14760/11 /cs
DG K 1
SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Bryssel den 27 september 2011 (4.10) (OR. en)
Interinstitutionellt ärende:
2011/0249 (NLE)
14760/11
WTO 326 AMLAT 81 SERVICES 93 COMER 187 FÖRSLAG
från: Europeiska kommissionen
av den: 23 september 2011
Komm. dok. nr: KOM(2011) 569 slutlig
Ärende: Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru
För delegationerna bifogas ett förslag från kommissionen, som översänts per brev från direktör Jordi Ayet Puigarnau till Uwe Corsepius, generalsekreterare för Europeiska unionens råd.
Bilaga: KOM(2011) 569 slutlig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.9.2011 KOM(2011) 569 slutlig 2011/0249 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om ingående av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru
SV
2SV
MOTIVERING
1. BAKGRUND
Det bifogade förslaget utgör det rättsliga instrumentet för ingående av ett handelsavtal mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru:
- Förslag till rådets beslut om ingående av handelsavtalet.
Förhandlingar mellan EU och Andinska gemenskapen om ett mellanregionalt associeringsavtal, inklusive politisk dialog, samarbete och handel, inleddes i juni 2007 till följd av ett rådsbeslut i april samma år om bemyndigande att inleda förhandlingar. Dessvärre ledde oenighet mellan de andinska länderna kring ett antal centrala handelsfrågor i det planerade avtalet till att förhandlingarna strandade i juni 2008. Därför lade kommissionen den 17 december 2008 fram en rekommendation till rådet i syfte att ändra det befintliga bemyndigandet för att kunna återuppta förhandlingarna om ett handelsavtal med de länder i Andinska gemenskapen som var villiga att gå vidare.
Den 19 januari 2009 bemyndigade rådet kommissionen att med de länder som också ville få till stånd ett balanserat, ambitiöst och heltäckande avtal som är förenligt med WTO:s bestämmelser förhandla fram ett handelsavtal med flera parter. Colombias, Ecuadors och Perus presidenter bekräftade sitt åtagande att förhandla i skrivelser till kommissionens ordförande José Manuel Barroso i januari 2009. Bolivia hade varit mycket kritiskt inställt till det nya förhandlingsformatet och inte visat något intresse av att delta. Nya förhandlingar om ett handelsavtal med flera parter inleddes därför i januari 2009 mellan EU och Colombia, Ecuador och Peru. Efter fyra förhandlingsomgångar drog Ecuador sig ur förhandlingarna, som därför fortsatte med enbart Peru och Colombia. Förhandlingarna slutfördes framgångsrikt i maj 2010 och efter en period av juridisk granskning paraferades texten till handelsavtalet med Colombia och Peru den 23 mars 2011.
I enlighet med förhandlingsdirektiven uppfyllde kommissionen målsättningarna att undanröja höga tullar, åtgärda tekniska handelshinder, liberalisera tjänstemarknaderna, skydda värdefulla geografiska beteckningar i EU, öppna upp marknader för offentlig upphandling, inkludera åtaganden om efterlevnad av arbetsmarknads- och miljönormer samt erbjuda effektiva och snabba tvistelösningsförfaranden. Målet att gå betydligt längre än WTO- åtagandena och försäkra sig om att förutsättningarna är desamma som för andra konkurrenter i området, t.ex. USA, har alltså uppnåtts.
Avtalet är framför allt en möjlighet för EU att förankra Colombias och Perus reformer för att göra dem till en del av den globala ekonomin, öka välfärden och konsolidera deras tillväxt med syftet att förbättra levnadsvillkoren för de båda ländernas befolkningar. Genom en anslutningsklausul i avtalet uppmuntras också andra medlemmar av Andinska gemenskapen att ansluta sig till handelsavtalet när de anser att tiden är inne.
EU:s medlemsstater underrättades muntligen och skriftligen om förhandlingsprocessen med Colombia, Peru och – så länge landet deltog – Ecuador via rådets kommitté för handelspolitik.
Europaparlamentet har också regelbundet informerats om utvecklingen via sitt utskott för internationell handel. Den fullständiga avtalstexten har under förhandlingarnas gång skickats
till de båda institutionerna. Det har även gjorts en detaljerad analys av handelskonsekvenserna med avseende på hållbar utveckling med en granskning av potentiella ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekter. Analysen offentliggjordes i oktober 2009.
2. AVTALETS KARAKTÄR OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Genom handelsavtalet mellan EU, Colombia och Peru kan EU:s ekonomiska aktörer till fullo utnyttja möjligheterna som följer av det faktum att ländernas respektive ekonomier kompletterar varandra i allt större utsträckning. Under loppet av genomförandet kommer avtalet helt att befria EU:s exportörer av industri- och fiskeprodukter till Peru och Colombia från tullavgifter. Det uppfyller kriterierna i artikel XXIV i Gatt (att avskaffa tullar och andra restriktiva handelsregleringar beträffande i stort sett all handel mellan parterna), vilket innebär att 99 % av EU:s export omfattas (100 % av handeln med industriprodukter om tio år och ca 85 % av alla jordbruksprodukter efter 17 år). Dessutom kommer avtalet att göra det möjligt att successivt undanröja vissa besvärliga icke-tariffära hinder. Peru och Colombia kommer i gengäld att dra nytta av tillträde till EU-marknaden i betydligt större utsträckning för sina viktigaste exportvaror från jordbruket – bananer, socker och rom – samtidigt som EU kommer att bevilja fullständig tullfrihet för industri- och fiskeprodukter med ursprung i Colombia och Peru när avtalet träder i kraft.
Vare sig det gäller tjänster och etableringsrätt eller offentlig upphandling är avtalet ett av de mest ambitiösa som kommissionen någonsin har förhandlat fram. Det omfattar avsevärda åtaganden inom alla viktiga områden (bl.a. finansiella tjänster, telekommunikationer och transporter) för i synnerhet gränsöverskridande tillhandahållande och etablering, samtidigt som EU:s betänkligheter i fråga om fysiska personers tillfälliga närvaro för affärsändamål (leveranssätt 4) har behandlats på ett tillfredsställande sätt. I fråga om upphandling har EU fått till stånd ett åtagande från institutioner på såväl central nivå som därunder med förhållandevis låga tröskelvärden.
Avtalet innehåller också bestämmelser på andra områden som går längre än bestämmelserna i den multilaterala ramen, exempelvis i fråga om immateriella rättigheter (t.ex. skyddas 205 geografiska beteckningar i EU och dataskyddsvillkor klargörs), hållbar utveckling (avtalet är likvärdigt med eller går längre än ”GSP+” inom det allmänna preferenssystemet i arbetsmarknads- och miljöfrågor och innehåller särskilda åtaganden om hållbart fiske), konkurrens (bestämmelser om monopol och statliga företag – förpliktelser avseende öppenhet i fråga om subventioner), tekniska handelshinder (inslag som går utöver WTO-förpliktelserna i fråga om marknadsövervakning, öppenhet i regleringsförfaranden och bestämmelser om märkning och etikettering) samt sanitära och fytosanitära åtgärder (åtgärder som går utöver WTO-förpliktelserna i fråga om djurskydd, regionalisering, godkännande av exportanläggningar, inspektioner på plats och importkontroller). Dessutom inrättas genom avtalet en handelskommitté och ett antal underkommittéer för samråd om särskilda handelsfrågor inom avtalets olika avdelningar. Ett viktigt mervärde som följer av avtalet är således att det – på ett mer överordnat och långtgående plan än WTO-reglerna – upprätthåller och främjar en politik för öppenhet och efterlevnad av internationellt överenskommen bästa praxis på nationell nivå, samtidigt som det skapar ett öppet, icke-diskriminerande och förutsägbart klimat för EU:s aktörer och investerare i området – inte minst genom den bilaterala tvistelösningsmekanism som föreskrivs i avtalet.
Avtalet innehåller också en avdelning om tekniskt bistånd och handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad i syfte att främja konkurrenskraft och innovation samt underlätta handeln och tekniköverföringen mellan parterna.
SV
4SV
Samtliga områden som omfattas av handelsavtalet faller inom EU:s behörighetsområde, närmare bestämt inom tillämpningsområdet för artiklarna 91, 100.2 och 207 i EUF-fördraget.
Europeiska unionen ska därför i enlighet med artikel 218.6 i EUF-fördraget ingå avtalet genom ett rådsbeslut efter Europaparlamentets godkännande.
3. FÖRFARANDEN
Kommissionen har bedömt att förhandlingsresultaten är tillfredsställande och uppmanar rådet att
– på Europeiska unionens vägnar ingå handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru.
– Europaparlamentets samtycke till att handelsavtalet ingås kommer att inhämtas.
2011/0249 (NLE) Förslag till
RÅDETS BESLUT
om ingående av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91, 100.2 och 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.6 a,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande1, och av följande skäl:
(1) Den 19 januari 2009 bemyndigade rådet kommissionen att på Europeiska unionens vägnar förhandla fram ett handelsavtal med flera parter med de medlemsländer i Andinska gemenskapen som också ville få till stånd ett ambitiöst, heltäckande och balanserat handelsavtal.
(2) Dessa förhandlingar har nu slutförts och handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru (nedan kallat avtalet) paraferades den 23 mars 2011.
(3) I enlighet med rådets beslut nr …/2011/EU av den …2 undertecknades avtalet på Europeiska unionens vägnar den …, med förbehåll för att det senare ingås.
(4) Avtalet bör godkännas.
(5) I enlighet med artikel 218.7 i fördraget bör rådet bemyndiga kommissionen att godkänna ändringar som ska antas av handelskommittén på förslag av underkommittén för immateriella rättigheter i fråga om geografiska beteckningar i enlighet med artikel 209.2 i avtalet.
(6) Det är lämpligt att fastställa de förfaranden som ska gälla för geografiska beteckningar som skyddas i enlighet med avtalet.
(7) Avtalet bör inte tolkas så att det ger rättigheter eller ålägger skyldigheter som direkt kan åberopas i unionens eller medlemsstaternas domstolar.
1 EUT C , , s. .
SV
6SV
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru godkänns härmed på unionens vägnar.
Artikel 2
Rådets ordförande ska utse den person eller de personer som ska ha rätt att på Europeiska unionens vägnar göra den anmälan som avses i artikel 330.1 i avtalet i syfte att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av avtalet.
Artikel 3
Vid tillämpningen av artikel 209.2 i avtalet ska ändringar av avtalet genom beslut i handelskommittén på förslag av underkommittén för immateriella rättigheter i fråga om geografiska beteckningar godkännas av kommissionen på Europeiska unionens vägnar. Om de berörda parterna inte kan komma överens med anledning av invändningar som rör en geografisk beteckning, ska kommissionen anta en ståndpunkt i frågan i enlighet med förfarandet i artikel 15.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel3. Den tid som avses i artikel 5.6 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter4ska vara en månad.
Artikel 4
En beteckning som skyddas enligt tillägg 1 till bilaga XIII (Förteckning över geografiska beteckningar) i avtalet får användas av alla aktörer som saluför jordbruksprodukter, livsmedel, viner, aromatiserade viner eller spritdrycker som överensstämmer med motsvarande produktspecifikation.
Medlemsstaterna och Europeiska unionens institutioner ska säkerställa efterlevnaden av det skydd som föreskrivs i artikel 210 i avtalet, även på begäran av en berörd part.
Artikel 5
Artikel 247a i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen5 är den bestämmelse som är tillämplig för antagandet av de genomförandebestämmelser som behövs för tillämpningen av reglerna i tilläggen 2A och 5 till bilaga II om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete samt tillägg 1 till bilaga I om avveckling av tullar till avtalet.
3 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
4 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
5 EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
Artikel 6
Detta avtal ska inte tolkas så att det ger rättigheter eller ålägger skyldigheter som direkt kan åberopas i unionens eller medlemsstaternas domstolar.
Artikel 7 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den […]
På rådets vägnar Ordförande
SV
8SV
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT SOM ENDAST PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA
1. FÖRSLAGETS BENÄMNING
RÅDETS BESLUT om ingående av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru
2. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER Kapitel och artikel: 12 0
Budgeterat belopp till slutet av genomförandeperioden
3. BUDGETKONSEKVENSER
¨ Förslaget påverkar inte budgeten
x Förslaget påverkar inte utgifterna, men däremot inkomsterna på följande sätt:
(miljoner euro avrundat till en decimal)
Budgetrubrik Inkomster6 Tolvmånadersperiod
fr.o.m. dd/mm/åååå
[År n]
Artikel … Påverkan på egna medel 137,5
Artikel … Påverkan på egna medel
Situation efter åtgärden
[n+1] [n+2] [n+3] [n+4] [n+5]
Artikel …
Artikel …
6 När det gäller traditionella egna medel (jordbrukstullar, sockeravgifter och tullar) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.
4. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING
EU:s tullagstiftning är utformad med syftet att sörja för en korrekt tillämpning av EU:s alla tullåtgärder, däribland tullförmånerna i detta handelsavtal som även innehåller de bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av regler om ursprung som medför förmånsbehandling och administrativt samarbete (bilaga II), bistånd vid förfrågningar (bilaga V) samt möjligheten att, efter samråd, tillfälligt häva tullförmånerna vid bedrägeri och oegentligheter med anledning av förmånsbehandlingen (bilaga III).
5. ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR
Denna beräkning grundas på den genomsnittliga importen under perioden 2007–2009 och motsvarar det årliga inkomstbortfallet med hänsyn dels till den fullständiga tillämpningen av de framförhandlade tullförmånerna i handelsavtalet, dvs. tio år efter ikraftträdandet, dels till de ursprungliga nivåerna av beviljade tullkvoter. Under åren dessförinnan kommer inkomstbortfallet att vara mindre, inte minst med tanke på att den sannolika ökningen av importen av produkter för vilka tullarna kommer att sänkas successivt delvis kommer att kompensera inkomstbortfallet.
