Kvalitetsrapport avseende läsåret 2019/2020
Rytmus Göteborg
Ledare- Rektor har ordet
Läsåret som nyss avslutats liknar inte något annat och har utmanat mycket av det vi hittills tagit för givet i skolans värld. Sedan mars 2020 har all undervisning i samtliga årskurser bedrivits på distans vilket har ställt nya krav på såväl undervisning som på förmågan till omställning hos både elever och personal.
Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan i kombination med drivna pedagoger har möjliggjort både nya och förändrade arbetssätt. Det har inneburit att vi på distans har kunnat ta fram alternativ till nationella prov, omsätta planerade musikaler på plats till radioteater på distans och möjliggjort deltagande i digital kör för nästan 90 personer. Elevhälsan har fått utveckla nya rutiner och skapat nya arenor för att vara tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Vi utvecklat nya former av prövningar och studietider samt arbetat än mer kontinuerligt med uppföljning av studieresultat. Personalens intresse av att utveckla sin praktik och därtill ett stort engagemang för att eleverna ska få den kvalitativa undervisning de har rätt till har varit en viktig och bidragande del i våra fina resultat.
Det jag beskriver ovan är på ett sätt naturliga inslag i vårt systematiska kvalitetsarbetet och utgör en del av de många olika verktyg som används i detta arbete. Till det ska även analyser av betygsresultat, enkätsvar samt egna utvärderingar av kurser och genomförda projekt adderas. Det systematiska analysarbetet sker löpande under läsåret för att säkerställa en utbildning av god kvalitet.
Att vi når fina resultat är vi stolta över och en bidragande faktor till detta visar sig i våra enkätundersökningar som indikerar att både elever och personal är trygga på skolan, trivs med varandra och i hög grad rekommenderar sin skola och arbetsplats till andra. Våra många projekt kopplade till musik och musicerande är givetvis en del i den gemenskap som utvecklas på skolan och som bidrar till förtroendefulla relationer.
Detta mitt första läsår som rektor vid Rytmus Göteborg har varit utmanande men samtidigt en helt fantastisk upplevelse med ett avslut som ställt höga krav på elever och personal. Jag är därför mycket stolt över att 93% av våra studenter i år uppnått högskolebehörighet på skolan. I höst kommer vi fortsätta vårt gemensamma arbete för att leverera en utbildning av god kvalitet och sträva efter en fortsatt hög måluppfyllelse - för alla våra elever.
Varmt välkommen att ta del av vår kvalitetsrapport!
Jennie Bubach, Rektor
Innehållsförteckning
Ledare- Rektor har ordet 2
Innehållsförteckning 3
Fakta om skolan 5
Om Rytmus 5
Om Rytmus Göteborg 6
Historik 6
Utbildningar och profiler 6
Organisation och arbetsformer 6
Elever och personal 7
I slutet av läsåret 2019/2020 är 256 elever inskrivna i vår verksamhet enligt nedan.
Vårt upptagningsområde utgörs av hela Göteborgsregionen (GR) samt regionens kranskommuner där Göteborgs Stad utgör den kommun med flest elever vid skolan.
Könsfördelningen visar på en något högre andel flickor 57% (146) att jämföra med
pojkar som utgör 43 % (110). 7
Lokaler 8
Systematiskt kvalitetsarbete inom Rytmus 9
Vårt sätt att mäta kvalitet 9
Våra systematiska arbetssätt 9
Resultatredovisning 12
Funktionell kvalitet 12
Avgångselever 12
Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2020 12
Samtliga elever 14
Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020 14
Nationella provresultat 15
Upplevd kvalitet 15
Nöjdhet, rekommendation och trivsel 15
Gällande rekommendationsgrad, trivsel samt nöjdhet visar våra resultat från årets elevundersökning en hög trivsel bland eleverna. Det indikerar att det är en trygg skolmiljö där alla kan finna sin plats. Området för trivsel och trygghet har också legat högt de senaste åren och verkar nu stabiliserar sig på en fortsatt hög nivå.
Trivsel och trygghet är ett prioriterat område på skolan och vi har en hög personalnärvaro i gemensamma utrymmen och flera av skolans musikaliska projekt är såväl gemensamma för hela årskursen som årskursöverskridande.
Sammantaget bidrar olika arbetssätt inom undervisningen till att eleverna skapar
trygga relationer till skolans personal samt övriga skolkamrater med den
gemensamma utgångspunkten musik och kreativitet som drivkraft. 15
Utvärdering av läsåret 16
Undervisning och lärande 16
Organisering av undervisning och lärande 16
Organisation och samverkansforum 16
Organisering av undervisningen 16
Arbete med ordningsregler och studiero 17
Organisering kring extra anpassningar 17
Utvärdering undervisning och lärande 18
Utvärdering och analys- Kunskapsresultat och lärande 18
Utvärdering- Undervisningens kvalitet 19
Utvärdering- Bedömning och återkoppling 19
Utvärdering- Studiero 20
Utvärdering- Arbetet med extra anpassningar 21
Slutsats- Undervisning och lärande 22
Elevhälsoarbetet 23
Organisering av elevhälsoarbetet 23
Distansundervisning 24
Utvärdering av elevhälsoarbetet 25
Utvärdering- Hälsofrämjande och förebyggande arbete 25
Utvärdering- Åtgärdande arbete 25
Slutsats elevhälsoarbetet 26
Likabehandlings- och Värdegrundsarbete och arbete med normer och värden 27 Organisering av likabehandlings- och värdegrundsarbete 27
Organisering av arbetet med normer och värden 27
Utvärdering- Likabehandlings och värdegrundsarbete och arbete med normer och
värden 28
Diagram 12: Har du fått information om likabehandling- och värdegrundsarbetet på
din skola? 30
Slutsats likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden 30
Sammanfattning och fokus framöver 31
Resultatredovisning 32
Resultatredovisning avgångselever 32
Resultatredovisning samtliga elever 33
Indikatorer- undervisning, trygghet och studiero 33
Fakta om skolan
Om Rytmus
Rytmus AB bedriver unika utbildningar inom musik på det estetiska programmet på fem orter i Sverige: Borlänge, Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro. Den första skolan startades i Stockholm 1993.
Vårt mål är att Rytmus ska vara det självklara gymnasievalet för alla ungdomar som vill få en möjlighet att växa inom det estetiska området och bli självständiga, reflekterande och
kreativa människor. Vi inom Rytmus utvecklar och berikar svenskt musikliv och våra elever går vidare till högskolor och universitet över hela världen.
Vi tror att gemensamma estetiska upplevelser ger en stark kreativ gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad.
Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden.
Rytmus AB är en del av AcadeMedia AB och har under läsåret 2018/2019 varit en del av AcadeMedias Kreativa Gymnasieområde under ledning av utbildningsdirektör Lotta Krus och skolchef Martin Tuvesson. Till stöd för verksamheten har det funnits en stab bestående av bl a kvalitets- och utvecklingsansvarig, marknad, HR, ekonomi, skoljurist, fastighetsansvarig samt medicinsk verksamhetschef.
Rytmus AB har under läsåret 2018/2019 haft fem skolor enligt nedan.
Skola Startår
Rytmus Stockholm 1993
Rytmus Malmö 2008
Rytmus Göteborg 2009
Rytmus Örebro 2011
Rytmus Borlänge 2017
Om Rytmus Göteborg
Historik
Rytmus Göteborg startade sin verksamhet år 2009. I takt med att skolan expanderade flyttades verksamheten år 2011 till kulturkvarteren runt Kronhusbodarna, i centrala Göteborg. Musik är skolans gemensamma nämnare för de drygt 275 elever och 43 medarbetare som idag utgör Rytmus Göteborg.
Utbildningar och profiler
Skolan erbjuder det estetiska programmet med musikinriktning.
Estetiska programmet är ett högskoleförberedande gymnasieprogram som ger eleverna grundläggande högskolebehörighet efter avslutat utbildning. På Rytmus finns möjlighet att välja till meritgivande kurser för utökad behörighet och meritpoäng.
