INNEHÅLL:
510 5
'Ul!3Ei ~ .r.i.S VERICSAMHE'!I'
! SAMMANDRAG
510 6
WDs KOMMENTAR
SID 8
85 MIUOt.U~ KUNDBESÖK
SID 13
PERSGI'.lAl,
~1110f-rt!S$aO~~~fJ5M, IP~OiiimK1'n/nii'i!.i
51016
VEM AN~·le~ ~rE~ VILKA i.Ä.K~Mf.l'J~H.';
510 22
f~u'!i ~.,;.~ttl4 SAivUii!U~ Y:T!i!
ruil!:.: J j S3~etVA2l)!Ef',3
SJD 14
M~&.!Ö KrrtAV :?A ~flUl CIU~U"!E~,
'fJLUiiL!trt·HN~
OCH DISTRIBUTION
SJD 17
FÖRYt\LTN~NG.SB[:RÄT't~LS~
SID 58
SID 65
G~UNDER FÖR ~JE RKSiAMH lTf.~~
• •
• •
~ 995 ARS VERKSAMHEJ l SAMMANDRJ'\G
Apoteksbolagets omsättning var 1995 cirka 20,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 10,2 procent. Försäljningen av läkemedel var cirka 17,4 mil- jarder kronor.
I slutet av året offentliggjor- des två utredningar om fram- tidens läkemedelsförsörjning -
"HSU2000; Reform på recept"
och" Apoteksbolagets framtida roll". Riksdagens beslut för-
APOTEKSBOLAG!'.:T AB
Omsätt~i~g. mk~
Läkemedel mot recept Försäljning, sluten vård Läkemedel utan recept Fria handelsvaror
väntas under 1996. Apoteks- bolaget kommer i betydande utsträckning att påverkas av dessa beslut fr o m 1997.
Under 1995 gick ADA AB samman med det finländska grossistföretaget Oy Tamro Ab.
Genom denna affär bildades ett av norra Europas största företag för distribution av läke- medel och hälsovårdsproduk- ter. Avsikten är att Apoteksbo-
1995
13 802 2 188 1487 1400 Kostnadsfria för brukningsartiklar 1343
Specialdestinerade livsmedel 85
Övrigt 285
Tctililt 20 590
Resultllt, mkl
Rörelsen 296,0
Fastighetsförvaltningen 151,0
Finansiella intäkter och kostnader 4,4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 451,4
P12rsonal
Antal anställda, 31 december respektive år 11 187 Medelantal anställda årsarbetare 9 565
KONCERNEN
Omsättning mkr 20 603,7
Resultat före skatt mkr 575,9
Medelantal anställda årsarbetare 9 588
laget på sikt ska reducera sitt aktieinnehav i Tamro som idag uppgår till45,5 procent.
Som ett led i Apoteksbo- lagets strävan att renodla verk- samheten såldes under 1995 bolagets samtliga placerings- fastigheter - fastigheter där Apoteksbolaget inte driver egen verksamhet.
1994 Förändring OJo
12 171 13,4
2 188
1391 6,9
1364 2,6
1203 11,6
77 10,4
295 -3,4
18 689 10,2
352,1 -15,9
40,2 275,6
42,7 -89,7
435,0 3,8
11196 9 525
18 753,6 9,9
512,3 12,4
10 148
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 • 5
Under 1995 tonade Apoteks- bolaget fram för allmänheten på två sätt. Dels som en effektiv och serviceinriktad apoteksverksam- het, dels som ett ur ledningssyn- punkt ifrågasatt företag.
Apoteksverksamheten i Sve- rige fungerar mycket bra och den bedrivs tilllåga kostnader.
Vid internationella jämförelser framgår att vi i Sverige har lägre totala detaljist- och grossistmar- ginaler och därmed lägre distri- butionskostnader än de flesta länder i Europa. De årligen åter- kommande kundattitydmätning- arna visar mycket bra resultat.
Flera faktorer upplevs som ännu mer positiva 1995 än 1994.
Under senare delen av året ifrågasattes Apoteksbolagets roll och sättet att bedriva verk- samheten. VD Åke Hallman lämnade Apoteksbolaget i slu- tet av året.
Jag tillträdde som tillförord- nad VD i december 1995 och kan konstatera att Apoteks- bolaget är ett välfungerande bolag som fullgör sina uppgif- ter enligt avtalet med staten på ett mycket bra sätt. Medarbe- tarna är hängivna verksamhe- ten och utför ett mycket kom-
VCs KOMMENiAR
perent arbete så väl för kunder som för hälso- och sjukvården.
Apoteksbolagets kärnverk- samhet är att vara samarbets- partner till sjukvården och att bedriva en kvalitetssäkrad och effektiv verksamhet genom - att svara för en säker och
kostnadseffektiv försörjning av receptbelagda läkemedel i öppen vård
- att på entreprenadbas svara för en kostnadseffektiv för- sörjning av läkemedel och sjuk- och hälsovårdsrelate- rade produkter till sjukvårds- inrättningar
att tillgodose allmänhetens behov av egenvård genom receptfria läkemedel samt sjuk- och hälsovårdsrelate- rade produkter
- att svara för utveckling av läkemedelsdistributionsfor- mer och i samarbete med sjukvården svara för utveck- lingen av kostnadseffektiva läkemedelstera pi er
- att svara för information, ut- bildning och andra tjänster kring läkemedel och läkeme- delsanvändning till allmänhet och sjukvård, så att läkeme- delsbehandlingen optimeras.
6 APOTEKsBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
Apotekspersonalen har all- tid fokuserat sina insatser på kärnverksamheten. Hela bola- gets verksamhet inriktas nu på denna kärnverksamhet.
Idag pågår en intensiv dis- kussion om den framtida apo- teksvet ksamhetens inriktning.
Arbetet med att besvara de för Apoteksbolaget så viktiga re- misserna "Reform på recept"
(delbetänkade från HSU 2000) och "Apoteksbolagets framtida roll" (promemoria från social- departementet) påbörjades i slutet av året. Fortfarande vet vi inte om sjukvårdshuvudmän- nen kommer att få ett samlat kostnadsansvar för läkeme- delsförsörjningen i såväl sluten som öppen vård. Det är heller inte beslutat om apotekens en- samrätt på försäljning av receptfria läkemedel luckras upp eller ej.
Kostnaderna för läkemedel i
öppen vård ökade med drygt 13
procent medan antalet expe-
ditioner ökade med endast 3
procent. Förklaringen ligger lik-
som tidigare år i att nya och
dyrare, men förhoppningsvis
också mer effektiva, läkemedel
snabbtvunnit marknadsandelar .
Apoteksbolaget spelar bl a genom sin medverkan i läke- medelskommitteerna en bety-
struktivt sätt, men också med en kraftfull egen handlings- kraft, skall kugga in i den totala
när det gäller att ta till vara de egna förutsättningarna för ännu högre effektivitet och en ännu bättre kvalitetssäkring.
Företaget står väl rustat att möta förändringar. Förutsätt- ningarna finns främst i perso- nalens höga professionella kompetens, k valiteten i kund- arbetet och förankringen i den lokala sjukvården. Till detta kommer stora satsnitl.gar på IT-området som ger förutsätt- ningar för ytterligare kvalitets- förbättringar och effektivise- ringar.
Inom Apoteksbolaget kom- mer vi, inom ramen för ett för- nyat avtal med staten, även delsefull roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det är i fortsättningsvis att kraftfullt en rationell och kostnadseffek- grunden positivt att Apoteks- verka för en rationell och säker tiv läkemedelsterapi. bolaget genom dessa remisser läkemedelsförsörjning.
En viktig utgångspunkt för utsätts för diskussioner om ett Apoteksbolagets remissvar är ökat konkurrenstryck. Det att vi på ett positivt och kon- skärper kreativiteten ytterligare
Lars-Steffen Kull
TILLFÖRORDNAD VD
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 • 7
85 M~LJONER KUNDBESÖK
Apoteksbolagets uppgift Apoteksbolaget ansvarar med ensamrätt för detaljhandeln med läkemedel i Sverige. Under 1995 var omsättningen drygt 20 mil- jarder kronor.
