Verksamheten 1985

Verksamheten 1985

Utdrag ur /CA-stadgan

§ 1 Ändarnål

!CA-for bundet är en riksorganisation för köpmän. Dess uppgift är att ge- nom samverkan öka konkurrenskraf- ten hos medlemmarna. Denna sam- verkan skall ge medlemmarna och deras företag:

dels tillgång till tekniska och admi- nistrativa stordriftsfOrdelar,

dels möjlighet till individuell och lokal anpassning och utveckling av det egna företaget.

På detta sätt fullgör ICA-fOrbundet uppgiften att verka för en effektiv va- rudistribution med bevarande av goda kontakter mellan butik och kund- krets.

En varudistribution i konsumenter- nas intresse måste ske i former som är effektiva och medger låga priser. Det är därfor nödvändigt att butikerna be- tjänas av en organisation som kan ut- nyttja kapitalkrävande teknisk utrust- ning och ta till vara stordriftens förde- lar.

!CA-förbundet hävdar, att varudi- stributionen skall ske i former som medger personlig kontakt och service och anpassning tilllokala forhållan- den. I strävandena att tillgodose kon- sumenternas önskemål är enskilda köpmäns insatser av grundläggande betydelse.

ICA-året i sammandrag

l CA-butikerna

D De 3 705 !CA-butikernas försäljning blev 36 606 mkr.

D Detta innebar en ökning i löpande penningvärde på 9,5 procent.

D 51 nya !CA-butiker etablerades och 375 genomgick mer omfattande om- och tillbyggnader.

D I dessa nyetableringar och förnyelser investerades 471 mkr.

l CA-företagen

D Den totala försäljningen blev 25 044 mkr.

D Investeringarna uppgick till 777 mkr.

D !CA-företagens resultat (före bokslutsdispositioner och skatt) blev 645 mkr.

D Räntabiliteten uppgick till14,2 procent.

D soliditeten blev 38,9 procent.

O I likvida medel disponerades per 31 dec l 929 mkr.

Innehåll

!CA-styrelsen, en presentation Bromsad inflation ökade köpkraften Från !CA-förbundets verksamhet

Glädjen i att kunna laga mat höjer känslan för kvalitet Så arbetar !CA-rörelsen

Kallelse till bolagsstämma för ICA AB

Årsöversikt

lCA AB, förvaltningsberättelse Regionföretagen ~

ICA Eol AB ICA Essve AB ICA HakonAB

Specialiserade dotterbolag ICA AB, koncernredovisning ICA AB, moderbolagets redovisning Revisionsberättelse

Redovisning för !CA-förbundet Revisionsberättelse

English summary

Ledamöter i !CA-förbundets sektionsstyrelser

!CA-företagen

2 4 6 9 14 15

16

18 20 22 24 31 37 42 43 44 45 46 48

l CA-styrelsen

ICA -styrelsen

Rolf-Erik Hjertberg, köpman, Lidköping, ordforande

Carl-Erik Franzen, köpman, Visby, vice ordförande

Åke Bondesson, köpman, Göteborg, vice ordförande

RolfGustafsson, köpman, Surahammar, vice ordförande

Per-Erik Ahlström, avdelningschef, Visby*

Olof Arvidsson, försäljare, Gävle*

Christer Bergendahl, köpman, Tvååker Roland Fahlin, direktör, Stockholm (verk- ställande direktör from 11/61986) Åke Gunnarsson, köpman, Svalöv EivinJohansson, köpman, Mora RolfKarlsson, lagerexpeditör, Växjö*

Staffan Linde, köpman, Stockholm Göran Nord, direktör, Stockholm Rolf Olteng, direktör, Göteborg Birger Jarl Persson, direktör, Västerås Frans-Henrik Schartau, verkställande direktör, Stockholm (t o m 11/6 1986) Olof Söderholm, köpman. Mantorp Sören Ångman, lagerexpeditör, Gävle*

• Uuedda av de 4nscälldas org<1nisacioner

Olof Söderholm och Olof Arvidsson

en presentation

Göran Nord och Rolf Gustafsson Åke Gunnarsson och Sören Ångman

Christer Bergendahl och Eivin Johansson

Åke Bondesson, Rolf-Erik Hjertberg och Carl-Erik Franzen

Birger Jarl Persson och Rolf Olteng Roland Fahlin och Frans-Henrik Schartau Rolf Karlsson, Staffan Linde och Per-Erik Ahlström

3

Bromsad inflation ökade köpkraften

4

Vi startade 1985 med prognosen att den privata konsumtionen skulle öka. Detta infriades och efter fyra års nedgång i dagligvarukonsumtionen kom en liten återhämtning. Konsumenternas dagligvaruinköp uppgick till ca 106 miljarder kronor, en ökning i fast penningvärde med några tiondels procent.

Bra försäljning för !CA-handlarna

I CA-handlarna sålde 1985 för sammantaget 36 606 miljoner kronor inklusive moms, en ökning från 1984 med 9,5 procent. Frånräknat prisstegringarna inne- bar detta en volymökning på drygt 2 procent. Glädjande är att försäljningen i så kallade identiska butiker - sedan försäljningen i nyetablerade respektive ned- lagda butiker räknas ifrån - också höll volymen frånsett de minsta butikerna.

!CA-handlarnas sammantagna försäljning ökade i procent mer än den totala dagligvarufårsäljningen i landet. Detta innebär att konsumenterna även 1985 valt att lägga en ökad andel av sina inköp hos !CA-handlarna. Denna trend har nu hållit sig i 20 år och innebar får 1985 en ökning av marknadsandelen med 0,6 procentenheter.

ICA-butikernas resultatutveckling - som följs via ett representativt urval - kan generellt betecknas som någorlunda i nivå med resultatbehoven. Spridningen är dock stor och de allra minsta butikernas svårigheter att nå nödvändigt resultat kvarstår.

