Informell äldreomsorg

Ida Strandqvist

Louise Yxenholt

Informell äldreomsorg

En studie om vad som påverkar svenska individens

informella omsorgsgivande av äldre närstående

Informal eldercare

A study of what affects Swedish individuals informal caregiving of

elderly relatives

Nationalekonomi

Kandidatuppsats

Termin: VT 2014

Handledare: Niklas Jakobsson

ii

Abstract

Formal care refers to public health and social care interventions that usually municipal, county or private sector company on contract performs. Informal care includes care provided by relatives that corresponds action when long-term assistance is needed and volunteer efforts involving unpaid duties that they themselves choose to do. This paper examines whether the variables gender, age, education, employment, income, place of residence and children in the home may be associated with Swedish individuals performing informal care by parents or in- laws.The result shows that if you have a high level of education the probability of performing informal care for their parents / in-laws decreases.Something that also reduces the probability is if you have more than one child under 18 at home, which can be seen as logical since children require much time. Something that instead increases the probability of performing informal care is if you are employed or if you are aged 31-80 years. The survey also shows that gender matters since it appeared that more women performing informal care.The results are not entirely consistent with previous theories and concepts, which enables us to conclude that it is difficult to determine how various factors affect the informal care.

Sammanfattning

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid. Något som istället ökar sannolikheten för att man utför informell omsorg är om man är anställd eller om man är i åldern 31-80 år. Undersökningen visar också att kön spelar roll då det framgick att kvinnor i större utsträckning utför informell omsorg.

Resultaten stämmer inte helt överens med tidigare teorier och uppfattningar, vilket gör att vi kan konstatera att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkar informell omsorg.

Nyckelord: informell omsorg, Sverige, logistisk regression.

iii

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Välfärdssystem ... 2

1.3 Problemformulering ... 3

1.4 Syfte ... 4

1.5 Metod ... 4

1.6 Avgränsningar ... 4

1.7 Disposition ... 4

2. Teori ... 5

2.1 Grundläggande ekonomisk teori ... 5

2.2 Tidigare studier ... 8

2.3 Hypoteser ... 10

3. Data och metod ... 12

3.1 Data ... 12

3.2 Brister i data ... 14

3.3 Ekonometrisk metod ... 16

4. Analys och resultat ... 17

4.1 Korrelationsanalys ... 17

4.2 Regressionsanalys ... 19

4.3 Test av ekonometrisk modell ... 21

5. Slutsats ... 22

Källförteckning ... 27

Appendix ... 29

1

1. Inledning

Ålderdomshem skapades för att underlätta boende och vård av äldre. Hemmen skulle ha karaktären av ett hem och funktionen var att ge försörjning, bostad och vård. Efter införandet av fattigvårdslagen år 1918 blev ålderdomshem ett officiellt begrepp i Sverige. Detta blev starten för den svenska välfärden där äldreomsorgen ska vara solidariskt finansierad av skattemedel, vilket är huvudprincipen i den svenska äldrepolitiken. Äldreomsorgen styrs av behov och inte av köpkraft och ska vara tillgänglig för alla. Den svenska äldreomsorgen vill i första hand ge äldre möjligheten till att bo kvar i sina hem. För att kunna göra detta så får man hjälp av kommunens hemtjänst (Sand 2007).

Närmare var femte person i Sverige, cirka 1,5 miljoner i vuxen ålder, stödjer, vårdar eller hjälper en närstående (Socialstyrelsen 2012). Samtidigt som äldreomsorgen de senaste tre decennierna minskat har anhörigomsorgen istället ökat (Szebehely och Ulmanen 2012). Trots de demografiska förändringarna som idag visar att det i Sverige finns över en halv miljon individer över 80 år, 2040 kommer den siffran att ha ökat till över en miljon människor.

Kommunerna väljer alltmer att fokusera på de som är i störst behov av äldreomsorg och minskar därmed täckningsgraden, neddragningar ses även vid hemhjälp samt sociala insatser i form av minskad hjälptid inom hemtjänsten (Sundström och Hassing 2000). Utdrag ur

Socialtjänstlagen 2009 i 5 kap. 10 §:

”socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”

Social – och försäkringssystemet är knutet till förvärvsinkomst och man tar ej med i beräkning att den omsorg som anhöriga utför kan påverka förvärvsinkomsten negativt. Det stöd som erbjuds från den offentliga äldreomsorgen förväntas täcka behovet (Mossberg och Sand 2000). ”Minding the money” är ett uttryck och en fråga som ofta kopplas till anhöriga vårdgivare. Klarar en anhörig omsorgsgivares privatekonomi av minskad arbetstid, uttagande av semesterdagar och i vissa fall även sjukskrivning (Szebehely, Ulmanen och Sand 2014), för att ta det samhällsenliga ansvaret som förväntas i Sverige och som bidar till ett minskat arbetsmarknadsdeltagande (Sand 2010). Den vanligaste omsorgsgivaren är 45 – 64 år gammal och utför informell omsorg av föräldrar/svärföräldrar. Skillnaden mellan män och

2 kvinnor vad man tidsmässigt lägger på anhörigomsorgen har drastiskt minskat med tiden, kanske beroende på att jämställdheten i Sverige gjort att männen utför mer hushållssysslor.

Däremot så utför männen ofta mer praktisk hjälp och ger ekonomiskt stöd, medans kvinnors fokus ligger vid personlig omsorg, tillsyn och umgänge. Ohälsa i samband med informell omsorg är oftast inte fysisk utan psykiskt betungande och man får en känsla av att vara isolerad från vänner och bekanta. Kvinnor är här mer utsatta än män. Den starka relation man ofta har till föräldrar/svärföräldrar gör att omsorgen känns som ett ”dygnet runt arbete”, i Sverige så har ca.100 000 personer fått minska sina arbetstider eller slutat arbeta helt

(Socialstyrelsen 2012). Urbaniseringen gör att alltfler bosätter sig längre ifrån sina föräldrar, man söker sig mer till storstäderna där arbete finns. Skillnaderna i glesbyggd, tätort samt storstad är regionalt små, man finner att avståndet till föräldrar är ganska lika oberoende var man valt att bosätta sig (Socialstyrelsen 2004). Enligt Lorentzi (2011) har äldreomsorgen i Sverige fått många stämplar som inte är bra för den då man genom det har utvecklat ett lågt förtroende till äldreomsorgens kvalitet. Den är ojämlik då de familjer som är resursstarka söker mer information och är bättre på att begära hjälp. Som arbetsområde är äldreomsorgen sedd som ett lågavlönat och ouppskattat arbete, detta bidrar även till ett minskat intresse att efter utbildning välja detta som yrke. Det finns ett stort antal privata aktörer inom

äldreomsorgen, samt en mer frekvent användning av RUT³ avdraget, framförallt av den mer välbeställda befolkningen när välfärdens äldreomsorg inte räcker till. Detta kan i längden leda till ovilja att bidra till den offentligt ordnade omsorgen.