Följande profiler/programfördjupningar erbjuds:
1. Instrument/sång 2. Singer/Songwriter 3. Musikproduktion 4. Vokalmusiker 5. Estet/sam
Organisation och arbetsformer
Skolledningen vid Rytmus Göteborg består av rektor och biträdande rektor. Utöver det har skolan har en pedagogisk ledningsgrupp där skolledning samt skolans tre förstelärare ingår.
Den pedagogiska ledningsgruppen är rådgivande men fattar inga formella beslut gällande verksamheten. Båda grupperna har avsatt mötestid regelbundet varje vecka.
Pedagogisk utveckling leds genom förstelärare i arbetslagen och även genom en fortsatt satsning på läslyftet (via Skolverket). Varje måndag mellan 15.10-17.10 är det gemensam mötestid för all personal vid skolan som fördelas mellan arbetslag, ämneslag samt APT. På onsdag eftermiddag mellan 15-17 finns avsatt tid för läslyftet för de 8 deltagare samt handledare som ingår.
Under läsåret 2019/2020 är skolans förstelärare arbetslagsledare för skolans tre årskursvisa arbetslag. De årskursvisa arbetslagen samlar mentorer och lärare baserat på den årskurs de främst undervisar i. Arbetslagsledarens uppgift att även att leda arbetet med mentorerna och bl.a. stödja planeringen av innehållet vid mentorsträffar med eleverna.
Övriga samarbetsytor sker inom ämnesområden samt inom den gren som läraren är kopplad till. Ämnena leds av en ämnesansvarig som har i uppdrag att verka för en likvärdig bedömning och betygsättning, strukturera samplanering och verka för att utveckla ämnets
didaktik. Grenarna leds av en grenansvarig för skolans fem respektive grenar.
På skolan sker en mängd olika projekt kopplat till undervisningen i olika kurser. Till några av skolans större event är flera olika kurser och ibland olika årskursers elever kopplade. Varje projekt leds av en projektledare och vid större projekt/event samkörs arbetet av 1-2 producenter.
Skolans marknadsföringsgrupp arrangerar återkommande Clinics för skolans elever och personal med inbjudna artister och föreläsare. Andra uppdrag kopplat till marknadsgruppen rör events, öppna hus, gymnasiemässan samt skolans färdighetstest.
Elever och personal
I slutet av läsåret 2019/2020 är 256 elever inskrivna i vår verksamhet enligt nedan. Vårt upptagningsområde utgörs av hela Göteborgsregionen (GR) samt regionens kranskommuner där Göteborgs Stad utgör den kommun med flest elever vid skolan.
Könsfördelningen visar på en något högre andel flickor 57% (146) att jämföra med pojkar som utgör 43 % (110).
Nationellt program Nationell inriktning År 1 År 2 År 3
Estetiska programmet Musik 91 86 79
Aktuella siffror: Juni 2020 (Schoolsoft)
Vid skolan arbetar 36 pedagoger varav 99.6% är behöriga lärare med legitimation. Den lärare som idag arbetar deltid och som ännu inte är legitimerad studerar vid lärarprogrammet. Totalt motsvarar detta 24.9 heltidstjänster samt 10.6 elever/ per lärare.
(Källa: Siris, Skolverket)
Administrationen utgör en viktigt del av skolans löpande arbete och består av en administratör 100%), en skolvärd (90%), två vaktmästare (20% och 10%) samt IT-ansvarig (40%). Skolan har även en schemaläggare som är knuten till administrationen på deltid (25%).
Elevhälsan (EHT) består av skolsköterska (80%), kurator (40%), speciallärare (80%), SYV (25%) samt rektor (100%) och biträdande rektor (100%). EHT har regelbundna möten varje torsdag kl. 9-11. Skolpsykolog finns tillgängliga via KAN-psykologerna och skolan har även en skolläkare knuten till sig via AcadeMedia centralt. Skolläkare deltar regelbundet under läsåret vid skolans elevhälsomöten samt konsulteras vid behov.
Lokaler
Rytmus Göteborg ligger centralt beläget i Göteborg i det som en gång i tiden varit Tingsrättens gamla lokaler. Via den entrérundeln med sin fantastiska akustik leds du in mot plan 1 och kommer rakt in i det som på skolan går under namnet Verandan. Verandan utgör hjärtat i skolan och här serveras tisdag till fredag en enklare frukost och även fullskalig lunch. Skolvärden arbetar med matservering i bamba samt servering av skolfrukost tisdag - fredag varje vecka och en av skolans vaktmästare arbetar torsdag kväll för att erbjuda eleverna möjlighet att nyttja skolans lokaler på kvällstid.
Under den varmare delen av året går det även fint att njuta av både mat och sällskap på den mysiga innergården. Från Verandan når du flera av skolans lektionssalar, mindre grupprum och skolan elevkök.
Det som särskiljer Rytmus från många skolor är det att vi har förmånen att enbart erbjuda det estetiska programmet. Det innebär att vi har fokuserat på att utforma vår verksamhet för att kunna musicera och skapa musik och har på så vis tillgång till studios, ensemblerum och mobila scener för uppspel. En trappa ner i vårt källarplan återfinns därför specialinredda övningsrum för musik, likaså finns på plan 1 och plan 2 mindre ensemblerum och övningsrum för musik såsom t.ex. piano och sång. Via det trapphus vi delar med byggnadens andra gymnasieskola når du plan 2. Där återfinns administration, elevhälsa, skolbibliotek, skolledning samt flera av skolans lärarrum och ett par ensemblerum.
Utöver skolans fysiska byggnad nyttjar vi regelbundet även andra lokaler som t.ex. Stora Teatern, Slottsskogens utomhusscen, Annedalskyrkan och kulturhuset Arena 29 för olika uppspel och projekt såsom Live Night, Legends, Rytmus AID och Rytmus Jul.
Systematiskt kvalitetsarbete inom Rytmus
När vi inom Rytmus AB talar om kvalitet i skolan utgår vi från vår gemensamma kvalitetsdefinition som lyder:
”Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (=
funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (= upplevd kvalitet) och att göra våra elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet(= ändamålsenlig kvalitet).”
De här kvalitetsaspekterna har Rytmus skolor som utgångspunkt för sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolorna ska dessutom självfallet leva upp till de grundläggande krav som framgår av skollagen och andra författningar. Därför ingår det också som en viktig del i kvalitetsarbetet att på olika sätt bevaka att alla elever får sina rättigheter tillgodosedda och att varje enskild skola har fungerande processer för att driva utvecklingen och
måluppfyllelsen framåt.
Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är
gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMedia-modellen, mer om denna nedan.
Vårt sätt att mäta kvalitet
Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:
Funktionell kvalitet –i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten?
Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra elever med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?
Denna aspekt har inte följts upp under föregående läsår.
Våra systematiska arbetssätt
Skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår som sagt till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen.
Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde:
Läsåret inleds med att varje skola i kollegiet fullföljer de analyser som påbörjades i juni av föregående års resultat och verksamhet. Till sin hjälp har skolorna sina internt insamlade slutbetyg och nationella-prov-resultat samt resultat från elevenkäten och andra utvärderingar
av undervisningen, EWS/Betygsprognoser och övriga uppföljningar av bl a måluppfyllelse och frånvaro.
Analyser och identifiering av nya utvecklingsområden för det kommande läsåret sammanfattas i skolans kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september.
Huvudman skriver en motsvarande kvalitetsrapport för verksamheten sammantaget som skickas in till koncernen i november.
I oktober görs fr o m läsåret 2018/2019 en huvudmannagemensam Likabehandlings- och värdegrundskartläggning med syfte att kartlägga risker för kränkningar och diskriminering och följa upp det förebyggande arbetet och skolans samt huvudmannens rutiner. Denna genomförs genom en anonym enkät som sammanställs och analyseras på skol- och
huvudmannanivå och ligger till grund för en uppdaterad Plan mot kränkande behandling och diskriminering som ska vara klar i januari.