Ansvaret för kvalitEm avgörande

Försäljning och resultat för !CA-handlarnas samägda företag - regionfåretagen ICA Eol, ICA Essve, ICA Hakan och ICA AB med de specialiserade dotterfOre- tagen - redovisas och kommenteras på sidorna 16-29. Vi kan konstatera, att

!CA-handlarna fortsätter öka sina inköp från de egna företagen. Avgörande får detta ökade resursutnyttjande från !CA-handlarnas sida är den konkurrenskraft vad avser kvalitet, priser, sortiment och service som ICA-fåretagen utvecklar.

Mer om kvalitetsfrågan utvecklas på sidorna 8-13 i denna verksamhetsberättel~

se.

Fortsatt höga krav på förnyelse

I den under året starkt upptrappade debatten om vår svenska matkvalitet hävdas allt oftare, att konsumenterna nu vill sätta högre kvalitet framfår lågt pris. ICA- handlarnas erfarenheter bekräftar i så måtto, att allt fler kunder bemödar sig mer än tidigare om kvalitetsvärderingar i fårhållande till priset. Däremot finns inga generella tecken på att detta skulle minska priskänsligheten. Kunderna fårväntar sig ett ökat kvalitetsutbud - bl a efterfrågas personlig rådgivning alltmer - inom ramen för fortsatt hög prisaktivitet.

Ser man på begreppet kvalitet i vidare mening - som summan av kundernas upplevelser av butikernas fräschhet, sortiment, varukvalitet, service, prisnivå m m - så fortsätter kraven att växa. Vilket ytterligare ökar behovet av hög förnyelsetakt inom ICA-rörelsen, både vad gäller våra personella och fysiska resurser.

Avseende butiksnätet har vi dessutom ett större förnyelsebehov än våra med- tävlare. Det har sin naturliga förklaring i !CA-butikernas stora antal - dubbelt så många som konsumentkooperationens - och den ojämförliga bredd i butiksytor och lokalisering som I CA-handlarna representerar. Detta förhållande uppmärk- sammas i betydligt mindre grad än den massmedialt mer spektakulära trängseln och kampen kring tätortsorienterade storbutikslägen. !CA-handlarnas intresse får och behov av sådana är självklart minst lika högt som övriga parters på marknaden - konsumenterna föredrar alltmer lättillgängliga moderna inköps-

Andelar av dagligvarumarknaden (Källa: !CA-förlaget, Detaljhandelsinformation)

30%t---=:;----~~~==~~-ICA-butikerna 25--~~--~~----~--~---­

Konsu mentkooperationen

1 5 + - - - - Saba-gruppen

10t:::~~~~--~~~~==:::::--

5 ~\/ivo-Favör -

1974 1976 1978 1980 1982 19841985

Dag1igvarumarknaden och !CA-butikerna Fast penningvärde

(Källa: ICA-förlaget, Detaljhandelsinformation) Index

120 +---:--

1974 1976 1978 1980 1982 1984 1985

ställen med generösa utrymmen. Men de större butikslägena utgör fOr !CA- handlarna en del av ett totalt mycket brett och varierat fornyelseprogram.

Detta bekräftas i lika hög grad som tidigare också av 1985 års förnyelseinsatser. Av 51 nyetablerade !CA-butiker var merparten (ca 65 procent) närhetsbutiker i storleksordningen 2-3 utgångskassor (under 400 kvm säljyta). Totalt investera- de !CA-handlarna i samarbete med sina regionforetag 471 mkr i fornyelser av butiksnätet 1985 (439 mkr 1984).

Antalet nedlagda butiker höll den begränsade nivå som kännetecknat en lång foljd av år. 148 stycken upphörde med verksamheten, vilket i flertalet fall täcktes upp av moderniserade eller nyetablerade !CA-butiker.

Utbildningsinsatserna växer

I CA-rörelsens arbetsplaner framåt präglas av hög fornyelsetakt också för männi- skornas utbildning och utveckling. I butiksledet fortsätter I CA-skolans deltagar- antal växa (ca 11 000 deltagare 1985). Särskilt stimulerande är det intresse som möter den under året startade utbildningsformen för I CA-handlare med mindre butiker. Som en direkt foljd av att !CA-handlarna vid 1985 års förbundsstämma unisont begärde mer matutbildning, har en sådan nu dragit igång och mötts av forväntat högt deltagarintresse. I anslutning till detta finns planer på att öppna matkurser också för !CA-handlarnas kunder.

Tillskottet av nya, välmeriterade I CA-handlare är livsviktigt for I CA-rörelsen.

Köpmannarekryteringen ges alltmer genomarbetade och organiserade former i regionforetagens verksamhet. Ett viktigt led i detta är den grundliga uppdatering och forstärkning som under året genomforts av !CA-avtalet, vår finansierings- form for tillträdande !CA-handlare.

Inom ICA-foretagen fortsätter även utvecklingen av de organiserade utbild- ningsinsatserna. Under 1985 har merparten av de drygt 6 000 medarbetarna deltagit i intern utbildning i någon form.

Generationsskifte

!CA-företagens ledningsfunktioner genomgår omfattande forändringar i och med de bolagsstämmor som sätter punkt for 1985 års verksamhet. Verkställande direktörerna for ICA Eol och ICA Hakon, RolfOlteng och Birgerjarl Persson, avgår då med pension efter 27 respektive 48 år vid sina företag. Likaså pensione- ras ICA AB:s vice VD och affårschef, Arne Björnelius, efter 38 års tjänst. Vi är dem stort tack skyldiga för-enastående utvecklingsinsatser i sina foretag och framsynt ledarskap inom I CA-rörelsen!

Enligt beslut i respektive styrelser blir Jan-Olle Folkesson ny VD i ICA Eol och undertecknad tillträder samma befattning i ICA Hakon. Ny VD för ICA- forbundet/ICA AB blir Roland Fahlin.

Fortsatt inflationsbroms viktigast 1986

Den lägre inflationstakten 1985 gav en direkt gynnsam effekt på köpkraften.

