36
Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om
ett krispaket för
barnsjukvården
HSN 2022-0190
Hälso- och
sjukvårdsnämnden
Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om ett krispaket för barnsjukvården
Ärendebeskrivning
I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Gabriel Kroon (SD) ett krispaket för barnsjukvården.
Beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Gabriel Kroon (SD)
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande:
Skrivelsen anses besvarad.
Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund
I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Gabriel Kroon (SD) ett antal åtgärder för att förbättra läget inom barnsjukvården i regionen. I skrivelsen föreslås bland annat en utredning om åtgärder för att stävja överbeläggningen på regionens barnkliniker, möjlighet att anpassa lokalerna på Sachsska barnsjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) och byggnationen av en ny barnklinik. Vidare föreslår författaren ett införlivande av HOPE-klinikens forskningsverksamhet inom den ordinarie hälso- och sjukvården samt en förändring i hur regionen bemannar
styrelserna i de regionägda bolagen och nämnderna.
Organisering av barnsjukvården i regionen
Barnsjukvården i regionen bedrivs på olika vårdnivåer. Inom primärvården omhändertas barn inom såväl husläkarmottagningar som närakuter från
TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2022-0190 2022-03-17
och med noll år i enlighet med LEON-principen (lägsta effektiva
omhändertagande nivå). Regionens elva närakuter tar utöver regionens barnakuter emot barn i behov av akut sjukvård. Barn- och
ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) bedriver specialistvård i öppenvård för omhändertagande av patienter som inte är i behov av akutsjukhusens resurser eller kan omhändertas inom primärvården.
Vid akutsjukhusen bedrivs akut och elektiv specialiserad barnsjukvård av Karolinska Universitetssjukhuset inom ramen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) i Solna och Huddinge och av Södersjukhuset vid Sachsska barnsjukhuset. Sjukhusen bedriver barnsjukvård i öppen och slutenvård. Barn kan även omhändertas inom flera av de specialiserade vårdvalen, så som exempelvis vårdval Öron- näs-, och halssjukvård och ortopedi.
I september 2019 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om en ny struktur för barnsjukvården i regionen (HSN 2019-1340). Inom ramen för utredningen belystes bland annat det eventuella behovet av en barnklinik vid Danderyds sjukhus. Utredningen kom fram till att det då inte fanns underlag för ytterligare en barnklinik i regionen. Utöver detta utreddes även frågeställningar kopplat till möjligheten till renodling av ett högspecialiserat barnsjukvårdsuppdrag vid Karolinska
Universitetssjukhuset Solna, möjligheten till att erbjuda fler barn vård i hemmet (SABH). Utredningen utredde även behovet av sjukhusansluten specialiserad öppenvård för barn och gränssnittet mellan sjukhusens barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (sjukhus-BUMM) och de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna inom vårdval (Vårdvals-BUMM).
Utred överbeläggningen
Akutsjukhusen i egen regi har under perioden 2020 till och med 2023 ingått ett flerårigt sjukhusavtal med hälso- och sjukvårdsnämnden.
Barnsjukvården på Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset regleras i sjukhusavtalen. Varje akutsjukhus ansvarar för att se till att det finns tillgång till de lokalmässiga och personella resurser som krävs för att utföra sitt uppdrag med hög kvalitet och tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att utrusta och bemanna intensivvårds-, intermediärvårds- respektive slutenvårdsplatser. I avtalen regleras inte vilket antal vårdplatser respektive sjukhus ska tillhandahålla.
Överbeläggningen på akutsjukhusens barnkliniker har flera orsaker, bland annat svårigheter att bemanna vårdplatserna. Vårdplatsläget är ansträngt på alla barnkliniker, vilket lett till försämrad tillgänglighet inom den
elektiva barnsjukvården. Detta beror bland annat på resursallokering av personal till covid-vården där personal lånats ut från barnsjukvården, höga sjukskrivningstal och frånvaro på grund av vård av barn i kombination med ett högt inflöde av patienter, bland annat till följd av omfattande spridning av RS-viruset. Bristen på vårdplatser får även konsekvenser för den akuta barnsjukvården eftersom det minskar möjligheten till inskrivning i slutenvården och därmed avflödet från akutmottagningarna.
Ombyggnation samt byggnation av ett nytt barnsjukhus
Enligt riktlinjer för investeringar, RS 2021-0286, har regionens nämnder och bolag själva driftskostnadsansvaret för genomförda investeringar och har därför också ansvar för att initiera och genomföra investeringen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar enligt reglementet för att ansvara för att hälso- och sjukvården utformas och anpassas tillbefolkningens behov på kort och lång sikt så att en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen uppnås.
Det pågår arbete med att prioritera utreda och initiera ombyggnationer för att uppnå exempelvis lagstadgade krav på arbetsmiljö och vårdhygien.
Arbetsmiljöverket och räddningstjänsten har vid revision uppmärksammat behov av lokalanpassning för att klara lagkrav på Södersjukhuset vid vårdavdelningar som används för barnsjukvården.
I riktlinjerna för investeringar framkommer även följande: ”Region Stockholms resurser är begränsade och investeringar måste prioriteras, både inom och mellan nämnder och bolag, så att regionens
investeringsplan ryms inom regionfullmäktiges beslutade
investeringsutrymme och möjliggör en långsiktigt hållbar ekonomi i Region Stockholm.”
I ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden hösten 2019 (HSN 2019-1340) rörande strukturutredning för barnsjukvård bedömdes att det inte då fanns underlag för ytterligare barnklinik i regionen. Det kan finnas behov av förnyad utredning med anledning av bland annat tillkommande uppdrag inom strukturen för nationell högspecialiserad vård (NHV).
HOPE-klinikens experimentella barncancerläkemedelsprövning
I hälso- och sjukvårdssystemet finns det en distinktion mellan forskning och den ordinarie kliniska verksamheten. Praxis är att studieenheter likt HOPE är självförsörjande och finansieras med medel från till exempel läkemedelsföretag, av stiftelser eller med forskningsmedel från det akademiska forskningssystemet i Sverige.
TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2022-0190 2022-03-17
Det finns flera prövningsenheter på sjukhuset som finansieras utifrån samma principer som HOPE. De behandlingsmetoder och läkemedel som ges vid HOPE är inte redo att införlivas i sjukvården och de ska därför inte finansieras av medel avsedda för hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av detta ser hälso- och sjukvårdsförvaltningen i nuläget inga möjligheter att finansiera HOPE genom vårdavtal då verksamheten bedriver
forskningsstudier i ett tidigt skede. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör bedömningen att denna forskning bör finansieras med medel avsedda för forskning.
Stärk den politiska insynen samt begränsa styrelseproffsen
Frågan om tillsättandet av ledamöter i styrelser eller nämnd, hanteras inte inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden.
Styrelserna i de regionägda bolagen och nämnderna utses av regionfullmäktige. Styrelserna för respektive bolag svarar gentemot regionfullmäktige och inte hälso- och sjukvårdsnämnden.
Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs inte i bolagsform utan bedrivs som nämnd med en egen förvaltning. Ledamöterna i denna nämnd utses också av regionfullmäktige.
Arbete framåt
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bekräftar att läget inom barnsjukvården är ansträngt och för löpande dialog med berörda vårdgivare och följer upp tillgänglighet inom barnsjukvården. Bland annat pågår dialog kring
följsamhet till Hänvisningsstödet för att säkerställa att vård bedrivs på rätt vårdnivå. Den tillkommande satsningen på akut vård förväntas även möjliggöra satsningar på förbättrad tillgänglighet inom den specialiserade barnsjukvården. Medlen kan med fördel användas för resursallokering till akut barnsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset.
Prioriteringen av insatserna kommer att ske i samråd mellan beställaren och respektive sjukhus.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedömer att det finns behov av att, bland annat mot bakgrund av undanträngd och köställd vård, på grund av pandemin, stärka tillgängligheten till barnsjukvården på regionens
akutsjukhus. Det pågår arbete bland annat vad gäller uppföljning av
följsamhet till hänvisningsstödet för att säkerställa att barn omhändertas på rätt vårdnivå. Vidare följs utvecklingen inom barnsjukvården månadsvis inom ramen för arbetet med Beställarplan, och under våren 2022 finns möjlighet för akutsjukhusen att få finansiering för merkostnader vid kökapningsinsatser.
Såsom konstaterats ovan kan det, mot bakgrund av kommande uppdrag inom NHV, finns behov av att se över och eventuellt justera vårduppdrag inom barnsjukvården.
Anders Ahlsson Hälso- och sjukvårdsdirektör
Lena Hanberg Avdelningschef Beslutet ska skickas till
Akten
Godkänd av Anders Ahlsson, 2022-03-17
SKRIVELSE
2022-01-23
Skrivelse om ett krispaket för barnsjukvården
Nyligen larmade 251 läkare verksamma inom barnsjukvården om vårdplatsbrist och arbetsmiljöproblem vid bansjukhusen Astrid Lindgren (karolinska) samt Sasschska (Södersjukhuset).
Sverigedemokraterna tar uppropet på stort allvar, och med anledning av detta anser vi att den blågröna majoriteten bör tillsätta ett krispaket för barnsjukvården i Region Stockholm.
Följande åtgärder behöver vidtas:
Utred överbeläggningen, samt vidta åtgärder för att uppnå en genomsnittlig beläggningsgrad om 85%, i enlighet med nationella rekommendationerna i SOU Effektiv vård (2016:2).
Utred ombyggnation av ALB och Sasschka i syfte att skapa mer ändamålsenliga lokaler för barns vistelse, samt främja hälso-och sjukvårdspersonalens arbetsflöde för ökade produktivitet.
Överväg byggnationen av ett nytt barnsjukhus, dit akut-och specialistvård kan förläggas.
Införliva HOPE-klinikens experimentella barncancerläkemedelsprövning, i Karolinska sjukhuset.
Stärk den politiska insynen i Karolinska sjukhuset samt Södersjukhusets verksamheter genom att begränsa styrelseproffsen och öka den politiska representationen i styrelserna.
Sverigedemokraterna föreslår Hälso-och sjukvårdsnämnden besluta:
