Tillväxt utan nyanställningar

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

C-uppsats

Författare: Mats Wirenstål och Marcus Olsson Handledare: Nils Gottfries

HT 2005

Sammanfattning

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen

avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev

sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en

produktionsökning.

Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.

Innehåll

1. Inledning………5

2. Orsaker till tillväxt utan nyanställningar………...7

2.1 Anställningshinder………....7 2.2 Kapitaltillskott………...8 2.3 Teknologichock………..9 2.4 Strukturomvandling……….10 3. Metod……….11 3.1 Data………11

3.2 Produktion per sysselsatt……….12

3.3 Strukturomvandling……….12

4. Aggregerade sektorer………...14

4.1 Produktion per sysselsatt………..14

5. Tillverkningsindustrin………..16

5.1 Produktion per sysselsatt……….16

1. Inledning

I början på 90-talet drabbades Sverige av en svår kris vilket ledde till att sysselsättningen minskade med 600 000 personer på ett par år. Krisen följdes av en kraftig tillväxt från 1996 fram till 2001 med en sysselsättningsökning på ungefär 350 0001. När sedan IT-kraschen kom under 2001 avstannade sysselsättningsökningen. Sedan dess har Sverige återhämtat sig genom en relativt hög tillväxt. Tillväxten har dock inte medfört någon ytterligare ökning av

sysselsättningen (se diagram nedan).

Bruttonationalprodukten (BNP) Sysselsättning

Figur 1: Index 2000=100. Fasta priser. Säsongsrensade Figur 2: 1 000-tal, i ålder 16-64 år. Säsongsrensade

70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: SCB Data t.o.m tredje kvartalet 2005

3800 3900 4000 4100 4200 4300 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

Sverige tycks alltså vara inne i en period av tillväxt utan nyanställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sverige verkligen är inne i ett skede av tillväxt utan nyanställningar som tydligt skiljer sig från perioden 1993 till 2001. Tillväxt utan

nyanställningar måste bero på att produktionen per anställd ökar. Vi tänker därför undersöka Sveriges arbetsmarknad, uppdelade på 12 sektorer, för att se var det kan ha skett ett skift i produktivitetsökningstakten efter år 2001.

Varför denna tillväxt utan nyanställningar uppkommit kan ha flera förklaringar. Det kan vara så att företagen i allt större utsträckning utnyttjar befintlig personal och att nyanställningarna uteblir. Anställningshinder, som oron att finansiera långtidssjukskrivna, är en av

anledningarna till detta. Andra orsaker kan vara att senaste tidens teknologiska utveckling bidragit till en stark produktionsökning per anställd vilket minskat behovet av nyanställningar.

1

Detta i sin tur leder till ökad produktion men inga nya jobb. Det skulle även kunna vara så att det har blivit en arbetskraftförflyttning från de mindre produktiva branscherna till de mer produktiva. Därmed skulle den ökade produktionen inte generera några nya jobb. Vi kommer även att diskutera om det finns några likheter med andra europeiska länder och hur deras utveckling sett ut.

De branscher vi valt är alla branscher som varit tillgängliga i data under perioden 1993 till 2005.2 För att studera sambandet mellan produktion och sysselsättning i dessa branscher har vi använt oss av en regressionsmodell. Denna modell skall kunna klargöra hur utvecklingen sett ut för varje bransch och i vilken mån sambandet mellan produktionen och

sysselsättningen i branschen genomgått en signifikant förändring. En signifikant förändring innebär således en utmärkande hög produktionsökning i förhållande till sysselsättningen under senare delen av den studerade tidsperioden.

Vi använder oss av kvartalsdata för branscherna från 1993 kvartal 1 och fram till 2005,

kvartal 1. Vi undersöker antalet sysselsatta och jämför med produktionen i varje bransch, mätt som förädlingsvärden i fasta priser under samma period. När vi estimerar modellen kommer vi att lägga in en dummyvariabel för de sista kvartalen, från och med 2002:1. Denna

tidsperiod har vi valt eftersom det var då som tillväxten tilltog igen efter IT-kraschen. Om vi får ett signifikant positivt beta för dummyvariabeln så tyder detta på att tillväxten inte genererar någon ny sysselsättning i den aktuella branschen.

Vi använder oss också av en andra analys för att se om det kan vara en strukturomvandling som uppstått mellan branscherna och som varit en förklaring till att tillväxten inte genererat jobb. Anledningen till detta är att vi vill se om produktionsökningen har uppstått genom ökad sysselsättning i de mer produktiva branscherna, på bekostnad av minskad sysselsättning i de mindre produktiva branscherna. En sådan strukturomvandlig skulle kunna förklara en högre produktivitet trots en oförändrad sysselsättning i dess helhet. Denna analys har gjorts på tillverkningsindustrin eftersom data är tillgänglig på detaljerad branschnivå.

2

2. Orsaker till tillväxt utan nyanställningar

När det gäller ekonomisk tillväxt så sker den, enligt klassisk ekonomisk teori, antingen genom mer arbetskraft, mer kapital eller genom bättre teknologi. I början av vår uppsats konstaterade vi att sysselsättningen de senaste åren varit trögrörlig. Ökad sysselsättning i landet har

uppenbarligen inte varit orsaken till den ökade tillväxten. Möjligen kan ökad sysselsättning i vissa branscher och minskad i andra vara en orsak. Denna teori analyseras i avsnittet om strukturomvandling.

Ökat kapital är en av faktorerna som kan ha genererat tillväxten. Ökningen av kapitalet kan leda till snabb tillväxt, särskilt när man utgår från en väldigt liten mängd kapital. På lång sikt kan man dock inte uppnå tillväxt enbart genom att öka kapitalmängden eftersom

marginalprodukten av kapital är avtagande. Till slut når man då en punkt där alla resurser man producerar går åt till att bibehålla kapitalmängden. Teknisk utveckling leder till att man kan producera mer med samma mängd kapital och arbete. På lång sikt är detta det enda sättet genom vilket en tillväxt i BNP/capita kan uppnås.3

Det finns alltså flera teorier kring orsakerna till att sysselsättningen inte tycks öka under denna högkonjunktur i Sverige. Vi har inriktat oss på fyra olika orsaker som vi anser mest rimliga. Dessa är anställningshinder, kapitaltillskott, teknologichock och strukturomvandling.

2.1 Anställningshinder

En tänkbar orsak till att tillväxten inte bidrar till fler jobb är att många företag är rädda för att nyanställa. När de möts av en ökad efterfrågan på deras produkter så väljer de istället att utnyttja sin befintliga personal mer. Personalen arbetar hårdare och förväntas jobba mer övertid. Produktiviteten höjs därmed utan att fler jobb skapas. Detta är sammanlänkat med fenomenet laborhoarding. Laborhoarding innebär att företag i en lågkonjunktur kan avstå från att avskeda arbetskraft för att man tror att konjunkturen kommer vända uppåt igen. Eftersom det finns kostnader förknippade med att både avskeda och anställa folk så väljer då företag att behålla arbetskraft under tillfälliga konjunktursvackor trots att man egentligen inte har

användning för dem.

Men varför är då företagen rädda för att anställa? Småföretagarbarometern för hösten 2005, som ges ut av Föreningssparbanken och Företagarna, talar om en oro bland företagarna att

3

nyanställa. Framförallt är det regelverket som är till hinder. Johan Kreicbergs, chefsekonom på Företagarna, menar att det blivit alltmer riskfyllt att anställa. ”Förslagen om rätt till heltid och medfinansieringsansvaret gör att de flesta undviker att anställa.”4

Medfinansieringsansvaret syftar framförallt på de sjuklöneregler som innebär att arbetsgivaren blir medskyldig till att finansiera de sjukskrivna. Då det finns en stor del långtidssjukskrivna har rädslan för ickeproduktiva omkostnader därmed ökat.

Sjukskrivningarna kan även leda till tillväxt utan nyanställningar på ett mer direkt sätt. Sjukskrivna räknas i statistiken som sysselsatta, trots att de uppenbarligen inte bidrar till produktionen. När en person som varit sjukskriven blir frisk och börjar arbeta igen så ökar alltså produktionen utan att sysselsättningen ökar.

Brist på kompetent arbetskraft är, paradoxalt nog, också en av orsakerna som anges och gäller framförallt byggindustrin där det är ett hinder för vart tredje företag.5 Mer generellt är detta ett hinder för 17 % av de 4500 småföretag som undersökts.

2.2 Kapitaltillskott

En ökning av maskinernas effektivitet och antal kan också bidra till ökad produktivitet. Om ökade investeringar sker inom en bransch och tillskotten leder till förbättrad utrustning istället för nyanställningar så har vi en tillväxt utan att det blir fler jobb. Mellan 1994 till 1999 har kapitalökningen i IT-sektorn haft en positiv effekt på arbetsproduktiviteten. Apel och Lindström menar att den har bidragit med 5% av den totala produktivitetstillväxten under dessa år.6 Med begreppet ”IT-sektor”, menar vi inte en av de 12 sektorer som vi studerar i denna uppsats. Tyvärr är inte SCBs statistik upplagd så. Dessa företag finns istället i flera olika sektorer, till exempel i ”teleproduktindustrin” i sektorn ”tillverkningsindustri”, och även i sektorn ”företag och fastighetstjänster”. Hur den under den senaste tiden har bidragit finns tyvärr inga uppgifter från SCB, då de inte har information om produktiviteten på

teleproduktindustrin från 2001 och framåt. Man kan dock anta att den även fortsatt haft en viss betydelse. Men om det varit tillräckligt för att förklara den senaste tidens tillväxt utan nyanställningar, finns det därmed inga belägg för.

4

Företagarna, Pressmeddelande 2005-11-22

5

Föreningssparbanken och företagarna, ”Småföretagarbarometern hösten 2005”

6

2.3 Teknologichock

En orsak till den svaga sysselsättningstakten skulle kunna vara ett teknologiskt uppsving. Den senaste tidens IT-utveckling har påverkat produktionen avsevärt. Denna starka teknologiska utveckling kan betecknas som en teknologichock. En teknologichock ger en negativ

korrelation mellan produktivitet och sysselsättning7, d.v.s. produktionen ökar men sysselsättningen kvarstår eller stagnerar. Hur har det då sett ut i Sverige under de senaste åren? Hur har den teknologiska utvecklingen påverkat produktionen och sysselsättningen?

De senaste årens IT-utveckling har haft en stark påverkan på produktionen. Mellan 1998 och 2001 hade näringslivet en produktionstillväxt på 2,0 % i genomsnitt. Av denna stod

informations- och kommunikationsteknologin (IKT) för 1.2%-enheter. Det innebär att 60 % av hela näringslivets produktionstillväxt under dessa år kom från IKT sektorn.8 Lind(2002) menar på att 42 % av den totala tillväxten i näringslivet, under perioden från 1994 till 2001, kom från den sektorn. Så produktionstillväxten under hela 90-talet har haft stor hjälp av IKT sektorns produktivitet. Hur stor del av produktivitetstillväxten är då en ökning av

totalfaktorproduktivitet (TFP)? TFP är den andel av tillväxten som inte påverkats av produktionsfaktorer som ökad arbetskraft och ökat kapital, utan av teknologin i sig. Detta bidrag är betydande för den tillväxt som har varit under 90-talet. Enligt Apel och Lindström (2003) gäller detta framförallt för den IT-producerande sektorn som under 1994-1999 i genomsnitt ökat TFP med 17,8% per år. Detta kan jämföras med övriga delar i närlingslivet som hade en TFP-tillväxt med i snitt 3,2 % per år under samma period.9 IT-sektorns ökning beror främst på teleproduktindustrin som också stått för den största delen av tillväxten under 1998 till 2001.

