UPPSALA UNIVERSITET Uppsats 15 hp
Institutionen för pedagogik, Lärarprogrammet, Idrott och hälsa C
didaktik och utbildningsstudier
Samtal från garderoben
En studie som berör manlig homosexualitet inom lagidrott
Författare:
Daniel Junior Eriksson, Tom Flodén Handledare: Staffan Hultgren Examinator: Lena Nilsson
Sammanfattning
Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.
Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet. Vi kom efter noga övervägande fram till att studien skall baseras på våra intervjuobjekts berättelser och deras upplevelser inom
idrottsrörelsen. Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. Forskning kring detta ämne finns, men är inte så pass omfattande att de går att få gränslöst med material. Då forskningen endast baseras på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv.
Tidigare forskning har givetvis bedrivit då det kommer till homosexualitet,
maskulinitet och andra normer. Dock har forskningen varit väldigt knapphändig när det kommer till homosexualitet inom idrott.
1. INLEDNING...4
2. BAKGRUND...4
3. SYFTE...6
3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6
4. TIDIGARE FORSKNING...6
5. TEORIER OCH BEGREPP...8
5.1 IDROTT OCH HUR MANLIGA NORMER HAR SKAPATS UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV... 8
5.2 HETEROSEXISM OCH SKAPANDET AV MASKULINITET INOM LAGIDROTT... 9
5.3 NORMALISERING...10
5.4 HETERONORMATIVA GENUSORDNINGEN...10
5.5 HOMOSEXUALITET...11
5.6 HETEROSEXUALITET...11
5.7 BISEXUALITET...12
5.8 KÖN, GENUS OCH MASKULINITET...12
6. METOD... 12
6.1 URVAL...13
6.2 SAMTALSINTERVJUER...13
6.3 ETISKA ASPEKTER...14
6.4 REFLEKTION ÖVER METODEN...14
7. RESULTAT OCH ANALYS... 16
8. DISKUSSION... 23
9. KONKLUSION... 26
LITTERATURFÖRTECKNING ... 27
1. Inledning
Anledningen till varför vi valt detta ämne finns det flera förklaringar till. För det första har vi båda en bakgrund inom lagidrott där vi fått uppleva en oftast rå men hjärtlig jargong i omklädningsrummet. Precis som för många andra, tyvärr, antog man i yngre ålder att alla var som en själv, det vill säga heterosexuell. I skrivande stund vill vi inte förneka att vi omedvetet har varit med och skapat samt fört vidare denna bild av hur den ”normala” mannen ska vara.
Vi vill med denna uppsats belysa homosexualitet och dess plats inom den manliga lagidrotten i dagens Sverige. I den här uppsatsen tänker vi fokusera på lagidrotter, idrotter som i många fall beskrivs som ”machosporter” Vi vill med hjälp av olika metoder ge en bild av hur klimatet i omklädningsrummet kan te sig för en
homosexuell man. Vi vill förmedla en känsla för hur individen i en manlig
lagidrottsmiljö upplever sin omgivning, och således ska läsaren få en inblick i dessa personers vardag som manliga homosexuella lagidrottare.
2. Bakgrund
"Jag har hållit på med idrott i hela mitt liv. Jag har aldrig stött på någon bög. Man brukar få reda på om någon jävel håller på med något skumt i duschen. Hade jag upptäckt någon bög i något av mina lag, då hade han fått sparken direkt. Det är annorlunda inom damfotbollen. Där får du inte vara med om du inte är flata"(
http://www.socialist.nu/citat/homofobi.html) dessa ord har den framgångsrike svenske tränarprofilen Lennart ”Liston” Söderberg uttalat när han tillsammans med en
journalist talade kring ämnet homosexualitet.
Homosexualitet är idag 2011 fortfarande för många ett väldigt kontroversiellt ämne. I länderna Pakistan, Sudan, Iran, Mauretanien, Förenta arabemiraten, Saudiarabien, Tjetjenien samt i vissa delar av Somalia och Nigeria har homosexuella handlingar det höga straffvärdet: dödsstraff. I ungefär 40 länder i världen ser man homosexualitet som någonting brottsligt och det är därför straffbart att vara homosexuell i dessa länder.(http://www.ilga.org/statehomophobia/World_legal_wrap_up_survey_Novemb er2006.pdf)
I Europa där EU förespråkar de mänskliga rättigheterna, finns det på många håll i unionen oenigheter kring homosexualitet. I Lettland skapade en gayparad så starka känslor att 50 parlamentariker ville dra in tillståndet för festivalen. I Moskva ställdes en pridefestival in då landet inte ansåg det vara gångbart med landets värderingar kring hur ett samhälle ska se ut.( www.europarl.europa.eu)
I Sverige har acceptansen för homosexualitet kommit en bit på vägen, men vi är inte heller särskilt långtkomna gällande tolerans och kunnande kring homosexualitet.
Fram till år 1944 var det i Sverige kriminellt att vara homosexuell, och så sent som år 1979 klassades homosexualitet som en mental sjukdom.( http://www.rfsl.se/?p=2840) År 2009 var en milstolpe för de homosexuellas rättigheter i vårt samhälle. Nu fanns möjligheten till att viga två homosexuella personer, ett så kallat könsneutralt
äktenskap blev därmed tillåtet att genomföra i Sverige. ( http://www.rfsl.se/?p=2840) Från regeringens sida finns det en rad ståndpunkter för att förebygga bland annat diskriminering beroende på sexuell läggning. Regeringen har utvecklat
handlingsplaner och nya lagar för att stödja och upprätthålla lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Diskrimineringslagen blev den 1 januari år 2009 nydefinierad. Den nya diskrimineringslagen som innan bestod av sju lagar har nu blivit sammansatt till en lag. Lagen ska motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck (http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986 )
Riksidrottsförbundet är en instans i Sverige som behandlar idrott och jämställdhetsarbete. RF fungerar som den samlade idrottsrörelsens
medlemsorganisation. Detta förbund företräder idrotten så väl nationellt gentemot politiker och myndigheter som internationellt. RF jobbar även för idrotten i framtidsfrågor. Ett exempel kan vara framtidens idrottsanläggningar.(rf.se)
Riksidrottsförbundet har sedan 1977 haft som stående inslag i stämman att jobba för jämställdhetsarbete. Riksidrottsförbundet(RF) har som inställning att en bra
idrottsutveckling som sker enbart om idrotten är jämställd. År 1989 upprättade riksidrottsförbundet en jämställdhetsplan som vill främja, stödja och inspirera
idrottsrörelsen i dagens Sverige. Stadgarna kring jämställdhet fokuserar till stor del på att det ska vara jämnt fördelat kring könen. Men RF(riksidrottsförbundet) lägger även
fokus på allas rätt till att utöva idrott oavsett vilken sexuell läggning man har.
Riskidrottsförbundet har tagit fram en policy och en handlingsplan som är till för att förebygga och motverka diskriminering gällande sexuell läggning. Alla ledare, ideella som elitsatsande bör få utbildning inom HBT- frågor(Homo, bisexuella,
transsexuella). Det ska få information och utbildning kring dessa frågor oavsett nivå.
Denna utbildning ger en kunskap rörande idrottsrörelsens gemensamma policy och handlingsplan. Den diskussion som förs kan vara tränarens sociala roll som förebild, språkbruk och jargong. Inom idrottsrörelsen ska inte någon individ behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller känna obehag på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning. Inom idrotten accepteras ingen form av diskriminering p.g.a.
sexuell läggning. När idrott utövas ska alla få chansen att vara
med.(http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_146/scope_128/ImageVaultHandler.asp x)
3. Syfte
Syftet med detta arbete avser att undersöka hur homosexuella män upplever manliga normer inom lagidrott.
3.1 Frågeställningar
Vilka konsekvenser upplever homosexuella idrottsutövare inom lagidrott?
Hur har omgivningens inställning påverkat självkänslan hos dessa?
Vilka strategier använder sig homosexuella av för att hantera situationer inom lagidrott?
4. Tidigare forskning
Jesper Fundberg, lektor vid Malmö högskola, har i sin doktorsavhandling gällande pojkfotboll som manlig fostringsmiljö observerat och intervjuat ett pojklag under fyra års tid, från att de var 11år till att de blev 15 år. Av denna tid tillsammans kunde han ställa slutsatsen att lagmiljö kan skapa homofobi. Genom att trycka ner andra, i detta
fall som Fundberg (2003) beskriver ”kärringar, bögar och till viss del invandrare”
skapar man och bygger upp en slags gemensam manlig norm, samtidigt som man stärker och bygger upp sin egen identitet (Fundberg, 2003).
Det finns idag många teorier och olika begrepp kring vad maskulinitet står för.
Bourdieau(1990) lyfter fram begreppet habitus som kan beskrivas med
förkroppsligandet kring en individs erfarenheter, hur de lever och vad de varit med om. Men även hur de lever och vilka sociala förutsättningar det sker inom. När
individen inte följer den på förhand givna utgångspunkten kring hur man beter sig i en specifik situation, kan det uppstå en annorlunda företeelse(Bourdieu, 1990). Således kan man förenkla resonemanget med att när mönster bryts, uppstår någonting nytt. En norm kring hur en man ska bete sig, se ut eller agera kan därmed ibland brytas och ett avvikande mönster uppstår.
Connell(1995) menar att maskulinitet kan beskrivas av en rad faktorer som står i relation till varandra. Dessa faktorer är kön, sexualitet, etnicitet och klass. När dessa faktorer länkas till varandra kan ett större sammanhang förstås. Individen
kategoriserar och dömer omgivningen efter sin egen begreppsvärld, och där just egen klasstillhörighet kan vara utgångspunkt för sin egen bedömning av andra.
Maskuliniteter enligt Fundberg (2003) kan förstås som situationella och relationella.
Tiden, rummet och sammanhanget måste ses i relationen till den omgivning du befinner dig i. Omgivning kan vara klass, etnicitet och sexualitet. I Fundbergs avhandling ”Kom igen gubbar”(2003) reds begreppet maskulinitet ut, det blir hans utgångspunkt i denna avhandling. Bourdieus teorier om sociologi och
habitusbegreppet i sammanhang med Connells syn på maskulinitet står i paritet med varandra.
Connell(1995) har i sin studie behandlat begreppet hegemonisk maskulinitet.
Begreppet hegenomi kan beskrivas som de olika samhällskikten där de ledande inom samhällsklassen blir den rådande influensen för övriga samhällsklasser. Exempelvis kan en framgångsrik idrottsman sätta normer och trender för utseende, livsstil etc. för de övriga samhällsskikten. Individer som betraktas som mer manliga ”innehar rätten”
att få en högre position just på grund av att homosexualitet ses som en motpol till hegemonisk maskulinitet. Hegemoni kan då betraktas som dominans i samhället.
Därmed kommer de homosexuella placeras lägst på den hierarkiska skalan hos männen.
Undersökningar med liknande frågeställningar och ställningstaganden finns att hitta på diva. Uppsatsen ”Frizon eller fängelse”(Linghede,2007) väljer att undersöka icke heterosexuella kvinnor som utövar lagidrott. Dessa intervjuobjekt är av uppfattningen att män har en svårare väg att gå i paritet med kvinnor när de kommer till att komma ut som icke heterosexuell. Kvinnorna som intervjuats för studien anser att
heterosexuella män använder sig av en hårdare jargong och har samtidigt en nedsättande ton mot homosexuella. Således får icke heterosexuella män svårare att vara ärlig kring sin sexuella läggning. Kvinnorna anser att det existerar en
heterosexuell matris att förhålla sig till. De finns regler kring hårlängd, smink eller hur man uppträder kvinnligt på planen. Uppsatsen ”Manlig eller bögig” (2011) väljer även den att undersöka könsnormer. Normer som manlighet, att vara ”bögig”, vara homosexuell eller feminin redogörs i uppsatsen. Manlighet är den raka motsatsen till att vara feminin. Enligt Lejon och Jönsson (2011) kopplar intervjuobjekten att vara bögig med detsamma kring att vara feminin. Syftet med Lejon och Jönssons (2011) studie är att belysa hur sättet att tala om könsnormer och sexualitet inom ett manligt handbollslag konstruerar manlig homosexualitet. Intervjuobjekten menar att
manlighet är att vara grov och stark, något som kräver att man skall visa sig från sin starka sida. Vidare menar dessa spelare att idrotten som fenomen anses som manligt, samt att media spelar en stor roll till att skapa manlighet och kvinnlighet. Många av spelarna uttrycker att homosexualitet är något ovanligt. De är medvetna om att det finns homosexualitet inom lagidrotten, men att de aldrig träffat på någon gör homosexualiteten avvikande.
En jämförelse kring manlig homosexualitet kontra kvinnlig homosexualitet inom lagidrott kan i många fall vara svår att göra. Linghede (2007) menar att kvinnorna i hennes studie uppfattar den manliga jargongen som mycket hårdare än den kvinnliga.
Kvinnorna anser att det är lättare att komma ut som kvinna än det är för en man just på grund av detta.
5. Teorier och begrepp
5.1 Idrott och hur manliga normer har skapats ur ett historiskt perspektiv För att förstå hur det idrottsliga samhället ser ut idag måste man titta bakåt i historien.
Idag är det manliga idrottare som är de stora idolerna, som tjänar mest pengar och får mest uppmärksamhet. Det är också i många fall deras normer och värderingar som förs vidare i samhället. Enligt tidigare forskning råder inga tvivel om att idrotten från en början främst var en verksamhet skapad av män för män. Genom århundraden har den atletiske idrottande mannen vuxit fram och blivit något av en förebild av vad manlighet står för. Under historien har unga män försökt att imitera och efterlikna äldre män och äldre lagkamrater, och dessa har på så sätt i många fall omedvetet skapat en bild över hur mannen ska vara och se ut. Ännu en anledning till att
idrottande har fått en sådan stark manlig prägel är om man ser det på ett historiskt sätt så har kvinnorna fått stå utanför idrotten, och därmed har idrotten letts och utövats av män (Andreasson, 2007).
Under åren kan man till och med hitta motståndskrafter i historien till varför idrott inte ska utföras av kvinnor. Dessa motverkande krafter bygger sin negativitet kring kvinnors idrottande på tre argument, medicinska, moraliska och estetiska. Ur ett medicinskt perspektiv så var idrott helt enkelt inte bra för kvinnans kropp, att utöva fysisk aktivitet kunde medföra skador på kvinnans bröst, negativ inverkan och förlust av menstruationen, samt att kvinnokroppen på andra sätt blev deformerad. Det andra perspektivet vilket var det moraliska menar att det fanns uppfattningar om hur en kvinna ska uppträda, vad hon ska göra och inte göra. Att en kvinna svettas, och utför diverse olika fysiska övningar sågs inte kvinnligt eller moraliskt rätt. För att sedan gå in på det tredje och det sista argumentet, estetiska konsekvenser på den kroppsliga konstitutionen. Där menar även dessa kritiker att idrottande kvinnor är okvinnliga, manhaftiga eller lesbiska så fort de intar idrottsliga sammanhang. Detta gäller framförallt kvinnors fotbollsutövande (Andreasson, 2007).
5.2 Heterosexism och skapandet av maskulinitet inom lagidrott
Med detta begrepp menas att heterosexualiteten ses som det naturliga och rätta
sexuella uttryckssättet. I och med detta blir homosexualiteten det avvikande, det udda, det syndiga och det onaturliga. I Andreasson (2007) kan man läsa att heterosexism inom idrotten leder till fördomar mot de människor som inte har den ”normala”
läggningen. Med heterosexism antar man att alla är heterosexuella. I och med att de flesta idrotter inte är könsblandade blir idrottsliga sammanhang något för unga män att stärka och konstruera sin maskulinitet genom sina lagvänner och äldre inom
klubben. För unga homosexuella män blir det dock lite av ett problem att försöka hitta sig själva. Maskulinitet inom idrottsliga sammanhang är starkt förknippat med
heterosexualitet, vilket medför att unga homosexuella idrottande män känner sig utanför och måste på så sätt själva konstruera andra alternativa uttryck för maskulinitet (Andreasson, 2007).
5.3 Normalisering
För att beskriva och reda ut begreppet normalisering krävs det en rad exempel för att tydliggöra vad normalisering egentligen innebär. Ambjörnsson(2004) målar upp beskrivningar av begreppet normalitet där individen till exempel ser sig som
heterosexuell eftersom att denne inte är homosexuell. Ambjörnsson(2004) menar att termen inte är riktigt självständig, utan mer baseras på sin motpol, dvs. vad den inte är. En annan beskrivning kan vara behåring på ben hos kvinnor, eller snarare
avsaknad av hår på benen. Kvinnor vet att det inte ska hår på benen enbart för att de vet att män har det, och då blir kvinnan placerad i kategorin män. Och det får ju givetvis inte ske.
5.4 Heteronormativa genusordningen
Kvinnor och män har genom urminnes tider förväntats åtrå varandra.
Ambjörnsson(2004) menar att genusordningen i västvärlden upprätthålls om kvinnan följer två principer: obligatorisk heterosexualitet och en ojämn isärhållning av män och kvinnor.
För att upprätthålla ordningen kring dessa två grupper(man och kvinna) har indelningen utvecklats till att den ena gruppen underordnar sig den andra. Kvinnor förväntas ha en obligatorisk inställning till heterosexualitet. För kvinnor finns det två framträdande komponenter som påvisar heterosexualiteten hos kvinnan. Dels så ska kvinnan uppvisa en homosocialitet dvs. relationer med det egna könet, samtidigt som kvinnan ska uppträda efter de föreställningar kring vad det innebär att vara
heterosexuell. Man kan således beskriva den heteronormativa genusordningen som en balansgång mellan att ha en nära relation med sina vänner, parallellt med att vara sexuellt attraktiv mot det motsatta könet. Genom olika handlingar såsom att sminka sig, ta hand om varandras utseende eller att raka benen frekvent skapar kvinnor sin genusposition. Kvinnor ska idag beklaga sig över sin kropp och dess former. Det är i stort sett norm att visa ett missnöje mot sin kropp. Kroppen är den som bedöms
offentligt, både av män och av kvinnor. Idag kan man säga kvinnan sammankopplas med kroppen, medan mannen däremot kopplas till själen.(Ambjörnsson, 2004) 5.5 Homosexualitet
Nationalencyklopedin definierar begreppet homosexualitet som en känslomässig och sexuell dragning till individer av det egna könet. Undersökningar över hur vanlig homosexualitet är i olika länder(inklusive Sverige) har givit påfallande lika resultat 3- 5% av den manliga befolkningen.
Det finns idag forskning kring varför människor får en homosexuell läggning.
Forskningen som bedrivs idag är dock långt ifrån säkerställd. Däremot kan
forskningen säga att homosexualitet inte ses som en sjukdom, som den bakåt i tiden faktiskt gjorde. Men främst av kyrkan som såg den både som en sjukdom och en synd.
Forskningen som bedrivs idag utgår från att reda ut vilka influenser och processer som avgör våra sexuella preferenser. De sexuella preferenser man utgår ifrån är fysiska, fysiologiska och sociala faktorer, kort sagt arv och miljö(rfsl.se). När man tittar på fysiska aspekter till varför en person blir homosexuell har man studerat vissa funktioner i hjärnstrukturen, samt vissa hormoner. Just nu bedrivs forskning kring en viss homogen. . Att föra statisktik kring hur många individer som är heterosexuella i Sverige, är det enligt RFSL väldigt svårt att genomföra så länge fördomar mot homosexuella lever kvar. Undersökningar kring homosexualitet och bisexualitet har gjorts i många andra länder. Där visar statistiken att mellan 5-10% av befolkningen har en bi- eller homosexuell läggning.
5.6 Heterosexualitet
Termen heterosexuell uppkom kort efter att begreppet homosexuell hade formats. På grekiska kan ordet heterosexuell översättas till ”annan” eller ”olika”. (Ambjörnsson, 2004)
Begreppet kan beskrivas med att en person har en dragning till en person från det motsatta könet. Genom historien har begreppet ofta förknippats med en väldigt stark sexuell dragning till det motsatta könet. Så pass att den vissa fall kunde jämföras som en form av fetisch. Numera ska begreppet enbart kopplas samman med en dragning mellan de olika könen. (Ambjörnsson, 2004)
5.7 Bisexualitet
Människor som har läggningen bisexualitet kan beskrivas med att de kan bli sexuellt attraherade och/eller förälskade i någon från det motsatta könet eller av samma kön (Ambjörnsson, 2004).
Bisexualitet kan ofta kopplas samman med en övergångsfas där individen går över från att vara hetero till homosexuell eller tvärtom. Det kan i vissa fall vara just en övergångsfas, medan vissa personer har en livslång läggning där han/hon attraheras av båda könen. Bisexualitet kan se ut på olika sätt där personen i fråga enbart kan förälska sig i någon från det motsatta könet, medan en sexuell attraktion bara an uppnås med någon från det egna könet.
5.8 Kön, genus och maskulinitet
Andreasson (2007) menar att män inte föds maskulina. Däremot så kan mannens maskulinitet skapas genom handling där de kan känna sig som ”män”. Ungefär samma procedur gäller för kvinnan, där hon inte föds färdig att vara kvinna. Men med förväntningar och ett redan fungerande genussystem kring hur mannen och kvinnan ska vara, kan kvinnan sedermera lära in och passa för rollen som kvinna.
Begreppen kön och genus kan ibland gå ihop som begrepp, men det kan vara väsentligt i detta sammanhang att särskilja och tydligöra vad begreppen egentligen står för. Begreppet kön har man historiskt sett förknippat med den biologiska kroppen. När begreppet genus å sin sida ska förklaras har det blivit tal om kulturella och sociala skillnader. Skillnader biologiskt sätt mellan män och kvinnor och deras åtskillnad, är även det faktorer för att kunna beskriva begreppet genus.
Andreasson(2007)
6. Metod
Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. I denna studie har vi intervjuat två för detta lagidrottare. Dessa personer har många år bakom sig inom lagidrott. Om möjligt för att få reda på deras
erfarenheter och upplevelser har vi genomfört kvalitativa intervjuer istället för en kvantitativ undersökning där en mer generell bild ges. Med denna metod belyses två olika människors liv med erfarenhet från miljöer som lagidrottens omklädningsrum.
Då forskningen endast har baserats på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv.
För att lyckas ge en så verklig och sanningsenlig bild som möjligt gällande detta ämne hade insamling av data, både genom observationer och intervjuer förmodligen varit det bästa sättet. Fundbergs bok ”Kom igen gubbar” (2003) bygger på observationer och intervjuer som sträcker sig över fyra år där han fördjupar sig konstruktioner av manlig fostrings miljö. Utrymme för längre observationer fanns ej då denna studie ska genomföras under en begränsad tidsperiod. Därmed har enbart intervjuer och tidigare empiri fått ligga till grund för denna undersökning.
6.1 Urval
För att möjliggöra denna kvalitativa intervju behövdes en eller flera homosexuella män med stor erfarenhet av lagidrott. Vår avsikt med denna studie var att göra ett strategiskt urval. Denna metod kallas snöbollsurval, där vi hittade våra intervjuobjekt genom centralt placerade källor. I detta fall genom kompisar som länkat oss vidare till vänner i andra bekantskapskretsar. För att detta skulle uppnås, användes vissa råd av Esaiassons (2007) modell gällande urvalet av intervjupersoner för att lyckas på bästa sätt. Ett av dessa råd var att välja främlingar, väljer man någon som man känner är det svårare att upprätthålla en vetenskaplig distans. Andra förekommande problem vid intervjuer av vänner är att man struntar i att fråga detaljerade frågor vilket ofta kan vara viktiga.
För att hitta passande intervjuobjekt för studien söktes personer inom idrottssfären och på så vis påträffades lämpliga intervjupersoner. Exakt hur sökningen av dessa personer genomfördes kan vi inte redogöra för, då båda våra intervjuobjekt skall hållas anonyma. Eftersom detta ämne i viss mån kan präglas av tabu fanns svårigheter att finna någon som ville dela med sig av sina erfarenheter från lagidrottens värld.
Slutligen påträffades två lämpliga intervjupersoner relevanta för denna undersöknings frågeställningar.
6.2 Samtalsintervjuer
Det finns olika användningsområden kring varför intervjuer skall användas i forskning. Anledningen till att denna metod används är framförallt att: ”vi vill veta hur människan själv uppfattar/uppfattade/har uppfattat sin värld” (Esaiasson, 2007).
Att få ta del av olika människor vardags- och livssituationer är ofta av stor betydelse varför man använder sig av intervjuer. Som forskare är det viktigt att försöka förstå den värld som intervjupersonen själv upplever den(ibid, 2007).
6.3 Etiska aspekter
För att genomföra samtalsintervjuer krävs goda förberedelser. I en sådan här
undersökning krävs det att hänsyn tas till de etiska sidorna som även kommer till. Vill intervjupersonen inte vara med i forskningsarbetet trots att allt material är klart måste detta respekteras, och därmed får intervjun helt sonika strykas ur studien. För att få intervjupersonerna att bli nöjda erbjuds de att läsa igenom citat som kommer att användas, samt att deras identiteter är 100 procent anonyma. I vissa fall kan en anonymitet minska trovärdigheten i forskningen, men i detta fall anses det inte troligt(ibid, 2007).
6.4 Reflektion över metoden
Denna studie använder sig av Esaiassons (2007) intervjuguide som underlag. Denna guide består av olika steg som bör följas i uppbyggnaden av en intervju.
Grundregeln bakom denna teori är att frågorna ska vara lätta och korta samt att akademiskt språk helst lämnas utanför. En bra intervju ska ha korta frågor som ger långa svar. För att börja med miljön är det viktigt att den som blir intervjuad känner sig bekväm. Därför fick de två männen själva bestämma var de helst ville bli intervjuade. Innan fokus lades på ämnet som skulle diskuteras användes
”uppvärmningsfrågor”, dessa frågor skulle fungera som en isbrytare och öppna upp en god stämning. Enligt Esiasson (2007) kan dessa frågor behandla exempelvis personuppgifter etc. Detta följs upp av den viktigaste delen av intervjun de
”tematiska frågorna”. Vid detta steg i intervjun skall de centrala delarna i studien undersökas. Viktigt är att frågorna är öppet ställda. (Esaiasson, 2007, s. 298).
”Uppföljningsfrågor ” är frågor som ska försöka lyfta fram ett mer innehållsrikt svar om de tematiska frågorna känns för tunna. Dessa frågor kan vara: kan du beskriva en situation där...? Kan du ge ett exempel på...? Kan du utveckla...? När dessa svar börjar tunnas ut används de ”direkta frågorna”. Här ställs frågor som tidigare under
intervjun inte fått tillräckligt med utrymme. Ibland kan intervjupersoner halka in på andra områden, då är det viktigt att intervjun styrs in på de centrala områden som skall undersökas för studiens syfte. Det sista steget i intervjuguiden är ”tolkande
frågor”. Dessa frågor används för att säkerställa intervjupersonens tidigare svar.
Dessa frågor kan vara: Menar du att..? Förstår jag dig rätt när...?(Esaiasson, 2007, s.
298).
Med våra knapphändiga förkunskaper kring detta ämne är vi otroligt nöjda med den metod vi till slut valde att använda oss utav. Genom att använda oss av personliga samtal för att studien och dess syfte, upplevde vi att intresset samtidigt blev allt större för det vi skrev om. Vi kände att våra intervjuobjekt, som var väldigt informativa och känslomässiga, gav oss en stor inblick kring hur en homosexuell idrottare har det och detta gav oss många tankeställare för framtida samhällsdiskussioner. Metoden att använda oss av personliga intervjuer gav oss, i vårt tycke, mer information och samtidigt en mer verklighetsförankrad skildring för hur en manlig homosexuell lagidrottare upplever sin omvärld. Nackdelen kring denna metod är att urvalet av intervjupersoner är väldigt begränsad. Således kan validiteten kring detta arbete för somliga kanske kan ifrågasättas. Eftersom detta är ett känsligt ämne kan det vara komplicerat att hitta personer som är villiga att ställa upp och öppna sig för två okända människor. I de fåtaliga andra uppsatser och arbeten vi stött på kring detta ämne har vi funnit endast en liknande typ av uppsats. I denna uppsats var antalet homosexuella lagidrottare lika med noll. Med denna jämförelse kan man betona komplexiteten för att hitta lämpliga intervjuobjekt. En annan nackdel är att det krävs en väldigt skicklig person som intervjuar då tonläge och andra attribut kan leda objektet till de svar man önskar få som intervjuare. Det positiva med denna metod är att man har möjligheten att ställa följdfrågor, vilket inte är möjligt vid exempelvis en anonym enkätundersökning. Våra intervjuobjekt gav oss till och med möjlighet att ringa för eventuella följdfrågor eller funderingar. Eftersom det var svårt att finna material, och att få tag i intervjupersoner har vi valt att också använda material från massmediadebatten. Den debatten belyser hur kontroversiellt ämnet är och får fungera som en bakgrund till intervjupersonernas berättelser.
7. Resultat och analys 7.1 Massmediadebatten
Anders Linderoth f.d landslagsman i fotboll och numera tränare sedan 30 år tillbaka, hävdar att han under sina 30 år som tränare inom elitfotbollen aldrig stött på en homosexuell person i något av de lag han
tränat(http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?showResults813758=true&a=466513&
d=21830). I samma artikel ger svenska fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell sin syn på det hela: ” Nu är inte jag homosexuell, men jag kan mycket väl tänka mig att jag hade velat ha det som min egen hemlighet”.
Magnus Hedman f.d landslagsman och professionell fotbollsspelare med meriter från proffsklubbar utomlands såsom Coventry, Celtic och Chelsea hävdar att klimatet i omklädningsrummet är väldigt hårt. Han menar att det krävs enormt mycket för en homosexuell spelare att ta steget för att komma ut. Magnus Hedmans erfarenhet av omklädningsrum består mestadels av en hård jargong där brudar, bilar och
videofilmer är det man pratar om. Under hela Magnus Hedmans karriär hävdar han bestämt att han aldrig någonsin träffat på en öppet homosexuell spelare. Hedman ställer sig även frågan om homosexuella väljer bort sporten på grund av rädsla för det hårda klimatet? Eller är det så att man tiger om sin sexuella
läggning?(http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article10807625.ab) Dessa två uttalanden visar på den rådande heterosexismen vilket bidrar till det motstånd som finns mot homosexualitet (Andreasson, 2007).
När pridefestivalen år 2007 gick av stapeln var temat för det året sport. Ledningen för pridefestivalen hade därför bjudit in föreningar från hela Sverige för att delta.
Intresset blev svalt, minst sagt. Endast två lokala föreningar hade med representanter från sin klubb, Stockholms bågskjutningsklubb och korpen. Karin Mattsson som är ordförande för riksidrottsförbundet menar att RF emellanåt får kritik för sitt jobb kring HBT- frågor. Enligt Karin Mattsson jobbar RF med HBT- frågor i deras ledarskapsutbildningar. Men många tränare känner inte till jobbet kring dessa frågor(http://www.svd.se/sport/idrottsklubbar-nobbar-pride_249317.svd). Jesper Fundberg som är lektor vid Malmö högskola i idrottsvetenskap har sin tydliga syn på HBT- frågor inom idrotten. Han tycker att dagens ledare för lagidrott inte riktigt
håller måttet inom detta ämne. Han menar på att ledarna många gånger själva gör sig grabbigare än vad de egentligen är. Studier som gjorts visar att homofobin är som störst inom manlig lagidrott. Fundberg (2003) har själv haft enormt svårt att få till ett arbete med en idrottsförening, där ett projekt kring diskriminering av sexuell läggning ska bedrivas. Föreningarna vill helt enkelt inte medverka. Fundberg (2003) menar att föreningarna jobbar ytterst lite för att förändra attityderna mot homosexuella inom idrotten(www.svd.se/sport/idrottsklubbar-nobbar-pride_249317.svd).
Vid Stockholm prides invigningstal i augusti 2007 hade festivalens ledning valt att bjuda in fotbollsprofilen Glenn Hysén som invigningstalare på festivalens första dag.
Glenn Hysén, känd som en riktig ”machokille” med rå och brutal humor, där skämt om ”judar, negrer och bögar”(Offside, nr2,2011) ofta fanns i repertoaren. Han skulle nu hålla ett tal till människor med homosexuell läggning. Bara ett par år innan hade Glenn själv varit inblandad i en incident på en flygplats där en man tafsat på Glenn, och Glenn reagerat starkt och slagit ner mannen. Efter den incidenten fick Glenn Hysén rykte om sig att vara homofob.
När det blev känt att Glenn Hysén blivit vald till årets invigningstalare blev det stor uppståndelse. Krönikor och insändare om att homofoben Glenn Hysén skulle hålla tal haglade in till tidningarna. RFSL:s förre ordförande Anders sellin var så pass upprörd att han ansåg att Glenn skulle ges ”rött kort”( http://www.dn.se/debatt/vi-vill-inte-se- glenn-hysen-pa-arets-pridefestival) och bytas ut mot en annan talare. Mer fel kunde den förre ordföranden inte ha.
Glenn valde att lyfta fram den hårda stämningen som finns inom idrotten, men framförallt tog han upp ett exempel: ”vi hävdar att idrotten är bra för ungdomar, alla ungdomar. Men hur lätt är det egentligen för en sextonåring fotbollskille att komma ut som bög inför sina lagkamrater?” Detta tolkades som ett exempel av publiken enligt artikelns författare, men sanningen var den att detta handlade om Glenns egen son Anton(offside nr 2, 2011)
Anton Hysén kom ut som ”Sveriges första fotbollsbög”(offside, nr2,2011) fem dagar efter att utkastet kring denna uppsats var färdigställd. Det visar på att ämnet som behandlas i denna studie är mer aktuellt än någonsin.
Antons officiella ställningstagande som öppet homosexuell fotbollsspelare blev en
världsnyhet. Flera tidningar runt om i världen valde att rapportera om nyheten att Liverpoollegenden Glenn Hyséns son kommit ut som homosexuell. I Sverige var nyheten givetvis hett material för media, där debattprogrammen avlöste varandra om homosexualitet inom idrotten. Karin Mattsson, ordförande för RF, välkomnade givetvis debatten, men var samtidigt skeptisk då hon menar att det inte ska behöva vara en sådan stor sak att komma ut som homosexuell idrottare i Sverige.
Det Anton gjort är modigt enligt Anders Bengtsson(offside, nr 2,2011) som undersökt de homosexuella idrottarnas historia genom åren. I England på 1980-talet gjorde Justin Fashanu sig ett namn inom fotbollen på de brittiska öarna. Spelaren var talangfull, men ganska tidigt så fick han även ett rykte om sig att vara homosexuell.
Fashanu höll under lång tid upp en fasad om att vara hetero. Men år 1990 bekräftade Fashanu att han var homosexuell(offside, nr 2,2011). När så Fashanu hade kommit ut som homosexuell fick han aldrig mer ett heltidskontrakt. Fashanu slutade som en utblottad utböling, och han tog beslutet att ta sitt eget liv. Efter Fashanus erkännande har ingen elitspelare från de brittiska öarna kommit ut som homosexuell. (offside, nr 2,2011)
En ambivalent inställning från idrottsförbundet i en retorik om jämställdhet, men en oförmåga eller bristande mod från enskilda föreningar att leva upp till RF:s officiella ståndpunkt.
7.2 Bakgrund av intervjuobjekten
I vår studie använder vi oss av två personer som går under fiktiva namn.
Mattias är 25 år gammal och är uppvuxen i en av de större städerna i Sverige. Han har tidigare haft heterosexuella förhållanden, men ”kom ut” för sina närmaste för ca 1 år sedan. På gymnasiet var Mattias inriktning den samhällsvetenskapliga linjen där han trivdes bra. Han har aldrig känt att han haft en uppväxt som kan ses som avvikande mot den rådande normen kring hur en uppväxt skall se ut. Han har många manliga vänner som han känner stort förtroende för. När Mattias valde att berätta för sina kompisar om hans sexuella läggning blev många förvånade, och flertalet av hans vänner trodde att han inte talade sanning.
Emil är i 31 år gammal och är uppvuxen i en storstad i Sverige. Likt Mattias har även Emil haft heterosexuella förhållanden under flera år. När Emil valde att berätta om sin homosexualitet upplevde han att omgivningen inte gjorde någon större notis om detta, då flertalet hade haft sina misstankar om hans egentliga sexuella läggning.
Båda intervjuobjekten upplever generellt sätt sitt idrottsutövande som en positiv tid.
Det finns dock två skillnader om varför de fortsatte så länge som de gjorde. För att börja med Mattias så upplevde han själva idrotten som det roligaste, med idrotten höll han sin kropp i trim och han mådde bra av fysisk aktivitet. Mattias tyckte även att ju hårdare den fysiska aktiviteten var, desto större utmaning. Den väldigt fysiskt påfrestande sporten rugby blev därför en favorit hos Mattias.
”Omklädningsrumsmiljön” var inte något som Mattias gillade, men han ogillade det inte heller. Under sin tid som aktiv idrottare kunde Mattias givetvis höra det ena och det andra angående bögar och homosexuella både i omklädningsrummet och på planen. Han lärde sig dock att oftast koppla borta detta, och tänka att detta inte gäller mig, han brukade också tänka att det var idioter som uttryckte sig på det här viset och därmed mer eller mindre ignorera kommentarerna.
Till skillnad från Mattias trivdes Emil mer till ”omklädningsrumsmiljön” än själva idrotten. Med ”omklädningsrumsmiljön” menar Emil och Mattias en miljö där spelare/individer samtalar, skämtar, driver med varandra i en ibland ganska tuff och hård jargong. I vissa fall kan denna jargong ses som extrem och på gränsen till pennalistisk. Anledningen till att han spelade ishockey i 12 år var de sociala förhållandena runt omkring som lagidrotten medför. Redan vid 12-13 års ålder tränade han upp mot 5 gånger i veckan. Emil menade på att de flesta av hans
kompisar befann sig i denna idrottsmiljö. Emil förklarade sin sexuella läggning med att han känt sig säker ända sedan tidig ålder. När andra intresserade sig för det motsatta könet, kändes det naturligt för Emils att attraheras av det egna könet. Dock kände Emil att han trots sin övertygelse om vad han stod, ändå fick en känsla av att han tänkte onormalt.
Enligt Mattias har hans sexuella läggning fått konsekvenser för idrottsutövandet.
Mattias berättar att han omedvetet eller medvetet, la till en mer fysisk spelstil för att bevisa sin manliga trovärdighet. Närkampsspelet blev hans kännedom både hos
motståndare och hos lagkamrater. Detta var således en strategi för Mattias för att upprätthålla sin manlighet inför sina lagkamrater. Utanför idrottsvärlden upplever Mattias att han även där till viss del fick en hårdare attityd för att påvisa sin manlighet.
Emil kände aldrig att han behövde bevisa något extra på planen av rädsla för att folk skulle misstänka något. Däremot har en konsekvens för Emil blivit att han haft mer att bevisa utanför idrottsvärlden just på grund av att han har en homosexuell läggning.
Han förstår dock andra homosexuella män inom idrotten likt Mattias, som vill bevisa så mycket för att bli accepterad som en man i laget. Bara för man har den här sexuella läggningen vill man visa att man duger och på så sätt kan ens egna mål bli höga menar Emil. Han berättar att han känner många homosexuella, som lyckas väldigt bra i sina karriärer både sportsligt och utanför sportsliga sammanhang. Just därför kände båda att de behövde visa sig extra duktiga för att bli accepterade. Emil menar även att acceptansen kommer inifrån, att man även måste lyckas för att acceptera sig själv.
Omklädningsrumsmiljön är en plats där både Mattias och Emil har delade uppfattningar, och vitt skilda tolkningar kring. Mattias uppfattade ofta
omklädningsrummet som en plats där spelarna kunde få visa upp sin manlighet.
Intresset för själva företeelsen av omklädningsrummet har aldrig riktigt varit intressant för Mattias. Han uppfattar dock att många gillar den miljön med grabbigt snack och rå jargong. Mattias har verkat inom två lagidrotter, Rugby och Basket och han medger att han kan förstå varför människor söker sig till lagidrotter, då
stämningen i det ena omklädningsrummet har varit helt enligt mallen för hur ett väl fungerande omklädningsrum ska vara. Men i det andra omklädningsrummet har han stött på en ibland hård jargong mellan spelare och till viss del ledare. När nedsättande ord som ”bögjävel” användes av lagkamrater kunde Mattias ta illa vid sig och knyta näven i fickan. Han förklarar att det alltid kändes kränkande att höra ord med nedsättande klang, men han förblev tyst kring detta. På planen kunde Mattias ibland hävda sin manlighet genom att trycka till extra hårt, men i omklädningsrummet försökte han aldrig hävda sig och exempelvis ”skryta om brudar”. När lagkamrater kunde prata om den senaste kvinnliga erövringen höll Mattias en låg profil och var mer eller mindre tyst. Emil hade däremot en annan strategi och inställning kring hur han skulle tackla det rådande klimatet i omklädningsrummet. Han tänkte att det inte gällde honom, och kunde till viss mån förneka sin sexuella läggning just när det
passade honom. På så vis behövde han inte heller hantera känslorna kring de nedsättande kommentarerna, som förvisso inte var riktade direkt mot honom, men som indirekt var en passning mot hans sexuella läggning. Emil vill dock poängtera att han upplevde sin självkänsla som ganska stark redan i 15-16 års -åldern och på så vis tänkte han att de personer som sa nedsättande saker, oftast själva var enormt osäkra både som personer, men även till viss del över sin egen sexuella läggning.
Båda våra intervjupersoner anser att en öppenhet kring homosexualitet i idrotten vore att föredra då dagens verksamhet i viss mån kan vara sluten. Samtidigt som de båda vill ha en öppenhet kring dessa frågor, har de stor förståelse kring varför så få manliga homosexuella idrottare kommer ut. Både Mattias och Emil kom aldrig ut som
homosexuella när de var aktiva i sina lag. Mattias spelar förvisso ibland fortfarande med ett lag, men det är inte på samma nivå han en gång var på. Anledningen till varför de inte ville komma ut helt öppet kan varken Emil eller Mattias egentligen besvara. Båda menade dock att det finns en jargong i lagidrotten som inte direkt förenklar för en homosexuell man att komma ut. Båda våra intervjuobjekt anser att det rådande klimatet i omklädningsrummet är väldigt grabbigt och normen som råder är heterosexism. Båda tror också att det kanske hade kommit ut tidigare om det inte hade sysslat med lagidrott. Emil menar att de som är aktiva inom t.ex. dans och konståkning har det lättare att komma ut då det inte finns något kollektiv att ta hänsyn till. Där behöver man inte prestera bättre eller bevisa något för någon annan. Mattias menar att han möjligtvis hade kommit ut i det ena laget där han uppfattade
lagkamraterna som mer mogna och i viss mån uppfattar han dessa lagkamrater som närmare vänner än spelarna i det andra laget. Dessa spelare/lagkamrater anser han ha en omogen inställning, och på så vis känner han inte heller att det finns någon mening med att prata med dem kring sin sexuella läggning. Hans person har aldrig varit av den art att han diskuterar sitt privatliv, utan här har han utövat sin sport och varit nöjd med detta. Emil å sin sida hade alltid en god och djup relation till sina lagkamrater när han var aktiv. Än idag umgås han med flertalet lagkamrater från sitt forna lag. Trots att han beskriver sin relation till sina lagkamrater som mycket god, kände Emil att han inte hade någon lust att berätta om sin sexuella läggning. Emil kan egentligen inte ge någon förklaring till varför han inte kunde tala med sina lagkamrater kring detta. Han uppfattade att människor runt omkring gör antaganden om att alla är heterosexuella, och därmed kände Emil att han inte ville kliva utanför normen. Han anser även att
homosexualitet inom idrott är något ut av ett tabu. Lagidrotter som exempelvis fotboll och hockey har alltid haft en ”machostämpel” och därmed passar inte en ”fjolla” in menar Emil. Emil anser att än idag lever idrotten efter gamla seder och normer. Du ska ha fru och barn och inte sticka ut nämnvärt. Emil har en vetskap kring flera välkända elitidrottare som lever i ett heterosexuellt äktenskap men har ett
homosexuellt förhållande vid sidan av. Dessa idrottare bryr sig alltför mycket om sin sport och sitt yrke för att vara beredda att lägga alla kort på bordet. Flera idrottare som han talat med tror sig veta att deras plats i laget skulle bli hotad om de kom ut som homosexuella. Är man elitidrottare idag så vill man givetvis inte heller bli av med sin plats, då detta indirekt påverkar deras faktiska anställning hos sin arbetsgivare. Ingen plats i laget, och både lön och anställning kan hotas.
När de båda får spekulera kring hur en förening skulle fungera på allra bästa vis när det kommer till tolerans av homosexuella, har båda två åsikten att det måste ske i ett tidigt stadium från ledarhåll. Utbildning av ledare när det gäller dessa frågor är viktig anser de båda. Enligt våra intervjuobjekt har många ledare som de stött på varit antingen okunniga eller helt enkelt har de inte vågat ta upp dessa ämnen till ytan.
Istället har vissa ledare snarare stärkt den heterosexuella normen då de på exempelvis genomgångar i omklädningsrummet tryckt ner avvikande beteenden. Enligt Emil kunde meningar som exempelvis ”ni spelar som kärringar”, ”ni spelar som ett gäng bögar” förekomma och därmed befästa den rådande heterosexuella normen. Emil trycker mycket på att man ska utbilda ungdomsledare inom dessa områden, det är lättare att forma barn och ungdomar än att forma vuxna människor. Han tycker också att det är konstigt att man kan lämna bort sina barn till ledare utan någon som helst utbildning, då detta skulle vara en omöjlighet i skolvärden. Mattias är inne på samma spår och menar att en god utbildning hos ledarna lägger grund för en god förståelse hos ungdomarna kring dessa frågor. För att citera Emil så borde ”fokus ligga på barn- och ungdomstränare då det är under denna tid en person är mest formbar.”
Emil och Mattias menar att en av dessa konsekvenser som manliga homosexuella idrottsutövare upplever är omgivningens hårda omdömen av vad det innebär att vara homosexuell och detta har påverkat och format båda personerna i denna studie. I unga år var osäkerheten kring sin egen sexuella läggning, och på så vis även personligheten ett ständigt gissel för både Emil och Mattias. De kände att det inte kunde vara sig själva. Men ju längre tiden gick, desto starkare blev de båda kring sin personlighet.
Omgivningens inställning höll tillbaka vad de egentligen ville utrycka, men vid större mognad fattades beslutet att komma ut som homosexuella personer. Båda har angett i vår studie att de inte vågade komma ut till en början, på grund av den förväntade bilden av hur en maskulin man ska vara. Fundberg(2003) är av den uppfattningen att miljön i omklädningsrum kan skapa en på förhand bestämd formgivningsprocess av unga manliga idrottsutövare. Starkt befästa ritualer i denna miljö har skapat
företeelser som ofta inte ändras med åren, utan däremot består. På så vis är det därför svårt för personer som Emil och Mattias, som till viss del bryter mönstret, att hävda sin plats i den heterosexistiska omklädningsrumsmiljön.
8. Diskussion
Syftet med den här studien var att undersöka hur homosexuella män upplever de normer som finns inom lagidrott. Vi använde oss av två personer med homosexuell läggning med en bakgrund inom lagidrott. Dessa två personer intervjuades enskilt utan någon som helst vetskap om varandra. Vårt syfte med intervjuerna och detta arbete var att undersöka hur homosexuella män upplever manliga normer inom lagidrott. Vi inser att idrotten inte är helt avgörande för hur deras personligheter har tagit form och skapats, men vår uppfattning är än dock att idrotten har varit en faktor.
Anton Hysén kom år 2011 ut som homosexuell och var därmed den första manliga idrottaren i Sverige som officiellt stod för sin homosexuella läggning. Hans
ställningstagande som öppet homosexuell lagidrottare blev en världsnyhet. Dels för att det inte är vanligt med homosexuella idrottare, men även dels på grund av sin berömda före detta fotbollsspelande far. Då idrotten är Sveriges största folkrörelse borde det egentligen vara en självklarhet att kunna vara öppet homosexuell och idrotta. Men idag är det tyvärr inte så.
De personer vi har använt oss av i studien i detta arbete har haft olika uppfattningar, minnen, men har båda en gemensam åsikt kring idrotten: den har varit rolig. Men trots
att de båda har upplevt idrotten som rolig och meningsfull har Mattias och Emil åsikter kring vad som kunde ha varit bättre under deras aktiva karriär. Våra två
intervjupersoner har båda angett att de inte kände en tillräcklig trygghet i miljön kring laget för att ta steget ut som homosexuell. Orsakerna till varför de har låtit bli är flera och av olika karaktär.
Vi vill lyfta fram begreppet heterosexism som vi tycker har blivit ett nyckelord ju längre denna studie har framskridit. Både Mattias och Emil hävdar att det finns en tydligt påfallande inställning bland både ledare, föräldrar och lagkamrater att alla personer jämt och ständigt ska behandlas efter en redan på förhand bestämd mall.
Mallen som de båda beskriver är färgad av den rådande samhällsnormen, dvs. ett antagande att varje person är heterosexuell. Detta antagande har fått personer med en annan sexuell läggning att helt enkelt lägga locket på om sin homosexualitet. Andra har valt att kompensera sin homosexualitet med att öka på sin hegemoniska
maskulinitet (Connell, 1995) då de exempelvis valt att visa en tuffare eller råare jargong för att visa upp sin manlighet. Jönsson & Lejons(2010) studie visar att många icke-heterosexuella har en uppfattning kring lagidrott och dess heterosexuella norm som gör att icke-heterosexuella får känslor och åsikter kring idrottssutövandet i stort.
Dessa åsikter och känslor blir således i många fall av negativ art. Det framkommer att de homosexuella som vill vara och känna sig maskulina väljer att syssla med
exempelvis träning på gym istället för en lagidrott.
När Mattias utövade idrott använde han sig av en hårdare spelstil, på så vis hade han möjligheten att dölja några som helst tvivel kring sin sexualitet och till och med få möjligheten att stärka sin maskulinitet. I omklädningsrummet höll han dock en lägre profil, men hans sexualitet var det inte någon som vågade ifrågasätta. Emil däremot hade ingen tydlig strategi för hur han skulle förhålla sig till sina lagkamrater. Han beskrev sin aktiva karriär som en inre kamp där han ifrågasatte sig själv som person, eftersom den på förhand givna mallen redan var så starkt befäst för omgivningen.
Ambjörnsson (2004) skriver om den gällande normaliseringsnormen vilket Emil nu kände att han tillhörde den andra sidan av vad som ansågs vara ”normalt” gjorde att tvivlen kring hans person blev allt starkare. Stämningen som finns i
omklädningsrummet blir skapad av dess ledare, traditioner, ritualer och till viss del samhällsnormen som är styrande. Den fostran som sker i omklädningsrumsmiljön är
en manlig heterosexuell fostran som för många sker redan i tidig ålder.
Intervjupersonerna antydde flera gånger under intervjun att den manliga
fostringsmiljön ibland inte kändes helt genomtänkt. Ledare som ansvarade för laget tog inte ansvaret alla gånger när det kommer till fostringen av unga män. Båda våra intervjupersoner menar på att en bättre utbildning bland ledare krävs, i synnerhet under unga år. Vi är av den uppfattningen att utbildningsmöjligheter är ett måste för att dagens ungdomsidrott ska komma till rätta med en större öppenhet när det gäller homosexualitet. Båda våra intervjupersoner menar att utbildning för ledare vore att föredra.
Efter denna studie har vi som blivande lärare fått en större insikt och insyn i hur homosexuella lagidrottare upplever sin omvärld, och samtidigt har vi blivit varse om vår egen skuld kring normsättandet i samhället. Genom många personers ibland (i deras tycke kanske harmlösa, ogenomtänkta) nedsättande kommentarer mot
homosexuella blir dessa handlingar normsättande i vårt samhälle. Efter detta arbete har vi nu kunskapen att påverka normen till en mer hållbar och öppensinnig norm, där alla människor ska få känna sig accepterade för den man är. Vi har fått insikten att små ogenomtänkta handlingar kan måla upp homosexualiteten som något otroligt negativt och detta medför att de homosexuellas ställning i samhället försämras avsevärt. Vi anser att detta arbete kan vara ett steg till en större samhällsdiskussion som i mångt och mycket inte får den plats den förtjänar. Genom att föra diskussionen på tal kan man eventuellt så ett frö för vidare forskning.
I de fåtaliga andra uppsatser och arbeten vi stött på kring detta ämne har vi funnit endast en liknande typ av uppsats. I denna uppsats var antalet homosexuella
lagidrottare lika med noll. Med denna jämförelse kan man betona komplexiteten för att hitta lämpliga intervjuobjekt. Jönsson & Lejon (2011) har använt sig av
heterosexuella intervjuobjekt för att få en uppfattning kring hur en manlig lagidrottsmiljö kan se ut. De har dock inte funnit objekt som har en homosexuell läggning. Linghedes (2007) studie har många likheter med vår studie. Hon har använt sig av homosexuella lagidrottare, dock är dessa kvinnor. Många kvinnor i hennes studie uppfattar de som svårare för män att komma ut än det är för kvinnor. Vi anser därför att det är svårt att göra en djupare jämförelse då det trots allt är två olika kön vi har jämföra med. Den hårda jargongen som ofta uppstår i de manliga
omklädningsrummen finns inte på samma sätt i de kvinnliga. Men samtidigt finns det
likheter med studierna då det inte är enkelt för kvinnor att komma ut med sin homosexuella läggning.
9. Konklusion
Studien som vi genomfört har visat att våra intervjuobjekt upplevt sin idrottsliga miljö som komplex åtskilliga gånger under deras aktiva karriär. Den har i viss mån format idrottsutövaren till att ändra sin spelstil för att påvisa sin manlighet, och för att minimera att manligheten skall ifrågasättas av lagkamrater. I takt med att spelstilen förändrades, ändrades även personligheten på det privata planet. Vårt intervjuobjekt upplevde att han vid ett flertal tillfällen förändrade sitt sätt att vara för att på så vis bevisa sin manlighet. Självkänslan var under den aktiva karriären alltid stark hos Mattias, och när han tittar tillbaka inser han att dessa år format honom och gjort honom ännu starkare.
Båda våra intervjuobjekt menar att det finns en jargong i lagidrotten som inte direkt förenklar för en homosexuell man att komma ut i dagens lagidrott. Den hårda attityden och det råa språket hos spelare som ledare gör att steget för att komma ut kan vara långt. Våra intervjuobjekt belyser även omgivningen utanför idrotten som en faktor till att inte komma ut som homosexuell. De hårda orden och de förutfattade meningarna gör det svårare att våga vara den man är.
Våra intervjuobjekt är båda av den uppfattningen att våra ledare som verkar inom föreningslivet har ett stort ansvar. Mattias och Emil uppger båda att utbildning för dessa ledare är av yttersta vikt för att i ett så tidigt skede som möjligt i deras
tränarkarriär få en medvetenhet kring hur deras verbala och kroppsliga ledarstil sänder för signaler till idrottsutövarna. RF jobbar med ett jämställdhetsprogram där ingen inom idrottsrörelsen skall behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller känna obehag på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning. RF är även verksamma med att utveckla tränarens roll som förebild. Både Emil och Mattias efterlyser tränare med en bredare och öppnare människosyn. Magnus Hedman belyste det rådande klimatet inom idrotten där han verkat på elitnivå. Hans uppfattning är att det fortfarande är svårt för homosexuella att komma ut. Trots RF:s uppsatta mål och riktlinjer kring detta, kan man konstatera att det fortfarande är en lång väg att gå för att nå fram till ett drägligt klimat för idrottande HBT-personer.
Litteraturförteckning
Ambjörnsson, Fanny (2004): I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront förlag
Ambjörnsson, Fanny (2006): Vad är queer. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Andreasson, Jesper (2007): Idrottens kön: genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Media – Tryck.
Bengtsson, Anders (2011): Offside nr. 2
Bourdieu, Pierre (1990): The logic of practice, Stanford university press Connell, Robert (1995): Masculinities. Cambridge:polity press
Esaiasson, P.; Gilljam, M.; Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2004): Metodpraktikan.
Stockholm:
Norstedsts Juridik
Fundberg, Jesper (2003): Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter.
Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Jönsson, Linea, Lejon, Sara (2010) Manlig eller bögig? Om konsten att acceptera homosexualitet utan att själv avvika från normen bland män som idrottar. Högskolan i Halmstad.
Linghede, Eva (2007) Frizon eller fängelse? Kvinnliga lagidrottare i heteronormativitetens gränsland. Gymnastik och idrottshögskolan.
Elektroniskakällor
www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/article12656446.ab www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/article12656453.ab www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article12656123.ab
www.dn.se/debatt/vi-vill-inte-se-glenn-hysen-pa-arets-pridefestival och bytas ut www.europarl.europa.eu
www.gp.se/sport/fotboll/1.568433-hysen-darfor-kommer-jag-ut-nu www.idrottsforum.org
www.ilga.org/statehomophobia/World_legal_wrap_up_survey_November2006.pdf) http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?showResults813758=true&a=466513&d=218 30
www.regeringen.se
www.rfsl.se/?p=2840
www.socialist.nu/citat/homofobi.html
www.svd.se/sport/idrottsklubbar-nobbar-pride_249317.svd