Bolaget ägs till två tredje- delar av staten och till en tred- jedel av Apoteksbolaget AB:s
ken service som ska ingå. Idag finns 4 7 procent av apoteken i anslutning till sjukhus eller vårdcentraler.
Apoteken i Sverige har skyl- dighet att tillhandahålla alla läkemedel - både receptför- skrivna och receptfria - som är godkända för försäljning
Omkring 32 miljoner av dessa kunder hade recept.
:"Ansvar flyttas så långt ut i
organisationen som möjligt.
Apotekens roll i relation till såvälläkare som patienter är att ge information och råd. Vi ska underlätta för läkaren att välja rätt läkemedel och vi ska under- lätta för patienten att använda läkemedlen på rätt sätt under hela den ordinerade perioden.
Patienternas möjlighet att få information muntligt och skrift- ligt har under de senaste åren
förbättrats avsevärt. Sedan drygt sju år tillbaka delas
tex behand- lingsanvisningar ut när läke- medlen expedieras.
Samtidigt tar vi tillvara fördelarna av stordrift och samordning.:~'
Pensionsstiftelse. A peteksbola- gets huvuduppgift är att i nära samarbete med sjuk- och häl- sovården erbjuda en god läke- medelsförsörjning och rådgiv- ning över hela landet. Priserna ska vara enhetliga och kostna- derna så låga som möjligt för både kunderna och samhället.
Riktlinjerna för försäljning- en a v läkemedel till allmänhe- ten och sjukhusen anges i ett avtal med staten. Läkemedels- servicen inom sjukhusen om- fattas inte av monopolet, utan förhandlas varje år med sjuk- vårdshuvudmännen, d v s lands- tingen. Utöver läkemedelspriset regleras i dessa avtal också vii-
landet. Dessutom erbjuder varje apotek kunderna ett komplette- rande sortiment av egenvårds- produkter.
Samma krav på servicenivå som vi har för receptbelagda läkemedel gäller också för de Småskalighet och stordrift kostnadsfria förbrukningsvaror Styrkan hos ett kedjeföretag som en del av våra kunder är bero- Apoteksbolaget är att kunna dra ende a v. Det gäller t ex vid nytta både av småskalighet och stomi, inkontinens och diabetes av stordrift. Vi strävar efter samt för speciallivsmedel som balans mellan den centrala och sojamjölk för mjölkallergiker.
lokala beslutsnivån. Ansvar flyttas så långt ut i organisa- tionen det är möjligt, samtidigt som fördelarna av stordrift, integration och samordning tas tillvara.
Apoteken i Sverige hade för- ra året 85 miljoner kundbesök.
Vilka varor ska vi sälja?
Vilka receptfria läkemedel som ska finnas i lager på det lokala apoteket avgörs genom över- enskommelser med den lokala sjukvården. Tillsammans gör man ett urval av produkter och
g o .APOTI:KSBOLAGE.T ÅRSREDOVISN!NG 1995
'
905 apotek och ett stort antal ombud gör det
I
- - -l l
möjligt att hålla en hög servicenivå över hela landet.
tar fram gemensamma råd för egenvård. Här spelar det natur- ligtvis också stor roll vilka varor kunderna efrerfrågar.
När det gäller varor som inte är läkemedel, s k handels- varor, har vi gjort ett urval av prisvärda produkter med hög
finns. Det innebär i anslutning till sjukvården, kommersiella miljöer och annan handel i bostadsområden. I flera fall har också apotek flyttats i de större städernas citykärnor, vilket givit möjlighet till sammanslagningar och ökat kapacitetsutnyttjande.
-'-'1 Sveriges Kundbarometer
undersöktes attityderna till120 stora svenska företag. Apoteksbolaget placerade sig bland de tio främsta.,~
kvalitet. Apotekets storlek, den lokala efterfrågan och samar- betet med hälso- och sjukvårds- personal avgör urvalet för varje apotek.
Alla handelsvaror som säljs på svenska apotek genomgår en kvalitetskontroll. Apoteksbo- lagets laboratorium i Stockholm gör en noggrann genomgång av produkterna ur funktions-, hälso- och miljösynpunkt innan de tas in i sortimentet.
90.5 apotek, l 050 ombud Apoteksnätet i Sverige har ge- nomgått en krafrig expansion och strukturförändring de senaste decennierna. Sedan Apoteksbolaget bildades 1971 har i genomsnitt tio apotek till- kommit varje år.
Nyetableringarna följer na-
Idag finns totalt 905 apotek i Sverige. 102 av dessa är sjukhus- apotek. För 25 år sedan fanns endast ett fåtal sådana. Sjukhus- a poteken har i de flesta fall ä ven expedition till allmänheten, vil- ket ger möjlighet att expediera läkemedel omedelbart i sam- band med läkarbesöket.
För att nå ut effektivt till alla delar av landet finns l 050 apoteksombud på orter där det saknas ekonomiskt underlag för att öppna apotek. Oftast är detta naturligtvis en glesbygds- service, men ombuden finns ibland också som komplement till apoteken i mer tättbebygg- da områden.
De viktigaste kriterierna för etablering av apoteksombud är avståndet till närmaste apotek och antal boende i området.
deln och resten inom övrig handel eller i några fall post och SJ. Förutom utlämning av receptläkemedel, som närmas- te apotek iordningställt och paketerat, säljer apoteksom- buden vissa receptfria läkeme- del i kommission. Dessutom har vi en försöksverksamhet med åtta s k apoteksshopar enbart inriktade på egenvårdskunder.
Precis som när det gäller alla andra delar av verksamheten följer vi med hjälp av under- sökningar noga upp vad våra kunder tycker om tillgänglig- heten. 1995 frågade vi 15 000 kunder hur enkelt man anser att det är att ta sig till apoteket.
Den genomsnittliga uppfatt- ningen var 8,7 på en 10-gradig skala.
God tillgänglighet är emel- lertid inte bara en fråga om var apoteken är placerade utan också en fråga om öppethål- lande, jour och beredskap. För alla apotek gäller att öppetti- derna ska anpassas till kunder- nas behov och stå i rimlig pro- portion till kostnaderna. Apo- tek som ligger i anslutning till sjukvård anpassar öppethål- landet till sjukvårdshuvud- mannens önskemål, liksom apotek i kommersiell miljö an- passar sig till övrig handel i turligtvis alltid principen att Omkring 80 procent av ombu- närområdet.
apotek ska finnas där kunderna den finns inom livsmedelshan- Begreppet tillgänglighet inne-
10 • APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
Ett temaår kring en av de stora folksjukdomarna
Varje år genomför vi i samarbete med sjukvården ett temaår inom ett särskilt område.
Allergi är en av de stora folksjukdomarna. Man beräknar att ungefär var
tredje svensk har pro- blem med allergi eller annan överkänslighet.
Därför var det natur- ligt att temaåret 19 9 5 fokuserade på dessa problem. Tiotusentals människor runt om i landet engagerade sig.
Antalet allergikommit-
teer fördubblades tex
AllergiäTet genomfördes tillsammans med Astma- och Allergiför- bundet, Folkhälsoinstitutet, Livsmedelsverket och Svenska Läkare-under året. Tidigare år
sällskapet_har vi bl a haft diabetes, astma, hudsjukdomar och
demens som tema. Även där har vi strävat efter att öka
kunskaperna och lösa problem som hänger samman
med användningen av läkemedel. 'i'
fattar, som vi ser det, också andra faktorer: Hur apoteks- lokalerna är disponerade, hur varorna exponeras och i vilken utsträckning personal med far- maceutisk kompetens finns till hands.
Närmare marknaden Apoteksbolaget strävar som sagt efter att dra nytta av både småskalighet och stordrift.
Verksamheten drivs och ska framöver i ännu högre grad drivas decentraliserat. Som ett första led i att komma närmare marknaden och föra ut ansvar för drift och genomförande bildade vi förra året fyra regio- ner med kontor i Malmö, Göte- borg, Umeå och Stockholm.
Apoteksgrupperna och apo- teken fångar upp kundernas krav och förväntningar. Region- kontoren analyserar dessa och sätter därefter mål inom områ- den som tillgänglighet, service, kvalitet, professionalism och effektivitet. Flexibilitet är alltid ett nyckelbegrepp. Det gäller att snabbt kunna anpassa apo- teket till förändringar mom kommun, sjukvård eller på samhällsövergripande nivå.