I november gör varje lärare en proaktiv uppföljning av elevens kunskapsutveckling genom vårt proaktiva arbete med EWS/betygsprognoser. Samtliga elever följs upp regelbundet genom vår EWS, Early Warning System. Då följer undervisande lärare upp hur det går för varje elev genom ett dokumentationssystem. Vi använder färgkoderna grönt (eleverna kommer klara kursen om det går som nu), gult (det finns en liten risk att eleven inte klarar kursen) och rött (ligger mycket efter och det finns en överhängande risk för att eleven inte klarar kursen). Denna översikt ger mentor och elevhälsoteamet en överskådlig bild hur det går för eleverna, både på grupp- och individnivå. Denna gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. Dessa rapporteras också in till huvudman för sammanställning och analys.
I november genomförs också en undervisningsutvärdering där eleverna får möjlighet att ge sin bild av hur de upplever undervisningen utifrån läroplanen.
I december jämför vi våra preliminärt framtagna resultat av slutbetyg och nationella prov mot de resultat som publiceras i Skolverkets statistik SIRIS. Ev avvikelser analyseras.
I månadsskiftet januari/februari följer vi upp våra elevers uppfattning om skolan (upplevd kvalitet) genom en elevenkät med frågor om såväl undervisning som trygghet och trivsel.
Denna är gemensam för alla skolor inom AcadeMedia. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alternativt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna.
I mars genomför varje lärare läsårets andra EWS. EWS:en gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på individ- kurs- och organisationsnivå.
I mars/april genomförs återigen en undervisningsutvärdering där eleverna får möjlighet att ge sin bild av hur de upplever undervisningen utifrån läroplanen.
I juni varje år sammanställs alla betyg för eleverna samt resultaten på de nationella proven för att skapa ett underlag till att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret (funktionell kvalitet). Betygsuppgifterna för såväl
avgångselever som samtliga elever på skolan redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras i denna kvalitetsrapport.
Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och nationella provresultat.
Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår.
Samtliga delar i verksamhetens systematiska uppföljning diskuteras och hanteras i forum och av personer berörda av resultaten.
Resultatredovisning
Funktionell kvalitet
Ett kvalitetsbegrepp som används inom Rytmus är funktionell kvalitet, det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje
programs examensmål. Vi redovisar här resultat för våra avgångselever, samtliga betyg samt resultat på nationella prov.
Avgångselever
Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2020
Diagram 1: Andel elever som når examen Diagram 2: Andel examen per kön
Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng (Rikssnitt totalt anges för samtliga program, rikssnitt för Estetiska programmet är för estetiska programmet)
Diagram 4: Genomsnittlig betygspoäng per kön
I år ser vi att andelen elever som når en gymnasieexamen stabiliserar sig och resultatet går upp med 1% till 93%. Det indikerar att det systematiska arbete med uppföljning av elevernas studieresultat samt struktur kring prövningar och studiestöd ger effekt. På skolan har vi även arbetat med uppföljning av närvaro under två läsår vilket vi kan ana också har en bidragande och stabiliserande effekt för studieresultaten.
Sammantaget är det sju elever som inte når en gymnasieexamen i år. Av dessa elever är fem flickor och två pojkar där bidragande orsaker är frånvaro samt psykisk ohälsa. Det påverkar även det generella resultatet för flickor som blir något lägre än för pojkar, både vad gäller examensgrad men också betygspoäng. När det gäller genomsnittlig betygspoäng har pojkar under de senaste två åren ett högre resultat än flickor vilket i jämförelse med nationell statistik avviker där flickor generellt når högre resultat än pojkar. Även om det generellt är marginella skillnader och att dessa skillnader även varierar över tid är det viktigt att följa upp och analysera orsaker samt samband till detta.
Samtliga elever
Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020
Diagram 5: Betygsfördelning samtliga betyg
Diagram 6: Betygsfördelning samtliga betyg per kön
Vid en jämförelse med tidigare läsår framträder att fler elever når betyg i intervall mellan E-A samt att andelen F sjunker totalt. Extra glädjande är att betygen också fördelas jämnare över betygsskalan där fler elever når A, B och C. Det är en indikation på att vi är på rätt väg i arbetet med en undervisning som ger alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Pojkar höjer sig generellt från F- till E-nivå och fördelas sedan över fler betygssteg där flickor höjer sig från F- till E- nivå där en större förändringen går från D-nivå till högre betyg inom intervallet A-C.
Diagram 7: Andel godkända betyg samt F i Gy-arb, Eng, Sve och Sva
Sammantaget kan vi i resultaten för läsåret notera att andelen F sjunker i engelska och svenska. I Sva-kurserna får ett enstaka F i Sva 1 och Sva 2 stora procentuella utfall då det endast är 6 elever inskrivna i dessa tre kurser totalt. Under läsåret har vi genom insatser från huvudmannen kopplat till matematik fått goda resultat i Ma1b men där andel F i Ma 2 ökat något. I Ma 3 har ett fåtal elever varit inskrivna vilket även där ger ett stort utfall i betygsatta F.
Nationella provresultat
Under läsåret 2019/2020 fattade Skolvekrker nationella prov till följd av Covid-19.
Upplevd kvalitet
Ett annat kvalitetsbegrepp som används inom Rytmus är upplevd kvalitet, som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår.
Nöjdhet, rekommendation och trivsel
Diagram 8: Resultatindikatorer upplevd kvalitet-elevenkät.
Gällande rekommendationsgrad, trivsel samt nöjdhet visar våra resultat från årets elevundersökning en hög trivsel bland eleverna. Det indikerar att det är en trygg skolmiljö där alla kan finna sin plats. Området för trivsel och trygghet har också legat högt de senaste åren och verkar nu stabiliserar sig på en fortsatt hög nivå. Trivsel och trygghet är ett prioriterat område på skolan och vi har en hög personalnärvaro i gemensamma utrymmen och flera av skolans musikaliska projekt är såväl gemensamma för hela årskursen som årskursöverskridande. Sammantaget bidrar olika arbetssätt inom undervisningen till att eleverna skapar trygga relationer till skolans personal samt övriga skolkamrater med den gemensamma utgångspunkten musik och kreativitet som drivkraft.
Utvärdering av läsåret
Undervisning och lärande
Organisering av undervisning och lärande
Organisation och samverkansforum
På vår skola finns en tydlig kultur av elevfokus där vi samarbetar för att skapa goda förutsättningar för att våra elever ska få ledning och stimulans att nå så långt som möjligt.
Skolan har en skolledning bestående av rektor och biträdande rektor vilka fattar formella beslut för verksamheten. Som stöd finns även en pedagogisk ledningsgrupp som träffas varje vecka där rektor, biträdande rektor och skolans tre förstelärare deltar. Den pedagogiska ledningsgruppen följer upp den pedagogiska utvecklingen på skolan och är rådgivande men fattar inga formella beslut.
Lärarna är organiserade i 3 arbetslag, ett för varje årskurs, som leds av en arbetslagsledare vilka i år utgörs av skolans förstelärare. Arbetslagen har regelbundna möten enligt ett rullande schema i kalendariet. Huvuduppdraget innefattar att arbeta för att utbildningen formas till en helhet för våra elever där mentorsuppdraget samt uppföljning av elevernas studieresultat är i fokus.
Utöver mötestid kopplat till arbetslag avsätts minst en timma per vecka även till andra former av möten kopplat till undervisning. Dessa mötestillfällen är strukturerade enligt ett rullande schema i kalendariet och beskrivs mer utförligt i nästa stycke. Denna struktur är ett resultat av att skolan har många olika gruppstorlekar som undervisningen bedrivs i. Vi har även viss undervisning på kvällstid i form av lärarstyrda pedagogiska examinationer såsom redovisningar, uppspel, uppsättningar och konserter.
Bedömningsarbetet vid enheten är väl utvecklat och arbetssättet kännetecknas av en hög grad av sambedömning vilket är en förutsättning med tanke på den stora mängd projekt eleverna genomför och där de visar sina förmågor inom flera olika ämnen samtidigt. På huvudmannanivå sker möjlighet till sambedömning med övriga Rytmus-skolor och ett samarbete har under läsåret påbörjats och initierats av Klara Teoretiska Gymnasium Postgatan som vi delar skolbyggnad med. Samarbetet med Klara Gymnasium rör främst våra teoretiska ämnen där vi ofta bara har en eller två lärare per ämne.
