Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
ILLUSTREPAOT MAGASIN
éjHH
iPSRKisS*
..
■■■■
-
" :
irvco J ведет, Sfflmo Kliché; Sjöberg, dbg.
OTTENBY KUNGSGÅRD, ÖLAND, — AMATÖRFOTO. J. SJÖSTEDT, ÖLANDSREV.
23:DJE ÅRG. DEN 18 JUNI 1922 N=o 38
OSCAR ARSELL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Justitiekanslärns ämbete hör till rikets förnämli
gaste, men ej till dess äldsta. Första gängen det förekommer är i Carl XII:s bekanta kansliordning av år 1713, enligt vilken en högste åklagare eller s. k.
högste ombudsman tillsattes, vilken hade att vara tillstädes i rådkammaren, när justitiesaker där avgjor
des. Benämningen återfinnes emellertid först i kansli
ordningen av 1719, vari stadgades, att en justitie- kanslär skulle hava allmänna inseendet över lag- skipningen och tillika vara chef för justitierevisionen.
Som justitiekanslärns föregångare kan i viss mån be
tecknas den vid Svea hovrätt vid dess upprättande 1614 attacherade riksfiskalen och den från 1638 för
ordnade generalriksskulten. Från 1719 till 1840, då justitiekanslärn i sammanhang med departemental- reformen upphörde att vara chef för justitierevisionen och att bevista justitieärendenas föredragning i stats
rådet, voro justitiekanslärns ämbetsåligganden i huvud
sak oförändrade, fast han som konungens högste om
budsman fått vid sidan riksdagens justitieombudsman med delvis parallella befogenheter: justitieombuds
mannen leder direkt sitt ursprung från justitiekanslärn på den tid under ständerväldets period (1766—72), då denne utsågs genom ständernas val. I sin nuvarande lydelse stadgar regeringsformen om justitiekanslärn, att konungen må till justitiekanslär nämna en lag
faren, skicklig och o väldig man, som i domarevärv varit nyttjad; “honom, såsom konungens högste om
budsman, åligge förnämligast att föra eller genom de under honom ställda fiskaler låta föra konungens talan i mål, som röra allmän säkerhet och kronans rätt samt att å konungens vägnar hava tillsyn över rätt
visans handhavande och i sådan egenskap beivra fel, som av domare och ämbetsmän begångne bliva“.
Närmare föreskrifter om hans ämbetsåligganden givas i den senast den 25 oktober 1918 utfärdade instruk
tionen för justitiekanslärsämbetet. Särskilt märkes, att det är justitiekanslärn, som till- och avsätter stads- fiskaler samt yttrar sig vid k. m:ts tillsättande av fiskals- och landsfogde-sysslor, att han har rätt att be
stämma, i vilka fall allmän åklagare må fullfölja talan mot hovrätts dom samt att det tillkommer honom att enligt tryckfrihetsförordningen vaka över tryckfrihetens rätta bruk och åtala dem, som förbryta sig däremot.
Mindre känt torde vara, att det tillkommer justitiekans- lärn “att mottaga av h. m:t konungen alla ansökningar och besvärsskrifter, som lämnas i h. m:ts egna händer, och ombesörja, att de varda å vederbörlig ort ingivna“.
Då Emil Sjöberg år 1919 vid nådd pensionsålder avgick från justitiekanslärsämbetet efter att i två år
tionden på det förtjänstfullaste sätt ha förvaltat det
samma, utnämnde k. m:t till hans efterträdare äm
betets nuvarande innehavare, dåvarande hovrättsrådet Oscar Arsell.
Oscar Henry Arsell är född i Malmö den 22 juli 1872 och fyller sålunda inom en nära framtid femtio år. Föräldrarne voro fabrikören Anders Johan Anders
son och hans maka Maria Andersson. Efter att år 1890 ha avlagt mogenhetsexamen vid Malmö högre allmänna läroverk kom han samma år som student till Lund, där han på den korta tiden av endast ett år avlade filosofie kandidatexamen och därefter 1896 efter synnerligen grundliga juridiska studier juris ut- riusque kandidatexamen. Han ägnade sig därefter åt domarebanan, på vilken han lugnt och jämnt gick framåt, överallt förvärvande sig respekt både för sitt juridiska skarpsinne och sin ovanliga arbetsförmåga såsom han gjort det redan inom kamratkretsarne i Lund. Efter fullgjord tingstjänstgöring 1898 och föl
jande år blev han 1901 t. f. fiskal i Skånska hovrätten och samma år adjungerad ledamot därstädes, år 1903 ordinarie fiskal, samt 1906 assessor. Vid hovrätts- omorganisationen 1909 vart han så hovrättsråd.
Dessförinnan hade hans verksamhetsfält emel
lertid i verkligheten förlagts till huvudstaden. Redan 1906 hade han kallats att tjänstgöra som t. f. revi
sionssekreterare och erhöll 1908 rotel. Efter allt att döma låg vägen klar för hans befordran till ledamot i Högsta domstolen, då han i början av år 1909 av dåvarande krigsministern O. B. Malm förmåddes att efter numera generalKrigskommissarien Bergenholtz övertaga posten som expeditionschef i lantförsvars- departementet. I icke mindre än nio år innehade Arsell detta krävande förordnande, icke minst krä
vande därför, att under detsamma inföll dels över
gången till ny härordning och arméorganisation, dels också det stora världskriget, vars första fas givetvis var den som ställde de största kraven på försvars- förvaltningen. Krigsministrarne kommo och gingo, men Arsell stod kvar och bar oförtrutet ansvaret för det dagliga arbetets börda, vare sig departements chefen hetie Malm, David Bergström, Hjalmar Ham
marskjöld eller Mörcke. Detta vittnar gott både om hans skicklighet och hans förmåga av samarbete och då han år 1914 under den otrevliga presspolemiken om de undanlagda dokumenten från den Bergströmska ministertiden ingav sin ansökan om entledigande, ville exc. Hammarskjöld till intet pris släppa honom.
I själva verket är det nog i många fall så, att veder
börande departementschefer skulle stå sig ganska slätt både med de löpande ärendena och de av större betydenhet, om de icke hade vid sin sida expeditions
chefens och numera även statssekreterarens i all nän- het mera rutinerade krafter. Trots arbetets omfatt
ning höll Arsell ut ända till slutet av 1916, då han drog sig tillbaka, men visst icke för att njuta något otium. Samtidigt med entledigandet fick han i upp
drag att inom justitiedepartementet biträda såsom sak
kunnig vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar, vilket förslag af honom avlämnades vid utgången av år 1919. Arbetet härmed hade fördröjts därigenom, att han av k. m:t tagits i anspråk även för annat förordnande och offentligt uppdrag. År 1919 utnämndes han så till justitiekanslär.