Andolfatto och MacDonald (2005) menar att ”jobless recovery” kan förklaras utifrån tre antaganden om teknologins effekt på sysselsättningen.10 Den första är att teknologins påverkan på produktionen avgörs av i vilken grad den sprids och i vilken mån den kan

tillämpas av andra företag och branscher. Det är avgörande för produktionsökningen hur stort genomslag teknologin får mellan olika företag. Den andra är att den nya teknologin tar tid och resurser att sprida inom företaget. Det krävs en anpassning och upplärning av befintlig

personal för att teknologin ska bli användbar. Denna resursomfördelning för upplärning minskar produktiviteten. Därefter ökar produktiviteten vilket leder till det tredje antagandet som är att arbetskraften tar tid att omstrukturera sig till de företag som har tillämpat den nya teknologin.11 Det innebär att när den nya teknologin tillkommer skapar det förändringar på arbetsmarknaden. Detta genom en förflyttning av arbetskraften till de företag som

implementerat den, eftersom dessa företag oftast erbjuder bättre löneförmåner än de företag som inte har teknologin. Detta kan de göra eftersom de producerar mer per arbetare och därmed sannolikt har högre vinst per arbetare. Det sker också en ökad efterfrågan av

kompetent arbetskraft vilket leder till förflyttningar av arbetskraften till den ”nya ekonomin”. Sammantaget leder detta således till ökad produktivitet då fler arbetare använder sig av teknologin men det totala antalet sysselsatta är ungefär oförändrat. Denna teknologi ger alltså inte bara jobless recovery utan också en strukturomvandling i arbetskraftens fördelning inom branscherna, vilket diskuteras nedan.

2.4 Strukturomvandling

Tillväxt utan nyanställningar i ett land kan ske genom strukturomvandling. Om antalet anställda minskar i branscher där produktionen per anställd är låg, och samtidigt ökar i branscher där produktionen per anställd är hög, så kommer tillväxten att vara hög utan att sysselsättningen behöver öka totalt sett i hela ekonomin.

Konjunkturer kan ses som en blandning av cykliska och strukturella justeringar. Den cykliska delen innebär att vissa branscher, eller hela industrin drabbas av tillfälligt minskad efterfrågan och reagerar på detta genom att avskeda personal. När konjunkturen vänder uppåt igen och efterfrågan ökar så återanställer man. Arbetarna som avskedades tidigare anställs nu i samma företag, eller i andra företag i samma bransch som de tidigare arbetade i.12

Strukturella förändringar däremot är permanenta. Vissa industrier minskar i storlek och de arbetare som avskedas blir tvungna att söka sig till andra branscher, platser och kanske även tvingas utbilda sig inom ett nytt område. Detta kan exempelvis bero på att en branschs

produkter inte efterfrågas lika mycket som tidigare. Groshen och Potter (2003) drar slutsatsen att strukturella förändringar spelade en betydligt större roll under lågkonjunkturen 2000-2001 i USA än under tidigare lågkonjunkturer. Detta ledde till en markant ”jobless recovery” under 2002-2003. Samma mönster, om än inte lika tydligt, fann de för lågkonjunkturen 1990-1991 och den påföljande återhämtningen.

11

Jobless recoveries, (2005)

12

3 Metod

Det idealiska vore naturligtvis om vi kunde uppskatta hur stor del av de senaste årens produktivitetsökning som beror på var och en av de fyra tänkbara orsakerna

anställningshinder, kapitalökning, teknologichock och strukturomvandling. Detta vore dock ett för stort projekt för vår C-uppsats. Vi har istället valt att göra två olika analyser.

Först undersöker vi om produktion per anställd har ökat snabbare under perioden från 2002:1 och framåt än tidigare. Denna analys görs dels på 12 aggregerade sektorer som täcker hela den svenska arbetsmarknaden, dels på 19 branscher som utgör tillverkningsindustrin och byggindustrin. Vår andra analys är en specialgranskning av tillverkningsindustrin för att se hur stor del av produktivitetsökningen sen 1993:1 som beror på strukturomvandling. Har det varit en arbetskraftsförflyttning mellan branscherna? Om det då visar sig vara så att de mindre produktiva branscherna har haft en minskning av arbetskraften samtidigt som de mer

produktiva haft en ökning av densamma bekräftar detta vår teori om att strukturomvandling kan ligga bakom tillväxt utan sysselsättningsökning.

3.1 Data

I våra empiriska analyser använder vi oss av kvartalsdata på branschnivå. Samtliga dataserier är hämtade från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Vi har dataserier för

förädlingsvärde i fasta priser, referensår 2000, och för antalet sysselsatta. Med hjälp av serierna för förädlingsvärde (Y) och antal sysselsatta (N) har vi skapat dataserier för produktion per sysselsatt (Y/N).

Vi har gjort en övergripande analys för hela arbetsmarknaden. I den har vi delat in

branscherna i 12 olika sektorer. Den indelningen finns i appendix 1. Vi har även gjort en mer detaljerad analys på branscherna i tillverkningsindustrin. Bransch 32, radio, TV och

teleprodukter är dock utelämnad eftersom det saknas data för produktionen efter 2001. Enligt SCB beror detta på negativa förädlingsvärden. Branscherna i tillverkningsindustrin finns också uppräknade i appendix 1.

eftersom vi vill ha så aktuella data som möjligt, men sektorsindelningen för den serien stämde inte riktigt överens med vår valda sektorsindelning.

I appendix 2 finns grafer som visar Y/N och N för de 12 grupper vi analyserat, och även för branscherna i tillverkningsindustrin. Data i graferna är säsongsrensade för att göra dem mer lättlästa, men i våra statistiska analyser har vi använt oss av originalserierna som inte är säsongsrensade.

Samtliga dataserier börjar år 1993, kvartal 1. Anledningen till att vi inte använder äldre data är att det vid denna tidpunkt gjordes en omläggning av industristatistiken. Det finns därför inte kontinuerliga dataserier som sträcker sig längre tillbaka i tiden.

3.2 Produktion per sysselsatt

Vi vill undersöka om produktionen per sysselsatt, produktiviteten, har ökat snabbare efter år 2001 än tidigare. Kan det påvisas, innebär det följaktligen att vi har en tillväxt utan

nyanställningar. För att göra detta har vi valt att skatta modellen

dummy dumk dumk dumk N Y/ ) ˆ₁ ˆ₂ 2 ˆ₃ 3 ˆ₄ 4 ˆ₅ ln( =β +β +β +β +β Δ

där dumk2, dumk3 och dumk4 är säsongsdummys för andra, tredje och fjärde kvartalet. Dummy är noll fram till och med 2001:4, därefter ett.

Genom att estimera modellen med minsta kvadratmetoden så får vi en skattning av produktivitetstillväxten, och ett eventuellt skift i denna vid tidpunkten 2002:1.

5 ˆ

β visar alltså den eventuella förändringen i produktivitetstillväxten efter 2001:4. Om är signifikant positiv så har vi en högre produktivitetstillväxt sedan 2002:1 än tidigare.

5 ˆ

β

Övriga betaskattningar är av mindre betydelse för vår analys, men de tolkas på följande sätt: 1

ˆ

β tolkas som den genomsnittliga produktivitetstillväxten mellan 4e och 1a kvartalet fram till 2001:4.

2 ˆ

β visar sedan upp skillnaden i produktivitetstillväxt kvartal 1-2 relativt 4-1.

3 ˆ

β visar skillnaden i produktivitetstillväxt kvartal 1-3 relativt 4-1.

4 ˆ

β visar skillnaden i produktivitetstillväxt kvartal 1-4 relativt 4-1.

Vid alla skattningar har Newey-West robusta standardfel använts eftersom residualerna är autokorrelerade.

3.3 Strukturomvandling

Den här analysen syftar till att visa hur stor del av den totala produktivitetsökningen som beror av strukturomvandling. Även om produktiviteten i varje enskild bransch hade hållits konstant så hade den totala produktiviteten i svensk industri ändrats på grund av att antalet sysselsatta ökar i vissa branscher och minskar i andra. Vi vill ha en modell som visar hur mycket den strukturomvandlingen har bidragit till tillväxten i svensk tillverkningsindustri Vi börjar med att definiera

it it it

N Y

a = där Yit är produktion mätt som förädlingsvärde i fasta

priser, och Nit är antalet sysselsatta, i bransch i vid tidpunkt t. ait är alltså produktionen per sysselsatt, produktiviteten. Snittproduktiviteten i alla våra branscher kallar vi för At och definierar på följande sätt: = =

∑

=

∑

i t it it i it t t t t N N a Y N N Y A 1 100 4 4 × − = Δ − − t t t A A A

A är då den procentuella produktivitetsförändringen under ett år. Det är praktiskt att använda 4 kvartals lagg då vi använder oss av kvartalsdata som inte är

säsongsrensade. Naturligtvis kan man även se på produktivitetsförändringar över längre perioder än ett år, så länge som man jämför med samma kvartal hela tiden.

Sen definierar vi ett mått Ât, som visar hur stor den aggregerade produktiviteten hade varit i period t, om produktiviteten i varje bransch i hade hållits konstant som den var i period t-4.

∑

− = i t it t i t N N a Aˆ ₄ 100 ˆ ˆ 4 4 × − = Δ − − t t t A A A

A är den hypotetiska procentuella produktivitetsförändringen som enbart beror av att antalet sysselsatta har ökat i vissa branscher och minskat i andra. Om

sysselsättningen ökar i branscher med hög produktivitet och minskar i branscher med låg produktivitet så kommer den totala produktiviteten att öka.

4. Aggregerade sektorer

Till vår första analys har vi aggregerat arbetsmarknadens branscher till 12 sektorer. De skiljer sig mycket i storlek, men vi anser ändå att denna uppdelning är bra, då vi vill få en överblick över arbetsmarknaden, utan att behöva slå ihop branscher vars verksamhet skiljer sig åt alltför mycket. Vi vill också undvika att utelämna sektorer även om de är förhållandevis små, som till exempel mineralutvinningsindustrin. Skillnader i antal sysselsatta och produktion per sysselsatt måste vi dock ta hänsyn till när vi analyserar våra resultat. I appendix 2 finns diagram som visar sysselsättning och produktivitet för våra 12 sektorer, samt för hela

arbetsmarknaden aggregerat. I samtliga sektorer utom 70-74 är trenden ökande produktivitet. Sysselsättningen sjunker generellt sett i varuproducerande sektorer (01-45) och stiger i tjänsteproducerande sektorer (50-95).

