Curera tre egna jourläkarbilar som täcker södra Storstockholm på tider när mottag- ningen är stängd. De mäkta populära bi- larna dirigeras av Vårdguiden och tar sig an åtskilliga akutfall varje natt. Det här innebär förstås en påtaglig avlastning av de centrala vårdresurserna i länet. Sam- tidigt upplever patienterna en hög ser- vicegrad.

Varje år mäts kvaliteten i våra vård- tjänster utifrån patienternas uppfattning.

Landstinget betalar sedan för tjänsterna i förhållande till den upplevda kvaliteten.

Det här är förstås bra för skattebeta- larna, bra för våra patienter – och bra för oss. Vården blir mer effektiv – och värd varenda krona som läggs på den.

Eftersom vi aldrig kan kosta på oss att slappna av eller ta genvägar i vården blir vår personal mer kreativ och engagerad.

Och mer motiverad att ge sitt yttersta.

8

(9)

Curera årsredovisning 2005 9

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten Koncernen

Curera Sverige AB (publ) (nedan Curera) är moderbolag i koncernen som bedriver sjuk- vård och företagshälsovård i dotterbolagen Curera Sjukvård AB och Curera Företagshäl- sovård AB.

Moderbolaget

Curera Sverige AB (publ) är sedan den 29 november 2005 noterat på Aktietorget. Bola- get handhar stödfunktioner för dotterbolagen i form av ekonomi, personal och IT.

Verksamhetens art och inriktning Curera levererar tjänster inom företagshälso- vård och närsjukvård. Affärsidén är att med hjälp av dessa tjänster främja hälsa och för- hindra ohälsa hos organisationer och patienter och därmed öka deras inneboende kraft. Curera bidrar på ett avgörande sätt till att patienter kan få diagnoser snabbare och behandlas effektivare och till att före- tag kan sänka sina kostnader för sjukskriv- ning och rehabilitering och därmed bli mer livskraftiga. Verksamheten inom företags- hälsovård bedrivs både reaktivt, preventivt och proaktivt. Det innebär att ohälsa på olika sätt åtgärdas och förebyggs för att minska uppkommen ohälsa, t ex genom effektiv rehabilitering och för att utveckla samt främja hälsa, en god arbetsmiljö och bra ledarskap hos våra kundföretag. Curera inled- de sin verksamhet 1984. Idag har företaget cirka 10 medarbetare; specialist- och före- tagsläkare, företagssköterskor, sjuksköter- skor, undersköterskor, ergonomer, psykologer, terapeuter, organisationsutvecklare och hälsoutvecklare.

Curera driver åtta mottagningar för fö- retagshälsovård i Storstockholm. Dessutom samarbetar företaget med ett nätverk av

företagshälsocentraler över hela landet. På uppdrag av Stockholms Läns Landsting driver Curera en komplett vårdcentral på Söder- malm i Stockholm. Därtill en närakut och en specialistläkarmottagning, liksom hemsjuk- vård och jourläkarbilar.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Resultatförbättringen har uppnåtts främst genom effektivisering av verksamheten. De beslut som gjordes 2004 har slagit igenom fullt ut på resultatet 2005. Dessa beslut innebar bland annat att koncernen endast har en VD och att kvalitets- och utvecklingschefen ersattes av ett mer decentraliserat arbetssätt.

I januari samlokaliserades Specialistmottag- ningen med Solna Närakut vilket ledde till lägre hyreskostnader och bättre resursut- nyttjande av befintlig personal. En del av resultatförbättringen går också att härleda till lägre sjukskrivningstal vilket har minskat kostnaderna för sjukfrånvaron med 40 % under 2005.

I april månad utsågs Christer Zaar till VD i Curera Sverige AB (publ) efter att tidigare ha varit tillförordnad VD.

