Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna
– vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering?
Anders Morin, Robert Gidehag 2016-05-09
Den demografiska utvecklingen och pressen på de offentliga finanserna
• Andelen äldre ökar successivt, särskilt de över 80
- lägre andel som försörjer
- höga omsorgskostnader för mycket gamla - andelen 80+ växer med 50 % till 2040
• Snabb medicinsk-teknisk utveckling
• Krav på standardökningar
• Krav på utbyggd välfärd
2016-05-09 2
Många faktorer påverkar välfärdens finansiering - men flera bedömningar indikerar skattehöjningar
• Andelen i arbete och utvecklingen av antalet arbetade timmar
- arbetsmarknadsetableringen avgörande för effekterna av flyktingkrisen
• Framtida hälsan hos äldre
• Graden av avgiftsfinansiering
• Effektivitet i offentlig sektor
Många bedömningar indikerar kraftiga skattehöjningar - men ingen produktivitetsutveckling
• Konjunkturinstitutet
Till 2040 skatteökningar på 3 - 4 % av BNP, högre siffran om äldres hälsa och arbetskraftsdeltagande är oförändrat
- ingen produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster
• Svenskt Näringsliv antar en produktivitetstillväxt om 0,5 procentenheter per år Då kan den demografiska utvecklingen klaras utan skattehöjningar (2040)
Produktivitetsförbättringen medför ett lägre finansieringsbehov motsvarande drygt 5 kronor i kommunalskatt
Successiva skattehöjningar påverkar incitamenten till arbete och investeringar, och därmed tillväxt och välstånd, negativt
2016-05-09 4
Svenskt Näringslivs antagande - konsekvenser
Antaganden
• Äldres hälsa och arbetskraftsdeltagande oförändrat
• Årlig standardökning i välfärdstjänsterna om 0,6 procent
• Produktivitetstillväxten höjs med 0,5 procentenheter
• Den förbättrade produktiviteten tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet (standardökningen om 0,6 procent inryms)
Konsekvenser
• Offentlig konsumtion som andel av BNP blir 2040 likartad med dagens, ej högre skattetryck än idag
• Om den demografiska utvecklingen inte möts med förbättrad produktivitet, risk för skattehöjning motsvarande minst 5 kr på kommunalskatten
Offentlig konsumtionsandel av BNP – 4 scenarier
2016-05-09 6
Stora produktivitetsskillnader i välfärden – skolan
• Stora skillnader i resurser/elev - 30% - mellan kommundecil 1 och 10. Inget samband resurser – resultat (ESO 2014)
Exempel på skillnader i kostnader och meritpoäng för en kommungrupp (källa SN):
Stora produktivitetsskillnader - äldreomsorgen
2016-05-09 8
• Genomsnittskommunen har en produktivitet som är 30 % lägre än de kommuner med högst produktivitet enligt studie från Vårdanalys (2013)
Stora kostnadsskillnader i sjukhusvården
• ”Möjligt spara cirka 7 mdr kr i slutna sjukhusvården”, Svenskt Näringsliv 2008
Har konkurrensen spelat roll för produktivitetsutvecklingen?
2016-05-09 10
Skola
– Ökad andel friskoleelever förbättrar resultaten, särskilt i kommunala skolor, utan ökade kostnader
Vård
– Utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet.
Vårdvalet har ökat produktiviteten.
– Sankt Göran har 2-6 % lägre kostnader per DRG än jämförbara sjukhus
Äldreomsorg
– Återstående livslängd förlängs vid upphandling av särskilt boende samtidigt som kostnaderna minskar
– Väsentligt lägre kostnader – 26 % - för privat äldreboende än kommunalt i ”tvillingstudie” utan sämre påvisbar kvalitet
Exempel på effektivare arbetssätt, sjukvård och äldreomsorg
• Sjukvård
‒ förbättrade produktionsflöden, öppenvård utanför sjukhusen, stärkt kvalitetsarbete
‒ stärkt samverkan sjukhus –primärvård- äldreomsorg
‒ effektivare digital kommunikation stärkta vårdkedjor, ökad patientmedverkan och färre fysiska besök
‒ ny teknik för tidig diagnos och individanpassad vård
• Äldreomsorg
‒ behovsanpassad personalplanering
‒ införande av välfärdsteknologi
Exempel på effektivare arbetssätt, skola och upphandling
• Skola
‒ digitaliserade lärplattformar och digitala prov
‒ inspelade lektionsgenomgångar
‒ storleksanpassade undervisningsgrupper
‒ tidiga stödinsatser
• Upphandling
‒ upphandla funktion och ej specificerad produkt/tjänst
‒ möjlighet för fler lägga bud
‒ ökad samverkan och uppföljning
‒ Inköpssamordning och avtalstrohet
2016-05-09 12
Hur förbättra styrningen för höjd produktivitet ?
• Konkurrensutsättning och uppföljningsbara kvalitativa och kvantitativa mål
• Benchmarking och ansvarsutkrävande
• Valfrihet, pengsystem och värdeskapande ersättningssystem
• Ej detaljerade förfrågningsunderlag – funktionsupphandling – skapa utrymme för innovation och ny teknik
• Ställ krav på kostnadseffektivisering
Finns dock betydande osäkerheter avseende framtida utveckling
• Medicinsk-teknisk och annan teknisk utveckling
• Ökad efterfrågan
• Ev arbetskraftsbrist i välfärdstjänsterna
• Den kommunala låneskulden
• Äldres hälsa
• Integrationen
• Sysselsättningsandelen för de svensk bakgrund
2016-05-09 14
Vad skulle en försvagad produktivitetsutveckling innebära?
• Effekterna av ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna (beräknat som sänkt produktivitet i produktionen av välfärdstjänster om 0,5 procentenheter)
• Den offentliga konsumtionen stiger fram till 2040 så att ett finansieringsbehov uppstår som motsvarar en kommunalskattehöjning om ytterligare 3 - 4 kr
• Således risk för ökat finansieringsbehov motsvarande 8 – 9 kr på kommunalskatten
Konsekvenser av förbättrad produktivitet om 0,5 procentenheter – och vad krävs?
• Kan göra det möjligt klara den demografiska utmaning med i stort samma skattetryck som dagens
• En stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år, bör vara målsättning för politiken
• Detta kräver
‒ bättre nyttjande av konkurrens, digitalisering och teknisk utveckling
‒ systematiskt arbetssätt i styrning, uppföljning och upphandling hos kommuner, landsting och stat
• Ökad avgiftsfinansiering kan behövas om mer kostnadsdrivande utveckling
2016-05-09 16
Effektivisering i Solna stad
Solnas befolkning och näringsliv
• En av Sveriges snabbast växande kommuner (ca 3 % / år).
oMycket utbyggnad har blivit klart… men mycket återstår o 10 000 bostäder i antagna detaljplaner
o 25 000 arbetsplatser på gång – många huvudkontor.
• 97 % bor i lägenheter.
• Stor in- och utflyttning (var sjunde invånare byts varje år)
• 30 procent med utrikes bakgrund
• Fler arbetstillfällen än invånare
• Låg arbetslöshet och försörjningsstöd
En långsiktig ekonomisk prognos för Solna visar att:
Solna stad behöver använda delar av sina finansiella tillgångar för att finansiera de växande investeringarna under kommande år, även nedan kriterier kan infrias:
– Överskottsmålet ökar till minst 3% av omsättning – Exploateringsavtalen klarar att finansiera tillhörande
infrastruktur- och utbyggnadskostnader och volymer samt tillgodoser behov av verksamhetslokaler/bostäder
– Hittillsvarande årliga effektiviseringstakt (knappt 1 %) kan bibehållas
Ekonomiska planeringsförutsättningar för 2016
• Bibehållen skattesats (17,12)
• Resultatmål ca 2 %. Öka till 3 % till år 2020
• Investeringstak
• Ramhöjning till alla nämnder (1 % lägre än kostnadsutveckling)
• Volymramar och kapitalkostnader kompenseras krona för krona
• Exploateringsavtalen ska finansiera tillkommande infrastruktur och välfärdslokaler (förskola, LSS, omsorg, skola)
• Politiska satsningar
Solna – Nettokostnad jämfört med strukturkostnad, år 1999 - 2014, %
9,2
3,72,1
-4,2 -1,5
-3,6
-5,8-5,9-6,5
-9,1-7,4 -12,8
-14,7-15,6-15,5-15,9
-20,0 -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Grundskola – genomsnittligt meritvärde, åk 9
Gymnasiet – genomsnittligt betygspoäng
Äldreomsorg – genomsnittlig total nöjdhet hemtjänst och särskilt boende