Organisering av undervisningen
Undervisningen är uppbyggd på så vis att flera kurser samverkar inför stora projekt och events. Dessa projekt och events utgör grunden för hur kurserna samverkar, vilket under ett läsår inkluderar såväl teoretiska som mer renodlade musikkurser. Varje klass består av tre mentorer och de lärare som har mentorselever i samma årskurs har avsatt tid ungefär var
tredje vecka vid sina arbetslagträffar. Då struktureras även de schemalagda mentorsträffar som varje mentor har med sina mentorselever veckovis.
Gren- och ämnesansvariga ansvarar för att undervisningen samplaneras, sambedöms samt att viss avstämning sker med andra Rytmus-skolor vad gäller arbetssätt och bedömning. På så vis verkar gren- och ämnesansvariga för en likvärdighet i undervisning och bedömning och även utveckling av grenar och ämnen då dessa funktioner även har en fot i branschen som verksamma musiker.
I den individuella musikundervisningen sker samverkan i bedömning och betygsättning genom att lärare lyssnar till varandras elever både vid planerade sambedömningstillfällen samt vid olika projektredovisningar. Även i de gymnasiegemensamma ämnena säkras betygsättningen genom att det finns tillfällen för sambedömning och samrättning som t ex nationella prov.
Alla elever erbjuds möjlighet till extra studiestöd 2 tillfällen/vecka som handleds av en lärare.
Biträdande rektor och 2 lärare har även haft extra studietillfällen för år 3 för att stötta eleverna mot examen, både grupptillfällen och enskilda stödtillfällen har genomförts på distans men också i skolans lokaler under våren.
Vår koncerngemensamma plattform Schoolsoft är främst ett administrativt verktyg där vi arbetar med närvaro, kommunikation med vårdnadshavare samt formell betygs- och kurshantering. I undervisningen används Google Classroom som verktyg och i Google Classroom sker den löpande formativa återkopplingen till eleverna.
Arbete med ordningsregler och studiero
Skolan har ordningsregler vilka arbetas fram tillsammans med skolans programråd som leds av biträdande rektor. Programrådet består av två representanter från varje klass och
gruppen ses 2 -3 gånger per termin. Ordningsreglerna gås igenom med alla nya elever i läsårsstart. Skolan har mobilförbud under lektionstid för att skapa bättre studiefokus. Musik får under skoltid endast spelas i för detta avsedda lokaler så att det inte ska störa ordinarie lektioner.
Organisering kring extra anpassningar
Arbetet med extra anpassningar har varit organiserat så att mentorer och elevhälsan har kommunicerat extra anpassningar via klassmappar som finns digitalt. Informationen i klassmapparna framkommer genom samtal med EHT, lärare, elever och vårdnadshavare och till viss del genom överlämningar som kommit från avlämnande grundskolor. Information kan också ha tillförts efter återkoppling från BUP eller annan extern vårdkontakt.
Undervisande personal har i undervisning identifierat extra anpassningar vilka de delat med varandra genom klassmappar.
Utvärdering undervisning och lärande
Utvärdering och analys- Kunskapsresultat och lärande
Kunskapsresultaten visar att det finns en god spridning mellan betygsstegen och att skolan 2020 stabiliserar resultat med en hög andel elever som når kraven för en gymnasieexamen.
Resultaten kan delvis förklaras av att skolan arbetat systematiskt med sambedömning och på så vis skapat en större trygghet och samsyn bland lärarna i användandet av betygsskalan.
Den högre examensgraden kan till viss del förklaras av att skolan under året har utökat och systematiserat den kontinuerliga uppföljning av elevernas studieresultat. På så vis har vi kunnat möta flera behov genom att bl.a. organisera studiestödsgrupper utanför lektionstid för att stötta eleverna i studierna. En bidragande del har även varit den förändrade strukturen för prövning där handledare och elev har schemalagts med täta uppföljningar av skolans biträdande rektor. Det kontinuerliga uppföljningsarbetet av närvaro som sjösattes föregående läsår har nu etablerats och leds även i år av biträdande rektor samt skolsköterska. Det har lett till främjande och förebyggande insatser som påverkar närvaron positivt.
Undervisningen kännetecknas av att eleverna i hög utsträckning får extra anpassningar vilket i många fall är tillräckligt för att eleverna ska nå minst E i kurserna. Exempel på extra anpassningar kan vara muntliga redovisningar istället för skriftliga inlämningar eller att eleven ges extra stöd att komma igång med sin uppgift. lleverna ska även inom ramen för ordinarie undervisning få stöd i att komma igång, göra klart och lämna in. Vidare erbjuds en rad olika examinationsformer och även anpassade examinationsformer för de elever som kan uppleva det utmanande att presentera inom olika projekt. Detta arbete kommer under nästkommande läsår vara i fokus genom kursen betyg och betygsättning som hela kollegiet ska delta i.
I kursen matematik 1b har fler elever minst kursbetyget E än tidigare år och genom huvudmannen har en förstelärare inom matermatikområdet arbetat nationellt med insatser för att främja matermatikundervisningen på flera skolor. Under slutet av vårterminen har ett intensivt arbete genomförts och trots utmaningar som distansundervisning i ämnet skapat så har de elever som vill nå högre betyg i ämnet kunnat erbjudas tillfällen för det. Generellt har fler elever nått E eller högre steg i betygsskalan inom flera ämnen vilket är glädjande och ett resultat av arbetet med sambedömning som fortsätter nästa läsår.
Skolan har ett trivsamt och förhållandevis väl utbyggt bibliotek vilket används som en pedagogisk resurs i undervisningen och är tillgängligt för eleverna under hela skoldagen.
Utveckling av biblioteket sker successivt och i år har ett nytt bibliotekssystem köpts in.
Utvärdering- Undervisningens kvalitet
Undervisningen uppvisar en stor bredd med olika examinationsformer, anpassat material och framförallt mycket projektarbete där flera kurser samverkar över tid. Examensmålen för det estetiska programmet genomsyrar såväl musik- som övriga ämnen. Lärarna har en god förmåga att använda olika undervisningsmetoder, variera sitt material och möta olika individers behov av extra anpassningar.
Eleverna ges viss möjlighet att påverka innehåll och upplägg i kurserna men i undervisningsutvärderingarna framkommer att inflytande upplevs som lågt framförallt vad avser innehåll i både musik-och gymnasiegemensamma ämnen. De kurser där utvärderingarna visar på hög påverkan är ofta de kurser där eleverna själva bygger projekten utifrån egna kreativa tankar som slutligen blir en produkt/redovisning. Arbetet med projekt har utvecklats under flera år vid enheten. Eleverna leds i ett progressionstänk avseende planering och genomförande av projekt där de i år 1 arbetar under en tydligare styrning av lärare för att sedan gradvis öka självständigheten i arbetet under år 2 och 3.
Denna bild bekräftas i utvärderingar av olika projekt som en av skolans förstelärare har genomfört kopplat till sitt förstelärarskap. Förstelärarskapet inom utvärdering har varit kopplat till autonomi och till musikämnen men kommer utvecklas kommande läsår för att involvera även autonomi kopplat till gymnasiegemensamma ämnen. Målet är då att identifiera och utveckla elevernas upplevelse av autonomi av sina egna studier.
Utmaningen för lärarna ligger i att leda och stimulera även inom de områden som inte är påverkningsbara och att väcka lust och intresse även för dessa områden. Den akademiska formen för skrivande som eleven ska utveckla kan upplevas ge mindre utrymme för kreativitet för såväl lärare som elev men är samtidigt en viktigt del i förberedelserna inför högskola och universitet. Möjligen kan en vidare diskussion med eleverna behöva föras vad avser vilka områden som är påverkningsbara och vilka som inte är det. Visst innehåll i kurser kan behöva ses över och likaså de projekt skolan arbetat med de senaste åren. Eventuellt kan en förnyelse av dessa med en grund i högre elevinflytande redan på planeringsstadiet vara gynnsamt för stimulansen.