Under året outsourcades IT-verksamheten. Detta innebar att kvalitet och driften av IT-verksamheten förbättrades. Då mer tid kan ägnas åt kärnverksamheten har detta lett till bättre service för kunderna och lägre kostnader för koncernen.

Curera Företagshälsovård AB erhöll cer- tifiering enligt den nya standarden ISO 9001:2000. Detta är en kvalitetsstämpel som visar att företagets kvalitetsarbete har gett resultat, vilket också underlättar vid upphandlingar.

En ny sälj- och marknadsorganisation har stärkt Cureras varumärke, intensifierat för- säljningsarbetet mot stora och medelstora

företag samt förbättrat anbudsprocessen.

Detta har lett till att flera nya avtal har tecknats såväl lokalt som regionalt. Bland annat tecknades avtal med Fortum om rikstäckan- de leveranser av företagshälsovårdstjänster.

Curera Sjukvård AB förlorade under hös- ten upphandlingen av vårdavtalet för Näraku- ten i Solna. Det innebär att från 1 maj 2006 övergår denna verksamhet till annan vård- givare. Stockholms Läns Landsting medde- lade att man fr.o.m. den första januari 2006 återtar verksamheten för husläkarjourmot- tagningen i Norrtälje i egen regi.

Den 9 december lämnade SLLs beställar- kontor information om att de under 2006 kommer att direktupphandla ett fortsatt vårdavtal för husläkarmottagningen på Sö- der för perioden 2007-01-01– 2010-01-1.

Curera Sverige AB (publ) aktie noterades den 29 november 2005 på Aktietorget.

Händelser efter balansdagen Förvärv av Företagshälsan i Södertälje AB Den 1 februari förvärvades Företagshälsan i Södertälje AB genom att samtliga aktier förvärvades av säljaren Rederihälsan i Stock- holm AB. Bolaget visade en försäljning under 2005 på MSEK 9 och ett positivt resultat på MSEK 2,1 och har 9 anställda. Förvärvet stärker Cureras position inom segmentet fö- retagshälsovård och en intressant kundbas tillförs. Företagshälsan i Södertälje AB kommer under 2006 att verka som ett dotterbolag till Curera och kommer att bidra med en omsättningsökning på MSEK 7 och ett positivt rörelseresultat i koncernen.

Avtal om samgående med Hälsosam Företagshälsovård Syd AB

Curera kom den 6 februari överens med HälsoSam Företagshälsovård Syd AB om ett samgående. Detta sker genom att Curera Curera Sverige AB (publ) 556560-6018

Styrelsen och verkställande direktören för Curera Sverige AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01– 2005-12-31.

8

(10)

övertar samtliga aktier i Hälsosam Företags- hälsovård Syd AB och som ersättning lämnas 7 791 800 nyemitterade aktier i Curera Sve- rige AB (publ). HälsoSam har en mycket stark marknadsnärvaro i Skåne med verksamhet på 9 platser. HälsoSam har uppvisat en genomsnittlig tillväxt de senaste tre åren på 25

% och har 70 medarbetare. Hälsosam redovisade senaste räkenskapsåret, som avsluta- des 0 juni 2005, en försäljning på MSEK 47 med ett rörelseresultat på MSEK 4,2. Curera och Hälsosam blir tillsammans en stark aktör på hälsomarknaden. Koncernen kommer att tillsammans med samarbetspartners bli en ännu effektivare rikstäckande leverantör av företagshälsovårdtjänster i Sverige.

Fortsatta effektiviseringar

Under januari 2006 har beslut tagits om att outsourca delar ekonomiavdelningen och växelfunktionen.Detta kommer att leda till effektiviseringar av det administrativa flö- det och till lägre kostnader för koncernen under 2006.

Förhandling om ny avtalsperiod för Hornstulls Vårdcentral

Vid möte med Stockholms Läns Landsting bekräftades att förhandlingar om ny avtalsperiod kommer att inledas under sep/okt 2006.

Investeringar

Koncernens investeringar under året i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 0,7 (0,4).

