Fysioterapeutens upplevelser av skadeförebyggande träning inom svenska damfotbollslag på elitnivå
The physiotherapist's experiences of injury prevention training within Swedish women's football teams at an elite
level
Författare: Handledare:
Mikaela Kristoffersson Elisabeth Anens Amanda Hallberg Universitetsadjunkt
Fysioterapeutprogrammet Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet Uppsala Universitet
Redovisad 01/2021 UPPSALA UNIVERSITET Institution för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Examensarbete
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Fotboll bidrar till en stor andel idrottsskador och damfotbollsspelare löper generellt högre risk att drabbas av vissa skador samt har ett annat skademönster än manliga spelare. Existerande skadeförebyggande program har visat minskad förekomst av skador.
Dock är färre studier gjorda på kvinnliga än manliga fotbollsspelare och studier kring fysioterapeutens syn på skadeförebyggande träning i damlag saknas.
Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutens tankar om, erfarenheter av och roll kring skadeförebyggande träning i svenska damfotbollslag på elitnivå.
Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design tillämpades. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Resultatet visar att fysioterapeuterna anser att orsaker till skador ofta beror på personalbrist, för hög belastningsmängd samt spelares mående och livssituation.
Fysioterapeutens ansvarsområden innefattar att ta beslut, göra individuella bedömningar, kommunicera med involverade i det skadeförebyggande arbetet samt att utforma den
skadeförebyggande träningen. Viktiga faktorer som påverkar det skadeförebyggande arbetet lyfts fram som spelarens eget ansvar och ekonomiska resurser. Det skadeförebyggande arbetet i damfotbollslag kan utvecklas genom forskning, mer resurser samt förändrat arbetssätt
gällande skadeförebyggande träning.
Konklusion: Orsaker till skador, fysioterapeutens ansvarsområden, åtgärder samt begränsande faktorer bör tas i beaktning inom det skadeförebyggande arbetet i
damfotbollsklubbar. Vidare behöver dessa delar utvecklas och få högre prioritet i klubbarna för att optimera det skadeförebyggande arbetet. Även mer forskning behövs inom ämnet för att täcka in alla områden och för att styrka fysioterapeutens roll i det skadeförebyggande arbetet.
Nyckelord: Injury, prevention, female, football, physiotherapist, experiences
ABSTRACT
Background: Football generates a large proportion of injuries and female football players are generally at higher risk of suffering certain injuries and have a different injury pattern than male players. Existing injury prevention programs have shown a reduced incidence of injuries. However, fewer studies have been done on female than male football players and studies regarding physiotherapist’s view of injury prevention in women’s teams are lacking.
Purpose: The aim was to investigate the physiotherapist’s thoughts about, experiences of and role in injury prevention training in Swedish women’s football teams at the elite level.
Method: A qualitative method with descriptive design was applied. The data collection was conducted with five semi-structured interviews and processed with qualitative content analysis.
Results: The results showed that the physiotherapist’s believed that the causes of injuries are often due to shortage of staff, high total load and players well-being and life situation. The physiotherapist’s areas of responsibility include decisions, individual assessments,
communication with those involved in the injury prevention work and designing the injury prevention training. Important factors that affect the injury prevention work are highlighted as the players own responsibility and financial resources in the team. The injury prevention work in women’s football teams can be developed through research, more resources and a changed way of working regarding injury prevention training.
Conclusion: Causes of injuries, the physiotherapist’s areas of responsibility, interventions and limiting factors should be taken into account regarding injury prevention work in women’s football clubs. Furthermore, these factors need to be developed and given higher priority in the clubs in order to optimize the injury prevention work. More research is also needed regarding the subject to cover all the areas and to strengthen the physiotherapist’s role in injury prevention work.
Keywords: Injury, prevention, female, football, physiotherapist, experiences
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND _____________________________________________________________________________ 1 1.1 Idrottsskador generellt _________________________________________________________________ 1 1.2 Fotboll generellt ______________________________________________________________________ 1 1.3 Damfotboll i Sverige ___________________________________________________________________ 1 1.4 Skador inom damfotboll ________________________________________________________________ 2 1.5 Skadeförebyggande träning _____________________________________________________________ 2 1.6 Fysioterapeutens syn __________________________________________________________________ 3 1.7 Problemformulering ___________________________________________________________________ 3 1.8 Syfte _______________________________________________________________________________ 3 1.9 Frågeställning ________________________________________________________________________ 3
2. METOD _________________________________________________________________________________ 4 2.1 Design ______________________________________________________________________________ 4 2.2 Urval _______________________________________________________________________________ 4 2.3 Datainsamlingsmetod __________________________________________________________________ 4 2.4 Genomförande _______________________________________________________________________ 5 2.5 Databearbetning ______________________________________________________________________ 5 2.6 Etiska överväganden ___________________________________________________________________ 6
3. RESULTAT ______________________________________________________________________________ 7 3.1 Orsaker till skador _____________________________________________________________________ 8 3.2 Fysioterapeutens ansvarsområden ________________________________________________________ 9 3.3 Övriga skadeförebyggande åtgärder _____________________________________________________ 10 3.4 Faktorer som begränsar skadeförebyggande träning ________________________________________ 11 3.5 Utveckling med hjälp av mer forskning ___________________________________________________ 12 3.6 Utveckling genom mer resurser _________________________________________________________ 13 3.7 Utveckling genom förändrat arbetssätt ___________________________________________________ 14
4. DISKUSSION ____________________________________________________________________________ 15 4.1 Resultatsammanfattning ______________________________________________________________ 15 4.2 Resultatdiskussion ___________________________________________________________________ 15 4.2.1 Orsaker till skador ________________________________________________________________ 15 4.2.2 Fysioterapeutens ansvarsområden __________________________________________________ 16 4.2.3 Övriga skadeförebyggande åtgärder _________________________________________________ 17 4.2.4 Faktorer som begränsar skadeförebyggande träning ____________________________________ 17 4.2.5 Utveckling genom mer forskning, mer resurser och förändrat arbetssätt ____________________ 18 4.3 Metoddiskussion _____________________________________________________________________ 18 4.4 Etikdiskussion _______________________________________________________________________ 20 4.5 Klinisk betydelse och framtida forskning __________________________________________________ 20 4.6 Konklusion __________________________________________________________________________ 20
5. REFERENSER ___________________________________________________________________________ 22 BILAGA 1 ________________________________________________________________________________ 24 BILAGA 2 ________________________________________________________________________________ 25
1. BAKGRUND
1.1 Idrottsskador generellt
Hanterandet av idrottsskador är dyrt och tidskrävande, samtidigt som det är svårt, för den drabbade individen och för samhället (1). Förebyggande träning för idrottsaktiva genom styrketräning, proprioceptionsträning, rörlighetsövningar eller en kombination av dessa har visat sig ha positiv effekt i förebyggandet av skador (1).
De vanligaste generella idrottsskadorna är stressfrakturer, skador på knäts främre korsband (ACL-skador) samt hjärnskakningar (2). Idrottsskador har ofta en komplex bild (3). För att den förebyggande träningen ska ha någon effekt är det viktigt att inneha kunskap om och väga in alla aspekter som kan påverka resultat och utfall. Det innefattar yttre samhällsfaktorer, resurser (tid), biomekanik och tidigare funktion. Det kan ses som en process som man behöver förstå och dela in i olika steg, där det är viktigt att gå igenom varje steg innan man går vidare till nästa (3).
Riskfaktorer för att kvinnliga idrottare inom alla idrotter ska drabbas av skador är mindre muskelmassa i vadmuskulatur, valgusställning i knän samt att de löper högre risk för överbelastning (2). Kvinnliga idrottare har även en högre risk att drabbas av främre
korsbandsskador i ung ålder. Andra riskfaktorer för kvinnor är att de har mindre AC-ligament till storleken, större lutning lateralt på tibia och mekanismer som gör att landningstillfällen oftast inte är optimala (2).
