Plast kontra bomull

(1)

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

,

STOCKHOLM SVERIGE 2020

Plast kontra bomull

Vad är mest resurseffektivt?

PATRIK SVENSSON

KTH

(2)

Plast kontra bomull

Vad är mest resurseffektivt?

Patrik Svensson

MG110X Examensarbete inom Industriell produktion 2020 KTH Industriell teknik och management

(3)

i

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger.

Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv.

För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt.

Nyckelord

(4)

ii

Abstract

The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled.

All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times.

Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective.

In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

Keyword

(5)

iii

Ordlista

•_{LCA: Livscykelanalys}

(6)

iv

Förord

Jag vill börja med att tacka min handledare Ove Bayard som hjälpt mig när jag har haft frågor och funderingar, samt hans tålamod med min bristande kunskap när det kommer till teknik och onlinemöten. Vill även tacka Lars Lundin på Lundin plast som tog sig tid att svara på mina frågor och därmed gav mig inspiration i förstadiet av min undersökning. Och sist men inte minst vill jag tacka Anna Hedlund Åström för att hon hjälpte mig genom att förklara livscykelanalyser och hur dessa används.

(7)

(8)

1

1. Inledning/bakgrund

I dagens samhälle använder vi oss av stora mängder resurser i form av bland annat råvaror. Detta innebär att vi i allt större grad närmar oss en punkt då vi inte längre kommer ha tillgång till de ändliga råvarorna vi har idag, exempelvis olja. Därför talas det ofta om att vi måste hitta resurssnålare och miljövänligare alternativ till produkter vi använder oss av idag. En debatt som har förts en längre tid är den om mängden plast som används. Denna debatt kretsar om att vi måste både använda mindre plast på grund av oljan som krävs vid tillverkning men även på grund av att plasten bryts ner långsamt i naturen. Det tar flera år att bryta ner en vanlig plastkasse man kan köpa i mataffärer, men även så långt som upp till 400–500 år för andra plastprodukter1_.

2018 såldes ungefär 1,1 miljarder plastkassar i dagligvaruhandel i Sverige.2_Det

innebär att varje person köper i genomsnitt 100 stycken plastkassar per år. Då EU har som mål att minska plastanvändningen har Sveriges regering beslutat om en ny plastskatt som ska träda kraft 1 maj 2020. Direktiven från EU är att år 2025 ska varje person max 40 stycken plastkassar per år.3

“Skatten omfattar plastbärkassar som är avsedda att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa eller bära varor och som inte är avsedda för varaktigt bruk.”4

En minskning i sålda kassar kommer förenklat att föra med sig två saker: antingen kommer folk att återvända en sedan tidigare inhandlad plastkasse eller börja använda kassar avsedda för flergångsbruk, exempelvis tygkassar. Därför kommer detta arbete att undersöka vad som är mest resurseffektivt, plastkassar eller bomullskassar.

För att undersöka vilken typ av kasse som är resurseffektivast kommer det utföras förenklade livscykelanalyser, LCA, på samtliga typer. I och med detta kommer utsläpp av växthusgaser, såsom CO2, att undersökas samt mängden energi hela processen kräver, från råmaterialen till en färdig produkt i en konsuments hand, att beräknas.

1_{Klefbom, Erik. Aktuell hållbarhet, Skräplistan,}

2014-04-17. https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/skraplistan-sa-lang-tid-tar-det-for-naturen-att-bryta-ned-ditt-tuggummi/ (2020-04-08)

2_{Finansdepartementet, Om den nya skatten på plastbärkassar, 2020-02-24,}

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/02/om-den-nya-skatten-pa-plastbarkassar/(2020-03-10) 3_Ibid

(9)

2

2. Syfte

Syftet med detta arbete kommer vara att jämföra hur resurseffektiva olika typer av bärkassar är och att jämföra hur olika antaganden kan påverka dessa resultat. Detta eftersom Sverige kommer införa en skatt på plastkassar som kommer träda i kraft år 2020. Denna skatt införs baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att kunna undersöka olika typer av kassar kommer alla kassar jämföras med en standardkasse som valts ut baserad på vanliga mått i svensk dagligvaruhandel. De problemställningar som har formulerats för arbetet har för avsikt att besvara följande frågor:

1. Hur mycket resurser krävs det för att tillverka en tygkasse kontra en plastkasse? 2. Vilken typ av kasse har högst energiåtgång?