Investeringarna består i huvudsak datorer, telefoni, möbler och ombyggnad av lokaler.

Framtida utveckling

Cureras huvudmarknader präglas idag av tre starka och uthålliga trender, som gyn- nar koncernens verksamhet och skapar för- utsättningar för en positiv utveckling.

Omsättning, resultat och ställning (Koncernen)

2005 2004 2003 2002

Nettoomsättning, kSEK 15 228 12 58 12 726 127 860

Omsättningsförändring, % 2,2 % -0, % ,8 % 129,2 %

Rörelseresultat, kSEK 12 754 - 692 -5 569

Resultat före skatt, kSEK 11 599 -4 008 -1 891

Rörelsemarginal, % (1) 2, % 0,6 % -2,8 % -4,2 %

Avkastning på eget kapital, % (2) 15, % 4,0 % neg neg Avkastning på totalt kapital, % () 8,2 % 2,0 % neg neg

Soliditet, % (4) 7,4 % 29,1 % 22,0 % 0,0 %

Balansomslutning, kSEK 7 128 41 0 40 176 6 517

Investeringar, kSEK -657 -429 -2 492 - 022

Medelantal anställda, st 111 116 121 114

Jämförelseåren 200 och 2002 har ej upprättats i enlighet med IFRS.

(1) Rörelseresultat /Nettoomsättning

(2) (Resultat efter skatt) /Genomsnittligt justerat eget kapital () (Rörelseresultat+ ränteintäkter)/Genomsnittlig balansomslutning (4) Justerat eget kapital/ Balansomslutning

(1) Att intresset för hälsa och företagshälso- vård ökar kraftigt märks såväl i media och debatt som på ett stigande antal initia- tiv bland nya och befintliga aktörer. Fö- retag och organisationer intensifierar sina ansträngningar att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Och allt större re- surser satsas på att effektivisera den fö- rebyggande och rehabiliterande hälsovår- den.

(2) Traditionell företagshälsovård dominerar fortfarande – dvs. läkare/sköterskemot- tagning, rehabilitering, fysisk arbetsmil- jö och friskvård. Men ett mer strategiskt synsätt är i framväxande – med ledarskap, organisationsutveckling och andra förebyggande psykosociala insatser som medel för en långsiktig och varaktig utveckling av arbetshälsan.

() På sjukvårdssidan blir kvalitets- och kost- nadsfrågorna alltmer centrala. En snar ytterligare privatisering av primärvården fö- refaller oundviklig. Och olika intressenter – inte minst Curera – förbereder sig som

bäst för att ta över det som Landstinget beslutar lägga ut på anbud.

Curera har på flera sätt förstärkt sina möjlig- heter att tillvarata dessa positiva strömning- ar på marknaden. Curera Företagshälsovård arbetar redan med ett strategiskt synsätt på företagshälsovårdstjänster och förfogar över den nödvändiga kompetensen för att utfö- ra dessa. Curera Sjukvård åtnutjer ett gott rykte inom Stockholms Läns Landsting vars egna mätningar av kvalité och tillgänglighet visat att Curera väl uppfyller dessa. Cureras ekonomi är stabil och uppvisar positivt resultat de två senaste åren vilket skapar möj- ligheter för en positiv utveckling. Styrelsen har under 2005 lagt ett tillväxtmål som innebär att omsättningen skall fördubblas fram till 2008. För att detta skall vara möj- ligt krävs inte bara organisk tillväxt utan det kräver också att Curera förvärvar andra bolag. Styrelsen bedömer att förutsättningarna för förvärv är gynnsamma och under första kvartalet 2006 har två förvärv genomförts som kommer att öka såväl omsättningen som resultatet 2006.