Under den tid Arsell innehaft justitiekanslärsämbe
tet har det fallit på hans lott alt få företaga icke få utredningar av maktpåliggande beskaffenhet. Senast har det sålunda ålegat honom att verkställa utredning med anledning av de anmärkningar som statsrevi
sorerna gjort mot riksräkenskapsverkets chef och att utföra kronans talan mot denne. Lyckligtvis är det icke ofta, som justitiekanslärn på giund av den an
klagades höga ämbetsställning är nödsakad personli
gen lägga hand vid polisutredningar av detta slag, men det sätt, varpå det i detta fall skett, ger ett vac
kert prov på den grundlighet och det säkra juridiska omdöme, som är för honom utmärkande. Likaledes har han nyligen tagit initiavet till förbättrande av åklagarväsendet i de mindre städerna antingen så, att k. m:t förvärvar sig befogenhet att fastställa viss minimilön för stadsfiskaler, eller så, att möjlighet be
reddes att i dylika mindre samhällen överflytta stads- fiskalernas åligganden på andra där boende allmänna åklagare — landsfiskalerna —• ett sätt, som redan praktiseras i Säter och säkerligen med fördel skulle låta sig användas även annorstädes.
I övrigt ligger det i sakens natur, att justitiekans
lärns ämbetsförvaltning till största delen undandrager sig allmänhetens bedömande. En mängd av hans yttranden bringas aldrig till offentligheten och det sätt, varpå hans kontroll över åklagarväsendet utövar inflytande på dettas beskaffenhet, blir först efter en längre tids ämbetsutövning uppenbart. Men man har en bestämd känsla av, att konungens högsta ombuds- mannaskap vilar i goda händer, så länge det får för
bliva i Oscar Arsells.
— 596
HVAR 8 DAG
Lösnummer35 öre 1922
Juni
MAGASIN ILLIXSTRT
SÖSäS:
23B#ARG.
NB 38 HÖGAKTUELL 15 - 22 JUNI
Till bild ä sid. 591.
Svenska Flaggans dag d. 6 juni har blivit vår verk
ligt nationella festdag med föimåga att samla allt fol
ket i gemensam andakt och glädje. För huvudstadens del har festdagens tyngd
punkt redan sedan flera år varit förlagd till Stadion och var så även i år. Där hade också vid den för festlig
heterna utsatta tiden infun
nit sig en så gott som full
talig publik. I kungliga logen syntes konungen i amiralsuniform, antagligen med tanke på svenska flot
tans fyrahundraårsjubileum, som samma dng firades, prinsessan Ingeborg och prins Eugen med uppvakt
ningar, excellensen Bran- ting, försvarsministern Per Albin Hansson, medlemmar av hovet, flottans samtliga i Stockholm varande office
rare varjämte diplomatiska kåren var talrikt represen
terad. Bland de inbjudna inärkles för övrigt office
rare och manskap från de båda i hamnen liggande franska avisoångarne Ancre och Oise och ståplatserna voro upptagna av manskap från Stockholms garnison i stor parad. Vid planens granitbarriär bildades häck svenska flaggor i händerna, av en överväldigande
OMSLAGSVIGNETT TILL FÖRELIGGANDE N:R 38 I mörkgrön dubb eltonfärg.
En grändidyll“ från Gävle av fotograf G. REIMERS, GÄVLE.
av folkskolebarn med Stadion, som pryddes mängd blågula dukar gjorde denna dag ett särdeles festligt och högtidligt, glättigt intryck. Programmet var som
vanligt omväxlande och feststämt med den grandiosa uppmarschen av skolbarn, militär, skyttar, land- stormsmän, Stockholms förenade studentkårer, scouter, polismän,
Gustaf Reimers, f. 1885, elev i fotografi 1900 — 03, assistent och sedermera föreståndare för Carl Rudolphs atelier i Gävle 04—08;
sedan sistnämnda år innehavare av ateliern under eget namn. — Med en högt uppdriven yrkes
skicklighet i förening med en konstnärlig uppfattning av kame
rans möjligheter inom porträtte
rings-, landskaps- och all annan fotograferingskonst, har hans ate
lier tillvunnit sig anseende som en av de allra främsta inom stad och land. Ledarnot av Svenska Fotografernas Förbund sedan 1908, invaldes han i dess styrelse 1913 men avgick 1917. Tilldelades För
bundets hedersomnämnande och bronsmedalj 190«, 1913 och 1922.
I fotografiska tävlingar har han erövrat l:a pris, särskilt att nämna Svenska Turistförbundets tävlan.
brandkårsmän och ett stort antal yrkeskorporationer, samtliga med fanor i spet
sen. Högtidstalet hölls från musikläktaren av statsmi
nister Branting, som beto
nade den nationella käns
lans betydelse och med varm förståelse frambar na
tionaldagens idé. Levet för fosterlandet utbringades av konungen och besvarades av fyra kraftiga hurrarop.
Programmets sista del upp
tog sång från musikläktaren av hovsångaren John For
sell, vilkens grandiosa stäm
ma trängde till varje viå av Stadion. Sist defilerade de paraderande kontingen
terna förbi kungliga logen, hälsande med sina fanor.
Även på annat sätt blev nationaldagen firad i Stock
holm från tidigt på morgo
nen till sent på kvällen genom flaggning, kransned
läggning vid Gustav Vasas slaty på Riddaiholmen, klockringning från kyrktor nen samt korta gudstjänster i kyrkorna. Även på Skan
sen hade anordnats natio
nella festligheter, vilka ock
så de rönte oerhörd till
slutning. På Djurgårds- brunnsviken slutligen var stor regatta anordnad av Stockholms och Vaxholms roddföreningar samt Ham
marby idrottsförening.
För svenska flottan blev dagen givetvis av alldeles särskilt högtidlig betydelse, då som förut nämnts dess fyrahundraårsjubileum sam
tidigt firades. Med anledning härav fick flottan bland annat från tyska marinen mottaga häls- ningstelegram, som omedelbart besvarades av försvarsministern å svenska marinens vägnar.
Även fransk uppmärksamhet har ägnats flottans 400-årsdag i det Frankrikes minister till sjöofficers
kåren i Stockholm överlämnat ett kopparstick över Abraham du Quesne, en fransk sjöofficer i svensk tjänst 1644—47.
да»- Ml. **** dläberg, abg.
FOTOGRAF G. REMERS, GÄVLE, en av vått lantis främste kamera-konstnäter och en av H. 8. D:s mest intresserade och
flitiga medarbetare.
Kvartals- och halvårs
skifte stundar!
De av HVAR 8 DAGS postabcn- nenter, som prenumerera halv
års- eller kvartalsvis, erinras om vikten av att i god tid förnya prenumerationen å närmaste postanstalt. —
Därigenom undvikes ett säker
ligen ovälkommet avbrott i tid
ningens regelbundna expediering.
Prenumerera därför genast!
— 597 —
SVENSKA FLAGGANS DAG.
' ‘I
■
.-H
* I* /'i ^ I
a*!».
^OÍJ Holmen, St'cklii/m. Kllché: 0olt> Gbe
STATSMINISTER BRANTINO HÅLLER HÖGTIDSTALET. — Text á sid. 597.
SVENSKA FLAGGANS DAG DEN 6 JUNI HÖGTIDLIGHÅLLES Å STADION.
Dejilering för konungen, som tagit plats i den kungliga logen t. v. å bilden.
Till bild å sid. 599.