Därför är det logiskt, att dagligvarubranschens forväntningar och ansträngningar nu koncentreras till en ytterligare inflationsdämpning 1986. Med den inriktning- en fattades bl a I CA-styrelsens beslut den 23:e januari, att lova oförändrade procentuella marginaler i såväl partihandel som butik, därest inflationen bromsas till det riktmärke regeringens budget anger. Löftet mottogs ~ som avsett var ~

som en appell till kraftsamling från alla parter. Speciellt glädjande är det gehör som väcktes hos flertalet lever.antörer. Deras uppslutning forstärker åtagandet avsevärt.

Sammantaget vill vi mot bakgrund av prissänkningen på olja, en avtagande dollarkurs och räntenedgång, beteckna forutsättningarna för ökad köpkraft inom ramen för nominellt återhållna löneökningar som betydligt bättre än på många år.

!CA-rörelsens verksamhetsplaner for 1986 präglas sammanfattningsvis av be- härskad optimism om de allmänekonomiska förutsättningarna och obrutet hög målsättning för I CA-handlarnas och I CA-företagens försäljnings- och resultatut- veckling.

Stockholm i mars 1986 Frans-Henrik Schartau

VD ICA-forbundet/ICA AB

5

l CA-förbundet

1985 innebar for !CA-förbundets verksamhet en stark inriktning på den stora förbundsstämman, forlagd till Stockholm och Grand Hotel. Enligt stadgeänd- ring fastlagd vid 1983 års stämma håller l CA-förbundet stämma vartannat år med deltagande av !CA-styrelsen, de tre regionfåretagens styrelser och direktioner, de åtta dotteFbolagens fåretagsledningar samt de tjugotre sektionsstyrelsernas ordi- narie ledamöter och suppleanter.

Redan vid årsskiftet inledde fem arbetsgrupper av köpmän och tjänstemän mycket grundliga fårberedelser för stämmans arbetsavsnitt. Varje sådan grupp formade varsin framtidsbild mot 90-talet om handlarrollens tänkta utveckling inom verksamhetsavsnitten butiksfornyelse, marknadsföring, butiksprofilering och gemensam resursutveckling. Det femte avsnittet behandlade koncentrerat !CA-hand-

laren med avseende på meritkrav, rekrytering, utbildning, engagemang i rörelsen med mera. De fem framtidsbilderna behandlades sedan i samtliga sektionsstyrel- ser som förberedelse inför stämmans arbetspass. Dessa genomfördes med delta- garna fårdelade på arbetsutskott, där samtalen leddes av ledamöterna i de arbets- grupper som format respektive underlag.

Resultatet av arbetet i stämmans utskott dokumenterades för vidare bearbet- ning och åtgärdsplanering i sektionsstyrelser och regionstyrelser under hösten 85 och våren 86. Slutlig avstämning av de planer och projektideer som detta omfat- tande stämmoarbete avsatt sker vid en gemensam konferens for !CA-styrelsen och regionfåretagens styrelser i oktober 1986.

Medlemskap för kompanjoner

!CA-förbundets årsstämma konfirmerade dessutom en av !CA-styrelsen fast- ställd tillämpningsregel beträffande medlemskap i !CA-förbundet i de fall en ICA-butik drivs av kompanjoner. Grundförutsättningen är därvid, att kompan- jonen uppfyller kraven för medlemskap, är delägare i butiksrörelsen och arbetar

aktivt i den. Kompanjoner kan därmed tillsammans registreras som medlemmar i ICA-fårbundet. Vid utövande av rösträtt har de en gemensam röst men är var för sig valbara till !CA-styrelsen, regionstyrelserna och sektionsstyrelserna, dock endast en i taget.

Åtgärden har på ett tillfredsställande sätt löst ett under senare år starkt mar- kerat behov av att finna en form for utvidgat medlemskap i ICA-förbundet.

!CA-styrelsen har under fårsta kvartalet 1986 beviljat ett 25-tal ansökningar om medlemskap fcir kompanjoner.

Personskiften i styrelsen

ICA-fårbundets årsstämma åtfoljdes andra dagen av bolagsstämma för ICA AB, vid vilken ett 60-tal externa gäster deltog. VD får ICA-förbundet/ICA AB, Frans-Henrik Schartau, berörde i sin kommentar till verksamheten också dataut- vecklingen och prisinformationen i butik, betalmedlens utveckling, livsmedels- politiken och debatten om vår svenska matstandard. Anfårandet har dokumente- rats i I CA-förbundets småskriftserie (nr 9).

Vid bolagsstämman avtackades avgående styrelseledamöterna Helge Nord- ström, Ljungskile och Nils-Erik Wirsäll, Stockholm. Den senare svarade dessut- om för ett mycket uppskattat anförande med titeln: "Alla dessa ICA-handlare!".

Ä ven detta anfårande har dokumenterats i en tryckt utgåva till samtliga I CA- handlare.

Nyvalda ledamöter i !CA-styrelsen blev Christer Bergendahl, Tvååker och Roland Fahlin, Stockholm. Dessutom skedde skifte på ordförandeposten, där Åke Bondesson, Stenungsund, lämnade över till Rolf-Erik Hjertberg, Lidkö- pmg.

6

Birgitta och Hans Ytterström i Stöde blev ett av de första handlarpar där hustru Birgitta utnytt- jade möjligheten till medlemskap för kompanjon i !CA-förbundet.

l CA-förbundets årsstämma avslutades med ett seminarium där konsumentsekreterare och fö- reträdare för skolor mötte l CA-handlarna i reso- nemang kring matkvalitet, datakassor m m.

Som en omedelbar följd av resonemangen vid årets l CA-stämma startades under året matlag- ningskurser för !CA-handlarna och deras med- arbetare.

Här pågår livliga diskussioner i en av de fem arbetsgrupper som under stämman arbetade med handlarrollen inför 90-talet.

De båda stämmadagarna avslutades med en "!CA-handlarnas konsument- stämma", där 70-talet roreträdare för skolor och konsumentupplysande funktio- ner mötte 20-talet !CA-handlare i konstruktiva resonemang om butiksstruktur, datakassor, matkvalitet, sortiment med mera.