Vår roll i totalförsvaret Apoteksbolaget har i uppdrag att planera för apotekens verk- samhet i en kris- eller krigs- situation. Vi ska förbereda läke- medelsdistributionen i krig och utföra försvarsförberedelser.
Detta regleras dels i avtal med staten, dels i avtal med för- svarsmakten, Socialstyrelsen, Överstyrelsen för civil bered- skap, Läkemedelsverket och Sta- tens Räddningsverk.
Apoteksbolaget har i uppdrag att förbe- reda distributionen av läkemedel i krig.
Apoteksbolaget får i hän- delse av krig ett utökat ansvar för distributionen av läkeme- del, vilket förutsätter att vi bedriver en utbildnings- och övningsverksamhet i fred. Bo- laget deltar bl a fortlöpande i övningar som anordnas inom totalförsvaret. Tyngdpunkten i
12 ' APOTEKSBOLAGI:T ÅRSREDOVISNlNG 1995
våra åtaganden är inköp, lager- hållning, omsättning och kon- troll av försvarsmaktens bered- skapsläkemedeL
För att undvika att läkeme- del kasseras i onödan omsätts de varor på läkemedelscentralerna som ingår i vårt ordinarie sorti- ment via grossister och apotek till allmänheten och sjukvården.
Många av de beredskapslagrade läkemedlen behövs emellertid i så stora kvantiteter att den svens- ka marknaden inte räcker till för att omsätta dem. Sådana läke- medel lagras därför under så goda betingelser som möjligt och under så lång tid som mö j- ligt. De analyseras och kontrol- leras regelbundet och när ett pre- parat inte får godkänt analysre- sultat, kasseras det.
Apoteksbolaget har också ett inspektionsansvar för de läkemedel som Socialstyrelsen beredskapslagrar för den civila hälso- och sjukvården. Under 199 5 utökades vårt uppdrag till att omfatta även inventering av dessa lager.
Vi svarar också för försörj-
ningen av läkemedel till svens-
ka militära förband i interna-
tionella verksamheter.
PER.SONAi., PaOfESSIONAUSM, PRODUKTIVnEJ
53 miljoner receptposter möjligt ut läkemedlet efter Personalens kompetens är helt kontakt med läkaren. Service- avgörande för en effektiv och graden - d v s andelen recept säker läkemedelsanvändning. som kan expedieras vid första Därför har våra anställda en besöket - har under de senaste hög grundutbildningsnivå. 53 tio åren aldrig understigit 96 procent har t ex farmaceutisk procent. De få kunder som
"Andelen recept som kan expedieras vid första besöket har under de senaste tio åren aldrig
understigit 96 procent. '
9utbildning på akademisk nivå.
Under 1995 expedierade vi 53 miljoner receptposter. Apo- tekspersonalen ska i varje en- skilt fall förvissa sig om att kunden får rätt läkemedel, i rätt dos och styrka, samt att kunden vet hur läkemedlet ska användas. Bristande kunskap och missuppfattningar hos våra kunder kan ibland leda till att medicinerna används fel eller skapa en överdriven rädsla för biverkningar. Här har perso- nalen också en viktig uppgift att fylla genom att ge informa- tion och svara på frågor.
När ett läkemedel inte finns i lager på apoteket, t ex bero- ende på att grossisten inte kan leverera, byter apoteket om
inte får sina receptläkemedel redan vid första besöket på apoteket, expedieras nästan alltid inom 24 timmar.
Kunder som har många läke- medel kan ofta erbjudas att förvara recepten på apoteket.
Apotekspersonalen ser då till att de aktuella läkemedlen finns i lager när det är dags för för- nyad expedition.
Apoteken har också ett an- svar när det gäller bedömning- en av de recept som läkarna för- skriver. Varje recept granskas ur rimlighetsaspekt innan det ex- pedieras. Vid en undersökning som gjordes nyligen granska- des över 70 000 recept från apotek över hela Sverige. En hel del av de fel som då upp-
täcktes var relativt triviala och kunde rättas av farmaceuten ensam eller efter samtal med kunden. Cirka 3 procent av recepten innehöll dock så- dana felaktigheter beträffande läkemedelsval, dosering, inter- aktioner o s v, att de inte kunde expedieras utan ytterligare kontakt med läkaren.
Eftersom vi expedierar över 50 miljoner receptposter på apoteken betyder det att vår per- sonal upptäcker och åtgärdar cirka 1,5 miljoner sådana fel under ett år.
Dosexpedition till närmare 80 000 människor
Äldre människor med många läkemedel kan ha svårt att hålla reda på de olika prepa- raten. Då underlättar vår dos- expedition, som innebär att alla läkemedel som ska tas samti- digt packas tillsammans i sär- skilda dospåsar eller brickor.
Systemet innebär lägre läke- medelskostnader, eftersom apo- teken kan använda stora för- packningar och genom att läke- medel inte behöver kasseras.
Baserat på svenska erfarenheter har en liknande service börjat
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 • 13
utvecklas i andra europeiska länder under de senaste åren.
Bättre service, högre effektivitet Sedan Apoteksbolaget bildades 1971 har personalens totala arbetstid minskat, samtidigt som man ger allt fler kunder service. Produktiviteten har ökat med mer än 65 procent sammantaget, vilket är en be- tydligt snabbare utveckling än i övriga delar av handeln.
Den kraftiga produktivitets- förbättringen har varit möjlig genom de samordningsvinster som ett kedjeföretag erbjuder.
En fortsatt teknisk och organi- satorisk utveckling inom före- taget kommer att leda till ytterligare effektivisering av
Kunskaperna måste ständigt förnyas Förändringar i verksamheten och nya arbetsuppgifter kräver fortlöpande utveckling av per- sonalens kunskaper och kom- petens, framför allt inom om- rådet farmaci men även inom informationsteknologi, ekono- mi och personalfrågor.
\l l
··-- - -~ l
Som
första
detaljistkedja i Sverige instal- lerade vi under 1995 ett helt nytt auto- matiserat system för varubeställning. Det innebär att när en vara säljs, registreras dettai
någon av kassorna och samtidigt uppdateras lagret.läkemedelsdistributionen. Den farmaceutiska fortbild- Andra generationen data pro- ningen sker till största delen i gram för receptregistrering har de olika apoteksgrupperna, t ex utvecklats och installerats där utbildningen i bl a farma- på apoteken med början under kologi och farmakoterapi sam- 1995.Dettakommerytterligare ordnas. Huvuddelen av utbild- att förbättra möjligheterna att
utveckla de logistiska och admi- nistrativa funktionerna.
ningen består av självstudier i kombination med uppsamlings- seminarier. De senaste åren har
14 • APOTEKSBOI.AGET ÅRSREDOVISNING 1995
vi också med hjälp av modern informationsteknik utvecklat interaktiva utbildningsprogram inom flera terapiornråden. Mag- och tarmsjukdomar, hudsjuk- domar och smärta är några exempel.
Under 199 5 startade med- arbetarskolan, en företagsintern utbildning för nyanställda som inte har farmaceutisk grundut- bildning. Målet är att nya med- arbetare ska få kunskap om viktiga områden som t ex ser- vice, varuekonomi, sortiment och exponering. Utbildningen omfattar tio timmar i veckan under de första sex månaderna.
Därefter genomgår den anställ- de en individuellt anpassad ut- bildning som är inriktad på den aktuella befattningen.
Decentralisering och styrning genom mål medför särskilda krav på utveckling av chefernas kompetens i förändringsarbete, affärsmannaskap och organisa- tionsutveckling. Vi har därför sedan ett antal år också en kvalificerad chefsutbildning
inom företaget. •
Apotekspersonalen - en viktig länk mellan läkare och patient
Det finns framför allt en anledning till att apotekens service rankas så högt i oberoende undersökningar:
Att var och en av våra 11187 anställda är engage-
rad i sitt arbete. Att man fungerar som en länk mellan läkare och patient.
19 9 5 expedierade vi t ex 53 mil j o ner receptposter.
I varje enskilt fall ska apotekspersonalen se till att kunden får rätt läkemedel i rätt dos och styrka.
Cirka 3 procent a v alla recept innehåller någon form av fel som gör att läkaren måste kontaktas.
