Vård- och omsorgsnämndens
grundläggande analys om införande av
välfärdsteknik
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 3
2. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS NULÄGE 3
3. PLAN FÖR 2016 4
3.1 Test av produkter 4
Robotkatter eller andra robotdjur 4
Äthjälpmedel Bestic 5
Surfplattor i verksamheten 5
3.2 Införa möjlighet till digital tillsyn 5
3.3 Kunskapshöjning 5
Webbutbildning 5
Tillgång till olika typer av larm 6
Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa 6
Samverkansmöten mellan landsting och kommun inom området välfärdsteknik 6
3.4 Kostnader 2016 6
4. ÖNSKVÄRD UTVECKLING – EJ FINANSIERAD 7
4.1 Digital nyckelhantering 7
5. ÅR 2017 OCH FRAMÅT 9
6. AVSLUTANDE DISKUSSION 9
6.1 Nyttan med välfärdsteknik 9
6.2 Framtiden 10
1. Inledning
Vård- och omsorgsnämnden har fått ett uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en grundläggande analys för införande av välfärdsteknik inkluderat en kostnadskalkyl.
Uppdraget har sin bakgrund i vård- och omsorgsnämndens förslag för e-hemtjänst som togs fram år 2014 (VON 2014-12-09 § 159).
Utvecklingen inom välfärdsteknikområdet går mycket fort och innehållet i den grundläggande analysen har därför anpassats till nuläget. Flera statliga myndigheter har framträdande roller i utvecklingen och det är viktigt att följa deras arbete. Den grundläggande analysen beskriver hur välfärdsteknik kan införas i Sollentuna kommun. Kostnadsaspekter samt nyttor på både kort och lång sikt diskuteras.
En konsekvens av att utvecklingen går mycket fort är att de begrepp som används förändras och byts ut. E-hemtjänst kallas nu välfärdsteknik, dels för att det är det begrepp som är mest aktuellt och dels för att det inte utesluter väsentliga delar av vård- och omsorgsområdet.
Vad är då välfärdsteknik? Det kan beskrivas i följande punkter:
• Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.
• Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser.
• Välfärdsteknik kan användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet.
• Den kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden.
Välfärdsteknik är således ett brett begrepp, som innefattar en mycket stor del av den teknik och de IT-lösningar som nu utvecklas inom vård- och omsorgsområdet.
Välfärdsteknik, och det tidigare begreppet e-hemtjänst, blandas ibland ihop med e- tjänster. En e-tjänst är en tjänst som medborgare och företag kan använda för att uträtta olika ärenden som de har hos kommunen. Denna tjänst/service tillhandahålls på
elektronisk väg via webben. En e-tjänst kan t ex vara ett elektroniskt formulär som en ansökan, beställning eller anmälan. E-tjänster ingår inte i vård- och omsorgsnämndens grundläggande analys av införande av välfärdsteknik, även om det också är ett område som nämnden arbetar med.
2. Vård- och omsorgsnämndens nuläge
Välfärdsteknik används på flera sätt i kommunen redan idag. Digitala trygghetslarm har funnits i flera år och kommunen har teknik för digital vårdplanering. Robotdjur, olika typer av rörelselarm, dataspel och larmmattor är exempel på teknik som redan idag finns ute i en del verksamheter. Inom bostadsanpassningsområdet finns många tekniska hjälpmedel, som till exempel spisvakt och fönsteröppnare.
Även om det redan idag förekommer välfärdsteknik i olika former i Sollentuna, så behöver nämnden göra mer för att Sollentuna ska vara en kommun som ligger i framkant vad gäller att erbjuda sina kunder moderna tekniska lösningar. Det är inte omöjligt att vi inom något eller några år kommer att ha kunder som aktivt efterfrågar tekniska lösningar som vi idag överväger att införa i liten skala.
Det främsta syftet med att införa mer välfärdsteknik är att
• öka valfriheten för kunden,
• ge ökade möjligheter till individuella lösningar och självständighet,
• samt ge en ökad trygghet.
På sikt kan införandet av välfärdsteknik, som ett komplement till traditionella insatser, också underlätta för nämnden att möta kommande behov av insatser.
3. Plan för 2016
De satsningar som beskrivs i detta avsnitt beräknas kunna finansieras inom vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2016.
3.1 Test av produkter
Vård- och omsorgsnämnden kommer att köpa in ett antal välfärdsteknikprodukter, som lånas ut till företag som driver verksamhet på uppdrag av nämnden under en i förhand överenskommen tid. Produkterna beskrivs närmare nedan. Efter lånetidens slut
intervjuas utföraren om effekten. Syftet är att testa hur och om produkterna stödjer verksamheten, samt att väcka ytterligare intresse hos utförare och kunder för den tekniska utvecklingen och de möjligheter som finns.
Utifrån resultatet från testperioden kommer vård- och omsorgskontoret att
sammanställa en övergripande rapport om utfallet, vilket blir ett underlag för fortsatt diskussion och eventuella beslut om ett bredare införande av någon eller några produkter.
Det kan diskuteras om det ligger i beställarens uppdrag att införa denna typ av välfärdsteknik. Genom att låna ut teknikprodukter kan dock vård- och
omsorgsnämnden skapa en efterfrågan och ett intresse hos utförare att använda välfärdsteknik i utvecklingen av den egna verksamheten. På sikt kan vård- och omsorgsnämnden även påverka vilken teknik som våra utförare ska använda sig av genom avtal.
Följande produkter avser vård- och omsorgsnämnden att låna ut:
Robotkatter eller andra robotdjur
Robotkatter eller andra robotdjur används för att öka välbefinnandet och höja
livskvaliteten för personer med demens i ett sent skede av sjukdomen.Robotkatter har utseendet, vikten och konstruktionen som en katt och ett kattliknande beteende. Den kan till exempel spinna och reagera på olika typer av hantering. Den är förstås tvättbar.
Förutom den lugnande inverkan som den har på den sjuke har andra kommuner
upplevt att införandet även har en positiv innebörd för arbetsmiljön för personalen inom demensvården.
Äthjälpmedel Bestic
Bestic kan bäst beskrivas som en robotarm med en sked längst ut som är enkel att manövrera. Genom att välja ett lämpligt manöverdon, en knapp eller en joystick, kan användaren själv styra skedens rörelser på tallriken och väljer själv vad och när
han/hon vill äta.Användaren kan uppleva större självständighet och livskvalitet genom att själv kunna bestämma över sitt måltidsintag istället för att blimatad. Även
vårdpersonal kan få minskad arbetsbelastning.
Surfplattor i verksamheten
Surfplattor med enkla program kan användas som ett komplement till andra aktiviteter, och ge nya möjligheter till underhållning och
sysselsättning. Surfplattor ska inte tränga undan andra aktiviteter, utan de ska ses som ytterligare ett sätt att aktivera besökarna alternativt de boende (om plattor införs på boenden).
3.2 Införa möjlighet till digital tillsyn
Digital tillsyn kan införas som ett alternativ till ordinarie tillsyn. Det vanligast är att digital tillsyn införs nattetid. Digital nattillsyn gör det möjligt för nattpersonalen att titta till en person via en dator eller en surfplatta utan att fysiskt vara på plats. Kunden slipper att bli störd av nattpersonalen. Nattpersonalen bestämmer med kunden vilka tider som tillsynen ska göras. Kunden kan se om kameran är påslagen och kan också genom en markering se när någon tittar.
Vård- och omsorgsnämnden planerar att under 2016 börja erbjuda möjlighet till detta och därefter ett successivt införande anpassat till hur efterfrågan ser ut. Under år 2016 kommer nämnden att ha möjlighet att erbjuda upp till fem kunder möjlighet till denna lösning. Därefter förväntar vi oss en successiv ökning av antalet intresserade kunder.
I andra kommuner som har infört digital nattillsyn har de kunder som har provat tekniken varit mycket nöjda, men det har inte varit så många kunder som efterfrågat tjänsten i inledningsskedet.
3.3 Kunskapshöjning
Genom det påbörjade arbetet inom välfärdsteknik har det framkommit att det behövs en kunskapshöjning både hos vård- och omsorgskontorets medarbetare samt hos våra utförare om vad välfärdsteknik är. Genom att utförare och handläggare höjer sin kunskapsnivå kan kunden och anhöriga lättare få kännedom om de hjälpmedel som passar den enskilde. Detta oavsett om de finns att tillgå genom landstinget, kommunen eller genom den privata marknaden.
Webbutbildning
Socialstyrelsen har tillsammans med några andra intressenter tagit fram en webbutbildning som behandlar e-hälsa och välfärdsteknik. Utbildningen finns på
http://www.kunskapsguiden.se. Målgrupp för detta initiativ är primärt medarbetare och chefer inom vård- och omsorgskontoret. Information om utbildningen till våra utförare skickas via utskick, utförarportal och vid dialogmöten. Målet är att så många som möjligt genomför denna utbildning.