Den neutrala centralkommissionen för undersökning av världs
krigets orsaker, vilken i januari i år konstituerades i Kristiania och sedan under påsken haft ett sammanträde i Köpenhamn, samlades den 3 juni i Stockholm till en konferens, som avslutades den 6 d. m. Vid denna konferens voro samtliga kommissionens medlem
mar närvarande ävensom representanter för Schweiz, som sedan sammanträdet i Köpenhamn anslutit sig till kommissionen. Arbetet på den inre organisationen har nu slutförts samt vetenskaplig arbets
plan fastställts och arbetsuppgifterna fördelats på de olika delega
tionerna. Vid val av funktionärer utsågs till president professorn i Uppsala C. A. Reuterskiöld, till vicepresident arkivdirektören, doktor Japikse från Haag samt till generalsekreterare den kände holländske publicisten Bruna, i och med vilket val generalsekretariatet blir för
lagt till Haag. Vitare beslöts att nästa konferens skulle förläggas till Schweiz.
Konferensen avslöts av ordföranden med ett anförande, vari den rent vetenskapliga karaktären av kommissionens syften betonades.
Sedan nu också den första förberedelseperioden i kommissionens verksamhet avslutats kunde det egentliga forskningsarbetet fullt mål
medvetet begynna. Konferensmedlemmarnes tack till presidiet fram
fördes av norrmannen, överbibliotekarien A. C. Drolsum och hollän
daren, general van Terwisaga.
I närheten av Budapest i byn Föth grundades på initiatv av grevinnan László Kårolyi en
■egnahemskoloni till förmän för krigsinvalider, — änkor och faderlösa. Bland dess 15 hus finnes också ett svenskt, en gåva av ingeniör Magnus Täcklind i Stockholm och hans maka. Kristi Himmelfärdsdag skedde det hög
tidliga överlämnmdet i närvaro av riksföreståndare Horthy och representanter för de land, som bidragit till koloniens upprät-
taude. Efler fotitqraf*. Kliché: Sjöberg, Gbg.
SVENSKT KRIGSINVALIDHEM I FÖTH VID BUDAPEST, en gåva av ingeniör och fru Magnus läcklind i Stockholm. Bild från invigningen å Kristi Himmelfärdsdag.
- 598 -
KVAR 8 DAO
Text å sid. 59S. Kliché: Sjöberg, Gbg.
NEUTRALA CENTRA LKOMMISSIO- NEM FÖR UNDERSÖKNING AV VÄRLDSKRIGETS ORSAKER. Kom
missionen under sammanträde på Rid
darhuset samt samlad utanjör det
samma tt Vi namnteckna: Främsta raden fr. v : Överste Immerhauser, Bern, ge
neral Terwisaga, Holland, överbiblio
tekarie Diolsum, Norge och professor C A. Reuterskiöld. I millersta raden:
Professor Bächtold, Basel, d:r Oehler (schweiziska delegationens sekreterarei d:r Hj. Christensen, Norge oth professor H.Almquist, Göteborg. Överst: Hr tasting (den norska dele ga tionens: sekretera re) d:r Arne Forssell, Stockholntfsvenska de
legationens sekreterare), reaäktör Bruna.
Haag och redaktör Hambro. Kristiania.
ЦШг ■■ " > .
Wer porträtt. NORSKT UTRIKESMINISTERSKIFTE. *****Gb*
D:R A. RÆSTAD. Avgående. L. MOWINCKEL. Nyutnämnd.
Text å sid. 001.
Bilden längst t. h.: A. J. P. ADLERGREUTZ. Envoyé i Bern, ny förordnad envoy e
extraordinaire och ministre plénipotentiaire vid Nederländska hovet, nichts Sjöberg, Gbg.
— 599 —
HVAR 8 DAG
H'oto. Holmen, Sthlm. Kliché: Аид. Sjöbergs KlichéansU, Gbg
INTERSKANÐINAVISK PATENTLAGSTIFTNINGSK0NFEREN5 I STOCKHOLM. Vinamnteckna: Fr. v. Direktör Holter-Nielsen, dar.ska patentkommissionens ordförande, Generaldirektör E. O. J. Björklund, konfer. ordf.. Byrådirektör A. Hasselrot, konfer. sek-.,
Höiesteretsadvokat Stang-Lund, Norge, Hovrättsrådet H. Hjertén. — Text å sid. 601.
iff Iff !Ш I »♦
„i-,,: , lilgill!
■да ■
: ■
11|| Щ
“.Пег fotografier. Kliché: Goes Ritbyrå Л Klichéanstnlt, Gbg.
ÅLANDS LANDSTING håller plenum å öppningsdagen den 9 juni. Överst: Grupp av landstingets medlemmar; främst: 1. Härads
hövding Björkman (sekreterare), 2. Fröken Sundström, 3. Aug. Karlsson (2:dre vice talman), 4. Julius Sundblom (talman), 5. Joh.
Eriksson (l:ste vice talman). — Därunder: Första plenum den 9 juni. — Text å sid. 601.
600
HVAR 8 DAG
Till bild a sid. 599.
Utrikesministerskifte i den norska regeringen har den 30 maj ägt mm, i det att d:r A. Rœstad avgick och efterträddes av statsrådet L. Mowinckel, som är och fortfarande skall kvarstå som chef för han
delsdepartementet. Orsaken till dr Ræstads tillhaka- trädande får helt visst sökas i misslyckandet av de traktatförhandlingar, som Norge sedan länge fört med Spanien. Det tidigare mellan dessa båda länder av
slutna handelsavtalets giltighetstid är nämligen ut- lupen och Norge har numera utfärdat importförbud på starkviner, vilket är en av Spaniens förnämsta exportvaror till Norge. Spanien vägrar därför nu att bevilja Norge samma förmåner som tidigare och en
ligt den nya spanska tulltariff, som nyligen utarbetats, falla varor, vilka importeras från Norge, inom högsta tullsatsgruppen, medan andra länders exportvaror åtnjuta förmånen av betydligt lägre tullavgifter.
Detta förhållande medför väsentliga nackdelar för Norge, vars export till Spanien av en hel del varor, t. ex. torkad och konserverad fisk samt papper och pappersmassa varit betydande, och som nu starkt hämmats. Frågan är av en i Norges såväl handels- som förbudspolitik ingripande betydelse, då den i senare avseendet gäller storleken av den kvantitet hetviner landet skall vara skyldigt importera för att tillfredsställa Spaniens fordringar, en kvantitet som avsevärt försvårar upprätthållandet av det norska för
budet, redan förut så svårt kringskuret av smuggling o. d. Får Spanien sin vilja fram torde otvivelaktigt Portugal och Frankrike vid första tillfälle öka sina fordringar och Norges förbudssvårigheter. — Dr Ræ- stad hade bundit sig vid förbudspolitiska synpunkter och det återstår att se huruvida den nye utrikesminis
tern skall lyckas lotsa de norska fiskbåtarne mellan bränningarne i det spanska hetvinshavet.
Till bild å sid. 600.
En Interskandinavisk konferens, med avsikt att un
dersöka möjligheterna för en enhetligare patentlag
stiftning inom de tre skandinaviska länderna, tog den 7 juni sin början i Patentverkets lokaler i Stockholm.
Sverige representerades vid konferensen av chefen för Patentverket, generaldirektör Eugen Björklund, Dan
mark av chefen för patentkommissionen, direktören H. Holter-Nielsen och Norge av höiesteretsadvokat S. Stang-Lund. Dessutom blevo som sakkunniga till
kallade hovrättsrådet A. Hjertén och byrådirektör A.
Hasselrot.
Till bild å sid. 600.
Ålands nya landsting sammanträdde för första gången fredagen den 9 juni, sedan det gamla lands
tinget, som under fyra händelserika år haft ögruppens angelägenheter om hand, på onsdagen under v. hä- radshövd. Carl Björkmans presidium beslutat att genom en deputation högtidligen nedlägga sin spira i det nya landstingets händer och därefter upplösts. Till det nya lan istingets talman u sågs enhälligt vid fre
dagens sammanträde den välbekante folkledaren Julius Sundblom, redaktör för tidningen Åland, samt till resp. förste och andre talmän bondemännen Johannes Eriksson och August Karlson. Landshövding Isakson hälsade därefter å finska regeringens vägnar sitt land
skaps folkrepresentation välkommen och framhöll där
vid särskilt den privilegierade ställning Åland genom lagen av den 6 maj 1920 förlänats i jämförelse med övriga finska landskap samt uttalade förhoppningen att denna självstyrelse måtte lända såväl Åland som Finland i sin helhet till fromma. — Dagen högtid- lighölls genom flaggning och stora människoskaror bevistade landstingets officiella öppnande.
Till bild å sid. 605.
Nationalmuseum har under sitt alltjämt pågående nydaningsarbete fått ännu en avdelning färdig, då nämligen samlingen av italiensk konst, huvudsakli
gen från renässansen, och ett därmed förenat mindre bestånd av tidigare tyskt måleri, nyordnats och sedan den 3 juni blivit tillgänglig för allmänheten. Den vackra överljussal, som nu rymmer samlingen, är be
lägen mellan franska 1700-tals och svenska 1800-tals- salarne och har genom sammanslagning med en del förutvarande smårum vunnit betydligt i utrymme och väggytor. De tygklädda väegarna ha också fått en för målningarna synnerligen välgörande rostbrun färg och till förstärkande av miljön ha enligt framlidne museichefen Richard Berghs intentioner där placerats en sittbänk och två kistor samt några skulpturer. Av målningarna dominera Matteo di Giovannis “Konung- arnes tillbedjan", samt den av tandläkare Emil Chris
tenson deponerade “Johannes döparen" från omkring 1480, tidigare tillhörande den berömda Kauffmanska samlingen.
Nationalmuseums italienska samling har under se
naste år varit i stark tillväxt och det är därför syn
nerligen lyckligt att den yttre inramningen nu också börjat bliva innehållet fullt värdig.
Till bild å sid. 605.
Stockholms stadsfullmäktige komma som bekant att under innevarande juni månad i Paris återgälda det besök, som de franska kommunalmännen avlade i den svenska huvudstaden förlidet år. Stadsfullmäk
tige ämna därvid som en minnesgåva till sina fran
ska kolleger medföra en väldig glasurna, komponerad av konstnären Simon Gate och utförd vid Orrefors glasbruk på den rekordartat korta tiden av omkring tre veckor. Den har under de senaste dagarre ut
ställts i Nationalmuseum och allmänt erkänts vara ett verkligt mästerverk av förenad glas- och gravörkonst.
Urnan, som är cirka 80 cm. hög och försedd med lock, är på framsidan dekorerad med ett Göta lejon, som på ryggen bär en ungdomligt glad och blomster- smyckad Svea, helt olik den traditionella typen. I ett annat fält synes den franska Marianne skaka hand med Stockholms skyddshelgon S:t Erik och i ett tredje korsa tvenne kvinnor sina händer över ett barn — framtidshoppet för alla folk. På locket äro graverade Paris’ och Stockholms stadsvapen, bilder av de båda städernas stadshus samt inskriptionen: La ville de Stockholm å la ville de Paris“.
Kostnaden för den vackra och värdiga presenten torde uppgå till 3 —4000 kronor.
Till bild å sid. 610.
Engelska Derbyloppet, den sedan 1780 årligen åter
kommande stora tilldragelsen inom Englands häst
värld och som traditionsenligt skall äga rum onsdagen före pingst, gick alltså i år av stapeln den 31 maj vid Epsom med hundratusentals personer, främst konung Georg och drottning Mary, som åskådare. Loppet är öppet endast för 3-åriga hästar och distansen utgör c:a 2,400 m. Första prisets storlek varierar, emedan det utgöres av insatsernas sammanlagda belopp och bru
kar falla inom gränserna 2 7,000 pund, d. v. s. 36 — 130,000 kr. Årets pris hemfördes av “Captain Cuttle“, tillhörig Lord Woolavington, mest känd som inneha
vare av den världsbekanta “Buchanan“-whiskyfirman.
“Captain Cuttle“ hade ingalunda tippats som vinnare, ehuru han givetvis räknades bland de bästa hästarna, fallen efter “Hurry-On“, ett av Englands berömda full
blod, och riden av Englands f. n. yppersta jockey Steve Donoghue. Denne, som i år liksom även 1915, 1917 och 1921 vann Derbyloppet, lade därmed ännu en förnämlig seger till de nära 1,000, han enbart under de sista fyra åren ridit in. För de vadhållande blev segern till en stor överraskning av både oangenäm och angenäm art.
Till de sistnämnda må hänföras den unga dam, som i en stor "sweepstake“ fick sig segraren tilldelad — hälften sålde hon genast för 50,000 kronor och på den andra hälften vann hon närmare en million kronor.
601 —
KRONPRINS GUSTAF ADOLF I LONDON,
gto
ШШ.
T* ‘
■ÉIÍP4É
,-^i
.тг ШМР” Я'
-■ШШёфШ'! УУÍYi Ж
■ 114ЛК1
щ
'yr ' I
:
lunch, som med anledning av drottningens födelsedag gavs av engelska konungaparet å Buckingham Palace. Svenske ministern i London, fri
herre Palmstierna, gav några dagar efter ankomsten stor middag följd av mottagning på svenska legationen till de kungliga gästernas ära.
Kronprinsen har även deltagit i officiella engelska festligheter; vi äro sålunda i dag i tillfälle återgiva bilder från den trupparad, som konung Georg på pingstaftonen med anledning av sin födelsedag höll och vilken kronprinsen tillsammans med engelske konungen och hertigen av Con
naught, vår avlidna kronprinsessas fader, bevittnade.
Kronprins Gustaf Adolf, åtföljd av prinsessan Ingrid, befinner sig sedan den 22 maj på besök i London, där han Ы. a. inbjudits till den familje-
KRONPRINSEN MED KONUNG GEORG OCH HERTIGEN AV CONNAUGHT ÅSER GARDESREGEMENTENAS STORA PARAD.
Överst: De kungliga personerna å K. Slottets balkong åse trupper
nas förbimarsch. Fr. v. prinsessan Victoria, spanska prinsessan Beatrice, prinsessorna Maud, Mary, Ingrid (kronprins Gustaf Adolfs dotter), drottning Mary, spanska prinsessan Christina, droftning Victoria av Spanien, änkedrottning Alexandra, prins Georg, lady Patricia Ramsay (kronprinsens svägerska), prinsessorna Marie Louise och Helena Victoria samt lady Mary Cambridge (som säges skola trolovas m°d sin kusin hertigen av York). — Därunder: Kronprins Gustaf Adolf (närmast i bilden) vid konung Georgs sida vid para
den; vid konungens andra sida hertigen av Connaught.
