Psykoterapeutprogrammet psykodynamisk inriktning 90 hp
Pratas det om sex på Familjerådgivningen?
En kvantitativ enkätundersökning
Christina Flodin
SAMMANFATTNING
Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för många innehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts av klienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, som hade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom att
anonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter, 65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat med
familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala om ämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare. Trettiotre procent av klienterna hade ej berört den sexuella delen av relationen i samtalen och alla utom 7 klienter ville inte ha gjort det. En tredjedel av klienterna instämde helt/delvis i att den sexuella delen är en ”fredad zon” som fungerar tillfredställande oberoende av problem i relationen. En slutsats av
undersökningen är att familjerådgivaren på ett respektfullt sätt väver in frågor om den
sexuella delen av relationen i början av kontakten för att sätta ribban för vad man kan samtala om då eller senare. En annan slutsats är att familjerådgivaren delar med sig mer av sina kunskaper, professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få inom området till de klienter som önskar det och fördjupar samtalet om den sexuella delen av relationen med de som uttrycker behov av det.
Nyckelord: sexualitet, parrelation, Familjerådgivning, enkätundersökning,
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
Allmänt om parrelationer 1
Anknytning och parrelationer 2
Tidigare studier och forskning 5
Familjerådgivningens syfte och uppgift 7
Teori och metod på Familjerådgivningen 8
Syfte och frågeställningar 8
Metod 9
Undersökningsgrupp 9
Enkätkonstruktion 9
Genomförande 10
Databearbetning 10
Etiska överväganden 10
Resultat 12
Diskussion 17
Resultatdiskussion 17
Metoddiskussion 20
Egna reflektioner och slutsatser 20
Fortsatt forskning 22
Tack 22
Referenser 23
Bilagor 24
Bilaga 1: Informationsblad 24
Bilaga 2: Enkät 24
Inledning
År 2012 gav Folkhälsoinstitutet ut rapporten R2012:01, ”Sex, hälsa och välbefinnande” och där ställdes frågan, vem vänder man sig till för att få råd eller hjälp med sitt sexualliv?
Familjerådgivningen nämndes inte i rapporten, jag hade lite svårt att släppa frågan och jag tror att processen med det här projektet startade då. I mitt arbete som familjerådgivare är det min erfarenhet att i samtalen pratas det en del om den sexuella delen av relationen dock inte i alla samtal och inte heller med alla par. Det är en självklar och viktig del av parrelationen som för många innehåller blandade känslor av lust, besvikelse och ibland frustration. Min
nyfikenhet och intresse väcktes att undersöka i vilken utsträckning den sexuella delen av klienters relation berörs i samtalen på Familjerådgivningen, samt hur ser klienters eventuella behov och vilja att prata om detsamma med familjerådgivaren ut?
Bakgrund
Allmänt om parrelationer
Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (www.scb.se) ökade både giftermålen och
skilsmässorna under 2010 med 6% jämfört med 2009. Det var 50 730 äktenskap som ingicks samtidigt som 23 593 äktenskap upplöstes. Ömsesidig kärlek är en styrka, och för de flesta i vårt samhälle en förutsättning och självklarhet om man vill leva tillsammans, men det innebär även att relationen är sårbar då ett par består av två individer med olika känslor, viljor,
värderingar om hur livet ska levas. Schnarch (2009) Wennerberg (2010) och Perel (2007) skriver om grundläggande utmaningar i parrelationen och de handlar om människans motstridiga existentiella behov av närhet, trygghet och autonomi, självständighet. Att hålla samman som par innebär att det behöver finnas en vilja och en viss mognad hos individerna i paret att prata om, balansera och hitta förhållningssätt till dessa olika behov och den
processen som ständigt pågår. Perel (2007) lyfter fram att människan är beroende av
relationer, närhet - att vara anknuten men att hon också har behov av att utvecklas, göra saker på egen hand. Schnarch (2009) menar att individerna i paret skapar sin egen men också varandras verklighet beroende på deras samspel kring de existentiella behoven av närhet och autonomi och det påverkar relationen i allmänhet men den sexuella delen av relation i synnerhet.
Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm-Mothander, (2006) anser att en trygg anknytning är en hjälp att utforska både sig själv och omvärlden, våga ta nya okända steg. Men om den enas
behov av närhet är större än den andres kan det upplevas som osjälvständigt kanske klängigt av den andre, vilket kan skapa problem inom flera områden i relationen. Båda två behöver ge upp en viss autonomi för känslan av samhörighet menar Wennerberg (2010). Wrangsjö (2004) lyfter fram att det krävs mer än kärlek och tillgivenhet för att tillfredsställelsen i relationen ska upplevas god samt att relationens utveckling beror på individens medvetna och omedvetna erfarenheter av tidigare nära känslomässiga relationer men även individens förmåga att känna igen och reglera sina känslor. Wennerberg (2010) tar upp människans behov och önskan att bli sedd och förstådd i synnerhet i nära relationer, och betonar då hur viktig individernas mentaliseringsförmåga är. Att kunna känna empati med samt kunna sätta sig in i den andres situation är en förutsättning för parrelationens utveckling och karaktär. Om mentaliseringsförmågan hos båda fungerar optimalt är det möjligt för dem att både härbärgera och prata om varandras olikheter. Även individernas förmåga att hantera svåra känslor och en konflikt utan att det spårar ur, spelar en viktig roll för relationens utveckling (Wennerberg 2010).
Anknytning och parrelationer
I stycket som följer beskrivs utvecklingen av anknytning i parrelationen, där båda har en trygg anknytning.
En parrelation börjar med att två individer attraheras och dras till varandra. De både flirtar med och läser av varandra, söker efter egenskaper de gillar och som är tilltalande (Broberg et al., 2006). Visar den andre intresse, värme och lyhördhet? Båda gör sitt bästa för att visa uppskattning och uppmärksamhet mot den andre och det är sällan någon uppoffring utan kommer helt naturligt. Man vill visa sig värd att älskas och det är relativt okomplicerat att älska den andre menar Hulter (2004). Attraktionen övergår till förälskelse och båda söker efter gemensamma beröringspunkter som motiverar mer intimt närmande (Hulter, 2004).
Broberg et al., (2006) lyfter fram att båda parter i det här skedet har en tendens att idealisera varandra om de ens lägger märke till några negativa sidor och egenskaper hos den andre. I den mån det görs förnekas eller bortförklaras de. Idealiseringen kan fortgå men avtar oftast åtminstone till viss del. Kroppen aktiveras på olika sätt, bland annat minskar behovet av sömn och mat och uppmärksamheten riktas främst mot den andre, föremålet för förälskelsen.
Omsorgen om den andre kommer utan någon större ansträngning (Broberg et al., 2006).
Hulter (2004) skriver vidare att efter några månader till ett år, ökar behovet av ömsesidigt känslomässigt utbyte/omsorg och den sexuella aktiviteten minskar. Från att tidigare ha fått en kick av att vara tillsammans har relationen fått en lugnare karaktär. För de flesta är det en tid då de mer träder fram som individer och delar med sig av sig själva till varandra om känslor, drömmar och behov (Hulter, 2004). Även sidor i personligheten man är mindre stolt över visar sig vilket kan skapa konflikt och problem i relationen och de kan upplevas hotfulla mot den tidigare känslan av att vara ett och skapta för varandra. Wennerberg (2010) menar att beroende på hur man hanterar och vilken acceptans som finns för olikheter påverkar det relationens utveckling som behöver tillit och förtroendet för varandra för att växa. Det tar cirka 2 år för en anknytningsrelation att etablera sig och det som gör relationen till en anknytningsrelation är att den som är anknuten söker beskydd, trygghet och tröst hos sin anknytningsperson skriver Broberg et al., (2006).
Den sexuella delen av parrelationen
Definition av den sexuella delen av parrelationen; den känslomässiga närhet, intimitet och sexuella handlingar som paret delar med varandra.