1.2 Fotboll generellt
Fotboll är den mest utövade sporten i världen, med 265 miljoner spelare inom dam- och herrfotboll (4). Dock medför fotboll en risk för skador och studier visar att en fjärdedel av alla idrottsskador är fotbollsrelaterade (4). En studie gjord i Brasilien 2017 menar att 47% av elitaktiva fotbollsspelare tvingas lämna sporten på grund av skador (5). Detta tydliggör vikten av skadeförebyggande träning (4).
1.3 Damfotboll i Sverige
I Sverige finns det drygt 350 000 registrerade spelare över 15 år, och av dessa är drygt 94 000 damfotbollsspelare (6). Den högsta ligan för elitfotboll på damsidan i Sverige är
Damallsvenskan (7). Ligan håller en hög nivå och är en av de främsta i världen. Den
innehåller 12 lag och flera meriterade spelare i svenska landslaget är hemmahörande i Damallsvenskan (7).
1.4 Skador inom damfotboll
Skadefrekvensen hos kvinnliga fotbollsspelare är densamma som hos män, 14 till 35 skador per tusen matchtimmar och 2-8 skador per tusen träningstimmar, men skademönster skiljer sig (8). Kvinnliga spelare löper mycket högre risk att drabbas av främre korsbandsskador, 3 till 4 gånger högre per matchtimme än manliga spelare (9). Kvinnliga spelare drabbas också mycket tidigare i ålder av korsbandsskador, ofta kring 19 år (8). Även på juniornivå kan man se att flickor drabbas mer än pojkar av ACL-skador (8).
1.5 Skadeförebyggande träning
Skadeförebyggande träning (SFT) innebär övningar avsedda att förebygga skador. Studier har visat att det finns skadeförebyggande träningsprogram som har varit effektiva för att minska förekomsten av skador (10). Dock är det viktigt att de skadeförebyggande
träningsprogrammen utförs under en längre period för att ha effekt på lång sikt, och enligt studier kan det vara en utmaning att implementera SFT i fotbollslag (10). Enligt en studie minskar ett av internationella fotbollsförbundets (FIFA) skadeförebyggande träningsprogram fotbollsskador på subelit-nivå med 39% (4).
En studie om huvudtränare, fystränare och fysioterapeuter i pojkfotbollslag på elitnivå i Europa genomfördes för att ta reda på vad de tycker om skadeförebyggande träningsprogram för nedre extremitet (11). Studien visade att de flesta var överens om att vissa
skadeförebyggande träningsprogram är viktiga och att dessa bör utföras både i samband med fotbollsträning samt vid andra träningspass. Alla undersökta personer i studien ansåg att ansvaret för att SFT utförs delas mellan huvudtränare, fystränare och fysioterapeut (11).
FIFA har sedan 2004 fokuserat på att arbeta fram strategier för att förebygga skador och har utvecklat två olika varianter av skadeförebyggande träningsprogram (4). Dessa inkluderar specifik styrketräning samt balans-, hopp- och landningsövningar som ska utföras i samband med en strukturerad uppvärmning innan ett fotbollspass. Studien visade att det
skadeförebyggande träningsprogrammet minskade de fyra främsta fotbollsskadorna som är hamstringsskador, höft-/ljumskskador, knäskador och fotledsskador. Dock var det mindre än 15% av interventionsgrupperna som använde FIFAs skadeförebyggande träningsprogram med
rekommenderade dosen på två pass per vecka, vilket innebär att det finns utrymme för förbättring om träningsprogrammets rekommendationer följs fullt ut (4).
1.6 Fysioterapeutens syn
I Brasilien har en studie gjorts där fysioterapeutens roll och syn på SFT i manliga elitklubbar undersökts (5). Fysioterapeuterna har där varit delaktiga i alla steg av den SFT. De som deltog i studien menade att de största riskerna för att en fotbollsspelare skulle drabbas av en allvarlig skada var att de sedan tidigare haft en skada, att det fanns en muskulär obalans samt trötthet.
De använde sig bland annat av biokemiska test och frågeformulär för att identifiera
skaderisker. Deras skadeförebyggande träningsprogram innehöll traditionell styrketräning, funktionell träning, proprioceptionsträning och excentrisk träning. Detta liknar upplägget som elitklubbar för manliga fotbollslag i Europa har (5).
1.7 Problemformulering
Idrottsskador är något som är tidskrävande och kostsamt (1). Inom fotboll är skaderisken hög och en skada kan innebära slutet på fotbollskarriären (4,5). Studier visar vilken inriktning på SFT som finns inom idrott generellt (1) och vilken syn fysioterapeuter inom manliga
fotbollslag har på den SFT (5). Kvinnliga fotbollsspelare drabbas av skador lika ofta som manliga spelare men har en högre prevalens för vissa skador (8,9). Då kvinnliga spelare har ett annat skademönster än manliga är det intressant att se om fysioterapeuter anpassar den SFT efter det (8). Det finns färre studier gjorda på damfotboll än herrfotboll och studier gjorda på fysioterapeutens roll i svenska damlag är något som saknas. Detta har gjort att vi vill undersöka fysioterapeuters tankar om, erfarenheter av och roll kring den SFT inom svenska damfotbollslag närmare.
1.8 Syfte
Syftet är att utforska fysioterapeutens tankar om, erfarenheter av och roll kring skadeförebyggande träning i svenska damfotbollslag på elitnivå.
1.9 Frågeställning
• Vilka upplevelser och erfarenheter har en grupp fysioterapeuter om sitt arbete kring skadeförbyggandeträning i svenska damfotbollslag på elitnivå?
• Vad upplever fysioterapeuter, i damfotbollslag på elitnivå, att det finns för utvecklingsmöjligheter gällande den skadeförebyggande träningen?
2. METOD 2.1 Design
En kvalitativ metod med deskriptiv design har använts i syfte att fånga upp erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i damfotbollslag på elitnivå gällande SFT (12). För att få en djupare förståelse om fysioterapeuternas syn på SFT tillämpades intervjuer för att samla in data.
2.2 Urval
Studien är baserad på intervjuer med fem olika verksamma fysioterapeuter inom
fotbollsklubbar i Damallsvenskan 2020. Genom kontaktuppgifter på klubbarnas hemsidor skickades information om studien samt förfrågan om deltagande ut. I vissa klubbar saknades kontaktuppgifter till fysioterapeuten i laget på hemsidan och då skickades mail till klubbchef eller sportchef i respektive klubb med information om studien samt förfrågan om deras fysioterapeuts kontaktuppgifter. Förfrågan om deltagande i studien skickades ut genom ett bekvämlighetsurval till samtliga klubbar i Damallsvenskan. Tre av fysioterapeuterna som fått förfrågan svarade och var intresserade av att delta, dessa tre valdes då ut som deltagare. Två av cheferna svarade med uppgifter till respektive klubbs fysioterapeut. Av dessa två svarade endast en av fysioterapeuterna och ville delta i studien, hen valdes då ut som den fjärde deltagaren. Författarna skickade mail till de fysioterapeuter och chefer som inte svarat ytterligare en gång men fick inte heller då något svar. Då fem deltagare krävdes till studien kontaktade författarna en gemensam bekant med koppling till Damallsvenskan som
vidarebefordrade kontaktuppgifter till en fysioterapeut i en klubb i Damallsvenskan. Den tillfrågade svarade, var intresserad av att delta i studien och valdes då ut som den femte informanten. Inklusionskriterier för att fysioterapeuten skulle kunna delta i studien var att hen skulle ha arbetat i minst en månad i ett damallsvenskt fotbollslag. Detta för att säkerhetsställa att fysioterapeuten har erfarenhet kring ämnet.
2.3 Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer med bandupptagning via mobiltelefon. En intervjuguide tillämpades där samtliga kandidater fick svara på samma öppna huvudfrågor (bilaga 1), där vissa informanter även fick besvara följdfrågor baserat på vad denne berättat. Intervjuguiden baserades på följande områden: Syn på och erfarenhet av SFT, roll i den skadeförebyggande processen, eventuella hinder eller försvårande faktorer gällande den SFT, hur den SFT appliceras samt önskade förändringar (bilaga 1).
