Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

(1)

Stockholms läns landsting

¹⁽²⁾

Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-10-03

LS 1006-0491

LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 2 "10- 1 6 0 0 G 1 1

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stock- holms läns landsting

Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendebeskrivning

Landstingsdirektören har presenterat en uppföljning av det Skärgårdspoli- tiska program som antogs av landstingsfullmäktige i februari år 2010.

Förslag till beslut

Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta

att godkänna rapporten Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

att delge rapporten jämte landstingsstyrelsens beslut till berörda förvalt- ningar.

Landstingsrådsberedningens motivering

Landstinget spelar en viktig roll i skärgårdens utveckling, i allt från en fun- gerande kollektivtrafik till tillgänglig vård. Landstinget har också en över- gripande roll som regionplanerare och är huvudman för Regionala skär- gårdsrådet. Det är därför det är viktigt att alla landstingets verksamheter drar åt samma håll. Uppföljningen av det skärgårdspolitiska programmet visar att programmets strategier och insatser är förankrade i verksamheterna och att merparten av strategierna och de tillhörande insatser har implementerats, påbörjats eller planeras.

Programmet är fortsatt aktuellt som samlad grund för landstingsverksam- heternas betydelse för skärgårdens utveckling. Vad gäller transporter och kommunikationer har de strategiska diskussionerna utvecklats sedan programmet skrevs.

Det skärgårdspolitiska programmet utgör en grund för landstingets berörda bolag och förvaltningar när de planerar för eller bedriver sin verksamhet i

(2)

JIL Stockholms läns landsting 2 (2)

SKRIVELSE LS 1006-0491 2012-10-03

regionen. Arbetsprocessen med det skärgårdspolitiska programmet har gett en medvetenhet om skärgårdens behov och en gemensam bild av dess utmaningar. En utmaning är att tillgodose skärgårdens behov med de resurser som finns tillgängliga.

Bilden är att skärgårdens utveckling uppvisar en nedåtgående trend. Det är därför viktigt att hävda skärgårdens behov i konkurrens med regionen i stort. Det gäller i hög grad kollektivtrafik och transporter, men även hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att planeringen och utförandet av kollektivtrafik och hälso- och sjukvård sker med hänsyn till skärgårdens speciella förutsättningar. Exempelvis genom att utveckla analysen av hur föränd- ringar i vårdetableringar i kustnära tätorter påverkar boende i skärgården.

I landstingets fortsatta arbete med att genomföra och följa upp det skär- gårdspolitiska programmet bör utvecklingstrender i skärgården belysas ytterligare. Landstingets förvaltningar bör också uppmärksammas på möj- ligheten att använda Regionala skärgårdsrådet som verktyg för dialog med skärgårdens aktörer inför beslut som kan förväntas ha påverkan på service och utvecklingsmöjligheter i skärgården.

Beslutsunderlag

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 2 maj 2012

Rapport Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Tillväxt- och regionplaneringsutskottets protokollsutdrag den 29 maj 2012 S-ledamöternas reservation

MP-ledamotens särskilda uttalande

(3)

Stockholms läns landsting

^{1 (3)}

Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2012-05-02 LS 1006-0491

Handläggare:

Shewen Ny smed

Ankom

Stockholms läns landsting

2012 -05- 0 2

Landstingsslyrelsen

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Ärendebeskrivning

I detta ärende presenteras en uppföljning av det Skärgårdspolitiska program som antogs av Landstingsfullmäktige i februari år 2010.

Beslutsunderlag

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 2 maj 2012

Rapport Uppföljning av Skärgårdspolitiskt pr ogram för Stockholms läns landsting

Ärendets beredning

Miljö- och skärgårdsberedningen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 2012-05-15

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet behandlar ärendet vid sitt sammanträde 2012-05-29

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting i enlighet med rapport "Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting".

Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning

Merparten av de strategier och tillhörande insatser som nämns i programmet har implementerats, fortsatt, påbörjats eller planerats.

Programmet är fortsatt aktuellt som samlad grund för de

landstingsverksamheter som har betydelse för skärgårdens utveckling.

(4)

Stockholms läns landsting

2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE

2012-05-02 LS 1006-0491

Skärgårdens utveckling uppvisar en nedåtgående trend. Det är därför viktigt att skärgårdens behov av investeringar och insatser hävdas i

konkurrensen med de stora behov som finns i regionens i stort till följd av regionens kraftiga tillväxt.

Bakgrund

Landstingsfullmäktige antog i februari år 2010 ett nytt skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting. Programmet innehåller vision och mål för skärgården samt landstingets strategier och insatser för

skärgårdens utveckling. Tidsperspektivet för landstingets strategier och insatser för att utveckla skärgården är sex till tio år. Strategierna tar sin utgångspunkt i de utmaningar som har identifierats inom olika områden, såsom natur, kultur, rekreation, kommunikationer, näringsliv samt kommersiell och offentlig service.

Innehållet i rapporten "Uppföljning av det Skärgårdspolitiska programmet för Stockholms läns landsting" baseras på intervjuer med representanter från samtliga relevanta landstingsverksamheter samt tillgänglig skriftlig dokumentation. Hur programmet tillämpas och genomförs i olika landstingsverksamheter är huvudfokus i uppföljningen.

Överväganden

Samtidigt återstår mycket arbete för att implementera programmets strategier och insatser fullt ut.

Det Skärgårdspolitiska programmet är ett dokument som mer eller mindre finns med i bakgrunden hos landstingets bolag och förvaltningar när de planerar för och bedriver sin verksamhet i regionen. Arbetsprocessen med det skärgårdspolitiska programmet har gett en medvetenhet om

skärgårdens behov och en gemensam bild av dess utmaningar. En utmaning som flertalet av de intervjuade för fram är den att tillgodose skärgårdens behov med de resurser som finns tillgängliga.

landstingsverksamheter som har betydelse för skärgårdens utveckling, men inom vissa områden har även andra frågor, strategier eller insatser fått ökad prioritet. Det gäller exempelvis transporter och kommunikationer, där de strategiska diskussionerna och de vägval dessa kräver, har utvecklats vidare sedan programmet skrevs.

