Ölands kommunalförbund Handlingsprogram för Räddningstjänsten Enligt Lagen om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för Räddningstjänsten

Enligt Lagen om skydd mot olyckor

Välkommen!

Här kan du läsa om hur Räddningstjänsten på Öland fungerar och är organiserad.

Varför ett handlingsprogram?

Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) skall kommunerna ta fram ett handlingsprogram som visar hur Räddningstjänsten arbetar förebyggande resp.

operativt om en olycka inträffar.

På Öland är det Direktionen för Ölands kommunalförbund som har detta uppdrag eftersom kommunerna organiserat en gemensam Räddningstjänst inom kom- munalförbundet.

Syftet med handlingsprogrammet är framförallt att du som kommunmedborgare skall få en övergripande inblick i Räddningstjänstens uppbyggnad och verksamhet.

Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument som visar den politiska am- bitionen för verksamheten och som vi har att arbeta efter. Programmet antas av Di- rektionen för Ölands kommunalförbund efter hörande av resp huvudkommuner.

Nytt handlingsprogram antas en gång varje mandatperiod.

Lagen säger även att du som medborgare har ett primärt ansvar att skydda liv och

egendom och att inte orsaka olyckor.

Varför har vi en Räddningstjänst?

Läs mer!

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Risker på Öland 3. Verksamhetens mål

4. Förebyggande verksamhet

5. Operativ verksamhet och förmåga

6. Samverkande system av betydelse för Räddningstjänsten 7. Framtid, utveckling, behov

8. Bilagor

Om Öland

Öland är Sveriges minsta landskap och beläget invid landets sydöstra kust. Fast förbindelse med fastlandet finns genom Ölandsbron se- dan 1972. Öland har ca 25 000 invånare. Lan- dytan är ca 1 350 km². De största tätorterna är Löttorp, Borgholm, Färjestaden och Mörby- långa.

Öland har 82 naturreservat, många av dem klassade som riksintressen. Ytmässigt om- fattar naturvårdens riksintresse 640 km² på land och kulturminnesvårdens riksintresse 440 km². Öland är också ett stort semester och rekreationsområde, och ur friluftslivets riksin- tresse omfattas områden motsvarande 237 km².

Sommartid kan man räkna med att många människor samtidigt vistas på ön, kanske så många som 100 000—150 000.

Näringslivet på Öland domineras av verksamhet- er knutna till besöksnäringen resp lantbruket.

Stora campingplatser, många hotell och restau- ranger hör till bilden. Inom lantbruket dominerar produktionen av spannmål och grödor på den södra delen av Öland, medan den mellersta och norra delen av ön är mera inriktat på mjölkpro- duktion och djurhållning.

Den största arbetsplatsen vid sidan om kommu- nerna är Guldfågeln i Mörbylånga med ca 350 anställda.

Ölandskommunerna har ett flertal utvecklings- områden, framförallt för bostäder och fritidsbo- städer. Områden kring Borgholm, Ekerum, Stora Rör, Färjestaden och Mörbylånga är föremål för planläggning.

1. Inledning

Ölandskommunernas Räddningstjänst är sedan 1991 sammanförd till en organisation under Ölands kommunalförbund. Direktionen för Ölands kommunalförbund med fem politiker från respektive kommun är räddningsnämnd och politisk ledning.

Räddningstjänsten omfattar i första hand före- byggande verksamhet och utryckningsverk- samhet.

För samordning och ledning finns 6,15 dagtids- tjänster med placering i Färjestaden och Borg- holm.

Inom den förebyggande delen av verksamhet- en utförs tillsyn enl de lagar som vi har att följa. Utbildning och information om brand och andra risker är också en viktig del av det före- byggande arbetet.

Utryckningsorganisationen är uppbyggd med deltidsanställd brandpersonal som har bostad och arbete i närheten av brandstationen och som snabbt kan infinna sig för utryckning.

Det finns 104 deltidstjänster fördelade på stationerna i Degerhamn, Mörbylånga, Färjestaden, Runsten, Borgholm och Löttorp.

Med pooltjänster och några som delar på en tjänst uppgår antalet deltidsanställda till 118 personer, varav 15 är kvinnor.

Personalen har beredskap i princip var fjärde vecka och övar kvällstid två gånger per månad.

Under sommarveckorna anordnas en som- marstation på Böda Sand med personal från hela landet.

Öland—Solen och vindarnas ö.

Öland har inte många industrier med stora ris- ker eller spektakulära företeelser som utgör särskilda risker. Men naturligtvis händer det, och kan hända, olyckor som är omfattande och svåra till sin karaktär.

Vår uppgift är att se till så att vi har det så sä- kert och tryggt som möjligt i våra kommuner.

När något händer skall vi kunna ingripa så snabbt som möjligt och på ett effektivt sätt för- hindra eller begränsa en skadas vidare utveckl- ing.

Industririsker

På Öland finns två industrier som av länsstyrel- sen klassats som ”verksamhet som innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljö”. Dessa industrier är Guldfågeln i Mörbylånga och Cementa i Deger- hamn.

På norra Öland kan vi heller inte bortse från den risk det innebär med ett relativt kort av- stånd till kärnkraftverket i Oskarshamn.

2. Risker på Öland? Vad händer? Vad kan hända?

Övriga risker

De verksamheter och områden vi analyserat i övrigt ur risksynpunkt utan rangordning är:

 Trafik, framkomlighet, insatstider

 Transporter och olyckor med Farligt Gods

 Olika brandscenarier

 Byggnader

 Campingområden

 Stora folksamlingar

 Oljepåslag från havet och oljeutsläpp på land.

 Drunkning

 Verksamhet i och vid hamnar

 Decentraliserad vård

 Flygplatser

 Ölandsbron

 Elavbrott

 Kommunala anläggningar

 Vattentäkter

 Lantbruk

 Vindkraftverk

 Klimatet

Utryckningsstatistik

Vid framtagningen av handlingsprogrammet har vi tittat på den samlade statistiken för vad som de facto inträffat under tidsperioden 2005-2014 (10 år).

