LOGARITMEKVATIONER
Vi ska visa först hur man löser två ofta förekommande grundekvationer
Typ 1. log
𝑎𝑎�𝑓𝑓(𝑥𝑥)� = 𝑛𝑛 och
Typ2. log
𝑎𝑎�𝑓𝑓(𝑥𝑥)� = log
𝑎𝑎�𝑔𝑔(𝑥𝑥)�
När vi löser logaritmekvationer måste vi tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva.
( i ovanstående ekvationer 𝑓𝑓(𝑥𝑥) > 0 och 𝑔𝑔(𝑥𝑥) > 0).
Det är best att börja lösningsprocess med ekvationens definitionsmängd.
Bland våra formella lösningar accepterar vi endast de som ligger i ekvationens definitionsmängd.
==========================================================
Typ1-ekvationer löser vi enligt logaritmens definition
log𝑎𝑎�𝑓𝑓(𝑥𝑥)� = 𝑛𝑛 ⇒ 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑎𝑎𝑛𝑛
==========================================================
Typ2-ekvationer löser vi genom att identifiera argument log𝑎𝑎�𝑓𝑓(𝑥𝑥)� = log𝑎𝑎�𝑔𝑔(𝑥𝑥)� ⇒ 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑔𝑔(𝑥𝑥)
dessutom måste alla argument vara positiva d v s 𝑓𝑓(𝑥𝑥) > 0 och 𝑔𝑔(𝑥𝑥) > 0.
============================================================
Exempel 1. ( Typ1) Lös ekvationen
log5(2𝑥𝑥 − 3) = 2.
Lösning:
Ekvationen är definierad om 2𝑥𝑥 − 3 > 0 d v s om villkor
V1: x > 𝟑𝟑/𝟐𝟐 är uppfylld
1 av 6
Vi har
log5(2𝑥𝑥 − 3) = 2 ⇒ 2𝑥𝑥 − 3 = 52 ⇒ 2𝑥𝑥 = 28 ⇒ 𝑥𝑥 = 14 Eftersom x=14 satisfierar villkor V1, accepterar vi lösningen.
Svar: = 14.
Exempel 2. (Typ2) Lös ekvationen
log3(𝑥𝑥 − 3) = log3(7 − 𝑥𝑥) Lösning:
Först bestämmer vi ekvationens definitionsmängd:
Ekvationen är definierad om följande två villkor är uppfyllda:
V1: 𝑥𝑥 − 3 > 0 dvs 𝒙𝒙 > 3 och V2: 7 − 𝑥𝑥 > 0 dvs 𝒙𝒙 < 𝟕𝟕
Båda villkor är uppfyllda om 3< x <7 Nu har vi
log3(𝑥𝑥 − 3) = log3(7 − 𝑥𝑥) ( typ 2; vi identifierar argument)
⇒ 𝑥𝑥 − 3 = 7 − 𝑥𝑥 ⇒ 2𝑥𝑥 = 10 ⇒ 𝑥𝑥 = 5
Eftersom 𝑥𝑥 = 5 satisfierar båda villkor, V1 och V2, accepterar vi lösningen.
Svar: x = 5
=====================================================================
Om vi har mer komplicerade ekvationer använder vi logaritmlagar och förenklar ekvationer till Typ1 eller Typ2. Oftast använder vi följande tre lagar:
log𝑎𝑎𝑥𝑥 + log𝑎𝑎𝑦𝑦 = log𝑎𝑎(𝑥𝑥𝑦𝑦) log𝑎𝑎𝑥𝑥 − log𝑎𝑎𝑦𝑦 = log𝑎𝑎(𝑥𝑥/𝑦𝑦) 𝑛𝑛 ∙ log𝑎𝑎𝑥𝑥 = log𝑎𝑎(𝑥𝑥𝑛𝑛)
Vi upprepar att
lg𝑥𝑥 = log10𝑥𝑥 och
ln𝑥𝑥 = log𝑒𝑒𝑥𝑥 där e ≈ 2.7
=====================================================================
2 av 6
Exempel 3. Lös ekvationen
log3(𝑥𝑥 − 2) + log3𝑥𝑥 = 1 Lösning:
Först bestämmer vi ekvationens definitionsmängd:
Villkor V1: 𝑥𝑥 − 2 > 0 dvs 𝒙𝒙 > 𝟐𝟐 Villkor V2: x > 𝟎𝟎
Anmärkning: Varje lösning måste uppfylla båda villkor.
( I vårtexempel, om x>2 är båda villkor uppfyllda.)
Vi löser ekvationen genom att skriva vänsterledet som en logaritm:
log3(𝑥𝑥 − 2) + log3𝑥𝑥 = 1 ⇒ log3[x(𝑥𝑥 − 2)] = 1 ⇒
x(𝑥𝑥 − 2) = 31 ⇒ 𝑥𝑥2− 2𝑥𝑥 − 3 = 0 ⇒ ( 𝑎𝑎𝑛𝑛𝑎𝑎𝑎𝑎𝑔𝑔𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑛𝑛𝑎𝑎𝑛𝑛)
𝑥𝑥1 = 3 𝑎𝑎𝑜𝑜ℎ 𝑥𝑥2 = −1 Endast lösningen 𝑥𝑥1 = 3 uppfyller båda villkor V1 och V2.
Svar : En lösning 𝑥𝑥1 = 3
Exempel 4. Lös ekvationen
lg(𝑥𝑥 + 2) + lg 4 = lg(x + 1) + lg 2 Lösning:
Först bestämmer vi ekvationens definitionsmängd:
V1: 𝑥𝑥 + 2 > 0 dvs 𝑥𝑥 > −2 V2: 𝑥𝑥 + 1 > 0 dvs 𝑥𝑥 > −1
Anmärkning 1. Om 𝑥𝑥 > −1 är båda villkor samtidigt uppfyllda.
3 av 6
Anmärkning 2. Argument i lg 4 och lg 2 , d v s konstanter 4 och 2, är positiva.
Vi skriver varje sida som EN logaritm:
lg(𝑥𝑥 + 2) + lg 4 = lg(x + 1) + lg 2 ⇒
lg[ 4(𝑥𝑥 + 2)] = lg[ 2(x + 1) ] ⇒ ( vi identifierar argument) 4𝑥𝑥 + 8 = 2𝑥𝑥 + 2 ⇒
2𝑥𝑥 = −6 ⇒ 𝑥𝑥 = −3
Eftersom −3 INTE uppfyller krav V1, V2, kan vi INTE acceptera 𝑥𝑥 = −3 som en lösning.
Svar: Ekvationen har INGEN lösning.
Exempel 5. Lös ekvationen
ln(𝑥𝑥 + 2) − 2ln 5 = 3 ln 2 Lösning:
Först bestämmer vi ekvationens definitionsmängd:
V1: 𝑥𝑥 + 2 > 0 dvs 𝒙𝒙 > −2.
Med hjälp av logaritmlagar skriver vi varje sida som EN logaritm:
ln(𝑥𝑥 + 2) − 2ln 5 = 3 ln 2 ⇒ ( vi använder regeln 𝑛𝑛 ∙ ln 𝑥𝑥 = ln 𝑥𝑥𝑛𝑛 ) ln(𝑥𝑥 + 2) − ln 52 = ln 23 ⇒ ( vi använder regeln ln 𝑥𝑥 − 𝑙𝑙𝑛𝑛𝑦𝑦 = ln𝑥𝑥𝑦𝑦 ) ln(𝑥𝑥+2)25 = ln 8 ⇒ ( vi identifierar argument)
𝑥𝑥+2
25 = 8 ⇒ 𝑥𝑥 + 2 = 200 ⇒ 𝑥𝑥 = 198
Eftersom 𝑥𝑥 = 198 satisfierar villkor V1 är det en lösning.
Svar: x = 198
4 av 6
Uppgift 1. Lös nedanstående ekvationer.
a) log4(𝑥𝑥 − 2) = 2 b) 3log2(𝑥𝑥 + 1) = 2 c) 3lg(2 − 𝑥𝑥) = 6 d) 2 ln(2𝑥𝑥 + 1) = 4 e) lg(𝑥𝑥 + 1) + 2 lg 3 = 1
Lösning c) Definitionsmängd: 2 − 𝑥𝑥 > 0 ⇒ 2 > 𝑥𝑥 ⇒ 𝒙𝒙 < 2
3lg(2 − 𝑥𝑥) = 6 ⇒ lg(2 − 𝑥𝑥) = 2 ⇒ 2 − 𝑥𝑥 = 102 ⇒ 2 − 𝑥𝑥 = 100 ⇒ 𝑥𝑥 = −98 Eftersom vi accepterar lösningen eftersom 𝑥𝑥 = −98 uppfyller kravet 𝒙𝒙 < 2 .
Svar: a) 𝑥𝑥 = 18 b) 𝑥𝑥 = −1 + 22/3 c) 𝑥𝑥 = −98 d) = −1+𝑒𝑒2 2
e) 𝑥𝑥 = 1/9
Uppgift 2. Lös nedanstående ekvationer.
Tipps: Glöm inte ekvationens definitionsmängd.
a) log2(𝑥𝑥 − 2) + log2(5) = log2(𝑥𝑥 − 3) + log2(3) b) lg(𝑥𝑥 − 3) + lg(5) = lg(𝑥𝑥 − 4) + lg(6)
c) lg(𝑥𝑥) + lg(𝑥𝑥 − 1) = lg 2
Svar: a) Ingen lösning b) 𝑥𝑥 = 9 c) x =2 ( notera att definitionsmängden är x > 1) Uppgift 3. Lös nedanstående ekvationer med hjälp av lämpliga substitutioner.
a) (lg 𝑥𝑥)2− 5 lg 𝑥𝑥 + 6 = 0 b) (ln 𝑥𝑥)2− 3 ln 𝑥𝑥 + 2 = 0 Lösning a) ekvationen är definierad om 𝒙𝒙 > 0
Substitutionen 𝐥𝐥𝐥𝐥 𝒙𝒙 = 𝒕𝒕 ger
𝑎𝑎2 − 5𝑎𝑎 + 6 = 0 och 𝑎𝑎1 = 2, 𝑎𝑎2 = 3.
Från 𝐥𝐥𝐥𝐥 𝒙𝒙 = 𝒕𝒕 får vi
lg 𝑥𝑥 = 2 ⇒ 𝑥𝑥 = 102 ⇒ 𝑥𝑥1 = 100 lg 𝑥𝑥 = 3 ⇒ 𝑥𝑥 = 103 ⇒ 𝑥𝑥2 = 1000
5 av 6
Båda lösningar ligger i definitionsmängden.
Svar: a) 𝑥𝑥1 = 102 , 𝑥𝑥2 = 103 b) 𝑥𝑥1 = e , 𝑥𝑥2 = 𝑎𝑎2 Uppgift 3. Lös nedanstående ekvationer
a) 𝑥𝑥𝑙𝑙𝑙𝑙𝑥𝑥 = 104 b) 𝑥𝑥(−3+𝑙𝑙𝑙𝑙𝑥𝑥 ) = 104 Tips. Logaritmera båda leden.
Lösning a)
Definitionsmängd: x>0
𝑥𝑥𝑙𝑙𝑙𝑙𝑥𝑥 = 4 ⇒ lg(𝑥𝑥𝑙𝑙𝑙𝑙𝑥𝑥 ) = lg 104 ⇒ lg 𝑥𝑥 ∙ lg 𝑥𝑥 = 4 ⇒ (lg 𝑥𝑥)2 = 4 ⇒ lg 𝑥𝑥 = ±2 𝑥𝑥1 = 102 , 𝑥𝑥2 = 10−2
Svar: a) 𝑥𝑥1 = 102 , 𝑥𝑥2 = 10−2, b) 𝑥𝑥1 = 1/10 , 𝑥𝑥2 = 104,
6 av 6