Förbundsrådsmöten

Årets två stadgeenliga möten för ICA Förbundsråd, innefattande ICA-styrelsen och sektionsstyrelsernas "Ordförande, avhölls i Stockholm. Vårmötet ägnade stor uppmärksamhet åt !CA-butikernas skydd mot rån och överfall med den !CA- gemensamma säkerhetsgruppen som programledning.

Till Förbundsrådets höstmöte inbjöds nytillträdde Näringsfrihetsombudsman- nen, Gunnar Hermansson, som beskrev sitt ämbetsfålt med speciell bäring på konkurrensbevakningen inom dagligvaruhandeln. Ytterligare en huvudpunkt utgjorde en utfrågning med experter inom kredit-och kontokortsutvecklingen, som fick möta mycket klart markerade krav om förenklade och mer butiksanpas- sade rutiner och hjälpmedel for dessa betalmedeL

Vid de 23 medlemssektionernas årsmöten, forlagda till mars-april, mötte bortåt 1500 !CA-handlare upp for att bland annat diskutera forbättrande insatser for prisinformationen i butik.

Institutionell reklam

Som ett andra steg i det intensifierade informationsarbetet med I CA-iden genom- fordes under hösten 1985 den mest omfattande institutionella annonskampanjen ~

hittills. Tre helsidesannonser i fyrfärgstryck presenterade I CA-idens utveckling,

!CA-handlaren av idag och de kommande generationerna I CA-handlare. Samtli- ga infordes varsin gång i samtliga dags- och kvällstidningar samt !CA-kuriren och Land. Efter kampanjens avslutning genomförde Sifo läsvärdesundersökning- ar i hela landet. Resultatet blev utomordentligt gott - nära två tredjedelar av konsumenterna hade sett någon del av kampanjen. För den första annonsen, som i bild presenterade !CA-idens grundare Hakan Swenson, noterades en lika hög siffra också för "läst helt eller delvis".

Som ett underlag for det fortsatta informationsarbetet genomfordes under december också en så kallad corporate-image-undersökning för ICA-forbundet av Institutet för marknadsundersökningar (IMU). Resultatet angav mycket höga värden for attityder till och kunskap om ICA hos svenska folket.

7

ICA-iden till svenska folket

Under 1985 genomfOrdes den mest omfattande institutionella annonskampan- jen hittills - "I CA-iden till svenska folket". Tre helsidesannonser i fyrfårgs-

tryck presenterade ICA-idens utveckling. !CA-handlaren av idag och de kommande generationerna !CA-handlare. Annonserna infördes varsin gil.ng i samtliga dags- och kvällstidningar samt !CA-kuriren och Land. Efter kam- panjens avslutning genomforde Sifo läsvärdesundersökningar i hela landet som visade att nära två tredjedelar av konsumenterna sett annonserna.

Det gäller både våra kunder och alla oss i l CA-rörelsen:

Glädjen i att kunna laga mat höjer känslan för kvalitet!

Debatten om vår svenska matkvalitet har väckt starkt engagemang inom hela ICA-rörelsen. Framför allt har den utlöst ett intensivt

ideutbyte om hur vi på bästa sätt kan stimulera och ta vara på det växande kvalitetsintresset hos kunderna.

Det samtal som här återges ska ses som ett av många somjust nu förs inom !CA-rörelsen. Den deltagande kvartetten - presenterad närmare här till höger - kom att koncentrera sitt tankeutbyte till följande fyra avsnitt:

1. KV ALlTET FÖR VARJE KUND 2. VÅRTANSVAR SOM

INKÖPARE

3. KVALITET I MARKNADs- FÖRINGEN

4. FÖRTROENDET FÖR VÅRT YRKESKUNNANDE

Kvalitet för varje kund

Frans-Henrik Schartau: Vi har bortåt en miljon kundbesök hos I CA-handlare varje dag. Det kan väl i och för sig ses som ett gott betyg också kvalitetsmäs- sigt. Men viktigastjust nu är att ta vara på och utveckla det växande kvalitets- intresse som debatten väckt hos många av dessa kunder.

Rolf-Erik Hjertberg: Och som märks ganska påtagligt i butiken! Ingen ska förledas tro, att den fortsatt höga skinkförsäljningen i julas berodde på att larmrapporterna gått spårlöst förbi.

Vi har väl aldrig blivit avkrävda så mycket besked om att kvaliten verkli- gen var den rätta. Och den tendensen fortsätter, helt klart - allt fler kunder söker alltmer information om varornas innehåll, ingredienser, smak, farskhet och så vidare.

Arne Rosen: Men ska det då tolkas som att dom blivit misstänksamma? Eller har man helt enkelt ratt en kick att söka bättre kvalitetsvarianter då och då - något som viju forsöktjobba för hela tiden.

Roland Fahlin: Misstänksamheten - el- ler snarare vaksamheten - finns nog

där i forhöjd grad. På det planet har kunderna skärpt kraven ytterligare på det ansvar butiken visar för hygien och ordning i hanteringen. Det är nog allra viktigast att ta fasta på när det gäller de så kallade etiska inslagen i den här kva- litetsdebatten.

Rolf-Erik: Visst ser vi att fler kunder än tidigare försöker prova lite bättre kva- litetsvarianter. Men vi ska inte förledas tro att det stora flertalet är beredda att höja sina matkostnader för att ra bättre kvalitet. Priskänsligheten har sannerli- gen inte rubbats av kvalitetsdebatten.

Inte än, i varje fall!

Frans-Henrik: Vårt främsta ansvar ge- mensamt måste givetvis vara att varje kund alltid kan välja olika kvaliteter, var och en till rätt pris. Men det ska ju inte hindra, att vi med all kraft stimu- lerar kvalitetsintress et. Maten borde ju

rimligen vara värd en bättre position i hushållsbudgeten än den har idag.

Vårt ansvar som inköpare Roland: När det gäller vår roll som in- köpare - både i partihandel och bu- tiksled - så påverkar ju vårt agerande leverantörernas utbud. Just nu har man nog förväntningarna högt ställda om att vi framfor allt ska lätta på .pris- kraven.

