!
Högskoleexamen i textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning Textilhögskolan
2013-06-13 Rapportnr: 2013.10.8
TexTV
Förord
Arbetet togs an med nyfikenhet och viljan att fördjupas inom ett kunskapsområde som är nytt för samtliga författare. Möjligheten att ta fram en produkt genom att
kombinera nya kunskaper för oss om antenner med våra tidigare kunskaper inom det textila området kändes väldigt spännande. Med Teracom Group i ryggen och chansen att få visa upp produkten för en eventuell kund, Boxer Danmark, var valet av arbete givet och motivationen höjdes ytterligare.
Författarna vill tacka Per Wiklund på Teracom Group för att ha delgett projektet och för det stöd som har givits under arbetsgången. Författarna vill även tacka Lotta och Tomas Norrman för stort stöd och god hjälp under konstruktionen av de olika
prototyperna. Sven-Erik Hänel har bidragit med ovärderlig kunskap inom det tekniska området, tack. Ytterligare ett tack riktas mot Siw Eriksson för stödet som handledare under skrivprocessen.
Göteborg, juni, 2013
TexTV
3!
Abstract
The purpose of this report is to examine whether it is possible to integrate an indoor antenna with a textile material.
The report is based on a design brief from the company Teracom Group, which is part of the campaign, "The Optimal Indoor Antenna". The problem encountered is that Boxer Denmark considers that the Danish population does not believe that the existing indoor antennas are sufficiently aesthetically pleasing.
This problem has been researched around through literature studies, observational studies, materials- and design studies and product development. This has resulted in an indoor antenna which in most tests have shown satisfactory results. The antenna is inspired by the scandinavian design heritage.
The product is designed like a sphere and made of felted wool with a base of oak. The materials are strongly connected to the source of inspiration and the design as well. The report notes that it is possible to develop a well-functioning indoor antenna with a textile material as a basis.
Keywords
Sammanfattning
Syftet med denna rapport är att undersöka om det går att integrera en inomhusantenn i ett textilt material.
Rapporten utgår från en design breif från företaget Teracom Group som är en del av kampanjen “The Optimal Indoor Antenna”. Problemet som uppstått är att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga
inomhusantennerna är tillräckligt estetiskt tilltalande.
Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling. Detta har resulterat i en inomhusantenn som under flertalet tester har påvisat tillfredställande resultat. Antennen är inspirerad av det skandinaviska designarvet.
Produkten är utformad likt ett klot och tillverkat av tovad ull med en bas av ekträ. Materialen är starkt kopplade till inspirationskällan och formspråket likaså.
Rapporten konstaterar att det är möjligt att utveckla en väl fungerande inomhusantenn med ett textilt material som grund.
Nyckelord
TexTV 5!
Innehållsförteckning
1. Inledning 7 2. Bakgrund 8 2.1 Problemformulering 9 2.2 Syfte 9 2.3 Frågeställning 9 2.4 Avgränsning 92.5 Mål för kampanjen ”The Optimal Indoor Antenna” 9
8.2 Litteratur 32
8.3 Uppslagsverk 33
8.4 Webbsidor 33
9. Bilagor 35
9.1 Bilaga 1 Optimal Indoor Antenna 35
9.2 Bilaga 2 Frekvenstabell 37
9.3 Bilaga 3 Formelsamling 42
9.4 Bilaga 4 Antenntest 1 och 2 43
TexTV
7!
1. Inledning
Elektronisk utrustning är idag ofta sammankopplat med en hård metall eller plastiga produkter, utan struktur och känsla för många konsumenter. Samtidigt blir den elektroniska utrustningen mer och mer en förlängning av oss själva och en naturlig komponent i vardagen.
De textila materialens egenskaper används mer och mer inom allt fler områden. Att kombinera det textila med den hårda elektroniska världen är en intressant tanke. Både elektronikbranschen och textilbranschen kan genom denna innovativa kombination erbjuda konsumenten något nytt och spännande.
En inomhusantenn är en produkt som placeras i en lägenhet eller ett hus och fångar upp de signaler som sänds ut från närliggande TV-master. Den signalen skickas sedan vidare till en mottagare som är kopplad till eller sitter i Tv:n. Mottagaren omvandlar signalen till bild och ljud av hög kvalitet (Severson, 2004).
Denna rapport beskriver arbetet att produktutveckla en textil inomhusantenn med en nyskapande design, att kombinera den hårda elektroniska världen med den mjukare textila. En ny typ av antenn som inte tidigare skådats på marknaden, både i material och i designspråk, med samma egenskaper av de antenner som idag finns på
2. Bakgrund
Boxer Danmark ägs av det svenska statliga företaget Teracom Group och levererar marksänd digital -TV till den danska marknaden sedan år 2006 och täcker in mellan 99,2-99,5 procent av landet (Boxer Danmark, 2013).
Teracom Group har nyligen investerat 5 miljoner kronor i ett eget projekt som innefattar flera nya slavsändare. Dessa är utplacerade på olika strategiska platser i centrala Köpenhamn. En slavsändare är en stor mast som sätts upp på ett tak, husvägg eller huvudmast. Den förstärker signalen så den att kan nå ner till markplan i
lägenhetshus. Boxer garanterar bild i lägenhetshus tio meter upp från markplan, i och med den nya slavsändaren ska det även bli möjligt att fler som bor längre ner i husen också får bild1 Sändarna är avsedda för att tillhandahålla Boxers kanalsortiment åt deras kunder med ökad kvalitet genom en förbättrad signalstyrka.
Marksänd digital-TV fungerar som så att antingen så får man bild eller så får man det inte (Severson, 2004). Kan signalen tas emot håller bilden och ljudet mycket hög kvalitet. Till följd av den ökade signalstyrkan vill Boxer vinna nya kunder. Genom den nya slavsändaren förväntar de sig att uppskattningsvis nå totalt cirka 266 000 hushåll. Tack vare detta blir antalet nya potentiella kunder cirka 7 000 - 10 000 personer (se bilaga 1).
Boxer levererar marksänd digital-TV vilket innebär att kunden måste ha en antenn för att kunna ta emot signalen som krävs för att få bild. I förlängningen innebär detta även att framför allt de kunder som bor i lägenhet måste ha en inomhusantenn. Boxer Danmark vill genom den nya investeringen vinna kunder som i dagsläget väljer en annan TV-lösning än deras. Många utav de hushållen som bor i lägenhet använder sig av kabel-TV. Även att få sina Tv-kanaler levererade genom bredband börjar bli allt vanligare.