Tillgång till olika typer av larm
Genom vår nuvarande tjänsteleverantör för trygghetslarm har vi möjlighet att avropa olika typer av speciallarm. Genom att höja kunskapen om vilka olika typer av larm som finns att tillgå samt hur de fungerar, ökar vi möjligheterna för kontorets handläggare att erbjuda rätt tekniska lösning. Målgruppen för denna aktivitet är berörda på vård- och omsorgskontoret. Även rutiner och arbetssätt kring denna typ av larm kan behöva utvecklas och förtydligas.
Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa
Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa är en årlig konferens och mässa om
införandet av ny teknik inom kommunal vård och omsorg. För att utöka kännedomen om olika produkter som i nuläget finns på marknaden kommer vård- och
omsorgskontoret att informera kontorets personal, politiker samt utförare om mässan som dessutom är kostnadsfri för mässbesökare. Mer information om mässan hittas här http://www.mvte.se/.
Samverkansmöten mellan landsting och kommun inom området välfärdsteknik
De ansvarsgränser som finns mellan landsting och kommun avseende välfärdsteknik kan anses begränsande för utvecklingen. Som en början kan samverkansmöten mellan landsting och kommun skapas på lokal nivå. Detta för att förenkla kontaktytor och tydliggöra ansvarsgränser mellan kommun och landsting. Samverkansmötena kan samtidigt fungera som informationsforum.
3.4 Kostnader 2016
Eftersom de planerade insatserna införs som test respektive successivt kommer dessa kostnader initialt att rymmas inom nämndens budgetram.
Vad Kostnad 2016
Engångskostnad Test av produkter 150 tkr
Årlig kostnad Införa möjlighet till digital tillsyn.
Beräknat för licenskostnader för 1-5 kunder, läsplatta samt kostnader för installation och koppling.
150 tkr
Kunskapshöjning Interna resurser
Årlig kostnad Fler larmtyper används 60 tkr
Summa 360 tkr
4. Önskvärd utveckling – ej finansierad
4.1 Digital nyckelhantering
En form av välfärdsteknik som har börjat användas i allt fler kommuner är digital nyckelhantering i hemtjänsten. Detta är en teknik som kan kopplas till den tid- och insatsregistrering som redan finns.
Digital nyckelhantering innebär en elektronisk låskontroll installeras på insidan av kundens dörr. Den syns inte på utsidan och påverkar inte vanlig nyckelanvändning.
Behörig hemtjänstpersonal har en digital nyckel i sin mobiltelefon som används för att öppna dörren. Den elektroniska låskontrollen kan också användas som kvittens i tid- och insatsrapporteringssystemet.
Syftet med digital nyckelhantering är att underlätta hanteringen av kundernas nycklar och minska hemtjänstpersonalens resor. Genom att minska hemtjänstpersonalens resor för att hämta nycklar, kan den här typen av teknik sägas bidra till kommunens
miljömål. Förenklingen i personalens dagliga arbete kan även bidra till kommunens arbete med att vara en attraktiv kommun för företag att verka i.
För kunden kan den digitala nyckelhanteringen bidra till en ökad trygghet, till exempel vid de tillfällen då en kund använder sitt trygghetslarm för att påkalla hjälp.
Hemtjänstens personal kan då åka direkt till kunden istället för att först behöva hämta en nyckel på kontoret.
Att införa digital nyckelhantering är ett omfattande projekt och kostnaderna för detta kan inte hanteras inom vård- och omsorgsnämndens budgetram. Även efter införandet kommer nämnden att ha licens- och installationskostnader löpande. Eftersom nämnden ersätter utförd tid i hemtjänsten, kommer inte införandet av digital nyckelhantering att innebära färre ersatta hemtjänsttimmar. Vinsten med att införa digital nyckelhantering är istället minskade utsläpp på grund av resor, att kommunen erbjuder sina utförare modern teknik för att underlätta arbetet samt ökad flexibilitet och trygghet för kunderna.
Hur kostnaderna för införande av digital nyckelhantering fördelas över det första kalenderåret beror på när projektet startar och den mer detaljerade projektplaneringen.
Om det finns finansiering räknar nämnden med att det behövs ca 6-8 månaders planeringstid innan införandeprojektet påbörjas. Under den planeringstiden samlas erfarenheter från andra kommuner in, informationsinsatser och dialog med
hemtjänstutförare påbörjas och en ordentlig planering läggs upp. Planeringen, t ex vad gäller utbytestakten, bör göras utifrån de erfarenheter andra kommuner har. Därefter kan införandeprojektet påbörjas.
Nedan följer en kostnadsuppskattning för införande och drift av digital
nyckelhantering i hemtjänsten. Uppskattningen bygger på nu kända förutsättningar.
För att undvika stora framtida kostnadspucklar för utbyte av gammal teknik, baseras kostnadsuppskattningen på att låsen hyrs av tjänsteleverantören.
Införande av digital nyckelhantering, uppskattade kostnader
Vad Kostnad
År 1
Engångskostnad Planering av projektet.
Görs under våren 2016.
Interna resurser
Engångskostnad Införandeprojektet startar.
Extern projektledning.
500 tkr
Total kostnad år 1 500 tkr
År 2
Vad Kostnad under
införandeprojektet
Årlig kostnad Licenskostnad per år.
Ej säkert att licenskostnaden får helårseffekt under införandet.
600 tkr
Årlig kostnad Hyreskostnad för lås.
Beräknat för ca 1650 kunder och 500 portar. I oktober 2015 har vi 1508 unika kunder i vårt tids- och
insatsrapporteringssystem.
1 010 tkr
Engångskostnad Installation av låsenheter Beräknat för ca 1650 kunder.
850 tkr
Engångskostnad Extern projektledning under införandet 1 000 tkr
Total kostnad år 2 3 460 tkr
År 3 och framåt
Årlig kostnad Licenskostnad per år.
Eventuell indexhöjning är inte inräknad i denna summa.
600 tkr
Årlig kostnad Hyreskostnad för lås
Beräknat för ca 1650 kunder, 300 portar samt 50 tvättstugor/soprum.
Uppgiften baseras på oförändrad volym, dvs årlig ökning av antal kunder är inte inräknad i denna summa.
1 010 tkr
Årlig kostnad Löpande installationer och avinstallationer 250 tkr
Beräknat för ca 300 nya kunder samt 200 avslutade kunder.
Årlig kostnad Systemadministration och support 200 tkr
Total kostnad per år from år 3 2 060 tkr
5. År 2017 och framåt
Under 2017 behöver en förstudie göras kring larm och sensorer inför att vårt avtal om trygghetslarm går ut 2018-01-31. Sollentunas kravbild behöver tydliggöras för att kunna säkerställa ett avtal som ger oss en plattform som effektivt kan användas för ytterligare larmfunktioner och i framtiden även för vårdrelaterade tjänster
Beroende på hur området välfärdsteknik utvecklas nationellt, hur test av produkter och införande av möjlighet till digital tillsyn faller ut, samt hur kundernas efterfrågan förändras, behöver vård- och omsorgsnämnden göra en uppdaterad planering inför 2017.
6. Avslutande diskussion
6.1 Nyttan med välfärdsteknik
När välfärdsteknik införs successivt berörs framförallt den enskilde kunden, närmaste personal och anhörig. Robotkatten kan ha en lugnande effekt på en kund med demens och påverka arbetsmiljön. Måltidshjälpmedlet kan ge användaren en större känsla av frihet att själv kunna styra sin måltidssituation. Plattor som används ute i verksamhet av kunden själv kan bidra med en ökad känsla av meningsfullhet och också verka lugnande på användarna. Den digitala tillsynen gör det möjligt för kunden att själv bestämma hur insatsen ska bli utförd. Användningen av välfärdsteknik ger därmed en individanpassning.
Genom utökning av antalet larm och sensorer ges möjlighet till ett längre kvarboende i det egna hemmet. Även i ett boende, som kunden beviljats genom kommunen, kan trygghetskänslan öka för den boende själv, dess anhöriga och personal.
Restiden mellan kunder och kontor förväntas på sikt minska om välfärdstekniken införs på bredare front. Detta har förstås en positiv miljöpåverkan.
Kostnadsbilden för välfärdstekniken är svår att beräkna för en längre tidsperiod, eftersom såväl produktutveckling och prisbild som efterfrågan förändras mycket snabbt. Sannolikt kommer kunder redan om några år efterfråga och förutsätta att kommunen erbjuder moderna tekniska lösningar i en helt annan utsträckning.
Införandet av välfärdsteknik ska ses som ett komplement och inte en ersättning till den traditionella vården och omsorgen.
Ett mål med användningen av välfärdsteknik på samhällsnivå är högre kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen. Demografin och utmaningen med en åldrande befolkning där färre ska ta hand om fler kräver en utveckling av verksamheten.
6.2 Framtiden
Successivt införande av välfärdsteknik är att föredra eftersom utvecklingstakten är mycket hög. Det är nödvändigt att fortsätta följa de involverade myndigheternas arbete med etik och säkerhetsfrågor, följa vad som sker på marknaden och också inom andra kommuner för att därefter anpassa planeringen och det fortsatta införandet.
Inom några år kommer kommunerna med största sannolikhet att överta hemsjukvården och det kommer att påverka området välfärdsteknik i hemmet. Vid nybebyggelse är det viktigt att det finns ändamålsenlig infrastruktur, t ex. internetåtkomst i alla lägenheter.