3. Vilken typ av kasse har högst koldioxidavtryck?

(10)

3

3. Avgränsningar

(11)

4

4. Information om material

Följande del behandlar information om de material som kommer att jämföras i rapporten.

4.1 Plast

Plast tillverkas till största del från råolja och naturgas, ca 90 %. Tillverkning av plast står för ca 4% av det totala användandet av råolja i världen.5

Plasten som kassarna tillverkas av heter lågdensitetspolyeten, LDPE. LDPE är en termoplast av monomeren etylen. Termoplaster är fördelaktiga att återvinna då deras kemiska struktur inte ändras vid nedsmältning. Termoplaster kan dock inte återvinnas hur många gånger som helst då deras fibrer till slut blir för svaga.

Enligt Naturvårdsverket återvinns ca 44% av alla plastförpackningar i Sverige, det råder dock tvetydigheter om detta då de inte räknar med plastkassar6_.

Enligt Lundin plast så används ca 95% av alla plastkassar sålda i dagligvaruhandeln som soppåsar, vilket innebär att bara ca 5% av kassarna återvinns medan resterande kassar eldas upp.7_{Återvunnen plast smälts i sin tur ner till pellets som sedan företag}

köper in och gör ny plast av. Det finns idag alternativ till råolja-plasten som tillverkas av förnybara resurser, bland annat sockerrör.

4.2 Bomull

Bomull kommer från bomullsplantan och är nystan av fibrer som består nästan helt av cellulosa. Bomull är idag det mest använda materialet inom textilindustrin där ca 50% av världens textiltillverkning använder bomull som material, detta är mycket tack vara bland annat sin höga slitförmåga. Kina och Indien är de två främsta producenterna av bomull, 2017 tillverkade de tillsammans mer än de andra åtta länderna på listan över de 10 största producenterna tillsammans. 8

5_{Polypac, Fakta om plast,}_{http://polypac.se/fakta-om-plast/}_(2020-03-5)

6_{Naturvårdsverket, Plastflödet i Sverige, 2019-11-22,}

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/Plastfloden-i-Sverige/ (2020-03-5)

7_{Intervju Lars Lundin, Lundin Plast, 2020-03-14}

8_{World Atlas, Top cotton producing countries in the world, 2017-04-25,}

(12)

5

Även om bomullen är en förnybar resurs är den inte utan problem, där ett av de största problemen är att det går åt väldigt mycket vatten för att odla, i genomsnitt 9000 liter för ett kg bomull. Men i vissa fall även upp mot 20 000 liter vatten.9_{Detta blir ett stort}

problem då bomull ofta produceras i torra områden med dålig tillgång till färskvatten. Ett annat problem är att det används stora mängder kemikalier och bekämpningsmedel som är farligt för levande organismer. Trots att bomullsodlingarna bara upptar ca 2,5% av all odlingsmark i världen står odlingarna för ca 25% av användandet av totala mängden bekämpningsmedel.10

Bomullstillverkningen brukar delas upp i två kategorier, konventionell samt ekologisk där den ekologiska odlingen står för ca 2% av den totala.11_{De ekologiska odlingarna}

producerar bomull utan de kemikalier och bekämpningsmedel som används vid konventionell odling. Men bara för att det står att bomullen är ekologiskt odlad innebär inte det att miljö- och hälsofarliga ämnen inte används i andra steg i tillverkningen eller bearbetningen.12_{Ekologisk odling ger också mindre skördar än konventionell odling}

och kräver mer arbete vilket kan göra det oattraktivt för bönder att odla.13

9_{Hallåkonsument, Bomull och miljö,}

https://textilsmart.hallakonsument.se/artikel/bomull-och-miljo/(2020-03-18) 10_Ibid

11_Ibid 12_Ibid

(13)

6

5. Metod

För att kunna ta reda på hur mycket resurser varje kasse kräver utförs i undersökningen förenklade LCA:er där hänsyn tas till olika faktorer som bidrar till bland annat utsläpp och energiåtgång och hur omfattande bidragen från dessa faktorer är. Bomullskassen som ska återvinnas kommer benämnas som återvunnen i rapporten.

5.1 Plastkassen

Både nyplasten och den återvunna plasten som undersöks i LCA:en kommer vara petroleumbaserad. Processen där oljan blir till plast sker i Hamburg, Tyskland, och fraktas sedan med lastbil till Trioplast/Lundin Plast i Arvika där båda typerna av kassar tillverkas.14_{Slutdestinationen för kassarna är Stockholm. Återvinningen av plasten}

sker i Motala15_{, sedan transporteras den återvunna plasten till Trioplast/Lundin Plast}

där de tillverkar en ny kasse. All transport i Sverige sker med lastbil. Den återvunna kassen kommer ha 80% återvunnet material.16

Båda kassarna kommer ha samma mått, 30x17x60[cm]. 17

Plastkassarna mäts Bredd x Invik x Höjd, i höjden är handtagen inräknade och på grund av att plastkassarna är svetsade i botten får de invik. Båda plastkassarna väger 21,61 gram styck.

5.2 Bomullskassen

Alla bomullskassar som testas kommer från Karur, Indien.18_{Var i Indien bomull odlas}

kommer inte tas i aktning, då den inhemska transportsträckan anses vara försumbar jämfört med transporten till Sverige. Bomullen fraktas sedan med lastbil till Chennai där den skeppas till Göteborg.19_{Importören verkar i Göteborg och skickar sedan}

kassen med postbud till Stockholm, vilket är slutdestinationen för kassen.

14_{Intervju Lars Lundin, Lundin Plast, 2020-03-14} 15_{Mailkonversation Sopor.nu, 2020-04-02} 16_{Intervju Lars Lundin, Lundin Plast, 2020-03-14}

17_{kasse.se, Måttguide kassar och påsar,}_{https://kasse.nu/info/mattguide-kassar-och-pasar/} (2020-03-01)

(14)

7

Bomullen återvinns i Indien innan den skickas tillbaka som en ny produkt till Sverige. Kassen som ska återvinnas skickas därmed tillbaka samma väg, detta då det finns olika sorteringsdepåer i Tyskland och Holland men i slutändan så återvinns ändå, som tidigare nämnt, bomullen i Indien. Såväl kassen av konventionell bomull och kassen av återvunnen bomull kommer ha samma mått, 32x48[cm]20_{, samma volym, 10 liter,}

och samma vikt, 150 gram. Båda kassarna kommer ha likadana handtag, två stycken som har måtten 2x50[cm]. Den återvunna kassen är också tillverkad i konventionell bomull som jungfrumaterial.

5.3 LCA

En LCA kan utföras på många olika produkter och kan därför se väldigt olika ut. Det är en metod för att samla in bland annat direkta och indirekta utsläpp. En LCA kan användas för att ta reda på vilken miljöpåverkan en produkts hela livscykel har. En fullständigt utförd LCA består av flera delar för att värdena ska bli så realistiska som möjligt och bör utföras av en person utbildad inom metoden för att analysen ska bli så bra som möjligt.

Den LCA som utförs i detta arbete kommer vara förenklad och använda sig av verktyget ECO Audit som ingår i programmet CES Edupack. Versionen av programmet som används är CES Edupack 2019. Denna LCA kommer bara att undersöka den energiåtgång som produkterna har och vilket CO2-avtryck dessa har. I och med att det är en förenklad analys kommer inte källa till elen tas hänsyn till eller land där kassarna tillverkas.

För att kunna utföra en LCA behövs ingångsvärden. Som Tabell 1 visar kommer det behövas två stycken exemplar av båda typerna bomullskassarna för att uppfylla kravet på den volym som är satt som referens. Detta kommer innebära att det kommer gå åt 300 gram bomull för att få fram samma volym som en plastkasse på 21,62 gram.

(15)

8

Tabell 1, sammanställning av de olika kassarna jämfört med referens.

Modell Vikt

[g] Volym [L] Antal för att uppfylla krav [st]

Standard (LDPE) 21,61 20 1 Återvunnen (LDPE) 21,61 20 1 Standard (Bomull) 150 10 2 Återvunnen (bomull) 150 10 2

(16)

9

Tabell 2, sammanställning av transportsträckor för de olika kassarna.

Modell Sträcka Distans

[km] Transport

Standard

(LDPE) Hamburg-Arvika 1000 Lastbil (32 ton) Arvika-Stockholm 380 Lastbil (32 ton) Återvunnen (LDPE) Arvika-Stockholm 380 Lastbil (32 ton) Stockholm-Motala 240 Lastbil (32 ton) Motala-Arvika 240 Lastbil (32 ton) Standard

(17)

10

6. Forskningsöversikt

2018 kom en rapport beställd av den danska miljöstyrelsen.21_{Där jämfördes olika typer}

av bärkassar baserat på olika kriterier. Som referens använde sig forskarna av en genomsnittlig plastkasse i LDPE med en volym på 22,4 liter som väger 24,2 gram. Studien visade att den vanliga plastkassen av LDPE som man finner i dagligvaruhandeln var det bästa alternativet ur både miljösynpunkt och resurseffektivitet. Studien tog hänsyn till fler faktorer än de som tas med i den LCA som görs i denna rapport, bland annat förtunning av ozonlagret, försurning, övergödning och vattenanvändning. I studien jämfördes även flera olika kassar från olika material.

För att utföra sin LCA använde de sig av en modell som heter EASETECH vilket är en akronym för “Environmental Assessment System for Environmental TECHnologies” och är utvecklat hos Danmarks Tekniska Universitet.

Tabell 3, sammanställning av resultat över hur många gånger som en kasse måste användas jämfört med en standardkasse av LDPE som återanvänds som soppåse.

Material Volym

[L] Vikt [g] Klimatförändring [st] Alla faktorer [st]

Bomull, konventionell 27 232 51 7 100 Bomull, ekologisk 20 252 149 20 000 2011 gjordes en undersökning i Storbritannien, där man undersökte olika kassar som fanns tillgängliga i dagligvaruhandeln i Storbritannien 2006/2007.22_{I denna studie}

användes dock en plastkasse av HDPE, med en volym på 19,1 liter och en vikt på 8,12 gram, som standard och de undersökte även en kasse avsedd för flergångsbruk av

21_{Life Cycle Assessment of grocery carrier bags, 2018,}

https://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2018/02/978-87-93614-73-4.pdf

22_{Life cycle assessment of supermarket carrier bags: a review of the bags available in 2006, 2011,}

(18)

11

LDPE som man kan förvänta sig kräver mer resurser än en kasse avsedd för engångsbruk av samma material. Men även i denna studie kom de fram till att alla plastkassarna är bättre för miljön, både med avseende på mindre utsläpp och mindre användning av resurser, än bomullskassen de undersökte.

För att utföra sin LCA använde de sig av två stycken olika program: SimaPro och WRATE. SimaPro, version SimaPro 2009, är ett program specifikt utvecklat för att göra LCA:er. WRATE, vilket är en akronym för “Waste and Resources Assessment Tool for the Environment”, är ett program framtaget för att göra LCA:er på olika sätt att hantera avfall. De använde sig av version WRATE 2009.

Tabell 4, sammanställning av resultat över hur många gånger som en kasse måste användas jämfört med en standardkasse av HDPE.

[L] Vikt [g] Ingen sekundär användning [st] Använd som soppåse [st] LDPE (flergångs) 21,52 34,94 4 5 Bomull, konventionell 28,65 183,11 131 173

Båda dessa rapporter gör sammanställningar och jämför olika kassar av olika material. Och trots att det skiljer några år mellan rapporterna, cirka 11 år mellan kassarna som undersöktes, så kommer de fram till liknande svar. Detta talar för att varken bomulls- eller plastindustrierna har förändrats något avsevärt.

2020 kom en metastudie beställd av FN i samarbete med Life Cycle Initiative.23_Den

tittar på sju stycken olika studier utförda i olika länder mellan 2010-2020, alla med hjälp av LCA:er. Bland annat tas den brittiska undersökningen från 2011 upp och får viss kritik över vilka parametrar som valts. I en av studierna som tas upp, som studerar olika typer av kassar som används i USA24_{, tas inte ens bomullskassen med då den i}

23_{Single-use plastic bags and their alternatives: Recommandations from life cycle assessments, (2020),}

https://www.lifecycleinitiative.org/single-use-plastic-bags-and-their-alternatives-recommendations-from-life-cycle-assessments/

24_{Life Cycle Assessment of Grocery Bags in Common Use in the United States, 2014,}

(19)

12

den tidigare nämnda brittiska studien visats ha så mycket högre förbrukning av resurser att den inte är värd att ta med. I alla studierna som analyserades, där bomullskassen togs med, fastslogs det att plast är bättre ur ett resursperspektiv. Se tabell 5 för sammanställning av resultaten från de studierna som granskades i rapporten från FN. Sammanställningen visar vikt på bomullskassarna de undersökte och hur många referenskassar, engångskasse av plast, som går på en bomullskasse. De olika studierna har olika parametrar för hur de jämför sina studieobjekt jämfört med deras referenskassar.

Tabell 5, sammanställning över hur många referenskassar som går på en bomullskasse.

Författare, år Område Vikt [g] Antal [st]

Muthu et al.25_2011/2012 _{Hong Kong, Kina, Indien} _125,4 ₅₀

Mattila et al.26₂₀₁₁ _Finland _44–125 ₁₀₀

25_{Single-use plastic bags and their alternatives: Recommandations from life cycle assessments, (2020), s. 41,}

https://www.lifecycleinitiative.org/single-use-plastic-bags-and-their-alternatives-recommendations-from-life-cycle-assessments/

26_{Single-use plastic bags and their alternatives: Recommandations from life cycle assessments, (2020), s. 44}

(20)

13

7. Resultat

Följande del kommer att presentera de resultat som den utförda LCA:en genererat. Resultatet kommer presenteras först genom översikt av varje kasse separat sedan en jämförelse av de tre kassarna.

7.1 Plast

Presentation av resultat från LCA utförd på båda modellerna av plastkassen.

7.1.1 Standard

Som det går att se i Figur 1 och Tabell 6 så står materialet för majoriteten av både energiåtgången och CO2-avtrycket. Men CO2- avtrycket är mer jämt fördelat över materialet och tillverkningen.

(21)

14

Tabell 6, sammanställning av energiåtgång och koldioxidavtryck.

Fas Energi

[MJ] Energi [%] CO2-avtryck [Kg] CO2-avtryck[%]

Material 1,78 80,2 0,0407 55,4 Tillverkning 0,405 18,3 0,0304 41,4 Transport 0,028 1,3 0,00202 2,8 Användning 0 0,0 0 0,0 Avfallshantering 0,00432 0,2 0,000303 0,4 Total 2,21 100 0,0734 100 EoL-potential - - -

-7.1.2 Återvunnen

Som det går att se i Figur 2 och Tabell 7 så är återigen materialet som står för den främsta energiåtgången hos den återvunna plastkassen. Men här är det

tillverkningen som har störst CO2-avtryck, detta trots att båda plastkassarnas tillverkning har samma CO2-avtryck.

(22)

15

Fas Energi

-7.2 Bomull

Presentation och jämförelse av resultat från LCA utförd på båda typer av bomullskassar.

7.2.1 Konventionell

I Figur 3 och Tabell 8 blir det tydligt att det är materialet som har störst påverkan på både energiåtgång och CO2-avtryck.

(23)

16

Fas Energi

-7.2.2 Återvunnen

Återigen går det att se i Figur 4 och Tabell 9 att materialet påverkar mest. Men för den återvunna kassen är transporten en mer bidragande faktor i och med att den skickas fram och tillbaka mellan Karur och Stockholm. I och med att kassen återvinns till 100% kan dock nästan all energiåtgång och CO2-avtryck tillgodoräknas till

produkten som skapas av det återvunna materialet. Detta då det inte behöver skapas nytt jungfrumaterial till den nya produkten.

(24)

17

Fas Energi

Material 13,4 82,3 0,268 55,6 Tillverkning 0,781 4,8 0,0624 13,0 Transport 2,05 12,6 0,147 30,6 Användning 0 0,0 0 0,0 Avfallshantering 0,06 0,4 0,0042 0,9 Total 16,3 100 0,482 100 EoL-potential -12,5 - -0,205

-7.3 Jämförelse av kassar

Kassarna har jämförts för att se hur mycket energi det går åt för att en kund ska kunna ha en färdig produkt i sin hand och vilket CO2-avtryck varje kasse har.

(25)

18

Figur 5, jämförelse av energiåtgång mellan kassarna.

(26)

19

Figur 6, jämförelse av CO2-avtryck mellan kassarna.

I Tabell 10 sammanställs de tre kassarna som analyserats och här går det att se att den återvunna plastkassen är den kasse som har lägst energiåtgång och minst CO2-avtryck. Den har bara 56,6% av standardkassens energiåtgång och 8,2%av

bomullskassens.

Tabell 10, sammanställning och jämförelse av de olika kassarna

(27)

20

8. Diskussion

Värdena för de olika kassarna som tagits fram, med hjälp av LCA:en i denna rapport, bör det inte läggas större vikt vid utan fokuset bör läggas på vilka antaganden som gjort för att för att fram dem. Den LCA som ligger till grund för denna undersökning har bara några få parametrar som kan påverka resultatet medan i en fullständigt utförd LCA finns fler parametrar som spelar in. Jag är inte utbildad inom området och påstår inte att jag kan mer än de personer som har gjort de tidigare studier som tas upp i denna rapport. Jag kommer bara belysa de problem som kan uppstå då man gör antaganden som ger behändiga siffror att jobba med men som kanske inte är helt grundade i realistiska scenarion.

Att en plastkasse, oavsett om den är av LDPE eller HDPE, avsedd för engångsbruk kräver mindre resurser än bomullskasse avsedd för flergångsbruk råder inget tvivel om. Men på grund av antaganden om vilken vikt och volym som referenskassen ska ha kan det ge olika värden trots liknande utförda LCA:er. Detta blir tydlig när den danska och den brittiska studien jämförs.

(28)

21

Tabell 11, sammanställning av volym anpassad efter referens.

[L] Vikt [g] Skillnad mot referens [%] Ny vikt [g]

Konventionell 1*27=27 232 27/22,4= 1,205= 20,5% 192 Ekologisk 2*20=40 2*252=504 40/22,4= 1,786= 78,6% 282

Samma analys går att göra på brittiska studien. Här har de istället valt en kasse tillverkad i HDPE som referens. Denna kasse har en volym på 19,1 liter och en vikt på 8,12 gram. Som det går att se i Tabell 12 så går det åt 50% mer bomull än vad som skulle krävas om bomullskassen hade samma volym som referenskassen.

Tabell 12, sammanställning av volym anpassad efter referens.

[L] Vikt [g] Skillnad mot referens [%] Ny vikt [g]

LDPE (flergångs) 21,52 38,94 21,51/19,1= 1,127=12,7% 34,56 Konventionell 28,65 183,11 28,65/19,1= 1,5= 50% 122,1

I den förenklade LCA:en som utfördes i denna rapport användes en referenskasse med volymen 20 liter och som skulle tåla en vikt på 12 kg. Då bomullskassen som jämfördes mot detta hade en volym på 10 liter innebar det att det krävdes två exemplar för att uppfylla kravet. Alltså ingen överflödig vikt jämfört med den danska och den brittiska studien. Dock är det viktigt att vara kritisk till detta. För det är viktigt att fundera på huruvida det är realistisk att bära 20 liter och 12 liter hem i en kasse. Exempelvis skulle 20 liter vätska väga runt 20 kilo vilket inte referenskassen skulle klara av. Det skulle till och med kunna gå att argumentera för att en person som går till en butik och handlar skulle klara sig gott med en kasse som rymmer 10 liter. Som det går att se i

Figur 6 skulle det då i sin tur innebära att det är en markant skillnad mellan hur stor

(29)

22

Figur 6, jämförelse av energiåtgång mellan kassarna.

Och om potentiellt en kasse med en volym på 10 liter skulle räcka så skulle garanterat den ekologiska bomullkassen i den danska studien med en volym på 20 liter räcka. Den har samma volym som referenskassen i denna rapports LCA och större volym än referenskassen i den brittiska studien. Det skulle då innebära att det bara skulle krävas hälften av den bomull som krävs i den danska studien vilket skulle minska mängden resurser som krävs för tillverkning och antalet gånger den behöver användas jämfört med en plastkasse. Därmed kan det som ses som rättvist, ur perspektiv baserat på siffror, inte behöva vara rättvist ur ett realistiskt perspektiv.

Ett annat antagande som gjordes var att alla kassarna skulle eldas upp efter första användningen, vilket inte är realistiskt ur bomullskassens perspektiv då den med största sannolikhet blir köpt just i syfte att använda flera gånger. Återigen är det svårt att jämföra två produkter som trots att de till synes fyller samma funktion används på olika sätt.

(30)

23

tydligt vid exemplet med bomullskassen eftersom det är så pass mycket energiåtgång som går att tillgodoräkna till nästa produkt då det inte behöver tas fram nytt jungfrumaterial. För att underlätta insamlingen och återvinning av material som kan källsorteras har den svenska regeringen beslutat om en reform som innebär att insamlingen ska göras närmare folks hem.27_{Detta ska i sin tur förhoppningsvis leda}

till att befolkningen blir bättre på att hantera sitt avfall på rätt sätt och på att källsortera. Det finns även förnybar plast som kan användas istället för plast från olja. Och även om den förnybara plasten har samma egenskaper som vanlig plast har den också en del nackdelar som vanlig plast inte har. Exempelvis finns det en debatt över huruvida sockerrör är lämpligt att använda för att framställa plast. Är det lämpligt att odla en gröda i detta syfte på mark som istället skulle kunna användas till att odla mat. I framtiden kanske det kan produceras plast eller ett liknande substitut med material från skogen.

Det skulle vara intressant att se över hur mycket olika LCA-program skiljer sig mellan varandra. Och det skulle vara intressant att se om några år hur skatten har påverkat tillverkare och återförsäljare av olika kassar.

27_{regeringen.se, Mer tillgänglig källsortering nära hemmet,}

(31)

24

9. Slutsats

Vi alla tillsammans befinner oss i ett växande problem där vi använder oss av för mycket resurser och vi måste tillsammans lösa detta problem. Vi behöver minska mängden resurser som vi använder genom att exempelvis minska konsumtionen av produkter eller komma på nya lösningar på hur dessa produkter kan produceras. Ett problem med detta är att det inte alltid är svart och vitt vad som är bäst, då olika produkter kan vara bättre eller sämre ur olika perspektiv. Detta blir extra tydligt när något till synes så enkelt som kassar av olika material ska jämföras.

Där det stora dilemmat med att jämföra kassarna ligger är att det är svårt att få fram helt rättvisa värden över hur mycket bättre ett material är ur ett resursperspektiv. Detta då antaganden som kan verka rättvisa ur ett perspektiv inte är rättvisa ur ett annat. Det är viktigt att de antaganden som görs också är baserade i realistiska scenarion. Att en plastkasse tillverkad för att användas en gång kommer förbruka mindre resurser än kassar tillverka för flergångsbruk är självklart. Sen är frågan hur mycket, vilket uppenbarligen olika studier inte är helt överens om.

Om man vill förbruka så lite resurser som möjligt är det bästa alternativet att köpa en vanlig plastkasse, av återvunnen plast, från dagligvaruhandeln och använda den så många gånger som möjligt. Att använda en kasse flera gånger ska man göra oavsett material men blir ännu viktigare om man använder en bomullskasse då den kräver mer resurser att producera.

(32)

TRITA ITM-EX 2020:159