En kampanj är planerad (se bilaga 1) till invigningen av den nya slavsändaren, det är tänkt att både ett kanalutbud och inomhusantenn ska ingå. Problemet som uppstod var det att enligt den danska populationen så kunde inte marknaden erbjuda tillräckligt !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
TexTV
9!
estetiskt tilltalande inomhusantenner. För att göra erbjudandet komplett vill Boxer även kunna erbjuda kunderna en antenn som är mer estetiskt tilltalande än de alternativ som finns på marknaden idag, därmed behövs det tas fram ett nytt alternativ.
2.1 Problemformulering: Problemet som uppstått är att Boxer Danmark anser
att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna är tillräckligt estetiskt tilltalande.2.2 Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka ifall det går att utveckla en
Tv-mottagarantenn integrerat med ett textilmaterial för inomhusbruk.2.3 Frågeställning: Hur går man tillväga för att kunna integrera en inomhusantenn
i ett textilt material? Hur fungerar en inomhusantenn?2.4 Avgränsning: Arbetet kommer fokusera på hårdvaran i första hand och
utelämna mjukvaran. En djupare materialstudie kommer inte genomföras. Produkt och produktionskalkyler och dess beräkningar kommer ej tas upp i rapporten.2.5 Mål för kampanjen ”The Optimal Indoor Antenna”
De konkreta målen med kampanjen “The Optimal Indoor Antenna” på direktiv från Boxer Danmark är följande(se bilaga 1).
1. Förbättra kundens användarupplevelse när det kommer till inköp, installation och användning av antennen, i förhållande till att om kunden hänvisades att köpa en generisk tredjeparts antenn från detaljhandeln’
2. Minska supportsamtal till kundservice till följd av färre bild och ljud fel. Återigen i förhållande till användningen av en generisk tredjeparts antenn från detaljhandeln
2.6 Design breif
Design breifen är framtagen tillsammans med ansvarig på Teracom Group Joakim Öhrstig2. Fullständig design breif ligger som bilaga 1.
• The Optimal Indoor Antennas initiativ syftar till att leverera en antenn i Boxers/PlusTVs varumärke, med en attraktiv design och konstruktionskvalitet samt mottagningsegenskaper som är optimerade för Teracom Group DTT distribution.
• Initiativet ska leda till en produkt med en komplett förpackning, även utformad present-box, snabbinstallationsguide och bruksanvisning. • Om avvägningar måste göras från ett mottagningsperspektiv (t.ex. olika
karaktäristiska frekvenser) ska de i första hand optimeras för Köpenhamnsområdet.
• Den primära strategin ska vara att hitta en befintlig inomhusantenn med de önskade egenskaperna (attraktiv design, god konstruktion och bra
mottagning), och det sekundära alternativet ska vara att utforma och tillverka en antenn från grunden.
• De tre övergripande kriterier som måste uppfyllas för en lyckad leverans till antennleverantören är:
1. En design som undertecknat godtas av Boxer DKs marknadsavdelning 2. En enhetskostnad som ligger inom de gränser som har inrättats av danska
Senior PMM
3. Tekniska specifikationer som uppfyller de krav som ställs av Teracom SE/DK Enligt punkt 1 är det Boxer DK som avgör vad som är tillräckligt estetiskt tilltalande. Konceptstudien ska vara färdigutvecklad i juni 2013(se bilaga 1).
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
TexTV
11!
3. Metod
Arbetet inleds med en marknadsgenomsökning av befintliga antenner genom att studera tillverkare och återförsäljares hemsidor.
Arbetet kommer även kräva en litteraturstudie av tryckta källor om antenner från böcker och internetkällor.
Insamling av empiriskt material om antenner genom personintervjuer med personal från Teracom Group och lärare på Textilhögskolan för att få en djupare insikt. Intervjuerna sker genom personliga möten.
Informationen analyseras och sammanställs fakta om frekvenser och våglängder i en tabell.
Litteraturstudier om skandinavisk design genom trycka källor.
Utföra en mindre textil materialstudie över lämpliga material som polyester, nylon och ull. Materialstudierna kommer även innebära en studie om tillverkningsmetoder, vävning, trikå, varptrikå och tovning.
Konstruera fysiska prototyper för test av signalmottagning. Metoden för konstruerandet och testerna beskrivs nedan.
Metod för framtagandet av Prototyper
Prototyperna baseras på kretskort plockade ur från befintliga produkter.
Prototyp 1
På det befintliga kretskortet löds en solid cirkulär koppartråd som ansluts till kontakterna på kretskortet. Bredvid limmas det på två ytterligare koppartrådar som inte ansluts till några kontakter.
Prototyp 2
Prototyp 3
Ull läggs i ett kar med varmt vatten och diskmedel och tovas sedan till ett klot. Vid lämplig storlek placeras den tvinnade koppartråden på samma vis som tidigare. Ytterligare ull tovas på och gör bollen något större. Koppartråden ansluts till kretskortet.
Slutprototyp
En låda anpassad för att innehålla kretskortet och fungera som stöd för Prototyp 3 konstrueras i ek som sedan oljas. Hål borras för antennkabel och strömkälla. Lådan limmas ihop och bollen fästs på lådan samtidigt som den kopplas till kretskortet.
Metod för tester av Prototyper och befintliga produkter
Antennen kopplas till en mottagarmodul som i sin tur är kopplad till en tv, beroende av antennmodell kopplas även en strömkälla till antennen. Antennen placeras i fönstret på en bestämd höjd. En automatisk kanalgenomsökning genomförs och resultatet nedtecknas. Noteringar förs även över väder och väderstreck på fönstret.
4. Teoretisk referensram
4.1 Del 1 - Teknik
4.1.1Digital-tv
Sedan november 2007 är marksänd tv-sändning (Teracom Group, 2013) i Sverige digital och för det ansvar det statliga bolaget Teracom AB. Sista kvartalet 2009 släcktes det analoga nätet i Danmark ned. Produktionen sker igenom flertalet master utplacerade över hela Sverige och Danmark med sitt centra i Kaknästornet.
Likt radiosändning sker TV-sändingen med så kallad broadcast-teknik vilket innebär ett ständigt och konstant utskick av elektromagnetiska vågor (Severson, 2004). För att kunna ta emot signalen behöver man en digital-TV-mottagare och en antenn.
TexTV
13!