I Sand (2007) studie om äldre hemmaboende framkom det att de personer som utförde den informella vården inte gjorde detta på grund av omtanke och kärlek, utan en anledning var att det var brist på offentlig vård. Offentligt stöd kan vara väldigt viktigt då den informella omsorgen kan bli för tung för att utföra. Tillgång till formell omsorg gör det lättare för en informell vårdgivare att kombinera omsorg med eget arbete.

1.2 Välfärdssystem

Tidigare socialpolitiska studier av Esping-Andersen (1990) visar på en uppdelning i tre olika huvudtyper av välfärdssystem, socialdemokratiska, liberala och det konservativa/kooperativa.

Sverige karakteriseras av det socialdemokratiska välfärdssystemet där staten är den som ansvarar för befolkningens välfärd genom skattepolitik. Här ska individen känna sig fri och oberoende och familjen som institution spelar en liten roll, man ska ej behöva ligga sina nära till last. Sedan 1990 – talet har Sveriges välfärdssystem genomgått en drastisk förändring och

3 För mer information: http://rutavdrag.se/

3 frångått den skandinaviska modellen, man har blivit mer privatiserade och

marknadsorienterade i sitt välfärdssystem. Äldreomsorgen i Sverige är en social infrastruktur som är en del av välfärdssystemet för att äldre individers barn ska kunna arbeta, betala skatt och bidra till samhället (Lorentzi 2011). I USA och Australien förs ett liberalt välfärdssystem, man ska som individ själv ta ansvar för sitt välbefinnande, staten ska ha en minimal roll.

Marknaden uppmuntras att producera en välfärd och det är dit man vänder sig. Den

traditionella liberala arbetsmoral normen, där gränserna för välfärd är lika med den marginella benägenheten att välja välfärd istället för arbete. Den katolska socialläran ligger till grund för det konservativa/kooperativa välfärdsystemet där, i exempelvis Tyskland, Italien, Österrike och Frankrike, har familjen den största betydelsen för individens välfärd. Staten har ett mer indirekt inflytande och ska inte vara en del av systemet förrän det inte finns några andra utvägar. Familjen är viktigt och man bor ofta ihop med sina äldre föräldrar som vuxen, man tar hand om de äldre, både ekonomiskt och praktiskt (Esping – Andersen 1990).

1.3 Problemformulering

Det finns redan ett flertal studier där man har undersökt äldreomsorgen. Vad den informella omsorgen kan ha för påverkan för omsorgsgivarens egna liv. Hur deltagandet i arbetskraften påvekas av att man är informell omsorgsgivare av närstående, både barn och äldre. Om det fortfarande är en stor skillnad mellan kvinnor och män samt olikheter i de olika

välfärdssystem som övriga länder än Sverige använder sig utav. I dessa studier har man inte fokuserat lika mycket på om antal barn i hushållen kan påverka den tid man fördelar mellan arbete, informell omsorg och fritid. Man har studerat skillnader mellan länder, i de studier vi tittat på har de nordiska länderna undersökt och jämförts, eftersom fokus i denna

undersökning ligger på Sverige valdes att testa om det finns demografiska skillnader. Datan som används är en nyare version av den som tidigare undersökningar baserats på, detta ger en möjlighet att se om något har förändrats från år 2010 och vad som i sådana fall kan ha

påverkat förändringen.

Tidigare uppfattningar och ekonomiska teorier brukar vara att det är kvinnan som sköter omsorg av närstående och att i mindre samhällen brukar man ha en annan syn på informell omsorg jämfört med storstäder där man kanske främst använder sig av formell omsorg.

Intressant med denna uppsats är att se om informell omsorg stämmer överens med de ekonomiska teorier som finns, samt om variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan ha någon påverkan på informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar.

4

1.4 Syfte

Att undersöka hur variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan öka svenska individers sannolikhet för att utföra informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar.

1.5 Metod

För att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna ovan och omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar görs en logistisk regressionsanalys samt en OLS skattning. Den beroende variabeln är dikotom och därför ligger fokus i den logistiska regressions modellen där analysen utförs i statistikprogrammet SPSS. Regressionsanalysens resultat tolkas för att sedan användas i undersökningen av de uppställda hypoteserna. Jämförelser görs även med ekonomiska teorier samt tidigare studier och från de resultat som fås kan sedan en slutsats dras om det förekommer ett samband mellan de olika variablerna och omsorg av förälder och/eller svärförälder.

Datan som används kommer från en tvärsnittsstudie som var internetbaserad. Undersökningen är utförd av TNS Gallup (www.tns-gallup.se) mellan perioden 7 februari – 25 mars år 2014.

Enkäten skickades ut med en inbjudan som följdes av totalt tre påminnelser. Det var 1801 personer som besvarade enkäten genom kryssfrågor samt öppna frågor där den svarande själv fick formulera svaret. Undersökningen inriktade sig bland annat mot informell omsorg av äldre närstående.

1.6 Avgränsningar

Eftersom datainsamlingen inte enbart inriktade sig mot omsorg av äldre närstående så har variabler valts ut med stöd i tidigare forskning samt litteratur. Variablerna kön, ålder, utbildning, inkomst samt anställning var vanligt förekommande i tidigare studier och variablerna barn i hemmet samt bostadsort valdes ut för att de ansågs intressanta i detta sammanhang. Dock kan andra variabler än de som valts ut påverka individers förmåga att utföra informell omsorg av äldre närstående, men på grund av begränsad tid så valdes ej fler variabler ut till undersökningen.

1.7 Disposition

Kapitel 2 består av teori med underrubrikerna grundläggande teori (2.1), tidigare studier inom området (2.2) samt redogörelse av hypoteser (2.3). I kapitel 3 presenteras data och metod som består av data (3.1), brister i data (3.2) samt ekonometrisk metod (3.3). Kapitel 4 behandlar

5 analys och resultat med en korrelationsanalys (4.1), en regressionsanalys (4.2) samt test av den ekonometriska modellen (4.3). I kapitel 5 diskuteras en slutsats.

2. Teori

2.1 Grundläggande ekonomisk teori Bakgrund

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg och frivilliga insatser. Anhörigomsorg motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliginsatser är vanligen oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra.

Den informella omsorgen inom familjen utförs till största delen av fruar, döttrar och systrar.

Kvinnors livshistorier innehåller generellt fler erfarenheter av omsorgsarbete jämfört med mäns livshistorier. Omsorgsarbetet upplevs ofta som frivilligt och mer eller mindre pliktfyllt.

Genom ett otal studier så har det framkommit könsskillnader i tillgång till vård. Ett exempel kan vara att gifta män får med stor sannolikhet omsorg av sin maka, medan gifta kvinnor med samma vårdbehov får mest hjälp ifrån formella källor. De arbetsuppgifter som en kvinna utför kan uppfattas som självklara och ofta nämns det inte som nödvändigt arbete. Ett exempel på en arbetsuppgift kan vara hushållsarbete. En kvinna som har en hjälpbehövande man fortsätter att utföra hushållsarbetet i hemmet, men hon kallar det inte äldreomsorg eftersom hon alltid har tagit hand om hushållsarbetet. Men om situationen skulle vara ombytt, om det var mannen som fick ta hand om hushållsarbetet för att han har en fru som inte klarar av det längre, då skulle han kalla detta för äldreomsorg. En anledning till att det ofta är kvinnan som utför omsorg på sin man kan vara att kvinnor generellt sett lever längre än män, och att mannen ofta är några år äldre än kvinnan (Sand 2007).

6 Substitution och komplement

Den marginella substitutionseffekten bygger på iden om lutningen på en individs

indifferenskurva vid en viss punkt. MRS mäter i vilken grad en individ är villig att ge upp en vara för en annan. Substitutionseffekten applicerat på den här studien innebär att om formell omsorg ökar så måste man ge upp mer av informell omsorg. Eller om informell omsorg ökar så minskar behovet av formell omsorg. Perfekta komplement är varor som alltid konsumeras tillsammans i fasta proportioner. Ett exempel kan vara höger och vänster sko. En konsument bär alltid en höger sko och en vänster sko tillsammans, att bara ha en sko tillför ingen nytta.

Komplement applicerat på den här studien innebär att om man utnyttjar formell omsorg så kommer man även utföra informell omsorg (Varian 2010).

Begreppet anhörigomsorg brukar inom forskning betyda att man ger omfattande personlig omsorg flera timmar i veckan till någon närstående. Det brukar också handla om väldigt långa tidsperioder. Detta kan få negativa konsekvenser som till exempel stress och bundenhet.

Samspelet mellan formell omsorg och informell omsorg brukar ofta stå i fokus. Det finns ett grundantagande om att neddragningar i den formella omsorgen leder till en substitutionseffekt som går ut på att den informella omsorgen ökar som en kompensation. Med detta menas alltså att om den formella omsorgen minskar så kommer fler människor bli tvungna till att utföra informell omsorg. Dock så har empirisk forskning visat att det inte finns några enkla kompensatoriska samband (Svedberg, L., von Essen, J. och Jegermalm, M. 2010).

Motel-Klingebiel, Tesch-Roemer och von Kondratowitz (2005) ställer i sin studie upp tre olika hypoteser:

1. ”Substitutions” hypotesen som konstaterar att generöst tillhandahållande av välfärdstjänster till stöd för äldre människor tränger ut hjälp från familjen.

2. ”Främjande” hypotesen som förutspår en stimulering av familjens hjälp. Formell- och informell omsorg är komplement till varandra.

3. ”Blandat ansvar” hypotesen som förutspår en kombination av hjälp från familjen och formell hjälp och stöd”.

Substitutions hypotesen är en hypotes på makronivå om välfärdsstruktur och främjande hypotesen är en hypotes på mikronivå om påverkan av familjestrukturen och normgivande föreställningar. Om makro hypotesen är sann så innebär det att äldre människor som bor i länder med hög välfärd, exempelvis Norge, borde få mer formell omsorg och mindre

7 informell omsorg. Länder med låg välfärd, exempelvis Spanien, borde istället få mer

informell omsorg och mindre formell omsorg. Om mikro hypotesen är sann så innebär det att äldre människor som bor i länder med hög välfärd borde få mer informell omsorg jämför med de människor som bor i länder med lägre välfärd. Om hypotesen med blandat ansvar är sann så skulle äldre människor i länder med hög välfärd få både formell- och informell omsorg i hög utsträckning medan äldre i länder med låg välfärd skulle få stöd i mindre utsträckning.

Deras slutsats stöder hypotesen med blandat ansvar, dock bara i samhällen med väl utvecklad infrastruktur. I länder där man ser till familjens bästa och inte till varje individs bästa så förekommer det inte en kombination mellan informell och formell omsorg.

Omsorg för människor som är över 75 år gamla.

Källa:Motel-Klingebiel, Tesch-Roemer och von Kondratowitz (2005)

För att informell och formell omsorg ska kunna vara ett substitut till varandra så måste det finnas ett tillgängligt utbud av formell omsorg. Om det är mindre tidskrävande med informell omsorg jämfört med formell omsorg så kommer formell omsorg att ersättas. Informell omsorg är då ett substitut till formell omsorg. Beroende på hur vårdgivaren kan fördela sina fasta och oflexibla arbetstider, så ändras de timmarna de kan komplettera formell omsorg med.

Det finns inget land i norden där det endast existerar formell omsorg, så istället dras slutsatsen att formell och informell omsorg är komplement till varandra. Men i andra länder där den

8 formella omsorgen är begränsad så försöker man utnyttja formell omsorg så mycket man bara kan för att minska den informella omsorgen.

Så länge informell omsorg går ut på lätta uppgifter, exempelvis handla mat, så kommer formell och informell omsorg fungera både som komplement och substitut till varandra. Men om den informella omsorgen kräver svårare uppgifter så är det mer troligt att informell omsorg kompletterar formell omsorg. Med det menas alltså att ju sjukare vårdtagaren är desto mer vård kräver personen, vilket leder till att bördan för omsorgsgivaren ökar. Det räcker då inte med bara formell omsorg, utan informell omsorg används för att förbättra den formella omsorgen. Dock så ändras detta förmodligen när vårdtagaren blir såpass sjuk att den kräver specialistvård. Då kan formell omsorg bli ett komplement för informell omsorg.

En studie har gjorts där man använt sig av insamlad data från äldre ensamstående människor i Europa. Unger kom fram till att informell omsorg är ett substitut för formell omsorg som sker i hemmet men att det är ett komplement för doktor- och sjukhusbesök (Unger 2013).

2.2 Tidigare studier

Kotsadam och Jakobsson (2012)

Har gjort en tidigare studie som går ut på att se om informell omsorg är ett hinder för kvinnor på arbetsmarknaden. De menade på att kvinnors ställning på arbetsmarknaden är negativt korrelerad med informell äldreomsorg. För att undersöka detta så använde de sig av data från the European community household panel (ECHP), som fokuserar på hushållsintäkter och levnadsvillkor mellan åren 1994-2001. Datan gav upplysningar om hur många timmar man utfört informell omsorg samt hur mycket man hade arbetat. Uppgifterna i datan kom från flera länder i Europa men dock så var inte Sverige ett av de länderna. De valde ut alla kvinnor i åldrarna 20-65 år och byggde sin undersökning på deras svar. De undersökte effekten av att ge omsorg med sannolikheten för att vara yrkesaktiv samt effekten av omsorgstimmar med sannolikheten för att vara yrkesaktiv. De kom fram till att kvinnors yrkesdeltagande

påverkades negativt av informell omsorg. Den negativa effekten var störst i södra Europa och minst i Norden. Deras studie argumenterar för att detta kan ha att göra med graden av tvång eller press i att ge informell omsorg. Alltså att om det fanns mer formell omsorg så skulle en omsorgsgivare inte känna sig lika tvungen att utföra informell omsorg.

9 Unger (2013)

Avhandlingen är skriven som en del av projektet ” lika möjligheter och långtidsomsorg – den medlande rollen av välfärdsstaten” (196425/V50) vid Norska institutet för forskning om barndom, välfärd och åldrande (NOVA). Undersökningen är gjord med hjälp av longitudinell data från TNS Gallup, 2010, där man skickade ut ett internet baserat frågeformulär till

Sverige, Norge och Danmark med slumpvist utvalda individer mellan åldrarna 18 – 65. 6164 stycken svarade på frågorna, i Sverige svarade 1705, i Danmark 2088 och i Norge svarade 2371. Unger undersökte om det fanns en möjlig avvägning mellan informell omsorg och sysselsättning, effekterna av att vara vårdgivare samt sannolikheten av att vara anställd och jämföra detta resultat mellan de tre nordiska länderna och se om det fanns skillnader och likheter. Hon fann inga signifikanta effekter av informell omsorg till äldre närstående och anställning med en möjlig förklaring att det beror på att begreppet ”omsorg” är brett

definierat. Hon fann däremot att de som utför en intensiv omsorg, vilket enligt Unger innebär minst 30 timmar i månaden, av äldre närstående har en mindre sannolikhet att bli anställda.

Inga skillnader fanns mellan kön samt länder (Norge, Danmark och Sverige) vilket tyder på att dessa länder är väldigt lika varandra hon fann även att beslut som tas på arbetsmarknaden inte är påverkade av möjlig framtida omsorgsutföranden.

Jakobsson, N., Kotsdam, A. och Szebehely, M. (2013)

Undersökte hur olika mönster utav omvårdnad är relaterade till anställning i de tre nordiska länderna, Sverige, Norge och Danmark. Fokus låg på skillnader i omvårdnad samt

kopplingarna mellan informell omvårdnad och formell anställning. Att se skillnaderna i informell omsorg mellan länderna och beskriva dem samt se om det fanns ett samband mellan att vara en informell vårdgivare och formellt anställning. Man tittade på informell omsorg av äldre närstående och anställning i de nordiska länderna och relationen mellan att vara

omsorgsgivare åt ett handikappat barn samt anställning. Undersökningen är utförd med insamlad longitudinell data från TNS Gallup där man sände ut ett frågeformulär till

slumpmässigt utvalda individer mellan åldern 18 – 65 år, utav 12 252 tillfrågade svarade 6164 stycken, 2088 stycken svarade i Danmark, 1705 stycken svarade i Sverige och 2371 stycken svarade på undersökningen i Norge. Resultatet av deras undersökning visade på att informell omsorg har en liten effekt på anställning i Norden. De som utför mer intensiv omsorg av äldre har en större sannolikhet att inte bli anställda på arbetsmarknaden. Detta gäller ej för de som inte utför intensiv omvårdnad av närstående har man inte kunnat se en negativ relation

10 till arbetsmarknaden. I denna studie påpekas att man ser en tveksamhet till att slå ihop de tre nordiska länderna, Danmark, Norge samt Sverige, istället borde de analyseras separat.

Heger (2014)

Har gjort en tidigare studie som bygger på en teoretisk stomme för att förklara vuxna döttrars omsorgs förhållande till sina äldre föräldrar genom att studera arbetskraftsdeltagande,

kognitiv förmåga och hälsoresultat. Hon vill även visa hur tillgången till formell vård påverkar beslutet av att ge omsorg. Undersökningen bygger på data från Survey for health, ageing and retirement in Europe (SHARE) där tretton länder i Europa deltog. Hon upptäckte att informell omsorg minskar sannolikheten för att vara anställd i ett land med lågt utbud av formell omsorg, medan det inte påverkar anställningen i ett land med högt utbud av formell omsorg. Hennes slutsats blev bland annat att nästan 50 procent av kvinnorna i Europa i åldern 50 år eller mer utför informell omsorg av sina föräldrar i form av hushållsarbete och/eller personlig vård. Vanligtvis så brukar mottagare av omsorg ofta föredra informell omsorg som utförs av en familjemedlem, men detta kräver ofta att vårdgivaren måste minska sin fritid eller arbetstid. Detta kan i sin tur leda till att de utsätts för stress som kan leda till att deras arbete och välfärd påverkas.

2.3 Hypoteser Anställning

Enligt Unger (2013) och Jakobsson, N., Kotsdam, A. och Szebehely, M. (2013) så finns det inget negativt samband mellan anställning och utförandet av informell omsorg. Kotsadam och Jakobsson (2012) fann ett negativt samband mellan att vara kvinna och anställd som i Sverige, Norge och Danmark var mycket svagt, jämfört med södra Europa där sambandet var mycket starkare. Heger (2014) fann också ett negativt samband mellan kvinnors anställning och länder med lågt utbud av formell omsorg. Sambandet mellan kvinnors anställning och

utförandet av informell omsorg var svagare för länder där det fanns ett större utbud av formell omsorg. Utifrån detta har vi valt att ställa upp vår hypotes om anställning att det finns ett negativt samband mellan utförandet av informell omsorg och att vara anställd. Detta för att se hur starkt sambandet är i Sverige och om kön påverkar utfallet olika.

Medelålder

Hypotesen är att sambandet mellan att vara i medelåldern och att utföra informell omsorg av äldre närstående är positivt. Detta för att det enligt Socialstyrelsen (2012) finns ett starkt samband mellan dessa variabler. Individer i åldersspannet (45 – 64 år) som i Sverige utför

11 informell omsorg är de mest intensiva informella omsorgsgivarna och den informella

omsorgen är inriktad på föräldrar och/eller svärföräldrar.

Barn under 18 år i hemmet

En intressant variabel att ta med i undersökningen är antal barn under 18 år i hemmet. Att testa om hushåll med få antal barn under 18 år boende hemma utför mer informell omsorg av äldre närstående jämfört med hushåll som har många barn under 18 år i hemmet. Barn behöver också omsorg, så troligt är att antalet barn i hemmet påverkar hur man kan, och väljer, att fördela sin tid mellan arbete, informell omsorg och fritid. Hypotesen har valts att sättas som ett positivt samband med få barn i hemmet och utförandet av informell omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar. Färre barn hemma tar mindre tid och om möjligt kan den tiden disponeras till en större del informell omsorg än om man har många barn. Kvinnor kopplas ofta till omsorg, därför är det intressant att se om färre barn i hemmet under 18 år ger mer tid till utförandet av informell omsorg.

Kön

Undersökning gjord av Socialstyrelsen (2012) påvisar ingen skillnad i intensitet mellan kvinnor och män vid utförandet av informell omsorg till äldre närstående. Sand (2010) menar på att kvinnor i högre utsträckning är dem som utför informell omsorg av äldre närstående.

Från detta har vi valt att sätta hypotesen till att det finns ett positivt samband med att vara kvinna och utförandet av informell omsorg av äldre närstående. Att vara kvinna har ofta och länge förknippats med ett naturligt omsorgsgivande detta har minskat med tiden, framförallt i de nordiska länderna med ett utvecklat välfärdssystem där tillgången på formell omsorg är större än i de länder som har ett konservativt/kooperativt eller liberalt välfärdssystem.

Boende

Socialstyrelsen (2004) fann att individer med stora avstånd till äldre närstående återfanns med en högre procent vara landsbygdsboende jämfört med tätort samt storstad. Man fann ingen skillnad mellan att vara boende i storstad, tätort samt på landsbygd och nära avstånd till äldre närstående. Variabeln bostadsort är satt att ha ett positivt samband med att bo på landsbygden och utföra informell omsorg av äldre närstående eftersom resultaten från Socialstyrelsen inte gav en klar bild över om var man som individ bodde påverkade utförandet av informell omsorg, Ofta har landsbygdsboende varit mer förknippat med tradition och att bo i en storstad

12 mer förknippat med mera modernt leverne, där individer kanske ställer mer krav på välfärden och använder sig av den formella omsorg som erbjuds i större utsträckning.

Tabell 1: Hypoteser

Variabler Hypotes

Anställning Negativt samband mellan anställning och utförandet av informell omsorg Ålder Positivt samband med att vara i medelåldern och utförandet av informell omsorg Barn i hemmet Positivt samband med få barn under 18 år i hemmet och utförandet av informell omsorg Kön Positivt samband att vara kvinna och utförandet av informell omsorg

Boende Positivt samband med att bo på landsbygden och utförandet av informell omsorg

3. Data och metod

I tabell 1 kan vi se att 44,8 procent av de svarande är kvinnor och att 57,5 procent av alla svarande är mellan 31-60 år gamla. 66,2 procent av de svarande har en hög inkomst, där gränsen för hög inkomst går vid 35 000 SEK per månad och uppåt. Av de svarande så är det 72 procent som är anställda på arbetsmarknaden och 38,3 procent som har en hög utbildning.

Majoriteten, 46,4 procent, av de svarande bor i tätort och 86,3 procent har 0-1 barn under 18 år i hemmet.

13 Tabell 2: Definition av variabler

Variabel Beskrivning Medelvärde Standardav.

Beroendevariabel

Omsorg av

föräldrar Anger om en individ tar hand om sina 0,200 0,400

eller svärföräldrar föräldrar/svärföräldrar eller ej. "0" motsvarar att man ej gör det och "1" motsvarar att man gör det.

Oberoende

variabler

Kvinna Dummyvariabeln som anger individens kön. "0" 0,448 0,497

motsvarar att individen är en man, och "1"

motsvarar att individen är en kvinna.

Ung Dummyvariabel där "1" motsvarar att individens 0,928 0,290

ålder är 10-30 år.

Medel Dummyvariabel där "1" motsvarar att individens 0,575 0,495

ålder är 31-60 år.

Äldre Dummyvariabel där "1" motsvarar att individens 0,333 0,471

ålder är 61-80 år.

Låg inkomst* Dummyvariabel där "1" motsvarar att hushållet 0,076 0,266

tjänar 0-16 499 SEK.

Medel inkomst* Dummyvariabel där "1" motsvarar att hushållet 0,262 0,440

tjänar 16 500-34 999 SEK.

Hög inkomst* Dummyvariabel där "1" motsvarar att hushållet 0,662 0,473

tjänar 35 000 < SEK:

Anställning Dummyvariabel där "0" motsvarar att man ej 0,720 0,449 är anställd. "1" motsvarar att man är anställd.

Utbildning Dummyvariabel som anger individens 0,383 0,486

utbildningsnivå. ”0” motsvarar att individen

har en högskoleutbildning som är upp till två år,

3-årigt gymnasium, 2-årigt gymnasium eller

grundskola. "1" motsvarar att individen har en

högskoleutbildning på minst tre år.

Boende storstad Dummyvariabel där "1" motsvarar att individen 0,249 0,433

bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Boende tätort Dummyvariabel där "1" motsvarar att individen 0,464 0,499

bor i en stad med 10 000 eller fler invånare.

Boende landsbygd Dummyvariabel där "1" motsvarar att individen 0,287 0,452

bor på landsbyggden eller i en stad med färre

än 10 000 invånare.

Få Dummyvariabel där "1" motsvarar att man har 0,863 0,344

0-1 barn under 18 år i hemmet.

Medel Dummyvariabel där "1" motsvarar att man har 0,134 0,341

2-3 barn under 18 år i hemmet.

Många Dummyvariabel där "1" motsvarar att man har 0,003 0,056

4 eller fler barn under 18 år i hemmet.

*Hushållens sammanlagda inkomst per månad. Inkomsten är före skatt och inkluderar eventuella bidrag.

Källa: Sekundärdata bearbetad i SPSS

14

3.2 Brister i data

Brister i data kan ge missvisande resultat, därför är det några punkter som är viktiga att överväga då man tolkar resultatet av undersökningen. Undersökningen bygger på sekundärdata, och det är alltid viktigt att ifrågasätta reliabilitet och validitet.

Enkäten skickades ut till 5558 personer varav endast cirka 32 procent svarade, vilket motsvarar 1801 personer. Datan är insamlad via internetenkäter och man kan därmed ha missat de individer som ej hade tillgång till eller saknade kunskap om internet och datorer.

Bland de som besvarat enkätundersökningen finns sannolikt ett intresse för ämnet som undersöks, detta kan ha gjort att de som svarat på undersökningen snedvrider resultatet på grund av att de inte representerar ett tillräckligt slumpmässigt och representativt urval. Man har missat den grupp som inte var intresserade eller hade möjligheten att svara på

undersökningen.

Eftersom variabeln inkomst medförde ett stort antal icke svarande resulterade detta i att dessa personer togs bort från undersökningen. Antal individer i undersökningen efter bortfallet består nu av 1573 personer, 44,8 procent kvinnor och 55,2 procent män, jämfört med könsfördelningen i Sverige från SCB:s statistik så är kvinnor underrepresenterade i

undersökningen och män överrepresenterade.⁸ Anledningen till att så många inte svarade på vilken inkomst de har skulle kunna bero på att frågan kan uppfattas som känslig och privat.

Frågan ger ej utrymme för de som är timanställda med varierande inkomst, samt att ofta anger en individ med låg inkomst en högre siffra och en individ med hög inkomst anger ofta en lägre siffra ( Eriksson 1987). Frågan kring antal barn under 18 år i hemmet kan vara svår att besvara för en individ med barn som studerar på annan ort, men bor hemma på lov och helger.

I datan finns en individ som besvarat frågan kring ålder med 10 år, detta kan ses som ett felsvar alternativt vill personen ej uppge rätt ålder. Individen finns med i undersökningen för att resterande svar kan anses logiska. Eftersom undersökningen ej endast inriktar sig mot omsorg av äldre närstående så finns det 9 stycken svaranden med under 20 år (inklusive individen på 10 år), dessa finns också med i undersökningen då det finns möjlighet att man även vid den åldern utför omsorg av äldre närstående.

Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att den mätning man utfört är korrekt gjord. Om man har räknat rätt, eliminerat slumpfaktorn och om fler undersökningar kan utföras av andra personer med samma metod där resultat blir likadant som den undersökning man gjort, då har man en

8 Se appendix, representativet i urvalet s.35.

15 undersökning med hög reabilitet (Thurén 2006). I undersökningen som gjorts har kontroller av den valda ekonometriska modellen gjorts, där ett test för multikollinearitet samt

specifikationsfel valdes att göras. Att en undersökning har validitet är enligt Thurén när man verkligen har undersökt det man ville undersöka och inget annat.

I den undersökning som gjorts kan man diskutera om de variabler som valts ut är de enda som påverkar utförandet av informell omsorg, högst troligt är att det finns fler som påverkar en individs beslut kring substitutionen mellan omsorg och fritid. Möjligheten att viktiga variabler missats att inkluderas i undersökningen och om möjligt kunnat påverka resultatet i annan riktning. Kausalitetssamband mellan olika variabler i undersökningen kan diskuteras, exempelvis, sambandet mellan anställning och informell omsorg kan påverkas av en tredje variabel. Enligt Jakobsson, Kotsadam och Szebehely (2013) finner man att en individ som utför informell omsorg i Sverige har en lägre påverkan på anställning jämfört med andra delar av världen. Däremot kan man fundera på om tillgängligheten i Sverige av formell omsorg påverkar individens val mellan arbete, fritid och omsorgsgivande. Att leva i ett

socialdemokratiskt välfärdssystem ger invånarna en större möjlighet att ta del av en högre utvecklad formell omsorg. Man ser hellre att människor jobbar för att bidra till

värlfärdssytemet och tar del av den formella omsorg som finns, än själva utför den (Esping- Andersen 1990).

Datasamlingen var även den begränsad, det var inte enbart frågor kring informell omsorg, en djupare dykning inom ämnet kunde eventuellt ha gjorts. Exempelvis hade frågor kring vilken form av omsorg föräldrar/svärföräldrar var i behov av samt om det fanns fler individer inom familj och släkt som delade ansvaret kring den informella omsorgen. Intressant kunde även vara att få reda på hur stor del av den omsorg som föräldrar/svärföräldrar fick som delades mellan formell och informell omsorg. Att få reda på hur många av de svarande som mottog bidrag för sitt omsorgsutförande skulle vara intressant att korsa med intensiteten i det informella omsorgsutförande samt arbetskraftsdeltagandet. I undersökning angav svarande inte heller om man var halv -, deltids – eller heltidsanställd vilket skulle kunna påverka hur mycket av den fria tiden som lagts på det informella omsorgsgivandet. Undersökningens beroende variabel, omsorg av föräldrar/svärföräldrar, är ställd som en ”ja” eller ”nej” fråga.

Intensiteten av utförandet är inte representerat i denna variabel och det betyder att all intensitet är representerad. Detta kan ge en mer generell bild av informella omsorgsgivares upplevelse av att utföra omsorg av föräldrar/svärföräldrar och det egna privatlivet. Utrymme för missuppfattning om begreppet ”omsorg”, som är brett definierat, kan snedvrida resultatet

16 då man ingen förtydligande information givit innan undersökningen. Variabeln kan därmed avvikit från verkligheten i undersökningen.

3.3 Ekonometrisk metod

Beroende variabel i undersökningen är, omsorg. Variabeln är både kvalitativ och binär, vilket innebär att individen i undersökningen antingen tar hand om sina föräldrar/svärföräldrar eller ej. Med hjälp av den logistiska regressionsmodellen har skattningar gjorts för att se om de oberoende variablerna påverkar sannolikheten för att en individ tar hand om sina

föräldrar/svärföräldrar. Den logistiska regressionsmodellen har valts ut för att den beroende variabeln är kvalitativ och binär (Bjerling och Ohlsson 2010).

Pearson korrelationsmodell:

De siffror som tas fram genom korrelations modellen mäter styrkan och riktningen av det linjära förhållandet mellan de två variablerna. Korrelationskoefficienten kan variera från -1 till +1. -1 indikerar en perfekt negativ korrelation, +1 anger ett perfekt positivt samband och 0 indikerar att det ej finns någon korrelation. En variabel korrelerad med sig själv kommer alltid att ha en korrelationskoefficient på 1.

Logistisk regressionsmodell:

I modellen ovan så motsvarar logiten. Logiten är linjär i X-variabeln, men sannolikheterna är inte linjärt relaterade till X-variabeln. står för sannolikheten för utfall ett och står för sannolikheten för utfall två. Eftersom går från 0 till 1 så kommer att gå från -∞

till +∞, logiterna är ej bundna till sannolikheternas intervall (Gujarati och Porter 2009).

Oddskvoten, , anger hur oddset för händelse ett förändras genom en enhets ökning i den oberoende variabeln. Om oddskvoten är större än 1 innebär detta att en enhets ökning i någon av de oberoende variablerna ökar oddset. Om oddskvoten är mindre än 1 så minskar oddset (Bjerling och Ohlsson 2010). , som är interceptet, visar vilket värde logg-oddset får om X-variabelns värde är noll. , som är lutningen för X-variabeln, mäter hur förändras när ökar eller minskar. Feltermen, , är en slumpmässig variabel som står för de faktorer som kan påverka logitens utfall, dock är de ej inräknade i modellen.

17 Vanligast är att använda ”ordinary least square” metoden när man ska ta fram skattningar i en undersökning, men eftersom den logistiska regressions modellen ej kräver att det finns ett linjärt samband mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna och har ej ett krav på normalfördelning, så har den logistiska regressions modellen valts ut (Gujarati och Porter 2009).

4. Analys och resultat

En korrelationsanalys utfördes (se tabell 2) för att mäta graden av association mellan

variablerna. De variabler som uppvisar starkast positiv korrelation är anställning-medelålder, anställning - hög inkomst och äldre-få barn. Anställning och medelålder (31-60 år) har ett starkt samband, vilket bör vara förståeligt då detta åldersspann kan ses motsvara de som är mest aktiva på arbetsmarknaden. Att anställning och hög inkomst har ett starkt samband är ganska logiskt med tanke på att vi har satt gränsen för hög inkomst till minst 35 000 SEK per hushålls totala inkomst. Äldre (att du är mellan 61-80 år) har i undersökningen ett starkt positivt samband till att man har 0-1 barn i hushållet. Dessa samband är inte tillräckligt starka för att påverka undersökningens resultat.⁹ De variabler som uppvisar starkast negativ

korrelation är medelålder-äldre, få barn-medel barn och medel inkomst - hög inkomst. Dessa samband kan vi bortse ifrån eftersom de mäter samma sak, och vi bör därför inte lägga någon vikt på dessa värden.

9 Styrkan för korrelationen betraktas som stark om den är nära absolutvärdet 1, samt betraktas som svag om den är nära värdet 0 Agresti och Franklin (2009).

18 Tabell 3: Resultat från korrelationsanalys.

UtbildningAnställningKvinnaUngMedelålderÄldreStorstadTätortLandsbyggdFåMedelMångaLågMedelHög Utbildning1inkomstinkomstinkomst Anställning0,0591 Kvinna0,1400,0011 Ung0,064-0,0350,0861 Medelålder-0,0100,532-0,029-0,3721 Äldre-0,028-0,537-0,0230,226-0,8201 Storstad0,0970,0020,0160,074-0,025-0,0201 Tätort0,0070,023-0,0290,0490,027-0,059-0,5361 Landsbyggd-0,100-0,0280,017-0,125-0,0060,084-0,365-0,5901 Få-0,013-0,1950,0400,070-0,3060,2780,0290,001-0,0291 Medel0,0120,200-0,036-0,0680,301-0,274-0,024-0,0030,027-0,9871 Många0,002-0,015-0,028-0,0180,049-0,040-0,0330,0150,014-0,142-0,0221 Låg inkomst-0,024-0,2480,0640,238-0,1600,021-0,0110,050-0,0450,094-0,092-0,0161 Medel inkomst-0,109-0,1220,0590,009-0,1280,129-0,0930,0550,0280,128-0,128-0,008-0,1711 Hög inkomst0,1150,252-0,091-0,1420,209-0,1320,092-0,078-0,001-0,1720,1710,016-0,402-0,8331 Källa: Sekundärdata bearbetad i SPSS

19

4.2 Regressionsanalys

Koefficienterna i tabell 3 nedan visar hur stor förändringen i logoddset för utfallet (omsorg), skulle vara för en enhets ökning i någon av de oberoende variablerna.Enligt

regressionsanalysen är koefficienten för variabeln anställning 0,704. Det innebär att logoddset för variabeln omsorg ökar med 0,704 enheter om individen är anställd jämfört med om

individen inte är anställd. Koefficienten för medel barn är -1.003, vilket innebär att logoddset för variabeln omsorg minskar med -1,003 enheter om det finns 2 – 3 barn i hemmet under 18 år. En enhets ökning i äldre (innebär att individen tillhör äldre, mot att tillhöra ung), medför en ökning med 1,427enheter i logoddset för omsorg.Variabeln utbildning medför en

minskning av loggodset med -0,285 enheter.

Observera att denna tolkning för hur loggoddset påverkar omsorg endast gäller om man håller övriga oberoende variabler konstanta. Om oddskvoten är större än 1 innebär detta att en enhets ökning i någon av de oberoende variablerna betydande ökar oddset för omsorg. Om oddskvoten är mindre än 1 så är risken lägre för att oddset för omsorg ökar (Bjerling och Ohlsson 2010). Vår starkaste oddskvot äldre på 4,165 enheter vilket innebär att personer med en ålder mellan 61 – 80 år har en mycket stark förhöjd sannolikhet att ta hand om sina äldre närstående jämfört med personer som är yngre.

Tabell 4: Resultat från regressionsanalys¹¹

Koefficient Standardfel P-värde Oddskvoter

Konstant -3,536 0,451 0,000 0,029

Utbildning -0,285 0,138 0,040 0,752

Anställning 0,704 0,189 0,000 2,023

Kvinna 0,397 0,132 0,003 1,487

Medelålder 1,217 0,347 0,000 3,379

Äldre 1,427 0,359 0,000 4,165

Tätort 0,116 0,165 0,481 1,123

landsbygd 0,125 0,180 0,486 1,134

Medel barn -1,003 0,240 0,000 0,367

Många barn -0,002 1,133 0,999 0,998

Medel inkomst 0,128 0,325 0,694 1,137

Hög inkomst 0,457 0,313 0,145 1,579

-2 Log likelihood: 1501,013

Källa: Sekundärdata bearbetad i SPSS

11 Ung, Få barn och Låg inkomst är referensgrupper.

20 I tabell 4 visar marginaleffekten hur sannolikheten för omsorg av föräldrar/svärföräldrar i procentenheter förändras när det sker en förändring i de oberoende variablerna.

Marginaleffekterna visar att om du är kvinna så ökar sannolikheten för omsorg med 6,1 procentenheter. För variabeln anställning visar marginaleffekten att sannolikheten för omsorg ökar med 10,2 procentenheter. Marginaleffekten för äldre visar att sannolikheten för omsorg ökar med 2,9 procentenheter om individen är 61-80 år gammal mot om individen är 31-60 år gammal.

Tabell 5: Marginaleffekter (OLS skattning) ¹²

Marginaleffekt P-värde

Utbildning -0,045 0,031

Anställning 0,102 0,000

Kvinna 0,061 0,003

Ung -0,129 0,001

Äldre 0,029 0,291

Storstad -0,019 0,443

landsbygd 0,001 0,972

Medel barn -0,138 0,000

Många barn -0,006 0,975

Låg inkomst -0,003 0,937

Hög inkomst 0,053 0,027

Källa: Sekundärdata bearbetad i SPSS.

I tabell 5 så har sannolikheten för omsorg predicerats för de olika variablerna. Medelålder (31 – 60 år) valdes ut för att tidigare studier från socialstyrelsen påvisat att ålderspannet 45 – 64 år utför oftast informell omsorg av föräldrar/svärföräldrar och medelålder stämmer bäst överens med studien. Storstad och landsbygd valdes ut för att se om det fanns skillnader demografiskt.

Få barn (0 – 1 stycken) och hög inkomst valdes ut för att majoriteten av individerna i

undersökningen hade 0 – 1 stycken barn i hemmet och en inkomst på 35 000 SEK eller mer.¹³ Undersökningen är gjord med en trivariat korstabell i SPSS där omsorg samt kön testades mot de olika variablerna för att få fram en procentsats av hur stor andel av män och kvinnor som utför omsorg av föräldrar/svärföräldrar. Av de individer som har en anställning så utför 51,2

12 Medelålder, Tätort, Få barn och Medel inkomst är referensgrupper.

13 Se Appendix, output OLS skattning s.29.

21 procent av kvinnorna omsorg av föräldrar/svärföräldrar, vilket stämmer överens med tidigare studier.¹⁴

Tabell 6: Sannolikhet för omsorg, olika exempel

Kvinna Man

Anställning 51,2 48,8

Medelålder 54,9 45,1

Utbildning 56,5 43,5

Storstad 41,7 58,3

Landsbygd 54,6 45,4

Få barn 51,9 48,1

Inkomst 35 000 < 49,1 50,9

Källa: Sekundärdata bearbetad i SPSS.

4.3 Test av ekonometrisk modell Multikollinearitet:

Testet visar om det finns ett exakt eller nästa exakt linjärt samband mellan de olika oberoende variablerna. Ett linjärt samband mellan de oberoende variablerna skulle innebära att deras standaravvikelser blir stora, effekten av detta är att vi inte får parametrar som är statistiskt signifikanta. Det kan bli svårt att se hur stora effekter de enskilda oberoende variablerna har på den beroende variabeln, testet kan bli otillförlitligt Gujarati och Porter (2009).

I SPSS har en OLS-skattning gjorts där VIF- samt TOL värden tagits fram. VIF (variance inflation factor)mäter värdet på varians inflation och TOL mäter toleransinflation. Enligt Gujarati och Porter indikerar ett VIF värde över 10 på problem med multikollinearitet. Tittar man på TOL så är ett värde nära 1 indikator på att det inte finns något samband mellan de oberoende variablerna. Från vårt test i SPSS kan slutsats dras att vår modell inte har ett multikollinearitets problem.

Specifikationsfel:

14 Se tidigare studier i kapitel 2.

22 Om specifikationsfel förekommer i en undersökning innebär det att variabler som är viktiga för undersökningen saknas, alternativt så är den logistiska regressions modellen inte ett bra val av funktion för den data som testet ska utföras på. I denna undersökning har ett linktest utförts i STATA för att se om det förekommer specifikationsfel. Om modellen inte har något specifikationsfel så innehåller den redan alla viktiga variabler. Vår modell har

specifikationsfel, vilket tyder på att viktiga variabler för undersökningen inte finns med.¹⁷ En utökning av antal variabler skulle kunna rätta till specifikationsfelet. Modellen har inte utökats med fler variabler på grund av tidsbrist.

5. Slutsats

Utbildning

I undersökningen fann vi att utbildning och omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar har en koefficient kontrollerat för de andra prediktorerna, som innebär att för en enhets ökning av utbildning så minskar sannolikheten för om man utför informell omsorg med -0,285 steg.

Variabeln är signifikant vilket innebär att vi med 95 procents säkerhet kan säga att ju högre utbildning man har desto mindre informell omsorg utför man. En anledning till detta kan vara att en utbildning ofta leder till att man flyttar till större städer då det finns ett större utbud av jobb. Arbetsmöjligheter i små städer för de med en hög utbildning är ofta mer begränsad. En annan anledning kan vara att möjligheten till en högre lön ofta hänger ihop med en högre utbildning. Man kan då istället använda sig av formell omsorg eftersom man har en

ekonomisk möjlighet till att köpa vård från privata aktörer då välfärdens omsorg inte räcker till. En tredje anledning kan vara att man i större städer utnyttjar den formella omsorgen mer än vad man gör i mindre städer.

Anställning

Anställning och omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar har en koefficient på 0,704 som innebär att om man går från att inte vara anställd till att vara anställd så ökar sannolikheten med 0,704 enheter att man utför informell omsorg. Detta är signifikant på 5 procents nivå, vilket innebär att vi med 95 procents säkerhet kan säga att om man innehar en anställning så utför man oftare informell omsorg. Detta stämmer inte överens med vår hypotes om att det finns ett negativt samband mellan anställning och utförandet av informell omsorg. Kotsadam

17 Se appendix, Specifikationsfel, s.37.

23 och Jakobsson menar att informell omsorg är ett hinder för kvinnor på arbetsmarknaden.

Alltså att kvinnors ställning på arbetsmarknaden är negativt korrelerad med informell äldreomsorg. Anledningen till att utfallet i denna undersökning blev att anställning har ett positivt samband med utförandet av informell omsorg kan vara att vi har en

överrepresentation av män i datainsamlingen. Enligt socialstyrelsen (2012) så innebär mäns utförande av informell omsorg att de oftare bidrar med ekonomiskt stöd och inte personlig omsorg. Variabeln är om man har en anställning eller ej, vilket inte förtydligare vilken sysselsättningsgrad individen har. Detta gör att det kan finnas utrymme för utförandet av informell omsorg om man ej har en sysselsättning på 100 procent. Utifrån det så blir inte resultatet så missvisande eftersom information om sysselsättningsgrad inte inkluderats.

Kön

Variabeln kön är positivt signifikant och visar att om man är kvinna så ökar sannolikheten att man utför omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar med 0,397 enheter jämfört om man är man. Detta stämmer överens med vår hypotes (positivt samband att vara kvinna och

utförandet av informell omsorg) och det kan ha att göra med att kvinnor generellt sätt är omsorgsgivare i större utsträckning än män. Enligt Socialstyrelsen (2012) så utför männen ofta mer praktisk hjälp och ger ekonomiskt stöd, medan kvinnors fokus ligger vid personlig omsorg, tillsyn och umgänge.

Medel

I variabeln medel (31-60 år) inkluderas nästan hela åldersspannet (45 – 64 år) som enligt Socialstyrelsen tillhör de som utför mest informell omsorg, oftast då till äldre närstående såsom föräldrar/svärföräldrar. Denna variabel är positivt signifikant och visar att

sannolikheten att man utför omsorg och är mellan 31 – 60 år gammal ökar med 1,217 enheter.

Detta utfall stämmer överens med vår hypotes(positivt samband med att vara i medelåldern och utförandet av informell omsorg). Från socialstyrelsens studie (2012) så framgår det att den vanligaste omsorgsgivaren som utför informell omsorg av föräldrar/svärföräldrar är mellan 45 – 64 år.

Äldre

Äldre fick ett positivt signifikant samband med omsorg av föräldrar och/eller svärföräldrar.

Här ökar sannolikheten för utförandet av omsorg med 1,427 enheter. Detta kan ha påverkats av att vi i detta åldersspann (61 – 80 år) finner åldern 61-64 år som enligt socialstyrelsen ingår