Arne: Jag ser ju prisfaktorn ganska mycket från leverantörssidan, efter- som vi på ICA AB hanterar import av konserver, frysta farskvaror och spe- cialvaror. Och nog har vi hittills känt oss helt chanslösa om vi inte kan kom- ma med ett verkligt lågt pris till våra distributionscentraler. Den sitsen har ju pressats ännu mer under senare år av det ständigt ökade inflödet av dum- pade så kallade klipp-partier.

Roland Fahlin Arne Rosen

l det samtal om varukvalitet som här återges deltar Rolf-Erik Hjertberg, !CA-handlare i Lidkö- ping och ordförande i !CA-styrelsen, Frans- Henrik Schartau, VD i ICA-förbundet/ICA AB, Roland Fahlin, tillträdande VD i !CA-förbundet/

l CA AB och Arne Rosen, chef för Affärsavdel- ningen hos l CA AB och sammankallande i l CA Affärs utskott.

9

Glädjen i att kunna laga mat . . . ^torts

Det vi känner som en klar ljusning är att kvalitetsdebatten ökat oron kring sådana partier. Handlarna vill känna sig ha fullgoda kvalitetsgarantier, så att man inte går på några minor. Det stärker givetvis vår funktion i de egna leden - förutsatt att vi lever upp till det kvalitetsansvar handlarna förväntar sig.

Frans-Henrik: Vi kommer ju att fortsätta öka kon- trollen hos vårt eget livsmedelsla- boratorium i Kumla. Ävenså testverksamheten hos ICA Provkök - både vad avser inhemska och im- porterade pro- dukter.

Rolf-Erik: Som handlare skulle man ju gärna se att dom insatser- na också trängde ut bättre till kon- sumentema. Så

fixeringen och kraven på långa hållbar- hetstider.

Frans-Henrik: Men båda dom faktorer- na är väl klart styrda i rätt riktning!

Just den debatten har vi ju haft internt sedan flera år. Aldrig har vi haft högre krav på att minsta tveksamhet om kva- litet omedelbart diskvalificerar en vara hos oss - oavsett prisnivå! Och när det

vittjag forstått, Rolf-Erik Hjertberg: "De lokala småprodu- har vi ju sedan centerna utvecklar i allt högre grad en många år egna smak- och kvalitetskonkurrens, som är kontroller och klart tankeväckande för storhejarna".

tester som sannerligen inte står någon gäller hållbarhetstiderna så har ju inte konkurrents efter. Men kunskapen om minst du, Rolf-Erik, hissat varnings- att så sker är låg - både i butik och flagg rejält. Finns det någon som inte bland konsumenter! har insett, att med for långt driven Arne: Vi är helt överens i ICA Affårs- hållbarhet "så kan fårskvaror snart säl- utskott att den informationen är en av jas i vilken vedbod som helst"!?

våra viktigaste uppgifter framåt. Rolf-Erik: Man kan ju alltid hoppas ...

Men det här att stimulera kvalitetsin- tresset måste ju också gälla leverantö- rerna. Jag umgås rätt intensivt med bönder i och med att jag blir "satt i heta stolen" på åtskilliga lokala bonde- debatter hemma. Det har kostat mig viss möda att knäcka deras övertygelse om att vi handlare bara har rödpris i ögonen. Vi är ju faktiskt en snabbt växande skara, som letar med ljus och lykta efter fler och bättre kvalitetsalter- nativ också från bondeproduktionen.

Nu driver bönderna den debatten hårt i de egna leden - inte minst med krav om mer kvalitetsgraderad ersättning för sina produkter.

Roland: Kontroll och tester är givetvis fundamentala öm vi ska kunna svara for den vägledning och stimulans av kvalitetsintresset som Frans-Henrik underströk nyss. Men det blir också viktigt hur vi visar leverantörerna våra kvalitetsambitioner. Det finns - som jag påpekade tidigare - en klart steg-

rad forväntan om att vi ska trappa ner prisfaktorn.

Rolf-Erik: Jag förstår dom i viss ut- sträckning. Och det är vällika bra att erkänna sådana inslag i vårt arbetssätt som kan bidra till att urholka kvalitets- utbudet. Det anser jag gäller både pris-

Arne: Jordbrukskooperationen verkar ju reagera på ett konstruktivt sätt inf'ör kvalitetsdebatten. Deras nya idepro- gram ser mycket lovande ut. Och man tycks verkligen vara beredd att om- pröva produktionsmetoder när så krävs. Häromdagen fick jag veta, att dom snart går över till enbart koksalt i smörproduktionen. Därmed sänks hållbarhetstiden till hälften - men smör smakar som förr i tiden igen!

Roland: Mycket i den här vägen går tydligen att klara av utan att därtör priset ska behöva skjuta i höjden. Och stimulansen f'Or leverantörerna måste väl också i fortsättningen bli vår för- måga att mixa ett sortiment, som ut- vecklar ännu intensivare kvalitetskon- kurrens produkter emellan. Oavsett på vilken prisnivå den konkurrensen sker.

Men det måste också slå igenom i vår marknadsf'Oring, annars lär inte våra ambitioner uppfattas som trovärdiga.

Frans-Henrik: I den processen borde vi också bli mer aktiva med så kallad

"feed-back" - att systematiskt förse leverantörerna med den information från butik som är viktig, framför allt för deras produktutveckling.

Arne: Rimligen skjuter produktut- vecklingen fart i kölvattnet på kvali- tetsdebatten, det ser man redan klara tecken på. Speciellt kraftfulla insatser i den riktningen kan vi vänta från de stora och väletablerade fabrikanterna.

Roland: Säkert. Och även om vi är långt ifrån lyckliga över koncentra- tionen i leverantörsledet så är en aktiv och behovsinriktad produktutveckling från deras sida något som bör höja både mångfald och konkurrens i kvali- tetsutbudet

Rolf-Erik: I all synnerhet som kraven på produktutveckling klart går i en småskalig riktning. V ad vi handlare vet sedan länge är att ingen "rikskorv"

i landet - om än aldrig så prisvärd - kan slå ut min lokala "Hilmers rökta korv".