4.1 Produktion per sysselsatt

Nedan följer resultaten från skattning av modellen

dummy dumk dumk dumk N Y/ ) ˆ₁ ˆ₂ 2 ˆ₃ 3 ˆ₄ 4 ˆ₅ ln( =β +β +β +β +β Δ

med minsta kvadratmetoden. Vi har data från 1993:1 till 2005:1.

Tabell 1: Aggregerade sektorer

Sektor Konstant Dummy

β P-värde β P-värde

01-05 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0.016432 0.3477 0.000301 0.9823 10-14 Mineralutvinningsindustrin -0.236257 0.0000 0.039293 0.1840 15-37 Tillverkningsindustrin 0.020281 0.2277 -0.004620 0.5856 40-41 El, gas, värme och vatten 0.093404 0.0003 -0.011448 0.5104 45 Byggindustrin -0.057988 0.0000 -0.005301 0.4126 50-52 Parti- och Detaljhandeln -0.128682 0.0000 -0.000815 0.8583 55 Hotell och restaurang 0.052893 0.0247 -0.006155 0.6116 60-64 Transport och kommunikation -0.043142 0.0001 0.001649 0.7599 65-67 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0.025446 0.0158 -0.000930 0.9282 70-74 Fastigheter och företagstjänster -0.052523 0.0000 0.014341 0.0098 80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg -0.476855 0.0000 -0.013247 0.1006 90-95Samhälleliga och personliga tjänster -0.050556 0.0006 -0.002630 0.7818 01-95 Samtliga branscher -0.041156 0.0000 -0.001628 0.6324

Källa: SCB och egna beräkningar

Det vi är mest intresserade av är om det finns några signifikanta betan för dummyvariabeln. Det visar sig att på 5% nivån finns det bara ett sådant, sektorn fastigheter och företagstjänster är signifikant positivt. Detta tyder alltså på att det i denna sektor skett snabbare

signifikant, men resultatet tyder ändå på att det här kan ha skett ett negativt skift i

produktivitetstillväxten. I mineralutvinningsindustrin tycks det ha skett ett positivt skift, men inte heller det är statistiskt signifikant.

Vi genomförde även en skattning på data för samtliga sektorer tillsammans. Den skattningen tyder på att det inte har skett någon ökning av produktivitetsökningstakten.

Resultaten tyder alltså på att det finns en tydlig produktivitetsökning, och därmed tillväxt utan nyanställningar, i endast en sektor av ekonomin. Räcker det verkligen för att förklara

utvecklingen som vi talar om i inledningen, en snabb tillväxt efter 2001, men oförändrad sysselsättning? Ja kanske. När man tittar närmare på sektorernas storlek och betydelse så visar det sig att Fastigheter och företagstjänster är en mycket betydande sektor vad gäller antal sysselsatta, och framförallt vad gäller produktion. Den har en vid bredd av olika

yrkesinriktningar som visas i detalj i Appendix 1. Sett till antal sysselsatta var det den tredje största sektorn år 2002 med 564 000 personer. Produktiviteten i denna sektor ökade alltså 1,4% snabbare per kvartal efter 2001:4. Om samma produktionsökning istället hade uppnåtts med ökad sysselsättning så hade det genererats 115 000 extra jobb fram till 2005:1.13

Vidare så bidrog sektorn Fastigheter och företagstjänster med 24,9% av de 12 sektorernas totala produktion, dvs näringslivets förädlingsvärde. Endast tillverkningsindustrin bidrog mer till BNP, med 28,2% av sektorernas totala produktion. Som jämförelse bidrog

mineralutvinningsindustrin bara med 0,3% av totala produktionen, och Utbildning, hälsa- och sjukvård och omsorg, som hade negativt beta, bidrog endast med 3%.

Tabell 2: Sektorernas storlek 2002

Sektor N tusental

Andel av

Total N Y mkr

Andel av

totalt Y Y/N tkr

01-05 Jordbruk, skogsbruk och fiske 90,6 2,3% 39232 2,5% 432,9 10-14 Mineralutvinningsindustrin 7,5 0,2% 4624 0,3% 618,6 15-37 Tillverkningsindustrin 714,0 17,9% 442579 28,2% 619,9 40-41 El, gas, värme och vatten 25,3 0,6% 45532 2,9% 1799,7 45 Byggindustrin 235,3 5,9% 81524 5,2% 346,5 50-52 Parti- och Detaljhandeln 515,3 12,9% 212750 13,5% 412,8 55 Hotell och restaurang 113,1 2,8% 30091 1,9% 266,0 60-64 Transport och kommunikation 284,3 7,1% 148023 9,4% 520,6 65-67 Kreditinstitut och försäkringsbolag 90,0 2,3% 86314 5,5% 959,6 70-74 Fastigheter och företagstjänster 563,5 14,1% 391046 24,9% 694,0 80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, omso 1140,5 28,5% 46895 3,0% 41,1 90-95Samhälleliga och personliga tjänster 217,2 5,4% 42244 2,7% 194,5

01-95 3996,6 100% 1570854 100% 393,0

Källa: SCB och egna beräkningar

5. Tillverkningsindustrin

Den största av sektorerna, om man ser till produktionen, är tillverkningsindustrin. På grund av detta, och även av att det finns data på branschnivå för ett stort antal olika branscher inom den sektorn, så har vi valt att göra en analys av branscherna inom tillverkningsindustrin. I avsnitt 5.1 analyserar vi branscherna var för sig med avseende på produktion per anställd. I avsnitt 5.2 diskuterar vi hur stor del av produktionstillväxten i tillverkningsindustrin som förklaras av strukturomvandling.

I appendix 2 finns diagram som visar sysselsättning och produktivitet för 18 branscher inom tillverkningsindustrin. Det finns även diagram för tillverkningsindustrin som helhet

tillsammans med övriga 11 sektorer. Trenden i tillverkningsindustrin som helhet är ökande produktivitet och sjunkande sysselsättning.