Efter fotografier. ---- Kliché: Goés Ritbyrå A KlichéanstaU, Gbg-
5-И
ИР«
л v/их о и/\ и
FÖRMÄLNINGEN I BELGRAD.
HÖGTIDLIGHETEN I BELGRAD. Överst: EN OFFICIELL FOTOGRAFI AV BRUDPARET I K. SLOTTET I BELGRAD EFTER VIGSELCEREMONIEN. Längst t. h. synes konung Ferdinand av Rumänien. — Därunder t. v. VID KATEDRALEN EFTER VIGSELN..
7. h. DET UNGA KUNGAPARET VISAR SIG FÖR FOLKET från en balkong å K. Slottet. - Efter originalfotos. — имев* <»«
— 603 —
HVAR 8 DAO
V P
Jugoslaviens konung Alexander förmäldes den 8 juni i Belgrad under storslagna högtidligheter med den 22-åriga prinsessan Maria, rumäniska konungaparets andra dotter. Redan kl. 8 på morgonen förkunnade kanonskott festlighe
ternas början och stora människo
skaror — enbart antalet resande, som anlänt till Belgrad endast för att övervara bröllopet, beräknas uppgått till c:a 200,000 personer
— hade redan börjat samlas ut
efter de gator, där brudtåget skulle passera. Kl- V2 11 lämnade det lysande bröllopsföljet slottet, med kavalleri i spetsen, efter vilket omedelbart följde den stora vagn, vari såväl brudparet och brudens föräldrar som hertigen av Yo>k i sin egenskap av kun, den förnäm
ste bröllopsgästen, närmast mot
svarande bröllopsvittne, befunno sig.
Bruden åtföljdes icke av några tärnor, men enligt serbiskt bruk blomsterströdde vitklädda flickor brudparets väg. Vid ankomsten till Sofiakyrkan framträdde den grekisk-katolske patriarken, som, assisterad av fyra jugoslaviska biskopar, skulle förrätta vigseln, och brudparet kysste andaktsfullt
Forts, å sid. 609.
KONUNG ALEXANDER HÄLSAR SIN BRUD I BELGRAD. Konungaparct av Rumänien och prinsessan Marie, vilka med båt färdats uppför Donau till Bei grad, ombord på konung Alexanders yacht.
IfíÆ
FÄRDEN GENOM HUVUDSTADEN. T. v. Konungarne Ferdinand av Rumänien och Alexander av Jugoslavien. T. h. Drottningen av Rumänien och prinsessan Marie. — Efter originalfotos. — Kliché: Au9' &0Ьегя* zuchéamt^ съд
— 604 —
HVAR 8 DAG
ÍÍSlf
Шш
шш
штатEfter fotografi. Klicfok Avg. Sjöborg* KUohicmU, tíbg
NATIONALMUSEUM. Den nyotdnade salen för italiensk konst. — Text å sid. 601.
I Paris tog den 10 juni en internationell fäktvecka, fäktningsvärldens stora evenemang för året, sin början, vartill deltagare anmälts från en mängd länder. Da
mernas tävlingar ägde rum de två första dagarna, var
vid de deltagande svenskorna uppnådde synnerligen goda resultat. Första pris hemfördes nämligen av frö
ken Annie Dickson, tidigare innehavarinna av svenskt
mästerskap i florettfäktning under tre år i följd, och andra pris av fröken Hanna Olsen, som tvenne gånger erövrat svenskt mästerskap, varjämte fröknarna Elsa Hellqvist och Ellen Hamilton lade beslag på resp.
sjätte och åttonde platserna. Sverige har således även inom denna sportgren värdiga representanter, som mer än väl kunna upptaga tävlan med utlandet.
- --- c—- ~
Foto. Rosenberg, Sthlm. Klichöt Sjöborg, Gbj,
SVENSK PRAKTPJÄS I GLAS, GÅVA FRÅN STOCKHOLMS STAD TILL STA- DEN PARIS, att överlämnas vid Stockholms stadsfullmäktiges besök i Paris i dessa dagar.
Text å sid. 601.
- - -
Efter portT0.tr. »k.'-« Sjöberg, Gbg.
FRÖKEN ANNIE DICKSON, STOCKHOLM, erövrade l:sta pris vid de stora internationella fäkttävlingarne i Paris, därvid hävdande sin svenska fäktkonsts överlägsenhet över medtävlande ft ån England och Frankrike. Till yttermera visso vann en svensk dam, fröken Hinna Olsen [i medaljongen) andra pris varjämte två
svenskor belade sjätte och åttonde platserna.
— 605 —
HVAR 8 DAG
DEN TILL PROFESSOR A.
GULLSTRANDS 60- ÅRS
DAG AV SVENSKA LÄ KARSÄLLSKAPET PRÄG
LADE GULDMEDALJEN.
Fp er fotografi.
Nedanst bild:
MISS MEGGIE ALBANESI, en av Londons mest popu
lära skådespelerskor, f. n. i Stockholm i och för inspel
ning av en film.
«Ьг ГУМ*. ***** **** ab°-
Kliché: Sjöberg, Gbg.
En stor och sällsynt utmärkelse har kommit professor Allvar Gull- strand i Uppsala till del, då näm
ligen Svenska läkaresällskapet låtit över honom slå en guldme
dalj, vilken är avsedd att, sedan en Gullstrandsfond, till vilken grunden nu lagts, uppnått erfor
derlig storlek, utdelas såsom pris vart tionde år för arbeten inom det oftalmologiska'forskningsom
rådet.
Medaljen, som tills vidare före
kommer endast i ett enda exem
plar i guld, överlämnades till pro
fessor Gullstrand på hans sextio
årsdag den 5 juni i hans hem i
Kliché: Sjöberg, Gbg.
Uppsala av en deputation från Läkaresällskapet, bestående av dess ordförande, med. doktor Vil
helm Djurberg och sekreterare, marinöverläkaren G. Nilson samt med. doktor Wilhelm Nordenson.
Professor Gullstrand blev redan för flera år sedan kallad till Sven
ska Läkaresällskapets hedersleda
mot.
Den bekanta engelska skåde
spelerskan, miss Meggie Albanesi, sedan ett par säsonger tillbaka Londons ojämförligt populäraste skådespelerska, gästar för närva-
Forts, å sid. 609.
b * *
Vav
v#
■
•» 'S* m y t ) ■b-.-JL Я
f 1’ W _
- ■ ill’/®" ,
f " * 12 F w Ж , 12 j ‘ 00' r ’ Fff JfJff 1$Щшт v м , л
t f sfj Ж f Ш * ш „ * ш
ilUlfrlf/fl TJjL ш '* ft ... ьШ- чу- •
Foto. Eklund, Linköping.
GOTTFRID LARSSONS FONTÄN I LINKÖPINGS JÄRNVÄGSPARK invigd den 3 juni.
— 606 -
Kliché: Аид. Sjöbergs tAtehéansU, Gbg
Se H. 8* D. denna år g. n r 31.
Text å sid. 609.
I*
C. G. V. HAMMARSKJÖLD. C. B. HAMILTON.
Generalmajor. — Nyutnämnd Greve. Generalmajor. Nyutn.
chef f. Gener dstaben.* chef f. 6. arméfördeln *
S. E. SCHMIDT.
Nyutnämnd överste o. chef för Göta art.-reg*
A. I LYSTRÖM.
Nyutnämnd övers e o. chef. f.
Bodens art-teg.*
C. M. 1NGELMAN.
F. d. Konteramital — Sthlm 80 år 19 juni.*
O. OLSSON.
Statsråd. — Stockholm.
50 år 18 junid
F. V. HANSEN.
Generaldirektor. — Stockholm.
60 år 22 juni.*
C. J. INSULANDER.
Major — Stockholm.
bO år 18 juni.*
G. R. GEIJER.
Bruksägare — Dennicketorp.
Filipstad. — 75 år 20 juni.*
K F. WIJNBLADH.
Bankdirektö-. — Stockholm.
60 år 19 juni *
J. H. WIJNBLADH.
Direktör. — Stockholm.
60 år 19 juni.*
P. M. SUNDBtRG.
Över ngeniör. — Malmö.
55 år 18juni*
). T. LUNDBERG.
Professor. — Stockholm.
70 år 21 juni.*
A. GENBERG.
Konstnär. — Stockholm.
60 år 20juni*
I. JUNDELL.
Professor. — Stockholm.
55 år 6 juni *
R. F. ALMBERG.
Nyutn. Professor v Gymnast Centn-Inst.*
Klichés Аид. Sjöbergs KlicheansU, Cbg
* Data á nästa sida,
— 607
J. E. BOURGHARDT. J. ERICSSON.
F. d.Gtosshandl. Artist. Konst- Lantbr' kare. — Vallsta handl. — Sthlm. 75år23maj* 70 år 4 juni.*
K. RINGBORG.
Köpman — Norrköping.
50 år 19 ju i.*
O. LINDSTRÖM.
Godsägare. — Stockholm.
50 år 15 juni*
C. LAGERLÖF.
Advokat — Stockholm.
60 år 8 juni*
H. O. FRICK.
Förste Polisintendent. — Stockholm. — 50 år 8 juni.*
J. Л. CUDC.PÍU.
Kontr-p ost. Kyrkoherde. — Fagerhult. — 70 år. 15 juni.
11Ш иилгш uuirig fr t i hvik. — f\fl i60 år 6 juni.*
R. F. BENNET f. C. О. V. BJÖRKMAN f.
Friher e. F. d. Hätadshövd. F. d. Kapten. — Uppsala.
Stockholm. — F. 1836. f 6 juni.* F. 1843. f 6 juni.*
A. AARON t- Grosshandlande. — Göteborg.
F. 1840. f 12 juni*
J. WESTMAN f.
Rektor. Fi< Dr. — Nyköping.
F. 1867. f 29 maj*
.. H. G. AMÉEN. J. O. HAGSTRÖM +.
Överste. — Restad. Kontr.-prost. Kyrkoherde.— V.
F. 1854 f 1 juni* Emtervik. — F. 1860. f 7juni.*
Kliché: Аид. Sjöbergs KlichéamU, Gbg
CARL GUSTAF HAMMARSKJÖLD. F. 1865, uljtn. v. Värml. fälijäg.-kår 85, ljtn. v. Gen.-staben 95, övljtn. i a:n 09, v. F. Livgren.-reg. 10, överste i a:n 13, överste o. chef f. F. Livgren.-reg. 14, chef f. 3. inf.-brig. 17, gfn.- major o. chef f. 6. arméfördeln. 19; i dagarne utn. t. chef. f. Generalsta
ben. Led. av Riksd. A. K. sdn 18. Statsråd o. chef f. Försvarsdep. 20—21.
Biografi o. helsid.-po.rtr. årg. XXII: 34.
CARL HAMILTON. F. 1865, uljtn. v. Vend, art.-reg. 85, art.-stabsoff. 92
— 02, maj. i a:n 07, v. Gen.-staben s. å., öv.-ljtn. v. Göta art.-reg. 09, överste o. chef. f. Göta art.-reg. 13. I dagarne utn. t. chef f. 6. arméfördeln.
Led. av skjutkomm. f. pröv. av ny fältart.-mater. 99, led. av svensk-norsk art.-komm. 1900, ordf. i artillerikomm. f. utarbet. av förslag t. exercis
regi, o. skjutinstruktion f. fälthaubitsbatt. 11 — 12, chef f. fältartill. skjutskola 11—13. Led. av en studiekomm. t. Tyskland 17. Led. av Riksd. F. K. 12—14.
SIXTEN SCHMIDT. F. 1870, uljtn. v. Uppl. art.-reg. 96, Art. stabsoff. 99
—03, lär. v. Krigsskolan 03—07, major 11, chef f. Art. o. ing. högsk. 11—
15, övljtn. v. Norrl. art.-reg. 15, överste i a:n 18, överste o. chef f. Bodens art.-reg. s. å., i dagarne utn. t. överste o. chef f. Göta art.-reg. Led. av Krigsvct.-akad.
AXEL LYSTRÖM. F. 1873, uljtn. v. Västg. reg. 93, transp. t. F. Göta art.-reg. 94, art. stabsoff. 03, ljtn. v. Gen.-staben s. å., kapt. v. Svea art.- reg. 10, v. Gen.-staben 12, övljtn. v. Svea art.-reg. 17, överste v. Gen.-staben (överadj. o. chef f. krigshist. avd.) 19; i dagarne utn. t. överste o. chef f. Bodens art.-reg.
MAGNUS INGELMAN. Sek.-ljtn. v. Flott. 64, komm.-kapt. 2. gr. 89, 1 gr. 93, kommendör, kommendant i Karlskr. 97, varvschef där 1900, kon- teramiral 01, chef f. Marinförvaltn. s. å. Hed.-led. av Örl.-mannasällsk.
* Data å nästa sida.
608
HVAR 8 DAG
OLOF OLSSON. Stud. 92, fil. kand. 1900, provår 03, v. adj. o. ex.-lär. v.
Nya elem. lärov. 04—08, adj. i tyska, hist. o. geogr. v. Göteb. västra realsk.
07. Av k. m:t för>rdn. led. av lär.-lönenmd. 12. Led. av Riks F. К. П, led. av konst.-utsk. 14—19, heml. utsk. 18—19. Statsråd o. chef f. Eckles.- dep. 19 — 20 samt sdn 21.
VILHELM HANSEN. Avg.-ex. fr. Теки. Högsk. V. 82, bitr. ingeniör v.
Stockh. vattenledn. arb. 82—86, arb.-chef v. anläggn. av vatten- o. avl.- ledn. i Västerås 86—88, ingemör v. Stockh. vatt.-ledn. verk 88—94, tf. arb.- chef 94, förste ing. där 97—06. Verkst. dir. f. Nya Trollh. kanalbol. 98—
04, verkst. dir. v. Trollh. kanal- o. vattenverk 05—08. Tf. Vattenfallsdir.
o. ordf. i Vattenfallsstyr. 08, generaldir. där 16, gen.-dir. o. Chef f. Stat.
vattenfallsverk sdn 20. Löjtn. i V. o. V.-byggn.-kåren 88, överste o. avsk.
08. Styr.-led. i Tekn. högsk. 11, led. av Lantbr.-akad., led. av Ingenibrs- vet.-akad. K. Fysiograf. sällsk. i Lund. Hed.-led. i Trollh. ing.-klubb, led. av styr. f. Lundströmska stift., ordf. i Indalsälvens regler.-fören., ordf. under olika perioder i Sv. teknologfören. styr. o. sektioner, i fören:s jubelfest- komm. 11, nämndeman i sällsk. Idun. Ordf. i sv. deleg. f. kraftöverför.
Norge—Danmark 21. Sveriges omb. v. internat. kommunikationskonf. i Barcelona 21, deleg. v. internat. konf. f. högspänd kraftöverför. i Paris 21, Sv. ombud i internat. Oder-kommiss. 22. Hed. generalsekr. i Assoc, in
ternat. perman. d. congrés de navigation. Komm. m. st. k. N. O. Biografi o. portr. årg. XI: 29.
CARL INSULANDER. Avg.-ex. Tekn. högsk. V. 94, bitr. ing. v. Ö. väg- о. v.-byggn.-distr. 95-96, anst. h. ing. G. Richert 97—99 o. 1900—02, ex. lär.
i vattenbyggn.-konst v. Tekn. höffsk. 1900—04, tf. prof. i samma ämne där 03; konsult, ing.-byrå i Stockh. sdn 02; distr. ing. i Mell. v. o. vatt -byggn.
distr. 05, chef där 18. Vattenrättsingeniör 18. Res.-uljtn. i Fortifik. res.
96, res.-ljtn. där 99—04, ljtn. i V. o. V.-byggn.-kåren 99, major 18. Av K.
M:t förordn. ordf. f. väganslagssakkunn. 18.
REINHOLD GEIJER. Avg.-ex. fr. Stockholms bergskola 71, ing. o. för
valt. v. Munkfors bruk 71—84, egendomsdisp. v. Uddeholm 85—10. Lands
tingsman 84 —08, styr.-ordf. i Klarelvens flottn.-fören. 94—10, mångårig ordf. i vägstyr.; styr.-ordf. i Filipst. norra bergsl.-jernv., styr.-led. i Karlst.
—Munkfors jernv. Styr.-ordf. i Länets folkhögsk. o. lantm.-skola; styr.- ordf. i länets hypot.-fören. sedan 14, inspektör f. Filipstads bergsskola sdn s. å.
FRIDOLF WIJNBLADH. Bruksbokh. 80—83, anst. å kontor i Göteb. 84
—89, i Stockh. e. bank 90—97, kamrer v. Norrb. e. banks nuv.-kont. 97- 03, vid dåv. Härnösands e. banks kont. i Luleå 03—08. Styr.-led. o. verkst.
dir., v. dåv. bank a-b. N. Sveriges (senare a-b. Stockh. hand. banks) kont.
i OreDro 08—14. Sdn .18 dir. v. Sv. hand.-bankens kont. v. Fredsgat. i Stockh. Stadsfullm. i Örebro 15—18; led. av drätselk. 11.—18. dess ordf.
17-1 &
HJALMAR WIJNBLADH' Stud. 82, anst. h. försäkr. a-b. Fylgia 82, kam
rer där 03, ställf. dir. 13—22. Inneh. Patr. sällsk. stora guldmed.
PER SUNDBERG. Stud. 85, utex. fr. Tekn. högsk. 89, v. Stat. jernv: rit.
92, verkm. 96, maskining. 99, byrådir. 03, maskindir. 05. distr.-chcf 17, överingeniör o. chef f. Stat. järnv. huvudverkstäder 18.
TEODOR LUNDBERG. Elev v. Konstakad. 68-77, uti. studier 84-88 o.
99; led. av Konstakad. o. ex.-lär. där 89, v. prof. v. akad. 07, prof. 08, dir.
f. konsthögsk. sdn 11. En av våra främsta samtida skulptörer. BL arb.
“Sorg“ (Nat.-mus.), “Orfeus“ (v. Nord. mus.), Olaus Petri staty (v. Stor
kyrkan), “Gosse med fisk“ (Djurgården). Gunnar Wennerbergs staty (Uppsala), m. fl. Biografi o. helsid.-portr. årg. XVIII:38.
ANTON GENBERG. Elev v. Konstakad. 84—89; landskapsmål. Styr.-led.
i Sv. konstnärsfören. sdn 07, i Allm. konstfören. sdn 06. Bl. arb. “Vinter
afton“ å Nar.-museum.
ISAK JUNDELL. Stud. 86, med. lic. 95, med. dr. 98, docent i inv. medi
cin v. Karol, inst. 98—05, i pediatr. där 05—14, professor i pediatrik v.
Karol, inst, sdn sistn. år. Förestånd. f. Med.-styr. vacc.-anst. 04—09, över
läk. v. Provisor, sjukh. v. Åsögatan i Stockholm 07—14, v. Allm. barnhuset sdn sistn. år; läk. v. Barnavårdsbyrån. Sekr. i K- komm. f. utredn. rör.
inrätt, av en statsmed. anst. 97—99; ordf. i sjuksköt.-komm. 12—16; led.
av K. fattigv. lagstiftn.-komm. 16. Medic, förf.
RUDOLF ALMBERG. F. 1865, stud. 86, med. lic. 99, prakt. läk. i Stockh.
1900, ex. lär. vid Gymn. Centn Inst. 1900, tf. överlär. där 20. Intendent v.
Söderköpings badanst. 99. I dagarne utn. t. professor o. överlär. v. Gym
nast centr -inst.
ERIC BOURGHARDT. Stud. i Konstakad. 61—63, anst. i järnhandel i Stockholm 63—85, började sistn. år egen affär i samma branch, gross- handl. 99. Har under tiden jämväl ägnat sig åt landskapsmålning. Led.
av Numismat.-fören. Sdn 02 konsthandl. i Stockh.
JOHAN ERICSSON. Äg. egend. Vallsta n:r 3 i Gävleb.l. Ordf. i komm.- st., led. av kyrko- o. skolråd, nämndeman, allt under många år. Komm.- fullm. sdn 19, landstingsman sdn 93 m. undantag av åren 97—02, led. av Riksd. A. K. ..97- 17. Ordf. i stynna f. Helsingegårdens lanthushållssk.
sdn 18, a-b. Östernäs ångsåg sdn 21, Arbrå fornminnesfören. sdn 20, led.
av styr. f. a-b. Bollnäs folkbank. Chef f. Templarordcn 09—14.
KARL RINGBORG Deläg. i firman J. Ringborg i Norrköp. etabl. 1799, medarb. 96, firman omb'ld. t. a-b. 09, verkst. dir. 13. Led. av drätselk.
09—14, stadsfullm. 18, kyrkonmd 20, kyrkoråd 18, hamnstyr. 22. Styr.-led.
i Skand. kred.-a-b. kont. 19, i J. Ringborgs a-b. 09, ordf. där 13.
ORVAR LINDSTRÖM. Utg. fr. Alnarps lantbr.-lnst. 95, arrend. Nolhaga i Älvsb. 1. 96—04, dess ägare 01—09, inneh. Suntelorp i Skarab. 1. 09—16;
äger del i egend. Rönneholm m. u. i Malmöh. 1. På sia tid led. av Älvsb.