Antalet larm på Öland är ca 300 per år.

84 % av larmen inträffar mellan 06:00—22:00.

Under perioden juni till augusti ökar antalet larm markant. Framförallt gäller detta för Borgholm, Löttorp och Färjestaden. Övriga stationer har en obetydlig eller mindre ökning under sommarperi- oden.

Automatiska brandlarm är den enskilt vanligaste larmorsaken. Dessa larm är i 95% av fallen orsa- kade av matlagning, hantverkare eller tekniskt fel, mindre sällan av brand eller liknande.

Bortsett från automatiska brandlarm, så är Brand ej i byggnad en vanlig orsak. I detta begrepp ingår gräs-/busk- och skogsbränder, containerbränder, bilbränder etc. Årligen handlar det om 50—75 larm per år. Antalet larm varierar starkt med hur vädret varit under året.

Antalet Brand i byggnad brukar ligga kring 35 – 40 per år. Mycket tragiska händelser för en- skilda där stora ekonomiska tillgångar går upp i rök. Sett till antalet småhusenheter, som är extremt stort i förhållande till övriga kommu- ner, kunde man befara att antalet bränder skulle vara mycket högre.

Antalet dödsbränder i bostäder har under den undersökta tioårsperioden i genomsnitt varit ett dödsfall per år.

Larm om Trafikolyckor har ökat under 2000- talet och ligger något över 50 st per år. En stor satsning på utveckling av utbildning, materiel och arbetsmetoder har genomförts. I takt med att fordon och säkerhetsutrustning utvecklas är detta ett viktigt område att bevaka. Det är inom denna larmtyp som vi räddar flest liv och minskar lidande.

En viktig utveckling som skett under senare år är att Räddningstjänsten larmas samtidigt med ambulans vid hjärtstopp och liknande. Det handlar om ca 35 larm/år.

3. Verksamhetens mål

De övergripande målen som anges i lagen om skydd mot olyckor är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokal förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa konsekvenserna.

Färre ska skadas och omkomma och mindre ska förstöras.

Hur gör vi för att leva upp till detta?

Förebyggande

 Vi informerar, utbildar och ger råd till de som vistas på Öland.

 Vi är särskilt inriktade på vardagsolyckorna, dvs olyckor som har små konsekvenser för samhället, men som kan innebära en katastrof för den enskilde.

 Vi skall genom tillsyn, information och utbildning förvissa oss om att man inom de verksamheter som finns på ön, arbetar systematiskt med sitt brandskyddsarbete.

 Vi skall särskilt uppmärksamma den turistintensiva verksamheten med restauranger, samlingslokaler, campingar, hotell och annan tillfällig uthyrningsverksamhet.

 Samtliga bostäder och tillfälliga övernattningslokaler skall vara försedda med brandvarnare.

 När elever går ut grundskolan skall de ha fått grundläggande brandskyddsutbildning. Elever i årskurserna 2, 5 och 8 skall erbjudas utbildning i grundläggande brandskydd och säkerhet.

 Vi skall verka för att huvudkommunerna uppfyller Svenska Livräddningssällskapets kriterier för

”En vattensäker kommun”.

 Vi skall kontinuerligt riskinventera förhållanden och verksamheter inom kommunernas territoriella område, och vid behov genomföra djupare riskanalys.

 Rengöring/sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler ska genomföras enligt framtagna planer. Gäller även imkanaler från större kök.

Anlagd brand i skola Åsknedslag

Information till barn

Verksamhetens mål, forts

Hur gör vi för att leva upp till detta?

Operativt

 Räddningsstyrkor skall finnas i Degerhamn, Mörbylånga, Färjestaden, Runsten, Borgholm samt Löttorp. Styrkorna skall bestå av deltidsanställd personal.

 Under den mest besöksintensiva sommarperioden skall det finnas en förstärkningsstyrka placerad på norra Öland.

 Ett heltidsanställt befäl skall finnas tillgängligt för ledning.

 Räddningstjänsten är en mansdominerad verksamhet. Mångfald och jämställdhet skall eftersträvas vid nyrekrytering av personal.

 Effektiv insats vid trafikolyckor förutsätter bra utbildning/övning och tillgång till lämplig utrustning.

 God utbildning/övning samt tillgång till lämplig utrustning för bränder och rökdykning skall finnas.

 Ytvattenlivräddning inom 300 m från strand skall kunna genomföras.

 Verksamheten skall präglas av god beredskap baserat på en bra övningsverksamhet och intern kompetensutbildning.

 Räddningstjänsten skall ha en bra omvärldsbevakning av risker och säkerhetsfrågor.

 Räddningstjänsten skall samverka med andra myndigheter, kommuner och organisationer med syftet att öka säkerheten på Öland.

 Genom erfarenhetsåterföring skall verksamheten dra lärdom av inträffade olyckor och insatser.

 Räddningstjänstens organisation skall kunna bistå huvudkommunerna vid allvarliga samhällsstörningar eller kriser.

 Detaljerad förmåga för respektive kåravdelning framgår av bilaga 5.

Övning Tunga lyft Grundutbildning trafikolycka

4. Förebyggande verksamhet

En mycket viktig del av vår verksamhet handlar om att förebygga olyckor och att eventuella olyckor som inträffar får så begränsad omfattning som möjligt. I det följande beskrivs de viktigaste delarna i detta.

Tillsyn/Tillstånd

Tillsynen på lokal nivå över efterlevnaden av Lagen (2003: 778) om skydd mot olyckor är mycket om- fattande och genomförs av Räddningstjänsten. Syftet är att det skall vara så säkert som möjligt att bo, vistas och arbeta på Öland.

Det finns ca 515 objekt som besöks för kontroll av säkerheten och hur det systematiska brandskyddsar- betet bedrivs. Vid besöken informeras och ges råd om brandsäkerhet. Vid brister i säkerheten kan före- läggande ges. En tillsynsplan tas fram för varje år.

