Vad gör banken åt chefsförsörjningen? Sid 6

Vad gör

banken åt chefs-

försörjningen?

Sid 6

Årgång 41 • september 1989

Handelsbankens personaltidning

Remissan, 106 70 Stockholm t f n 08/701 2084 och 2693

Redaktör och ansvarig utgivare:

Kristina Eriksson

I redaktionen: Ingela Douhan L a y o u t : Kristina Eriksson

Redaktionskommitté

Fackets representanter:

Barbro Lindegren, t f n 08/701 1499 Inga-Lill Göransson, Uppsala C i t y ,

t f n 018/13 92 90 Bankens representanter:

Leif Lundberg, C L M , t f n 08/701 1036 Oscar Widman, CAP, t f n 08/701 1923

Lokalrapportörer

R N . C u r t P. Norberg, t f n 0920/533 10 RG, Lennart Jansson, t f n 026/1 2 93 70 RC, Lena Orban, t f n 08/663 0535 RB, Katarina Axelsson, t f n 08/701 1657 RM, Ingrid Larsson, t f n 019/11 93 40 R ö , Ulrika Kjellman, t f n 013/28 91 36 RV, Laila Lundqvist, t f n 031/60 02 37 RS, Carina Skoglund, t f n 042/1 7 7 1 1 8 CHK

Madelene Kruse, CD, t f n 08/701 1676

Katrin Härm-Sepp, CF, t f n 08/701 2240 Kjell Brattström, C U , t f n 08/701 2408 Svenska Finans

Gunnel Löwgren, t f n 08/788 6819

Tryckt på mil/övänligt papper hos Axel Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona.

ISSN 0345-9721

OBS! Ändringar av antal Remissan till ditt kontor/

avdelning anmäls till: Anders Boman, CAIP, t f n 0 8 / 7 0 1 3 3 8 6 .

MANUSSTOPP för nästa nummer är den 25 september

OMSLAGSBILD

Carina Skoglund, Helsingborg Stortorget, hade många frågor att ställa till Centrala personal- avdelningen om personalför- sörjningen i banken (sid 6).

Hans Christofferson, ännu en långvägare som blivit regionbanks- chef, har efterträtt Jörgen Setterberg i Stockholm City. Här foto- graferad på Skeppsholmen inte långt från CHK och inte långt från biltelefonen.

Egentligen hade han tänkt åka till England och sälja skrivmaskiner när handelsskolan var avklarad men hade inte pengar till biljet- ten. Försäljning, det var vad han ville syssla med.

Istället blev han kassakontrol- lant på tremanna kontoret i Strängnäs. Han hade fått ögonen på sig som sommarvikarie på kon- toret hemma i Vingåker (numera

nedlagt) och blev tillfrågad om han ville börja i banken.

På den vägen är det.

• Det berättar den nyutnämnde re- gionbankschefen i Stockholm City Hans Christofferson — tidigare rörelse- chef i regionen — för Remissan. Vi har stämt träff i hans hörna av kontors- landskapet på regionhuvudkontoret i Palmeska huset vid Kungsträdgården.

De stora fönstren vetter mot slottet och Strömkajen med de vita sightsee- ing-båtarna.

Regionhuvudkontoret har fräschats upp under våren med uppljusbelysning, nymålade väggar och luftkonditione- ring. Underbart, tycker sekreteraren Gunilla Älvring.

-Regionbankschef? Nej, det har inte funnits med i framtidsplanerna, säger han, flyttar sig från skrivbordet till den tunga skinnsoffan och tänder en Ritmeister. Något år till som rörel- sechef, sen hade Hans tänkt sig ut på kontor igen för att göra affärer.

Fast en regionbankschef fungerar ju på sätt och vis som en kontorschef, funderar Hans. Leder ett lag, har ett konkret resultatansvar, kan direkt på- verka utvecklingen. Rörelsechefen är mer en konsult.

Kontorschef en större kick Att det var roligt att vara kontors- chef upptäckte Hans i slutet av 70-ta- let när han blev chef för kontoret i Åkersberga några mil utanför Stock- holm.

—Det var nog en större kick än att bli utnämnd till regionbankschef.

Av kommentarerna bland några av kontorscheferna att döma är Hans

Christofferson ett populärt val. Fram- för allt på grund av sin starka förank- ring i kontorsrörelsen.

Skicklig, allround, seriös bankman, utpräglad säljare, kreativ i affärer, lätt att samarbeta med, öppen för en dia- log utan prestige, snabb i beslut, glad och underhållande — i sällskapslivet ofta i centrum för uppmärksamheten.

Men, som någon sa, förmodlingen hör och ser han mer än man tror bak- om den glättiga framtoningen.

Skrattar gör han ofta, det vittnar skrattrynkorna om. Men han blir all- varlig när företrädaren Jörgen Setter- berg kommer på tal. Hans tragiska död på försommaren chockade omgivning- en och svårast är det förstås för de när- maste medarbetarna.

Men livet måste gå vidare och som- maren har givit tid till eftertanke. Med Hans i spetsen tar nu regionbanken nya tag.

-Stockholm City har Sveriges bästa bankmarknad. Men här gäller det att konstant hålla en hög aktivitetsnivå.

Lyckas vi inte med det tappar vi mark- nad eftersom konkurrensen är sten- hård, säger Hans.

Stora förändringar

Han tror att banken står inför en li- ka stor förändring nu som för 20 år sedan när decentraliseringen påbörja- des.

—Valutaregleringens avskaffande öppnar helt nya marknader. Nu kan vi bearbeta kunder som tidigare inte varit aktuella.

Hur och vilka det är vill Hans inte avslöja för Remissan. Det ska han dis- kutera med kontorscheferna först.

Och nog tycker han att bankerna hittills har arbetat i en skyddad verk- stad. Men det är slut med det.

—Nu får vi konkurrens från många andra håll. Men samtidigt är bankerna bäst meriterade att hantera de nya möjligheterna.

>

16 frågor till

Hans Christofferson

När skrattade du sist?

Alldeles nyss

Är du visionär eller realist?

Realist med ett och annat visionärt inslag

Vad är lycka för dig?

En lyckad jakt

Nämn tre personer du beundrar Kan inte välja ut bara tre bland alla beundransvärda personer som finns Vilka egenskaper värdesätter du hos andra?

Positivism, realism och energi Ditt största fel?

Ar ibland för impulsiv

Vad gillar du mest hos dig själv?

Min kreativitet när det gäller att lösa problem

Vilken talang skulle du vilja ha?

Kunna nosa upp alla framtida konkurs- företag före konkurreterna

Vad är du rädd för?

Fartkontroller

Vilken är din favoritfärg?

Ingen speciell Favoritmusik?

Allätare, men inte hårdrock Favoritskådespelare?

Allan Edwall, Margaretha Krook och Ernst-Hugo järegård

Din älsklingsrätt?

Just nu kräftor

Vad skulle du göra om du vann en miljon?

En miljon mer eller mindre spelar ingen roll. . .

Vad avskyr du mest av allt?

Oengagerade människor

Vad ska du göra som pensionär?

Träna upp en egen jakthund

Hans Christofferson, ny regionbanmef i Stockholm City

Han missar aJrig en älgjakt

Hans Christofferson, ny regionbankschef

>

- O m fem år har verksamheten för- ändrats väsentligt, tror Hans. Vi kom- mer att ha ett utbud av tjänster och produkter som vi idag inte kan förestäl- la oss.

Ett är han säker på — vi måste bli mycket mer internationella. Därför är den integration mellan Betalningsför- medling på utlandssidan och region- bankerna i Stockholm som just påbör- jats ett strategiskt steg i rätt riktning.

För kunden kommer skillnaden mellan utlands- och inlandsaffärer att försvin- na. Det måste vi anpassa oss till.

Den nye regionbankschefen har allt- så en gedigen och bred bankerfarenhet bakom sig. Guldklockan fick han för ett par år sedan.

Bankkonsulent

Han började i banken på kontoret i Strängnäs 1962, fortsatte till Nykö- ping efter ett par år och utbildade sig sen till bankkonsulent med uppgift att hjälpa kontoren att sälja banken.