Samtidigt är det en balansgång för skolledning och lärare då elever har behov av en tydlig styrning, ledning och förutsägbarhet i sitt dagliga arbete. Detta måste tas i beaktande vid planering och genomförande av projekt där det annars finns en risk att det blir otydligt vad som gäller och vem som leder.
Utvärdering- Bedömning och återkoppling
Eleverna ges återkoppling via skolans egenframtagna ämnesmatriser som de har tillgång till via vår googlemiljö. Här ger lärarna återkoppling på resultatet på genomförda moment. Hur eleverna ska utveckla sina kunskaper framgår i begränsad omfattning av matriserna och under läsåret har skolans IKT-pedagog därför provat att arbetat med ett nytt bedömningsstöd i Google Classroom. Detta arbete kommer fortsätta även nästa läsår och sker även vid andra Rytmus-skolor och kan efter utvärdering komma att introduceras som en möjlighet för fler lärare.
Eleverna uttrycker i enkätsvar att återkoppling av resultatet ofta är tydligt men samtidigt att det finns en variation mellan kurser i hur matriser uppdateras. Inom musikämnena ges mer av en löpande återkoppling till eleverna i stunden, en mer direkt återkoppling som ska leda lärandet framåt både i stunden men också på sikt. Matriserna blir i dessa ämnen inte fullt så verkningsbara då ämnena bygger mer på progression över tid. Eleverna uppger att de trots en direkt återkoppling och ifyllda matriser ändå kan uppleva att det är otydligt var de ligger till och hur de ska utvecklas för att nå längre. Dessa frågor är ett fortsatt område att arbeta med att utveckla och kopplas samman med kursen i betyg och bedömning som kollegiet kommer att genomföra som gemensam kompetensutvecklingsinsats under läsåret 2020/21.
Bedömningsarbetet på skolan är väl utvecklat och arbetssättet kännetecknas av en hög grad av sambedömning vilket är en förutsättning med tanke på den stora mängd projekt eleverna genomför och där de visar sina förmågor inom flera olika ämnen samtidigt.
Utvärdering- Studiero
Skolans ordningsregler är framtagna tillsammans med eleverna och gås igenom och revideras vid läsårets början. Ordningsreglerna präglas till stor del av den positiva tillit som finns till eleverna och deras förmåga att klara av och ta ansvar för gemensamma utrymmen och verkligen göra skolan till sin. Däremot är de inte så konkreta vilket kan leda till en otydlighet kring vad som gäller, framförallt för elever i behov av tydlig och avgränsad information.
Ordningsreglerna skulle även kunna utvecklas med en tydligare koppling till gemensamt ansvar för arbetsro/studiero och arbetsmiljö. Arbetsro/studiero är ett område som skolan behöver utveckla vilket eleverna uttrycker i undervisningsutvärderingar och enkäter. Under våren då skolan har bedrivit distansundervisning har ett grupprum möblerats om för att tillgängliggöra en lugn studiemiljö mellan lektioner och under raster, vilket efterfrågats. Vi har även skapat nya ytor för sittplatser och rum har målats om för att skapa ett lugn. I den enkät som eleverna genomfört under distansundervisningen har elever uttryckt att studieron har ökat under denna period. Det indikerar att vi behöver lyfta fram och förtydliga att vi är varandras arbetsmiljö och arbeta för att höja den.
Utöver ordningsreglerna finns en rad regler som omfattar ordning inom främst musikämnena och då vad avser elevernas övande utanför lektionstid och lån av lokaler och utrustning.
Inom detta område kan det finnas utrymme för utveckling av ordning på skolan utanför lektionstid/skoltid eftersom oordningen på det området påverkar ordningen på den ordinarie undervisningen. Likaså påverkar de många projekten den ordinarie undervisningen och det ställer höga krav på att det råder ordning och samsyn i personalen kring ansvaret för lokaler och utrustning.
Ytterligare ett område för utveckling är planering och framförhållning i verksamheten då en ordinarie linjeverksamhet till stora delar löper parallellt med en projektverksamhet. Det ställer höga krav på att dessa båda balanserar mot varandra och för det krävs en god resursplanering, bra framförhållning och ett tydligt ledarskap.
Utvärdering- Arbetet med extra anpassningar
Fyra gånger per termin arbetar vi med proaktiv elevuppföljning i form av EWS (TVS). Inför dessa tillfällen gör varje lärare en bedömning kring om elever kommer att klara kursen = grön markering, om det finns behov av extra anpassningar = gul markering eller om det trots extra anpassningar finns risk att inte nå målen för kursen = röd markering. Vid elevuppföljning följer skolledning och EHT upp resultatet tillsammans med berörda mentorer.
Inför läsåret togs de tidigare klasskonferenserna bort men dessa kommer att återinföras då de är en viktig grund i arbetet med att få en bred delaktighet i arbetet med extra anpassningar.
Utvärdering - Distansundervisning
Den 18 mars 2020 gick Rytmus Göteborg likt all övrig gymnasieutbildning i Sverige över till distansundervisning. Rent organisatoriskt har distansundervisningen möjliggjorts genom en kombination av olika digitala verktyg där Google Classroom och Google Meet utgjort en bas.
Beslutet om distansundervisning fattades den 17 mars där vi i realtid undervisar enligt ordinarie schema terminen ut.
Redan veckan innan beslutet om distansundervisning fattades hade huvudmannen för utbildningen en kompetensutvecklingsinsats kopplat till ett scenario om eventuell övergång till distansundervisning. Vid denna insats deltog personal kopplat till IT, IKT-uppdrag samt företrädare för olika kurser samt skolledning. Den 16 mars genomfördes samma utvecklingsinsats för all skolans personal och skolans personal var även inkallad på eftermiddagen den 17 mars för att förbereda inför det att gå live i undervisning den 18 mars.
Under denna tid har lärarna försökt att efterlikna den ordinarie undervisningen så långt det är möjligt men där en stor del av planerat innehåll har formats om och modifierats för att fungera i en digital miljö. Exempel kan utgöras av att då de nationella proven ställdes in arbetade undervisande lärare i språk fram ett alternativt material att använda i undervisning.
En planerad musiksaga blev radioteater och samarbeten med digitala appar har möjliggjort avancerade samarbeten i musikproduktion. I vissa fall har ljudet varit en utmaning i t.ex.
sång men där lärarna prövat olika digitala verktyg och istället för Meet använt Zoom.
Examinationer har skett i form av inlämningar, seminarier eller olika typer presentationer för att skapa ett tillförlitligt bedömningsunderlag och elevavstämningen utvecklades till ett viktigt verktyg för att följa elevernas utveckling i kurserna.
Närvaron på skolan höjdes och låg under de två första veckorna i princip på 100%. I takt med att distansundervisningen höll i sig sjönk närvaron något men har fortsatt att vara högre under hela perioden. Under distansundervisningen har olika elevgrupper hanterat situationen olika bra där möjligheten till distansundervisning är viktigt att följa upp men där det också är viktigt att belysa att för vissa elever är den reguljära undervisningen en framgångsfaktor i sig (se även stycket om distansundervisning kopplat till elevhälsa).
Under hela perioden av distansutbildning har den gemensamma mötestiden för personalen kompletterats med regelbundna avstämningar med skolledning. Vecka 13-16 bjöd skolledningen in samtlig personal till digital avstämning kl.16. Från vecka 17 och terminen ut har avstämning skett varje tisdag och torsdag kl. 16. Dessa avstämningar har innefattat uppdateringar från huvudman och myndigheter samt att personalen har haft möjlighet att
lyfta frågeställningar. De reguljära mötestiderna för personalen har under våren i huvudsak fokuserat på att möjliggöra strukturer för att stödja eleverna i att nå målen och för lärarna att kunna diskutera, sambedöma och planera för verksamheten.