En del av dessa tillsyner görs tillsammans med Polis, alkoholhandläggare och miljöskyddsinspektör. Gäl- ler b.la. restauranger, dansställen etc.

Öland har många hotell, restauranger, samlingslokaler etc. med stor besöksfrekvens. Besökaren är där kanske bara en gång och känner inte till lokalen, utformningen, säkerheten, men förlitar sig på att säker- heten är bra genom ägare/innehavares systematiska brandskyddsarbete och Räddningstjänstens tillsyn över efterlevnaden av gällande lagar och regler.

Många av tillsynsobjekten är säsongsverksamheter, vilket innebär att ägare/innehavare bara är på plats några månader per år. Verksamheterna byter också ägare/innehavare relativt ofta. Sammantaget gör detta att Räddningstjänstens tillsynsverksamhet är hårt belastad vissa perioder.

Tillsynsverksamhetens roll i det förebyggande arbetet är mycket viktig och kräver god kompetens och tillräckliga resurser.

Räddningstjänsten ger tillstånd och utövar tillsyn enligt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explo- siva varor sedan några år tillbaka. Det gäller bensinstationer, fyrverkeriförsäljning, förvaring av ammu- nition och sprängmedel, hantering av gasol i offentliga miljöer etc. Antalet objekt med tillstånd uppgår till ca 120 st.

När kommunerna skall ge tillstånd för servering av alkohol föregås detta av en kontroll av brandskydd och utrymningssäkerhet på objektet av Räddningstjänsten. På Öland finns ca 130 permanenta alkohol- tillstånd och 25 tillfälliga tillstånd.

Räddningstjänsten är i övrigt remissinstans till bl.a. Polis och Länsstyrelse när det gäller tillstånd för offentliga tillställningar och evenemang. Samråd sker även med andra myndigheter och organisationer.

Förvaring sprängämne Skördefest

Samhällsplanering

Räddningstjänsten deltar som remissinstans i kommunernas fysiska planering när det gäller översiktsplaner och detaljplaner.

Räddningstjänsten biträder kommunerna vid behov som sakkunniga i brandrelaterade frågor.

Vid ny-,om– och tillbyggander av offentliga byggnader, industrier etc, eftersträvar Räddningstjänsten att få tillgång till de brandskyddsdokumentationer som byggnadsnämnderna tar in vid byggnadslov.

Dessa dokument utgör utgångsläget för Räddningstjänstens vidare tillsyn i brukarskedet av anläggningen.

Information—Utbildning

Enligt Lagen om skydd mot olyckor skall Räddningstjänsten ge råd och information till allmänheten.

Detta görs bl.a. genom att vi bedriver utbildning i grundläggande brandskydd, deltar i diverse aktivitetsdagar och medverkar vid informationsmöten etc.

Utbildning i Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samt användning av hjärtstartare är utbildningar som genomförs av Räddningstjänsten.

Den som behöver utbildning och certifikat för att utföra Heta Arbeten kan också vända sig till Räddningstjänsten.

En del utbildningar genomförs på uppdrag av och i samarbete med Kalmar läns brandskyddsförening.

På uppdrag av kommunerna erbjuds samtlig kommunal personal brandskyddsutbildning och HLR- utbildning vart fjärde år. I resp kommun genomförs 20 utbildningar/år för kommunernas personal.

Särskild utbildning genomförs för brandskyddsansvariga inom kommunernas förvaltningar och avdelningar.

Samtliga elever i årskurserna 2, 5 och 8 erbjuds utbildning i grundläggande brandskydd.

Utbildning för skolelever Utbildning Heta Arbeten

Information till allmänheten

Enligt lagen om skydd mot olyckor skall allmänheten informeras om vilken förmåga som finns att göra räddningsinsatser, samt lämnas upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor.

Denna information ges till samtliga hushåll och företag genom utskick av informationsblad. Inform- ation finns också att hämta på Räddningstjänstens hemsida www.raddningstjanstenoland.se . Hänvisning till denna sida finns på respektive huvudkommuners hemsida.

På Räddningstjänstens hemsida finns också information om t.ex.:

 hur man skyddar sig mot brand.

 hur man skall agera om en brand uppstår.

 hur man eldar på ett säkert sätt.

 brandskydd i flerbostadshus.

 tillfälliga övernattningslokaler.

 Brandvarnare.

 brandfarlig och explosiv vara etc.

 Sotning och brandskyddskontroll.

 Behov av personligt stöd efter en olycka.

 Svar på vanliga frågor.

Räddningstjänstens förmåga framgår av bilaga 5, sid 26 i detta handlingsprogram.

Hur allmänheten varnas vid allvarliga olyckor anges under rubriken ”Varning” på sid 19 i detta hand- lingsprogram.

Insatsplanering

För ett flertal objekt har insatsplaner tagits fram. Det kan gälla objekt som är byggnadstekniskt kompli- cerade, hanterar farliga ämnen eller som på något annat sätt uppfattas som komplicerade så att ett insatsstöd erfordras. Insatsplanen innehåller information om objektet som räddningsstyrkan kan ha nytta av t.ex. angreppsvägar, brandtekniskt avskilda utrymmen, särskilda risker, stora värden etc.

Räddningspersonal genomför orienteringar under övningstid på dessa objekt för att ha kännedom om verksamheten.

Omvärldsbevakning

För den heltidsanställda personalen är det viktigt att bedriva en aktiv omvärldsbevakning. Detta gäller t.ex. vilka etableringar och förändringar som sker inom verksamheterna på Öland. Men det handlar också om erfarenheter från olyckor och risker som uppstår runtom i Sverige och i övriga världen. Det gäller också utvecklingen av materiel och arbetsmetoder för Räddningstjänsten.

Utbildning och övning för Räddningstjänstens personal

För att kunna genomföra så bra och effektiva insatser som möjligt krävs att personalen har en bra ut- bildning och kontinuerligt kan öva på ett systematiskt sätt.