Mottagaren kan vara inbyggd i tv-skärmen eller vara fristående (Teracom Group, 2013)
4.1.2 Multiplexer
Istället för att sända ut en kanal per frekvens har man paketerat dem i multiplexer, MUXar. På så sätt går det att sända ut 53 styckena kanaler på sju olika frekvenser istället för att bara sända ut en kanal per frekvens. De frekvenser som används för varje MUX är: (Kjell, 2012)
När det gäller TV-sänding i Sverige och Danmark sker det huvudsakligen mellan frekvenser 470 och 786 MHz, varje kanal har en bandbredd på 8 MHz vilket ger 39
Frekvens MUX 1 570 MHz MUX 2 650 MHz MUX 3 634 MHz MUX 4 506 MHz MUX 5 482 MHz
MUX 6 522 MHz (Bara Sverige) MUX 7 212,5 MHz (Bara Sverige)
olika kanaler (Gustavsson, 2004)Det är antennens uppgift att ta emot de
elektromagnetiska vågorna och omvandla det till TV-kanaler. Men allt eftersom dagens TV-utbud ökar finns det ett behov att kunna sända fler kanaler. Det man då har gjort är att paketera de olika kanalerna i så kallade mutliplexer (Severson, 2004). I figur 3 ser ni kanalpaketeringen för Boxer Danmark.
4.1.3 Antennlära
Det är antennens uppgift att ta emot de elektromagnetiska vågorna och
omvandla det till ström, som sedan skickas vidare till
digital-TV-mottagare. Grunden i en antenn är dess dipol (Öjefors, 2006). Det är två metall antennben om ¼ våglängd som är riktade åt var sitt håll. Längden bestäms med hjälp av frekvensen som man vill ta emot. (A.Milligan, T, 2005)
Det finns flera sätt att göra antennen bättre. Inomhusantenner är oftast förhållande vis små jämfört med
utomhusantenner. För att kompensera det tillför man strömmatning för att stärka upp mottagningen (Gustavsson, 2004). Det går att addera en reflektor för att koncentrera signalen mer mot antennen. Som bilden visar är reflektorn alltid lite längre och placeras parallellt med dipolen. (Kjell, 2012)
Figur 4.
Figur 5.
Besöksadress: Bryggaregatan 17!!Postadress: 501 90 Borås!!Hemsida: www.textilhogskolan.se
Direktorer används för att rikta mottagningen. Fler direktorer leder till längre räckvidd och gör antennen mer rikt känslig. Det vill säga att det är viktigt för användaren att kunna rikta antennen åt det hållet signalen kommer för att få bättre mottagning (Karlsson & Kristensson, 2000).
Till dessa antennben är det viktigt att en koaxialkabel ansluts. Det är en kabel som har en flätad kopparmantel runt sig som skyddar antennen mot brus och störning. Kabeln kopplas till digital-TV-mottagaren där strömmen görs om till bild och ljud. (ESR, 2013)
4.1.4 Elektromagnetiska vågor
Elektromagnetiska vågor eller elektromagnetisk strålning är den energi som överförs i en vågrörelse (Grönlund, 2007). Vågrörelsen består av både magnetiska och
elektriska fält och kan ske i många olika frekvenser.
Det är frekvensen som avgör vilken form den elektromagnetiska strålningen tar, ljus är ett exempel och röntgenstrålning ett annat. Radiovågor kallas den
frekvens/våglängd som sändningen sker på. Som tidigare skrevs sker TV-sändning med broadcast teknik, så att dessa vågor skickas ut konstant (Alphonce, Bergström, Gunnvald, Kristiansen, Johansson & Nilsson 2011).
Elektromagnetiska vågor består av två vågor, en med ett energifält och en med ett magnetfält. Tillsammans sätter de elektronerna i till exempel en metall i rörelse vilket alstrar en ström som sedan kan användas till överföring av information som till exempel bild och ljud. (NE, 2013)
4.1.5 Våglängd
Det som skiljer ljus och röntgenstrålning är frekvensen och våglängden. Det som är gemensamt är konstanten C, ljusets hastighet 2,99*10^8. Frekvens benäms med enheten v och våglängden med Landa.(NE, 2013)
TexTV
16!
4.1.6 Signalbrus/störning
All elektronik ger ifrån sig en viss störning som består av elektromagnetiska fält. De består av elektroner som setts i rörelse av att till exempel en ström som går igenom en kabel. I luften sänds det konstant ut elektromagnetiska vågor även på andra frekvenser än de som sänder TV. Exempel på detta är FM-radio och mobiltelefoner.
GSM/3G/4G. Övrigt som kan blockera TVsignalen är tjocka väggar, blåst och regn3.
4.2 Del 2 - Design
4.2.1 Skandinavisk design
Danmark har under 1900-talet och framåt varit världskänt för sina möbelformgivare och arkitekter (Wildhide, 2009). Med den danska marknaden i åtanke har
observationer gjorts genom att studera de modernistiska danska möbelklassikerna för att undersöka om det finns ett genomgående formspråk och materialval. Formgivare som Hans Wegner, Börge Mogensen och Finn Juhl är några av namnen som är aktuella än idag. Det som den danska modernismen grundade sig i var att skala bort allt onödigt och försöka hitta unika konstruktioner för att sedan fokusera på och arbeta med detaljerna på de återstående elementen (Österlin, 2007).
5Att förena form och funktion på bästa sätt var ledstjärnan i deras skapande. Gemensamma nämnare i materialval hos många möbler från de tidigare nämnda formgivarna är bred användning av trä, framför allt ek, samt ulltyger. Tanken är att ge vår produkt ett minimalistiskt utseende likt de danska möbelklassikerna och att förena form och funktion för att göra den så användarvänlig som möjligt. Skandinavisk design är välkänd runt om i hela världen och har inspirerat och lett vägen för många av dagens formgivare och arkitekter. Flera av möbelklassikerna som ritades på 1900-talets mitt finns representerade på internationella design- och konstmuseum, bland annat på Museum of Modern Art i New York (Museum of Modern Art New York, 2013).
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
5. Resultat
5.1 Marknadsgenomsökning
En omfattande marknadsgenomsökning har utförts av befintliga inomhusantenner som idag finns på marknaden. De 156 olika antennerna som hittades har delats in i sex olika grupper efter utseende och konstruktion.
Grupp 1 består generellt av två metallspröt, en antenn och en reflektor som är omhägnat av ett plasthölje. Har både antenn och strömuttag på baksidan.
Grupp 2 har en rundformad metall reflektor samt två antennspröt. Denna har antenn- och strömmatning.
Grupp 3 har ett antennspröt som står vertikalt på en platta. Har strömmatning och antennuttag men kan också drivas med batteri.
Grupp 4 en utomhusantenn i miniformat. Flera metallstänger som är riktade åt olika håll. Har ström och antennuttag.