Det betyder att vår personal upptäcker och åtgärdar
runt 1,5 miljoner allvarliga fel under ett år. 'i'
VEM ANVÄNDER VILKA LÄKEMEDR:L?
Hur ser läkemedels- konsumerar kvinnor mer läke- 4 läkemedel till män. Männen användningen i Sverige ut? medel än män. Olika läkemedel börjar nu i hög grad behandlas 40 procent av befolkningen be- dominerar i olika skeden av för hjärt- och kärlsjukdomar.
höver inte några receptbelagda livet och konsumtionen ökar Aven konsumtionen av smärt- läkemedel alls. 35 procent häm- med åldern. Upp till fyra års lindrande och lugnande medel tar ut ett eller två läkemedel per
år, medan 2 procent hämtar ut 30 läkemedel eller mer per år.
ålder är infektionssjukdomar vanliga, vilket gör att antibio-
tika dominerar. Läkemedel mot
De tio mest dlda llkemec!len
eoor--- ---,
700 600 500 400 300 200 100
Losec Pulmlcort Cipra- Alvedon lmicran Geno- Renitec Plendil Seloluln Zentac
Turbuhaler mil tropin Zoc
Läkemedel för att behandla sjukdomar i luftvägarna, främst
ökar. För kvinnornas del inriktas behandlingen mot olika klimak- teriebesvär. Östrogen och medel mot sjukdomar i nervsystemet svarar .för en stor del av kon- sumtionen.
I 70-årsåldern dominerar fortfarande läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar hos män. Andra stora läkemedels- grupper är medel mot sjukdo- mar i nervsystemet, mage/tarm samt luftvägssjukdomar. Aven sjukdomar i nervsystemet och
matsmältningsorganen är de läkemedelsgrupper som står för störst andel av vår försäljning.
De omsatte under 1995 3,1 re- spektive 2,8 miljarder kronor.
En annan stor läkemedels- grupp är medel för behandling av hjärt- och kärlsjukdomar, som omsatte 2 miljarder kro- nor förra året. Därefter kom- mer läkemedel mot sjukdomar i luftvägarna på 1,9 miljarder.
astmamedel och hostmedicin, kvinnorna har i den här ålders- är också vanliga. I t ex ålders- gruppen behov av behandling klassen 25-29 år utgör fortfa- för hjärt- och kärlsjukdomar.
Användningen av receptbe- lagda läkemedel är starkt rela- terad till åldern. Generellt sett
rande antibiotika och läkeme- del mot luftvägssjukdomar en betydande del av konsumtio- nen. En stor del av kvinnornas läkemedelsanvändning utgörs nu av preventivmedel och me- del för behandling av olika sjuk- domar under graviditet.
Konsumtionen av läkemedel ändrar karaktär i 50-årsåldern.
I genomsnitt skrivs det då ut drygt 7 receptbelagda läkemedel per år till kvinnor, järnfört med
16 APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
En betydande del av konsum- tionen utgörs av smärtlind- rande medel och medel för be- handling av ångest och oro.
Läkemedelsförsäljningen under 1995
Det finns idag drygt 3 000 god- kända läkemedel i Sverige och ungefär 2/3 av dem är recept- belagda. För att ett läkemedel ska kunna säljas måste det vara godkänt av Läkemedelsverket.
•
•
•
•
Hemsjukvård för 80 000 människor
Många patienter kan idag vårdas i hemmet istället för på sjukhus. Det ger möjlighet till en ökad livskvalitet, samtidigt som belastningen på sjukvården minskar.
En förutsättning är en väl fungerande hemsjukvård, där apoteken fyl- ler en viktig funk-
tio n genom distri- bution av läke- medel och teknis- ka hjälpmedel till patientens hem.
Vi dosförpackar
läkemedel, leve-
rerar näringstill-
försel i storpåsar,
bereder läkemedel för injektion med hjälp av bärbara
pumpar m m. Eftersom det i dessa sammanhang är
oerhört viktigt att utrustning och läkemedel verkligen
används på rätt sätt, informerar och utbildar vi både
vårdpersonalen och patienten själv. ·~
På den svenska marknaden finns cirka 170 läkemedelstill- verkare representerade.
Under 1995 ökade försälj- ningen av bl a läkemedel för be- handling av magsår, framför allt som ett resultat av ökad för- säljning inom undergruppen protonpumpshämmare, med
Resultatet för gruppen som helhet blev att försäljningen i volym ökade med drygt 50 procent och försäljningsvärdet med 7 5 procent, vilket totalt gör drygt 700 miljoner kronor . Två stora läkemedelsgrupper visade minskad försäljningsvo- lym under 1995; dels antiin-
'!J
Apoteksbolagets och de svenska grossisternas distributionsmarginaler
är bland de lägsta i Västeuropa.''
preparaten Losec och Lanzo.
Försäljningen av syrasekretions- hämmande medel som t ex Cimetidin och Zantac minska- de däremot. Ett undantag var medlet Pepcid som under förs- ta halvåret blev tillgängligt för egenvård. Sammantaget ökade magsårsmedlen i volym med 14 procent och i försäljningsvärde med 18 procent, vilket totalt gör strax över l miljard kronor.
Försäljningen av antidepres- siva medel förändrades tämli- gen dramatiskt under året.
Inom denna grupp ryms ett antalläkemedel som använts i mer än 30 år, men även flera nya preparat som saknar många av de relativt besväran- de biverkningar de äldre med- len har. Användningen av de nya läkemedlen har under senare år ökat mycket snabbt medan de äldre minskat något.
flammatariska och antireuma- tiska medel, som minskade med 2 procent, dels antibakteriella medel som minskade med 6 procent i volym och 4 procent i försäljningsvärde, vilket inne- bär en total försäljning för anti- bakteriella medel på knappt l miljard kronor. Orsakerna till den minskade försäljningen kan vara flera: Antibakteriella medel används framför allt i behand- lingen av övre luftvägsinfektio- ner, som kan variera starkt mel- lan åren. En okritisk använd- ning av dessa läkemedel kan också ge upphov till resistenta bakterier, vilket kan vara en bidragande orsak till den mins- kade användningen.
Läkemedelskostnaderna för individen och för samhället När nya läkemedel introdu- ceras är de ofta mer effektiva,
18 APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
men också dyrare. Denna för- skjutning mot dyrare läkeme- del är den främsta orsaken till att de totala läkemedelskost- naderna ökar.
En viktig förändring under året gällde kostnadsfördel- ningen för receptbelagda läke- medel mellan den enskilde patienten och samhället. Under 1995 ökade patientens andel till maximalt 160 kronor för det första läkemedlet och högst 60 kronor för varje läkemedel därutöver.
I ett större perspektiv bety- der detta att patientavgifterna för receptbe lagda läkemedel totalt ökade från 2,1 miljarder kronor 1994 till 2,7 miljarder kronor 1995 - en ökning med 31 procent. Samhällets kostna- der ökade från 9,6 till 10,7 miljarder, vilket innebär en ökning med l O procent.
För att läkemedelskostnaden ska bli så låg som möjligt både för kunden och samhället kr ä vs att läkare och patient känner till kostnaderna, sär- skilt när det finns alternativa läkemedel att välja mellan.
Läkemedelsanvändningen
- risker och konsekvenser
De flesta problem som kan upp-
stå vid läkemedelsanvändning
hänger samman med att läke-
medlen använts på ett olämp-
ligt sätt. Det kan resultera
1misslyckade behandlingar eller biverkningar och kan också leda till onödigt höga kostna- der. Därför är det väsentligt att ständigt arbeta för en bättre läkemedelsanvändning.
Läkemedel ska inte användas för mycket och heller inte för lite. Många anser att det an- vänds för mycket läkemedel i vårt samhälle. Överanvändning kan förekomma när det gäller vissa grupper av läkemedel, t ex lugnande medel av typ ben- sodiazepiner, antibiotika och blodtrycksmediciner. Överan- vändning kan också ske om läkemedelsbehandlingen inte avslutas i rätt tid. Det gäller främst äldre människor på vård- inrättningar som fortsätter an- vända läkemedellångt efter det att de skulle kunnat avsluta behandlingen.