FHI (2012) skriver i sin rapport R2012:01 om sexualiteten att den är en del av att vara
människa och den påverkar oss på olika områden såsom våra känslor, tankar och handlingar.
Den påverkar och blir även påverkad av olika delar av vår hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt (FHI, 2012). En parrelation som fungerar är viktigt för den sexuella delen av relationen.
Tjugo procent av par som ej var lyckliga tillsammans var nöjda med sexuallivet jämfört med 73% av de par som var lyckliga tillsammans (FHI, 2012). När två människor möts och om de blir attraherade av varandra är en av drivkrafterna reproduktionssystemet (Broberg et al., 2006). Schnarch (2009) menar att det som gör människans sexuella lust speciell beror på hennes komplicerade reproduktionssystem och människans förmåga att tänka in mening med sina sexuella handlingar. Förälskelsen och attraktionen är en förutsättning för en sexuell relation och dessutom ett livsvillkor för människan. Den energi attraktionen ger leder oss i vårt sökande efter närhet och beröring (Hulter, 2004).
I stycket som följer presenteras sexualitetens utvecklingsresa i parrelationen som den beskrivs av Lennart Lindgren i kapitel 10 i boken Sexologi (2010).
Den första fasen, ”sex under passionen” är i början av relationen då paret är förälskade. Paret vill vara tillsammans dygnet runt, och det finns ej tid eller intresse för någon annan. Under
denna tid är även sexualiteten passionerad, lusten och längtan efter den andre är stark och man är öppen för den andres behov och önskningar på ett självklart vis.
Lindgren (2010) skriver följande om den andra fasen i sexualitetens utvecklingsresa ”sex under jag/du – differentieringen”. Den här fasen är lite komplicerad och det uppstår lätt problem. Lusten och längtan efter den andre börjar avta och olikheter blir tydligare och kanske ej enbart charmiga som de kan vara under den passionerade fasen. Relationen övergår till att bli mer ambivalent och är ej lika självgående utan måste utvecklas på ett mer medvetet sätt. Olikheterna kan handla om sakfrågor men även vanor/personliga drag eller preferenser.
Viljorna drar åt olika håll, när den ena har lust kanske den andre ej vill och ungefär där börjar det krävas ett aktivt arbete av paret med sin relation. De behöver skilja ut sig och bli tydliga som individer för att kunna mötas som ett par.
Lindgren (2010) beskriver att i den tredje fasen ”sex i vi-sexualitet” finns fortfarande olikheterna och de är tydliga men klimatet mellan paret har utvecklats och det är ej längre konfliktfyllt att tala om dem, det finns en acceptans och förståelse för att de är olika individer.
Utforskningen av sexualiteten blir till ett ömsesidigt spännande projekt men det kan även innebära besvikelse över något man önskat men ej kommer få. Parterna har hittat sätt att hantera både positiva och negativa sidor av den andre.
Perel (2007) tänker att bristande lust uppstår om paret i sin strävan efter trygghet i relationen blandar samman kärlek med att leva ett för sammanflätat liv. ”För att den pirrande känslan ska finnas kvar i relationen måste det finnas en skillnad mellan parterna, en synaps att passera. Erotiken existerar inte utan den skillnaden” (Perel, 2007 s. 17 ). Perel (2007) menar vidare att om skillnaden ej finns är risken stor att passionen, lusten tar slut och relationen mer börjar kännas som en kompisrelation. Vi bör ej tro att vi vet allt om vår partner när det
handlar om åsikter, tankar och känslor, en viss oförutsägbarhet måste få finnas och tålas. Den sexuella delen av relationen vill ha nyfikenhet på och tid för varandra för att kännas vital och levande. Schnarch (2009) lyfter fram att om paret är känslomässigt sammansmälta, det vill säga de har svårigheter att reglera och uttrycka sina känslor utan reglerar dem beroende av sin partners reaktioner, är risken stor att relationen får problem vilket kan visa sig i bristande lust.