2.4 Genomförande
De deltagande fysioterapeuterna kontaktades via mejl med ett informationsbrev (bilaga 2) samt förfrågan om deltagande i studien. Informationsbrevet beskrev studiens syfte, hur intervjuerna skulle gå till, att deltagande är frivilligt samt att materialet behandlas konfidentiellt.
Intervjuerna genomfördes under september och oktober 2020. Intervjuerna tog plats via Zoom, det vill säga videolänk. Den första intervjun sågs som en testintervju men efter genomförande beslutade författarna att inkludera den i studien då inget ändrades i
intervjuguiden efter denna. Författarna genomförde två respektive tre intervjuer vardera. Den av författarna som inte intervjuade var bisittare. Intervjuernas längd blev omkring tjugo till trettio minuter.
2.5 Databearbetning
En analys av intervjuerna gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys (13). Intervjuerna transkriberades ordagrant, med undantag för suckar, skratt och hummanden om dessa inte var av relevans för innehållet. Efter transkriberingen läste författarna denna noggrant och enskilt för att få en individuell uppfattning om innehållet. Författarna identifierade tillsammans meningsenheter, det vill säga meningar och fraser av relevans för studiens syfte.
Meningsenheterna kondenserades sedan, det vill säga bröts ned till kortare meningar utan att innehållet förändrades. Därefter benämndes de kondenserade meningsenheterna med koder av författarna enskilt. Tillsammans jämförde författarna koderna för att hitta likheter och
skillnader och delade därefter in dessa i kategorier och subkategorier. Detta presenteras i studiens resultatdel som kategorier och subkategorier i tabellform och även i beskrivande text där kategorierna representeras med citat. Tabell 1 visar exempel på hur processen gick till.
Forskartriangulering (13) hölls genom att handledaren och kurskamrater gav synpunkter och åsikter vid databearbetningen, kring indelningen i subkategorier och kategorier.
Trovärdigheten stärks genom systematisk och noggrann transkribering samt med triangulering vid bearbetning av insamlade data.
Tabell 1: exempel på hur databearbetningen genomförts.
Kategori Subkategori Kod Kondenserad
meningsenhet
Meningsbärande enhet
Orsaker till skador
För hög belastning Anslutit senare till truppen
Spelare som kommer in senare till truppen drabbas oftare av skador.
De spelare som kom in sent… det är egentligen de som är skadade nu.
De var inte med under hela försäsongen. De som var med under hela försäsongen, de är hela idag.
Utveckling genom förändrat arbetssätt
Fysioterapeutens utvecklingsområden
Bättre
överrapportering vid
spelarövergångar
Bättre
överrapportering gällande
spelarens bakgrund och fysiska färdigheter mellan
medicinska team vid
spelarövergångar
Övergången från ett lag till ett annat hade kunnat bli bättre, hade ju kunnat finnas en bättre kontakt mellan typ medicinska team så att man vet liksom, den här spelaren kommer med den här
bakgrunden och vi har jobbat mycket på det här och det behöver den jobba vidare med.
2.6 Etiska överväganden
Deltagarna i studien informerades skriftligt om syfte och upplägg. Att delta i studien var frivilligt och deltagaren kunde avbryta sin medverkan när som helst om så önskades. Det insamlade materialet hanterades enbart av författarna, där informanterna anonymiserades och namn ersattes av en bokstav. Det insamlade materialet finns på datorer som enbart författarna har tillgång till och kommer raderas när uppsatsen är godkänd.
En risk med studien var att de intervjuade fysioterapeuterna kunde komma att känna sig ifrågasatta gällande deras kompetens. För att minska den risken tydliggjordes syftet med studien både i informationsbrevet och innan intervjuerna, där författarna framförde att de var intresserade av fysioterapeutens tankar om, erfarenheter av och roll kring den SFT.
Författarna poängterade att syftet inte var att granska fysioterapeutens arbete utan snarare dennes erfarenheter som kan vara en tillgång till befintlig och framtida forskning inom ämnet.
3. RESULTAT
Fem fysioterapeuter deltog i studien. Samtliga av studiens deltagare var kvinnor som arbetade i damallsvenska fotbollslag. Deltagarnas erfarenheter av att arbeta i damfotbollslag på elitnivå varierade från 4 månader till 11 år. Deltagarna i studien kommer benämnas med en bokstav mellan A–E. Resultatanalysen presenteras i två delar där den första rör frågeställningen
”Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter om sitt arbete kring skadeförebyggande träning i svenska damfotbollslag på elitnivå”. I den första delen framkom fyra kategorier,
”orsaker till skador”, fysioterapeutens ansvarsområden”, ”övriga skadeförebyggande åtgärder” och ”faktorer som begränsar skadeförebyggande träning”, se tabell 2. Inom
kategorierna framkom ytterligare 13 subkategorier. Den andra delen rör frågeställningen ”Vad upplever fysioterapeuter, i svenska damfotbollslag på elitnivå, att det finns för
utvecklingsmöjligheter gällande den skadeförebyggande träningen?”. I denna resultatdel framkom tre kategorier, ”utveckling med hjälp av mer forskning”, ”utveckling genom mer resurser” och ”utveckling genom förändrat arbetssätt”, se tabell 3. Inom kategorierna framkom ytterligare sex subkategorier.
Tabell 2: Resultattabell för frågeställningen ”fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter om sitt arbete kring skadeförebyggande träning”.
Kategori Subkategori Kod
Orsaker till skador Personalbrist Missar att registrera det psykiska måendet (A) Missar initiala besvär till skada (A)
Svårare att skapa förtroende (B) Svårare att individanpassa (C)
Bristande kommunikation mellan spelare och fysioterapeut (D)
För hög belastning Ovana vid högre belastningsmängd (C) Ökad belastning under säsong (B) Anslutit senare till truppen (B)
Alla skador går inte att förebygga (A-E) Spelarens mående och
livssituation Psykiska påfrestningar (C)
Spelarens förtroende till SFT* (D)
Mindre återhämtning på grund av arbete vid sidan av (C)
Arbete vid sidan av fotbollen (C) Fysioterapeutens
ansvarsområden
SFT Utforma träningsprogram (A, D)
Individanpassning och justera belastning (B, E) Noggrannhet vid rehabilitering (A)
Inkludera fotbollsmoment och specifika rörelsemönster i SFT (D, E)
Inkludera ytterlägen, specifik muskelaktivering och matchlika situationer i uppvärmning (D, E)
Muskelstyrka hos unga tjejer (D) Ta beslut Göra individuella bedömningar (A)
Plocka bort spelare som inte är i form psykiskt (A) Kommunikation Informera laget om SFT och återhämtning (D)
Kommunicera med fystränare (A, D) Att fråga och lyssna på spelaren (A) Lära ut SFT på rätt sätt (E)
Övriga
skadeförebyggande åtgärder
Spelarens ansvar Individuell återhämtning (C) Individuell SFT (C)
Självskatta mående (A, D, E)
Kollektivt SFA** Inkludera SFT i försäsong, uppvärmning och fotbollsträning (D)
Återhämtning under intensiv del av säsongen (B, E) Utrymme för SFT från tränaren (E)
Viktigt med teamarbete, alla kring laget har en roll (A–E)
Faktorer som begränsar
skadeförebyggande träning
Ekonomiska förutsättningar i klubben
Begränsade resurser som hindrar arbetet (A, C, E) Resurser varierar mellan olika klubbar (C)
Hur och varför den appliceras
Det saknas tydliga riktlinjer till SFT (E)
*Skadeförebyggande träning
**Skadeförebyggande arbete 3.1 Orsaker till skador
Inom den här kategorin skapades subkategorierna ”personalbrist”, ”för hög belastning” och
”spelarens mående och livssituation”. Subkategorin ”personalbrist” beskriver att det är brist på personal inom damfotbollen som har kunskap om den SFT, vilket bidrar till att
fysioterapeuten lätt kan missa initiala besvär till en skada. Den begränsade tiden i laget gör att det är svårare att skapa ett förtroende mellan spelare och fysioterapeut. Det tar tid att lära känna en spelare vilket behövs för att kunna individanpassa träningen.
En deltagare säger: ”Så att den stora grejen är att det inte finns skulle jag säga är
personalbrist där inte någon som frågar hur du har sovit, hur du mår, vad gjorde du igår hur, hur är läget liksom” (A)
Subkategorin ”för hög belastning” beskriver en annan orsak till skador. Att spelare utsätts för en för hög belastning kan bero på att man sedan tidigare inte är van vid belastningsmängden i det aktuella laget, att man ökar belastningen under intensiva delar av säsongen eller att en spelare ansluter senare till truppen och därmed inte fått samma mängd grundträning.
En deltagare uttrycker: ”Vi har haft ganska många fall nu i år där de kommit från divisionen under och de har spelat i kanske två veckor och sedan har de gått sönder för de är inte vana vid belastningen” (C)
Subkategorin ”spelarens mående och livssituation” beskriver att psykiska påfrestningar i form av yttre belastning ofta spelar in vid skador. Det kan bero på stress, att spelaren inte litar på träningen eller att man är tvungen att ha ett jobb vid sidan av fotbollen. Detta påverkar spelarens totala belastningsmängd genom yttre belastning vilket medför ökad risk för skador.
En informant berättar: ”De gånger där det inte har hjälpt då kanske det är andra saker också i att man kanske är stressad eller att man inte lärt ut rätt eller att spelaren inte riktigt litar på det och sådär” (D)
En deltagare säger: ”Sen är det ju så mycket annat som ligger bakom en, en skada också alltså mycket liksom mentala delar med stress och damfotbollen har ju inte alls samma alltså spelarna har ju inte dem lönerna så att dem kan göra det här på heltid…” (C)
3.2 Fysioterapeutens ansvarsområden
Inom den här kategorin bildades subkategorierna ”SFT”, ”ta beslut” och ”kommunikation”.
Inom subkategorin ”SFT” beskriver informanterna sitt arbete som innebär att skapa
förebyggande program för spelare, rehabilitera skador och justera träningsbelastning. Inom den här kategorin nämns skadeförebyggande arbete (SFA) av informanterna, vilket i den aktuella studien innebär allt som bidrar till den SFT. Det är viktigt att alla moment som en spelare behöver klara av på planen testas i rehabiliteringen för att veta att spelaren är redo. De flesta ansvarar också ofta för uppvärmning och att individanpassa träningen. Specifik träning involveras i det SFA, bland annat genom träning av specifika rörelsemönster, att involvera specifika fotbollsmoment i den SFT, specifik muskelaktivering av till exempel gluteus- och hamstringsmuskulaturen, att värma upp även i ytterlägen och att träna upp muskelstyrkan hos unga tjejer för att undvika skador.
En informant berättar: ”Kanske inte bara liksom joggar igång utan verkligen ut i de lägena där spelaren kan hamna i under träningen eller under match. Och har man då en, en spänd
eller överansträngd någonstans, är det kanske ännu viktigare att man värmer upp den så att den får mer fokus” (D)
En annan deltagare berättar: ”Att testa spelarna så att de klarar av att göra alla moment som dem förväntas göra på en fotbollsplan innan dem går på fotbollsplan, det är det som
idrottsmedicin handlar om, att man ska rehabilitera hela vägen fram liksom” (A)
I subkategorin ”ta beslut” beskriver fysioterapeuterna att de ansvarar för att ta beslut gällande spelares belastningsmängd baserat på individuella bedömningar och spelarnas psykiska form.
Psykiska påfrestningar som yttre faktorer kan bidra till, är en extern faktor som påverkar den totala belastningsmängden.
En informant beskriver: ”Så jag tror att de gånger man har lyckats skapa skadeförebyggande ja… det är då man har plockat bort… spelare som man säger du är inte här och nu, har du…
sovit fyra timmar, du har kommit från USA med jetlag, vi kan inte träna fullt för du är inte på (knäpper med fingrarna) liksom” (A)
I subkategorin ”kommunikation” menar informanterna att fysioterapeuten även ansvarar för att informera spelare om vikten av återhämtning kopplat till SFT. Fysioterapeuten behöver ha en dialog med fystränaren för att tillsammans justera belastning och ha koll på återhämtning.
Det finns i vissa fall inte tillräckligt med personal som kan registrera spelares psykiska mående och det kan också leda till bristande kommunikation mellan spelare och fysioterapeut vilket kan bidra till skador. Det är viktigt att fysioterapeuten är tydlig och instruerar den SFT på rätt sätt.
En informant säger: ”Man har ju ändå kontakt med fystränaren också och håller koll på liksom vissa spelare kanske i ja, återhämtning och belastningsnivå där kanske fysioterapeuter har lite mer koll på den biten” (D)
3.3 Övriga skadeförebyggande åtgärder
Inom den här kategorin uppkom subkategorierna ”spelarens ansvar” och ”kollektivt SFA”.
Subkategorin ”spelaren ansvar” beskriver att informanterna anser att spelarna i lagen har ett eget ansvar för sin individuella SFT samt återhämtningsträning. I vissa lag har spelare ett eget ansvar att skatta sin sömn, kost och belastning i ett skadeförebyggande syfte.
En informant säger: “Vi har ett formulär som spelarna fyller i typ varje dag och det är ett formulär i deras telefoner som de kan fylla i regelbundet och med hjälp av det kan vi kontrollera deras hälsa, både fysiskt och mentalt” (E)
Subkategorin ”kollektivt SFA” beskriver vilka som har en roll i det SFA. Fysioterapeuterna anser att det är viktigt att tränaren i laget ger utrymme för den SFT för att den ska kunna bedrivas optimalt och även för att spelarna ska ta den på allvar. Det behövs utrymme för att den SFT ska kunna inkluderas under försäsong, i uppvärmning samt i fotbollsträningen. Det är viktigt att under säsong fokusera mer på återhämtnings- och rörlighetsträning för att förebygga skador. Något som alla informanter uttryckte var en viktig del av det SFA är att alla kring laget behöver vara delaktiga. I det SFA krävs samarbete, genom att arbeta som ett team, mellan fysioterapeut, tränare, fystränare, läkare och massör.
En deltagare säger: “Det ligger ett stort ansvar i hur mycket betydelse tränaren ger dig, och även hur mycket utrymme tränaren ger dig. Så, typ allt, om tränaren inte bryr sig om vad du gör, då kanske spelarna, de kommer inte bry sig heller, du vet” (E)
En annan deltagare säger: ”Ja men det är ett stort samarbete där för både är det ju
huvudtränare och sen är det fystränare och sen är det oftast… fysioterapeut eller annat sånt då och få ihop den här mixen eller dem här alla så att träningen blir lagom, att det blir en lagom belastning” (B)
3.4 Faktorer som begränsar skadeförebyggande träning
Inom den här kategorin framkom subkategorierna ”ekonomiska förutsättningar i klubben” och
”hur och varför den appliceras”. Att de ekonomiska resurserna ofta är begränsade inom damlag gör att det blir mindre resurser till den SFT och den blir därmed lägre prioriterad och kan inte bedrivas optimalt. Förutsättningarna i form av resurser varierar mycket mellan klubbar i Damallsvenskan vilket också påverkar den SFT. Det saknas tydliga riktlinjer kring den SFT, hur den ska gå till, vad den ska innefatta och vad den har för effekter, vilket också är faktorer som begränsar SFT.
En informant berättar: ”Hade damsidan haft en bättre ekonomi hade man ju kunnat anställa personal som, alltså bara jobbar med det här med belastning som många liksom herrlag har”(C)
Tabell 3: Resultattabell för frågeställningen ”fysioterapeutens upplevelse om utvecklingsmöjligheter gällande den skadeförebyggande träningen”.
Kategori Subkategori Kod
Utveckling med hjälp av mer forskning
Forskning kring
fysioterapeutens roll i damlag
För att fysioterapeuten och SFT* ska prioriteras mer i damklubbar (D, E) Forskning kring SFT inom
damfotboll
Bättre vetenskaplig grund till SFT och dess effekter i damlag (E) Utveckling genom mer resurser Mer arbetstid för
fysioterapeuten
Individanpassa optimalt (B) Översikt över alla spelares belastningsmängd (B)
Göra bedömningar och ta beslut (A) Bättre ekonomi Anställa mer personal (A)
Arbeta skadeförebyggande optimalt (D)
Utveckling genom förändrat arbetssätt
Fysioterapeutens utvecklingsområden
Individanpassa mer (A–E) Bättre överrapportering vid spelarövergångar (C)
Bättre koll på belastningen (B) Ta hänsyn till yttre faktorer (B) Underlättande faktorer Gemensamt påbörjad försäsong (C)
Implementera SFT tidigare i åldrarna (E)
SFT behöver prioriteras mer (C) Behöver underhållas under säsong utan krav på förbättring (B)
*Skadeförebyggande träning
3.5 Utveckling med hjälp av mer forskning
Inom den här kategorin bildades subkategorierna ”forskning kring fysioterapeutens roll i damlag” och ”forskning kring SFT inom damfotboll”. Subkategorin ”forskning kring fysioterapeutens roll i damlag” beskriver hur det framkom under intervjuerna att några av informanterna ansåg att det i nuläget är brist på forskning kring ämnet. Det behövs mer forskning kring fysioterapeutens roll och hur arbetet i den skadeförebyggande processen inom just damfotboll ska gå till för att det ska prioriteras mer i klubbarna.
En informant menar: ”För ju mer forskning det kommer om som visar på hur mycket fysioterapeutens roll eller det skadeförebyggande arbetet ger, desto mer lättare är det ju kanske då att få in den medicinska kompetensen i lagen” (D)
Subkategorin ”forskning kring SFT inom damfotboll” beskriver att det finns ett behov av en tydligare vetenskaplig grund och tydligare riktlinjer kring hur man ska arbeta med den SFT, hur den ska gå till och dess effekter.
En deltagare säger: “Jag tror verkligen att det saknas, hur ska man säga, grundläggande pelare för det. Det finns forskning som beskriver typ vad som kan göras, vad som fungerar och inte fungerar, men jag tror att det är ja, lite som ett koncept som inte är riktigt tydligt, inte för mig i alla fall” (E)
3.6 Utveckling genom mer resurser
Inom den här kategorin bildades subkategorierna ”mer arbetstid för fysioterapeuten” och
”bättre ekonomi”. Subkategorin ”mer arbetstid för fysioterapeuten” beskriver att
fysioterapeuten behöver mer tid i laget för att kunna arbeta optimalt. Det krävs mycket tid för att kunna hålla koll på alla spelare och utifrån det ha koll på varje enskild spelares
belastningsmängd och vidare kunna individanpassa träningen på ett så optimalt sätt som möjligt. Fysioterapeuten ska även utifrån spelarnas belastningsmängd, skadehistorik och dagsform kunna göra bedömningar och ta beslut gällande spelarens kommande exponering för belastning.
En deltagare menar: ”Vad har de sex träningspass i, i veckan plus en till två matcher… och de har, de har väl ett avtal att det ska vara en fysioterapeut eller så… två gånger i veckan och det är ju väldigt, väldigt lite om man ser till att det är… antalet spelare och sen… ja, deras träningsbelastning… och det är ju ingen som riktigt har koll på spelarna utan det är mycket eget ansvar” (B)
I subkategorin ”bättre ekonomi” hävdar informanterna att brist på ekonomiska resurser är en återkommande faktor inom damfotbollen som medför mindre personal i laget som har kunskap och kan bidra till arbetet kring SFT. Klubbarna behöver satsa mer pengar och prioritera personal och det SFA.
En informant säger: ”I de andra lagen finns det ju inga pengar. Det blir ju mindre, det blir mindre bra samarbete om man är mindre på plats och har mindre tid” (D)
3.7 Utveckling genom förändrat arbetssätt
Inom den här kategorin bildades subkategorierna ”Fysioterapeutens utvecklingsområden” och
”underlättande faktorer”. I subkategorin ”Fysioterapeutens utvecklingsområden” beskrivs hur det framkom under några intervjuer att fysioterapeuter behöver arbeta mer individanpassat samt utforma system för att kontrollera spelarnas totala belastning på ett bättre sätt. Det är även en viktig del i fysioterapeutens arbete att ta hänsyn till yttre faktorer som kan påverka spelare, så som arbete och olika psykiska påfrestningar. De yttre faktorerna påverkar också spelarens totala belastningsmängd och det är därför av stor vikt att ta hänsyn till detta.
Kommunikationen mellan medicinska team i olika klubbar behöver förbättras vid
spelarövergångar. Detta för att fysioterapeuten så snabbt som möjligt ska kunna sätta sig in i spelarens förutsättningar, bakgrund och skadehistorik.
En deltagare säger: ”Övergången från ett lag till ett annat har ju kunnat, hade kunnat bli bättre hade ju kunnat finnas en bättre kontakt mellan typ medicinska team så att man vet liksom den här spelaren kommer med den här bakgrunden och vi har jobbat mycket på det här och det behöver den jobba vidare med” (C)
I subkategorin ”underlättande faktorer” beskriver fysioterapeuterna att en gemensamt påbörjad försäsongsträning ger liknande förutsättningar för alla spelare vilket bidrar till mindre risk för skador. För att detta ska vara möjligt behöver klubben se till att det finns en så färdig trupp som möjligt till dess att försäsongsträningen påbörjas. Det SFA behöver även implementeras tidigare i åldrar i ungdomslag för att spelare ska utbildas och få erfarenhet av SFT. Det är viktigt att upprätthålla den SFT under säsong men med fokus på att underhålla den och inte förbättra den. Förbättringsträning under säsong medför ökad belastning vilket bidrar till högre skaderisk.
En informant säger: ”Att börja från yngre åldrar är väldigt viktigt. Att arbeta med rörelsekvalitet, kroppskontroll och liknande, om vi ska lyckas implementera bra skadeförebyggande träning eller att arbeta med detta från yngre åldrar” (E)
4. DISKUSSION
4.1 Resultatsammanfattning
I resultatet identifierades utifrån studiens frågeställningar sju kategorier och 16 subkategorier som beskriver fysioterapeutens syn på, erfarenheter av och tankar kring SFT i svenska damfotbollslag på elitnivå. Informanterna beskriver att orsaken till skador ofta beror på personalbrist, att spelare utsätts för en för hög belastningsmängd samt att spelarens mående och livssituation påverkar. Fysioterapeutens ansvarsområden i ett damfotbollslag innefattar enligt informanterna utformning av den SFT, att ta beslut om spelare baserat på individuella bedömningar samt kommunikation med alla berörda i den skadeförebyggande processen.
Vidare beskriver fysioterapeuterna övriga skadeförebyggande åtgärder i form av spelarens eget ansvar kring träning och återhämtning samt det kollektiva SFA där samarbete är av stor vikt för att SFT ska prioriteras på ett balanserat sätt. Varierade ekonomiska förutsättningar i klubbarna samt hur och varför den SFT appliceras ansågs av informanterna som begränsande faktorer till SFT.
Fysioterapeuterna i studien ansåg att det SFA kan utvecklas med hjälp av forskning kring fysioterapeutens roll och kring SFT i damfotbollslag. Vidare behövs bättre resurser som kan ge mer utrymme för det SFA samt ett förändrat arbetssätt där fysioterapeuten utvecklar sitt arbete kring individanpassning, total belastning och spelarövergångar. En gemensamt påbörjad försäsong samt att implementera SFT tidigare i åldrarna ses som underlättande faktorer i utvecklingen av det SFA.
4.2 Resultatdiskussion 4.2.1 Orsaker till skador
Informanterna i studien menar att initiala besvär till skada samt spelares mående inte alltid registreras på grund av personalbrist. Det gör att det även blir svårare att skapa förtroende mellan spelare och fysioterapeut samt att individanpassa träningen. I Norge gjordes en studie i syfte att undersöka sambandet mellan specifika faktorer till stress och skador hos kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå (14). I studien framkom att överbelastningsskador kan bero på en dålig relation/dålig kommunikation mellan spelare och tränare. Då spelare inte känner
förtroende undviker de att berätta om de har ont någonstans och spelar ändå vilket tillslut kan leda till överbelastningsskador. Pensgaard et al. (14) menar att det är viktigt att spelare känner sig trygga med tränare och ledare för att skapa ett förtroende och kunna ha en bra
kommunikation. Psykiska påfrestningar som kan bero på stress, att spelaren inte litar på
skador då det påverkar den totala belastningsmängden. Pensgaard et al. (14) kom även fram till att spelare som anger sina medspelare som faktor till stress löper högre risk för att drabbas av akuta skador medan de som anger sin tränare som anledning till stress löper högre risk för överbelastningsskador. Även yttre faktorer i form av vänner som orsak till stress ökar
skaderisken (14). Informanterna nämner att ovana av hög belastningsmängd är en annan orsak till skador. Två olika systematiska litteraturstudier undersökte sambandet mellan
träningsbelastning och skador hos idrottare (15,16). Resultatet för båda studierna visade att det finns ett samband mellan för hög belastningsmängd och skador, evidensen har även stärkts avsevärt under de senaste två åren (15,16). Den totala belastningsmängden var något informanterna återkommande nämnde som en skadeorsak. Detta bekräftas av en substudie gjord under sju säsonger på 35 manliga europeiska fotbollslag på elitnivå som jämförde skadefrekvensen hos ligor som hade schemalagt uppehåll på minst 10 dagar under säsong mot ligor utan schemalagt uppehåll (17). Ligorna utan uppehåll hade högre skadefrekvens både i första och andra delen av säsongen. De hade även en högre frekvens av allvarliga skador under den andra delen av säsongen till skillnad från lag som haft uppehåll. Ekstrand et al. (17) menar att den totala belastningsmängden för spelarna ökar utan schemalagt uppehåll, vilket bidrog till den högre skadefrekvensen.
4.2.2 Fysioterapeutens ansvarsområden
SFT innefattar bland annat att utforma träningsprogram som är individanpassade och som innehåller uppvärmning av specifika rörelsemönster och matchlika situationer. En systematisk litteraturstudie och meta-analys, gjord på tio olika studier, undersökte effekten av
strukturerade, skadeförebyggande program som innehöll en kombination av uppvärmning, neuromuskulär- och proprioceptionsträning (18). Syftet var att reducera skaderisken hos vuxna idrottare inom lagidrotter, varav fem av studierna var gjorda på fotbollslag. Resultatet visade att efter strukturerad SFT under 4,5–12 månader minskade skaderisken med 40% (18).
Även informanterna belyste vikten av att den SFT är en kombination av olika träningsformer.
I en meta-analys från 2020 som gjorts i syfte att göra fotboll säkrare för kvinnliga spelare har olika skadeförebyggande program jämförts gällande effekten på skadefrekvens (19). Analysen kom fram till att program som innehöll en kombination av olika skadeförebyggande åtgärder minskade skaderisken med 27% till skillnad från skadeförebyggande program som endast fokuserade på en komponent som minskade skaderisken med 22% (19). Informanterna beskriver att SFT även handlar om att genomföra en noggrann rehabilitering för att undvika återskada. En studie från 2018 visade att både spelare och tränare anser att fysioterapi är den
viktigaste delen i SFT i fotboll och att det är fysioterapeuten som bör ta beslut när en spelare kan gå tillbaka till spel efter skada för att minska risken för återskada (20). Resultatet av en annan studie visade högre frekvens av återskador i slutet av en säsong (21). Hägglund et al.
(21) menar att en mindre noggrann rehabilitering, då tränare prioriterar att få tillbaka spelare så snabbt som möjligt, resulterar i fler återskador. Dessa studier styrker fysioterapeuternas resonemang kring att en noggrann rehabilitering är viktig i det SFA.
4.2.3 Övriga skadeförebyggande åtgärder
Att schemalägga tid för återhämtning under intensiva delar av säsongen är något som är av stor vikt enligt informanterna, speciellt under årets säsong då skadefrekvensen har varit högre än vanligt. Under Damallsvenskan 2020 har spelschemat varit tätt till följd av Covid-19 och efter bara fem omgångar hade 12 spelare drabbats av korsbandsskador (22). I ett inslag med Radiosporten, Sveriges Radio, säger Matilda Lundblad, lagläkare för damallsvenska
Kopparbergs/Göteborg FC samt herrallsvenskan Elfsborg, att en orsak kan vara täta matcher och att spelarna inte får tillräckligt med tid för återhämtning mellan matcherna (22). I en fallstudie från 2020 jämfördes skadefrekvens och träningsbelastning under veckor med en respektive flera matcher per vecka, samt under låg- respektive högsäsong (23). Studien visade på att den totala skadefrekvensen på träning och match ökade till följd av för korta
återhämtningsperioder för spelare, både under och mellan säsonger (23). Enligt informanterna har alla kring laget en roll i det SFA och belyste vikten av att få utrymme för den SFT från tränaren. Detta visade även en studie från 2019 som genomfördes för att ta reda på vad huvudtränare, fystränare och fysioterapeuter i pojkfotbollslag på elitnivå tycker om
skadeförebyggande program för nedre extremitet (11). De intervjuade i studien ansåg att det första steget för att implementera SFT i ett fotbollslag är att få utrymme och support för det SFA från huvudtränare. De ansåg även att flera kring laget har en roll i den SFT, inkluderat spelare, fysioterapeuten, fystränaren och huvudtränaren (11).
4.2.4 Faktorer som begränsar skadeförebyggande träning
Flera av informanterna vittnar om att begränsade ekonomiska förutsättningar i damklubbar är något som förhindrar och försvårar det SFA. I en intervju med DN förklarar Matilda
Lundblad, lagläkare för damallsvenska Kopparbergs/Göteborg och herrallsvenska Elfsborg, skillnaderna i medicinska resurser mellan dam- och herrlag (24). Matilda berättar att det på herrsidan finns medicinsk personal som kan ha koll på herrspelares exakta belastning medan det på damsidan saknas. Avsaknaden av ekonomiska resurser inom damklubbar minskar
förutsättningarna för att ha heltidsanställd medicinsk personal vilket minskar kvaliteten på det SFA (24).
4.2.5 Utveckling genom mer forskning, mer resurser och förändrat arbetssätt
Informanterna i studien uttryckte att för att möjliggöra utveckling av det SFA behövs en bättre ekonomi i damfotbollsklubbar och fysioterapeuten behöver får mer arbetstid i lagen. En studie på herrfotbollslag gjordes i syfte att undersöka frekvensen av återskador under säsong, både i lag på elitnivå och i lägre divisioner, i Sverige och Europa (21). Resultatet visade att antalet skador under andra delen av säsongen, i form av återskador, var lägre både i
europeiska och svenska topplag till skillnad från lag i lägre divisioner. Bättre resurser, större medicinska team och heltidsanställda fysioterapeuter lyftes fram som anledningar till minskad frekvens av återskador då detta möjliggör att bedriva rehabilitering av högre kvalitet (21).
Några av informanterna nämnde även vikten av att implementera SFT tidigare i åldrarna.