T värtemot vad många anser är dock troligen underanvänd- ning av läkemedel ett större problem. Det har visat sig att underbehandling är vanlig vid t ex astma, förhöjda blodfetter och depression hos äldre. Detta leder ofta till onödigt höga kostnader inom sjukvården.
Här har läkare, apotek och pa- tient ett gemensamt ansvar.
Läkemedel kan också an- vändas på ett felaktigt eller icke optimalt sätt. Många under-
sökningar från såväl Sverige som andra länder tyder på att 5-1 O procent av alla inlagda på medicinkliniker har tagits in p g a läkemedelsmisslyckanden.
slutsatsen blir att informatio- nen om hur läkemedlet ska an- vändas inte varit tillräcklig, utan patienten behöver mer stöd
vårdas i hemmen. Avancerad hemsjukvård leder ofta till att patienterna får en ökad livs- kvalit et. Samtidigt kan sjuk- vårdskostnaderna minska.
Apoteken svarar för distri- bution av läkemedel och tek- niska hjälpmedel till patientens hem. \Ti bereder läkemedel för
De nya läkemedel som introduceras idag är resultatet av många års forskning. läke- medlen är ofta mer effektiva, men också dyrare. Denna förskjutning mot dyra re läke- medel är den viktigaste orsaken till att de totala läkemedelskostnaderna ökar.
medan behandlingen pågår.
Patienten ska känna sig trygg med läkemedelsbehand- lingen. Den ska lösa proble- men utan att vare sig biverk- ningar, praktiska problem eller kostnader blir alltför stora. Ur sjukvårdspersonalens synvinkel ska rätt läkemedel ges till rätt patient, i rätt dos, under rätt tid och till rätt kostnad.
Apoteken och hemsjukvården
Utvecklingen i samhället går idag mot att allt fler patienter
injektion med hjälp av bärbara pumpar, vi bereder storpåsar för näringstillförsel direkt in i blodet och vi dosförpackar läkemedel. För apoteken inne- bär denna utveckling ett större ansvar för service och infor- mation. Apotekspersonalen in- formerar och utbildar vård- personal och patienten själv för att säkerställa att utrust- ning och läkemedel används på rätt sätt. Kostnaderna för hemdistribution är inkluderad i Apoteksbolagets marginal.
Till patienter inom hemsjuk-
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 • 19
vården och äldreomsorgen erbjuder vi dosförpackade läke- medel. Denna service är ett led i apotekens arbete med att säker-
Läkemedelskronans fördelning.
receptbelagda läkemedel
öre
1990 19!14 1995
Industri Crossist
l ~k
ställa att kunden följer sm läkemedelsordination. För när- varande ger vi nästan 80 000 patienter denna service och en fortsatt utvidgning sker konti- nuerligt. Målgruppen beräknas till 11 O 000-140 000 personer.
Kommunerna har i och med
"Ädelreformen" ett samlat Om tillverkaren önskar att ansvarförlångsiktig service och läkemedlet ska omfattas av vård till äldre och handikap- läkemedelsförmånen, som gäl- pade. För att läkemedelshante- ler läkemedel på recept, sätts ringen ska bli så rationell och emellertid priset av Riksförsäk- säker som möjligt utvecklar ringsverket, i vissa fall utifrån
apoteken lokala arbetsrutiner ett referensprissystem. Pris- tillsammans med den medi- nivån på läkemedel i öppen cinskt ansvariga sköterskan.
Vid många sjukhem medverkar en farmaceut aktivt vid genom- gångar av läkemedel, vilket visat sig inverka positivt på behandlingsresultaten.
Prisnivån på läkemedel är låg i S verige
Som en del av Apotekbolagets ensamrätt att sälja läkemedel har vi också skyldighet att till- handahålla alla godkända läke- medel, oberoende av pris. Pris- sättningen på läkemedel är fri, det vill säga läkemedelstillver- karen beslutar själv om priset.
vård ökade med 2, l procent under 1995.
Läkemedlets pns till kun- den utgörs av summan av inköpspriset och vår distribu- tionsmarginaL För läkemedel totalt var marginalen under 1995 21,3 procent. Apoteksbo- lagets och de svenska grossis- ternas distributionsmarginaler är bland de lägsta i Västeuropa.
De låga marginalerna beror bl a på stordriftsfördelar, på en fortlöpande produktivitets- ökning och naturligtvis på det faktum att bolaget inte strävar efter högsta möjliga vinst.
20 • APOTEKSBOLAGF.T ÅRSREOOVISNING 1995
(
65 000 frågor om förgiftningar
"Vår treårige son har ätit av sin mormors hjärtmedi- cin. Vad ska vi göra?"
"Min man har blivit ormbiten. Ska vi åka till sjukhus?"
"Det kom just in en medvetslös patient på avdel-
ningen. Han har troligen fått i sig bekämpningsmedel.
Vilken behandling bör vi ge honom?"
Giftinformationscentralens apotekare och läkare
har jour dygnet runt, 365 dagar om året. De flesta
telefonförfrågningar kommer naturligtvis från
allmänheten, men vi hjälper också sjukhusen med
diagnos och förslag till behandling. 'i
ETT NÄRA SAM~RBETE MED SJUKVÅRDEN
Samarbete med alla Sve riges landsting
Läkemedel skrivs ut av läkare, tandläkare, tandhygienister och i vissa fall barnmorskor och
de läkemedel som köps in till den slutna vården. Finns det anledning diskuterar vi med läkemedelsföretagen för att nå fram till ett skäligt pris. Dess- distriktssköterskor. Drygt 40 utom medverkar vi till att sjuk- procent av alla recept skrivs ut
av offentligt anställda läkare i primärvården. Sjukhusens läka- re svarar för 30 procent, medan privatläkare, läkare inom före- tagshälsovården m fl svarar för övriga recept.
husen får rabatter på vissa läkemedel. Prisnivån på läke- medel i sluten vård ökade under 1995 med 1,4 procent.
Sveriges 102 sjukhusapotek drivs också av Apoteksbolaget.
Eftersom de flesta av dem även
~:;Prisnivån på läkemedel i öppen vård ökade med 2:J 1 procent
under 1995. Inom sjukvården var motsvarande siffra 1,4 procent.''
Apoteksbolaget har se~an det expedierar läkemedel till all- bildades 1971 haft avtal med mänbeten innebär det att pati- sjukvården om att ansvara för enten kan få sina ordinerade läkemedelsförsörjningen vid läkemedel direkt i samband
sjukhusen. med läkarbesöket. Kundunder-
De senaste nio åren har samt- liga landsting i Sverige haft ett sådantentreprenadavtaL I avta- len regleras utöver läkemedels- priserna också vilken service som ska ingå, t ex verksamhet i läkemedelskorrunitteer och pro- duktion av statistik.
Vi har i uppdrag av lands- tingen att granska priserna för
sökningar visar att apotek i anslutning till sjukvård är en mycket uppskattad service.
I samarbete med sjukvården och läkemedelsindustrin ut- vecklar apoteken endasför- packade läkemedel. Det gör hanteringen av läkemedlen säk- rare, mindre tid går åt för vård- personalen och man behöver
22 • APOTEKsBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
inte kassera läkemedel i samma utsträckning. Idag använder 43 procent av landets cirka 2 000 vårdavdelningar endas- förpackningar.
Opartisk information
Informationen till läkarna är av två slag. En mycket stor del kommer från läkemedelsin- dustrin och denna information handlar oftast om enskilda produkter och har ytterst ett kommersiellt syfte.
Den andra typen av infor- mation är den producent- oberoende, där Apoteksbolaget samarbetar med Läkemedels- verket, Socialstyrelsen och landstingen. Apotekens roll är här främst att förmedla den in- formation som tagits fram av Läkemedelsverket och läke- medelskorrunitteerna. Detta blir särskilt viktigt när det gäller nyregistrerade medel.
Läkemedelskommitteer, statistik och Läkemedelsboken
Den enskilde läkaren har idag svårt att överblicka och värde- ra alla preparat på marknaden.
Läkemedelskommitteerna är då ofta till stor hjälp. Över hela
'
landet medverkar apoteksper- grupper o s v. Vi kan också ta sonal tillsammans med allmän- fram förskrivningsstatistik för läkare och specialister i läke- vårdcentraler, läkargrupper och medelskommitteer. I kommit- enskilda läkare. Varje läkare har
medel måste specialtillverkas.
2-3 procent av alla läkemedel som skrivs ut på recept är så- dana som tillverkas efter läka- teerna granskas och jämförs
olika läkemedel och man re- kommenderar därefter vilka som bör väljas. Läkemedels- kostnaden är då också en viktig faktor i helhetsbedömningen.
Det integrerade datasystem som idag finns på alla apotek i både öppen och sluten vård ger unika möjligheter att följa läke- medelskonsumtionen såvällo- kalt som på riksnivå. Boken Svensk läkemedelsstatistik pro- duceras av Apoteksbolaget och här kan läkarna få en översikt av hur läkemedelsanvändningen
LÄKE MEDELS
BOKEN
~
95 96
ser ut i landet eller i det egna landstinget, hur den utvecklats under en viss tidsperiod, skill- nader mellan män och kvinnor, skillnader mellan olika ålders-
då möjlighet att studera sin egen res anvisningar.
Statens kostnader för läkemedelsförmåner 19S5
Totalt 12 505mkr
Rabatterade läkemedel 37%
Kostnadsfria läkemedel l!%
förskrivningsprofil och sätta in den i ett större sammanhang.
Vartannat år ger vi ut Läke- medelsboken som bl a innehåller överskådliga tablåer över läke- medelskostnaderna för olika behandlingar. Med hjälp av dessa jämförelser får läkaren snabbt en uppfattning om vil- ken kostnad behandlingen med- för och ser också om det finns andra billigare alternativ. I 1995 års utgåva av Läkeme-
Kostnadsfria f6rbrukningsartiklar och specialdest. livsmedel 1 '%
Frikortl7%
De receptläkemedel som in- dustrin inte tillverkar, sk ex- temporeläkemedel, framställs vid våra produktionsenheter i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm samt vid de större sjukhusapoteken.
Skälen till att ett läkemedel specialtilllverkas kan vara flera. Den aktiva substansen kan saknas bland de registre- rade preparaten. Den nödvän- diga beredningsformen kan delsboken har dessa kostnads- saknas- tabletter kanske finns, jämförelser utökats. Undersök-
ningar visar att boken används flitigt av läkarna och den får ett mycket högt betyg.
Många recept kräver special- tillverkning av läkemedel
Trots alla preparat på markna- den finns det tillfällen när läke-
medan en injektionsform be- hövs i behandlingen. Rätt styr- ka eller sammansättning kan saknas. Det är t ex vanligt vid behandling av barn eller när patienten behöver ett läkeme- del som inte innehåller något konserveringsmedel.
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 ,, 23
--
ft!HlJÖ~<R.AV fÅ PRODUKTIER, TILlV!HUCNBNG OCH DBSYRIIIlU!HON
En miljöpolicy som täcker hela verksamheten Apoteksbolagets miljöpolicy slår fast att apoteken i Sverige ska tillhandahålla miljöanpas- sade produkter utan att ge av- kall på funktion och produkt-
skapen liten om deras miljö- egenskaper.
Generellt sett anses läke- medelsanvändningen inte or- saka några stora miljöeffekter och detta har därför inte varit en högt prioriterad fråga för
kunna lämnas till material- återvinning.
säkerhet. Miljöaspekten ska miljömyndigheterna.
Förra året slutförde v1 en kartläggning av de varor vi säl- jer vid sidan av läkemedel, s k handelsvaror. Inte någon av våra handelsvaror innehöll äm- nen som innebär stora miljö- risker. Inga nya handelsvaror tas heller in i sortimentet utan miljögranskning. Om en vara innehåller olämpliga ämnen försöker vi få tillverkaren att byta ut dessa eller sänka hal-
"Apoteket säljer en mängd varor vid sidan av läkemedel. Inga n,ya produkter tas in i sortimentet utan
en noggrann miljö granskning. :;
9finnas med i alla delar av vår verksamhet.
Under 1995 har därför lokala miljöutbildningar hållits över hela landet och under 1996 ska vi utveckla vårt nät- verk ytterligare, så att det finns en kontaktperson i miljöfrågor för varje apotek.
Krav och ambitioner på produkter och förpackningar Läkemedelsverket har ansvaret för miljöbedömningen av såväl själva preparatet som förpack- ningen i samband med godkän- nande av ett läkemedel.
Läkemedlens effekter på människors hälsa är väl doku- menterade. Däremot är kun-
Vi har emellertid tagit initia- ten av dem.
tiv till en diskussion med re- Ett nära samarbete med våra presentanter för läkemedels- leverantörer är en förutsätt- branschen för att få en över- ning för ett bra miljöarbete.
blick över vilken information Under 1995 samlade vi t ex som är tillgänglig. flera stora leverantörer av hår-
Apoteken ska tillhandahålla och hudvårdsartiklar till en ge- alla godkända läkemedel och mensam miljödag, då vi disku- kan inte välja bort läkemedel terade möjligheterna att byta ut som har förpackningar som icke önskvärda ämnen.
inte är önskvärda ur miljösyn- punkt. Varje läkemedel måste också ha en bruksanvisning, vilket gör det svårare att ta bort ytterförpackningarna.
Vi har för avsikt att under 1996 informera alla leverantö- rer om vår miljöpolicy för för- packningar och vårt mål är att alla förpackningar på sikt ska
Alla förpackningar för han- delsvaror uppfyller idag bas- kraven i vår miljöpolicy. Det innebär att de kan lämnas till återvinning i de system som nu byggs upp runt om 'i landet.
Många kunder efterfrågar också s k refillförpackningar och apoteken erbjuder idag ett antal produkter på detta sätt.
24 • APOTEII-SBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
Hårda krav på våra produktionsanläggningar Apoteksbolaget har egen till- verkning av läkemedel vid pro- duktionsenheterna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå.
För konventionellt avfall finns ännu inga fastlagda rikt- linjer, utan vi avvaktar det åter- vinningssystem för förpack- ningar som är under uppbygg- nad i hela landet. Många apo-
"''V år miljöpolicy täcker hela
verksamheten: produkter, produktions- anläggningar, lokaler, distribution,
förpackningar och trycksaker.
Denna årsredovisning är ett exempel.,,
Samtliga anläggningar följer ett tek har dock egna rutiner för upprättat kontrollprogram och källsortering och återvinning lämnar miljörapport enligt mil- av sitt eget avfall.
jöskyddslagen till tillstånds-
myndigheten. Utsläppen till Distributionen till apoteken vatten består främst av lätt ned- koordineras effektivt brytbart organiskt material och Eftersom praktiskt taget alla är inte miljöfarliga. Utsläppen
av miljöskadliga ämnen tillluft är mycket små.
Alla apotek tar emot läkemedelsavfall Som en service till kunderna och a v milj ö skäl tar apoteken emot läkemedelsavfall, feber- termometrar och batterier, som sedan hanteras på miljömässigt bästa sätt. Det miljöfarliga av- fallet hamnar hos SAKAB för destruktion, medan läkemedels- avfallet förbränns i anläggning- ar med stränga miljökrav.
transporter till apotek går med lastbil ställer vi miljökrav även när det gäller distributionen.
Lastbilarna med Apoteks- bolagets produkter kör mer än 4 miljoner kilometer varje år.
Ett apotek får normalt en leverans per dag, men trans- porterna samordnas naturligt- vis så att varje lastbillevererar till mellan 10 och 20 apotek under en daglig körtur. Ett a vancerat logistiksystem ser till att bilarna är fyllda och att transportsträckorna blir så korta som möjligt.
26 • APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
Apotekslokalerna miljöanpassas
Apoteksbolaget har tagit fram riktlinjer för hur apoteksloka- ler ska miljöanpassas vid ny- byggnation och renoveringar.
Vid projekteringen av ett nytt apotek övervakar våra projekt- ledare att anvisningarna följs.
Att vi är på rätt väg tycker vi blev tydligt när vårt nya huvud- kontor Klarasvalan i Stockholm stod klart 1994. Här var ambi- tionen att i varje läge välja det mest förnuftiga materialet ur miljösynpunkt. I Naturskydds- föreningens bok Miljöanpassa kontoret presenterades nyligen Klarasvalan som ett bra exempel på en miljöanpassad arbetsplats.
400 ton miljöanpassade trycksaker
Allt papper som används i Apo- teksbolagets trycksaker är miljö- anpassat. Vi ställer också miljö- krav på tryckfärger m m. Både när vi själva trycker och när vi anlitar externa tryckerier.
Vår förlagsavdelning distri-
buerar omkring 400 ton tryckt
papper per år till apoteken i
form av broschyrer, kampanj-
material och kundtidningen
Apoteket. Allt detta är miljöan-
passat liksom papper utan tryck,
t ex skrivarpapper och etiketter.
FÖRVALTNINGSBERÄTTElSE
KONCERNEN
Under året avyttrades dotterföretaget ADA AB.
Bakgrunden till affären är följande. Under första halvåret 1995 diskuterades förutsättning- arna för en effektivisering av partihandeln.
Distribution av läkemedel, som fram till slutet av 1980-talet mestadels var av nationell karak- tär, har under senare år genomgått en omfat- tande omstrukturering.
Branschen har internationaliserats samtidigt som strukturrationaliseringar skett på det natio- nella planet. Bakom förändringarna ligger läke- medelsindustrins ökade koncentration och krav på effektiv distribution över större geografiska områden.
Distributörernas behov av att växa för att utnyttja stordriftsfördelar, tydligt manifesterat i de europeiska fusionsaktiviteterna, låg till grund för bedömningen av den nordeuropeiska situationen. Nyckeln till framgång och lönsam- het ligger i kostnadseffektivitet skapad genom stordriftsfördelar, inte minst på IT- området, men också i samordnad lagerhållning.
I juli tecknades en principöverenskommelse
om ett samgående mellan Apoteksbolagets dot- terföretag ADA och finländska partihandels- företaget Oy Tamro Ab. Affären genomfördes genom att Tamro beslutade om en riktad ny- emission av aktier mot apport. Före apporten lämnade Apoteksbolaget ett ovillkorat aktie- ägartillskott till ADA AB på 294 mkr. Detta till- skott användes till att förvärva de fastigheter som ADA nyttjar för sin verksamhet från Apo- teksbolaget. Samtliga aktier tecknades av Apo- teksbolaget som tillsköt samtliga aktier i ADA som apportegendom. Apoteksbolaget är efter affären den största aktieägaren i Tamro med 45,5 procent av aktierna. Apoteksbolaget kom- mer under 1996 att reducera sitt innehav till cirka 25 procent.
Vidare har under 1995 Pärlan Hotell AB och Aspviks Gård AB sålts.
Koncernen bestod vid utgången av 1995 huvudsakligen av Apoteksbolaget AB, IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB, Apoteksbolaget Kemi & Miljö AB, Kårhuset Pharmen AB och intressebolaget Oy Tamro Ab.
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 • 27
MODERBOLAGET
FÖRSÅLJNINGSÖVERSIK1~
Apoteksbolagets försäljning uppgick 1995 till 20 590 mkr (18 689), en ökning med 10,2 pro- cent (10,7). Av detta var 67,0 procent (65,1) försäljning till allmänheten mot recept.
Försäljningsöversikt. mkr
2 5 0 0 0 , _ - - - ,
1991 1992 1993 1994 1995
Försäljning av läkemedel utan recept svarade för 7,2 procent (7,5), fria handelsvaror för 6,8 procent (7,3) samt s k kostnadsfria förbruk- ningsartiklar och specialdestinerade livsmedel för 6,9 procent (6,8) 1995. Leveranserna till sjukhus uppgick till10,7 procent (11,7) av den totala försäljningen. Återstående 1,4 procent (1,6) utgjordes av försäljning av tjänster m m.
Försäljningens tördel'lliilg 1995,
total~
20 590 mkr
läkemedel utan recept 7%
28 • APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
Receptförskrivna läkemedel
~öppen vård Försäljningen av läkemedel mot recept i den öppna vården uppgick till13 802 mkr (12 171), d v s en ökning med l 631 mkr eller 13,4 pro- cent. Föregående år var ökningen l 397 mkr vilket motsvarade 13,0 procent.
Under första hälften av 1970-talet ökade antalet expedierade recipen till en topp på 42,1 miljoner (1975). Därefter var utvecklingen oregelbunden men trenden nedåtgående fram till 1987 då den bröts. I mitten av 1980-talet expedierades cirka 40 miljoner recipen årligen.
Sedan dess har antalet ökat och under 1995 expedierades 53,5 miljoner redpen (52,2) vilket är en ökning med 2,4 procent (5,0) jämfört med 1994.
Alltal
retept~oster,tusen
~ooo.---,
1991 1992 1!193 199.( 1995
Försäljningspriserna för receptförskrivna läkemedel var under 1995 i genomsnitt 1,8 pro- cent högre än föregående år, vilket i sin helhet är en effekt av producenternas prishöjningar.
1994 minskade försäljningspriserna för recept-
förskrivna läkemedel med 1,3 procent på grund
av att bolagets bruttomarginalsänkning den
l januari samma år översteg producenternas
prishöjningar under 1994. Antalet sålda för-
packningar ökade under 1995 med 2,9 procent
(3,5). Förskjutningen av försäljningen mot
varor med högre priser, d v s försäljningsök-
ningen rensat för volym- och prisförändringar, uppgick till 8,3 procent (10,6).
s luten vård
Faktureringen till enheter inom den slutna vården, d v s via sjukhusapotek, uppgick 1995 till 2 188 mkr (2 188), vilket innebär oföränd- rad nivå jämfört med föregående år. Under 1994 ökade försäljningen med 103 mkr eller med 4,9 procent.
Antalet expeditioner minskade med 2,4 pro- cent (-4,7) jämfört med 1994. Minskningen från cirka 4,6 till cirka 4,5 miljoner expedi- tioner är delvis en effekt av den pågående utvecklingen av slutenvården med bl a kortare medelvårdtid och färre antal vårdplatser.
Läkemedel utan recept
Vissa läkemedel får säljas utan att en läkare har förskrivit dem. De omfattas då inte av läkeme- delsförsäkringen. Men läkare kan även förskri-
A?Ol'IE":St\OlAGEVS IFÖRSÄUI\I~NG 1~S5
Mkr - - - -
Försäljning till allmänheten - läkemedel mot recept
- kostnadsfria förbrukningsartiklar och prisnedsatta livsmedel - läkemedel utan recept - fria handelsvaror Försäljning till sjukhus
Försäljning av tjänster, egen produktion m m 5umma
ii=örsälj:"i!ngsöktdeg 1 ggs
Volymförändring
va receptfria läkemedel och i dessa fall utgår statlig subvention och försäljningen ingår i receptförsäljningen. Försäljningen av läkemedel utan recept uppgick 1995 till l 487 mkr (l 391), vilket var en ökning med 96 mkr (83) eller 6,9 procent (6,3) .
Prishöjningarna för läkemedel utan recept blev 5,3 procent (9,1) under 1995. Förskjut- ningen av försäljningen mot läkemedel med högre pris uppgick tilll,2 procent (1,8).
Sedan ett antal år tillbaka är tendensen att antalet receptfria läkemedel, s k OTC-produk- ter, ökar. Denna utveckling drivs på av läke- medelsindustrin liksom också av myndigheter- na, som kan minska sina kostnader för subven- tioner.
Fria handelsvaror
Försäljningen av konsumentförpackade fria handelsvaror uppgick 1995 till 1400 mkr (l 364), en ökning med 36 mkr (74) vilket
1995
13 801,7
1 428,6 1 486,6 1 400,0 2 187,9 285,0 20 589,8
1994
12 171,1
l 280,0 l 390,5 l 364,0 2 187,5 295,5 18 688,6
Mkr 330,0
Förändring Ofo
13,4
11,6 6,9 2,6
- 3,6 10,2
Ofo 1,8 Förskjutning av försäljningen mot varor med högre priser
Producenternas prishöjningar
l 185,7 414,0
6,3 2,2
Marginalsänkning -18,0 - 0,1
Försäljning av tjänster, egen produktion m m -10,5
Summa
försä~jningsökning1 901,2 10,2
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 o 29
motsvarar 2,6 procent (5,7). Volymen mätt i antalet förpackningar blev något lägre än föregående år, en minskning med 0,1 procent (0,3). Försäljningspriserna för fria handels- varor höjdes med 3,3 procent (2,0).
Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel
Apoteksbolaget ombesörjer även distributionen av kostnadsfria förbrukningsartiklar, främst hjälp- medel vid stomi eller inkontinens samt diabeti- kers tekniska hjälpmedel, och specialdestinerade livsmedel som t ex sojamjölk för mjölkallergiker.
1995 blev faktureringen för denna verksamhet 1 429 mkr (1 280), vilket är en ökning med 149 mkr (132) eller 11,6 procent (11,5). Volym- ökningen från cirka 3,2 till 3,3 miljoner mätt i antalet varuposter motsvarar 3,1 procent (4,6).
Priserna ökade i genomsnitt 3,9 procent (1,5).
Bruttoöverskott
Bruttoöverskottet, d v s intäkterna minskade med varukostnaderna, blev 4 576 mkr (4 378), vilket är en ökning med 4,5 procent(- 2,3). Det
Utveckling av bruttomarginalen,
%30
,_
...-~--"""""'
' \ \
"~·
15
lO
motsvarar en bruttomarginal på 22,2 procent (23,4 ). Varukostnaderna uppgick totalt till 16 014 mkr (14 311). Detta är en ökning med 11,9 procent (15,5).
Rörelseresultat
Övrigt Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick Övrig försäljning under år 1995 uppgick till till 296 mkr (352) vilket är en minskning med
285 mkr (296). 56 mkr ( - 425).
Rörelsekostnaderna ökade från 4 026 mkr RESULTATÖVERSIKT till 4 280 mkr, vilket motsvarar 6,3 procent Försäljningen har visat en stabil ökning sedan (8,7). Fördelningen framgår av följande tabell:
1986. Försäljningsökningen består av större volymer, höjda försäljningspriser och en för- skjutning mot varor med högre priser. Av dessa faktorer är volymökningen och förbrukningen av varor med högre priser de mest betydelse- fulla för försäljningsökningen. Denna tendens är ett uttryck för ökad användning av läkemedel, framför allt nya mer verkningsfulla men dyrare läkemedel. Tendensen är densamma i övriga delar av västvärlden.
Personalkostnader Hyror
Övriga kostnader
Avskrivningar enligt plan
1995 Mkr 2 871
333 898 4102
178 4 280
1994 Föränd- Mkr ring%
2 673 7,4 347 -4,0
867 3,6
3 887 5,5
139 28,0 4 026 6,3
Prisökningarna har däremot totalt sett varit Personalkostnaderna ökade under året med 7,4 små och inom vissa områden har det förekom- procent. Denna förändring består dels av en löne- mit betydande prissänkningar. kostnadsökning på 5,9 procent dels av en ökning
30 • APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
PENSIONSKOSTNADER UTÖVER FOLKPENSION OCH ATP
Mkr
Utbetalda pensioner
Avgifter till Apotekskoncernens försäkringsförening
Gottgörelse från pensionsstiftelsen Pensionsko s tnad
av kostnaden för de lagstadgade arbetsgivarav- gifterna med 11,9 procent. Av ökningen i arbets- givaravgifter förklaras drygt 5 procent av den
under 1995 införda allmänna löneavgiften. Pen- sionskostnaderna har beräknats till 6 procent av lönekostnaderna och uppgår till cirka 122 mkr (116). Delkomponenterna i pensionskostnaderna redovisas i tabellen högst upp på denna sida.
Hyreskostnaderna minskade från 34 7 mkr till 333 mkr 1995, vilket motsvarar 4,0 pro- cent. Detta förklaras i sin helhet av den lägre hyresnivå som uppnåddes vid flyttningen av huvudkontorets lokaler i centrala Stockholm.
Övriga kostnader i rörelsen ökade med 3,6 pro- cent. Den betydande ökningen av avskrivning- ar under 1995 och 1994, 28 procent respektive 33,6 procent, sammanhänger med att Apoteks- bolaget sedan 1993 köper all datorutrustning i stället för att teckna leasingkontrakt.
Fastighetsförvaltningen
Vid ingången av 1995 ingick totalt 14 fastig- heter i Apoteksbolagets fastighetsbestånd. Av dessa såldes 9 kontors- och butiksfastigheter den 1 februari till JM Byggnads och Fastighets AB. Försäljningen ingick i företagets strävan att renodla verksamheten.
Den 2 oktober skedde ett samgående mellan ADA AB och Oy Tamro Ab. Före samgåendet såldes delar av Apoteksbolagets kvarvarande fastighetsbestånd till ADA. Sålunda överläts
1995 1994 Förändring Ofo
150 137 9,5
42 39 7,7
-70 -60 16,7
122 116 5,2
hela fastigheten Malmö Benkammen 6 samt ideella andelar av Prismat 1 i Huddinge (51 pro- cent), Backa 29:18 i Göteborg (57 procent) samt Formen 11 (42 procent) i Umeå.
Apoteksbolaget har vid utgången av 1995 endast kvar en fastighet med 100 procent inne- hav samt 3 fastigheter med delägande i.
Avyttringen av fastigheterna till JM Byggnads och Fastighets AB genererade en bokföringsmäs- sig realisationsvinst på 83,2 mkr och fastighetsför- säljningen till ADA en motsvarande realisations- vinst på 41,2 mkr eller tillsammans 124,4 mkr.
Hyresintäkterna minskade under 1995 och uppgick till 76,0 mkr (132,8), varav interna hyror utgjorde 39,9 mkr (49,7). Driftkost- naderna inklusive avskrivningar blev 37,7 mkr (54,1) i vilket belopp ingår 3,0 mkr (4,7) för reparations- och underhållsarbete.
Räntekostnaderna för fastigheterna mins- kade till 11,7 mkr (41,0) till följd av att lång-
Fastighebförvaltningens resultat~weckling. mkr
1991 1992 1993 1994 1995
1 ??5 ~rs resultat innehåller realisationsvinst på 124 mkr
APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995 o 31
fristiga fastighetslån lösts in i samband med fastighetsförsäljningarna. Resultatet i fastig- hetsförvaltningen uppgick till 151,0 mkr (40,2), varav realisationsvinsterna utgjorde 124,4 mkr (2,6).
Finansnetto
Ränteintäkterna minskade till 18,7 mkr från 33,9 mkr och räntekostnaderna ökade från 9,2 mkr till 49,8 mkr under 1995. Dessa rörelser i räntenettot förklaras dels av det ändrade likvi- ditetsläget för bolaget genom utdelningen till aktieägarna - staten och Apoteksbolagets Pensionsstiftelse- på 330 mkr den l juli 1995
FiOians.-.ettots 'lltvecklins, mkr
1991 1992 1993 1994 1995
Resultat före bokslutsdispositioner och s katt mkr
1 0 0 0 , - - - ,
1991 1992 1993 1994 1995
der uppgick till 451,4 mkr vilket motsvarar en ökning på 16,4 mkr eller 3,8 procent. Resultat- utvecklingen de senaste fem åren framgår av tabellen nederst på sidan.
llesultatau1alys
1994 minskade rörelsens vinstmarginal med 2,7 procentenheter till 1,9 procent, vilket berodde på de marginalsänkningar som gjordes på receptförs krivna läkemedel dels den l juni 1993 och dels den 1 januari 1994.
llörelsens resultat efter avskrivningar mins- kade från 352 mkr 1994 till 296 mkr 1995.
Utvecklingen av bruttomarginal och driftkost- och dels av det företagscertifikatprogram som nadsandel för tiden 1991-1995 framgår av bolaget emitterade våren 1995 som ersättning följande tabell (procent av försälj ningen):
för tidigare fastighetsupplåning. Vidare har utdelning erhållits med sammanlagt 21,7 mkr ( 17,5). Det sammanlagda finansnettot minska- de därmed med 38,3 mkr till 4,4 mkr (42,7).
llesultat före bokslutsdispositioner och skatt llesultatet efter finansiella intäkter och kostna-
Ver~samhetsgr~m.
mkr Rörelsen
Fastighetsförvaltningen
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat före baJkslu!sciisposctian2r och skiltt
32 • APOTEKSBOLAGET ÅRSREDOVISNING 1995