Slutsats- Undervisning och lärande
Skolan arbetar med många projekt där flera kurser samverkar och där formerna för arbetet tar sin utgångspunkt i kreativa processer som avslutas i någon form av scenproduktion. En stor utmaning för skolan är ett balansera mer traditionell undervisning med de mer branschlika projekten vilka är mer intensiva och ofta schemabrytande. Det krävs en tydlighet i framförhållning och planering redan i uppstart av läsåret. Med en tydligare planering för verksamheten kan musikprojekten vägas av bättre mot varandra och mot de av författningarna styrda studieprojekten för att skapa en jämnare belastning för såväl personal men framförallt elever under läsåret. Former för samverkan och möten mellan olika personalgrupper i skolan måste planeras så att dessa kan samarbeta över professionsgränser och kunna planera och genomföra en god undervisning med elevernas examensmål och mående i fokus. Utan en sammanhållen projektplan för läsåret riskerar varje projekt att verka i sin ensamhet och konkurrera med varandra.
Elevgruppen har generellt sin styrka inom området muntlig förmåga, presentation och kreativitet men uppvisar generellt något större svårigheter i att prioritera mellan uppgifter, avsluta och lämna in uppgifter samt vissa utmaningar med den skriftliga förmågan. Detta är något som behöver tas i beaktande vid planering av undervisning så att eleverna ges stöd i att utvecklas och nå så långt som möjligt samt ges möjlighet att visa sina förmågor på bästa sätt.
Samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam behöver utveckla för att bidra ytterligare till kvaliteten gällande extra anpassningar, utredningar av särskilt stöd och ev åtgärdsprogram.
Likaså är samverkan mellan elevhälsoteam och lärare en nyckelfaktor i att systematiskt arbeta med utveckling av undervisningen utifrån de behov som elevhälsan analyserar fram i samarbete med skolpsykolog och skolläkare. Inför läsåret 2020/21 kommer elevhälsan därför att förstärkas med en lärarrepresentant och med biträdande rektor. Samtlig EHT-personal kommer att delta i SPSM:s utbildning “ Att höja skolans elevhälsokompetens.
Ett processarbete för likvärdig utbildning.” EHT-personal samt skolledning kommer även regelbundet att delta i skolans arbetslagsmöten.
Kunskapen kring digital undervisning har tagit enorma kliv framåt under perioden av distansundervisning. För kollegiet som helhet innebär det att vi har goda förutsättningar att kunna utveckla detta vidare både i gymnasiegemensamma ämnen och musikämnen. Det kan även innebära möjligheter att i främjande och förebyggande insatser kunna nå elever med närvarofrämjande insatser. Det kan även underlätta i kommunikation och för deltagande i mötesforum för personal, vid utvecklingssamtal samt andra mötesformer vilket minimerar t.ex. restid.
Elevhälsoarbetet
Organisering av elevhälsoarbetet
Under läsåret 2019/2020 har EHT haft olika konstellationer till följd av att en ny rektor tillträdde en bit in på höstterminen. Inledningsvis ledde tf rektor Lena Hermansson elevhälsoarbetet vilket sedan togs över av Jennie Bubach som tillträdde som rektor i oktober 2019. Lena Hermansson har under läsåret var kvar i arbetet med EHT för att bibehålla kontinuitet och kunskap i arbetet. Skolans EHT har avsatt mötestid 2 timmar/vecka och arbetet leds formellt av rektor som också är beslutsfattare. Biträdande rektor har under läsåret även haft ett uppdrag kopplat till EHT med fokus på stöd i struktur av studieplanering och prövningar samt uppföljning av närvaro. Uppdraget kopplat till närvaro delas med skolsköterskan och initierades under läsåret 2018/2019.
Elevhälsoteamet omfattar de lagstadgade kompetenserna i form av skolsköterska (100%), kurator (40%), speciallärare (80%) samt tillgång till skolläkare samt psykolog. Elevhälsan förstärks även med en studie- och yrkesvägledare (25 %). Elevhälsan är samlad på plan 2 i skolan för att möjliggöra samarbeten och möjligheten att lätt kunna nå varandra.
Under läsåret har 28 protokollförda EHT-möten genomförts. Utöver det har cirka 110 elevhälsokonferenser och uppföljningar genomförts med elever och vårdnadshavare. Dessa möten har primärt innefattat uppföljning av närvaro, uppföljning av mående samt uppföljning av studieresultat samt behov av särskilt stöd och är primärt en del av det åtgärdande arbetet kopplat elevhälsans uppdrag.
I det förebyggande och främjande uppdraget som är en viktigt del av elevhälsans och hela skolans uppdrag har insatser genomförts under läsåret för att främja faktorer som leder till hälsa och som uppmuntrar lärande och kunskapsutveckling. Dessa insatser genomförs årskursvis såväl som klassvis med återkommande teman för att bidra till hälsosamma levnadsvillkor och öka elevernas medvetenhet om behov av sömn, att förebygga stress och främja likabehandling. Exempel på insatser som genomförts under läsåret:
Årskurs 1
Årskurs 1 inledde läsåret med en workshop tillsammans med delar av EHT och sina mentorer. Workshopen handleddes av en extern handledare med fokus på olika etiska dilemman för att främja en god gruppgemenskap och utveckla trygghet för gruppen. Detta gjordes klassvis och gav personalen goda insikter i de elevgrupper vi hade inför detta läsår.
Denna workshop är en återkommande aktivitet som är uppskattad av både elever och personal.
I början av september genomfördes en överlämning från EHT till mentorer i Åk 1 kring behov som uppkommit av extra anpassningar och särskilt stöd. I en gemensam klassmapp samlas information kring strukturer som främjar kunskapsinhämtning för klassen som grupp men
även de förutsättningar enskilda elever behöver för att klara sina studier på bästa sätt. Detta delas med EHT, mentor och undervisande lärare.
I oktober genomfördes en föreläsning kring droger av vår skolsköterska och denna föreläsningen följdes sedan upp i med diskussionsfrågor i mindre mentorsgrupper.
Årskurs 2 och Årskurs 3
Under uppstartsveckan på hösten 2019 anordnade EHT en föreläsning med föreningen Maskrosbarn. Föreläsningen var ett önskemål från eleverna baserat på den utvärdering som genomfördes vid terminslutet av läsår 2018/19. Önskemålet innefattade att få en föreläsning som på något sätt var kopplad till ämnet psykisk hälsa. Föreläsningen var en del av att främja det friska hos eleverna och för att skapa kunskap kring mående och var mycket uppskattad av eleverna.
I oktober genomfördes en föreläsning kring droger av vår skolsköterska och denna föreläsningen följdes sedan upp i med diskussionsfrågor i mindre mentorsgrupper.
Studie- och yrkesvägledaren har arbetat med elever i årskurs 2 och 3 inför kommande yrkes- och studieval. Som en del att utveckla valkompetens har eleverna bl.a. arbetat med att kartlägga sig själva för att se vad det finns för möjligheter efter gymnasiet.
Under mars har Umo, Ungdomsmottagningen i Göteborg, genomfört föreläsningar med eleverna i halvklasser. Det har varit en del i deras uppsökande verksamhet för att nå ungdomar och arbetar förebyggande med stöd kring bl.a. kring samlevnad, vänskap och samtalsstöd.
Distansundervisning
Den 18 mars gick hela skolsverige över till distansundervisning. EHT gick då in i ett mer intensivt arbete för att både kunna vara proaktiva i uppföljningen av eleverna men också för att tillgängliggöra sin kompetens för elever, vårdnadshavare och personal. Det har inneburit att de sedvanliga kontaktvägarna har behövt utökas med digitala mötesforum såväl som utökade telefontider samt att i undantagsfall genomföra möten i skolan. Genom den centralt organiserade elevhälsan på koncernnivå samt den vägledning som relativt snabbt kom på plats för EHT har vi fått vägledning löpande under terminen. En åtgärd var exempelvis att vi formaliserade en kontaktväg in till EHT för all personal. Det innebar att kurator kontaktades via mail och ringde sedan upp för att inhämta information. Under EHT-mötet fördelades sedan uppdrag baserat på kompetens i EHT utifrån behov hos elev. Vi kunde genom detta arbeta systematiskt och hade en tydlig struktur för arbetsordningen. Det vi behöver analysera mer utförligt rör att det gick bättre för några elever som tidigare upplevt skolan som utmanande. Det som också framkom var att det även gick sämre för några elever kopplat till både måendet och studier och att det var elever som inte tidigare varit i kontakt med elevhälsan. Närvaron var högre under distansundervisningen vilket även det behöver analyseras mer. Utifrån de kontakter EHT hade med eleverna innan distansundervisningen och den tillgänglighet som skapades under denna period är vi mycket nöjda med de insatser som genomförts.
Utvärdering av elevhälsoarbetet
Utvärdering- Hälsofrämjande och förebyggande arbete
Det förebyggande och främjande uppdraget är en viktigt del av elevhälsans uppdrag och ska främja faktorer som leder till hälsa. Det ska uppmuntra lärande och kunskapsutveckling samt minska risken för ohälsa. Genom att erbjuda en variation av insatser samt även inhämta önskemål från eleverna är målet att bygga kunskap samt visa alternativ som kan bidra till att förebygga t.ex. ohälsa. Inom EHT har vi under läsåret försökt att finna former för att kunna fokusera till större del på den förebyggande och främjande delen i elevhälsans uppdrag då det är lätt att fastna i det åtgärdanden. När fokus ligger på det åtgärdande arbetet i EHT kommer inte elevhälsans kompetenser hela skolan tillgodo. Det är en viktigt del i beslutet att EHT ska delta i SPSM:s utbildning “ Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete för likvärdig utbildning.” under läsåret 20/21 där även en lärare ska delta för att väva in fler perspektiv.
Biträdande rektor samt skolsköterska har varannan vecka arbetat med att analysera närvaro samt frånvaromönster hos våra elever. Det har dels inneburit att arbetet har systematiseras men även att vi har en god kännedom om våra elevers frånvaro. Vi kan t.ex. se att det finns en samvariation mellan tidiga mornar, lång resväg men också kopplat till motivation, arbete och till stor del psykisk ohälsa som fler av våra elever lever med. I analyserna som hittills gjorts bl.a. koppla till effekterna av distansundervisning kan vi se att vissa elever både klarat studierna bättre, fått ökad motivation samt fått högre närvaro. Samtidigt ser vi att det finns elever där vi ser en motsatt effekt vilket betyder att ett större analysarbete behöver genomföras. Detta arbetet har redan påbörjats genom intervjuer av elever som vill delta i denna process.
Under läsåret har fyra elevavstämningar genomförts av undervisande lärare och EHT regelbundet tagit del av detta underlag. Det har använts som ett stöd i arbetet med elevernas hälsa och måluppfyllelse. EHT har också löpande haft kontakt med elever och mentorer samt undervisande lärare kring mående samt stöd kring studierna för att möjliggöra att de ska nå en gymnasieexamen. En viktig nyckel i arbetet har varit den struktur som arbetats fram kopplat till prövningar. Genom att schemalägga handledare och elev har processen kring prövningar formaliserats. Ytterligare en del i det förebyggande arbetet rör analyser av studieplaner och studieresultat. Genom att systematiskt arbeta med elevavstämningar vid fyra tillfällen per läsår samt följa upp studieplanerna vid samma tid uppmärksammas elever i ett tidigare skede. Samtliga av dessa förebyggande insatser har bidragit till att vi i år har fler elever som når en gymnasieexamen.
Utvärdering- Åtgärdande arbete
Under läsåret har det framkommit att rutinerna för anmälan till EHT samt strukturer kring utredning och uppföljning av särskilt stöd behöver formaliseras och kommuniceras. Det finns ett behov av tydliga kommunikationsvägar där vi under distansundervisningen såg positiva
effekter av den rutin som då etablerades. Detta är ett arbete som vi kommer att utveckla under läsåret 20/21 så att vi har en enkel och tydlig rutin som är känd av all personal på skolan.
Det som framkommer under läsåret är att vi inom elevhälsan har utvecklat vår uppföljning av eleverna med fokus på att de ska nå målen för en gymnasieexamen. Det handlar både om att identifiera elever i behov av stöd men även om att i dialog med mentorer stödja tidig kontakt med elever och vårdnadshavare för att agera om vi på något vis känner en oro för studieresultat, närvaro eller mående.
Slutsats elevhälsoarbetet
Under våra gemensamma avslutningsdagar i juni utvärderade vi läsåret och identifierade framgångsfaktorer att bygga vidare på. Vi har även identifierar utvecklingsområden för att komma vidare i vårt arbete samt fattat beslut om att delta i SPSM:s utbildning “ Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete för likvärdig utbildning.” under läsåret 20/21.
Faktorer i EHT som gör vårt arbete framgångsrikt
● Det finns en tydlighet med att alla ska nå målen från rektor. I år var det en mycket högre grad av elever som klarade sin gymnasieexamen tack var ett gott samarbete mellan EHT, skolledning och lärare.
● Vi utnyttjar rätt kompetens inom EHT till rätt saker. Det vill säga att arbetsfördelningen är välstrukturerad och tydlig vilket bidrar till goda resultat och relationer med eleverna.
● Vi har en gemensam elevsyn i EHT vilket gör att alla arbetar åt samma håll även om vi har olika ingångar i arbetet.
● Vi arbetar väldigt aktivt i EHT och får gjort det som vi har planerat.
Utvecklingsområden:
● Dokumentation - Vi behöver utveckla våra strategier kring hur vi ska dokumentera för att få med det som är relevant och för att kunna följa elever på ett korrekt sätt.
● Återkoppling - Vi behöver utveckla våra kommunikationsvägar till mentorerna för att få mentor involverad i arbetet med eleven.
● Vilka är vi? - Arbetet med EHT behöver synliggöras för medarbetarna som inte alltid har kunskap om EHT-arbetet och därför blir insatser som genomförs bland osynligt.
Det är också viktigt att förväntningar mellan mentorer, lärare och EHT är rimliga och proportionerliga mot uppdrag.
Likabehandlings- och Värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Organisering av likabehandlings- och värdegrundsarbete
Inom Rytmus genomförs fr o m läsåret 2018/2019 en gemensam likabehandlings- och värdegrundskartläggning varje höst och där utvärderas arbetet med dessa frågor och risker för kränkningar och diskriminering kartläggs. Denna ligger sedan som grund för skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som uppdateras i januari varje år där skolans organisation och rutiner samt arbete kring dessa frågor framgår och där planeras också det främjande och förebyggande arbetet som skolan avser genomföra under kommande läsår.
Organisering av arbetet med normer och värden
I uppstarten av varje läsår genomförs introduktionsdagar med fokus på gruppövningar, normer. etiska dilemman samt hälsofrämjande föreläsningar. Innehåller varierar mellan årskurserna men årskurs 1 har alltid en extern föreläsare som arbetar med en workshop med fokus på teambuilding. Läsåret inleds med att personalen välkomnar eleverna till skolan med konserter vid uppropen.
De gemensamma ordningsregler som arbetas fram för skolan revideras varje år och ska följas av såväl elever som personal. Under läsåret delas klasserna in i mentorsgrupper om ca 10-12 elever per mentor. Mentor möter varje vecka sina mentorselever och arbetar även där med grundläggande normer och värden utifrån olika teman. Ibland genomförs klassvisa mentorsträffar kopplat till elevråd och vid vissa tillfällen genomförs årskursvisa mentorsträffar inför t.ex. större projekt.
Biträdande rektor leder skolans programråd som består av elevrepresentanter från alla årskurser. Gruppen träffas 2 ggr /termin och lyfter bl.a. frågor om trygghet och likabehandling, elevdemokrati och aktiviteter.
Rytmus präglas av stora event och projekt som ofta har en betoning på grundläggande normer och värden och där eleverna ges stort utrymme att få arbeta med livets stora frågor.
Projekten är ofta såväl klass- som årskursöverskridande och framförallt ämnesöverskridande. Arbetet under projekten inför konserter och framträdanden skapar en stor trygghet bland eleverna genom det nära samarbetet som sker mellan lärare och elever.
Samarbetet i projekten bidrar till att eleverna upplever att de verkar i en trygg miljö. Eleverna ges i såväl undervisning som projekt stöd att vidga sin trygghetszon och testa nya estetiska metoder. Varje elev har också individuell undervisningstid varje vecka där de möter en vuxen och arbetar med sitt instrument.
I samtliga projekt och vid bokning av föreläsare finns en medvetenhet om att möjligaste mån använda projekt som inte följer traditionella normer och ett mod att utmana samt skapa en medvetenhet om givna normer och stereotyper. Även inom de gymnasiegemensamma ämnena väljs artiklar och material till undervisningen utifrån ett fokus att utmana och bryta stereotyper och normer, framförallt kön då genus är ett av skolans fokusområden.
Bakgrunden till ovan arbete är flera men en av dem är att den mottagande musikbranschen uppvisar förhållandevis traditionella könsstereotypa mönster och för Rytmus Göteborg har det varit viktigt att genom medvetna val visa för eleverna att kunskaper och förmågor inte är kopplat till kön.
Utvärdering- Likabehandlings och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Skolan har rutiner för att åtgärda eventuella kränkningar vilka formellt ska anmälas till huvudmannen för utredning. Under läsåret har skolan anmält ett fall av kränkande behandling enligt gängse rutiner.
Det innebär att då rektor eller personal på skolan får kännedom om beteenden som bryter mot skolans värdegrund eller som skapar otrygghet ska vi agera omedelbart. Elevhälsan under ledning av rektor, eller skolledning, tar kontakt med berörd elev och i förekommande fall vårdnadshavare för att få en bild av det inträffade och påtala vikten av att beteendet upphör. Uppföljning sker under ledning av rektor och det säkerställs att eleven har det stöd den kan behöva. Analyser av bakomliggande orsaker genomförs där åtgärder vidtas för att förebygga liknande händelser och för att arbeta för att främja likabehandling. En anmälan upprättas av rektor till huvudman.
I det förebyggande arbetet kan samtal förekomma med hela elevgrupper eller mindre elevgrupper om det förekommer beteenden som bryter mot skolans normer och värden eller beteenden som skapar otrygghet. Under läsåret har Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) material DATE för en tillgänglig lärmiljö med fokus på språkbruk varit en del i det främjande och förebyggande arbetet.
Sammanfattningsvis kan sägas att undervisningen i samtliga kurser belyser vikten av grundläggande normer och värden enligt GY11 och att det får ett mycket tydligt uttryck på det estetiska programmet. Vid clinics, event och föreställningar har människovärdet och människors lika värde en central plats och lyfts också fram genom olika estetiska uttrycksformer, inte minst i musik- och låtval. Flertalet av skolans elevprojekt präglas av en stark solidarisk anda där t.ex. intäkter från årskurs 1 event Rytmus Aid gick till en hjälporganisation och det har även varit fallet med flera av de gymnasiearbeten som genomförts och presenterats under årens lopp.
I två enkäter som eleverna deltar i framkommer att vårt arbete med fokus på likabehandling och värdegrundsarbete ger stabila resultat över tid. Det framträder tydligt i frågor kopplat till att eleverna känner sig trygga på skolan samt att de har förtroende för att skolans personal
ingriper och agerar. I LoV-enkäten som specifikt frågar om delaktigheten gällande arbetet med med likabehandling och kunskapen om planen för diskriminering och kränkande behandling framkommer att det finns utrymme för förbättring i detta arbete. Trots det lyckas vi i vår praktik skapar en trygg skolmiljö med tillit mellan elever och personal med få händelser som skapar otrygghet men det är ett arbete som vi behöver systematisera och synliggöra. Det kan vara en bidragande orsak till upplevelsen av trygghet kontra att delaktigheten i arbetet är något lägre.
Diagram 9: Personalen på min skola ingriper om någon blir illa behandlad
Diagram 10: Jag känner mig trygg på skolan
Diagram 11: Upplever du att du i den utsträckning som du skulle vilja fått vara delaktig i likabehandlings och värdegrundsarbetet på sin skola?
Diagram 12: Har du fått information om likabehandling- och värdegrundsarbetet på din skola?
Slutsats likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Eleverna uppger i LoV-enkäten att de har en relativt låg kunskap om vår handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling även om de upplever en trygghet på skolan. Ett mål är därför att i olika sammanhang t.ex. i mentorsarbetet samt i programrådet arbeta för att både informera men även att engagera eleverna i arbetet. Under föregående år har det på skolan funnits en trygghetsgrupp vilken i år inte varit aktiv. Även om våra resultat är stabila över tid bedömer vi i våra analyser att det finns ett behov av upprätta en liknande
grupp som kan fokusera på likabehandling, jämställdhet och värdegrundsarbete samt elevernas arbetsmiljö och studiero.
Skolan har en utgångspunkt i att eleverna känner sig trygga och sedda i skolan och det ger personal en god förutsättning att våga ta ytterligare steg i att belysa och problematisera kring normer och värden. Eleverna visar genom sina egna projekt och events att de har en stor öppenhet till att vilja belysa orättvisor, stora frågor i livet, ljus och mörker. Likaså visar eleverna en styrka i att gå sin egen väg, skapa sin egen identitet och att de får stöd från skolans personal att hela tiden utvecklas som människor. Genom att fortsätta arbetet med den medvetenhet som finns bland skolans personal rörande normer och värden inom musikbranschen och inom samhället i stort och våga sätta ännu mer fokus på att lyfta dessa frågor i undervisningen kan arbetet med normer och värden utvecklas ytterligare och även fortsättningsvis bidra till en skola där eleverna känner sig trygga att få vara den de är.
Sammanfattning och fokus framöver
Utifrån resultat från läsåret 2019/20 sammanfattar vi skolans utvecklingsområden i följande:
1. Fortsatt arbete med sambedömning samt betyg och betygsättning för ökad måluppfyllelse.
Under läsåret har andelen F minskat och vi upplever att våra elever når längre i sitt lärande där betygen fördelas över fler betygssteg och fler elever når en gymnasieexamen. En nyckel i detta arbete är samsyn och samverkan. Kollegiet kommer att delta i en fortbildning i betyg och bedömning som genomförs i regi av AcadeMedia samt Karlstads Universitet. Arbetet kommer ledas av biträdande rektor samt skolans två förstelärare med försteläraruppdrag kopplade till betyg och bedömning samt utvärdering.
2. Elevhälsans förebyggande och främjande arbete samt samarbete med personalen kring eleverna är ytterligare områden som kan bidra till en högre måluppfyllelse samt förebygga ohälsa. EHT, biträdande rektor och en lärare kommer att delta i SPSM:s fortbildning “ Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete för likvärdig utbildning.” under läsåret 20/21. Ett team bestående av kurator och en lärare med fokus på värdegrund och studiero kommer även att initieras för att involvera eleverna i arbetet med likabehandling och värdegrundsarbete vilket vi ser ett behov av att utveckla.
3. Under läsåret har vi identifierat att arbetet med regelbunden närvarouppföljning, fyra elevavstämningar samt en systematik i struktur kring prövningar bidragit till att våra elever når betyg i fler kurser. Kommande läsår behöver vi utveckla rutiner kring anmälan till rektor samt forum för att utveckla arbetet med extra stöd och anpassningar kopplat till elevavstämningar. Lärarna har identifierar att klasskonferenser är den viktig del i detta arbete och de kommer därför att återinföras.
4. Värdegrundsarbetet med fokus på jämställdhet och genus kommer även fortsättningsvis vara ett fokusområde och införlivas i undervisningen, i projekt och evenemang.
Resultatredovisning
Resultatredovisning avgångselever
Diagram 13: Avgångselever - Examensgrad
Diagram 14: Avgångselever - Genomsnittlig betygspoäng
Resultatredovisning samtliga elever
Diagram 15: Samtliga elever - Resultatredovisning
Under vårterminen 2020 genomfördes inga nationella prov till följd av Covid-19.
Indikatorer- undervisning, trygghet och studiero
Diagram 16: Resultat Likabehandling- och värdegrundskartläggning
Diagram 17: Resultat elevenkät - Trygghet och studiero
Diagram 18:Resultat Undervisningsutvärdering
Diagram 19: Resultat Upplevd kvalitet