5.1 Produktion per anställd

Vi har återigen estimerat modellen

dummy dumk dumk dumk N Y/ ) ˆ₁ ˆ₂ 2 ˆ₃ 3 ˆ₄ 4 ˆ₅ ln( =β +β +β +β +β Δ

med minsta kvadratmetoden, den här gången med data på branschnivå. Vi har data från 1993:1 till 2005:2. Vi har kompletta data på 18 branscher inom tillverkningsindustrin. Bransch 32, teleproduktindustrin, saknas på grund av att det inte finns data på produktion i fasta priser efter 2001.

Tabell 3: Tillverkningsindustrin

Bransch Konstant Dummy

β P-värde β P-värde

15-16 Livsmedel, Drycker och Tobak 0.014477 0.3298 -0.008313 0.3178 17-19 Textil, Beklädnad, Läder -0.002860 0.8939 -0.002950 0.8163 20 Trävaror -0.045929 0.0020 -0.010460 0.1426 21 Massa, Papper 0.099219 0.0000 0.006443 0.4725 22 Grafisk Industri och Förlag -0.038866 0.2585 0.003702 0.7650 23 Petroleum, Stenkol -0.047592 0.5137 -0.005580 0.8116 24 Kemisk 0.184148 0.0000 0.021880 0.1063 25 Gummi och Plast -0.128074 0.0000 -0.008342 0.3516 26 Jord och Sten -0.192569 0.0000 0.017484 0.1839 27 Stål och Metallverk -0.010268 0.7890 -0.015721 0.2735 28 Metallvaror -0.230029 0.0000 -0.001731 0.8682 29 Maskinindustri -0.185402 0.0000 0.005186 0.5904 30 Kontorsmaskiner och Datorer -0.546244 0.0000 0.028053 0.5966 31 Elektriska Maskiner -0.177000 0.0000 0.012900 0.3858 33 Precisions-, Medicinska,Opt.Inst. 0.229510 0.0000 -0.002963 0.9103 34 Motor och Släpfordon 0.017356 0.5817 -0.009156 0.6163 35 Andra Transportmedel -0.423935 0.0000 0.009351 0.6452 36-37 Övrig Tillverkning -0.231912 0.0000 -0.000292 0.9829

För branscherna i tillverkningsindustrin finner vi inget signifikant beta för dummyvariabeln. De som låg närmast statistisk signifikans var kemisk industri, samt jord och sten som båda hade positivt beta, och trävaror, som hade negativt. I övriga branscher finner vi inga tecken alls på att produktivitetsutvecklingen skulle ha förändrats efter 2001.

5.2 Strukturomvandling

Vi fann alltså inga tydliga belägg för tillväxt utan nyanställningar i tillverkningsindustrin, i alla fall inte någon ökad sådan efter 2001. Vi ser dock att vi har haft en stabil

produktivitetsökning i tillverkningsindustrin över hela perioden. Vi är intresserade av hur stor del av denna tillväxt som beror av strukturomvandling.

I den här analysen har vi använt oss av samma data för de 18 branscherna i

tillverkningsindustrin, samt för byggindustrin som är en närliggande bransch som vi också fann kompatibla data för

Vi skapade först variabeln it it it N Y

a = för varje bransch i och kvartal t. Y står för produktionen och N står för sysselsättningen. Med hjälp av denna variabel skapade vi sen tidsserierna ΔA som visar den faktiska procentuella produktivitetsförändringen under det senaste året, och ΔAˆ som visar den produktivitetsförändring som beror på strukturomvandling.

Figur 3: Grafen visar den produktivitetsförändring som skett sen 1 år tillbaks.

-5 0 5 10 15 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 DeltaA Delta Produktivitetsförändring (%) Produktivitetsförändring (%)

Diagrammet visar att vi sedan 1993 har upplevt 3 perioder av relativt kraftig

produktivitetstillväxt. Den första och kraftigaste tillväxtperioden sträcker sig fram till 1994:4. Den andra tillväxtperioden varar från 1997:1 till 2000:3. Den tredje börjar 2003:1 och

fortsätter fram till mätperiodens slut 2005:2.

Mellan dessa perioder av hög produktivitetsökning fann vi alltså 2 perioder med låg och ibland negativ produktivitetstillväxt. Den första varade från 1995:1 till 1996:4, och den andra från 2000:4 till 2002:4.

Modellen visar att den del av produktivitetsförändringen som beror direkt av

strukturomvandling är mycket liten. Förutom en enstaka observation, 1998:1, överstiger aldrig Aˆ

Δ 1%, och understiger aldrig -2%. Som jämförelse är extremvärdena för ΔA under perioden +12% och -4%.

Det extrema värdet på ΔAˆ 1998:1 är svårt att förklara. Båda serierna uppvisar i övrigt hög grad av seriekorrelation, vilket är fullt naturligt med tanke på hur modellen ser ut. Varje observation visar förändringen under en ettårsperiod, så observationer bredvid varandra överlappar med 3 kvartal. Observation 1998:1 verkar dock inte vara korrelerad med

närliggande observationer i samma tidsserie. Detta tyder på att det finns något fel i data just för detta kvartal. Vi har dock inte lyckats lokalisera något sådant fel.

Som avslutning till denna analys har vi även delat upp perioden 1993:2 till 2005:2 i fyra stycken treårsperioder. Vi har sedan beräknat den faktiska produktivitetsökningen över varje period, och motsvarande hypotetiska produktivitetsökning som beror på strukturomvandling. Istället för att jämföra varje kvartal (t) med kvartal (t-4) så har vi nu bara 4 mätpunkter, 1996:2, 1999:2, 2002:2 och 2005:2. För varje sådan mätpunkt (t) jämför vi nu med (t-12).