Genom att fotbollsspelare tidigt lär in ett korrekt rörelsemönster, rörelsekontroll,
kroppskontroll och landningsteknik kan man förebygga skador. En systematisk litteraturstudie från 2014 undersökte effekten av träningsbaserad, SFT hos barn (25). Studier gjorda på personer under 19 år som var involverade i någon form av organiserad idrott inkluderades.
Resultatet av granskningen visade att SFT var gynnsamt vad gällde minskning av skador, och flickor gynnades mer till skillnad från pojkar procentuellt. Resultaten visade även att program innehållande flera delar, tillexempel plyometrisk-, neuromuskulär- och styrketräning hade större effekt än program som var specificerade på att förebygga en sorts skada (25).
Informanterna ansåg att en del som behöver utvecklas inom klubbar för att fysioterapeuten ska kunna applicera en bra SFT under försäsong är att försäsongsträningen påbörjas gemensamt med en så fullständig trupp som möjligt. En 15 år lång kohortstudie gjort på manliga elitfotbollslag undersökte effekten av längre försäsongsträning (26). Resultatet visade att en längre försäsongsträning resulterar i färre skador under säsong (26).
4.3 Metoddiskussion
Författarna valde en kvalitativ metod med deskriptiv design i syfte att fånga upp erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i damfotbollslag på elitnivå gällande SFT (12).
Möjligheten att kunna överföra resultatet till en större population hade ökat om författarna hade använt sig av en kvantitativ design i form av en enkätstudie då fler informanter hade kunnat inkluderas. För att få en djupare förståelse för fysioterapeuternas syn på SFT ansåg
författarna däremot att en kvalitativ design var mer användbar och tillämpade därför intervjuer för insamling av data.
Rekryteringsprocessen tog längre tid än vad författarna hade beräknat då det tog tid att få tillräcklig respons av deltagare till studien. Efter ett andra utskick med intresseförfrågan till klubbchefer och fysioterapeuter fick författarna endast respons från fyra klubbar. För att undvika tidsbrist hade författarna kunnat skicka ut intresseförfrågan om att delta i studien tidigare.
Intervjuerna genomfördes med båda författarna närvarande, varav en höll i intervjun och den andra var bisittare. Författarna ansåg detta som en fördel då bisittaren hade bättre möjlighet att reflektera över informantens svar under intervjun och kunde då komplettera med
följdfrågor så att alla frågeområden täcktes. Inga justeringar gjordes i intervjuguiden efter den första intervjun då författarna ansåg att frågorna fångade upp informanternas upplevelser på ett önskat sätt. Författarna valde även att inkludera den första intervjun, som först sågs som en testintervju, då de ansåg att den bidrog med viktiga upplevelser gällande studiens
frågeställningar. Samtliga intervjuer genomfördes på videolänk vilket författarna ansåg till stor del fungerade bra. Ansiktsuttryck och kroppsspråk kunde uppfattas och deltagarna kunde själva välja var de ville sitta ostört för att känna sig trygga med att prata öppet under
intervjun. Dock försvann utrymmet för småprat innan själva intervjun vilket författarna tror skett mer naturligt vid ett fysiskt möte med informanterna. Småprat kan skapa ett mer öppet klimat och kan få både deltagare och den som intervjuar att känna sig mer bekväm.
För att bilda en individuell uppfattning om innehållet i intervjuerna lyssnade författarna enskilt genom inspelningarna. För att få en så noggrann transkribering som möjligt där inget utelämnas gjordes transkriberingen gemensamt. Dock hade trovärdigheten ökat ytterligare om informanterna fått läsa igenom transkriptet efter intervjuerna för att säkerställa att
tolkningarna av deras upplevelser var korrekta. Meningsenheter benämndes med koder av författarna enskilt för att öka trovärdigheten då det minskade risken för utelämnade av viktiga upplevelser och skildringar från informanterna. Resultatet i tabellerna förklarades i
resultattext samt med citat för att tydligt beskriva vad informanterna delgett i intervjuerna.
Tabellerna bearbetades noggrant genom triangulering (13) med handledare och kurskamrater, detta för att öka trovärdigheten av innehållet i studien.
4.4 Etikdiskussion
Författarna valde att i sin roll som intervjuare att hålla en väldigt neutral roll under intervjuerna genom att bekräfta informanternas svar med så få ord som möjligt genom mestadels nickningar och hummanden. Detta för att undvika att styra informanternas svar, ge utrymme för dem att prata till punkt samt för att ge liknade förutsättningar under alla
intervjuer. En risk med detta kan ha varit att informanterna upplevde att deras svar inte bekräftades vilket kan ha lett till att de därför kände att deras svar var otillräckliga och därför undvek att svara fullständigt på vissa frågor. Dock upplevde författarna inte att detta kom att bli en problematik under någon av intervjuerna då de var noggranna med att förklara syftet med upplägget för informanterna inför samtliga intervjuer och att informanterna enligt författarna gav uttömmande svar på frågorna.
4.5 Klinisk betydelse och framtida forskning
Spelarens mående och livssituation benämns som viktigt att ta i beaktning i det SFA och något man som fysioterapeut bör ha i åtanke när man arbetar i damfotbollslag. Vidare bör man som fysioterapeut ha i åtanke att samarbete med andra professioner, som exempelvis fystränare och tränare, är av stor vikt för att optimera det SFA. Även klubbar skulle kunna finna intresse i studiens resultat då fysioterapeuterna utifrån erfarenheter framhäver vad som krävs för lyckat SFA. Att kontrollera spelares belastning lyfts fram som en viktig
skadeförebyggande åtgärd men informanterna menar att utrymme och resurser för detta behöver utökas och att det är ett ansvar klubbarna behöver ta. Flera av studiens resultat stöds av redan existerande forskning men några viktiga delar som lyfts fram av informanterna verkar sakna vetenskapligt underlag, däribland begränsade och varierade ekonomiska förutsättningar i damklubbar som hindrar det SFA. Då detta var något som återkommande belystes som ett hinder till det SFA av informanterna kan vidare forskning inom området vara av intresse.
4.6 Konklusion
Fysioterapeuter i svenska damfotbollslag på elitnivå anger att orsaker till skador,
fysioterapeutens ansvarsområden, åtgärder samt begränsande faktorer påverkar det SFA i damfotbollsklubbar och bör därför tas i beaktning. Vidare beskriver fysioterapeuterna
utvecklingsområden så som mer resurser och förändrat arbetssätt. Detta för få högre prioritet i klubbarna och optimera det SFA. Även mer forskning behövs kring fysioterapeutens roll i
damfotbollslag samt forskning kring SFT inom damfotboll. Detta för att täcka in alla områden och för att styrka fysioterapeutens roll i det SFA i ett damfotbollslag.
5. REFERENSER
1. Lauersen JB, Bertelsen DM, Andersen LB. The effectiveness of exercise interventions to prevent sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Sports Med. juni 2014;48(11):871–7.
2. Lin CY, Casey E, Herman DC, Katz N, Tenforde AS. Sex Differences in Common Sports Injuries. PM R. oktober 2018;10(10):1073–82.
3. Bolling C, van Mechelen W, Pasman HR, Verhagen E. Context Matters: Revisiting the First Step of the ”Sequence of Prevention” of Sports Injuries. Sports Med Auckl NZ. oktober 2018;48(10):2227–34.
4. Thorborg K, Krommes KK, Esteve E, Clausen MB, Bartels EM, Rathleff MS. Effect of specific exercise-based football injury prevention programmes on the overall injury rate in football: a systematic review and meta-analysis of the FIFA 11 and 11+ programmes. Br J Sports Med.
april 2017;51(7):562–71.
5. Meurer MC, Silva MF, Baroni BM. Strategies for injury prevention in Brazilian football:
Perceptions of physiotherapists and practices of premier league teams. Phys Ther Sport Off J Assoc Chart Physiother Sports Med. november 2017;28:1–8.
