Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Planen gäller från: 2020-08-01 till: 2021-12-31 Planen omfattar: Hidinge skola F-6 Ansvarig för planen: Rektor Björn Ekedahl
(Bild Barnombudsmannen 2019)
Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till samtliga elever.
I Lekebergs kommun är vi glada att få presentera hur vi arbetar för att skapa en skolmiljö för alla att trivas, vistas, utvecklas och växa i.
För att Lekebergs kommuns elever ska nå dit krävs det att grundskolorna är trygga platser att vara på. Det är en grundförutsättning för en god
lärandemiljö, för att trivas, känna glädje och att känna sig välkommen i en gemenskap. Ingen människa ska behöva vara rädd för övergrepp eller kränkningar i skolan.
Vår vision!
Att alla elever i Lekebergs kommun fullföljer sin skolgång med en personlig och positiv utveckling i lärande och sociala samspel.
Om handlingsplanen
Grundskolorna i Lekebergs kommun har en övergripande handlingsplan för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling av elever och personal. Aktuell lagstiftning och skolverkets rekommendationer utgör stöd och grund vid upprättandet av planen. Varje enskild skola i Lekeberg har eget års-hjul med respektive förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.
Till dig som är elev
Den här handlingsplanen är till för dig som är elev i Lekebergs kommun, för att du ska trivas och må bra när du är i skolan. Det är ditt rättighetsdokument!
Både elever och personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att ingen behandlas illa och att vi respekterar varandra.
Om du märker att någon blir utsatt, eller att du själv blir det, behöver du berätta det för en vuxen. Det finns många att prata med på skolan, exempelvis lärare, kurator, rastvärdar, skolsköterska eller rektor. Alla vuxna på skolan har skyldighet att reagera och agera på det du berättar för oss.
Till dig som är förälder och/eller vårdnadshavare
För att våra elever i Lekeberg ska kunna komma till en trivsam miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar behöver elever, skola och föräldrar ta ett gemensamt ansvar. Ditt uppdrag blir här att prata med ditt barn om hur man är mot andra människor men också att pusha för att berätta för en vuxen på skolan om man ser eller på annat sätt uppfattar något som känns fel.
Om du misstänker att ditt barn eller någon annans barn blir utsatt för något, förväntar vi oss att du tar kontakt med skolan – i första hand mentor eller elevhälsoteam.
” Det du tror om mig, Som du är mot mig, Såsom du ser på mig, Sådan blir jag”
M. Jennes
Förankring av planen samt delaktighet
Förankring av planen
All personal som arbetar regelbundet på grundskolorna i Lekeberg ska ha läst planen. Vid introduktion av nyanställd personal ansvarar rektor för att planen delges. Rektor aktualiserar årligen planen med all personal vid APT. Lärarna diskuterar kontinuerligt planen med
eleverna. Lärarna informerar om planen på föräldramöten. Aktuell plan skall alltid finnas på kommunens hemsida.
Elevernas delaktighet
För att hålla planen levande tas den upp i klasserna för diskussion minst en gång per termin.
Eleverna arbetar även med målen i planen i sina klasser genom klassråd, elevråd och andra aktiviteter. Detta sker kontinuerligt under läsåret. Varje höst genomförs en trygghetsenkät där eleverna får svara på frågor om trygghet samt kunna uttrycka sin trivsel på
utvecklingssamtalen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna får under hösten information om planen som finns tillgänglig på hemsidan.
Föräldrarna ges möjlighet att på föräldramöten samtala om frågor som berör innehållet i planen. Alla vårdnadshavare får även på höstterminen en sammanfattad och kortare information om skolans arbete kring likabehandling. Denna sammanfattande information kommer som medskick till veckobrev och/eller via Infomentor eller på föräldramöten för synpunkter ur föräldrarnas synvinkel.
Personalens delaktighet
Personalen är delaktiga vid utvärderingen av planen där de lämnar synpunkter på
föregående års plan utifrån de insatser som har genomförts. När planen har reviderats inför nytt läsår går den ut på remiss till all personal så de har möjlighet att vara med och utveckla den.
I följande forum finns möjlighet att diskutera planen:
- Arbetslagsträffar - Elevhälsomöten - Handledning - APT
- Ledningsgrupp
Lagar och styrdokument
Likabehandlingsarbetet i skolan styrs av nationella lagar och styrdokument.
DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567)
Lagen finns för att motverka diskriminering och trakasserier samt för att främja allas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, uttryck, ålder, religion/eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, etnicitet eller sexuell läggning. Skolan har skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering.
SKOLLAGEN (2010:800)
Kommunen har ansvar för att skolorna följer de bestämmelser som råder – samt bedriver ett målinriktat arbete mot kränkande behandling. Kommunen har även ansvar för att skolorna genomföra åtgärder för förebyggande av kränkande behandling genom en årlig uppdaterad plan.
FN:S KONVENTION OM BARNS RÄTTIGHETER (1989)
Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3 – Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Artikel 12 – Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.
Begrepp
Diskriminering
Innebär att en person missgynnas direkt eller indirekt av skäl som sammankopplas med någon av diskrimineringsgrunderna som: kön, könsöverskridande identitet, etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimeringsgrunderna enligt ovan.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker en person eller dess värdighet.
Detta kan ske på olika sätt t.ex.
- Fysiskt, genom slag och knuffar.
- Verbalt, genom hot och förnedrande ord.
- Psykosocialt, genom utfrysning eller ryktesspridning.
- Text- eller bildburet, genom klotter, brev, e-post, sms, symboler och sociala medier.
Mobbning
Kränkande behandling och/eller trakasserier som utförs upprepade gånger är mobbning.
Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier
Skolan ansvarar för att utreda kränkningar som sker på skolan eller i anslutning till skolan.
Kränkningar som sker på sociala medier och som har samband med skolans verksamhet utreds av skolan. Det spelar alltså ingen roll om det sker under eller efter skoltid.
Till dig som vårdnadshavare
Om du som förälder misstänker att ditt barn blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ber vi dig att ta kontakt med ansvarig skola. I samarbete med skolan kan vi få till en positiv förändring.
Skolorna har ansvar att snabbt utreda och åtgärda då elever upplever sig trakasserade, diskriminerade eller kränkta.
Om du som förälder anser att skolan inte tar kränkningen på allvar och inte vidtar åtgärder, kan en anmälan göras till Barn-och elevombudsmannen eller till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelse/beteende upptäcks eller meddelas till en mottagare (personal) på skolan.
2. Mottagaren anmäler händelsen till rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar sin chef/förvaltning.
5. Rektor ansvarar för att utredning sker samt för att eleven får adekvat stöd.
6. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd.
7. Rektor följer upp ärendet med berörda. Uppföljning sker skyndsamt och enligt överenskommelse.
Om det är rektor som utsätter en elev görs anmälan direkt till Kultur- och bildningsnämnden.
Händelse/beteende upptäcks eller meddelas till personal på skolan.
MOTTAGARE
Anmäler händelsen snarast till rektor genom att dokumentera händelsen i Draft It (se Intranätet).
Genomför och dokumentera alla samtal, insatser och uppdrag i Draft It.
Färdigställer ärendet i Draft It.
Sammanställer information kring ärendet för aktuella akter samt informerar till EHT.
REKTOR
Delegerar uppdrag och insatser i Draft It till aktuell mottagare eller annan
personal.
Uppföljande samtal med berörda elever efter ca två veckor dokumenteras i Draft It.
Process vid upprättande av anmälan, utredande och avslut i ett
kränkningsärende rörande elever
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning
Insatserna som planerats för läsåret ska följas upp vid skolårets slut utifrån följande frågor:
- Vilka insatser har genomförts under skolåret och vad blev resultatet av dessa insatser?
- Om insatser ej har genomförts, vad var orsakerna, hur ser behovet ut för de insatserna och hur kan genomförandet bli möjligt framöver?
Utvärdering
Utifrån den uppföljning ska frågorna analyseras och formuleras till en sammanfattande utvärdering som kan användas som stöd för revidering av planen och utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Denna information sammanställs kort i kolumnen Kartläggningens resultat.
Kartläggningsmetoder
Kartläggningar görs för att upptäcka risker för trakasserier och kränkande behandling samt för att kunna se hur eleverna själva och deras vårdnadshavare upplever förekomsten av dessa på skolan. Kartläggningarna bidrar sedan till skolornas förebyggande, främjande och aktiva åtgärder.
- Trygghetsenkät digitalt för alla elever (under pågående revidering för att bli skolenkät)
- Trygghetsenkät digitalt för elevernas vårdnadshavare (under pågående revidering för att bli skolenkät)
- Klass/Elevråd genomförs månadsvis och ansvaras av rektor. Genomförs oftast av skolpersonal.
- Genomgång av anmälningar till huvudman för att få en övergripande bild av vilken typ av kränkningar som skett. Om det finns några mönster kring vart det har skett och vilka som blivit utsatta.
- Hälsosamtal utifrån materialet ”ELSA” som utförs av skolsköterska i årskurserna förskoleklass och årskurs 4.
- Trygghetsteamet som arbetar med att påminna om och utföra visst
värdegrundsarbete ses varje vecka. Trygghetsteamet tar emot uppdrag från rektor och elevhälsan om det finns behov av systematiska och dokumenterade samtal med enskilda eller grupper för att stävja och åtgärda kränkningar, diskriminering och mobbing.
- EHT- Elevhälsoteam sker varje vecka där elevhälsan samverkar kring aktuella frågor, bland annat förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Övrig personal kan komma för konsultation kring frågor till EHT.
- EHM – Elevhälsomöten sker regelbundet tillsammans med arbetslagen. Det finns tre arbetslag och varje arbetslag får EHM var femte vecka. Vid EHM kan även
samordnande specialpedagog och skolpsykolog från samlade elevhälsan delta i mån av tid.
Resultat
Elevernas trygghetsenkät
Hidinge f-3
139 elever deltog i undersökningen. Av dessa uppgav 85,2 procent att de trivs alltid eller ofta på Hidinge skola. Det fanns ingen elev som uppgav att de aldrig trivs. På frågan om de trivs i sin klass uppgav 85,1 procent att de alltid eller oftast gör det och 3,7 procent svarade ibland.
På fritids uppger 65,5 procent av eleverna att de alltid eller oftast trivs, 9 procent svarar ibland och 3 procent att hen aldrig trivs på fritids.
79,7 procent uppger att de alltid eller oftast har någon vuxen på skolan att prata med.
Endast 1,5 procent dvs. 1 elev uppger att hen aldrig har någon vuxen att prata med på skolan.
85,8 procent uppger att de alltid och ofta har kompisar att vara med på skolan. Det är ingen elev som uppgett att de aldrig har någon kompis att vara med.
De flesta eleverna uppger att de känner sig trygga på skolan men 11,3 procent uppger att de aldrig gör det eller bara ibland. De platser som anses vara otryggast är
omklädningsrum/duschar, toaletterna, korridor och musiksalen.
82,7 procent uppger att de alltid eller oftast får möjlighet att utföra det de ska på
lektionerna, resterande svarar ibland. 30,1 procent uppger att de vill ha lägre ljudvolym, 9 procent andra hjälpmedel och 5,3 procent mer hjälp från vuxen.
Vi förfrågan om eleverna känner att de får vara med och påverka i skolan så uppger 72,7 procent att de alltid eller ofta får det, 18,2 procent ibland och 7,6 procent uppger aldrig.
65,9 procent uppger att de tycker skolarbetet är intressant alltid eller oftast, 3,8 procent uppger att de aldrig tycker det. Liknande svarsfrekvens får vi på frågan om de tycker att skolarbetet är roligt. 87,9 procent upplever att lärarna tror på att de ska lyckas, 2,3 procent dvs. två elever uppger att de aldrig känner det och 5,3 procent endast ibland.
Vid förfrågan om tjejer och killar behandlas på samma sätt så svarar 84,1 procent ja och 12,9 procent nej. 8 elever har uppgett att de blivit illa behandlade av en vuxen på skolan,
resterande svarar att de inte blivit det. Dock uppger 7,6 procent dvs 11 elever att det finns någon vuxen på skolan som de är rädda för.
39,4 procent uppger att de blivit illa behandlade av en annan elev på skolan och 17,4 procent uppger att det finns någon elev på skolan som de är rädda för. Vid förfrågan om de blivit illa behandlade på nätet är det endast 6,9 procent som svarar ja.
4-6 Hidinge skola
97 elever deltog i undersökningen. Av dessa uppgav 81,3 procent att de trivs alltid eller ofta på Hidinge skola. 17,7 procent uppger att de trivs ibland och 4,2 procent att de aldrig trivs.
På frågan om de trivs i sin klass uppgav 87,5 procent att de alltid eller oftast gör det och 8,3 procent svarade ibland och 4,2 procent att de aldrig gör det.
Av de elever som går på fritids var det väldigt lika procenttal mellan samtliga svarsalternativ.
85,4 procent uppger att de alltid eller oftast har någon vuxen på skolan att prata med, 4,2 procent uppger att de aldrig har någon vuxen att prata med på skolan.
92,7 procent uppger att de alltid och ofta har kompisar att vara med på skolan. Det är dock 1 procent dvs. en elev som uppger att hen aldrig har någon kompis att vara med.
82,9 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga på skolan men 12,8 procent uppger att de känner sig otrygga. De platser som anses vara otryggast är omklädningsrum/duschar och toaletter. Vid förfrågan om eleverna kan vara sig själva på skolan uppger 94,4 procent att de alltid eller oftast kan det. 15,6 procent uppger att de endast kan de ibland eller aldrig.
86 procent uppger att de alltid eller oftast får möjlighet att utföra det de ska på lektionerna, 15 procent svarar ibland eller aldrig. 37 procent uppger att de vill ha lägre ljudvolym, 23,9 procent vill ha andra hjälpmedel, 22,8 procent uppger övrigt alternativ.
Vi förfrågan om eleverna känner att de får vara med och påverka i skolan så uppger 56,1 procent att de alltid eller ofta får det, 31,9 procent ibland och 12,1 procent uppger aldrig.
36,3 procent uppger att de tycker skolarbetet är intressant alltid eller oftast. 50,5 procent svarar ibland och hela 12,1 procent aldrig. Vid förfrågan om skolarbetet är roligt uppger 13,2 procent att det aldrig är det, 53,8 procent ibland, 27,5 procent ofta och 7,7 procent alltid.
59,4 procent upplever aldrig eller endast ibland att lärarna tror på att de ska lyckas med sitt skolarbete. 45,1 procent upplever att lärarna tror på att de ska lyckas ofta eller alltid.
Vid förfrågan om de i skolan pratar om mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati, normer, kultur, olikheter, identitet, sexualitet så uppger eleverna att de nästan aldrig pratar om sexualitet, identitet och normer. Mest talar de om mänskliga rättigheter och olikheter.
Vid förfrågan om tjejer och killar behandlas på samma sätt så svarar 75,8 procent ja och 25,3 procent nej. 12,1 procent har uppgett att de blivit illa behandlade av en vuxen på skolan, resterande svarar att de inte blivit det. 9,9 procent att det finns någon vuxen på skolan som hen är rädd för.
24,2 procent uppger att de blivit illa behandlade av en annan elev på skolan och 16,7 procent uppger att det finns någon elev på skolan som de är rädda för. Vid förfrågan om de blivit illa behandlade på nätet är det 16,7 procent som svarat ja.
30 procent uppger att de smakat alkohol, 5,6 procent att de snusat och 2,2 procent använt någon typ av drog.
23,3 procent uppger att de tittat på porr. 5,6 procent tittar på porr varje dag.
Vårdnadshavarnas trygghetsenkät Klass- och elevråd
Verksamhetsrapport från elevråden Hidinge skola läsåret 19-20
Under året har skolan haft 7 st elevråd som har genomförts uppdelat mellan åk 1-3 och 4-6.
Som förberedelser har klasserna ibland fått förberedda frågor som har tagits upp på klassråden och sedan har resultat/förslag från klasserna återförts in i elevrådet. Detta har varit uppskattat och vi skall göra detta i större omfattning under nästa läsår.
I slutet av september fick klasserna två st frågor inom ramen för Trygghet och Studiero; Vad är trygghet? Var upplever vi att det är tryggt? Vart upplever vi att det är otryggt? Vart kan jag hitta en lärare/rastvärd? Hur upplever ni studieron?
Detta arbete följdes sedan upp på nästkommande elevråd och vi såg en förbättring på flertalet punkter och vi har återkommit till dessa punkter även på andra elevråd.
Vissa elevråd har varit helt fria utan någon fråga till klassrådet och då har det blivit diverse olika punkter som har tagits upp. Ofta handlar det då om saker som eleverna vill köpa in och det har varit allt från rutschkana, gagarink, fotbollar till leksaker, en stor variation har det varit. Tyvärr har det inte funnits ekonomiska medel till att verkställa önskemålen.
Under våren blev ett elevråd inställd.
Elevrådet hade samlat ihop drygt 5000:- från Majblommeförsäljning sedan några år tillbaka och klassråden fick frågan vad de ville att vi skulle använda dessa pengar till. Inte helt otippat blev det att köpa in saker att använda på rasterna. Här fick klassråden uppgift att ge förslag på vad de ville ha i sin egen rastlåda som de skall ha i klassrummet. Tyvärr hade inte alla klasserna tagit fram något förslag och då blev det likartade lådor till alla klasser. Dessa lådor delas ut till höstterminen 2020.
Sista elevrådet för vårterminen gjorde elevrådet själva en enklare utvärdering och resultatet blev följande:
Vad har varit bra?
Lugna bra möten.
Uppstyrt med ordförande och sekreterare.
Samma elevrådsrepresentanter hela året.
Blivit mindre skadegörelse.
Vad har fungerat mindre bra?
En klass har sällan haft klassråd.
Protokoll tas inte upp på alla klassråd.
Alltid ha med förberedd fråga ut till klassråden.
Anmälningar till huvudman
36 stycken kränkningsanmälaningar upprättades 2020.
ELSA statistik
Resultat Elsa enkät Hidinge skola år 2019-2020 Förskoleklass
Många har uppgett att de har ont i magen. I förskoleklass är det 19 procent av flickorna och 14 procent av killarna som uppger att de har det. När det gäller oro och ängslan så är det 14 procent av pojkarna i förskoleklass som uppger att de har det och totalt 12 procent av samtliga förskolebarn på skolan.
Vid för förfrågan om barnen sover bra så svarar 33 % av flickorna dvs 7 av 21 att de sover sådär.
Alla barn uppger att de äter frukost varje morgon och de flesta äter skollunchen varje dag, dock avviker det när de svarar på om de gillar skolmaten, då svarar 14 procent att de inte gör det. Alla barn i förskoleklass uppger även att de äter middag/kvällsmat hemma varje dag.
Av samtliga elever är det 22 procent som är överviktiga.
Det är 86 procent uppger att de tittar /surfar/spelar ofta på platta, telefon/dator på sin fritid.
Alla barn uppger att de känner sig trygga inför skoldagen och att de trivs i skolan och trivs på skolgården.
Vid förfrågan om förskoleeleverna brukar använda skolans toaletter uppger alla att det stämmer bra utom två elever som uppger att det stämmer ganska dåligt.
Eleverna tycker att det är roligt att lära sig nya saker och de flesta uppger att lärarna lyssnar på dom.
Vi förfrågan om de får vara med och påverka i skolan så uppger 14 procent att de upplever att de inte får det och 48 procent att det stämmer ganska bra att de får vara med och påverka.
Förskoleklasseleverna uppgav att de har kompisar på skolan, någon vuxna att prata med och att elever är snälla mot dom. Det är 19 procent av eleverna som uppger att de ofta eller ibland mår dåligt och 11 procent av eleverna uppger att de har ont i huvudet ofta eller ibland, det är endast killar som uppgett att de har ont i huvudet samt så uppger 49 procent av alla elever att de ofta eller ibland känner sig ledsna.
Årskurs 4
De flesta eleverna uppger att de äter frukost varje dag och att de äter lunch i skolan, dock uppger 13 procent att det stämmer dåligt/inte alls när det kommer till skollunchen.
Endast 54 procent uppger att de stämmer ganska bra att de gillar maten.
Det är 26 procent som uppger att de har svårt för att somna på kvällen och 16 % att det sover dåligt/mycket dåligt på nätterna.
De flesta barnen uppger att de mår bra. De rör sig på fritiden, är ofta utomhus och har fritidsintressen men 24 procent av eleverna har övervikt.
På fritiden uppger 83 procent uppger att de tittar /surfar/spelar ofta på platta, telefon och dator.
Nästan alla, hela 97 procent av eleverna känner sig trygga inför skoldagen och trivs i skolan.
De trivs i matsalen samt på skolgården och nästan alla är ute på rasterna. Alla uppger att de har vänner på skolan. Dock uppger 23 procent att de sällan eller aldrig använder toaletterna.
Eleverna tycker att lärarna lyssnar på dom men hela 20 procent uppger att de sällan eller aldrig får vara med och påverka i skolan. Nästan alla upplever att de får hjälp och att de som arbetar på skolan är snälla mot dom.
Många anser att elever på skolan är snälla mot dom, men 11 procent uppger dock att de upplever att det finns dom som är taskiga.
De flesta uppger att de duschar efter idrotten men 24 procent uppger att omklädningsrummen och duscharna inte fungerar eller är ofräscha.
Eleverna uppger att det är lätt i skolan och att det är ganska bra studiero. Hela 98 procent är nöjda med sitt arbete.
Ett fåtal elever 16 procent upplever att de inte har vänner att träffa på fritiden men många har någon vuxen att prata med hemma eller på skolan.
Det framkommer att alla elever som svarat på enkäten trivs hemma.
Ungefär hälften av alla eleverna uppger att de ofta eller ibland har svårt att koncentrera sig i skolan. De svarar ofta att det beror på andra elever. Fysiskt uppger 64 procent att de känner sig trötta på dagen, 26 procent har ofta eller ibland huvudvärk och 31 procent har ont i magen varje dag, ofta eller ibland.
Många elever 42 procent uppger att de känner sig ibland eller ofta arga eller irriterade.
De flesta ser det mycket bra på livet just nu och alla är positiva för framtiden.
Uppföljning av insatserna dokumenteras i följande format.
MÅL AKTIVITET UPPFÖLJNING
Ex.
Eleverna behöver känna sig trygga när de går på toaletten
Ex.
Hasp sätts upp på respektive toalett
Vid behov kan elev be personal att finnas nära
Ex.
Enkäter påvisar att det fortfarande finns en otrygghet vid toalettbesök Det finns elever som
uppger att de inte trivs på skolan.
• Regelbundna storsamlingar där skolans elever samlas och ansvarar för olika aktiviteter.
• Reflekterande samtal i arbetsgruppen för att följa upp att planen följs.
• Kompisgrupper. Vid olika aktiviteter blandas elever i olika tvärgrupper.
Storsamlingar har skolan tagit bort under
pandemin.
Reflekterande samtal har saknats, tiden har inte funnits.
Klasser har vid aktiviteter haft olika kompisgrupper.
En del parallell klasser har även delat in sig i
kompisgrupper.
Elever uppger att de blivit illa behandlade av vuxen på skolan, elever har även blivit illa behandlade eller kränkte av andra elever.
• Skolan arbetar aktivt med ICDP som är en forskningsbaserad metod. Samtliga pedagoger ska genomföra grundutbildning.
• Skolan har en gemensam värdegrund (färg prickar) som alla
Skolan har under 2020 utbildad två vägledare i ICDP och de har i sin tur väglett ca 15 personal i ICDP.
Trygghetsteamet har gjort material och aktivitets pärm för varje årskurs inför varje månads prick.
Inför varje månad skickar
klasser och
pedagoger aktivt ska arbeta med.
Trygghetsteam arbetare aktivt med att utveckla arbetet.
trygghetsteamet ut en information till
personalen om vad de ska arbeta med den
kommande månaden och vilka aktiviteter som står skrivna.
Elever uppger att de känner sig otrygga i omklädningsrummen.
• Detta tas upp med elever på klassråd och elevråd för att se vad de anser behövs upprättas för att öka tryggheten i
omklädningsrummen.
Detta har lyfts med Lebo som satte draperi in till duschen. Dock uppger eleverna att det inte var det de önskade, utan till varje dusch.
Elever känner sig otrygga på skolgården och i skogen.
• Skolan upprättar och reviderar årligen
gemensamma regler för trivsel och trygghet genom att
elevrådsrepresentanter tar med sig klassernas åsikter till elevrådet.
• Skolan har infört h-19 ett schema för rastvärdar så att alla raster och
områden täcks upp.
Ordningsregler har upprättats för skolan och varje individuell klass har upprättat egna i
klassrummet.
Ett rastvärdsschema är upprättat och flera
personal ska finnas ute på varje rast. Dock har det blivit missar när skolan haft många vikarier.
Elever mår dåligt av att det är hög ljud nivå i matsalen.
• Pedagogisk lunch.
• Tysta minuterar.
• Eleverna har fasta platser i matsalen.
Pedagoger äter med varje klass.
Alla klasser har inte tysta minuterar och inte heller fasta platser.
Skolan behöver aktivt arbeta med att
uppmärksamma elevers mående på skolan.
• Hälsosamtal. Årskurs 2 och förskoleklass erbjuds hälsosamtal med
skolsköterskan där elevernas hälsa, tillväxt och utveckling följs upp.
• Elevhälsovandring. En vandring per termin där elevhälsan observerar och fokuserar på
Alla hälsosamtal som ska ha genomförts har gjorts.
Elevhälsovandring har ej genomförts.
områden utifrån aktuell forskning.
Några har uppger att de blivit kränkta på sociala medier och ibland känner sig otrygga.
• En del klasser på skolan arbetar aktivt med materialet nätsmart eller surfa lugnt.
• Kurator har en lektion nät-etik i vardera klass på mellanstadiet under november månad.
• Samlad elevhälsa håller i föräldramöte ”livet på nätet” under höst terminen.
Några klasser har arbetat med nätfrågor på
lektioner. Kuratorn har inte varit ute och haft nät- etik i vardera klass.
Kuratorerna i kommunen har skickat inbjudningar till vh med digital
föreläsning om nätet även skickat ut viktig
information via infomentor.
Förebyggande, främjande och aktiva insatser/åtgärder under 20/21.
KARTLÄGGNINGENS RESULTAT
(hur ser det ut hos oss)
MÅL (vad vill vi)
INSATSER/ÅTGÄRDER (hur ska vi nå målet)
VEM ANSVARAR?
Det finns elever som uppger att de inte trivs på skolan.
Alla elever ska uppleva att de är en del av skolan.
Att de trivs och känner sig trygga.
• Regelbundna storsamlinga r där skolans elever samlas och ansvarar för olika
aktiviteter.
• Reflekterand e samtal i arbetsgrupp erna och tillsammans med
eleverna för att följa upp att planen följs.
• Kompisgrupp er. Vid olika aktiviteter blandas elever i olika tvärgrupper.
- Alla pedagoger.
- Arbetslagsledare samt pedagoger.
- Pedagoger
Elever uppger att de blivit illa behandlade av vuxen på skolan, elever har även blivit illa behandlade eller kränkte av andra elever.
Ingen elev ska bli illa behandlad eller kränkt på skolan, varken av vuxna eller elever.
• Skolan arbetar aktivt med ICDP som är en
forskningsba serad metod.
- Förvaltningschef och rektor.
Samtliga pedagoger ska
genomföra grundutbildn ing.
• Skolan har en
gemensam värdegrund (färg prickar) som alla klasser och pedagoger aktivt ska arbeta med.
Trygghetstea m arbetare aktivt med att utveckla arbetet.
- Trygghetsteam, alla pedagoger.
Elever uppger att de känner sig otrygga i omklädningsrummen, i korridorerna och på toaletterna.
Elver ska känna sig trygga när de byter om i omklädningsrum men eller går i korridorerna.
Ingen elev ska behöva vara otrygg på toaletterna.
• Detta tas upp med elever på klassråd och elevråd för att se vad de anser behövs upprättas för att öka tryggheten i omklädnings rummen.
• Personal ska stå i entrén varje morgonen för att hjälpa elever att ta sig ut och trygga upp.
- Rektor och pedagoger.
- Pedagoger och resurser
• På
morgonen ska alla elever vara ute tills att skolan ringer in. Ny
inringningsti d blir 7.55.
• Klasstoalette r? Alt regler för att endast en i varje klass får besöka toaletten?
• Haspar på toaletterna så eleverna slipper låsa med låset?
• Duschdraper ier in till varje dusch bör sättas upp.
- Rektor och pedagoger.
Elevråd.
- Rektor
- Elevhälsan
Elever känner sig otrygga på skolgården. Flera elever uppger att de är otrygga på
fotbollsplanen.
Elever ska känna sig trygga på skolans område.
• Skolan upprättar och reviderar årligen
gemensamma regler för trivsel och trygghet genom att elevrådsreprese ntanter tar med sig klassernas åsikter till elevrådet.
- Pedagoger
• Skolan har ett schema för rastvärdar så att alla raster och områden täcks upp.
• Aktiva vuxna som syns på skolan, både ute och inne.
• Regelbundna rastaktiviteter.
• På
fotbollsplanen behöver det alltid finnas en vuxen till hands.
- Personal på skolan
Några elever mår dåligt av att det är hög ljud nivå i matsalen och att de känner sig otrygga där.
Alla elever ska känna trygghet och matro vid lunchen.
• Pedagogisk lunch.
• Bakgrundsmusik
?
• Sätta upp ett ljud öra?
- Alla pedagoger
- Rektor
Skolan behöver aktivt arbeta med att uppmärksamma elevers mående på skolan.
För att arbeta främjande behöver skolan tidigt upptäcka vart insatser ska sättas in.
• Hälsosamtal.
Årskurs 2 och förskoleklass erbjuds hälsosamtal med
skolsköterskan där elevernas hälsa, tillväxt och utveckling följs upp.
• Elevhälsovandri ng. En vandring
- Skolsköterskan
- Elevhälsan
per termin där elevhälsan observerar och fokuserar på områden utifrån aktuell
forskning.
• Schemaändring behöver göras så mer tid för samtal finns för pedagogerna.
- Rektor och ledningsgrupp
Alla elever uppger att skolan aktivt arbetar med
värdegrundsarbete.
Att främja likabehandling, människors lika värde och skapa en gemensam värdegrund.
• Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika
grupper som kan förekomma i media eller läromedel.
Skolan
genomför olika aktiviteter där värdegrundsfråg or står i
centrum. Både inom klasserna och i
tvärgrupper.
• Elevrådet har i uppdrag att ständigt lyfta frågan på klassrådet.
- Undervisande pedagoger samt rektor.
Elever uppger att de lägger mycket tid på sociala medier och det finns elever som uppger att de blivit kränkta.
Elever uppger att de tittar på porr
dagligen.
Skolan vill göra eleverna nätsmarta, lära ut hur de ska agera på sociala medier samt uppmärksamma vilka faror de kan stöta på.
• En del klasser på skolan arbetar aktivt med materialet nätsmart eller surfa lugnt.
• Samlad elevhälsan erbjuder föräldrar en föreläsning om nätet samt skickar ut
aktualiserad info och fakta.
• Mer lektioner där eleverna får arbeta med sexualkunskap, sex, normer och identitet.
- Pedagoger
- Kurator
- Pedagoger och elevhälsa.
Många elever uppger att de inte trivs i klassrummet, att det inte kan koncentrera sig och att det är hög ljudnivå.
Alla elever ska känna att de trivs i
klassrummet.
Det ska vara en bra arbetsmiljö där eleverna får förutsättningar till att kunna koncentrera sig på sitt
skolarbete.
• Varje klass bör upprätta en NPF låda med
hjälpmedel för de elever som har behov av det.
- Elevhälsa och pedagoger.
Många elever uppger att de känner en rädsla för andra elever.
Ingen ska behöva känna sig rädd för någon annan.
• Skolan behöver bygga upp en trygghet mellan eleverna.
Fadderverksamh et mellan
- Trygghetsteam och pedagoger.
klasserna upprättas.
• Regelbundna schemabrytande aktiviteter där äldre får möjlighet att lära känna yngre och tvärtom.
• Pedagoger behöver mer tid för att kunna samtala med elever och möta upp dom när de mår dåligt.
- Rektor, förvaltning och ledningsgrupp.
Översikt av det årliga arbetet
AUGUSTI
Planen presenteras på remiss för personal, vårdnadshavare och elever för återkoppling.
SEPTEMBER
Planen fastställs av rektor.
v. 40 Trygghetsenkäter, digitala, går ut till elever och vårdnadshavare.
OKTOBER
v.44 Utifrån sammanställning av trygghetsenkäterna görs en analys av materialet.
NOVEMBER-MARS
Kartläggningar så som observationer, möten, samtal sker för att identifiera risker för att elever utsätts för kränkningar, diskrimineringar eller trakasserier.
V.13 Trygghetsenkäter, digitala, går ut till elever och vårdnadshavare.
APRIL
Utifrån sammanställning av trygghetsenkäterna görs en analys av materialet.
MAJ
Uppföljning och utvärdering av förebyggande och främjande aktiva insatser/åtgärder.
JUNI
Sammanställning och revidering av planen inför kommande läsår.
Kontakter
REKTOR Björn Ekedahl Hidinge skola F-6 0585-488 60
bjorn.ekedahl@lekeberg.se
ELEVHÄLSOTEAM
SKOLSKÖTERSKA Irmeli Gustavsson 0585-488 28
irmeli.gustavsson@lekeberg.se KURATOR
Sandra Arvidsson 0585-488 77
sandra.arvidsson@lekeberg.se SPECIALPEDAGOG
Åsa Andersson 070 – 202 39 59
asa.andersson@lekeberg.se
VERKSAMHETSCHEF Samlad elevhälsa Margareta Essving 0585-488 40
margaretha.essving@lekeberg.se