Tabell 4: Produktivitetsökning i treårsperioder

Period Total Produktivitetsökning

(12 kvartal) Produktivitetsökning som följd av Strukturomvandling 1993:2-1996:2 14,6% -0,23% 1996:2-1999:2 10,6% -0,08% 1999:2-2002:2 9,9% -0,35% 2002:2-2005:2 13,4% -1,44%

I de 19 branscher vi har undersökt så har produktionen per sysselsatt ökat med i genomsnitt 3,9% per år under perioden 1993:2-2005:2. Ökningen har varierat kraftigt från kvartal till kvartal, och från år till år, men om man delar upp perioden i block om 3 år så ser vi ändå att storleken på ökningen under lite längre sikt har varit relativt konstant. Inget av den

produktivitetsökningen kan dock härledas till en omfördelning av arbetskraft från

lågproduktiva industrier till högproduktiva. Strukturomvandling har alltså inte spelat någon väsentlig roll för produktivitetsökningen i de branscher vi har studerat. Förvånansvärt nog har den obetydliga strukturomvandling som vi ser, i genomsnitt gått åt ”fel” håll.

För att ytterligare illustrera detta har vi i följande graf plottat de 19 branscherna.

X-axeln visar hur mycket som producerades per anställd 1999:2. (I mitten av mätperioden) Y-axeln visar den procentuella förändringen av antalet sysselsatta i branschen från 1993:2 till 2005:2.

Om det hade skett en tydlig förflyttning av arbetskraft från lågproduktiva till högproduktiva branscher skulle vi se det i diagrammet genom att punkterna lade sig nära diagonalen som går från nedre vänstra hörnet av grafen till övre högra hörnet. Vi ser dock inget sådant mönster, vilket bekräftar vår tidigare slutsats att det inte skett någon tydlig strukturomvandling mellan dessa branscher.

Figur 4: Produktivitet och sysselsättningsförändring

-70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 0 10 20 30 40 50 60 Y/N 1999:2 % f ö rän d ri n g N 19 93: 2 - 2005: 2

6. Diskussion

Det samband som vi visade i inledningen av vårt arbete gällande förhållandet mellan

produktion och sysselsättning, visade klart på att vi de senaste åren haft snabb tillväxt utan att det tillförts några nya jobb. Vår analys av arbetsmarknaden tyder på att det inte har skett något utbrett skift i produktivitetsökningstakten. Det är endast i några enstaka branscher som denna tillväxt utan nyanställningar har genererats.

Hur ser det då ut i Europa? Är Sverige ensam om denna sysselsättningsproblematik? European Employment Observatory gjorde en arbetsmarknadsundersökning för 29

Europeiska länder under oktober 2004. Där visade det sig att Sveriges situation inte är unik. Frankrike, Spanien, Polen, Portugal, Nederländerna och Storbritannien är exempel på länder i Europa som haft en klar BNP tillväxt men ingen efterföljande sysselsättningsökning. För flera länder har arbetslösheten till och med ökat trots en ekonomisk tillväxt, däribland Spanien, Frankrike, Danmark, Belgien, Cypern och Slovakien.

Framför allt i Polen talas det om en ”jobless economic growth”. Det är intressant när man drar paralleller med Sverige då Polen ökat sin totalfaktorproduktivitet (TFP) under 1992 till 2003 med över 50%. Sverige hade under 1994 till 2001 en ökning av informations- och

kommunikationsteknologin (IKT) med 42 % av hela tillväxten i näringslivet, varav TFP var en betydande del av denna. Men det finns en del skillnader länderna emellan och att jämföra Polen med Sverige kräver fler variabler för att se tydligare samband dem emellan. Klart är dock att Polen under flera års tid haft mycket svag sysselsättning men att deras tillväxt varit kraftig de senaste åren och det antas delvis bero på den ökade effektiviteten per arbetare enligt European Employment Observatory.14

14

7. Slutsatser

Vi ville med denna uppsats undersöka om Sverige är inne i ett skede av tillväxt utan

nyanställningar som tydligt skiljer sig från tillväxten under perioden 1993 till och med 2001. Vidare var vi intresserade av i vilka delar av arbetsmarknaden som denna utveckling i så fall var tydligast. Tillväxt utan nyanställningar måste bero på att produktionen per sysselsatt har ökat. Därför har vi använt oss av detta mått i vår analys.

Med vår regressionsmodell kom vi fram till att Sveriges tillväxt under de senaste åren inte skiljer sig på något avgörande sätt från tidigare års utveckling. I en viktig sektor av ekonomin, ”fastigheter och företagstjänster”, fann vi dock tydliga tecken på tillväxt utan nyanställningar. Dessa branscher är mycket betydelsefulla, år 2002 genererade de 24,9% av de aggregerade sektorernas produktion. Även i mineralutvinningsindustrin fann vi tecken på en ökad produktivitetstillväxt, men det är en i sammanhanget mycket liten sektor.

I vår specialgranskning av branscherna i tillverkningsindustrin fann vi inga tydliga tecken på något positivt skift i produktivitetstillväxten. Möjligtvis kan man ana en viss ökning i

branscherna kemisk industri, och jord och sten.

Appendix 1

Branschindex:

Aggregerade Sektorer

01-05 Jordbruk, skogsbruk och fiske 10-14 Mineralutvinningsindustrin 15-37 Tillverkningsindustrin 40-41 El, gas, värme och vatten 45 Byggindustrin

50-52 Parti- och detaljhandeln

55 Hotell och restaurang

60-64 Transport och kommunikation

65-67 Kreditinstitut och försäkringsbolag 70-74 Fastigheter och företagstjänster 80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 90-95 Samhälleliga och personliga tjänster

Tillverkningsindustrin

15-16 Livsmedel, Drycker och Tobak 17-19 Textil, Beklädnad, Läder 20 Trävaror 21 Massa, Papper

22 Grafisk Industri och Förlag 23 Petroleum, Stenkol

24 Kemisk

25 Gummi och Plast 26 Jord och Sten

27 Stål och Metallverk 28 Metallvaror 29 Maskinindustri

30 Kontorsmaskiner och Datorer

31 Elektriska Maskiner

33 Precisions-, Medicinska och Optiska Instrument 34 Motor och Släpfordon

35 Andra Transportmedel

Utelämnade: Förklaring:

32 Teleproduktindustrin Ingen data efter 2001 p.g.a. negativa förädlingsvärden.

Sektor 70 – 74, Fastigheter och företagstjänster, detaljerad

fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsservicefirmor, inkluderar bland annat fastighetsverksamhet (t.ex. exploatering av och handel med egna fastigheter, markexploatering, fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag), uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk (t.ex. biluthyrning, uthyrning av fartyg, uthyrning av flygplan, uthyrning av jordbruksmaskiner och jordbruksredskap, uthyrning av kontorsmaskiner inkl. datorer, videofilmuthyrning)

databehandlingsverksamhet (t.ex. konsultverksamhet avseende maskinvara eller system- och programvara, databasverksamhet, underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning)

forskning och utveckling (t.ex. naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk,

lantbruksvetenskaplig, samhällsvetenskaplig eller humanistisk forskning och utveckling)

Appendix 2

N i 100-tal Y/N i 10000-tal 40 60 80 100 120 5 10 15 20 25 30 35 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N 10-14 mineralutvinningsindustri 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 6 7 8 9 10 11 12 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

01-05 jordbruk, skogsbruk och fiske

6600 6800 7000 7200 7400 7600 7800 4 8 12 16 20 93 240 280 320 360 400 28 32 36 40 44 48 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

40-41 el, gas, värme och vatten

800 900 1000 1100 1200 1300 5.2 5.6 6.0 6.4 6.8 7.2 93 2500 2600 2700 2800 2900 9 10 11 12 13 14 15 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

60-64 transport och kommunikation

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

55 hotell och restaurang

760 800 840 880 920 18 20 22 24 26 28 93 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 16 18 20 22 24 26 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

70-74 fastigheter och företagstjänster

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

65-67 kreditinstitut och försäkringsbolag

10000 10400 10800 11200 11600 12000 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 1.1 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 80-85 utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg

100 120 140 160 180 6 7 8 9 10 11 12 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

17-19 textil, beklädnad, läder

560 600 640 680 720 10 11 12 13 14 15 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

15-16 livsmedel, drycker och tobak

320 340 360 380 400 420 10 20 30 40 50 93 210 220 230 240 250 260 270 6 8 10 12 14 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

25 gummi och plast

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N 24 kemisk 150 160 170 180 190 200 210 10 12 14 16 18 20 93 300 310 320 330 340 350 360 8 10 12 14 16 18 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N 27 stål och metallverk 550 600 650 700 750 800 850 8 9 10 11 12 13 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 28 metallvaror 840 880 920 960 1000 1040 8 10 12 14 16 18 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 29 maskinindustri 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

160 200 240 280 320 8 10 12 14 16 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N 31 elektriska maskiner 20 30 40 50 60 10 15 20 25 30 35 40 93 200 220 240 260 280 8 10 12 14 16 18 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

33 precisions-, medicinska och optiska instrument

550 600 650 700 750 800 4 8 12 16 20 24 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

34 motor- och släpfordon

190 200 210 220 230 10 11 12 13 14 15 16 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 35 andra transportmedel 480 500 520 540 560 580 2 3 4 5 6 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 36-37 övrig tillverkning 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 N Y/N

Referenser

- Andolfatto, David och MacDonald, Glenn, 2005, “Jobless Recoveries” , Olin school of business, http://www.olin.wustl.edu/faculty/macdonald/Jobless.pdf

- Apel, Mikael och Lindström, Tomas, 2003, “Informationsteknologins betydelse för den svenska produktivitetsutvecklingen - ännu en pusselbit”, Ekonomisk Debatt, årg 31, nr 5

- Blanchard, Oliver, 2003. “Macroeconomics, Third edition” Prentice Hall, New Jersey.

- European Employment Observatory, 2004 “Quarterly labour market review”,

http://www.eu-employment-observatory.net/en/publications/sysdem/report2004_3.asp

(2005-12-14)

- European Employment Observatory, 2004, “Quarterly labour market review”,

http://www.eu-employment-observatory.net/resources/2004_3_quartreps/poland_qlm_oct04.doc

- Föreningssparbanken och företagarna, ”Småföretagarbarometern hösten 2005”,

http://www.foretagarna.se/pdf/BAR_Ht_2005/BAR_Ht_2005.pdf (2005-11-24)

- Företagarna, Pressmeddelande 2005-11-22, ”Småföretagsbarometern hösten 2005: Full fart i småföretagen - men fortfarande uteblir jobben” www.foretagarna.se

- Gali, Jordi, 1996, ”Technology, Employment, and the Business Cycle: Do Technology Shocks Explain Aggregate Fluctuations?” Nber Working Paper 5721

- Groshen, Erica och Potter, Simon, 2003 ”Has Structural Change Contributed to a Jobless Recovery?” Federal Reserve bank of New York, vol 9, nr 8