Övningstiden (50 tim/man och år) har varit konstant de senaste 50 åren. I takt med ett alltmer kompli- cerat samhälle, större risker, mer avancerad utrustning och nya arbetsmetoder kommer det att krävas mer övningstid kommande år. I regel övar 2 grupper/övningstillfälle. Ungefär 200 övningar/år genom- förs på brandstationerna. Övningarna är förlagda till kvällstid, men även lördagar kan förekomma.

Följande typer av övningar är ex. på vad som kan förekomma under ett år:

Kall rökövning (2 st krav), Varm rökövning (2 st krav), Sjukvård (delegationskrav), Trafikolycka med an- vändning av hydraulverktyg och lyftkuddar, Islivräddning med bräda, Båtövning med navigation, Fri- dykning, Vattenförsörjning samt pumpar, Säkring vid arbete på tak, Livräddning från vindkraftverk, Motorsågar, Körning med bandvagn, Sambandsövning med radiosystemet, Övning med kemdräkter och Farligt Gods, Släckmetoder och släckteknik, Stegövning och övning med höjdfordon, Djurlivrädd- ning, Bemötande vid suicid, Bussolycka med tunga lyft, Materielövningar, Orientering på objekt samt insatsövningar, Övningskörning med tunga fordon, Medarbetarsamtal.

Till dessa övningar skall den som leder övningen (i regel styrkeledarna) ha lagt upp övningen och hur den skall genomföras. Teknikerna som arbetar dagtid skall leverera ev. materiel som behövs till öv- ningen och även hämta materiel efter övningen.

Bra övningar och goda övningsförutsättningar är helt nödvändigt för att ha en effektiv organisation vid olycksingripanden.

Den introduktionsutbildning som brandpersonalen får, genomförs gemensamt i Kalmar län. I regel är det Kalmar eller Västervik som är kursorter. Kurslängd ca 13 dagar.

Grundutbildning för brandpersonalen genomförs i regi av Myndigheten för skydd och beredskap.

Kursort är i regel räddningsskolan i Revinge, men det förekommer också att kurser läggs ut på större kommuner med heltidspersonal och bra övningsanläggningar, typ Kalmar eller Växjö. Kurslängd 2+3 veckor med hemarbete mellan vistelserna på utbildningsorten motsvarande två veckors arbete.

I Mörbylånga, Färjestaden och Borgholm har vi krav på att rökdykning alltid skall kunna genomföras.

På övriga stationer har personalen utbildning och utrustning för att kunna rökdyka, men det krävs att personal utöver vaktgruppen infinner sig på larm för att det arbetarskyddsmässigt skall vara möjligt.

Personal som skall rökdyka måste hålla en god fysisk status. Kontroll av kondition samt hälso- undersökning och läkarkontroll genomförs varje år. Kontroll av hjärtstatus sker på Länssjukhuset i Kalmar med 1, 2 eller 5 års intervall beroende på brandpersonalens ålder.

Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Eldstäder och tillhörande rökkanaler samt imkanaler från storkök skall rengöras och brandskyddskon- trolleras enligt fastställda tidsintervall. Ölands kommunalförbund är ansvarig för att detta genomförs i båda kommunerna. Kommunalförbundet har valt modellen att anlita en entreprenör för genomföran- det. Sotaren Sandher & Co är anlitad för båda kommunerna.

För brandskyddskontroll krävs kompetens som skorstensfejarmästare eller likvärdigt.

Eldstadsrelaterade bränder är mycket vanliga, och vi räknar med att ca hälften av villabränderna är att hänföra till eldstad, rökkanal eller omhändertaget sot. Sotning och brandskyddskontroll är därför en mycket viktig del av det förebyggande arbetet.

Fastighetsägare har möjlighet att ansöka om att själva få sota. Detta innebär att den sökande själv tar ansvar för rengöringen. Egensotning har beviljats för 107 objekt (jan 2016). Brandskyddskontrollen skall fortfarande utföras av skorstensfejarmästaren.

Ansökan om egensotning görs till Räddningstjänsten.

Antalet sotningsobjekt på Öland är ca 16000. Lokaleldstäder i form av öppna spisar, braskaminer, braskasetter, kakelugnar eller pelletskaminer är helt dominerande med totalt ca 14700 objekt. Antalet fastbränslepannor och pelletspannor är knappt 900 st och antalet oljepannor är ca 270 st. Antalet rensningspliktiga imkanaler från storkök är ca 150 st.

5. Operativ verksamhet

Räddningstjänstens uppgifter är att när någon olycka har inträffat eller när det är överhängande fara för att en olycka inträffar, hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö.

En insats skall kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Det finns några kriterier som skall vara uppfyllda för att ett ingripande skall räknas som räddnings- tjänst, bl.a. skall det vara behov av ett snabbt ingripande. Om det t.ex. är ett långt utdraget förlopp som vid erosioner eller att det är något som inträffat och man upptäcker det långt senare, så är det i regel inte Räddningstjänst. Lagstiftarens mening har också varit att ta bort mindre allvarliga händelser från Räddningstjänst (t.ex. katt i träd) för att inte belasta verksamheten med ärenden som kan göras av någon annan.

Larmning

Larmning av Räddningstjänstens styrkor sker via SOS Alarm efter samtal från hjälpbehövande på telefon 112. SOS ALARM tar reda på vad som hänt, var det hänt och vilket hjälpbehov som föreligger och larmar där- efter ut aktuell räddningsstyrka efter en uppgjord larmplan. En bilbrand resulterar t.ex. i att en enhet larmas medan en villabrand medför att flera enheter larmas.

Efter att räddningsstyrkan är larmad fortsätter i regel SOS intervju av den inringande. Information som kan vara till nytta för räddningsstyrkan vida- reförmedlas via radio till utryckande enheter.

Räddningstjänstens styrkor kan larmas via två olika larmvägar, dels via teleförbindelse, dels via radio- förbindelse.

Larmet når respektive brandpersonal via en s.k. personsökare som avger signal och i text övergri- pande informerar vad larmet gäller.