(5)

Stockholms läns landsting

3 (3) TJÄNSTE UTLÅTANDE

2012-05-02 LS 1006-0491

Det har inte framkommit att verksamheterna behöver stödjande insatser för att kunna genomföra programmets strategier och insatser, eller för att genomföra sina verksamheter i enlighet med programmets intentioner.

Helt naturligt har landstingets olika verksamheter i första hand sina egna målsättningar och strategier för ögonen, men programmet är förankrat i bemärkelsen att det i denna uppföljning inte framkommit några direkta motsättningar mellan verksamheternas egna strategiska dokument och det Skärgårdspolitiska programmet. Det har inte heller framkommit

målkonflikter som beror på en omedvetenhet om skärgårdens utmaningar.

Samtliga av landstingets verksamheter har bilden att skärgårdens utveckling uppvisar en nedåtgående trend. Det är därför viktigt att skärgårdens behov av investeringar och insatser hävdas i konkurrens med de stora behov som finns i regionens i stort till följd av regionens kraftiga tillväxt. Det gäller i dagsläget i hög grad kollektivtrafik och transporter, men även hälso- och sjukvård och övrig service som landstinget ansvarar för.

Utvecklingstrender i skärgården bör belysas i det fortsatta arbetet med att genomföra och följa upp det skärgårdspolitiska programmet. I landstingets fortsatta arbete för skärgårdens utveckling är det Regionala skärgårdsrådet en viktig arena där även kommuner och intresseorganisationer deltar.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Miljökonsekvenser av beslutet

I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende.

Landstingsdirektör

Peter Haglund

Tf direktör SLL Tillväxt, miljö och regionplanering

(6)

Stockholms läns landsting

BILAGA 1 LS 1006-0491

Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för Stockliolms läns

landsting

Tillväxt, miljö och regionplanering

(7)

Innehållsförteckning

Inledning 3 Arbete med programmets strategier inom landstingets verksamheter 4

Uppföljning av landstingets strategier 5 Strategi: Utveckla och bevara skärgården natur-, kultur- och rekreationsvärden 5

Strategi: Erbjuda en bra kollektivtrafik och bidra till en ändamålsenlig

infrastruktur 7 Strategi: Bidra till goda generella förutsättningar för en livskraftig skärgård 9

Strategi: Säkra tillgången till effektiv och behovsanpassad offentlig service av god

kvalitet 11 Strategi: Planera för en attraktiv skärgård samt attraktiva och funktionella

skärgårdssamhällen 13 Avslutande slutsatser 15 Tack till intervjuade personer 17

(8)

Inledning

Landstingsfullmäktige antog i februari år 2010 ett nytt skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting. Programmet innehåller vision och mål för skärgården samt landstingets strategier och insatser för

skärgårdens utveckling. Tidsperspektivet för landstingets strategier och insatser för att utveckla skärgården är sex till tio år. Strategierna tar sin utgångspunkt i de utmaningar som har identifierats inom olika områden, såsom natur, kultur, rekreation, kommunikationer, näringsliv samt kommersiell och offentlig service.

Landstingsstyrelsen beslutade även samma år om hur uppföljningen av detta program ska genomföras. Berörda nämnder, bolag och styrelser ska enligt detta beslut i den årliga verksamhetsplanen bedöma hur det

Skärgårdspolitiska programmet är tillämpligt för den egna verksamheten och beskriva hur man avser verka för dess genomförande. Berörda nämnder, bolag och styrelser ska i sina bokslut redovisa hur man beaktat det Skärgårdspolitiska programmet, vilka åtgärder som genomförts och vilka resultat som nåtts. Landstingsstyrelsen beslutade även att

bedömningarna och redovisningarna från nämnder, bolag och styrelser ska sammanställas och redovisas till landstingsstyrelsen.

Uppföljningen av programmet har utförts av Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) inom Landstingsstyrelsens förvaltning.

I denna pm redovisas en uppföljning av det Skärgårdspolitiska programmet som baseras på intervjuer med representanter från samtliga relevanta landstingsverksamheter samt tillgänglig skriftlig dokumentation. Hur programmet tillämpas och genomförs i olika landstingsverksamheter är huvudfokus i uppföljningen. De olika strategierna och hur aktörerna arbetat med dessa redovisas, och därefter presenteras några avslutande slutsatser kring genomförandet av landstingets politik i skärgården.

(9)

Arbete med programmets strategier inom landstingets verksamheter

Det skärgårdspolitiska programmet fokuserar på landstingets ansvar för kollektivtrafiken, delar av den offentliga servicen och att tillsammans med andra aktörer bidra till att värna marina och landbaserade miljöer på ett sätt som ger en livskraftig skärgård för nuvarande och kommande generationer. En god tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för skärgårdens livskraft, liksom dess natur-, kultur- och rekreationsvärden och en offentlig och privat service. Landstingets politik spelar roll för såväl ett attraktivt boende, en bärkraftig sysselsättning och för att skapa ett andrum för rekreation och friluftsliv. Det är mot bakgrund av dessa mångdimensionella ambitioner som det skärgårdspolitiska programmet tagits fram.

Den övergripande visionen för regionen i RUFS 2010 är "Europas mest attraktiva storstadsregion". Visionen för skärgården ska bidra till visionen för hela regionen, och den lyder:

VISION: En skärgård som genom sina unika värden är attraktiv för boende, verksamheter och besökare.

Målen för att uppnå visionen för skärgården är:

MÅL: En långsiktigt väl förvaltad skärgård med natur-, kultur- och rekreationsvärden som bevaras och utvecklas.

MÅL: En för alla öppen och tillgänglig skärgård med effektiva miljövänliga, kollektiva transporter och ändamålsenlig

infrastruktur.

MÅL: En livskraftig skärgård med goda förutsättningar för verksamheter och kommersiell service som är anpassade till skärgårdens förhållanden året om.

(10)

MÅL: En skärgård med behovsanpassad, tillgänglig och resurseffektiv offentlig service av god kvalitet.

Uppföljning av landstingets strategier

I det Skärgårdspolitiska programmet beskrivs skärgårdens utmaningar och strategier för att möta dessa utmaningar. Programmet fokuserar på

strategier och insatser för landstingets verksamheter¹. Landstinget och dess nämnder och bolag kan dock inte inom sina verksamheter uppnå samtliga målsättningar, utan det krävs samverkan mellan flera aktörer som arbetar i samma riktning. Det anges i programmet att strategierna ska vara

igångsatta under en femårsperiod.

Strategi: Utveckla och bevara skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden

Strategins innehåll

Här anges att strategier och insatser ska anpassas till skärgården olika delar och att det krävs en samsyn för vilka insatser och prioriteringar som bör göras. Olika strategier bör gälla i skärgårdens skilda delar och turism och besöksnäring bör riktas till utvalda områden för att minska belastningen på sårbara delar.

Skärgårdsstiftelsens byggnader är av kulturhistoriskt värde och stiftelsen har ett ansvar för att bevara dem och hålla dem tillgängliga för

allmänheten. Stiftelsen ska sträva efter att nå nya grupper och bör verka för att ytterligare öka tillgängligheten. Den kommersiella delen av Stiftelsen ska bedrivas marknadsmässigt för att undvika snedvridning av

11 Landstingets verksamheter inkluderas här även Skärgardsstiftelsen, som är en stiftelse bildad av Stockholms kommun, Stockholms läns landsting och Stiftelsen Stockholms Skärgård.

(11)

konkurrensen. Skärgårdsstiftelsen bör samverka med andra aktörer och bidra med rådgivning.

Landstingets miljöpolicy är ett ytterligare ett redskap och SL och

Waxholmsbolaget ska även fortsättningsvis arbeta för att miljöanpassa den egna trafiken och ställa miljökrav vid upphandling av externa utförare av trafiken.

Uppföljning av strategin

Skärgårdsstiftelsen har genomgått en omorganisation i syfte att bättre kunna möta besökarnas behov, och att förbättra kostnadsmedvetenheten så att resurserna kan användas bättre. Från första mars 2011 arbetar man utifrån tre regioner, med regionförvaltare som har helhetsansvar för

stiftelsens verksamhet i respektive region. Omorganisationen har lett till att brister i underhåll blivit mer tydliga, t. ex. att dåliga avloppsnät skulle

behöva rustas upp, att byggnader förfaller och att åkermark skulle behövt ha röjts sedan länge. De byggnader som stiftelsen fick ta över 1998 av Stockholms stad var i dåligt skick redan då. Renoveringsbehoven är idag stora och Skärgårdsstiftelsens tillgångar har stora kulturhistoriska värden som både skulle behöva rustas upp och presenteras bättre för allmänheten.

Skärgårdsstiftelsen anser sig underfinansierad för att upprätthålla den standard på sina fastigheter och ägor som krävs för en modern

besöksnäring. Just nu prioriteras det som är mest akut och där är vatten och avlopp prioritet nr 1. EU-bidragen fyller ett tomrum i finansieringen och möjliggör att vissa brister kan åtgärdas.

Den jämförelsevis låga standarden på besöksmålen påverkar

verksamhetens strategiska förutsättningar. Entreprenörernas bild är att det går att hyra ut rum och stugor under cirka 5 veckor, men att det inte går att förlänga säsongen. Med en högre standard ökar möjligheterna att nå nya grupper, t.ex. konferensgäster, och därmed förlänga säsongen.

Även bristande kommunikationer hämmar utvecklingen enligt

Skärgårdsstiftelsen. Det behövs en ökad tydlighet med turer och paket.

Stiftelsen ser en risk att den sakkompetens som funnits på WÅAB försvinner genom ökad samorganisation med SL.

Det Skärgårdspolitiska programmets idé om att utveckla besöksnäring i utvalda delar finns även inom Skärgårdsstiftelsen men har ännu inte fått

(12)

konkret genomslag. Däremot arbetas det mycket med strategin om att nå nya grupper och öka tillgängligheten till skärgården för alla.

I programmet betonas behovet av lösningar för att Stiftelsens kommersiella verksamhet inte ska riskera att snedvrida konkurrensen för entreprenörer i skärgården som inte ingår i Skärgårdsstiftelsen. Dessa frågor arbetar Stiftelsen med, bl.a. förändras redovisningssystemet för att bättre se hur pengarna fördelas. Även hyresavtal och upplåtelseavtal ses över.

I enlighet med programmet har även samverkan ökat, t.ex. med Visit Skärgården, KFUK och handikapporganisationer av olika slag.

Strategi: Erbjuda en bra kollektivtrafik och bidra till en ändamålsenlig infrastruktur

I programmet anges att dagens standard på Waxholmsbolagets trafik ska utvecklas, och på sikt ska ambitionerna i den Delregionala

utvecklingsplanen för Stockholms kust och skärgård genomföras fullt ut.

Ambitionen är att trafiken ska utvecklas, men i vilken utsträckning och takt resurserna ska ökas samt vilka prioriteringar som ska göras behöver

ytterligare övervägas. Detta gäller exempelvis utökning av den nord-sydliga trafiken, vinter-trafiken till Storholmen och Tranholmen samt annan trafik på inre vatten i takt med att bebyggelsen utvecklas. Skärgårdens

tillgänglighet skulle öka om det fanns större möjligheter att resa kollektivt inom skärgården, utan att passera fastlandet. Pålitligheten i trafiken skulle också öka om Waxholmsbolaget kunde få företräde vid bryggor och kajer och inte behöver vänta på en ledig plats. För att främja kunskapen och bidra till att fler barn och ungdomar får se skärgården ska

Waxholmsbolaget erbjuda rabatterade taxor med ordinarie sjötrafik

vardagar under lågsäsong till ungdomar som deltar i lägerskolsverksamhet.

Samordningen mellan främst Waxholmsbolaget och SL bör förbättras med en högre grad av samverkan. Mot bakgrund av SL:s betydelse för

skärgårdens tillgänglighet krävs därför att samordningen mellan

Waxholmsbolagets och SL:s trafik ska öka genom samverkan på strategisk nivå.

För att säkra att de mest prioriterade behoven av infrastrukturinvesteringar i skärgården tillgodoses behövs en mer samlad struktur, där samordning

(13)

sker mellan de ingående aktörerna. Trafikplanering för skärgården ska hanteras samlat och utifrån ett helhetsperspektiv på skärgården, inklusive sociala och miljömässiga aspekter. I det samarbete för trafikplanering som finns i länet mellan aktörer, bör det även ske en beredning som säkrar att planering och prioriteringar görs för skärgårdens investeringar.

Waxholmsbolaget, WÅAB arbetar med strategierna i det skärgårdspolitiska programmet för ögonen, men det är inte tydligt dokumenterat. Det finns förbättringspotential när det gäller de strategiska dokumenten och att dokumentera sin verksamhet, dess målsättningar och strategier. Det finns inga målkonflikter mellan interna målsättningar/strategier och de

strategier som anges i programmet.

Ett exempel där man arbetat i enlighet med programmet och RUFS är att man tagit fram ett förslag på bastidtabell. Det innebär att trafiken är utökad i enlighet med RUFS och programmet. I dag erbjuds inte trafik på samtliga replipunkter året om. Andra exempel är att Trafiknämnden har tagit ett beslut om pendelbåtstrafik på Stockholms inre vatten och att det under 2011 infördes rabatter för ungdomsgrupper som deltar i

lägerskoleverksamhet. Emellertid går det sannolikt att ytterligare utveckla verksamheten på Stockholms inre vatten utöver pendelbåtsförsöken. Vissa förslag i det skärgårdspolitiska programmet t.ex. utökad nord-sydlig trafik skulle dock kräva mer finansiella resurser än vad som finns tillgängligt i budgeten.

En ny och viktig lag är Kollektivtrafiklagen som gäller från i juli och anger villkoren för kollektivtrafik på vatten. Den regionala trafikmyndigheten, Stockholms läns landsting, ska enligt denna lag definiera det som samhället ska upphandla. Hur stor förändring detta innebär i praktiken är oklart.

Lagen innebär också att landstinget ska göra ett trafikförsörjningsprogram med strategier för kollektivtrafiken i länet. Till sommaren 2013 kommer det också göras ett program om trafiken på sjön. Dessa program bedöms kräva en ökad tydlighet i verksamhetens inriktning.

WÅAB och SL har nu en gemensam politisk ledning och har nya

förutsättningar för strategisk samverkan. Den nya funktionen som regional kollektivtrafikmyndighet förväntas även ge bättre förutsättningar att bygga ihop trafiken till sjöss och på land. SL och WÅAB är inte samlokaliserade, men det sker för närvarande samverkan i vissa frågor, exempelvis i arbetet med den långsiktiga trafikens utveckling. Ett annat exempel är att man med

(14)

start från december 2012 arbetar efter en årstidtabell så att det är förutsägbart för resenärerna hur man ändrar tidtabellen under året.

Tidigare skiftades tabellerna i juni och augusti, vilket inneburit att WÅAB ofta kommit sent med sommartabeller för att man väntat in SL. Den planeringen är nu klar i slutet av hösten istället, och det innebär en betydligt större förutsägbarhet för dem som reser med skärgårdstrafiken.

Inom SL förs för närvarande diskussioner om strategiska vägval. Det kommer då också att diskuteras hur man ska utforma sjötrafiken. Till stor del avgörs dessa strategier av hur mycket medel som kan tillsättas och hur mycket trafik som man önskar ska ske i privat drift.

Det är svårt att hävda skärgårdens behov av investeringar. De är småskaliga och Stockholm växer kraftigt, men det finns en vilja att ha en levande skärgård. Ett alternativ som diskuteras är om man kan ha snabbare båtar där så är möjligt och på så sätt göra skärgården mer tillgänglig.

Strategi: Bidra till goda generella förutsättningar för en livskraftig skärgård

Landstingets skärgårdspolitik syftar till att skapa goda generella

förutsättningar för utveckling och tillväxt, genom att skapa tillgänglighet, främja infrastruktur, erbjuda offentlig service och bidra till att skapa attraktiva miljöer med unika värden. Landstinget är endast i begränsad omfattning delaktigt i direkta ekonomiska bidrag till skärgårdens verksamheter, och då enbart när det gäller verksamheter av allmänt intresse.

Det finns dock möjlighet för landstinget att bidra till att säkra ett tillräckligt utbud av livsmedel. Även fortsättningsvis bör därför Landstinget

subventionera livsmedelsbutikernas varutransporter. Företag kan också tillsvidare få stöd till tunga och skrymmande transporter i enlighet med regelverket för fraktstöd från år 2008. Detta innebär att såväl

livsmedelsbutiker som övriga företag kan få fraktstöd, med undantag för transporter av byggmaterial, avverkad skog, oljeprodukter, grus och

massor. Detta innebär också att företag med djurhållning kan få fraktbidrag för att transportera sina djur på inhyrd färja. Landstinget medfinansierar

(15)

även investeringar i drivmedelsanläggningar enligt gällande avtal för att upprätthålla en struktur för försörjning med drivmedel.

Landstinget bidrar till denna strategi främst genom kommunikationer och offentlig service samt välbevarade och attraktiva miljöer som generellt bidrar till goda förutsättningar för verksamheter, besökare och boende. Det ger förutsättningar för människor att bosätta sig i skärgården, för besökare att finna skärgården attraktiv och för verksamheter att verka och växa året runt, utifrån de möjligheter och villkor som skärgården ger.

Stockholms läns landstings miljö- och skärgårdsanslag medfinansierar miljö- och skärgårdsprojekt i Stockholmsregionen. Landstingets

skärgårdsanslag ger bidrag till projekt för infrastruktur och tillgänglighet i skärgården. Bidrag kan ges för aktiviteter som värnar och utvecklar

skärgårdens miljö-, natur- och kulturvärden samt skapar förutsättningar för näringsliv, boende och rekreation. Kommuner, institutioner,

organisationer och ideella föreningar kan ansöka om medfinansiering av projekt. För att kunna få medel ur skärgårdsanslaget måste projektet vara av allmänt intresse. Som regel kan inga bidrag ges till enskilda

näringsidkare eller enskilda personer. Bidrag ges för hälften av de totala kostnaderna för projekt. Sökanden och andra finansiärer måste ansvara för resten av projektkostnaderna. Sedan programmet antogs har exempelvis SIKO fått stöd för en studie om bredband i skärgården; Skärgårdsstiftelsen har fått stöd för byggnation av Grinda Södra brygga samt för ett projekt om barn och unga i skärgården; Husarö El- och Vattenförening har fått stöd för en avsaltningsanläggning på Husarö och Stockholm Visitors Board har fått stöd till en förstudie om samverkan för en stärkt besöksnäring hela året.

I Tillväxt- miljö och regionplanerings (TMR:s) budget för miljö- och skärgårdsbidrag ingår även medel för fraktbidrag. Stockholms läns landsting har lämnat bidrag till frakt av gods sedan sjuttiotalet i syfte att sänka transportkostnaderna i skärgårdsområdet till en nivå som är

jämförbar med regionens glesbygd i övrigt. Fraktbidrag utbetalas enbart till företag. Dessa måste bedriva varaktig verksamhet på ö utan bro, tunnel eller statlig färja i Stockholms skärgård och i Mälaren. Fraktbidrag ges för 2/3 av kostnaden för inhyrning av båt för vissa transporter av tungt och skrymmande gods som inte kan fraktas med reguljär båttrafik. Fraktbidrag ges också för varutransporter till livsmedelsbutiker och bidraget uppgår då till 80 procent av normal frakttaxa. Fraktbidrag kan inte ges till transporter

(16)

av oljeprodukter, avverkad skog, byggmaterial, grus, krossmaterial eller jord.

Strategi: Säkra tillgången till effektiv och

behovsanpassad offentlig service av god kvalitet

Ambitionen för hälso- och sjukvården i hela länet är att öka

tillgängligheten, stärka patientens inflytande över vården och ge en bättre vård med hög kvalitet. Landstinget har även beslutat om en skärpt

vårdgaranti. För tandvården är målet en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.

För att även i skärgården uppnå de politiska målsättningarna för hälso- och sjukvården krävs särskilda åtgärder. Patienter i dessa delar av skärgården transporteras i ambulanssjukvården via ambulanshelikopter eller via båt för anslutning till ambulans på fastlandet. För att täcka behoven finns läkarbåtar på vissa håll i skärgården.

För att säkra vårdutbudet under högsäsong bör även fortsättningsvis delar av hälso- och sjukvårdens verksamheter få riktade ersättningar för att klara behoven under denna period. Beredskap krävs även för att tillgodose behoven av offentlig service hos den allt äldre befolkningen i skärgården.

Inom Kulturnämnden finns stöd som direkt vänder sig till skärgården.

Dessa stöd riktas i stor utsträckning till barns och ungdomars behov. I bidragsgivningen tas särskild hänsyn till arrangemang under lågsäsong och samverkan med kommuner och folkrörelse för att utnyttja resurserna effektivt. Utöver bidragsgivning finns inom Kulturnämndens verksamhet länshemslöjdskonsulenterna, Länsmuseet och Regionbiblioteket. Dessa är betydelsefulla för tillgången till ett kulturutbud, bevarande och utveckling av kulturmiljöer, och ger samtidigt förutsättningar för näringsverksamhet i skärgården.

Enligt Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, täcker inte det

glesbygdstillägg som ges de ökade kostnader som uppkommer i skärgården och verksamheten i skärgården går med förlust. Sommartillägget täcker

(17)

endast den ökade verksamheten under högsäsong. SLSO upplever att de har lite påverkan på dessa förutsättningar och att Vårdvalet innebär svårigheter när det gäller att skapa ändamålsenliga lokaler i glesbygd. Lokalerna på Dalarö och Djurö är inte anpassade till en verksamhet som kan leva upp till uppställda målsättningar, men en investering skulle bli för dyrbar. SLSO skulle önska en samlad strategi för stationära utbudspunkter i skärgården för att förmå hyresvärdarna att investera till den standard som krävs.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen betonar vikten av att alla aktörer i Vårdvalssystemet har lika förutsättningar. Emellertid har man skjutit till extra pengar till Dalarö och man skjuter till extra medel där

patientunderlaget är väldigt lågt. När det gäller vårdvalet så är det stort fokus från beställaren på att alla områden ska ha god tillgänglighet till vård, och så är fallet även i skärgården.

Det finns generellt sett en målkonflikt mellan tillgänglighetsmål och resurser. Den nivå på tillgänglighet till vård som finns i skärgården är lägre än på fastlandet. Lokalerna på vissa vårdcentraler håller inte heller den kvalitet de borde ha. Trots detta visar både Patientnämndens ärenden och patient- och befolkningsenkäterna att det är få klagomål på vården och dess tillgänglighet i skärgården. Patientnämnden har ökat

informationsinsatserna om sin verksamhet, vilket inneburit att anmälningarna ökat kraftigt, men klagomålen när det gäller vård i skärgården och från medborgarna i skärgården är ändå väldigt få. Inte heller när det gäller tandvård inkommer klagomål. Folktandvården har kustnära kliniker och mobila enheter som används på äldreboenden.

I skärgården har det upphandlats en ny skärgårdsbåt som sjösätts under säsongen 2012, vilket förbättrat förutsättningarna och är i linje med programmets intentioner. I skärgården finns även ö-mottagningar och helikopter. Tillgänglighet är en prioriterad målsättning och ehälsa betonas i strategierna för hälso- och sjukvården, vilket också kan komma att påverka skärgården positivt.

Den lagändring som genomförts beträffande kostnadsfördelningen mellan hemkommuner och skärgårdskommuner är en viktig faktor och ger bättre finansiella möjligheter för vård och omsorg i skärgården, särskilt mot bakgrund av att hemsjukvården kommer att övergå till kommunerna.

När det gäller kulturell verksamhet i skärgården så fortsätter

Kulturförvaltningens bidragsgivning med oförändrad nivå och inriktning till projekt i skärgården. Ett exempel på ett stort projekt som berör

(18)

skärgården är Yobana som drivs tillsammans med Gotland, Åland , Åboland och Estland. I detta projekt ska barn och ungdomar skapa olika berättelser och göra film.

Strategi: Planera för en attraktiv skärgård samt attraktiva och funktionella skärgårdssamhällen

Det krävs en samlande part och en arena för att uppnå en samsyn kring och samverkan för skärgårdens utmaningar, utifrån det helhetsperspektiv som krävs. Landstinget är inom den regionala utvecklingsplaneringen en samlande part. Utöver denna planering anger den Delregionala

utvecklingsplanen för kust och skärgård en översiktlig inriktning för frågor av betydelse för skärgårdens långsiktiga utveckling. Landstinget,

tillsammans med övriga offentliga aktörer som är verksamma i skärgården, ska tydliggöra skärgårdens särskilda förutsättningar, och vad dessa innebär när det gäller exempelvis regelförändringar och andra förändringar som påverkar förhållandena för boende eller verksamma i skärgården.

En arena för samverkan kring skärgårdsfrågor är det Regionala skärgårdsrådet. Detta råd har en viktig samordningsfunktion för att etablera samsyn kring angelägna planerings- och utvecklingsfrågor i skärgården. Här kan en gemensam målbild och en gemensam syn på skärgårdens utmaningar, möjligheter och insatsbehov tas fram. Beslut och insatser kan göras utifrån denna gemensamma syn inom respektive verksamhet.

Skärgårdsstiftelsen för fram synpunkten att landstinget borde vara mer samlande i skärgårdspolitiken och att det Regionala Skärgårdsrådet borde ges ökade förutsättningar att fokusera på utvalda områden och kunna ta konkreta steg framåt. Skärgårdsstiftelsen hävdar att det finns många olika möten om skärgårdspolitik där samma sak diskuteras men beslutsförheten är låg. Landstinget borde enligt Skärgårdsstiftelsen vara mer samlande och Skärgårdsrådet borde vara mindre av diskussionsforum och ha mer

beslutskraft. Skärgårdsstiftelsen menar vidare att Landstinget inte har tydliggjort skärgårdens behov tillräckligt och skärgården förs inte fram som den glesbygd den är. Det Skärgårdspolitiska programmet är inte tillräckligt

(19)

konkret för att vara styrande för Skärgårdsstiftelsens verksamhet och det ger inte riktlinjer för strategiska beslut.

De aktörer inom landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården upplever inte att de är delaktiga i den samlade strategiska diskussionen i regionen om skärgårdens utveckling. För de aktörer som ansvarar för trafiken finns en given plats i Skärgårdsrådet, och här sker även samverkan inom verksamheten med andra aktörer i rådet. WÅAB önskar att

skärgårdens behov bättre kommuniceras in i trafikplaneringen.

(20)

Avslutande slutsatser

Samtidigt återstår mycket arbete för att implementera programmets strategier och insatser fullt ut.

Det Skärgårdspolitiska programmet är ett dokument som mer eller mindre finns med i bakgrunden hos landstingets bolag och förvaltningar när de planerar för och bedriver sin verksamhet i regionen. Arbetsprocessen med det skärgårdspolitiska programmet har gett en medvetenhet om

skärgårdens behov och en gemensam bild av dess utmaningar. En utmaning som flertalet av de intervjuade för fram är den att tillgodose skärgårdens behov med de resurser som finns tillgängliga.

landstingsverksamheter som har betydelse för skärgårdens utveckling, men inom vissa områden har även andra frågor, strategier eller insatser fått ökad prioritet. Det gäller exempelvis transporter och kommunikationer, där de strategiska diskussionerna och de vägval dessa kräver, har utvecklats vidare sedan programmet skrevs.

Det har inte framkommit att verksamheterna behöver stödjande insatser för att kunna genomföra programmets strategier och insatser, eller för att genomföra sina verksamheter i enlighet med programmets intentioner.

Helt naturligt har landstingets olika verksamheter i första hand sina egna målsättningar och strategier för ögonen, men programmet är förankrat i bemärkelsen att det i denna uppföljning inte framkommit några direkta motsättningar mellan verksamheternas egna strategiska dokument och det Skärgårdspolitiska programmet. Det har inte heller framkommit

målkonflikter som beror på en omedvetenhet om skärgårdens utmaningar.

Samtliga av landstingets verksamheter har bilden att skärgårdens utveckling uppvisar en nedåtgående trend. Det är därför viktigt att

skärgårdens behov av investeringar och insatser hävdas i konkurrens med de stora behov som finns i regionens i stort till följd av regionens kraftiga tillväxt. Det gäller i dagsläget i hög grad kollektivtrafik och transporter, men även hälso- och sjukvård och övrig service som landstinget ansvarar för.

Utvecklingstrender i skärgården bör belysas i det fortsatta arbetet med att genomföra och följa upp det skärgårdspolitiska programmet. I landstingets

(21)

fortsatta arbete för skärgårdens utveckling är det Regionala skärgårdsrådet en viktig arena där även kommuner och intresseorganisationer deltar.

(22)

Tack till intervjuade personer

Ann-Charlotte Frank Lindgren, Folktandvården i Stockholms län AB Staffan Blom, Patientnämnden

Lena Lindén, Stockholms läns sjukvårdsområde Marie-Louise Kain, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Margaretha Häggroth, Kulturförvaltningen

Anders Lindström, SL Marcus Andersson, SL

Lena Nyberg, Skärgårdsstiftelsen Anders Unosson, Skärgårdsstiftelsen

Karin Thalén, Tiohundra Förvaltningen Christine Leppänen, Waxholmsbolaget

(23)

Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsen

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

UTDRAG PROTOKOLL 2012-05-29

Nr 4/2012

Justerat: 2012-06-04 Justeringen anslogs: 2012-06-05

Charlotte Broberg Nanna Wikholm

§ 2 9 7

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

LS 1006-0491

Tjänsteutlåtande 2012-05-02

Ärendet har beretts i Miljö- och skärgårdsberedningen 2012-05-15.

Följande yrkanden framställdes

dels av ordföranden m fl att utskottet i enlighet med förvaltningens förslag beslutar art föreslå landsstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting i enlighet med rapport "Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting",

dels av S-ledamöterna att utskottet beslutar föreslå landstingsstyrelsen besluta i enlighet med bilaga 2.

Propositioner om bifall till yrkandena ställdes.

Ordföranden fann propositionen om bifall till sitt m fls yrkande med övervägande ja besvarad.

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade sålunda i enlighet med förvaltningens förslag

(24)

Stockholms låns landsting

UTDRAG PROTOKOLL 2012-05-29

2(2) Nr 4/2012

att föreslå landsstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av

skärgårdspolitiskt program för Stockliolms läns landsting i enlighet med rapport "Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för

Stockholms läns landsting"

S-ledamöterna anmälde reservation till förmån för sitt yrkande.

MP-ledamoten anmälde särskilt uttalande, bilaga 3.

V-ersättaren anmälde att han om han hade tjänstgjort hade tillstyrkt S- ledamöternas yrkande.

Vid protokollet Börje Wredén

Exp till: Landstingsstyrelsen

(25)

Stockholms läns landsting i (2)

Landstingsstyrelsen Bilaga 2 Tillväxt- och regionplaneringsutskottet FÖRSLAG TILL BESLUT LS 1006-0491 Socialdemokraterna 2012-05-29

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Socialdemokraterna föreslår Tillväxt- och regionplaneringsutskottet besluta enligt föreliggande förslag samt

att en genomförandeplan tas fram med mätbara mål och en tydlig tidsplan för uppföljning av samtliga berörda nämnder, bolag och styrelser

att uppföljningen av programmet fortsättningsvis ska innehålla aktuell statistik som visar på skärgårdens utveckling.

Det skärgårdspolitiska programmet är ett viktigt verktyg för att få en politisk samsyn och långsiktighet i landstingets arbete för en levande och tillgänglig skärgård. Skärgårdens utveckling är beroende av tydliga beslut och långsiktiga strategier.

I samband med att programmet antogs 2010 framförde vi synpunkter på vad vi ansåg saknades i förslaget. Det handlade bland annat om att

implementerings- och uppföljningsansvaret var alltför oklart. Vi menade att programmet skulle tydliggöras i så mening att varje konkret förslag som presenteras kompletteras med en beskrivning av vem eller vilken instans som är satt att genomföra beslutet eller förslaget. Vi påpekade också vikten av att implementeringsprocessen granskas och följs upp kontinuerligt.

Grunden måste vara att varje ställningstagande, mål eller vision som slås fast i programmet också kompletteras med svar på frågorna när, var, hur och av vem. Bara om dessa frågor ges svar kommer programmet att bli tillämpbart och möjligt att följa upp.

Vi kan nu konstatera att det är just avsaknaden av tydliga

kontrollmekanismer och mätbara mål som gör att den nu aktuella uppföljningen saknar viktiga svar.

Samtidigt så skulle uppföljningen kunna göras tydligare och mer

innehållsrik även med det liggande programmet. Enligt ett beslutet 2010 ska berörda nämnder och styrelser i sina verksamhetsplaner varje år bedöma hur det skärgårdspolitiska programmet är tillämpligt för den egna verksamheten och hur man avser verka för dess genomförande. De ska

Tillväxt, miljö och regionplanering Telefon: 08-737 25 00 Org.nr: 232100-0016 Box 22550 Fax: 08-737 25 66 www.regionplanekontoret.sll.se 104 22 Stockholm E-post: registrator@regionplanekontoret.sll.se

Besök oss: Västgötagatan 2. T-bana Medborgarplatsen, Pendeltåg Stockholms Södra, Buss 59 & 66

(26)

Stockholms läns landsting

²⁽²⁾

FÖRSLAG TILL BESLUT 2012-05-29

Bilaga 2 LS 1006-0491

sedan i sina bokslut redovisa hur man beaktat programmet, vilka åtgärder som genomförts och vilka resultat som nåtts. En tydligare genomgång av verksamhetsplaner och bokslut hade kunnat göras i den nu aktuella uppföljningen.

Dessutom är det flera viktiga problemområden som tas upp i programmet, men som inte berörs i uppföljningen, som till exempel den negativa

befolkningsutvecklingen i skärgården. Där det hade varit klargörande med statistik på antalet barnfamiljer, elever, äldre etc. för att kunna följa utvecklingen över tid.

Slutligen menar vi att uppföljningens slutsatser inte är rättvisande gentemot det som redovisas tidigare i rapporten. Det handlar om de problem som SLSO lyfter fram när det gäller brister på resurser och svårigheterna med att applicera Vårdval Stockholms ersättningssystem i skärgården. Detsamma gäller Skärgårdsstiftelsens synpunkter att det skärgårdspolitiska programmet inte är tillräckligt konkret för att vara styrande för stiftelsen och inte ger riktlinjer för strategiska beslut. Sådana synpunkter bör vara avgörande för hur det kommande uppföljnings- och implementeringsarbetet ska utvecklas.

(27)

Stockholms låns landsting i (2)

Landstingsstyrelsen Bilaga 3 Tillväxt- och regionplaneringsutskottet SÄRSKILT UTALANDE LS 1006-0491 Miljöpartiet de Gröna 2012-05-29

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Tillväxt och regionplaneringsutskottet föreslår Landstingsstyrelsen föreslå Landstingsfullmäktige besluta:

Det Skärgårdspolitiska programmet antogs 2010. För att vara ett aktuellt och uppgraderat dokument för en levande skärgårdspoliti bör det genomgå en genomgripande utvärdering efter tre år, dvs 2013. Berörda nämnder, bolag och styrelser måste ta ett tydligt ansvar för att programmet används och genomförs samt årligen redovisa hur de bidragit till genomförande av programmet

Genom skärgårdsstiftelsen bör landstinget utöka samarbetet med

kommuner och organisationer i skärgården i syfte att fler naturreservat och marina reservat bildas. Landstinget ska också avsätta medel för att förvärva fler områden i skärgården bl.a. sådana som blir tillgängliga genom att försvaret lämnar dem. Flera av dessa områden har mycket stora

naturvärden och genom försvarets anläggningar av kajer och bebyggelse kan de göras tillgängliga för besökare.

Landstinget bör också ta kontakt med staten, genom Fortifikationsverket, för art starta en dialog i syfte att ge staten möjlighet att donera mark till Skärgårdsstiftelsen. Självklart ska landstinget avsätta utökade medel för stiftelsen att underhålla och vidmakthålla både nya och gamla mark- och fastighetsförvärv.

Landstinget bör också tillsammans med kommunerna i länet vara en mer aktiv part i att söka EU-stöd för olika verksamheter. Miljö- och

landsbygdsstöd bör kunna sökas enkelt för "mindre" verksamheter som bl.a. föreningar i skärgården gör för att hålla skärgårdslandskapet öppet. Ur föreningarnas synpunkt kan det vara både kostsamt och arbetskrävande.

Medel ska avsättas för ytterligare utbyggd kollektivtrafik på vatten. Den stelbenta indelningen i kärnöar fastland mm måste lösas upp. Det är märkligt att en ö med förbindelse till nästa ö genom vägbank räknas som fastland medan en ö med bro räknas på annat sätt. I stället bör behovet av kollektivtrafik vara vägledande.

Tillväxt, miljö och regionplanering Telefon: 08-737 25 00 Org.nr: 232100-0016 Box 22550 Fax: 08-737 25 66 www.regionplanekontoret.sll.se 104 22 Stockholm E-post: registrator@regionpianekontoret.sll.se

(28)

JL Stockholms läns landsting 2 (2)

SÄRSKILT UTTALANDE Bilaga 3 2012-05-29 LS 1006-0491

Trafiknämnden ska verka för att Waxholmsbolaget och SL ska samarbeta aktivt för att åstadkomma en utökad kollektivtrafik på vatten i kombination med utökad anslutande SL-trafik. Antalet replipunkter ska därför utökas.

Bättre båttrafik med anknytning till SL-trafiken ökar koUektivtrafikresandet och minskar individuellt resande med egen bil eller båt. Detta ger

miljövinster i linje med landstingets ambitioner i miljö- och klimatpolitiken.

Näringslivsutvecklingen i skärgården är viktig och ska stödjas. Fraktstödet ska därför vara kvar. Tillgången till service är viktig för såväl fast befolkning som för säsongsboende och besökare och måste beaktas i planeringen av regionens utveckling.

Arbetet med att fasa in alternativa bränslen för WÅAB måste intensifieras.

(29)

JU Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsen

Miljö- och skärgårdsberedningen UTDRAG PROTOKOLL 2012-05-15

Nr 4/2012

Ankom

Justerat: 2012-05-22

2012 -06- 0 8

Gustav Andersson Cecilia Obermiiller

§ 2 3 6

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landstmg

LS 1006-0491

Tjänsteutlåtande 2012-05-02

Miljö- och skärgårdsberedningen beslutade i enlighet med förvaltningens förslag

att föreslå Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslå landstingsstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av

skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting i enlighet med rapport "Uppföljning av Skärgårdspolitiskt program för

Stockholms läns landsting".

MP-ledamoten anmälde särskilt uttalande, bilaga 2.

S-ledamöterna deltog inte i beslutet.

Vid protokollet Börje Wredén Exp till: Akten

(30)

Stockholms läns landsting

_{K D}

Landstingsstyrelsen

Miljö- och skärgårdsberedningen Miljöpartiet de Gröna

SÄRSKILT UTTALANDE 2012-05-15

Bilaga 2 LS 1006-0491

Uppföljning av skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Det är en bra rapport som lyfter relevanta frågeställningar i uppföljningen av det skärgårdspolitiska programmet.

Miljöpartiet undrar dock varför inte beredningen för Sjötrafik fått detta ärende för behandling? Mångt och mycket är fokuserat på transporter i programmet. Avseende sjötransportfrågorna kommer Miljöpartiet att yttra sig i Trafiknämnden i samband med att frågan tas upp.

Miljöpartiet delar farhågan att WÅAB:s sakkompetens kan komma att urholkas vid eventuell samorganisation med SL. WÅABS frågor riskerar att

"drunkna" inom det i jämförelse gigantiska SL.

Vi önskar även påpeka att Miljöpartiets budget anslår en högre summa för att finansiera Skärgårdsstiftelsen samt att vi avsatt medel för markinköp.

Tillväxt, miljö och regionplanering Telefon: 08-737 25 00 Org.nr: 232100-0016 Box 22550 Fax: 08-737 25 66 www.regionplanekontoret.sll.se 104 22 Stockholm E-post: registrator@regionplanekontoret.sll.se