Efter krisen i banken i slutet av 60- talet och med Jan Wallander som ny VD ändrade banken kurs. Målet var de- centralisering. Kontoren skulle själva sälja sina tjänster. De 60 konsulenterna i banken blev överflödiga.

Dags att sluta i banken, tyckte Hans men blev i samma veva ombedd att hjälpa till att marknadsföra bankens nya policy på kontoren.

—Efter ett par dagar med Jan Wal- lander var jag och några till omvända till den nya läran, minns han.

Spännande

Den mest spännande tiden i banken var nog att dra igång den nya region- banksorganisationen. Som marknads- chef i Mellansverige var Hans med om att genomföra de nya idéerna i banken i början av 70-talet.

Men den stora kicken fick han av att tillämpa idéerna i verkligheten som kontorschef, först på det privatmark- nadsdominerade kontoret i Åkersber- ga, sedan på företagstunga Birger Jarls- gatan i Stockholm.

-Jag hade aldrig trott att det skulle vara så roligt.

För Hans har det varit viktigt att sö- ka sig ut från bankvärlden för att få nya infallsvinklar på tillvaron. Då och då under åren har han satt av tid för personlig utveckling — läst psykologi, juridik etc, men utan ambition att ta någon examen.

Under det gångna året har han del- tagit i ett utvecklingsprogram för ett 40-tal toppchefer i banken. Det lönade sig uppenbarligen!

Hans gillar att arbeta med händerna.

I sommar har han målat om 16 fönster på bondgården någon mil utanför Ving- åker vid sjön Tismaren. Där tillbringar familjen sina semestrar och där finns alltid något att göra. I Vingåker, där fadern hade en konfektionsfabrik, har han också vuxit upp.

Missar inte älgjakten

Älgjaktspremiären missar han aldrig.

Då tar han ledigt och jagar med gubbar- na i byn — samma jaktlag som hans far var medlem av. Ibland har han haft te- lefon med på passet för att kunna del- ta.

Det är nyttigt att umgås med män- niskor från en helt annan miljö än till vardags i banken.

Fast bankfolk umgås han med även på den lilla fritiden. Hustru Rigmor ar- betar på kontoret i Täby och äldste so- nen, 20 år, har också börjat på Handels- banken. Ska det månne bli bank även för de tre övriga barnen, 17-åringen och tvillingarna på 15 år?

KRISTINA ERIKSSON Text och bild

Om fem år kommer vi att ha ett utbud av tjänster och pro- dukter som vi idag inte kan fö- reställa oss, tror nye region- bankschefen Hans Christoffer- son.

Tom Hedelius hedersdoktor

• I oktober promoveras VD Tom He- delius till hedersdoktor vid Umeå uni- versitet. Han har blivit kallad till he- dersdoktor på grund av sitt engage- mang och intresse för den ekonomiska utbildningen och forskningen i Umeå.

Tom tillhör ekonomistudenternas favoritföreläsare. Hans regelbundet återkommande föreläsningar vid uni- versitetet är alltid fullsatta berättar re- gionbankschefen, Curt Källströmer.

Universitetet har med den här ut- nämningen dokumenterat att Handels- banken betyder mycket för Norrland och att Norrland betyder mycket för Handelsbanken. Så ska det naturligtvis också vara eftersom vi är den största banken i Norrland.

Tom Hedelius är den förste bank- chef som utses till hedersdoktor i Umeå. Remissan återkommer till eve- nemanget i höst.

4

Remissan 5 / 8 9

Tids-

dokument

• Omtanke o m kollegernas väl och ve är väl kanske inte det som ligger oss närmast om hjärtat när vi sitter här hemma i Sverige i kretsen av våra nära och kära och i tryggt medvetande o m att morgondagen k o m m e r att bli dagen ganska l i k , möj- ligtvis med undantag f ö r vädret, reflekterar Carl-Otto Beckvid, på Centrala ut-

landsavdelningen.

Men sitter man mer eller mindre ensam i en främ- mande m i l j ö som represen- tant för banken är det uppenbarligen naturligt att tänka på kolleger som kan ha det bekymmersamt. Det framgår av nedanstående t e l e x u t b y t e mellan Anders Nilson i Moskva och Guo jihua i Beijing.

• De båda telexen är tids- d o k u m e n t och u t t r y c k f ö r Handelsbanksandan när den är som bäst. Och vår kine- siske medarbetare G u o Jihuas behandling av sven- ska språket kan man väl inte klaga på.

• Våra representanter Frédéric Cho och Per Bjer- stedt reste hem t i l l Sverige

när oroligheterna var som värst i början av j u n i . Men redan i slutet av juni fanns de på plats i Beijing igen för att bevaka våra kunders intressen.

TO: SHB REP OFFICE BEIJING FM: SHB REP OFFICE MOSCOW A TTN: FREDERIC CHO

PER BJERSTEDT MOSKVA 1989-06-05 BRO(E)DER,

SAAG I GAAR KVAELL BILDER PAA FOEROEDELSEN PAA HIMMELSKA FRIDENS TORG, OCH BESLOET ATT SKICKA NAAGRA UPPMUNTRANDE RADER FRAAN KANTEN AV ROEDA TORGET, SOM AENNU AER LUGNT (I VISS MAAN BEROR DETTA SAEKERTPAA ATT DETSAMMA AER A V- SPAERRAT OCH STAENGT, OCH KOMMER ATT SAA FOERBLI SAA LAENGE 'FOLKDEPUTERADESKONGRESS'PAAGAAR).

HOPPAS ALLT AER VAEL MED ER OCH ATT SITUATIONEN AATER- VAENDER TILL DET NORMALA SNART, SAAVAEL POLITISKT SOM AFFAERSMAESSIGT.

BAESTA HAELSNINGAR SHB MOSKVA

ANDERS NILSON

TO: SHB REP OFFICE MOSCOW FM: SHB REP OFFICE BEIJING A TTN: ANDERS NILSON

TACK SAA MYCKET FOER TELEX JUNI 5. NU AER FREDERIC CHO OCH PER BJERSTEDT HEMMA I SVERIGE REDAN. DE LAEMNADE HAERI- FRAA DEN 7 JUNI.

FOERNAERVARANDE AER SITUATIONEN HAER MYCKET LUGNARE AEN NAAGRA DAGAR FOERE. MAENNISKOR BOERJAR ARBETA OCH AFFAERER OEPNAR SOM VANLIGT MEN BARA TIDEN AER LITET KORTARE. DET FINNS NAESTAN ALLTING I AFFAERER.

ATMOSFAEREN MELLAN FOLKET AER FORTFARANDE LITET NER- VOES. DET BEHOEVS TID. INGEN TECKEN PAA ATT Ml LIT AER EN SKA DRA TILLBAKA I NAERHETEN.

VI AER MER OCH MER UPPTAGNA HAEROMDAGARNA DAERFOER A TT DE KINESISKA ENHETERNA BOERJAR JOBBA. SAA BRUKAR VI TA KON- TAKTA MED SHB STOCKHOLM. VI ALLA KINESISKA ANSTAELLDA AER VAEL OCH OSKADD AD.

BAESTA HAELSNINGAR TILL ALLA I REP KONTORET I MOSKVA SHB BEIJING

GUO JIHUA

Carina Skoglund på kontoret Hel- singborg Stortorget tillhör de yng- re välutbildade medarbetare som rekryterats på 80-talet som vet sitt värde och ställer krav på ban- ken.

Hur hanterar banken egentli- gen chefsförsörjningsfrägor, kar- riärplanering, den outnyttjade kvinnliga potentialen. Det undra- de hon i en artikel i Remissan un- der våren (nr 2/89).

• När Carina engagerade sig fackligt i jämställdhetsfrågor tyckte hon respon- sen var dålig i regionbanken. Då åkte hon till Stockholm och lade fram sina synpunkter för bankledningen i CeSam.

Det är ju så i banken att vem som helst kan ta kontakt med ledningen, resone- rade hon.

Remissan beslöt sig för att vidare- befordra Carinas funderingar till Cen- trala personalavdelningen som har det övergripande ansvaret för dessa frågor i banken. Det slutade med att Carina

—Lovar vi ungdomar en indi- viduell utvecklingsplan när vi anställer dem, så måste vi hå/Ja vad vi lovar. Annars slutar de, varnar Bengt Johansson, Cen- trala personalavdelningen.