De lokala småproducenterna utvecklar i allt högre grad en smak-och kvali- tetskonkurrens som är klart tankeväc- kande f'Or storhejarna. Och lokalpro- ducenterna har ett oerhört starkt stöd från oss !CA-handlare.

Frans-Henrik: Ja, från hela ICA-rörel- sen! Vi kan väl sägas ha lärt läxan i så måtto, att vi sedan flera år nu gör bety- dande insatser för att tillvarata lokal och regional produktion av fårskvaror.

Arne Rosen: "Har man inte tid att lägga till ett par rader på'prisskyl- ten om att den här produkten inne- håller speciellt mycket råvara ex- empelvis?"

Roland: Har man en gång tappat någon så är mestadels det alternativet förlorat får all framtid!

Frans-Henrik: Precis, och vad vi måste inse är att vi byggt upp ett system, som på inget sätt spärrar ut lokala leve- rantörer - men det kan heller inte sä- gas gynna dom! Här känner jag per- sonligen att vi har en hel del idekraft kvar att utveckla.

Kvalitet i marknadsföringen Rolf-Erik: Jag har ju redan varit fram- me och pläderat får att vi ska ladda vår marknadsföring med mer vägledande information. Både i annonsering och när vi marknadsfår oss inne i butiken.

Arne: Jag är uppriktigt sagt lite fårvå- nad över att det inte har skjutit fart redan i butik. Har man inte tid att läg- ga till ett par rader på prisskylten om att den här produkten innehåller speci- ellt mycket råvara exempelvis?

Rolf-Erik: Om inte annat så tar vi handlare oss tid när vi känner att det gäller en verkligt bra åtgärd. Nej, pro- blemet är att vi inte själva far den nöd- vändiga informationen. Vi måste helt enkelt börja avkräva våra leverantörer information som vi i vår tur kan for- medla till kunderna. Och somjag sa inledningsvis -just nu är det fler som kräver besked. Om allt ifrån uppföd-

ningsmetoder till eventuell förekomst av tillsatser! För mig är det exempelvis häpnadsväckande att våra svenska matvaruproducenter inte går ut mer kraftfullt och beskriver allt bra som görs. Mycket som tidigare inte var bra har man ju ändrat till det bättre redan.

Tala om det får oss, så kan vi åtmins- tone tala om det fcir våra kunder!

Arne: Det här med vägledande infor- mation for konsumenten' är inte allde- les lätt. Det märker man inte minst som importör. Vi upplever det som att vi lägger ner mer jobb än andra fcir att ta fram de garantier och den informa- tion som ska fa varan att platsa som en värdig kvalitetskonkurrent till inhems- kajärnfår bara produkter. Men vi hittar inte mycket av den informationen i den kundinriktade marknadsfåringen - då tycks det bara vara två kronor lägre pris som är värt att slå fram. Att den, trots det, kan vara bättre än den inhemska törs man tydligen inte satsa på.

Roland: Att en vara faktiskt kan ge ett bättre utbyte fast den är billigare är en insikt vi verkligen behöver jobba med att sprida. Tendensen att använda prisnivån som en självklar kvalitets- gradering kan ju riskera att forstärkas i samma takt som en del opinionsbildare ensidigt utmålar priskonkurrensen som boven i dramat.

Frans-Henrik: Och framfor allt då extrapriserna! Man kan i och för sig diskutera huruvida de enormt stora in- köpsvolymer som säljprogrammen från och till kräver kan ha effekter på kvaliten. Men inga bör väl vara mer

systemet. Där har vi tveklöst varit all- deles för ensidiga under tidigare år.

Men redan utvecklingen av heltäckan- de gemensamma reklamfolders till hushållen - ICA Aktuellt, ICA-bladet och !CA-handlarnas Matmagasin - har ju avsevärt höjt informationsutbu- det. Både vad gäller fabrikanternas märkesvarureklam, information om ingredienser och tillverkningssätt och - inte minst - tips och recept om tillagning. Den linjen vet jag att våra marknadsforare kommer att jobba vi- dare på. Framfor allt med information, som ska hjälpa kunderna att göra sina egna värderingar av kvalitet contra pns.

Rolf-Erik: Jag tror det är oerhört vik- tigt! Vi har bra varor i säljprogrammen och då ska vi kunna tala om det också.

Och passa-på-priserna ska ju i stor ut- sträckning också vara en chans for kunderna att prova sig fram bland kva- litet s varianterna.

Arne: Men vad är det då vi tänker oss? Inte strikta kvalitetsgraderingar i form av stjärnor och annat!?

Rolf-Erik: Nej, bevare mig! Det känns som att ta ifrån kunderna rätten att fålja sin egen smak och portmonnä.

Och vem skulle ta på sig uppgiften att svara får stjärnmärkningen? Men da- gens finstilta innehållsdeklarationer borde ju exempelvis kunna göras mer begripliga också ur järnfårande syn- punkt.

Som Roland påpekar, så har vi ett alldeles ypperligt instrument for sådan information i våra gemensamma kundtidningar och veckoannonser.

skärpt medvetna om den risken än vi själva! Det vore ju verkligen att såga av en av våra vikti- gaste grenar om v1 började tumma på kravet att extra- prisvarorna ?ka- hålla fullt ordinarie kvalitet. Extrapri- set har ju sitt ojäm- forliga värde i att det ger alla kunder chansen till ett läg- re pris på varor med välkänd och orubbad kvalitet.

Roland Fahlin: "Jag känner väldigt starkt för matintresset och matglädjen i butik.

Vad kan kännas tryggare för kunden än att ständigt möta ett levande och aktivt intres- se för mat?"

Roland: Desto starkare måste vi markera kvalitets- faktorn i extrapris-

Glädjen i att kunna laga mat . . . ^forts

Men allt vi gör i den vägen ska också följas upp i butik. Och det behöver vi ha hjälp med genom mer upplysning om varornas egenskaper och kvali- tetsskillnader bakifrån. Hur mycket som helst, så att de handlare som vill jobba bättre än andra med sånt här kan

vinna konkurrenspoäng.

Arne: Det här kan väljämställas med varukunskapen hos oss i bakomliggan- de led. Där är ju vi på importsidan lite privilegierade - våra höga garantikrav på utländska varor har alltid tvingat ut oss till producenterna for noggranna studier av deras produktions-och for packningsmetoder.

I och med det så har vi ju en hel del information att rormedla vi- dare, precis som du efterlyser, Rolf-Erik. Nu har vi lagt fast i Affårsutskottet, att vi ska avsätta ännu mer tid för inköparna till så- dana fördjupade kontakter även med våra inhems- ka tillverkare.

Rolf-Erik: Hela den här kunska- Frans-Henrik Schartau: u Det vore ^J' u verkli- pen handlar ju yt-

terst om kunder- gen att såga av en av våra viktigaste nas självklara rätt grenar om vi började tumma på kravet, att att känna förtro- extraprisvarorna skall hålla fullt ordinarie ende för oss som kvalitetu. jobbar i butiken. Lite krasst uttryckt är

Förtroendet för vårt yrkeskunnande

Frans-Henrik: Det inbegriper ju också den personliga rådgivningen till kun- derna. Erfarna handlare hävdar ofta, att vi på alla sätt behöver se till att den gamla gedigna varokunskapen i butik kommer till heders igen.

Roland: Det är väl ett riktigt krav, även om den information vi i dag har på förpackningarna är så utbyggd att kunderna kan skaffa sig rätt mycket kunskap om varorna på egen hand.

Men för de mest kvalitetskänsliga va- rugrupperna bör vi definitivt öka ut- bildningsinsatserna. Det har också att göra med den säkerhet man behöver känna som medarbetare i butik för att verkligen vågajobba aktivt med råd och tips till kunderna.

det nämligen så, att när vi har direkt

"pr.a,tkontakt" .med kunden då gäller de besked vi ger. I det läget efterfrågas varken varudeklarationer eller garanti- er-av det enkla skälet, förhoppnings- vis, att kunden lärt sig lita på oss. Och skulle vi missa, så står vi ju där nästa dag igen, redo att ta emot den skopa ovett· vi säkerligen är värda.

Frans-Henrik: Och dessutom bered- da att rätta till och kompensera! Sättet att handlägga reklamationer är ju en viktig del i samma förtroende. Här vi- sar både erfarenhet och undersökning- ar att !CA-handlarna generellt har ett gott rykte när det gäller klagomål och reklamationer.

Rolf-Erik: Vi kan säkert vara ännu generösare med sånt! Det är så enormt viktigt att kunderna hör av sig - dom utgör ju den viktigaste smak- och test- panelen for oss i butiken.

Arne: Det är kanske så, att den mer

"officiella" garantin som finns i !CA- handlarnas annonser främst fungerar som en signal till kunderna att verkli- gen höra av sig.

Roland: Ja, därfor att den viktigaste garantin för kunderna mestadels är det förtroende dom känner får yrkeskun- nandet i butiken. Och även om vi defi- nitivt behöver höja varukännedomen i butik, så känner jag personligen väl- digt starkt får matintresset och mat- glädjen. Vad kan kännas tryggare än att ständigt möta ett levande och aktivt intresse för mat hos människorna i bu- tiken!?

Frans-Henrik: Det markerades ju också eftertryckligt vid !CA-stämman i somras. Till och med i formuleringar som att "det är ~änstefel om man som I CA-handlare inte kan laga mat". De matlagningskurser för !CA-butikerna som blev ICA-skolans omedelbara svar har redan under de första måna- dernas pilotverksamhet samlat bortåt 350 handlare och medarbetare i 40-talet butiker. Och intresset bara stiger for fortsättningen. Det känns verkligen stimulerande, inte minst med tanke på att kurserna är omfattande och kräver nog så tunga arbets-och kostnadsin- satser av butikerna.

Rolf-Erik: Kan vi sedan sprida det här matlagningskunnandet på ömse si- dor om butiken också - både bland våra kunder och hos dom som servar oss bakifrån - så kan .det här bli ett verkligt konkret lyft. För alldeles sä- kert är det så, att får man uppleva gläd- jen i att laga och hantera mat -ja, då

höjs automatiskt kvalitetsintresset.

Och det är ju den "rörelsen" vi vill driva fram, både hos branschen och dess kunder!

Vid l CA Centrallaboratorium analyseras bl a alla importerade varor av säkerhetsskäL Det kan gälla t ex tenn-, kadmium- och blyinnehåll i kon- server eller histamin-och kvicksilverinnehåll i fiskkonserver. Man undersöker också hållbar- heten hos olika matvaror.

Men laboratoriets kapacitet utnyttjas också i växande grad för omfattande kvalitetstester vad avser råvaruinnehåll, ingredienser, hållbarhet o s v i såväl inhemska som importerade pro- dukter. Kontroll av fetthalten i charkuteripro- dukter är en av flera viktiga kvalitetsprov.

ICA är samlande namn och symbol för !CA-rörelsen, en organisation får ekonomisk samverkan mellan

enskilda köpmän inom dagligvarubranschen

Så arbetar !CA-rörelsen

De 3 440 I CA-köpmännen är medlemmar i I CA-förbundet, vars uppgift är att genom samverkan och gemensamt uppbyggda resurser öka !CA-köpmännens möjligheter att driva sina ICA-butiker med konkurrenskraft och lönsamhet.

Den gemensamma affårsverksamheten sker i !CA-köpmännens samägda parti- handels-och produktionsföretag, ICA företagen:

ICA Eol AB

Regtonfcir~tag fcir sodr.a Svenges 1470 IC~­

buttker. Huvudkontor 1

Gcitcbotg

Distributionscentnler.

Hclsmgborg K.Urr.ar

Krh<l~n~tad

D<o>tterbolag

Kungah Malm.:.

Va'go

ICA J:,oh Krec.t.umutut 1\B Oicgruppe.1 A B

AB .'!.. M W.ckmJ.m Eftr ICA Thu.rc:tt Sn.lbbgro\s AB

ICA .Snabbgros~. Dl!~lJt~t~rn~\

Sjalv~er"lce AB ICA ~nabbgro~~ O>t AH AB Lmdc.x

Intcr"~<•de-:> lV-Produic:non AB

ICA Essve AB

Reg10nforct.1g for Stockholm<>, Ö5tcrgötlands och

Gothnd~ 440 lCA- buttker Huvudkontor 1

Stockholm.

Di'ltrilnttion~ntraler:

LmK&pmg

~tod:holm

\'t~by

Dotterbolag

jcpp~son & Co AB

ICA Hakon AB

Rcgmnror"tag for me:llerst:J och norr:.

Svengc<> 1800 IGA-

butt~cr. Huvudkontor 1 Vä~tcr.h

DbtributionKentraler:

Borlo.ngc ~oJ.~rtayc

Gavle Umd

Karl't~d Upp\ala

L,r!d V~\te~.h

Skovdc Orcbro Sund\ vall o~tcr~ • .md Dotterbolag

H.lkonlxtl.rget AB AB. IC 1\ Hako'l. F:mam Hakon\k:opm.mncn\ C.aranu- ln\tltut 1\~

AB H.akvnd1

Bengt He1de!lborg -\B

ICAAB

Adrmrmtrer:Jr

affir~m.å~s1g samverkan melbn ICA.:.foretagen.

Huvudkontor 1

Stockholm, gemensamt med ICA-fcitbundet

Specialiserade dotterbolag HJalm~r Blomq~ r st AB BOD InduHner AB IC.\ B~run AB

ICA f tukt & Gr(Jn~.lkcr AB ICA-forl~gct AB

ICA Ro~tcn AB AD Kopm.um,u::~amt AB Sved C\lvk.lJd

!CA-köpmännen äger ICA-fciretagen, dels som medlemmar i !CA-förbundet, dels som aktieäga.J:e i det regionföretag inom vars område !CA-köpmannen har sin butik. !CA-köpmännen har majoritet i regionföretagens styrelser och i !CA- styrelsen, som är gemensam fcir ICA-fcirbundet och ICA AB. Verkställande organ får ICA-fciretagens samverkan är !CA-direktionen, som består av verk- ställande och vice verkställande direktörerna i regionföretagen och ICA AB.

Främsta plattformen för daglig sam- verkan mellan.ICA-köpmännen är re- gionfciretagens distributionscentraler (DC). Varje DC betjänar områdets ICA-butiker med varuförsörjning, marknadsföring, butiksutveckling mm.

Inom varje DC-område har !CA-för- bundet en medlemssektion med egen styrelse. Inom ramen får DC/med- lemssektionerna utvecklas den förmå- ga tilllokal anpassning och konkur- renskraft som är ett framträdande kän-

nemärke får !CA-köpmännen och

!CA-rörelsen. Allt enligt grundsatsen, att de enskilda !CA-köpmännens kon- takt med konsumenternas behov och önskemål är avgörande får hela verk- samhetens inriktning.

l -~

Utdrag ur /CA-stadgan

§ 2 !CA-rörelsens organisation [CA-rörelsen består av köpmän orga- niserade i ICA-forbundet och av detta förbunds organ och företag.

!CA-förbundet är uppbyggt som en ideell fOrening, i vilken varje medlem, kallad !CA-köpman, har en röst.

!CA-förbundet är geografiskt upp- delat i medlemssektioner (§ 6) med särskilda styrelser (§ 7). Övriga organ inom förbundet är förbundsrådet (§ 8), forhundsstämman (§ 9) och

!CA-styrelsen (förbunds- och bolags- styrelse enligt§ 10).

Förbundsstämman är !CA-förbun- dets högsta organ. Huvuddelen av denna utgörs av ledamöterna i med- lemssektionernas styrelser.

Förbundet driver sin verksamhet genom !CA-företagen. Dessa består av ICA Aktiebolag med dotterbolag.

!CA-förbundet skall genom aktie- innehav ha röstmajoritet i ICA Aktie- bolag. Därigenom garanteras förbun- det det avgörande inflytandet på !CA- företagens verksamhet.

ICA Aktiebolag har tre regionfore- tag som begärrar !CA-butikerna inom sina respektive regioner. Dessa re- gionforetag är:

ICA Eol Aktiebolag ICA Essve Aktiebolag ICA Hakon Aktiebolag

Varje regionfOretag driver distribu- tionscentraler (DC), vilkas verksam- hetsområden skall sammanfalla med medlemssektionernas.

!CA-köpman skall äga aktier i det regionforetag, inom vars verksam- hetsområde han driver sin rörelse.

Varje regionfOretag skall ha sin sty- relse och sin verkställande direktör for det praktiska genomfOrandet av !CA- styrelsens allmänna riktlinjer och mål.

!CA-köpmännen skall ha majoritet i regionforetagens styrelser. Ledamö- terna utses bland !CA-köpmännen inom respektive region. Varje region- styrelse väljer inom sig en ordforande, som är självskriven ledamot av !CA- styrelsen.

ICA Aktiebolag har dessutom dot- terbolag, specialiserade på bl a till- verkning, import och forlagsverk- samhet.

Kallelse l CA Aktiebolag

Bolagsstäm ma

Ordinarie bolagsstämma för ICA Aktiebolag äger rum onsdagen den 11 juni 1986 på Skandia, konferenscentret, Sveavägen 44, Stockholm, med början klockan 11.00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga i bolagsstämmans förhandlingar skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 30 maj 1986, dels anmäla sig hos styrelsen under adress: ICA Aktiebolag, Box 6187, 10233 Stockholm eller per telefon 08-7284000 senast klockan 13.00 måndagen den 9 juni 1986. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tilWilligt och i god tid före fredagen den 30 maj 1986 ha inregistrerat aktierna i eget namn får att kunna deltaga i stämman.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå måndagen den 16 juni 1986. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB tisdagen den 24 juni 1986 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.

Åke Bondesson (t h) avgick vid l CA-stämman 1985 som ordförande i l CA-styrelsen. Här hälsar han sin efterträdare, Rolf-Erik Hjertberg, välkommen in i uppgiften.

15