1. norra hushålln.-sällsk. förvaltn.-utsk., led. av komm.-nmd t. 09. Styr.- led. i A.-b. Böö villastad sdn 13, A.-b. Mjölkförsäljn. Direkt sdn 07; verkst.
dir. o. styr.-led. i Rönneholms jordbr.-a.-b. sdn 18; styr.-led. i Västra Sv.
lantmäns centr.-fören. 06—09, i Ävelsfören. f. rödbr. sv. boskap 09—18.
GUSTAF SKOTTE. Stud. 82, hovr.-ex. 86, v. hvd. 89. efter tingstj.-gör.
häradshövd. i Nätra o. Nordingrå doms. 1900.
CARL LAGERLÖF. Stud. 80, jur. utr. kand. 91, e. o. not. i Svea hovr.
s. å., efter någon tids tj.-gör. i olika verk i Stockh. advokat där; deläg. i adv-firman Lagerlöf & Huselius i Stockh. 96—12. Led. av Sv. adv-samf.
HARALD FRICK. Stud. 92, hovr.-ex. 99, e. o. not. i Svea hovr. s. å., i Skån. hovr. s. å., e. o. tj.-man i Överståth.-ämb. f. polisär. 1900, aman.
där 02, andre pollsintend. i Stockh. 05, förste sdn 08. Öveiståth.-ämb.
omb. h. livförsäkr.-a.-b. Nordstjernan sdn 07. Not. h. bevilln.-utsk. riksd.
03 o. n4.
RUTGER BENNET f. Stud. 54. hovr -ex. 59, v. hvd 64, häradshövd. i Bräkne här. doms. 78, transp. t. Ingelstads o. Jerrestads doms. 86—06.
CLAES BJÖRKMAN f- Uljtn. v. Älvsb. reg. 66, kapt. 82, avsk. 96, i res.
t. 97, i a:n t. 11. På sin tid under många år stadsfullm. i Ulricehamn samt led. av drätselk. o. hälsov.-nmd där. Sdn 96 bosatt i Uppsala.
HENRIK AMÉEN f. Avg.-ex. fr. Sjökr.-sk. 73. uljtn. v. Uppl. inf.-reg. 74, v. Svea art.-reg. s. å., genomg. Art.- o. Ing.-högsk. 78, Krigshögsk. 79.
kapt. 90, v. Norrl. art.-reg. 93, maj. 02, v. Pos.-art. 04, övljtn. 05, överste i 4 arméfördeln. res. 11. Äger del i o. bebor eaend. Restad i Jönk. län.
Led. av Krigsvet.-akad.
OSKAR HAGSTRÖM f. Stud. 79. prästv. 83, pred. o. relig -lär. v. åkerbr.
kolon. Hall 91, komm. 99, kyrkoh. i V. Emtervik sdn 10, kontr.-prost i Frykdals kontr. sdn 17. Ordf. I pens.-nmd, insp. f. föreläsn.-verksamh. i V. Emtervik. Framstående naturforskare, särskilt inom botaniken; hans samlingar av nate (Potamogeton, ett artrikt örtsläkte) från alla väilds-
delar äro berömda o. av utomordentligt stort värde. Utg. vetenskap!, arb. på svenska samt en vol. på eng. utg. genom Vetensk.-akad. försorg.
ADOLF AARON f. Anst. v. 15 års ålder i firman Aug. Abrahamson &
Co. i Göteborg, i vilken han sedan många år var en av delägarne. V.
ordf. i direktionen f. Barnbördshuset samt kassaförvalt. f. Göthildaskolan.
JONAS WESTMAN f. Stud. 87, fil. lic. 94, fil. dr. 97. Provår 97-98, doc. i meteorologi v. Upps. univ. 98—04; av K. M:t förordn. att ss. me- teorolog delt. i svenska gradmätn.-exp. t. Spetsbergen 99. Lekt. i mat. o.
fys. i Nyköp. 04, rekt. där sdn 14. Led. av styr. o. förestånd. f. Nyköp.
tekn. yrkessk. sdn 10, ordf. i folksk.-styr. 11—14, av stadsfuUm. uts. led.
av utskänkn.-a.-b. styr. 14, ordf. 15. Mångårig led. av stadsfullm. Bety
dande vetenskapl. förf.
FÖRMÄLDINGEN I BELGRAD. Forts. fr. sid. 604.
evangeliet och en madonnabild. Själva vigselakten tog därefter sin början och i samband därmed krön
tes även den unga bruden.
Återfärden till slottet företogs i störtregn, vilket emellertid av befolkningen uppfattades som ett gott omen, enär en svårartad torka sedan länge rått. På eftermiddagen, då solen åter trätt fram, ägde en stor
slagen trupparad rum inför de båda konungarna.
Bröllopet tillägges f. ö. en viss politisk betydelse, i det att därigenom banden mellan Balkanstaterna fastare knytas samman.
MEGGIE ALBANESI. Forts fr. sid 606.
rande Stockholm, dock icke för att visa sig från sce
nen utan lör att spela den kvinnliga huvudrollen i en av de Victor Sjöströmfilmer, som Svenska Biograf teatern för närvarande har under arbete i sina inspel ningsateljéer ute vid Råsunda. Den film det här är fråga om har hämtat sitt motiv från en fransk roman och miss Albanesis manliga motspelare bli Ivan Hed- qvist vid Svenska teatern och Uno Henning vid Dra
matiska teatern.
Miss Albanesi, som är till hälften italienska, hen
nes far var nämligen italienare, slog definitivt igenom i en flickroll i “A Bill of Divorcement“ av den be
kanta författarinnan Clemence Dane. Mest bekant har hon dock blivit som Galsworthytolkerska, senast i hans stora succéspjäs “Loyalties“, som gått hela våren på St. Martin’s Theatre samt tidigare i “The Skin Game“ där hon spelade den unga flickan Jill.
Trots att hon endast tillhört teatern i fyra år, har miss Albanesi onekligen redan ett ganska gott stycke arbete bakom sig.
Till bild. å sid. 60S.
Den vackra fontängrupp av konstnären Gottfrid Larsson, av vilken vi nyligen (n:r 31) återgåvo avbild
ningar, avtäcktes på pingstaftonen i Linköpings järn
vägspark. Konstverket, f. ö. det första som pryder någon av stadens parker, utgöres av en sittande kvinno
figur, placerad i fontänens mitt och övergjuten av vattenstrålar från fyra omgivarde amfibier. Avtäck
ningen förrättades av landshövding E. B. Trolle, som på bestyrelsens för Linköpings hantverks- och indu
striutställning 1920 vägnar överlämnade fontänen som en gåva till staden. Rektor G. A. Værnéus, stads
fullmäktiges ordförande, emottog gåvan och påpekade därvid särskilt det utmärkta sätt varpå den nyss
nämnda utställningen handhafts, vilket haft till resultat att medel kunnat avsättas för flera kulturella ända
mål, bl. a. hantverks-, industri- och skolstipendier, och nu även till förvärvandet och uppställandet av det nyavtäckta konstverket.
Brevlåda har H. 8 D. icke och har aldrig anlitat detta sätt att besvara brev, vare sig ano
nyma eller ej. Önskas svar å förfrågan, anmärk
ning, förslag eller vad det vara månde, kan varje hänvändelse till redaktionen räkna med fullkomlig diskretion och snaraste svar i brev.
609