Grupp 5 är de antenner som inte passar in i någon av de andra fem grupperna. Dessa har en annan design än övriga eller tillsatt funktion, exempelvis som fotoram. Grupp 6 är de antenner som är extremt smala. Tanken är att man skall kunna sätta dem på ett fönster eller gömma bakom TVn. Har bara antennuttag.
TexTV
18!
Tabellen ovan visar hur uppdelningen ser ut bland de olika modelltyperna. På x-axeln har vi de olika modellerna och på y-axeln antalet av varje modell.
!
5.2 Val av design
Produkten kommer att ha starka kopplingar till det skandinaviska designarvet genom ett rent formspråk och minimalistiskt utseende samt vara funktionell sett till
ändamålet.
I design breifen som kommer från Teracom Group går det att läsa att antennen ska ha en attraktiv design med konstruktionskvalitet samt att mottagningsegenskaperna som är optimerade för Teracom Group.
Den tekniska information som ligger till grund för arbetet (se bilaga 1) gör det lämpligt att integrera de tekniska aspekterna i designen. Genom att se med nya ögon hur en antenn är konstruerad kan en så funktionsduglig produkt som möjligt tillverkas och samtidigt attrahera konsumenten. Antennen ska snarare vara en inredningsdetalj, precis som platt-TVn, och inte inget som göms undan.
5.2.1 Mål för designen:
!
Antennen är konstruerad i ett textilt material
Syftet är att integrera antennspröten i textilen. Genom att integrera antennen i ett textilt material ges produkten ett mjukt och behagligt utseende. Produkten får en yttre struktur som skiljer sig mycket från strukturen av plast eller metall. Produkten skall även ha möjlighet att tillverkas i många olika färger.
Antennen ska vara klotformat och innehålla antennsprötet
Klotet ska stå på en bas som gör det möjligt att rikta in antennen
En rund antenn är inte lika riktkänslig som en rak (Sigfússon Nikka, K E, 2012). Dock för att få maximal signalstyrka krävs det att antennen är riktad mot de hållet som signalen kommer. En förutsättning när man riktar in antennen är att ström- och antennkabelns riktning är konstant och inte vrider sig. För att täcka in dessa två funktioner så behöver klotet en bas att stå på, som dels innehåller en ingång för kabeln och som tillåter klotet att stå stabilt. Även basen ska gå i linje med skandinavisk design.
Basen innehåller kretskortet samt ingång för kabeln
Det krävs ett kretskort som formaterar om de elektromagnetiska vågorna till information som TV-boxen sedan kan läsa. Detta kort göms inuti basen eller inuti produkten.
Ström- och antenntillförsel ska vara förenad i en och samma kabel
Strömförsörjning krävs för att förstärka upp signalen som antennen tar emot och antennkabeln behövs för att få signalen till mottagaren. Dessa kablar går att förena i en kabel vilket ger fördelen att det bara krävs en ingång till antennen. Vilket resulterar i att antalet sladdar i konsumentens hem blir färre och produkten blir enklare att installera och mer flexibel att placera i hemmet.
5.3 Material
5.3.1 Krav på material
5.3.1.1 Metall
Det viktigaste för en metall i en elektronisk produkt är dess konduktivitet,
ledningsförmåga av ström, för att energin skall försvinna på vägen. Övriga krav är att metallen är smidig att arbeta med och bör gå att använda i textila
tillverkningsprocesser som vävmaskiner, trikåmaskiner, varptrikåmaskiner och handsömnad.
5.3.1.2 Textilt material
TexTV
20!
antennsprötet för att förstärka signalen och det är då viktigt att materialet klarar av det.
För konsumenten är det viktigt med god UV resistens då antennen lämpligast placeras i fönstret för bästa mottagning. Det är även viktigt med hög tålighet mot värme och estetisk tilltalande utseende. Materialet ska även kunna tillämpas i vald
tillverkningsmetod.
5.3.2 Tillverkningsmetod
Då en stabil produkt önskas så krävs det att den textila produkten är tillverkad på ett sådant vis att den behåller formen. Det är viktigt att det är en textil produkt som av sig själv, utan inre uppehållande struktur, kan stå upp. Detta för att en textil
inomhusantenn inte är något som kan ses som en strumpa över en antenn, utan en produkt bestående av textil.
Övriga krav är att tillverkningsmetoden möter de krav som ställs på det textila materialet.
5.3.3 Valda material
5.3.3.1 Metaller
Koppar är ett grundämne som har mycket god elektrisk ledningsförmåga. Det är den metall efter silver som leder ström mest effektivt samt att koppar har ett mycket längre pris. Koppar är lätt att böja men är stark och är enkel att arbeta med (About.com, Chemistry, 2013).
5.3.3.2 Textila material
Flertalet textila material och fibrer möter de krav som ställs från avsnittet Krav på material 5.3.1, polyester, ull, akryl, bambu och bomull. (Fabric Reference, 2009).
5.3.4 Tillverkningsmetod
Tovning är en teknik som använder ullens epidermisfjäll för att skapa ett kompakt material. Ullens fibrer har en yta bestående av små epidermisfjäll som under yttre påverkan kan kroka ihop med varandra. Den tovade ullen kan formas och har en fast form men behåller en mjuk struktur och yta. Det kan ske genom olika
tovningstekninker, bland annat genom gnuggning då ull doppas i varmt vatten och såpa och sedan gnuggas mot varandra för att epidermisfjällen ska fastna i varandra. Såpa används för att avlägsna ullfiberns naturliga ytfett vilket underlättar i
tovningsprocessen(Paetau-Sjöberg, 1994).
5.4 Tekniskt underlag
Genom att studera hur man sänder ut och tar emot digital marksänd tv har en
frekvenstabell skapats (se bilaga 2). Denna ligger som grund för all teknisk data som används i detta arbete. Två faktorer ligger som grund för tabellen, ljusets hastighet och varje kanals specifika frekvens. Med hjälp av dessa två faktorer har våglängden räknats ut (se bilaga 3). Våglängden bestämmer hur lång antennspröten skall vara4.
Genom empiriska studier och personintervjuer så blev resultatet att ta fram en första klotformad produkt5. Genom att kröka antennsprötet kan den halva våglängden behållas utan att produkten blir större än önskat enligt design målen.6
Tabellen (se bilaga 2) visar även hur stor volym och diameter vårt klot skulle ha vid en specifik våglängd. Diametern räknas ut med hjälp av formeln d=O/π där omkretsen (O) i denna formel är längden på antennen (våglängd). Volymen använder vi för att få ett perspektiv på hur stor antennen blir, använder formeln V=1/6πd^37
5.5 Prototyp 1.
Vid prototypframtagning 1 räknades ett snittvärde ut för alla 1/2 λ värden UHF plus VHF. Värdet blev som nedan ses är 0,501 meter. Detta leder till att diametern på vår tilltänkta design blir 14,9cm, och en volym om 4 liter (se bilaga 2).