Förvaltningsberättelse

Curera Sverige AB (publ) 556560-6018

10

(11)

Effekter av övergången till IFRS Från och med 1 januari 2005 tillämpar Cure- ra de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS). Jämförelsesiffror är omräknade från och med den 1 januari 2004 eftersom Curera publicerar finansiell information med ett jämförelseår. Detta är den första koncernårsredovisning som presenteras i enlighet med IFRS. Moderbolagets redovisning presenteras i enlighet med RR

2. En mer detaljerad beskrivning av IFRS effekterna finns i not 2 till koncernredovisningen.

Aktien

Curera Sverige AB (publ) aktie noterades den 29 november på Aktietorget. Slutkursen per sista handelsdag 0 december 2005 var SEK

,90. Lägsta kurs aktien handlades till var SEK ,00 den 29 november 2005 och den högsta kursen var SEK 4,15 den 7 december 2005. Totala antalet aktier är per balansdagen 16 208 200.

Personal

Medelantalet anställda under 2005 är 111 och totalt är det cirka 10 medarbetare inom Curera. De är verksamma som specialist- och företagsläkare, sjuksköterskor, undersköter- skor, ergonomer, psykologer, terapeuter, organisationsutvecklare och hälsoutvecklare.

Bolagsstyrning

Vid den ordinarie bolagsstämman 2005 om- valdes tre styrelseledamöter, Kåre Gilstring, Kicki Wallje-Lund och Gunnar Bergvall. Tre ledamöter nyvaldes, Kristina Åkerstrand, Pel- le Gustafsson och Håkan Gartell.

VD ingår ej i styrelsen men är adjunge- rad vid samtliga styrelsemöten. Styrelsele- damöterna i Curera representerar erfarenhe- ter inom områden som hälsa och sjukvård, marknadsföring, affärsledning, försäkrings- och finansbranschen.

Vid konstituerande styrelsemötet utsågs

Kicki Wallje-Lund till styrelsens ordförande.

Styrelsen har vid första styrelsemötet efter konstituerande sammanträdet fastställt ar- betsordning, VD instruktion och rapportin- struktion.

Styrelsen har haft åtta ordinarie möten och sex telefon- och per capsulam-möten.

Styrelsen har i samband med möten er- hållit en skriftlig dokumentation om företa- gets utveckling och har med ledning av den och VDs muntliga föredragning fattat beslut i samtliga för bolaget väsentliga frågor.

Styrelsen har vid sidan om de löpande frå- gorna såsom revisionsrapport, årsredovis- ning och budget tagit fram en tillväxtstra- tegi för Curera som skall omfatta både lokal och regional tillväxt.

Utöver styrelsemöten rapporterar VD må-

natligen om händelseutvecklingen i bolaget.

Ivar Verner, Lindebergs Grant Thornton, är vald revisor och han leder revisionsarbe- tet i Curera. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna hanteras av styrelsen i sin helhet. För att säkerställa styrelsens infor- mationsbehov medverkar ansvarig revisor personligen vid styrelsemötet när koncernens bokslut och bokslutsrapport behandlas. Revisorerna rapporterar då sina iaktta- gelser från granskning och bedömningen av bolagets interna kontroll.

Beträffande moderbolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräk- ningar, kassaflödesanalyser samt tilläggs- upplysningar. Alla belopp uttrycks i tusental svenska kronor (kSEK) där ej annat anges.

10 största aktieägarna per 30 december 2005

Innehav & röster Namn Aktier

Kåre Gilstring via bolag 4 211 025 25,98%

Inga Bergvall 2 689 116 16,59%

Pallium AB 1 72 000 10,6%

Lystor AB 1 257 216 7,76%

Göran Atterwall 848 522 5,24%

Medical Development Invest M.D.I 790 000 4,87%

Peter Sjöberg 46 666 2,14%

Marcato Förvaltnings AB 240 06 1,48%

Margareta Magnuson 199 25 1,2%

Länsförsäkringar Småbolagsfond 199 066 1,2%

Summa de 10 största ägarna 12 504 242 77,15%

Summa övriga ägare, 660 st 3 703 958 22,85%

Summa 16 208 200 100,00%

Förslag till vinstdisposition (kronor) Moderbolaget

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel

Balanserat resultat från föregående år 994 00

Årets resultat -4 000 564

- 006 54 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att

i ny räkning balanseras - 006 54

- 006 54

10

(12)