Carina frågar Centra/a personaipelningen

Hur förbereder sb banken för ålderschockn?

inbjöds till Stockholm för att ställa si- na frågor själv. Det lönar sig att tycka t i l l .

V i möts kring en kopp kaffe på Os- car Widmans trevliga rum. Oscar är chef för personalförsörjningsfunktio- nen.

Carina, lugn, samlad, väl förberedd och nyfiken på de övriga deltagarna.

Nyfikenheten är ömsesidig. Det är sti- mulerande att möta en medarbetare som verkligen har funderat över de här frågorna och som även vågar framföra dem, tycker Oscar och hans nya med- arbetare. Dessa är Janita Thörner, som har lång erfarenhet av personalpolitis- ka frågor främst ur facklig synvinkel, Bengt Johansson till helt nyligen per- sonalchef i Stockholm City och Staf- fan Forslund som är alldeles färsk i banken och som tidigare arbetat myck- et med personalutveckling.

—Det är för lite debatt i banken, konstaterar Carina inledningsvis. Trots att det finns så mycket åsikter ute på

»golvet» kommer de aldrig fram. Det är farligt o m folk har den inställningen

• Carina Skoglund

började i banken som »timgumma»

parallellt med juridikstudier i Lund.

Fast anställd 1980. Har arbetat med lån och notariat på Helsingborg Stat- tena, med placeringsrådgivning i Lund och på juristavdelningen på Helsingborg Stortorget. Där fann hon att hon hellre ville göra affärer och är nu chef för utlandsavdelning- ens fem medarbetare på kontoret.

Jämställdshetsansvarig i klubbstyrel- sen 1986.

att det inte lönar sig att tala om vad de är missnöjda med. Sådant sprider sig lätt i en organisation.

övriga håller med och så glider dis- kussionen in på den stora frågan: Hur förbereder sig banken för ålderschock- en.'

»Vi måste marknadsföra oss bättre som arbetsgivare»

Det här har vi tagit itu med på all- var under våren, berättar Oscar. I vår verksamhetsplan finns en rad åtgärder beskrivna som syftar till att utveckla och rekrytera personal till chefsposter under de närmaste tiotalet år när vi väntar brist på chefskandidater. I Han- delsbanken räknar vi med att det kom- mer behövas upp till 1500 nya chefer under de närmaste tio åren.

• Oscar Widman

är chef för personalförsörjningsfunk- tionen inom Centrala personalavdel- ningen. Med en psykologiutbildning i bagaget började han på banken som rekryterare i mitten av 60-talet och har sedan dess främst arbetat med chefsförsörjning och chefsut- veckling.

Remissan 5/89

Rekryteringsstoppet under en stor del av 70-talet bidrar t i l l att tillgången på chefskandidater är låg.

Åtgärderna handlar bl a om att vi måste marknadsföra oss bättre som ar- betsgivare externt, att vi måste satsa på kvinnorna och på individuella utveck- lingsplaner.

Det har visat sig att den viktigaste orsaken t i l l att många slutar i banken inte är missnöje med lönen utan att man saknar en konkret plan för sin ut- veckling. Det kräver ungdomar idag.

Ungdomarna vill ha en samtalspartner som bryr sig lite extra om just dem.

—Men, påpekar Oscar, från centralt håll ska vi komma med policy och idéer t i l l hur personalförsörjningen ska lösas. Men initiativen måste komma från regionerna och avdelningarna ef- tersom problemen är olika runt om i banken.

—Jamen det händer j u inte någon- ting, utbrister Carina. Jag har en känsla av att chefer på högre nivå inte vågar sticka ut huvudet och satsa på något

• Janita Thörner

började i banken 1969 som sekrete- rare på personalavdelningen för att så småningom utvecklas till projekt- ledare inom utbildning. Arbetade bl a mycket med KICK, Kunden i Centrum-kampanjen 1983-84.

Varit starkt fackligt engagerad i personalpolitiska frågor, vilket re- sulterade i fyra år som vice ordfö- rande och ordförande i bankens cen- trala företagsklubb.

som inte är förankrat högre upp i ban- ken.

Staffan menar att det handlar om att företagsledningen måste fråga efter vad som händer på det här området och belöna dem som lyckas. Det är då cheferna satsar på att prioritera även detta.

Ett exempel på lokalt initiativ är Stockholm Citys »behålla-projekt», som Bengt Johansson har varit starkt engagerad i. Det går ut på att ta hand om de välutbildade ungdomar som re- kryterats efter ett noggrant urvalsför- farande så att de inte slutar efter ett parar, vilket ofta är fallet i Stockholm.

»Ekonomisk nödvändighet ta vara på de kvinnliga resurserna»

—Men, undrar Carina skeptiskt, finns verkligen de resurserna på perso- nalavdelningarna. I min regionbank hin- ner de bara bry sig om de allra hetaste personerna.

Janita håller med. Det finns brister på många håll. Många ungdomar upple- ver att de inte har någon att tala med.

Staffan invänder att det i första hand är cheferna som ska arbeta med personalutveckling. Det är viktigt att affärs- och kompetensutveckling går hand i hand. Personalfunktionerna ska stimulera cheferna till detta. Här me- nar Oscar självkritiskt att det finns mer att göra centralt.

Carina tycker att banken kör med dubbla budskap. En kontorschef ska ha ansvar för utvecklingen av sin per- sonal men får inte belöna en duktig

• Staffan Forslund

nyanställd i banken, har arbetat med personalutveckling inom in- dustrin i 15 år och kommer närmast från Teli där han arbetat med chefs- försörjning och ledningsutveckling.

Andra arbetsplatser är Saab Scania och Alfa Laval.

Det är för lite debatt i banken, tycker Carina Skoglund, Hel- singborg Stortorget.

medarbetare med högre lön. Ska det bli roligt att arbeta med personalut- veckling måste chefen få större befo- genheter. Oscar medger att det ligger något i det resonemanget.

Antalet sökande till utlysta tjänster är alldeles för få i banken. I genom-

• Bengt Johansson

började i banken 1987 och kom från ett arbete som utbildningschef på Länsförsäkringsbolagen. Dessför- innan arbetade han inom Uppsala Sparbank i mer än tio år och fyra år som utbildare på Sparbanksförening- en. Till helt nyligen personalchef i Stockholm City.

Remissan 5 / 8 9

Om företagsledningen belönar chefer som arbetar med perso- nalutveckling kommer dessa att prioritera även detta, tror Staffan Forslund, nyanställd på Centrala personalavdelning- en.

»Vi kan inte kräva att välutbildade ungdomar ska göra sina hundar som förr i världen»

snitt två till varje chefspost. Hur ska an- talet sökande ökas, undrar Carina, och föreslår själv att banken bättre tar vara på de kvinnliga resurserna. Det är en ekonomisk nödvändighet och det mås- te påpekas för cheferna.

Utanför Stockholm och Göteborg är det ont om kvinnliga förebilder. Det finns många kvinnor som undrar om det överhuvudtaget finns utsikter för dem att bli chefer i banken.

Men faktum är att närmare 30 pro- cent av alla som sökte befordrade tjäns- ter var kvinnor under det senaste året, får vi veta. 1988 var det för första gång- en fler kvinnor än män som nybeford- rades. Det hänger ihop med att vi har en ännu outnyttjad befordringspoten- tial bland kvinnorna.

—Kvinnor och män kompletterar varandra. Därför fattas det bättre be- slut om det blir fler kvinnor i lednings- grupperna, anser Carina. Det här borde banken ta större hänsyn till och upply-

sa de manliga cheferna vari skillnaden består. Kvinnor arbetar t ex på ett an- nat sätt än män och prioriterar andra saker.

Vi måste också acceptera att välut- bildade ungdomar som söker arbete i banken inte vill sitta kvar i sina första arbetsuppgifter ett år eller mer. Vi kan inte heller längre kräva att de ska göra sina »hundar» som förr i världen. Stör-

Janita Thörner, Centrala perso- nalavdelningen, är tillsammans med några lokala personalche- fer engagerad i ett projekt för att öka antalet kvinnliga che- fer i banken. Hon är själv nå- got så ovanligt som direktör på deltid.

Nu satsar banken

centralt på personal-

utveckling

Behovet av chefskandidater kom- mer att öka kraftigt under de när- maste åren. Eftersom vi redan idag har brist på kvalificerad per- sonal är det en oroande situation vi befinner oss i. Centrala perso- nalavdelningen räknar med att banken kommer att behöva till- sätta upp till 1500 nya chefer inom de närmaste tio åren.

• Ovanstående kan vi läsa oss till i per- sonalavdelningens verksamhetsplan som diskuterats på en konferens med de regionala personalcheferna under våren.

Trots en mängd åtgärder på perso- nalutvecklingsområdet har det visat sig att tillgången på interna kandidater till i princip alla typer av befattningar har varit klart otillräcklig. Antalet sökande till befordrade tjänster har under de se- naste 15 åren minskat från i genom- snitt sex per tjänst till två. Till drygt

40 procent av tjänsterna var det bara en eller ingen sökande!

Det är alltså brist på sökande till chefsbefattningar på alla nivåer.

Ålderschocken

Till detta kommer den dramatiskt förändrade åldersfördelningen i ban- ken. 1975 hade vi 1100 anställda i den ur utvecklingssynpunkt viktiga åldern 25-29 år medan det bara fanns 300 per- soner i åldrarna 55-59 år.

Med oförändrat personalantal kom- mer åldersfördelningen år 2000 att va- ra den omvända!

Det är detta som populärt kallas ål- derschocken och som f ö drabbar inte bara Handelsbanken. Konkurrensen om yngre, välutbildade personer blir stor på 90-talet och framöver.

Mycket kvalificerat folk som arbe- tat länge i banken kommer att pensio- neras inom de kommande decennierna.

Att ersätta dem kräver också att banken

re hänsyn måste tas till individuella önskemål.

Bengt understryker att om vi går ut till universitet och högskolor och lovar ungdomarna en individuell utbildnings- plan, då måste vi också kunna hålla vad vi lovar. Annars slutar de. Det vi- sar avskedsintervjuerna. Kan vi inte för- ankra detta på kontor och avdelningar är det ingen idé att locka med något sådant.

Men konkurrensen om välutbildade ungdomar blir stor framöver, och ung- domarna prioriterar utveckling framför t o m lön.

». . .ungdomarna prioriterar ut- veckling fram- för t o m lön »

— Enligt lag är det arbetsgivaren som har ansvar för att driva jämställdhets- frågorna. Men i banken är det mest facket som drivit på. Finns det ingen i banken som ansvarar för detta, und- rar Carina, och efterlyser konkreta åt- gärder för att ta tillvara de outnyttjade kvinnliga resurserna, med främst che- ferna som målgrupp. Det är ju de som bäst kan åstadkomma en förändring.

satsar på utbildning och utveckling av befintlig personal.

Nödvändigt utveckla kvinnor Den största utvecklingspotentialen finns bland kvinnor eftersom nästan al- la män i vissa åldersgrupper redan är be- fordrade, konstateras det i verksam- hetsplanen.

Personalomsättningen som traditio- nellt är låg inom bankbranschen har stigit de senaste åren. Det är bl a en ef- fekt av att banken numera rekryterar en större andel högutbildade personer.

Rörligheten bland dessa är vanligtvis högre än bland andra kategorier. Men konkurrensen om kvalificerat folk är också större nu än den varit tidigare.

Kvalificerade medarbetare ställer krav på att få utvecklas vidare i sina ar- beten. Det har visat sig bland de drygt 300 befordrade medarbetare som slu- tat i banken bara under de senaste fyra åren. Vid avskedsintervjuer med en del

Ansvarig för jämställdhetsfrågor i banken är Centrala personalavdelning- en tillsammans med de regionala per- sonalavdelningarna. Tillsammans med dessa har ett arbete satts igång som just går ut på att utveckla den kvinnliga befordringspotentialen i banken.

Personalen är bankens viktigaste re- surs, heter det i många sammanhang.

Alla är överens om att det också måste avspegla sig i bankens organisation bå- de lokalt och centralt. För att markera detta har Centrala personalavdelningen CAP, nu brutits ut ur Centrala admini- strationsavdelningen och kommer att förkortas CP. Chefen för avdelningen kommer därför att knytas närmare ban- kens ledning men dock även i fortsätt- ningen att rapportera till chefen för CA.

Vad tycker du?

Säkert är det många som har synpunkter på de frågor om personalför- sörjning och chefsutveck- ling som tagits upp i arti- keln. Hör av dig till Re- missan och framför dina åsikter!

Nästa manusstopp är den 25 september.

av dessa har de så gott som samstäm- migt efterlyst uttalade utvecklingspla- ner för egen del.

Eftersom kraven på medarbetarna

— inte minst cheferna — ökar kommer också behovet av att trappa ner från slitsamma chefsbefattningar att öka.

Under 80-talet har t ex ett femtiotal befordrade tjänstemän avgått med för- tida pension. Detta skapar också chefs- luckor.

För att klara av den framtida chefs- försörjningen har centrala personalav- delningen fått en kraftig förstärkning.

Totalt arbetar nu fyra personer med chefsförsörjning.

Satsning på personalutveckling Tillsammans med de lokala personal- cheferna ska centrala personalavdel- ningen nu arbeta för att öka tillgången på kompetenta medarbetare och chefer i banken.

Det handlar bl a om att bättre mark-

Vi måste marknadsföra oss bättre som arbetsgivare på ut- bildningsorterna. Hittills har vi haft för låg profil, tycker Os- car Widman, chef för personal-

försörjningsfunktionen på Centrala personalavdelningen.

nadsföra banken på universitet och högskolor, att bättre ta hand om de högutbildade ungdomar som anställts så att de inte slutar i banken efter ett par år, att utveckla den kvinnliga be- fordringspotentialen, att se till att fler medarbetare får individuella utveck- lingsplaner. Det handlar också om hur de chefer som utvecklar och släpper ifrån sig många ledarämnen ska belö- nas, och hur chefer som inte orkar stan- na på toppen till pensioneringen ska få hjälp att trappa ner.

Text och foto KRISTINA ERIKSSON

9

Remissan 5/89

Släng inte skriv-

maskinerna!

• Innan HTD installerades sa AR-che- fen: Köp ingen ny skrivmaskin! När HTD installerats kan vi kasta skriv- maskinerna. Strax efter första installa- tionen var det någon CHK-chef som i Remissan sa: släng skrivmaskinerna!

Nu har Christer Nilsson på Centrala kansliet gått ut och sagt att efter sista HTD-versionens inlägg kan vi kasta skriv- och räknemaskinerna.

Vet dessa herrar vad de talar om?

Ska vi återgå till att skriva för hand?

En mängd mycket frekventa blanket- ter finns inte i HTD, bl a pensionsöver- föringar, A 193, A 194, B 62, Lånean- sökan Sigab mm.

Dessutom den flora av blanketter som ska besvaras från kunder och and- ra banker.

SLÄNG INTE SKRIVMASKINER- NA!

Gammal gräsrot på kontor

Svar:

Ge HTD- terminalerna en chans!

• Tack för din insändare. Den ger mig möjlighet att närmare utveckla vad jag avser.

Självklart menar jag inte att vi till 100 procent ska slänga alla våra gamla räkne- och skrivmaskiner helt urskill- ningslöst p g a HTD-systemet.

Om jag börjar med bordsräknaren kan jag konstatera att det i HTD har ut- vecklats tre olika räknefunktioner som helt täcker behovet av räknare i övrigt.

Förutsättningen är naturligtvis att man har tillgång till en HTD-terminal och

har lärt sig hur den ska utnyttjas till fullo.

Därmed sagt att har man en termi- nal, »får man inte ha» en bordsräknare dessutom.

Vad gäller skrivmaskinen har du na- turligtvis rätt i sak — alla blanketter som behövs är ännu inte inlagda i sys- temet. Jag vill dock ändå påpeka att de erfarenheter som vi på Centrala kansliet har från kontoren är att de allra flesta klarar sig mycket bra med de blanket- ter somf n finns tillgängliga. I den näst- kommande programversionen —vilken distribueras i höst — kommer dess- utom lika många till.

Jag menar att den enda vägen att lä- ra sig använda HTD-terminalen som skrivhjälpmedel och kunna utnyttja lag- ringsfunktioner och andra finesser, det är att flytta undan den vanliga skriv- maskinen. Först då får man också till- räckligt med plats för att kunna arbeta effektivt med HTD. Jag har sett alltför många exempel på när HTD-termina- len står som en objuden gäst på arbets- bordet med mycket dålig arbetsställ- ning som resultat.

Slutsatsen för min del är att jag an- ser mig ha fog för att använda uttryck- et »släng räkne- och skrivmaskinen).

Du har naturligtvis rätt i dina invänd- ningar när det gäller vissa blanketter, men det finns en stor risk att vi över- värderar behovet av räkne- och skriv- maskiner och därmed inte ger HTD- terminalen en riktig chans. Pröva själv så känner du skillnaden.

Christer Nilsson Centrala kansliet

Rätt ska vara rätt

• Rätt ska vara rätt, tycker Tull Löf- strand, en gammal medarbetare på Emissionsavdelningen.

I förra numret (4/89 sid 11) berät- tade vi att den krångliga rutinen med gula kvitton inte behövs vid Handels- bankens fondemission i höst.

Den som gav sig den på att avskaffa de gula kvittona och drog upp riktlin- jerna för en förenklad rutin var avdel- ningens förre chef Svante Dahlqvist, på pekar Tull. Arbetet har fullföljts under nuvarande chefen Svante Salt- vik.

Som sagt rätt ska vara rätt.

Depå- och värdepapperstjänsten inom Centrala Finans- och fond håller på att organiseras o m och personalen minskas, bl a för att anpassa sig till det värdepappers- lösa aktieägarsystemet som kom- mer om något år.

Det har föranlett signaturen oro att skriva denna insändare på vers.

D/rekt ur hjärtat

Nu är jobbet en plåga man känner sig som en odåga allt har blivit så trist

och allt sin trivsel mist.

Nu väntar man bara på att klockan ska bli fem så man får släcka och gå hem.

Kan någon räkna ut hur det ska bli till slut.

Om många våndas och längtar bort blir det nog kaos inom kort.

Men det är väl det som är meningen med organisationsutredningen.

Man känner sig som en bricka i ett spel när det gått så långt

det måste vara något fel.

Ingen frågar längre vad man vill att trivas i denna atmosfär vill mycket till.

Vi är dock människor och inga datorer som ni tycks tro

med era diktatorfasoner.

Vart tog trygghetslagen vägen var det måhända bara en hörsägen och medbestämmandelagen likaså ja man har mycket att grubbla på.

Oro

11 Remissan 5/89

Börsvärdet fördubblat sedan börs- raset 1987

• Vid halvårsskiftet hade

Stiftelsen Oktogonens börs-

värde stigit med över 100 miljoner sedan första kvar- talet. Totalt är vinstandels- stiftelsen nu uppe i tre mil- jarderetthundrasextiosex-

tusen (3 166 000) kronor.

• För den som fått maxi-

mal utdelning under åren — dvs arbetat heltid och fått del av samtliga avsättningar under 16 år — var börsvär- det den 30 juni 645 000 kronor, en ökning med 25 000sedan förra kvartalet.

Värdet av en andel har i det närmaste fördubblats sedan börsraset hösten 1987.

STIFTELSEN OKTOGONEN Kvartalsrapport 1.4-30.6 1989

Balansräkning Förändringar fondmedel per den 30.6 1989 1.4-30.6 1989

Tillgångar: Fondmedel 31.3 1989 2 986 167

Bankmedel 50 634 Utbetalda andelar + 2 9 1 Upplupna räntor o utdeln 6 098

Ej likviderade träns 116 Avsättning 1989 30 500 Fordran på dotterbolag 7 000 3 016 958 Garantifondsbevis 28 000

Värdepappersinnehav 3 074 278 Värdeförändring

3 166 126 realiserad 13 721 orealiserad 55 635 Skulder/fondmedel: Periodens resultat 35 665

Ej likviderade transaktioner 8 400

övriga skulder . 668 Fondmedel 30.6 1989 3 121 979 Skatteskuld 35 078

Stiftelsekapital 1 Fondmedel 3 1 2 1 9 7 9

3 166 126 Nettoförändringar i värdepappersinnehavet Resultaträkning antal st

1.4-30.6 1989 1.4-30.6 1989

Intäkter: Genom köp:

Aktieutdelningar 66 206 Handelsbankens utlandsfonder:

Räntor 4 558 Amerikafonden 19 963 70 764 Asienfonden 19 544 Europafonden 19 315 Kostnader: Nordenfonden 19 707 Förvaltningskostnader 727 japanfonden 19 911 Skatter 34 372 Utlandsfonden 15 473 Resultat 35 665 Gamlestaden (rätter) 40 007 70 764 Holzmann 1 000 Ratos 1 894 Skånska 30 000

Genom nyemission:

Bilspedition 100 000 Seco Tools 80 000

Genom fondemission/

aktieuppdelning:

Industrivärden 125 000 Industrivärden KVB 50 000 SKF 240 000

Genom försäljning:

Nisses 120 000 Wallenstam 40 000

Samtliga belopp i kkr

HEL OKTOGONEN - ANDELS UTVECKLING

o • o • • • • •

a Langbalmg Sommar

Handelsbankens egekommarparadis i skärgården

• På Långbäling går det att leva gott och billigt på vad man kan fiska upp ur Mysingen. Många som aldrig rensat en fisk förut har lärt sig här. Ulrich Jansson, Centrala utlandsavdelning- en, visar upp en liten del av den fina flundrefångsten för Re- missan.

• Tomas österberg, CU, ordförande i skärgårdssektionen finns oftast till hands för öns gäster. Tillsammans med famil- jen tillbringar han nästan hela sommaren på Långbäling — semestern och nästan varje helg. Hustru Barbro och de sex barnen bor i tält uppspänt på en träbotten. Tyvärr för sista året eftersom naturvårdsverket inte vill ge dispens för en så- dan anläggning på naturreservatet Långbäling.

• Kjell Johannesson, (längst t h) chef för Västertorp i Stockholms södra förorter, har återkommit till Långbäling med familj och vänner för fjärde året. ön är ett paradis för barn — ett tjugotal ungar tillbringade den första augustiveckan på Långbäling.

• —Jag har fått omvärdera min syn på bankfolk, säger Leif Jiderlund, ny tillsynsman på Långbäling sen i fjol. Hit kommer så roliga, positiva människor.

Byggnadssnickare, matt/äggare, kakelsättare - Leif är som klippt och skuren för Långbäling. Den populära vedeldade nya bastun har han byggt till- sammans med skärgårdssektionen, ett nytt parhus stod klart i våras och i höst ska han bygga ytterli- gare två nya parhus. Här har han funnit sin plats i livet, tycker han själv.

• Var det här Crocodile Dundee spelades in? undrade ett storögt stadsbarn, för första gången på väg från båtbryggan genom den djungel- liknande lövskogen. Från »djungeln»

kommer här Hans Nilsson, Västerås Vasagatan, som samlat ihop sina III- battingar i skottkärran.

% Carola Elmgren, sekreterare på Centrala huvudkontoret, hämtar vatten till hushållet i sjön. Dricksvattnet hämtar man i en pump utanför storstugan mitt på ön.

• Farväl Långbäling! Ledigheten II lägger ut från bryggan med veckans gäster för att en och en halv timme senare lägga till på Dalarö där nya förväntansfulla handelsbanks- familjer väntar.

Plums i spat direkt efter bastun.

Ett sommarbarns funderingar

kring »la dolce vita»

i Handelsbanken

Examensprovet »lådan».

Teckn. Ingela Douhan

• Så var den då äntligen här. Somma- ren. Fylld av sol, salta bad och lata da- gar. Detta är dock inte den verklighet som möter den lyckliga samling som- marbarn som fått möjligheten att ferie- arbeta på Handelsbanken.

Tillsammans med ett antal unga pojkar och flickor är det med spänd förväntan som man ger sig av till första arbetsdagen — dock efter att noga ha kontrollerat slipsknuten och pressveck- en. Man kommer ihåg känslan av första skoldagen, men nu gäller det om che- fen — inte fröken — är snäll eller inte.

Precis som man snabbt finner kamrater på skolgården är det inga problem att bli en i gänget. Här fyller fikarasterna en ovärderlig roll.

Examensprov

Till arbetskamraternas förtjusning är det sedan dags att tafatt ta sig an ar- betsuppgifterna. En klassiker är exa- mensprovet »lådan».

Arkivkartongen som ska förvandlas från pappskiva till just en kartong. Um- bärandena med den brukar väcka stor munterhet. Och det blir fel. Trots nog- granna och pedagogiskt oklanderliga in- struktioner blir det fel och man känner sig synnerligen klantig. Ni vet känslan av att som gänglig yngling trampa sin bordsdam på fötterna på första skol- dansen.

Så småningom inser man dock sam- manhangen och en trevlig tillvaro på banken kan ta sin början. Gemenska- pen med arbetskamraterna ökar för var

% När Henrik Lannerö, stu- dent på Handels i Stock- holm, i fjol arbetade på kon- toret Mörby Centrum fick han smak för banklivet. Den- na sommar har han arbetat på Arbitrage i Stockholm.

I det här kåseriet skildrar han sommarbarnets veder- mödor och glädjeämnen.

dag. Man blir glad av alla trevliga män- niskor på andra kontor och avdelning- ar inom banken som ofta har tid för ett uppmuntrande ord, glad för wiener- bröden till fikat och de överdådiga luncherna

Sommarflirt

Har man riktig tur kan man kanske också få sig en liten sommarflirt. En dag upptäckte jag att en skön varelse vid namn Gabriella jobbade tre trappor upp. Det var bara att beställa teaterbil- jetter och fatta pennan för att meddela att man »råkade» ha två biljetter till fre- dagens föreställning. Med skälvande händer gällde det sedan att få ner inbju- dan i lokalpostkuvertet och hoppas på det bästa. Kvällen blev lyckad.

Fördelen med att arbeta tillfälligt är att man kan ta lite djärva grepp och pröva nya vägar. J ag lyckades införskaf-

fa dricksglas på ett okonventionellt sätt.

Orädd tog jag kontakt med någon ansvarig person på det stora drickaföre- taget och sa stöddigt »Tjena, Henrik Lannerö Handelsbanken här. Vår avdel- ning dricker fruktansvärda mängder av era produkter, men vi har inte tillräck- ligt med glas - kan jag få några?»

Med nästa leverans kom sedan ett större antal glas. Distributionskillarna letade förtvivlat efter fakturan som na- turligtvis inte fanns.

Även om vi inte har fått pröva ving- arna fullt ut, så har vi i alla fall fått prö- va på att flaxa lite. Dessutom har vi fått ett smakprov på »la dolce vita»

som väntar oss då vi slutar nöta skol- bänken.

Vemodigt

När tårtorna är uppätna och ömhets- betygelserna utväxlade den sista arbets- dagen sprider sig vemodet. Arbetsge- menskapen binder samman människor på ett fantastiskt sätt. Devisen »att skil- jas är att dö en smula» känns påträng- ande aktuell. Men det kommer fler somrar.

Avslutningsvis vill jaga alla sommar- vikariers vägnar tacka alla er som tagit sig an oss. Ni har tålmodigt förklarat bankverksamhetens mysterier, försva- rat oss mot otåliga kunder, påpekat det oriktiga i att ha oputsade skor, letat fel i allegatbunten då det återigen diffat i kassan osv osv.

HENRIK LANNERÖ

14

Remissan 5/89

7000 såg Handelsbankens stockholmskonst

Intresset har varit stort för Han- delsbankens konst på Bukowskis sommarutställning i juli. 7 0 0 0 be- sökare har sett »Stockholmsbil- der ur Handelsbankens samling- ar». Ett mycket bra resultat enligt Göran Hellström på Bukowskis.

• Ur bankens stora konstsamling vi- sades 37 målningar och akvareller med stockholmsmotiv av kända konstnärer som bröderna Martin, Zorn, Hjertén.

Olle Olsson Hagalund m fl.

Urvalet visade Stockholm gestaltat genom konstnärsögon från sent 1700- tal till tidigt 1960-tal.

Utställningen har också fått stor uppmärksamhet i pressen. Tidningar spridda över hela landet har recenserat den.

Under årens lopp har Handelsban- ken förvärvat en samling svensk konst

och konsthantverk, huvudsakligen från 1900-talet, som sannolikt tillhör den mest representativa som finns i enskild ägo i Sverige. Inköpen gjordes främst under 1930-60-talen.

Historien bakom konstsamlingen vi- sar att det personliga intresset hos någ- ra få personer spelat stor roll. En bi- dragande orsak var att Svensk-Franska konstgalleriet var hyresgäst hos ban- ken, berättar Tore Browaldh i katalo- gens förord. F ö en mycket sober och elegant katalog.

En av de drivande krafterna var Nils Aman som också spelade en avgörande roll för tillkomsten av Handelsbankens konstförening, som mycket snart fick betyget »Sveriges förnämligast»).

Ett bevis på det var att National- museum inbjöd konstföreningen att vi- sa sina inköp på Moderna museet i samband med 15-årsjubileet.

Elegant och sober utställningskatalog.

Inköpt till konstföreningen

Konstföreningen är för anonym.

Konstföreningen borde synas mer utåt och tala om att den finns. Den kritiken riktades mot föreningen på senaste årsmötet.

Styrelsen har tagit den till sig och bett o m plats i Remissan för att berätta om några av de inköp som lottas ut till medlemmarna två gånger om året. Här är det första konstverket.

• Hur skildrar man den rofyllda stäm- ningen vid en insjövik en stilla sommar- kväll i augusti? Här ser vi hur Gunnar Norrman gör.

Till vänster i bilden står en buske som ersättare för den mänskliga betrak- taren. I fonden står två gamla träd och kastar en otydlig skugga mot den fjär- ran stilla vattenytan. I bakgrunden skymtar ytterligare ett par träd. Lugnet har sänkt sig över naturen - inget liv förutom växtligheten syns. Man anar att friden ska brytas och paradiset splittras.

KONSTVERKET:

»Kvällsstämning»

av Gunnar Norrman.

Torrnål, 8 ex, utförd 1988.

Gunnar Norrman är en av våra mest kända tecknare och grafiker. Han är nu 77 år, utbildade sig först till biolog, men började 1941 på Konstakademi- ens grafiklinje. Han har haft utställning- ar i bl a Sverige, Västtyskland, Frankri- ke, USA, Canada och Japan.

Torrnål är en grafisk teknik som in- nebär att konstnären ristar motivet med nål i en kopparplåt. Den metall som rispas upp, grader, lägger sig i val- lar runt linjen. Graderna är mycket öm- tåliga och plåten tål bara tryckning av 5-15 blad.

Konstverket hänger i arkaden i La- dugårdsbron i Stockholm.

Ingvar Kohlström ordf i inköps- nämnden för konst

Smått&Gott&Smått&Gott&Smått&Smått&Gott&Sm

Hierarkin i företaget

En STYRELSEORDFÖRANDE hoppar över höga byggnader i ett skutt är starkare än ett lokomotiv

är snabbare än en gevärskula går på vattnet

ger order till Gud En VD

hoppar över låga byggnader i ett skutt är starkare än ett växel lok

är lika snabb som en gevärskula går på vattnet om det inte blåser talar med Gud

EnvVD

hoppar över låga hus

med hjälp av lång ansats och medvind är nästan lika snabb som en gevärskula går på vattnet i en inomhuspool talar med Gud efter tidsbeställning En DIVISIONSCHEF

klarar nästan inte ett monteringsfärdigt trähus

förlorar en dragkamp med ett växellok kan avfyra ett gevär

simmar riktigt bra tilltalas ibland av Gud En STABSCHEF

gör märken högt upp på väggarna när han försöker klara en låg byggnad blir överkörd av ett lokomotiv kan ibland använda ett gevär utan att skada sig själv simmar hundsim talar till djur

En REDOVISNINGSCHEF springer rakt in i husväggar känner igen ett lokomotiv två gånger av tre

får inte använda riktig ammunition kan hålla sig flytande

med hjälp av flytväst talar till väggen En TJÄNSTEMAN snubblar på tröskeln

när han försöker gå in i ett hus säger »titta tuff-tuff-tåg»

blöter ner sig med en vattenpistol, leker i en dypöl

mumlar för sig själv En SEKRETERARE lyfter upp byggnader och går under dem

sparkar lokomotiv av spåren fångar gevärskulor mellan tänderna och äter upp dem

fryser vatten till is med en enda blick DET ÄR HON SOM ÄR GUD (Fritt översatt efter Glasgow University Gazette)

AR-chefen Liss Wallin överlämnar förslagsbelöningen på 5000 kro- nor till en glad Harald Gunnfält i Växjö.

5000 till Harald

Det som göms i snö kommer upp i t ö , heter det. I Remissans fall har han gömts i förra höstens strida pappersflod och kommit fram vid sommarstädningen.

• Han, det är Harald Gunnfält, allt-i-allo på kontoret i Växjö, som i fjol höst belönades med 5000 kronor för ett kostnadsbesparande förslag. Detta skulle givetvis ha publicerats då, Re- missan ber om ursäkt och reparerar skadan i detta nummer.

Harald föreslog en bättre utform- ning på bankgirokuvert för avgående bankgirouppdrag.

—Vi i Växjö hade nog lite till mans undrat när det skulle smälla till på all- var för Harald, kontorets egen trollkarl, skriver chefen Bo Palmgren.

På kontoret har Harald hand om distributionen och allt som hör dit och är känd som en kreativ och alert kille.

Nu väntar kompisarna på nästa tillfälle till tårta.

Illustrerat KRIAblomster

Svalor, grodor och spindlar är nyt- tiga djur. De hjälper trädgårdsmäs- taren att äta upp insekterna.

16

Remissan 5 / 8 9

Gott&Smått&Gott&Smått&Gott&Smått&Gott&Si

Göran stickade innan han stack

• Under sina tre år som ställföreträda- re på kontoret i Nässjö berättade Gö- ran Berndtsson ofta historier om sin uppväxt bland fiskare i Mollösund som fördrev tiden med att sticka i väntan på fiskelyckan.

Det fick han äta upp när kontoret festade av honom med examen i bl a stickning. Det blev en lyckad kväll fjär- ran från aktiehandel och placeringar, något som betyder mycket för samar- betet på kontoret till vardags.

Så gör som 6647orna i Nässjö — ord- na en stickjunta och det blir garanterat en lyckad kväll.

En koncentrerad Göran Berndtsson avlägger stickprov innan kamraterna i Nässjö släp- per iväg honom som chef för kontoret i Vetlanda.

Månadens ros

• Christina Nilsson, beställare av HTD- system på Centrala kansliet, får en ros av Gabriel Holmberg på Kontors- system (CDSK), Dataavdelningen. Ro- sen får hon för att hon är så »himla»

trevlig och bra att ha att göra med.

Hur upplever du ditt första år i Handelsbanken?

Susanne Johansson, Västervik

• —Det här är ett litet kontor — vi är tio stycken — alla gör allting och alla hjälper mig när det dyker upp nya ärenden.

—Jag gick bankjuridikkursen i våras och håller på med grundutbild- ning här på kontoret. En gång i veckan träffar jag min »fadden> och vi går igenom frågor som dykt upp under veckan som gått. Det känns mycket bra.

—Nu är Västervik en liten stad och kontoret också. Det känns som om jag skulle vilja röra på mig fram- över. Det skulle vara intressant att pröva på att arbeta på ett större kontor eller en utlandsavdelning.

J

Och så var det. . .

kontoret i Edsbyn med familjer som en helg i juli trampade dressin i fyra mil. Start från Göringen (samtidigt med regnet) med Edsbyn som mål.

Men blöta kläder och dåligt väder glöm- des bort på rasten vid den öppna elden där det serverades kolbullar med hjort- ro nsy 11.

Bibbi Zimmermann

47 år på Fridhemsplan

Remissan måste göra reportage om Bibbi Zimmermann! Hon har varit på kontoret vid Fridhems- plan i Stockholm i 47 år, och går i pension nu.

• När Remissan hade fått påringning från fyra-fem — varandra ovetande, men lika samstämmiga — personer, för- stod vi att det måste vara något speci- ellt.

Vi stämde träff med Bibbi Zimmer- mann en solig och het dag i juli på en av Stockholms många uteserveringar.

Det är en lång, slank dam vi möter, nära till skratt och med en hel del »fan anamma» i blicken.

47 år på samma kontor. Hade du kunnat drömma om det?

—Nej, men det ligger i släkten. Vi är likadana alla mina syskon. Min tvilling- syster t ex har arbetat i 40 år på sitt ar- bete.

Tanterna neg

På fyrtiotalet var det fint att arbeta i bank.

—Det hände att gamla tanter kom fram till disken och neg t o m för mig, som bara var arton år!

Lönen var dock inte så stor — bara 150 kronor i månaden. De som bodde hemma klarade sig, men de unga män som skulle bilda familj var ofta tvung- na att ha flera arbeten för att få det att gå ihop.

När Bibbi Zimmermann började i banken, nyss fyllda arton, var arbets- redskapen ljusår från HTD och dagens datorer. Då bokfördes alla transaktio-

ner för hand i stora, tunga bokförings- böcker.

—Bankarbete har varit underutveck- ling hela tiden. Det har aldrig blivit trå- kigt, eftersom det alltid har funnits nya saker att lära sig.

—Jag hade tur som hann vara med och lära mig HTD, det var intressant — jag är tokig i apparater - och det un- derlättar om jag ska rycka in och jobba någon gång.

Bibbi har inte klippt av banden helt med kontoret och banken. Hon har lo- vat ställa upp då och då under hösten om det skulle behövas.

Kontoret har bara flyttat en gång under alla år. Men sedan 1969 har man funnits i de nuvarande lokalerna.

Åtta chefer

—Men det beror naturligtvis på att jag trivts så bra. Alltid haft trevliga ar- betskamrater och bra chefer. När jag slutade var jag inne på min åttonde chef, Svante Källarbo.

Bibbis första chef på kontoret, Gös- ta Kjellén, ville ha disciplin och krävde mycket av sina medarbetare. Det gjor- de emellertid inte Bibbi något. Hon var van hemifrån vid strama tyglar.

Vid månadsskiftena blev det ofta övertid, men någon övertidsersättning var det inte tal om på den tiden.

—Döm om min förvåning när che- fen en kväll dök upp bakom sitt skriv- bord iförd en röd peruk, gravallvarligt deklamerande Gustaf Fröding utantill.

Det lättade upp stämningen betydligt på kontoret. Så kunde han göra då och då när vi satt över sent efter jobbiga dagar. Vi arbetade mycket bättre efter det.

—Gamla tanter neg för mig när jag var ar-

ton år, minns Bib- bi Zimmer- mann, nu pensione- rad efter 47 år på kontoret Fridhems- plan i Stockholm.

18

Remissan 5/89

Bibbi Zimmermann när hon vid 18 års ålder började i ban- ken.

4 0 överraskade

För kunderna blev hon något av en institution. Och att Bibbi är populär bland kamraterna behöver ingen tvivla på.

Hon var duktig, alltid noggrann och hjälpsam mot alla de ungdomar som passerat revy på kontoret under årens lopp. Fantastisk på att hålla kontakt med arbetskamrater som slutat. Alltid glad och med glimten i ögat. Det var en rå men hjärtlig ton på kontoret när Bibbi arbetade där.

Det är några omdömen från gamla arbetskamrater på kontoret.

När hon skulle sluta i banken sista april bad man henne skriva ned så många hon kunde minnas som hon ar- betat tillsammans med under årens lopp. Bibbi fick ihop 65 namn! Utan hennes vetskap förberedde arbetskam- raterna sedan en picnic i Rålambshovs- parken dit alla bjöds in som ville och kunde komma. 40 kom.

—Det var en trevlig överraskning, sä- ger Bibbi. Jag träffade arbetskamrater från femtiotalet och flera andra som jag inte talat med på åratal.

Pryltokiga Bibbi fick ett present- kort av de gamla arbetskamraterna att användas till inköp av videobandspela- re. Av kontoret fick hon en klockra- dio med kassettspelare. Och när hon fyllde 60 för några år sedan önskade hon sig en freestyle!

INGELA DOUHAN Text och bild

ÖNSKAS H Y R A Lägenhet i Stockholm

Skötsam och rökfri tjej önskar snarast hyra l a eller 2 a för en längre t i d . Ring Helena Emilsson, Stockholm Kungs- holmstorg, tfn 08/52 04 75.

U T H Y R E S

Lägenhet Ulvsunda

2 a på 45 kvm i f i n t område med grön- områden och nära till vatten. 3500 kr/

mån. 8 mån ev längre, fr o m 1 september. Ring Anna-Karin Johans- son, Svenska Finans, tfn bost 08/26 86 95 eller arb 08/788 63 1 6.

SÄLJES

Audi 80 CC -85

Silvermetallic, har gått 10200 m i l , stereo.

Pris 57 000 kronor. Ring Sture Lindahl, Centrala kansliet, t f n 08/701 1023.

Västerhaninge

Bostadsrätt i Ribby, låghus, 3 a, 77 k v m , i bästa skick. Pris 320 000 kr, månadsavg 2104 kr. Tillträde 1 dec. Möjligen tidigare. Ring Yrjö Saarela, t f n arb 08/701 2459 eller bost 08/343289, efter kl 18.

Kungsängen

Trevlig 3 a med sjöutsikt. 79 kvm, 3 min t i l l pendeltåg, 30 min till Stockholm Central. Pris 470 000 kr, hyra 1900 kr/mån. Ring Lena Orban, Fältöversten, t f n arb 08/663 0535 eller bost 0758/552 45.

Lägenhet

Finnes: Bostadsrätt i Bromma, 54 kvm.

önskas: Hyresrätt minst 40 kvm på södermalm i Stockholm. Ring Tina Jansson, Svenska Finans

t f n 08/788 6260.

• Under september/oktober månad har bankens personal och pensionärer med famil- jer varierande rabatter

(300-700 kr) på resor till följande resmål:

B E N I D O R M A L G A R V E

L O N D O N

G R A N C A N A R I A L A N Z A R O T E KOS

• Närmare upplysningar om datum, vilka hotell rabatter- na gäller på etc, kan du få på Remissan, tfn 08/701 2693 eller 08/701 2084.

Övriga upplysningar finns i Vingresors katalog.

V, J

BYTES Lägenhet

Finnes: 72 kvm fördelat på 3 rum och kök i fristående nyrenoverat hus med trädgård i Vasalund, Solna. Hyra 3100 kr inkl parkeringsplats. Nära t i l l rekreation, affärer, kommunikationer mm.

önskas: 2 a, omkr 50-60 kvm i inner- staden. Alla svar beaktas. Ring Peter Robähr, Arbitrage, t f n arb 08/701 2340, eller bost 08/27 39 55.

INHYSES Inackordering

Kan någon ta hand om min rökfrie brorson Mikael, 17 år, som ska börja jobba på Operabaren. Gärna på inackorderingsbasis. Ring Kjell Ullström, Are, t f n 0647/500 17.

Kors för

Dolomiterna

Den här synen mötte handels- banksvandrarna i Sydtyrolens alper i början av juli. Då, när högtrycket låg stilla över Sve- rige, stod regnet som spön i backen i italienska Dolomiter- na.

• Handelsbanken Fritid har under vå- ren i samarbete med den centrala ut- bildningsfunktionen introducerat mo- tion i samband med kurser inom ledar- och chefsutvecklingsprogrammet LU.

På Södergarn finns det utmärkta möjligheter att motionera i samband med kurser och konferenser.

Hittills har vi koncentrerat oss till kurser inom LU-programmet, berättar fritidskonsulenten Mats Abrahamsson.

Erfarenheterna pekar entydigt på att motion på schemat under kursda- garna på Södergarn har upplevts posi- tivt.

—Vi har kallat motionspassen för FRISKA TAG! och kan erbjuda bl a jogging, tipspromenad, TRIM-orien- tering, tennis, minigolf osv.

Den som är nyutnämnd chef i Han- delsbanken och omfattas av LU-pro- grammet kommer i god tid före kursen att få information om FRISKA TAG!

Sedan är det »bara» att utnyttja tiden under kursdagarna på Södergarn.

RN Fritid sprang

Vindelälvsloppet igen

• För tredje året i rad ställde RN Fri- tid upp med ett eget lag i Vindelälvs- loppet i slutet av juli. Loppet är en sta- fettävling som börjar i Ammarnäs och följer Vindelälven 35 mil till målet i Vännäsby utanför Umeå.

Av de 287 lagen i öppen klass ham- nade Handelsbankens lag efter fyra da- gars tävling på 151 a plats med total täv- lingstid på 28 timmar, 29 minuter och 32 sekunder.

Då hade vi distanserat Sparbanken Norrland med 2 och en halv timme, Nordbanken med närmare 2 och Före- ningsbanken Umeå med 35 minuter, berättar den stolte lagledaren Dan Eng- man. Men, påpekar han, det handlar egentligen inte så mycket om att tävla som att ha ett mål för sin träning och att få uppleva en av årets händelser inom motionsidrotten.

Hur upplever du ditt första år i Handelsbanken?

Ulrika Engström, Grängesberg

9—Jag har läst »Introduktionskur- sen» och där finns det mesta med så att man får ett hum om vad bank är. Just nu läser jag »Betalningar och konton». Jag trivs bra här och har lärt känna kunderna. Jag känner att jag är en av gruppen och det är posi-

tivt.

—Jag träffar min handledare på kontoret en timme i veckan och jag läser i min utbildningspärm så ofta jag hinner.

2 0

Remissan 5 / 8 9

Göran Gustavsson, Hässleholm

9—Bra. Vi har gjort upp en utbild- ningsplan för mig nu och det känns positivt. Det är bra med ett litet kontor (10-11 personer) då får man rycka in och göra lite av varje. På så vis får man en del kunskaper »gra- tis».

—Jag träffar min handledare ungefär var tredje månad.

—Det har varit svårt att hinna med att gå runt på alla platserna det här första året, men det kommer att bli bättre nu när jag har min utbild- ningsplan att gå efter.

— Vi är tre nya på kontoret, det är trevligt men svårt, eftersom vi då är tre som inte kan allt ännu.

Handelsbanksjoggen 1989

Lördagen den 23 september kan du mo- tionera tillsammans med hela familjen i Handelsbankens regi. Då arrangerar de regionala fritidskommittéerna »Handels- banksjoggen» på olika platser i Sverige.

Vi hoppas att just du och din familj ställer upp i denna motionsmanifestation i banken.

Tanken är att handelsbankare runt om i landet ska träffas under trivsamma for- mer och få motion på köpet.

Den gemensamma nämnaren i hela ban- ken är fem kilometers promenad eller joggande — / egen takt. Det blir också en

tävling mellan regionbankerna, CHK och Svenska Finans om flest deltagare. Re- sultatet kommer i Remissan!

För övrigt kommer de lokala arrangörer- na att bjuda på många trivsamma kr ing- aktiviteter. Påhittigheten är stor så du kommer inte att ångra att du de/tar.

Varför inte stämma träff med något annat kontor eller avdelning denna dag? Det är ju inte så ofta vi har möjlighet att träffas »över grän- serna».

Mer information om Han- delsbanksjoggen får du via affischer och fritidsombud.

"Joggen"

i bilder

• Fotografera Handels- banksjoggen och skicka bil- derna till Remissan! I nästa nummer ställer Remissan ett helt uppslag till förfogan- de för bilder från Handels- banksjoggen.

Ta alltså med kameran och plåta dina kompisar den 23e (OBS! Ej färgdia!)

För bilderna förlänger vi manusstoppet till måndagen 2 oktober.

• OBS! I de sydligaste regionbankerna, R V och RS, har man inte lyckats samla sig kring samma datum som res- ten av banken. I RV äger »Handelsbanksjoggen» istället rum den 22 september (i samband med personalfest) och i RS den 9e. ' * < '