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
TexTV
22! Figur 8.
Enligt design breifen (Se bilaga 1) är det en alldeles för stor volym då den
huvudsakligen kommer att placeras i ett fönster. Istället blev snittet av alla värden vid 1/2 λ UHF och 1/8 λ VHF underlag för första prototypen. Det resulterade i en
inomhusantenn med antennlängden 24 cm som leder till en diameter på 7,7 cm (se bilaga 2) på klotet.
Genom att använda snittvärdet för våglängden gör vi avståndet till minimi- och maximivärdet så kort som möjligt.
Prototypen är konstruerad med hjälp av: Ett befintligt kretskort
2 st koppartrådar a´ 12 cm 1 st koppartråd a´24 cm En lödpenna
Som figur 9 och 10 visar har antennen två cirkulera reflektorer som är 12 cm långa och dessa lutar 45 grader utåt från antennens botten. Dessa har adderats till för att
Snitt UHF VHF Tot.
Våglängd 1/2 m 0,245 0,757 0,501
min m 0,193 0,652 0,422
max m 0,316 0,861 0,589
förstärka upp signalen. 45 grader är enligt civilingenjören Sven-Erik Hänel8 den optimala lutning för att få signalen så koncentrerad som möjligt.
5.6 Antenntest 1
Vid antenntest 1 jämfördes prototyp 1 med två befintliga inomhusantenner som återfinns på marknaden idag.
• Digital TV Antenna, modelltyp 6. • Televes Mira, modelltyp 1.
Som det beskrivits i bakgrundskapitlet har det investerats i nya slavsändare för att få ned marksänd digital-TVsignal till markplan i centrala Köpenhamn.
Med detta i åtanke har en så lik adress valts i centrala Göteborg för att matcha de kriterierna(se bilaga 1). Den valda adressen är Kungshöjdsgatan 11b som ligger på markplan, precis som de adresser man vill nå ner till i Köpenhamn. En Samsung tv med inbyggd Ca-modul har används vid testet. En Ca-modul är en digitalmottagare som är inbyggd i TV-skärmen. Alla tre antennerna var placerade i ett fönster med söderläge och emellan de olika testerna utfördes kanalsökningar.
I figur 11 återfinns resultatet från antenntest 1, gemensamt för alla antenner är att de inte får in MUX 7 som ligger på en lägre frekvens än andra MUXar. Detta har att göra !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
8 Sven-Erik Hänel Civilingenjör inr. Elektro, personlig intervju den 5 april 2013
Digital TV Televes Prototyp 1 Prototyp 1
Antenna Mira Test 1 Test 2
MUX 1 570 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 2 650 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 3 634 MHz x ✔ ✔ ✔
MUX 4 506 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 5 482 MHz x ✔ ✔ ✔
MUX 6 522 MHz (Bara Sverige) ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 7 212,5 MHz (Bara Sverige) x x x x
TexTV
24!
med att den ligger på VHF bandet. För att kunna ta upp denna signal så skulle en antennlängd om ca 70 cm behövas (se bilaga 2). Resultatet för prototyp 1 och 2 är bra då signal för alla MUXar fås. Detta betyder att alla kanaler som ligger paketerade på dessa MUXar återfinns på TV:n (se bilaga 4).
Efter ett personligt samtal med Per Wiklund9 kom det fram att man behöver ha en extra antenn för att få in VHF kanalerna.
5.7 Prototyp 2 och 3
Med tanke på resultatet från test 1 har samma tekniska grund används vid framtagning av prototyp 2 och 3. Tekniken till skillnad från då är att den nu är integrerad i ett textilt material. I Prototyp 2 har koppartråden förts in i en distanstrikå(Heathcoat fabrics, 2011). Den har formats likt en tennisboll, enligt valet av design är det viktigt att antennen kan stå av sig själv, där av valet distanstrikå.
Prototyp 3 är en 100 % tovad ullvara där koppartrådarna ligger runt en ullkärna som sedan täckts med ytterligare lager ull. Ett befintligt kretskort med kopplingslister monterade med lödningsteknik har använts till båda prototyperna för att få ett rättvist resultat.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
9 Per Wiklund, Senior director, Teracom Group. Personligt samtal 12 april 2013!
Figur 14. Tabell på resultaten från antenntest 1. 2 st koppartrådar a´ 12 cm 1 st koppartråd a´24 cm En lödpenna En distanstrikå Sax 2 st koppartrådar a´ 12 cm 1 st koppartråd a´24 cm Tovad ull Nål och tråd Nål och tråd
5.8 Antenntest 2
Vid antenntest 2 jämfördes prototyp 2 och 3. Två test per prototyp utfördes för att säkra upp resultatet. Testet utfördes på samma adress som i antenntest 1 och detta för att adressen uppfyller rätt kriterier som beskrivs i antenntest 1. En annan aspekt som
testades är ifall det textila materialet stör mottagningen av TVsignalen. I figur 14 går det att utläsa ett bra resultat då signal för alla MUXar fås. Detta påvisar att de textila materialen inte påverkar mottagningen och återigen stärker våra tekniska teorier.
5.9 Slutprototyp
Med hjälp av såpa och varmvatten tovades en ullkärna fram till önskad diameter om 8cm. 8cm är den diameter klotet får vid omkretsen 24 cm som antennsprötet är(se bilaga 2). Slutprototypen är konstruerad med tekniken tovning, som ovan nämnts, på
Prototyp 2 Prototyp 2 Prototyp 3 Prototyp 3
Test 1 Test 2 Test 1 Test 2
MUX 1 570 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 2 650 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 3 634 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 4 506 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 5 482 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 6 522 MHz (Bara Sverige) ✔ ✔ ✔ ✔
TexTV
26! grund av de egenskaper som
den tekniken erbjuder. Med tovning kunde den önskade formen och stabiliteten i produkten uppnås. Med hjälp av de tidigare resultaten från test 1 och 2 har det bekräftats att vår teori om antennsprötets längd stämmer.
Ett antennspröt om 24cm har sytts på runt ullkärnan, samt två reflektorer a´12 cm styck. Det är en koppartråd om 14 x 0,05mm som använts. Över antennsprötet och reflektorerna lades ytterligare ett lager med tovad ull för att skydda
antennkonstruktionen.
Ull är den fiber som lämpar sig bäst med tovning tack vare ullens epidermisfjäll. Resultatet blev en fast boll med bibehållen textil struktur och utseende och fyller andra kriterierna så som värmetålighet och tålighet mot den ström som ständigt löper igenom. Metallen som valdes var koppar tack vare dess goda ledningsförmåga och betydligt lägre pris än silver.
Till konstruktionen för bottenplattan valdes trä då det är ett enkelt material att arbeta med och ger ett naturligt utseende vilket tas upp i valet av design
Figur 15. Ullkärnan med antennspröt och reflektorer
Figur 16. Kretskort i eklåda.
Figur 17. Slutprototyp med inkopplad antenn- och strömsladd
.
Slutprototyp är konstruerad med hjälp av:
Ett befintligt kretskort 2 st koppartrådar a´ 12 cm 1 st koppartråd a´24 cm En lödpenna Tovad ull Nål och tråd Oljad ek Mått produkt: Längd(l): 10,1 cm Bredd(b): 8,6 cm Höjd låda(hl): 4,1 cm Höjd totalt(h): 12,1 cm Boll omkrets: 27,5 cm Boll diameter (d): 8,75 cm Längd antennspröt: 24 cm Diameter antennspröt: 8 c
5.10 Sluttest
I sluttestet testades slutprototypen på två olika adresser i Göteborg. Detta för att testa prototypen under två olika förhållanden då signalen i luften är olika beroende på vart man är. Adress 1 är samma som i antenntest 1 och 2, adress 2 är Ättehögsgatan 3c. Testet utfördes från våning 3 med hjälp av en digitalbox och Sharp Tv.
TexTV
28!
På adress 2 utfördes testet med antennen i ett fönster med riktning mot sydost. Denna adress är vald för att särskilja sig från adress 1. Testerna är utförda från olika våningar med olika TV-apparater och mottagare.
Genom att placera antennen i fönstret på båda adresserna samt utföra en kanalsökning mellan testerna skapar vi lika förutsättningar fast i olika förhållanden.
I figur 21 kan vi se hur känslig antennen är. Vid test 1 på adress 2 fick MUX 6 ingen signal. En kort stund senare fick den det och alla MUXar fick in signal och kanalerna fungerade.
6. Slutsatser
Tester har visat att slutprototypen möter de tekniska kraven som ställts och arbetets författare/deltagare anser att den väl möter målen för designen.
Genom att med ett önskvärt resultat tagit fram flertalet fungerande prototyper anses frågeställningen om hur en inomhusantenn fungerar vara besvarad. Frågeställningen om hur man går tillväga för att integrera en inomhusantenn i ett textilt material får också anses besvarad. Dock är undersökningen där inte komplett och det är fullt möjligt att det finns fler metoder och processer som skulle ge ett tillfredställande resultat.
Adress 1 Adress 1 Adress 2 Adress 2 Test 1 Test 2 Test 1 Test 2
MUX 1 570 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 2 650 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 3 634 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 4 506 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 5 482 MHz ✔ ✔ ✔ ✔
MUX 6 522 MHz (Bara Sverige) ✔ ✔ x ✔
MUX 7 212,5 MHz (Bara Sverige) x x x x
För framtida forskning så är en djupare materialstudie att föredra inom material, fibrer och tillverkningsprocesser. Detta främst för att eventuellt kunna skapa en mer
kommersiellt gångbar produkt genom att inte avgränsa sig mot de ekonomiska aspekterna. Forskningen i framtid bör fokusera på att ta fram en ekonomisk hållbar process för att på riktigt kunna konkurrera med produkter på marknaden idag.
7. Resultatdiskussion
Efter marknadsgenomsökningen kan det konstateras att de flesta antenner på
marknaden idag har raka antennspröt. För optimerad signal skall frekvens matchas in med längd på antennsprötet. I beräkningarna i frekvenstabellen anges det hur långt antennsprötet skulle vara för att få in de kanaler som behövdes för att täcka in Boxers kanalutbud. Det som blir tydligt är att det behövs kompromissas med längden på sprötet. Det sänds ut kanaler på sju olika MUXar och frekvenser, för optimerad signal skulle då sju olika antenner behöva byggas. Det som har gjorts då är att ett snittvärde har räknats ut för det sex första MUXars frekvenser. Detta leder till ett så kort avstånd till minimi- och maximivärdet som möjligt.
Genom att kröka antennsprötet kunde produktens storlek minskas utan minska
sprötets storlek. Bibehållen längd på spröt gav samma kvalitet av signalmottagning då referensen en halv våglängd kunde kvarstå. Vid tester jämfördes befintliga antennerna med prototyper och resultatet blev mycket positivt. De antenner som slutprototypen jämfördes mot hade raka antennspröt och resultatet visade likvärdig kvalitet på mottagningen, ibland till och med bättre till slutprototypens fördel.
I mötet med Sven-Erik Hänel konstaterades det att reflektorer krävdes för att
koncentrera signalen. Dessa skulle sitta med 45 graders vinkel ut från antennsprötet. Tack vare klotformen så var det lämpligt att addera två mindre cirklar i form av reflektorer på var sin sida om antennsprötet.
TexTV
30!
och enklare att hantera när den stod i ett fast läge på basen. Vid önskemål går själva basen att rikta genom att vrida på hela produkten.
Det som var gemensamt för alla tester som utförts är att ingen får in kanalerna som ligger på VHF-bandet. Signalen blev för svag och detta är på grund av att det bandet ligger på mycket lägre frekvenser än UHF bandet. Genom att de ligger på lägre frekvens skulle man behöva förlänga antennen upp till 70 cm för att lösa detta
problem. Efter samtal med Per Wiklund så förklarades det att Boxer inte använder sig av VHF-bandet som standard och vill man få in dem kanalerna så rekommenderar de att man köper en extern VHF-antenn. Därför har VHF kanalerna uteslutits helt från detta arbete, dessa kanaler sänds ut på MUX 7.
De befintliga kretskorten plockades ur andra antenner och har bidragit med mycket. Genom att ta ett befintligt kretskort har våra prototypers prestanda kunnat jämföras då de har samma mjukvara men olika hårdvara, antennspröt. Valet att använda ett
befintligt kretskort kom sig även av en kompetensbrist då ett kretskort är en avancerad produkt som är mycket tidskrävande att ta fram och anpassa till korrekt ändamål.
I kapitlet om vald design skulle ström- och antennkabeln förenas i en sladd. Men på grund av användningen av ett befintligt kretskort så var en anpassning nödvändig till de ingångar som satt i kretskortet. I framtiden vore det dock önskvärt att dra ner på antalet sladdar för att främja en mer funktionell och snyggare produkt.
Att integrera en antenn i ett textilt material blev svårare än planerat. Problemet är inte att väva eller sticka in antennsprötet i ett textilt material utan att få det textila
Att göra basen i trä var unikt och estetiskt tilltalande samtidigt som kopplingen till skandinavisk design blev given. Tillverkningsprocessen av denna del i produkten blev mest lämplig att konstruera i trä då gjuta en bas i plast eller dylikt skulle riskera tidsramen för projektet.
TexTV
32!
8. Källförteckning
8.1 Avhandlingar
Grönlund Rasmus, (2007) Lidar Techniques for Environmental Monitoring. Diss., Lund Universitet. Lund: univ.
Severson Pernilla, (2004) En Gökunge i public service-boet?: publikens roll i digitaliseringen av marksänd television. Diss., Uppsala Universitet. Uppsala: univ. Öjefors Erik, (2006) Integrated Antennas: Monolithic and Hybrid Approaches Diss., Uppsala Universitet. Uppsala: univ.
8.2 Litteratur
Alphonce Rune, Bergström Lars, Gunnvald Per, Kristiansen Inger, Johansson Erik, Nilsson Roy. (2011) Heureka! Fysik. Stockholm: Natur & Kultur
A.Milligan, T. (2005). Modern Antenna Design. 2. uppl.Wiley-IEEE Press
Gustavsson, Karl-Erik (2004) Radio och TV i allmänhetens tjänst. Stockholm: FAR förlag
Humphries, M. (2009). Fabric Reference. 4. uppl.
Karlsson Anders, Kristensson Gerherd (2000) Introduktion till Antenner. Opublicerat manuskript, Lund
Paetau-Sjöberg, Gunilla. (1994). Tova – gammal teknik på nytt sätt. 2 uppl. Malmö: Gunilla Paetau-Sjöberg och LTs förlag
Sigfússon Nikka, K E. (2012) Hur funkar det- Din guide till vardagstekniken. 3 uppl. Malmö: Kjell & Company
Wulfhorst Burkhard, Greis Thomas & Veit Dieter (2006) Textile technology. Munchen: Carl Hansen Verlag
Österlin, K. (2007). Design i fokus för produktutveckling. Stockholm: Liber AB
8.3 Uppslagsverk
Nationalencyklopedin (2013). Elektromagnetism http://www.ne.se/lang/elektromagnetisk-str%C3%A5lning [2013-04-22] Nationalencyklopedin (2013). Våglängd http://www.ne.se/v%C3%A5gl%C3%A4ngd [2013-04-22]8.4 Webbsidor
About.com(u.å) Koppar. http://chemistry.about.com/od/elementfacts/a/copper.htm [2013-05-27]
Boxer Danmark (2013) Täckning.
http://www.boxertv.dk/kundeservice/teknik/daekning/daekning/ [2013-04-03]
Com Hem(2013) våglängd
http://web.comhem.se/~u23864181/vertikalantenner.htmlhttp://web.comhem.se/~u23 864181/img/[2013-05-05]
Experimenterande Svenska Radio amatörer (2013) Antennlära
http://www.esr.se/phocadownload/antenner_matarledningar/antennteori_till_vardags. pdf [2013-05- 25]
Heathcoat fabrics (2011) Distanstrikå
http://www.heathcoat.co.uk/3d-spacer-fabrics [2013-06-12]
Museum of Modern Art New York (2013) Skandinavisk design
TexTV
34! Teracom Group AB (u.å). UHF- och VHF-band.
http://www.teracom.se/Fakta/UHF-och-VHF-antenn/ [2013-04-09]
Wohrne, S. (u.å) Transistorn och transistorförstärkaren.
http://www.staffanwohrne.se/filer/teknik/4_system_inledning-ellara-elektronik/4-8_transistorn.pdf [2013-03-14]
9. Bilagor
9.1 Bilaga 1 Optimal Indoor Antenna
Proposal about development/action
Proposal produced by unit
Product Management Author/Responsible Joakim Öhrström Approved by Product Leadership Team
Reference to operational objectives/strategies/plans etc.
Increased indoor coverage in Copenhagen
Approved, date
2013-01-082
Background and purpose
Boxer Denmark and Teracom Denmark has decided to build a transmitter station close to central Copenhagen with its primary function to increase the indoor coverage and enable the possibility to address CATV households with Boxer offers.
The effective universe covered by the increased coverage is approx. 266 000 households.
The estimated gross sales in this universe is between 7 000 – 10 000 customers.
Expected effects (overall effect objectives)
The expected effect of the initiative is to:
1. Improve the customer’s user experience in purchasing, setting up and using the antenna, relative to that if the customer was referred to purchase a generic 3rd party antenna from retail.
2. Reduce support calls to customer service, due to fewer video and audio errors. Again relative to the use of a generic 3rd party antenna from retail
Both objectives shall be seen in the perspective of comparing an average antenna purchased in retail versus the antenna produced in this initiative.
An description of what to produce (overall product objectives)
TexTV
36!
reception characteristics that are optimized for the Teracom Group DTT distribution.
• The initiative shall result in a product with a complete packaging, including designed gift-box, quick installation guide and user manual.
• If trade-offs need to be made from a reception perspective (e.g. different frequency characteristics) the optimizations for the Copenhagen area shall be prioritized.
• The primary approach shall be to find an existing indoor antenna with the desired properties (attractive design, premium build and good reception), and the secondary alternative shall be to design and produce an antenna from scratch.
• The three overall criteria that has to be met for a successful delivery are: 1. A design that is signed–off as acceptable by the Boxer DK marketing
department
2. A unit cost that is within the limits set up by the Danish Senior PMM 3. Technical specifications that meet the requirements set up by Teracom
SE/DK
Estimated cost
REMOVED
Estimated calendar time
Estimated commercial launch date for the Indoor Antenna campaign is September 2013. Technical delivery from this initiative is estimated to June 2013
Total lead time excl. pre-study is 30 weeks.
Consequences if we do nothing
TexTV
42!
9.3 Bilaga 3 Formelsamling
Förkortningar
VHF = Very High frequency, frekvenser mellan 174 MHz - 230 MHz UHF = Ultra High frequency, frekvenser mellan 470 MHz - 862 MHz MUX = Multiplexer
MHz = Mega Hertz, 1*10^6 Hertz
A
nt
ennt
es
t 1
A
nt
ennt
es
t 2
K ungs höj ds ga ta n 1 1b m arkpl an, föns te r i s öde rl äge . K ungs höj ds ga ta n 1 1b m arkpl an, föns te r i s öde rl äge . S am sung t v, Ca -m odul S am sung t v, Ca -m odul A nt ennpl ac eri ng: 1,5m frå n gol v A nt ennpl ac eri ng: 1,5m frå n gol v N y ka na lsökni ng m ell an de ol ika a nt enne rna N y ka na lsökni ng m ell an de ol ika a nt enne rna P rot ot yp 1 P rot ot yp 1 P rot ot yp 2 P rot ot yp 2 P rot ot yp 3 P rot ot yp 3 Boxe rs ut bud Te st 1 Te st 2 Te st 1 Te st 2 svt 1vä st ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ svt 2vä st ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ T V 3 gbg x ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ tv4 gbg ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ka na l 5 x ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ tv6 ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ sjua n ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ tv8 x ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ka na l 9 ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ MTV ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ com edy ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ VH1 x ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ tv1 1 ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ TNT ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ S ta r! ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ K ana l gl oba l ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ A ni m al pl ane t ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ D isc ove ry ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ D isc ove ry s cinc e x ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ TLC ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ T v4 fa kt a ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ A xe ss ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ D igi ta l T V ant enna Te le ve s M ira9.5 Bilaga 5 Loggbok
19/2 Vi bestämde oss för att godta uppdraget. Alla i gruppen tycker att det verkar vara
ett intressant ämne och ser fram emot att få sätta igång.
21/2 Genomförs en marknadsgenomsökning, alla i gruppen söker information på
internet om vad det finns för produkter på marknaden idag. Därefter kollar vi igenom resultatet och analyserar produkterna.
26/2 Uppstartsmöte på Teracom Groups huvudkontor, Stockholm, Lindhagen.
Närvarande: Tim Wiklund, Philip Sunnerholm och Olof Norrman Mötet var upplagt på följande sätt:
• 12.00 Det inleddes med en kort sammanfattning av Per Wiklund Senior
Director om Teracoms verksamhet samt hur Boxers TV-tjänst fungerar följt av en kort analys om hur marknaden ser ut idag och vilka konkurrenter som opererar där.
• 13.45 Vidare fick vi information av Magnus Axner Affärsutvecklare om hur det går till att sända marksänd digital-TV och kort om våglängder, frekvenser med mera.
• 14.30 Vi presenterade våra tankar för Projektets beställare Joakim Öhrström Product Manager som även gav oss ytterligare information om vad vi skulle förhålla oss till.
• 15.00 Till sist träffade vi ingenjören Staffan Bergsmark Teknikspecialist och diskuterade konkret hur man skulle kunna gå till väga för att bygga en antenn. Han visade några befintliga produkter som ingår i Boxers utbud idag varav en vi öppnade för att få en bättre förståelse för det tekniska.
Mötet var mycket givande och här föds idén med den runda antennen.
4/3 Gruppmöte. Vi spikar tidsplanen och går igenom tidsrapporten. Formulerar ett
TexTV
46!
14/3 Vi söker information och skickar in tidsrapporten. Vidare väljer vi vilka metoder
som ska användas i arbetet. Vi sätter även upp en mer detaljerad tidsplan internt. Alla deltog.
5/4 Möte i Askim med Sven-Erik Hänel, Civilingenjör, där vi diskuterar elektronik,
antenner och signalvågor.
Alla var närvarande, gruppen hade även ett möte innan och förberedde frågor om vad vi ville få ut av diskussioner med Sven-Erik.
9/4 Designmöte 10-12 Olof och Tim, kommer fram till idén räkna ut optimal
våglängd. Philip ansluter klockan 12 och vi fortsätter att diskutera idéer.
10/4 Olof tillsammans med Tomas Norrman bygger vår första prototyp, allt går som
planerat.
15/4 Möte, vi väljer att satsa på vår idé med den runda antennen. Nästa steg blir att
integrera den i ett textilt material. Philip ska göra ett test hemma hos sig samt Olof hos sig. Alla deltog.
17/4 Möte med Siw i Borås, alla deltog. Vi diskuterar allmänt om rapporten och
arbetet så här långt. Vi kommer fram till att vi måste få ner text och börja skriva på rapporten. Tim börjar skriva på rapporten senare samma dag.
22/4 Tim och Olof skriver om metod, resultat och tidigare forskning.
23/4 Tim, Olof och Philip skriver på rapporten, vi kommer upp i en 10-12 sidor. 24/4 Gruppen gör ordning första utkastet av rapporten och skickar in det till vår
handledare Siw för synpunkter.
25/4 Möte på Chalmers med Siw, alla deltog. Vi diskuterar rapporten och får bra tips
inför det fortsatta skrivande.
29/4 Gruppen samlas och skriver.
6/5 Nu börjar vi komma en bra bit med rapporten och får struktur på arbetet. 7/5 Skrivandet fortsätter samt ytterligare fakta samlas in.
8/5 Test av prototyp 1 hemma hos Tim. Prototypen fungerar utmärkt och vi får in alla
kanaler i Boxers utbud. Därefter fortsätter vi att diskutera och skriva.
10/5 Gruppen är samlad och skrivandet fortsätter.
11/5 Vi arbetar på rapporten och börjar även diskutera utsikterna inför vår andra
prototyp.
16/5 Olof hämtar material av Siw till prototyp 2.
17/5 Olof och Philip gör prototyp 2, efter mycket experimenterande blir den som vi
har tänkt oss.
20/5 Olof gör prototyp 3 med Lotta Norrman och Tomas Norrman i Kungälv. 21/5 Test av prototyp 2 och 3 hemma hos Tim - båda fungerar utmärkt. Därefter
fortsätter vi att skriva på rapporten.
22/5 Olof gör trä stativ, integrerar kretskortet och färdigställer prototyp 3 med Tomas
Norrman.
23/5 Vi testar slutprodukt hos Tim - fungerar bra och vi får in alla kanalerna.
Rapportskrivandet fortsätter efter testerna.
24/5 Olof testar slutprodukt hemma hos sig - får in alla kanaler. Tim och Philip
skriver på rapporten.
27/5 Gruppen är samlad och skriver på rapporten, den börjar nu ta sin slutform. 28/5 Alla skriver på rapporten. Klockan 13 skickas arbetet till vår handledare Siw för
TexTV
48!
börjar slutställas, förord, inledning, nyckelord, sammanfattning och abstract skrivs samt viss korrigering i texten efter samtalet med Siw. Efter detta skickas rapporten återigen till Siw.
29/5 Tim och Olof har ett till Skypemöte med Siw och diskuterar den slutgiltiga