6. Om SvFF — fogis.se [Internet]. [citerad 19 mars 2020]. Tillgänglig vid: https://fogis.se/om- svff/
7. Om OBOS Damallsvenskan [Internet]. OBOS Damallsvenskan. [citerad 19 mars 2020].
Tillgänglig vid: https://www.obosdamallsvenskan.se/om-obos-damallsvenskan
8. Lohmander LS, Ostenberg A, Englund M, Roos H. High prevalence of knee osteoarthritis, pain, and functional limitations in female soccer players twelve years after anterior cruciate ligament injury. Arthritis Rheum. oktober 2004;50(10):3145–52.
9. Waldén M, Atroshi I, Magnusson H, Wagner P, Hägglund M. Prevention of acute knee injuries in adolescent female football players: cluster randomised controlled trial. BMJ. 03 maj 2012;344:3042.
10. Lindblom H, Carlfjord S, Hägglund M. Adoption and use of an injury prevention exercise program in female football: A qualitative study among coaches. Scand J Med Sci Sports. mars 2018;28(3):1295–303.
11. Bekker S, Finch CF, O’Brien J. Infographics: Injury prevention exercise programmes: what are the perceptions of programme deliverers in the academy football setting? Br J Sports Med. april 2019;53(7):402–3.
12. Carter RE, Lubinsky J. Rehabilitation research: principles and applications. Fifth edition.
St. Louis, Missouri: Elsevier; 2016. 489 s.
13. Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Lund: Studentlitteratur; 2012.
14. Pensgaard AM, Ivarsson A, Nilstad A, Solstad BE, Steffen K. Psychosocial stress factors, including the relationship with the coach, and their influence on acute and overuse injury risk in elite female football players. BMJ Open Sport Exerc Med. 2018;4(1):317.
15. Eckard TG, Padua DA, Hearn DW, Pexa BS, Frank BS. The Relationship Between Training Load and Injury in Athletes: A Systematic Review. Sports Med Auckl NZ. augusti
2018;48(8):1929–61.
16. Drew MK, Finch CF. The Relationship Between Training Load and Injury, Illness and
Soreness: A Systematic and Literature Review. Sports Med Auckl NZ. juni 2016;46(6):861–83.
17. Ekstrand J, Spreco A, Davison M. Elite football teams that do not have a winter break lose on average 303 player-days more per season to injuries than those teams that do: a
comparison among 35 professional European teams. Br J Sports Med. oktober
2019;53(19):1231–5.
18. Soomro N, Sanders R, Hackett D, Hubka T, Ebrahimi S, Freeston J, m.fl. The Efficacy of Injury Prevention Programs in Adolescent Team Sports: A Meta-analysis. Am J Sports Med.
september 2016;44(9):2415–24.
19. Crossley KM, Patterson BE, Culvenor AG, Bruder AM, Mosler AB, Mentiplay BF. Making football safer for women: a systematic review and meta-analysis of injury prevention programmes in 11 773 female football (soccer) players. Br J Sports Med. september 2020;54(18):1089–98.
20. Loose O, Achenbach L, Fellner B, Lehmann J, Jansen P, Nerlich M, m.fl. Injury prevention and return to play strategies in elite football: no consent between players and team coaches.
Arch Orthop Trauma Surg. juli 2018;138(7):985–92.
21. Hägglund M, Waldén M, Ekstrand J. Injury recurrence is lower at the highest professional football level than at national and amateur levels: does sports medicine and sports
physiotherapy deliver? Br J Sports Med. juni 2016;50(12):751–8.
22. Radio S. Knäskador ökar i damallsvenskan - Radiosporten [Internet]. [citerad 23 november 2020]. Tillgänglig vid: https://sverigesradio.se/artikel/7518510
23. Howle K, Waterson A, Duffield R. Injury Incidence and Workloads during congested Schedules in Football. Int J Sports Med. februari 2020;41(2):75–81.
24. Läkaren: Klubbarna har ett ansvar att skydda sina spela [Internet]. Avalanches.com.
[citerad 02 december 2020]. Tillgänglig vid:
https://avalanches.com/world_news/se/31326/_nyhe_lkar635212_25_07_2020
25. Rössler R, Donath L, Verhagen E, Junge A, Schweizer T, Faude O. Exercise-based injury prevention in child and adolescent sport: a systematic review and meta-analysis. Sports Med Auckl NZ. december 2014;44(12):1733–48.
26. Ekstrand J, Spreco A, Windt J, Khan KM. Are Elite Soccer Teams’ Preseason Training Sessions Associated With Fewer In-Season Injuries? A 15-Year Analysis From the Union of European Football Associations (UEFA) Elite Club Injury Study. Am J Sports Med.
2020;48(3):723–9.
BILAGA 1 Intervjuguide
1. Hur ser du på skadeförebyggande träning i ett damfotbollslag?
2. Vad har du för erfarenhet av skadeförebyggande träning?
• Kan du ge exempel på när den skadeförebyggande träningen fungerade bra? Vad tänker du kring orsaken till att det gick bra?
• Kan du ge några exempel på när den skadeförebyggande träningen fungerade mindre bra? Vad tänker du kring orsaken till att det gick mindre bra?
3. Vilken är din roll i den skadeförebyggande processen i ett damfotbollslag?
• Vilka mer har en roll i den skadeförebyggande processen?
4. Vad anser du som fysioterapeut att det finns för utvecklingsmöjligheter gällande den skadeförebyggande träningen?
5. Har du något mer att tillägga kring ämnet?
Eventuella följdfrågor:
- Kan du berätta mer?
- Kan du ge några exempel?
- Vad/varför?
- Vad är positivt/negativt med det?
- Hur känner du in för det?
BILAGA 2
Informationsbrev till deltagare i studien Hej!
Vi är Mikaela Kristoffersson och Amanda Hallberg, två fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet. Som kandidatuppsats under hösten 2020 vill vi undersöka fysioterapeutens upplevelser av skadeförebyggande träning inom damfotbollslag i form av en intervjustudie.
Det finns färre studier gjorda på damfotboll än herrfotboll och studier gjorda om
fysioterapeutens roll i svenska damlag är något som saknas. Detta har gjort att vi skulle vilja undersöka området kring fysioterapeuters tankar om, erfarenheter av och roll kring
skadeförebyggande träning inom svenska damfotbollslag närmare.
Vi vill nu tillfråga dig om du vill vara med i denna studie och bli intervjuad av oss i början av hösten 2020? Intervjuns längd beräknas att vara omkring en halvtimme och i nuläget räknar vi med att intervjuerna sker digitalt. Vi skulle gärna ta del av dina erfarenheter kring
skadeförebyggande träning, som kan vara en tillgång till befintlig och framtida forskning inom ämnet. Att delta i studien är frivilligt och du kan välja att avsluta ditt deltagande när du vill.
Vi kommer att spela in intervjuerna och det insamlade materialet kommer enbart hanteras av oss två, där dina uppgifter kommer att anonymiseras och ditt namn kommer ersättas av en sifferkod. Det insamlade materialet kommer att finnas på datorer som enbart vi har tillgång till, och kommer att raderas när uppsatsen är godkänd. Väljer du att avsluta ditt deltagande kommer dina svar och uppgifter att raderas direkt.
När uppsatsen är färdigställd och godkänd kommer den att publiceras i databasen DiVA som är Uppsala Universitets plattform för digital publicering och registrering av publikationer och forskningsdata som produceras av forskare, lärare och studenter. Resultatet av studien kan även skickas till dig i efterhand, om så önskas.
Om du skulle vilja ställa upp på att delta i vår studie skulle vi vara väldigt tacksamma. Har du några frågor eller funderingar kan du höra av dig till oss på telefon eller mail.
Med vänliga hälsningar,
Amanda Hallberg och Mikaela Kristoffersson.
Amanda Hallberg Mikaela Kristoffersson 072-2939373 072-2076661
amanda.hallberg@outlook.com mikaelakriso@hotmail.com
Handledare: Elisabeth Anens elisabeth.anens@neuro.uu.se Universitetsadjunkt
Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet
