BUDGET MED
VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH EKONOMISK PLAN
2015–2017
Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11-19
Innehållsförteckning
1 Politisk inriktning för budgetåret ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 1
1.3 Utbildning... 1
1.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 2
1.5 Miljö och samhällsutveckling ... 2
1.6 Kommunikation ... 3
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation ... 4
2.1 Samhällsekonomin ... 4
2.2 Kommunernas ekonomi ... 5
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen ... 5
2.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013 ... 7
2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden... 8
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016... 9
3 Bostadsbyggande och befolkning ... 10
3.1 Bostadsbyggande ... 10
3.2 Befolkningsutveckling ... 10
4 Fokusområden och mål ... 12
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 12
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 13
4.3 Utbildning... 13
4.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 14
4.5 Miljö och samhällsutveckling ... 14
4.6 Kommunikation ... 15
5 Resultatbudget ... 16
6 Kommentarer till resultatbudget ... 17
7 Balansbudget ... 19
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
8 Kassaflödesanalys ... 20
9 Finansiering ... 21
9.1 Skattesats ... 21
9.2 Utjämning och fastighetsavgift ... 21
10 Utdelning från kommunala bolag ... 21
11 Finansiella mål ... 22
12 Driftbudget ... 23
13 Investeringsbudget ... 24
14 Nämnderna ... 25
14.1 Kommunstyrelsen ... 26
14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 28
14.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 30
14.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 33
14.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 36
14.6 Socialnämnden ... 39
14.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 41
14.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 43
14.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 45
14.10 Rösjöstyrelsen ... 48
14.11 Överförmyndarnämnden ... 49
15 Regler för nämndernas budget för verksamhetsåret 2015 ... 51
15.1 Regler vid avvikelse från tilldelad budget ... 51
15.2 Regler för investeringar ... 51
15.3 Regler för beslut med ekonomiska konsekvenser ... 52
1
1 Politisk inriktning för budgetåret
1.1 Inledning
Sollentuna är en välmående och växande kommun där invånarna kan utvecklas efter sin egen förmåga.
Skattesatsen är en av de lägsta i landet och kommunen har inga lån. Vi tar ansvar för ekonomin och de engagerade medarbetarna bidrar starkt till att utveckla verksamheten.
Det finns en stor risk att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen kommer att genomdriva förändringar i skatteutjämningssystemet, vilket kommer att påverka Sollentuna avsevärt. Av den
anledningen är vi försiktiga med extra satsningar i den kompletterande budgeten. I den kompletterande budgeten gör majoriteten endast de nödvändiga satsningar som behövs i vår växande kommun.
För oss är det viktigt att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. De ökade kostnaderna i skatteutjämningssystemet understryker vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet är att höja kvaliteten för varje använd krona. För att höja kvaliteten i det interna arbetet, såväl inom kommunens verksamheter som i samarbete med dess bolag, är det nödvändigt att införa strategiska funktioner för att kunna följa upp beslut samt effektivisera och samordna aktiviteter. Vidare är det viktigt med kvalitativa omvärldsanalyser för att lära av andra kommuner samt uppnå eventuella samordningsvinster. För att upphandlingar ska ge rätt kvalitet till rätt pris kommer vi att förstärka detta arbete.
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunen ska fortsätta att förbättra samarbetet med näringslivet. Det ska vara än mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och expandera i Sollentuna. Kommunen ska erbjuda god service till företagen, vilket även ska komma kommuninvånarna till del. Vårt mål är att Sollentuna ska klättra till plats ett från plats två när Svenskt näringsliv 2015 rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.
Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller arbete ska ges stöd för att komma i egen försörjning. Arbete är det viktigaste verktyget i kampen mot utanförskap. Kommunen kommer att se över samverkansmöjligheter med andra aktörer för att minska risken att en person faller mellan stolarna.
De särskilda satsningarna på sommarjobb kommer att fortsätta och vi ska medverka till att öka antalet praktikplatser för ungdomar. Ingen ungdom ska vara utanför samhället.
Sollentuna kommun ska kontinuerligt utveckla förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Vi vill implementera yrkesintroduktionsavtal för unga arbetslösa. Detta skulle inte enbart minska arbetslösheten bland unga utan även bidra till att säkra kommunens
kompetensförsörjning.
1.3 Utbildning
De utbildningsverksamheter som erbjuds i Sollentuna håller hög kvalitet och vi är en av Sveriges bästa skolkommuner. Det till trots så finns det förbättringspotential. Skillnaderna mellan pojkar och flickor och mellan skolor måste minska och det är viktigt att varje elev utvecklas och utmanas efter sin egen förmåga.
En framgångsrik skolgång är avgörande för ett fortsatt gott liv. Det är särskilt viktigt att Sollentuna fortsätter arbetet med att säkra en god skolgång för de placerade barn och unga som samhället har tagit över ansvaret för.
Satsningen på lärarna fortsätter. Lönerna höjs, såväl inom grundskolan som gymnasiet, och
karriärtjänsterna blir fler. Sollentunas skolor är och ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som erbjuder höga och individuellt anpassade löner samt karriär- och utvecklingsmöjligheter.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
Förskolans och skolans lokaler är barnens och personalens arbetsplats och arbetsmiljön ska vara god.
Sollentuna har de senaste åren gjort stora investeringar för att förbättra skollokalerna. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som vi planerar byggnation av nya förskolor och skolor.
IKT är en naturlig del av det moderna samhället och det är viktigt att utbildningsverksamheterna är en del av utvecklingen. Utvecklingspotentialen på detta område är stort och Sollentuna ska gå i täten.
För att underlätta elevers val av gymnasial utbildning och framtida karriärval ska studievägledningen stärkas. Elever behöver bland annat få ökad kunskap och förståelse om olika yrken.
Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg. Det är dock viktigt att de elever som av olika anledningar inte lyckas med det ges möjlighet att läsa upp sina betyg. Ungdomar ska även kunna komplettera sina betyg för att uppnå högskolebehörighet. Det ska även vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös. Målet ska alltid vara att insatserna ska leda till att personen i fråga får arbete.
I den kompletterande budgeten väljer majoriteten att stärka skolpengen med 4 miljoner kronor.
1.4 Förebyggande insatser och omsorg
Majoriteten kan konstatera att ärendebelastningen på socialkontoret ökar. Det är viktigt att barn som inte har det bra uppmärksammas och att anmälaningar görs och det är kommunens skyldighet att snabbat hantera anmälningarna så att barn som behöver stöd får det snabbt. Av den anledningen avsätter majoriteten 3 miljoner kronor så att nödvändiga personalförstärkningar kan göras.
Kommunens samtliga verksamheter ska arbeta för att fånga upp personer som behöver hjälp. Inte minst förskolan och skolan, som dagligen träffar barn och föräldrar, fyller en viktig funktion i detta arbete. I övrigt fortsätter arbetet med att stärka och utveckla de förebyggande insatserna, bland annat stödet till föräldrar. Fokus ska bland annat ligga på att förstärka samarbetet mellan kommunens verksamheter.
Därutöver förstärker vi stödet till föreningar som ett komplement till kommunens verksamheter.
Barn och unga förtjänar att må bra. Elevhälsan har till uppgift att hjälpa de elever som behöver stöd och det arbetet kan aldrig bli för omfattande. Mobbning ska inte förekomma i Sollentunas skolor.
Fritidsverksamhet är viktig för alla barn och ungdomar. Samverkan med den ideella sektorn är betydelsefull. Vi fortsätter att planera och bygga idrottshallar för skolan och föreningslivet. Inte minst för personer med funktionsnedsättningar är det angeläget att hitta former för att stödja deras
fritidssysselsättning, gärna i samverkan med andra kommuner i regionen. Dialogen med barn och ungdomar i kommunen ska utvecklas.
Den sociala samvaron är även viktig för äldre som ofta drabbas av ensamhet. Ett varierat utbud av aktiviteter är en viktig del av det förebyggande arbetet.
Arbetet med att förbättra kvalitén i omsorgen ska fortsätta. Det handlar dels om att utveckla
upphandlingsarbetet, skärpa uppföljningen samt att stärka samverkan med kommunens utförare och andra aktörer. Omvärldsbevakning är viktig för att stärka omsorgsverksamheten.
Sollentuna har inlett ett dialogarbete som syftar till att ta fram hur framtidens boenden för seniorer ska se ut. Det är viktigt att ta hjälp av de som ska bo i boendena för att skapa rätt bostäder.
Utanförskap ska brytas! Alla behövs och är en resurs. I samverkan med kommuninvånare, föreningar, myndigheter med flera ska Sollentuna kommun ta ett ökat ansvar i detta arbete. Kommunen fortsätta prioritera trygghetsskapande insatser.
3
väl utbyggd fjärrvärme. Den ökade tätheten i bebyggelsen med kortare avstånd mellan boende, service och arbetsplatser underlättar också för invånarna att gå eller cykla. Genom ökade investeringar i
cykelnätet är det vår ambition att cyklandet ska öka till minst 20 procent av resorna år 2030 från dagens 7 procent. Vi förstärker nu satsningen på nya cykelstråk.
Den fortsatta utbyggnaden ska främst ske i redan ianspråktagna miljöer kring pendeltågsstationerna och stor vikt ska läggas vid att tillkommande bebyggelse stödjer våra ambitioner att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Sollentuna har ambitiösa planer för nybyggnation. Målet är att 300-500 bostäder ska byggas i Sollentuna varje år.
Med etableringen av ett reservat i Tegelhagsskogen understryker vi tydligt värdet av att bevara gröna områden obebyggda. Kommunens fyra naturreservat ska vårdas med en hög ambitionsnivå och göras mer tillgängliga för alla. Ambitionen är att mer grönytor ska göras tillgängliga för kommuninvånarna.
Arbetet med den urbana grönstrukturen ska fortsätta med full kraft och ett grannlaga arbete kommer att göras med en kartering av grönytornas lämplighet för olika typer av understödjande och reglerande ekosystemtjänster. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning i takt med att bebyggelsen växer. Vi är redo att anta den utmaningen.
Det ska vara en god medborgardialog med kommunens invånare när planen om urban grönstruktur tas fram. Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis viktigt. Sollentuna kommer därför fortsatt att föra en aktiv dialog med statliga och kommunala aktörer på miljöområdet. Även samarbetet genom de olika organisationer för vattensamverkan som Sollentuna kommun ingår i, är prioriterat. Därtill fortskrider arbetet för att utveckla kommunens egen vattenvård.
1.6 Kommunikation
Ett viktigt område att fortsätta utvecklingen av är e-tjänster och dialogen som arbetsform. Särskilt betydelsefull är dialog när det gäller stadsbyggnadsfrågor. För att det ska finnas en god kunskap och insyn hos invånarna om vad som händer i kommunen och varför det händer måste dialogen föras med uthållighet och vara tydlig. Med dialogen som arbetsmetod ökar vi graden av inkludering.
Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunen vilket ärende det än gäller om man som invånare har en fråga, synpunkt eller behov av hjälp. En fortsatt utveckling av Kontaktcenter är ett prioriterat område. Tillgängligheten ska stärkas ytterligare genom ett ökat utbud av tjänster på kommunens hemsida.
Den interna kommunikationen är likaledes central. Kommunen är Sollentunas största arbetsgivare och varje medarbetare ska betraktas som en ambassadör för sin arbetsplats. Välinformerade anställda blir en kanal för att kommunicera beslut och mål som fattats av kommunledningen. För att man ska kunna känna delaktighet och inflytande är den interna kommunikationen väsentlig. Det ställs därför höga krav på ledarskapet inom kommunens alla verksamheter för att detta ska förverkligas.
Douglas Lithborn (M) Anna-Lena Johansson (FP) Magnus Ramstrand (KD)
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation 2.1 Samhällsekonomin
Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att en konjunkturell återhämtning har inletts, men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka tillväxt. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik.. De senaste årens svaga
internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av vikande utländsk efterfrågan. Krisernas natur har också bidragit till en betydande osäkerhet vilken fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. Trots låga räntor och en expansiv finanspolitik befinner sig svensk ekonomi fortfarande fem och ett halvt år efter finanskrisens utbrott i lågkonjunktur. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållandevis väl. Den positiva utvecklingen av sysselsättningen har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Jämfört med konjunkturnedgången 2001–2005, då också arbetslösheten steg med närmare 2 procentenheter, har utvecklingen mellan 2008 och 2013 varit betydligt bättre med avseende på sysselsättning och skatteunderlag.
Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden förefaller goda. En anledning är att tillväxten i omvärlden får bättre fart. Sverige är en liten, starkt utlandsberoende ekonomi. Konjunkturförstärkningen i omvärlden ger därför ett påtagligt bidrag till den svenska ekonomin. Särskilt stor betydelse har det att tillväxten i Europa och inte minst i våra nordiska grannländer tar ett avgörande kliv framåt. Efter två år med en i stort sett oförändrad export beräknas den svenska exporten öka med 5,4 respektive 6,4 procent 2015 och 2016. I ett historiskt perspektiv är detta inga höga tillväxttal, men de innebär ändå en avsevärd skillnad mot ett tillstånd med nolltillväxt.
Parallellt med att förutsättningarna för exportindustrin stärks vänder också näringslivets investeringar upp. Även hushållens konsumtionsutgifter får bättre fart och under nästa år sker en påtaglig nedgång i hushållens höga sparande. SKL bedömer att BNP, kalenderkorrigerat, växer med cirka 3 procent både i 2015 och 2016. Den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Läget på arbetsmarknaden förbättras dock relativt svagt. Den förbättring som ändå sker har en positiv inverkan på skatteunderlaget.
SKLs bedömning är att skatteunderlaget i reala termer växer med 1,8 procent i år och med 2,1 procent 2015. I båda fallen är det en bra bit över trendmässig tillväxt. I kalkylen som gjorts för åren 2016 och 2017 förutsätts den svenska ekonomin fortsätta att utvecklas mot konjunkturell balans. En viktig förutsättning är att den internationella utvecklingen förblir positiv samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter och företagens investeringar fortsätter växa i relativt snabb takt. Även
kommunsektorn bidrar till återhämtningen i svensk ekonomi med en kostnadsvolym som växer omkring 2 procent årligen.
De relativt ljusa konjunkturutsikterna för svensk ekonomi kommer enligt SKLs bedömning att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det i ingångsskedet finns gott om ledig personell kapacitet i många företag.
Sysselsättningen kommer att öka gradvis och arbetslösheten minskar relativt långsamt. Mot slutet av 2015 är bedömningen att arbetslösheten sjunkit till 7,4 procent. SKLs bedömning är att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av2017. Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent
5 SKL:s bedömning av den svenska ekonomin
Procentuell förändring om inte annat anges
2012 2013 2014 2015 2016 2017
BNP 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7
Sysselsättning, timmar 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8
Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6
Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7
Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 -0,1 1,3 2,7 3,4
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, okt 2014.
2.2 Kommunernas ekonomi
Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med ett resultat 2014 för kommunerna på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag.
Flera kommuner än beräknat har aviserat skattehöjningar inför 2014. sammanlagt höjer 23 kommuner skattesatsen medan 7 sänker. Medelskattesatsen ökar med 3 öre.
SKL:s skatteunderlagsprognos april 2014 Procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 2016 2017
SKL, okt 2014 4,0 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Kommunernas resultat uppgick till 15,7 miljarder 2013. Det motsvarar drygt 3,5 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.
För 2014 kommer kommunernas intäkter att öka svagare än de senaste åren. När skatteunderlaget återhämtar sig 2015 och åren framåt tack vare en allt starkare arbetsmarknad förbättras resultatet.
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Nuvarande system har gällt sedan 1 januari 2005. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar:
inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting.
Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga
skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Ny kostnadsutjämning och sänkt inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting fr.o.m. 2014
Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna träder i kraft 2014.
När det gäller de stora dragen innebär inte förändringen någon omläggning i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringen innehåller ett antal större justeringar av kostnadsutjämningen främst i delmodellen för förskola och pedagogisk omsorg och individ- och familjeomsorg. För Sollentuna innebär förändringen ett försämrat utfall med sammanlagt ca 1 941 kronor per invånare.
Inom inkomstutjämningen justeras ”marginaleffekten” genom en sänkning från 85 till 60 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de tolv kommuner1 och ett landsting (Stockholms läns landsting) vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets
medelskattekraft. För Sollentuna innebär förändringen ett förbättrat utfall med sammanlagt ca 955 kronor per invånare.
Totalt för Sollentuna motsvarar förändringen i inkomst- och kostnadsutjämningen en försämring med ca 70 miljoner kronor
För kommuner som får en negativa förändringarna införs förändringen successivt under högst sex år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år.
I regeringens förslag till budgetproposition för 2015 föreslås inte några förändringar i den nyligt förändrade inkomstutjämningssystemet för år 2015. Regeringen avser dock se över nuvarande system inför 2016.
7
2.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013
Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2009 till 2013 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.
Årets resultat före extraordinära som andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 2009-2013, procent
Resultatet för 2013 exklusive realisationsvinster visar ett överskott på 76,7 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Det prognostiserade resultatet är på en sådan nivå att det egna kapitalet
värdesäkras och att det finansiella målet är uppfyllt.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2009 – 2013, procent
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2012, procent
Sollentuna kommun har en god soliditet. De senaste åren har soliditeten öka något. Detta hänger samman med positiva resultat för kommunen de senaste åren, se figur 3.
Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper, se figur 4.
2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden
Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god
9
• Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en bättre ekonomisk utveckling de närmaste åren.
Skatteintäkterna har efter den senaste prognosen i oktober 2014 ökat med ca 100 miljoner kronor för respektive år 2015 och 2016, se tabellerna nedan (i prognoserna ingår även den kommunala
fastighetsavgiften).
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Enligt den senaste skatteprognosen kommer Sollentuna att klara resultatmålet för 2014 – 2015.
3272,4 3271,9 3310,0 3319,1
3316,0 3346,2 3371,9
3000,0 3100,0 3200,0 3300,0 3400,0 3500,0
Plan 2015 2013-06-17 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14 2014-04-29 2014-10-24
Skatteprognoser för 2015 (SKL) i mkr
3391,8 3391,3
3436,9 3443,7 3432,6 3466,7 3489,9
3000,0 3100,0 3200,0 3300,0 3400,0 3500,0 3600,0
Plan 2016 2013-06-17 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14 2014-04-29 2014-10-24
Skatteprognoser för 2016 (SKL) i mkr
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
3 Bostadsbyggande och befolkning 3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Plan- och exploateringsutskottet fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.
2014 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott på knappt 6000 nya bostäder i Sollentuna, varav Sollentunahem ska bygga ca 800. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus. Till bostadsantagandet har därefter tillförts en uppskattning gällande styckebyggen.
3.2 Befolkningsutveckling
Under år 2013 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 1 286 personer från 66 859 till 68 145 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,9 procent.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antagande om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
11
Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med runt 14 000 personer mellan år 2013 och 2023 vilket är en ökning med 22 procent. År 2023 beräknas antalet invånare vara knappt 83 000.
Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2017 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett relativt stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.
Under perioden fram till 2023 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för riktigt små barn, tonåringar samt för personer i åldrarna 25-40 år, 50-65 år och 75-80 år.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
4 Fokusområden och mål
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter.
Fokusområdet Ansvarsfull ekonomisk politik har fram till och med 2014 varit ett av flera fokusområden med kommunövergripande mål och därtill hörande åtaganden. Från och med 2015 innehåller
Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten
prognossäkerhet och budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.
Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de
kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.
Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar
attraktiva arbetserbjudanden.
13
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.
Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser.
Särskilt fokus ska läggas på att:
• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten
• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag
Mål 2 Fler i arbete
Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.
Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.
För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
4.3 Utbildning
Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.
Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.
FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.
En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
4.4 Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.
Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.
Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
4.5 Miljö och samhällsutveckling
Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö
En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och
resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.
Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.
Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.
Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser
Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.
Vi ska minska utsläppen av växthusgaser i kommunens verksamheter samt skapa förutsättningar för invånare och verksamma att minska utsläpp av växthusgaser.
Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.
15
4.6 Kommunikation
Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.
Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter behövs bra vägledning för att göra sina val.
Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
5 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, fastighetsavgift, inkomst- och
kostnadsutjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.
Resultatbudget 2014–2017, miljoner kronor
Budget
2014
Budget 2015
Plan 2016 Plan 2017
Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3 302,7 -3 420,5 -3 554,8
Avskrivningar -92,0 -96,0 -96,0 -96,0
Verksamhetens nettokostnader -3 208,5 -3 398,7 -3 516,5 -3 650,8
Skatteintäkter 3 055,5 3 220,5 3 386,0 3 548,5
Kommunal fastighetsavgift 96,7 102,0 102,0 102,0
Generella statsbidrag och utjämning 25,7 49,4 1,9 -43,3
Finansiella intäkter 66,3 65,0 65,0 65,0
Finansiella kostnader -4,0 -5,0 -6,0 -6,0
Årets resultat 31,8 33,1 32,4 15,4
17
6 Kommentarer till resultatbudget
I tabell 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Under benämningen KS oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. Den tänkta fördelningen av de bundna medlen presenteras i tabell 2. I budget fram till och med 2013 avsattes en buffert som främst skulle användas om skatte- intäkter och/eller finansnetto försämrades under budgetåret. För perioden 2015-2017 har inte några medel avsatts för detta.
I tabell 3 avseende skatteintäkter med mera är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,10 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2014-10-24.
Inkomst- och kostnadsutjämningen avser omfördelning mellan landets kommuner.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via
inkomstutjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet.
Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivå får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi.
De finansiella posterna i tabell 4 avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser administrativa kostnader samt så kallad finansiell pensionskostnad, vilken är en ränteberäkning på pensionsskulden.
Tabell 1 Verksamhetens nettokostnader
Budget 2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Nämnderna
Preliminärt budgetförslag -3 162,2 -3 345,1 -3 389,0 -3 435,9
Pris- och lönereserv -67,3 -139,5
Kapitaltjänstkostnader 128,2 141,0 141,0 141,0
Pensioner -63,0 -71,5 -74,7 -74,5
(utöver det som påförts verksamheterna)
Övrigt
KS oförutsedda *) -19,5 -27,1 -30,5 -21,0
Osäkerhetsfaktorer -25,0
Buffert/täckning av underskott 0,0 0,0 0,0 0,0
Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3 302,7 -3 420,5 -3 554,8
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
Tabell 2 Kommunstyrelsens oförutsedda Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017 Bundna medel
- UAN, Yrkesvux -4,0 -4,0 -4,0
- UAN, Unga utanför -2,0 -2,0 -2,0
- KFN, Friidrottshall ökad kostnad -10,0 -10,0
- KFN, 2 st. nya idrottshallar -1,0 -2,5 -5,0
Summa bundna medel -7,0 -18,5 -21,0
Ospecificerade medel -20,1 -12,0 0,0
Summa KS-oförutsedda -27,1 -30,5 -21,0
Tabell 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Budget 2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Kommunalskatt 3 055,5 3 220,5 3 386,0 3 548,5
Summa skatteintäkter 3 055,5 3 220,5 3 386,0 3 548,5
Kommunal fastighetsavgift 96,7 102,0 102,0 102,0
Inkomstutjämning -279,6 -185,9 -196,1 -205,6
Kostnadsutjämning, exkl eftersläpningsersättning
342,1 206,5 208,9 211,1
Regleringsbidrag/-avgift -3,9 12,6 -5,4 -24,7
Införandebidrag 51,7 30,4 12,2
LSS-utjämning -33,0 -35,5 -35,9 -36,3
Summa statsbidrag och utjämning 25,7 49,4 1,9 -43,3
Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3 177,9 3 371,9 3 489,9 3 607,2
Tabell 4 Finansiella poster Budget 2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Utdelning, AB Sollentunahem 16,0 16,0 16,0 16,0
Extra utdelning, AB Sollentunahem 6,5 8,0 8,0 8,0
Utdelning, Sollentuna Energi AB 24,0 24,0 24,0 24,0
Avkastningar och övriga intäkter 19,8 17,0 17,0 17,0
Summa finansiella intäkter 66,3 65,0 65,0 65,0
19
7 Balansbudget
Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på
bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.
Balansbudget 2014–2017, miljoner kronor
Budget 2014 Budget 2015
Plan 2016 Plan 2017
Tillgångar
Anläggningstillgångar 3 940 4 298 4 809 4 992
Omsättningstillgångar 500 357 33 30
Summa tillgångar 4 440 4 655 4 842 5 023
Eget kapital, avsättning och skulder
Eget kapital 3 704 3 810 3 842 3 858
Avsättningar 205 223 228 233
Långfristiga skulder 33 33 33 33
Kortfristiga skulder 498 589 739 899
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
4 440 4 655 4 842 5 023
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
8 Kassaflödesanalys
Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.
Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,
investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.
Enligt budgeten kommer kommunen ha negativa likvidamedel i slutet av 2015, 2016 och 2017.
Likviditeten påverkas av när i tiden som investeringar framförallt i fastigheter samt i
exploateringsverksamheten görs. När medel behöver tas i anspråk kan likvida medel hämtas från kommunens långsiktiga placeringar. Plan 2017 redovisar över en miljard kronor minus i likvida medel, vilket skulle innebära att Sollentuna kommun behöver låna för att klara de budgeterade investeringarna.
Kommunens mål med en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter kommer inte att nås under perioden utan varierar mellan minus 5 procent och minus 27 procent. Målet kan uppnås genom att flytta pengar från långfristiga placeringar samt att ta upp långfristiga lån.
Kassaflödesanalys 2014–2017, miljoner kronor
Budget
2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Den löpande verksamheten 153 94 131 117
Investeringsverksamheten -502 -642 -597 -269
Finansiering
Årets kassaflöde -349 -548 -466 -152
Likvida medel vid årets början 33 125 -422 -888
Likvida medel vid årets slut -316 -422 -888 -1 040
21
9 Finansiering
9.1 Skattesats
Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2014 till 18,10 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,27 respektive 20,65.
Kommunal skattesats 2014, kronor
Riket Länet Sollentuna
Kommun 20,65 18,27 18,10
Landsting 11,20 12,10 12,10
Summa 31,85 30,37 30,20
För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 18 miljoner kronor. Kommunens
skattekraft för taxeringsåret 2013 beräknas uppgå till 236 795 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 185 792 kronor per invånare.
9.2 Utjämning och fastighetsavgift
Kommunerna erhåller sedan 2008 intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via utjämningssystemet där det sker en omfördelning av resurser mellan kommunerna.
Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden 2015 till 2017 tar sin utgångspunkt i beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget
2015
Plan 2016 Plan 2017
Kommunal fastighetsavgift 102,0 102,0 102,0
Statsbidrag och utjämning 49,4 1,9 -43,3
Totalt 151,4 103,9 58,7
10 Utdelning från kommunala bolag
Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2014 beräknas uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning.
Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2014 beräknas uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas till 24 miljoner kronor. Av beloppet avser 8 miljoner kronor finansiering för boendesamordnare, tryggt och snyggt samt social projekt enligt § 5 i Lag om
allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. ”Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar”:
Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
11 Finansiella mål
Enligt Kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har valt tre finansiella mål vilka beskriver det
finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan.
Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Målet garanterar en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott. För 2015 innebär målet ett positivt resultat på minst 33 miljoner kronor.
I tabellen redovisas budgetens olika andelar av kommunens samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. För 2014 uppnås målet om värdesäkring. För 2016 och 2017 är resultatnivå inte tillräckligt hög för att målet ska vara uppnått.
Resultatmål för 2015–2017, uttryckt som andel av kommunen samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning.
Mål Budget 2015
Plan 2016 Plan 2017
Verksamheten -99,0% -98,0% -98,0% -98,5%
Avskrivningar -3,0% -2,8% -2,8% -2,7%
Finansnetto 3,0% 1,8% 1,7% 1,6%
Värdesäkring eget kapital -1,0% -1,0% -0,9% -0,4%
Summa -100% -100% -100% -100%
Kommunens soliditet bör inte understiga 75 procent exklusive de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser
Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent.
Soliditetsmål för 2015–2017
Mål Budget
2015
Plan 2016 Plan 2017
Soliditet exkl pensionsåtaganden 75% 82% 79% 77%
Kommunens likviditet (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
Måttet visar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kommunen ska ha en god betalningsberedskap och därmed undvika nyttjande av krediter. Likviditeten bör därför inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditetsmålet kommer inte att nås under perioden se kassaflödesanalysen (kap 8).
23
12 Driftbudget
Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2015 avser budget medan hela
treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar.
Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check och peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.
Internräntan uppgår fr.o.m. budget 2014 till 2,0 procent.
Driftbudget per nämnd 2014–2017, miljoner kronor
Budget
2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Kommunstyrelsen -164,3 -171,1 -169,8 -168,8
Barn- och ungdomsnämnden -1 419,2 -1 513,4 -1 539,1 -1 565,8 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-295,1 -309,4 -314,9 -322,5
Vård- och omsorgsnämnden -820,4 -857,5 -869,6 -883,3
Socialnämnden -246,7 -257,2 -257,2 -257,2
Kultur- och fritidsnämnden -117,6 -122,8 -125,2 -125,0
Miljö- och byggnadsnämnden -18,8 -19,0 -19,0 -19,0
Trafik- och fastighetsnämnden -74,9 -89,5 -89,0 -89,0
Rösjöstyrelsen 0,1 0,1 0,1 0,1
Överförmyndarnämnden -5,3 -5,4 -5,4 -5,4
Summa -3 162,2 -3 345,1 -3 389,0 -3 435,9
Pensionskostnader -59,0 -71,5 -74,7 -74,5
Avgår internränta 44,0 45,0 45,0 45,0
Kommungemensamma poster* -77,0 -27,1 -97,8 -185,5
Totalt -3 254,2 -3 398,7 -3 516,5 -3 650,8
*) Specifikation av kommungemensamma poster
Pris- och lönereserv 0,0 -67,3 -139,5
Volymer 0,0 0,0 0,0
Osäkerhetsfaktorer 0,0 0,0 -25,0
Buffert -15,0 0,0 0,0 0,0
KS oförutsedda, bundna medel -39,7 -7,0 -18,5 -21,0
KS oförutsedda, ospecificerade -22,3 -20,1 -12,0 0,0
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
13 Investeringsbudget
Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska
specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit).
Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.
Investeringsbudget per nämnd 2014–2017, miljoner kronor Budget
2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Kommunstyrelsen -2,2 -2,2 -2,2 -2,2
Exploateringsverksamheten -68,6 -208,4 -156,1 74,9
Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0 -8,0 -8,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-1,4 -1,4 -1,4 -1,4
Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -3,7 -3,7 -3,7
Socialnämnden -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Kultur- och fritidsnämnden -2,9 -2,9 -1,7 -1,7
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0 -2,0 -2,0
Trafik- och fastighetsnämnden -412,2 -412,1 -421,0 -324,2
Rösjöstyrelsen -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa -502,0 -641,7 -597,1 -269,3
25
14 Nämnderna
Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds budgetförutsättningar för åren 2015–2017.
För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.
För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.
I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag från fullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2015.
I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret. I avsnittet, ”Kommentarer till resultatbudget”, finns tabell 2 som anger nämnd samt preliminärt belopp för aktuell satsning.
Godkänt dokument, 2014-11-18, Katarina Kämpe
14.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen Budget
2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Nettoanslag, tkr -164 321 -171 072 -169 772 -168 772
Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200 -2 200 -2 200
14.1.1 Nämndens ansvar
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna
kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.
14.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget
Kommunstyrelsens budgetram 2015 utökas med 6,8 miljoner kronor netto. Tillförda medel uppgår till 24,4 miljoner kronor men p.g.a. att medel för IT-satsningar minskar samt att medel för genomförande av allmänna val 2014 tas bort blir nettot betydligt lägre.
Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid kommunledningskontoret motsvarande 4,0 miljoner kronor tillförs 2015. Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vardera året övergår till att finansieras av avgångar. Plan- och exploateringsavdelningen tillförs 1,6 miljoner kronor motsvarande två tjänster. Upphandlingsverksamheten tillförs 0,8 miljoner kronor motsvarande en tjänst. Medel (0,7 mkr) för införande av läsplattor tillförs. Satsningen innebär att samtliga förtroendevalda kommer att utrustas med en Ipad. I övrigt tillförs 0,2 miljoner kronor för ökning av bidraget till nyföretagarcentrum och 0,2 miljoner kronor för införande av tjänstecyklar. Medel för tjänstecyklar beviljades från kommunstyrelsens oförutsedda 2014 och blir fr.o.m. 2015 en permanent nivåhöjning. För 2015 anslås 0,3 miljoner kronor för framtagande av en problemanalys för projektet Ökad trygghet.
Under 2015 fortsätter avvecklingen av interndebitering av vissa administrativa tjänster mellan
förvaltningarna. Kommunstyrelsens anslag kommer därför att minskas med angivet belopp (2,1 mkr) i tabellen på nästa sida.
För att finansiera den nya stadsbyggnadsnämnden tillförs 0,5 miljoner kronor avseende konferenser, medborgardialog mm. Medel för ökade politikerkostnader (KF, KS, STBN) tillförs med 2,1 miljoner kronor. En miljon kronor tillförs för en kvalitetshöjning av verksamheten vid kontaktcenter. Medel (1,2 mkr) tillförs för inrättandet av en tjänst som fastighetsstrateg. Brottsförebygganderådet flyttas över till socialnämnden.
Ingen generell pris- och lönekompensation för 2015 ingår i nämndens nettoanslag.
14.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2015
Nedan redovisas uppdrag från fullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till fullmäktige under 2015.