C U R E R A I S I F F R O R C U R E R A I S I F F R O R

Koncernens resultaträkning

2005-01-01 2004-01-01

Not 2005-12-31 2004-12-31

Nettoomsättning 5 135 228 132 358

Handelsvaror -2 926 -28 122

Övriga externa kostnader 6 -22 004 -2 62

Personalkostnader 7 -75 47 -78 520

Avskrivningar och nedskrivningar 11 -1 729 -1 600

-132 096 -131 604

Rörelseresultat 3 132 754

Ränteintäkter 8 76 74

Räntekostnader 8 -95 -229

Resultat före skatt 3 113 599

Inkomstskatt 9 -1 19 -187

ÅRETS RESULTAT 1 974 412

Hänförligt till:

Moderföretagets aktieägare 1 974 412

ÅRETS RESULTAT 1 974 412

Resultat per aktie, SEK

Resultat per aktie 10 0,12 0,0

Resultat per aktie efter utspädning 0,12 0,0

(13)

Koncernens balansräkning

Not 2005-12-31 2004-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 11 1 598 2 670

Uppskjutna skattefordringar 18 1 007 2 041

Summa anläggningstillgångar 2 605 4 711

Omsättningstillgångar

Kundfordringar och andra fordringar 12 21 141 2 955

Skattefordringar 887 588

Kassa och bank 1 12 495 11 779

Summa omsättningstillgångar 34 523 36 322

SUMMA TILLGÅNGAR 37 128 41 033

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Aktiekapital 14 1 621 1 621

Andra reserver 15 16 580 16 580

Balanserad förlust -6 274 -6 686

Årets resultat 1 974 412

Summa eget kapital 13 901 11 927

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder 16 500 1 120

500 1 120

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder och andra skulder 17 22 727 27 69

Aktuella skatteskulder 0 29

22 727 27 986

Summa skulder 23 227 29 106

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 37 128 41 033

Ställda säkerheter 19 9 05 9 05

Ansvarsförbindelser Inga Inga

(14)

Koncernens kassaflödesanalys

2005-01-01 2004-01-01

Not 2005-12-31 2004-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 12 754

Återläggning av av- och nedskrivningar 1 729 1 600

4 861 2 354

Erhållen ränta 76 74

Erlagd ränta -95 -229

Betald inkomstskatt -697 679

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 4 145 2 878

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Minskning(+)/ökning(-) av fordringar 2 81 4 949

Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga skulder -4 841 -1 96

Summa förändring i rörelsekapitalet -2 028 2 986

Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 117 5 864

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 -657 -429

Kassaflöde från investeringsverksamheten -657 -429

Finansieringsverksamheten

Nyemission - 75

Amortering av skuld -744 -666

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -744 3 087

Årets kassaflöde 716 8 522

Likvida medel vid årets början 11 779 3 257

Likvida medel vid årets slut 2.8 12 495 11 779

(15)

Koncernens förändring av eget kapital

Aktie Andra Balanserad Summa

kapital reserver förlust Eget kapital

1 januari 2004 1 216 13 232 -6 686 7 762

Nyemission 405 48 0 75

Årets resultat 412 412

31 december 2004 1 621 16 580 -6 274 11 927

1 januari 2005

Årets resultat 1 974 1 974

31 december 2005 1 621 16 646 -4 366 13 901

(16)

Noter till koncernredovisningen

Not 1. Allmän information

Curera Sverige AB (publ) (Moderföretaget) och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) bedriver sjukvård och företagshälsovård. Curera driver åtta företags- hälsovårdsmottagningar i Storstockholm och samarbetar dessutom i ett nätverk av företagshälsocentraler över hela Sverige. På uppdrag av Stockholms läns landsting driver Curera en komplett vårdcentral på Södermalm i Stockholm. Därtill en närakut och en specialistläkarmottagning plus hemsjukvård och jourläkarbilar.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är; Curera Sverige AB (publ), Box 126 10, 112 92 STOCKHOLM.

Moderföretaget är noterat på Aktietorget. Denna koncernredovisning har den 15 mars 2006 godkänts av styrelsen för offentliggörande.

Not 2. Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Not 2.1 Grund för rapporternas upprättande

Från och med 1 januari 2005 tillämpar Curera de av EU godkända Internatio- nal Financial Reporting Standards (IFRS). Koncernredovisningen för Curera- koncernen har för första gången upprättats i enlighet med dessa. Effekterna av övergången till IFRS redovisas i not 2. Koncernredovisningen har upp- rättats enligt anskaffningsvärdemetoden. Att upprätta rapporter i överens- stämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmäs- siga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.

Not 2.2 Koncernredovisning Dotterföretag

Dotterföretag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där Kon- cernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida Koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emit- terade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlå- telsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företags- förvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på Koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag

elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.

Not 2.3 Segmentrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller pro- dukter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller pro- dukter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjlig- heter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.

Not 2.4 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgång- arnas ekonomiska livslängd. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå över- föringar från eget kapital av vinster/förluster från kassaflödessäkringar, som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter läggs till tillgång- ens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång,beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i re- sultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande:

Medicinsk utrustning 10%

Inventarier och datorer 20%

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och jus- teras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvin- ningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvin- ningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i andra reserver till balanserade vinstmedel.

Not 2.5 Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årli- gen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhål- landen indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde över- stiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid be- dömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

(17)

Not 2.6 Finansiella instrument Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i avtalet och tas bort när avtalet förfaller eller bolaget tappar kontrollen över tillgångarna.

Värdepapperstransaktioner redovisas på likviddagen till upplupet anskaffnings- värde. Vid bestående värde nedgång av värdepapper görs en nedskrivning.

Finansiella skulder

Låneskulder redovisas initialt till nominella belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Därefter sker korrigering för eventuella över/undervärden med ränta periodiserat över lånets löptid.

Not 2.7 Kundfordringar

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.

Not 2.8 Kassa och bank

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga pla- ceringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I ba- lansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland Kortfristi- ga skulder.

Not 2.9 Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Not 2.10 Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över lånepe- rioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp be- talning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Not 2.11 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på till- gångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Om emellertid den uppskjutna skatten uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett företagsförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skat- temässigt resultat, redovisas den inte. Uppskjuten skatt beräknas med tillämp- ning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redo-

visas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Not 2.12 Ersättningar till anställda

Koncernens pensionsåtaganden består av förmånsbaserade avsättningar. De förmånsbaserade åtgandena avseende ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta och KPA och skall enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, behandlas som en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2004 och 2005 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta och KPA redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Not 2.13 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster exklusive mer- värdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Intäkter redovisas enligt följande: Rörelseintäkterna inkluderar fakturerade avgifter för serviceavtal som är en fast inträdesavgift vilken periodiseras över ti- den. Intäkterna avser även avgifter som faktureras i takt med att prestationen utförts.

Not 2.14 Leasing

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kost- nadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Not 3. Finansiell riskhantering Not 3.1 Finansiella riskfaktorer

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker:

marknadsrisk (inklusive valutarisk, ränterisk, och prisrisk), kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy foku- serar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat.

Koncernen verkar inte internationellt och utsätts därför inte för valutarisker från olika valutaexponeringar. Koncernen har ingen väsentlig koncentration av kre- ditrisker. Koncernen har fastställda policies för att säkra att försäljning sker till kunder med lämplig betalningshistorik. Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter. Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i mark- nadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplå- ning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kas- saflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.