Personella resurser

Räddningstjänstens viktigaste resurs är personalen. Stort intresse och hög lojalitet präglar verksam- heten. Tyvärr uppstår rekryteringsproblem med jämna mellanrum och det finns en tendens att perso- nal inte stannar i tjänst lika länge som förr. Svårigheten att rekrytera hänger ofta samman med att man inte arbetar på samma ort som där man bor. En aktiv personalpolitik är önskvärd, där medarbe- tarna synliggörs och uppskattas för det riskfyllda och oförutsägbara arbete de ofta ställs inför.

Tillgången till moderna personallokaler med omklädnings och träningsmöjligheter betyder mycket, inte minst vid nyrekrytering. Här finns en del att göra, bl.a. är Mörbylånga i stort behov av ny brand- station. I Löttorp har planering för nya lokaler för omklädning och träning påbörjats.

Räddningstjänstens resurser är fördelade på sex stationer. Löttorp, Borgholm, Runsten, Färjestaden, Mörbylånga och Degerhamn. Samtlig personal är deltidsanställd. Totalt finns 27 personer med beredskap att rycka ut. Sommartid finns även en vaktgrupp stationerad på Böda Sands Camping.

Larmning början 1900-talet

Materiella resurser

Tillgången till modern utrustning som kan användas enkelt och effektivt är mycket viktig. Räddningstjänstens personal har en annan huvudanställning, men skall lära sig och kunna lika mycket som en heltidsbrandman, fast på mycket mindre disponibel tid.

De materiella resurserna är omfattande och består av utrustning för bränder och trafikolyckor på varje station. Saneringsmedel för

uppsugning av olja samt engångslänsor för upptag av olja i havet finns också på alla stationer.

Specialutrustning som används mindre frekvent varierar mellan de olika stationerna.

Samtliga stationer har en förstabil med dubbelhytt för transport av 5 personer, släckutrustning och verktyg för trafikolyckor. I Mörbylånga, Borgholm och Löttorp finns större tankbil stationerad.

Bandvagn för terrängtransport finns på samtliga stationer.

Exempel på speciell utrustning som bara finns på någon station men som nyttjas över hela Öland är:

Löttorp har en mindre båt för livräddningsuppdrag.

Borgholm har det enda höjdfordonet som finns på Öland, en hävare som når upp till ca 30 m höjd. Här finns också en s.k. skärsläckarbil med vars utrustning man kan skära sig igenom golv, väggar och tak med högt vattentryck och på detta sätt släcka eller minska en brands utbredning. En båt finns på släpkärra för livräddningsuppdrag eller för att lägga ut en oljelänsa. Vid Borgholmsstationen finns också den reservbil uppställd som används som ersättning när något av fordonen på stationerna skall på service eller repareras. Detta fordon används också som släckbil för sommarstyrkan vid Böda Sand.

Runsten har utrustning för tunga lyft, t.ex. bussar. Vidare har man en katastrofkärra med bårar och filtar.

Färjestaden har en containerbil med förstärkningsutrustning som nyttjas vid långa och omfattande insatser. Utrustning för tunga lyft finns också på stationen. Ny släckbil som tas i drift i början av 2016 är försedd med skärsläckarutrustning.

Mörbylånga har mer omfattande kemutrustning än övriga stationer mot bakgrund av omfattande ammo- niakhanetring vid Guldfågeln. Sjöfartsverket har placerat en båt på stationen för livräddningsuppdrag.

Degerhamn har personal och utrustning för höghöjdsräddning. Tillkommet med tanke på de många vindkraftverk som finns på Öland.

Släckbil Mörbylånga Tankbil Löttorp

Ledning

Räddningstjänsten har alltid en chef i beredskap (RCB), som skall kunna nås via radio eller telefon inom 90 sekunder.

På varje station finns det fyra grupper som leds av varsin styrkeledare. Varje grupp har i princip bered- skap var fjärde vecka. Olika typer av scheman före- kommer. Styrkeledarna har delegation att tjänstgöra som räddningsledare. Vid en insats kan det vara en styrkeledare, chef i beredskap eller räddningschef som tjänstgör som räddningsledare beroende på vad situationen kräver.

Vid stora och omfattande insatser eller mycket ut- dragna insatser i tiden finns en ledningscentral vid stationen i Färjestaden som kan bemannas med en bakre ledning och stab. Arbetsgrupper med olika funktioner kan här samverka och vara ett stöd för ledningen.

Beslut under och efter räddningsinsats Olika beslut som fattats under en insats skall redovisas i den insatsrapport som samman- ställs efter avslutat uppdrag. Av rapporten skall framgå när räddningstjänsten avslutades.

Efter avslutad insats skall man undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Vid okomplicerade insatser framgår detta av insatsrapporten.

Vid mer komplicerade ärenden gör man en särskild rapport med fördjupad redovisning.

Erfarenhetsåterföring

Olycksundersökningar och erfarenheter från dessa skall vara en del av det som utgör un- derlag vid planering av övningsverksamhet och insatsplanering.

Samverkan

Öland är en lång och smal ö där våra stationer ligger som ett pärlband utmed hela ön med några mils avstånd emellan. Längst avstånd har vi mellan Borgholm och Löttorp med ca 40 km.

Vid många insatser är en samverkan mellan stationerna på Öland helt nödvändigt för att ha tillgång till tillräckligt med personal och utrustning samt för att ha en uthållighet.

Vid mycket stora insatser eller då speciell utrustning erfordras som vi själva saknar är samverkan med grannkommunerna på fastlandet en självklarhet. Här blir det främst Kalmar som samverkan sker med.

När någon kommun begär förstärkning från Öland, så är det omvänt främst Kalmar det handlar om, och då i första hand styrkan i Färjestaden. Skogsbränder, tunga lyft och höghöjdsräddning är sådant som kan bli aktuellt med hjälp till kommuner även längre bort.

De som vi framförallt samverkar med vid olyckor är SOS Alarm, Landstingets ambulanstjänst och Poli- sen. Vid olyckor som berör havet samverkar vi med Sjöfartsverket när det gäller livräddning och lokalt även med frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet. När det gäller oljeutsläpp etc. är det Kustbe- vakningen som samverkan sker med.

Eftersom räddningstjänsten ingår i ett kommunalförbund så är även samarbetet med våra huvudkom- muner en mycket viktig del.

Kalmar län är ett kärnkraftlän med Länsstyrelsen som ansvarig för denna typ av en eventuell olycka.

Samverkan handlar främst om strålningsmätning på norra Öland.

Räddningstjänsterna i länet tillsammans med Länsstyrelsen har en gemensam ledningsbuss placerad vid Räddningstjänsten i Oskarshamn.

En container med saneringsutrustning för kemikalieolyckor ägs tillsammans av Räddningstjänsterna, Landstinget och Länsstyrelsen. Containern är placerad vid Räddningstjänsten i Högsby.

6. Samverkande system av betydelse för Räddningstjänsten

Ledningsfordon, gemensamt för Kalmar län Våra vanligaste samverkanspartners

Vatten för brandsläckning

Inom alla tätorter och tättbebyggda områden skall det finnas brandposter anslutna till det kommu- nala vattenledningsnätet.

Brandpostsystemet skall vara utfört enligt före- ningen Svenskt Vattens riktlinjer vid konventionella system. Brandposters antal och placering skall be- stämmas efter samråd med räddningschefen.

Inom bostadsbebyggelse kan det s.k. Alternativsy- stemet tillämpas med glesare brandpostsystem.

Detta förutsätter att en särskild riskutredning ge- nomförts som visar att erforderligt vatten för släck- ning av bränder kan erhållas från tankfordon.

Borgholm respektive Mörbylånga kommun ansva- rar för underhåll av brandposter, brandbrunnar och brandvattendammar samt att Räddningstjäns- ten har tillgång till aktuella kartor över placering.

På många ställen är ledningsnätet underdimens- ionerat i förhållande till brandvattenbehovet, var- för tillgången till tankbilar är mycket viktig.

Varning

Vid allvarliga olyckor som medför att allmänhet- en behöver varnas skickas ett s.k. VMA, (Viktigt Meddelande Allmänheten), ut via Sveriges Ra- dio Kalmar (P4). Kan även göras via SVT.

Utomhuslarmning via tyfoner finns ej på Öland.

Alarmering

Alarmering av räddningsstyrka sköts av SOS Alarm AB.

På samtliga stationer finns en utvändig larm- knapp med vars hjälp man kan ge larm så att vaktgrupp kommer till stationen. Larmknapp är markerad med röd lampa.

Vid telestörning på larmnumret 112 kan allmän- heten få hjälp på detta sätt. Räddningsstyrkan kallas då till stationen och kan hjälpa till så att man får kontakt via Räddningstjänstens radio- system med ambulans, Polis etc.

7. Framtid, utveckling, behov

Lokaler Under 2016 kommer projektering för tillbyggnad av omklädningsrum och gymlokal vid brandstationen i Löttorp att genomföras. Färdigställande under 2017.

Skiss på ny brandstation i Mörbylånga har tagits fram. Under 2016 kommer förprojek- tering att genomföras med målet att genomföra en byggnadsprojektering och påbörjad byggnation under 2017.

Fordon För utbyte av tankbil Borgholm (årsmodell 1987) avsättes medel under 2016 och 2017.

Transportbil i Runsten utbytes under 2016.

Kembil i Mörbylånga föreslås för utbyte under 2017.

Transportbil i Färjestaden föreslås för utbyte under 2018 Andrabilen i Degerhamn föreslås för utbyte under 2019.

Materiel Larmutrustning bör uppgraderas under 2016-2017 för att DRH (Dynamisk Resurs Hantering) skall kunna tillämpas.

Utbyte av personlig larmutrustning föreslås 2018.

Personal Tillsynsenheten består för närvarande av 1,4 tjänster och utbildningsenheten av 1,25 tjänster. För att täcka det omfattande tillsynsbehov som föreligger på Öland bör befintlig 0,65 tjänst utökas med 0,35 till en heltidstjänst. Denna anställning kommer då att omfatta 0,75 tillsyn och 0,25 utbildning.

För att täcka tillsynsbehovet under den intensiva turistsäsongen föreslås att någon deltids- anställd genomgår utbildningen ”Tillsyn A” för tillsyn av enklare objekt på timtid.

Konceptet ”Friska brandmän”, med syftet att minska personalens cancerrisker skall arbetas in i organisationen.

Behov föreligger av utbildning av stödpersoner inom egen organisation, som kan genom- föra samtal och utgöra kamratstöd efter traumatiska händelser.

Införande av FörstaInsatsPerson (FIP) bör undersökas. Dels för att få till så snabba insatser som möjligt, dels för att det kan vara lättare att upprätthålla föreskriven beredskap på vissa av stationerna.

Övrigt Inom södra Kalmar län samverka med Räddningstjänsterna i Kalmar, Nybro, Emmaboda/

Torsås kring en stabil ledningsstruktur med hög kompetens, hög tillgänglighet och god uthållighet. Under förutsättning att tekniska förutsättningar föreligger med obruten larm- kedja bör en samverkan om ”Inre befäl” kunna komma till utförande i samband med att Kalmar bygger ny brandstation.

Räddningstjänsten skall verka för utbildning av kommunernas personal, för att i en framtid kunna bidra med hjälp vid olyckor och tillbud, i takt med införande av DRH.

8. Bilagor

1. Ölands kommunalförbunds organisation 2. Räddningstjänstens förvaltningsorganisation 3. Räddningstjänstens operativa organisation 4. Räddningstjänstens kompetenskrav

5. Räddningstjänstens förmåga 6. Brandvattenförsörjning 7. Kommunikation

7. Information till allmänheten vid fara

7. Intern utbildnings– och övningsverksamhet 7. Räddningstjänstens insatstider.

8. Samverkansavtal

9. Räddningstjänst under höjd beredskap

10 a-e Gräns mellan kommunalt och statligt räddningstjänstansvar i hamnar 11. Sändlista remissinstanser

7. Framtid, utveckling, behov, fortsättning

Skum med fluortillsatser bryts inte ner i naturen. Övergång till miljövänligare tillsatser skall eftersträ- vas. Regler skall tas fram för användning av släckmedelstillsatser.

Gemensam säkerhetssamordning för Ölandskommunerna skall utredas under mandatperioden.

Eftersom sotningsverksamheten besöker ett stort antal hushåll och företag på Öland, bör ett samar- bete inledas med brandskyddskontrollanterna, med målsättningen att de skall kunna sprida kunskap och ge råd om brandskydd till allmänheten.

Direktionen för Ölands kommunalförbund (10 ledamöter) Består av 5 politiker från resp kommun samt personlig ersättare för varje ledamot.

Arbetsutskott

Bestående av:

Ordförande,

1:e vice Ordförande, 2:e vice Ordförande

Förbundschef

Besöksnäringsfrågor Räddningstjänst Allmän verksamhet

Räddningschef (1,0 Brandingenjör)

Förebyggande verksamhet Operativ verksamhet Utbildning /Övning Drift o Underhåll

1,0 Brandingenjör 1,0 Brandmästare 1,0 Tekniker

0,4 Brandinspektör Böda sommarstyrka 0,25 Brandinspektör 1,0 Tekniker

Löttorp 0,5 Tekniker

Borgholm Runsten Färjestaden Mörbylånga Degerhamn

Räddningschef

Räddningschef i Beredskap (RCB)

DEGERHAMN MÖRBYLÅNGA FÄRJESTADEN

1 Styrkeledare 1 Styrkeledare 1 Styrkeledare

3 Brandmän 4 Brandmän 4 Brandmän

RUNSTEN BORGHOLM LÖTTORP BÖDA

1 Styrkeledare 1 Styrkeledare 1 Styrkeledare 1 Styrkeledare

2 Brandmän 4 Brandmän 3 Brandmän 4 Brandmän

Räddningschef i beredskap skall vara anträffbar via kommunikationsmedel och kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom 90 sekunder.

Anspänningstiden för vaktgrupperna på respektive stationer är 5 min.

Med anspänningstid menas tiden från larm tills första fordon lämnar stationen.

Vid rekryteringsproblem kan utökad anspänningstid från 5 till 7 min tillämpas.

Angivna deltidsstyrkor skall ses som kommunalförbundets ambitionsnivå. Tillfälligtvis kan en mindre styrka utgöra beredskap vid respektive station på grund av personalbrist.

Räddningstjänstens personal skall ha lägst kompetens som redovisas nedan.

 Räddningschef; Kompetens som räddningsledare enl LSO. Avlagt examen som brandingenjör samt genomgått MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, eller motsvarande äldre utbildning.

 Personal som har RCB-beredskap skall ha genomgått utbildningen Räddningsledning B. Brandingen- jör med RCB-beredskap skall ha genomgått MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för bran- dingenjörer, eller motsvarande äldre utbildning.

 Personal som utför tillsyn skall ha genomgått MSB:s utbildning ”Tillsyn och annan olycksförebyg- gande verksamhet, kurs B”, eller motsvarande äldre utbildning.

 Styrkeledare (deltid) skall ha MSB:s utbildning ”Räddningsledare, kurs A”, eller motsvarande äldre utbildning.

 Vid vakans bland styrkeledare kan brandman ersätta, efter godkännande av RCB.

 Brandman (deltid) skall ha MSB:s utbildning ”Räddningsinsats”, eller motsvarande äldre utbildning, eller annan lämplig kompetens som svarar mot riskbilden i kommunerna.

Räddningskåren skall, själva eller i samverkan med andra, ha en så god insatsförmåga att nedan angivna uppgifter kan utföras.

Uthållighet vid större insatser erhålles genom samarbete dels mellan styrkorna på Öland och dels med den övriga Räddningstjänsten i Kalmar län.

A = Insats kan genomföras om tillräckligt antal rökdykare infinner sig utöver vaktgrupp, eller då två stationer finns på plats.

Siffra inom parentes anger den tid det tar för närmaste kår att nå respektive stations tätort.

B = Tillräcklig styrka erhålles vid samverkan mellan flera stationer på Öland. Siffra inom parentes anger den tid det tar för närmaste kår att nå respektive stations tätort.

C = Insatsen kan genomföras efter Mörbylånga eller Borgholmsstationens framkomst.

D = Insatsen kan genomföras efter ankomst av bandvagn från Löttorp. Siffra inom parentes anger den tid det tar att nå aktuell station.

E = Insatsen kan genomföras efter Mörbylångastyrkans framkomst. Siffra inom parentes anger den tid det tar att nå fram till respektive stations tätort.

Uppgift Dgh Mbl Fst Rsn Bgh Ltp Bö da

Utvändig släckning av byggnad samt släckning i terrängen

X X X X X X X

Utvändig livräddning, byggnad upp till 4 vån. X X X X X X X Utvändig livräddning, byggnad upp till 8 vån. X Livräddning med rökdykare i bostads-bebyggelse,

industri- och hantverkslokaler samt publika loka- ler.

A (24)

X X A

(23)

(37)

Samtidig utvändig släckning och livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse.

B (24)

B (20)

B (20)

B (23)

B (30)

B (37)

B (21) Livräddning i djupa lokaler med två rökdykar-

grupper.

B (24)

B (20)

B (20)

B (23)

B (30)

B (37)

B (21) Släckning av större mängd brandfarlig vätska. C

(24)

X C (20)

C (30)

X C (37)

C (53) Losstagning av skadade vid trafikolyckor samt

första hjälpen.

X X X X X X X

Tung räddning. X X

Ytvattenlivräddning intill 300 m från stranden. X X X X X X X Länspumpning i enstaka fastigheter. X X X X X X X

Oljeskadebekämpning på land. X X X X X X X

Oljeskadebekämpning i hamnar. C

(24)

X C (20)

C (30)

X C (37)

C (53)

Terrängtransport. X X X X X X D

(21)

Kemdykarinsats. E

(24)

X E (20)

E (43)

E (50)

E (87)

E (103) Livräddande insats med hjärtstartare. X X X X X X X

nätet.

Brandpostsystemet skall vara utfört enligt Svenska Vatten och Avloppsverksföreningens anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen.

Inom bostadsbebyggelse kan Svenska Vatten och Avloppsverksföreningens s.k. ”alternativsystem” tillämpas, dvs att erforderligt vatten för släckning av bränder erhålles från tankfordon. Tillämpning av detta system förutsätter att en risk- utredning genomförs för aktuellt område.

Utöver detta skall finnas branddammar eller andra vattentag för Räddningstjänsten som räddningschef i samråd med respektive kommunstyrelse anvisar.

Borgholm respektive Mörbylånga kommun skall förse Räddningstjänsten med aktuella kartor som anger brandposter, brandbrunnar och branddammars läge.

Borgholm respektive Mörbylånga kommun ansvarar för underhåll av brandposter, brandbrunnar och branddammar.

Räddningstjänsten skall ha tillgång till 3 tankbilar med minst 7000 liter vatten i Borgholm, Löttorp och Mörbylånga.

Kommunikation

Räddningstjänsten är ansluten till det s.k. RAKEL-systemet för kommunikation mellan egna enheter och samverkande organ.

Ledningscentral för samordning av insatser finns anordnad i brandstationen i Färjestaden.

Information till allmänheten vid fara

Vid olyckor som resulterar i utsläpp av giftiga eller brännbara gaser, utsläpp av radioaktiva ämnen, spridning av giftiga gaser från bränder eller dylikt skall allmänheten informeras och varnas genom meddelande i Sveriges Radio Kalmar (P4).

Utomhuslarmning genom tyfoner eller högtalare finns ej på Öland.

Utbildnings- och övningsverksamhet

Introduktionsutbildning av nyanställd räddningspersonal genomförs vid ett eller två tillfällen varje år. Denna utbildning sker i samverkan med kommunerna i länet.

Räddningspersonalen skall övas så att erhållen kunskap vid utbildning vidmakthålls och vidareutvecklas. Övningsverksam- heten skall bidra till att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Tidsåtgången vid varje tillfälle skall vara tilltagen så att det för övningen uppställda målet uppnås.

Räddningstjänstens insatstider

Kommunalförbundets ambition är att Räddningstjänsten skall nå invånarna enl följande:

Inom 10 min skall 50% av invånarna nås av en räddningsinsats.

Inom 20 min skall 90% av invånarna nås av en räddningsinsats.

Inom 30 min skall 98% av invånarna nås av en räddningsinsats.

Inom 10 min skall 43% av invånarna nås av en rökdykarinsats.

Inom 20 min skall 73% av invånarna nås av en rökdykarinsats.

Inom 30 min skall 86% av invånarna nås av en rökdykarinsats.

AVTAL

Avtal om kommunalförbund inom räddningstjänstområdet mellan Mörbylånga och Borgholms kommuner.

Avtal med SOS ang utalarmering av Räddningstjänsten.

Avtal med Landstinget ang SAMS.

Avtal om nyttjande av räddningsbåt, med Sjöfartsverket.

Avtal om förstärkning vid längre insatser med Kalmar kommun.

Avtal om gränslös samverkan inom Räddningstjänsten i Kalmar län.

Avtal om ledningsfordon med Oskarshamns kommun.

Avtal om Kem-samverkan inom Räddningstjänsten i Kalmar län.

Avtal om mobil saneringsutrustning i Kalmar län.

Avtal med RVR AB om utförande av restvärdesskydd.

Avtal med Länsstyrelsen ang ersättning vid olycka i kärnteknisk anläggning eller sanering.

Överenskommelse om krissamverkan i Kalmar län.

Support-Övervakningsavtal för utlarmningsutrustning med Teleservice i Skåne AB.

Avtal med BRB om hjälp med räddning och röjning vid höjd beredskap.

I lagen om skydd mot olyckor 8 kap 2§ anges att i syfte att rädda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar skall räddningskåren under höjd beredskap förutom fredstida uppgifter även svara för:

Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden.

Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.

Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullföljas.

Kommunalförbundets organisation för räddningstjänst under höjd beredskap bygger helt på den fredstida organisationen som finns inom kommunalförbundet.

Styrkornas dimensionering bygger på beredskap i tvåskift.

Räddningstjänsten skall vid höjd beredskap ha en omedelbar förmåga att genomföra upprepade samtidiga räddningsinsat- ser mot 3 typskador vid 2 olika skadeplatser på Öland.

- Typskadan utgör grund för kommunens bedömning av resursbehovet för räddningstjänsten under höjd beredskap.

- Typstyrkan utgör det resursbehov som erfordras för räddningsinsats vid en typskada.

Utöver detta har kommunen gjort en översiktlig planering som kompletteras under en återtagningsperiod.

GRANKULLAVIK =

BYXELKROK =

Kommunernas hamnar och deras gränser i vatten.

Inom följande hamnars område (gränser enligt bilagda kartor) svarar Ölands Kommunalförbund för all räddningstjänst:

Grankullavik, Byxelkrok, Böda, Sandvik, Kårehamn, Borgholm, Färjestaden, Mörbylånga, Grönhögen.

Degerhamns hamn tillhör Cementa.

BÖDA HAMN =

SANDVIKS HAMN =

KÅREHAMN =

BORGHOLMS HAMN =

FÄRJESTADENS HAMN =

MÖRBYLÅNGA HAMN =

DEGERHAMNS HAMN =

GRÖNHÖGENS HAMN =

1. Mörbylånga kommun 2. Borgholms kommun 3. Kalmar Brandkår 4. Polisen

5. Landstinget i Kalmar län 6. Sjöfartsverket

7. Kustbevakningen