Perel (2007) betonar individens behov av nya upplevelser som lika starkt som behovet av trygghet. Att kunna lita på sin partner, att livet tillsammans är tryggt och till viss del
förutsägbart är viktigt men risken finns att trygghetskänslan får dåliga konsekvenser för den sexuella delen av relationen, sexlivet upplevs tråkigt (Perel, 2007). Många par söker henne för att få hjälp att hitta tillbaka till en erotisk vitalitet, de saknar samhörigheten och lekfullheten
som sexlivet kan ge. Perel (2007) vill inspirera, locka fram en lust hos sina klienter så de gör sitt sexliv barnförbjudet igen och då betonar hon erotikens betydelse och roll för det.
Slutligen påpekar Perel (2007) att det är skillnad på att känna sig älskad och åtrådd men att båda känslorna behöver rymmas inom parrelationen. Den sexuella delen av relationen mår bra av om parterna är lyhörda både mot sig själv och den andres behov, kan skapa något
tillsammans i nuet och få den andre att kännas sig åtrådd.
Tidigare studier och forskning
Henry & Miller (2004) visar i sin forskning att de vanligaste orsakerna till att par grälar handlar om deras olika syn på och hantering av kommunikation, ekonomi, sexuella dilemman, barnuppfostran, hushållsgöromål/arbetsfördelning och makt. Det framkom ingen skillnad mellan könen, längden på äktenskapet eller om det var första eller det andra äktenskapet.
Gottman (2005) har funnit att god problemlösningsförmåga är viktigt men ännu viktigare för tillfredsställelsen i parrelationen är att relationen grundar sig på djup och nära vänskap.
Gottman (2005) menar vidare att vänskapen bör visa sig i vardagen genom hänsyn, förståelse, omtanke och respekt för sin partner. Det har även visat sig betydelsefullt att uttrycka sin kärlek personligt och att vara förtrogen med sin partners drömmar, oro och livsmål. Det som blir avgörande för om en relation upplevs som harmonisk är hur parterna är mot varandra när de ej är i konflikt menar Gottman (2005).
Ett tillfredsställt sexualliv och en kommunikation som fungerar har visat sig ha betydelse för människors välbefinnande i stort och stabiliteten i parrelationen (Yabiku & Gager, 2009). I en studie (Yabiku & Gager, 2009) från USA framkom att om par upplever problem i relationen sjunker intimiteten och den sexuella aktiviteten. Lägre sexuell tillfredsställelse kopplat till hur sexuellt aktiva paret är visade sig vara en bidragande faktor till att sambopar separerar. Ett frekvent sexliv visade sig viktigare för sambopar än gifta par som verkade bekymra sig något mindre om den sexuella aktiviteten sjönk. Yabiku & Gager (2009) drar slutsatsen att det handlar om olika förväntningar på ett aktivt sexliv men också det faktum att de gift sig och en del var föräldrar, innebär att steget till att gå skilda vägar blir större.
Att den sexuella delen av relationen är känslig för inre stress definierat som; konflikter, spänningar mellan paret eller oro för sin partner visar resultatet från en annan amerikansk studie (Bodenmann, Ledermann, Blattner & Gallusso, 2006). I studien framkom att i princip alla av kvinnornas sexuella problem var sammankopplade förstods och förklarades av inre stress som visade sig i form av brist på lust. Männens sexuella problem påverkades också av
inre stress men inte i lika hög grad. Orsaken till männens sexuella problem/symtom inom den sexuella delen av relationen berodde främst hur de mådde psykiskt. Den sexuella delen av relationen påverkas även om någon i paret är deprimerad och enligt Backlund, Nordström &
Bodlund (2005) behandlas 5% av befolkningen med något antidepressivt läkemedel. Hälften av dem drabbas av sexuella biverkningar, främst påverkas lusten men också orgasmförmågan.
Lundblad (2005) har i sin forskning studerat parrelationen ur ett folkhälsoperspektiv.
Resultatet visade att när paren kontaktade Familjerådgivningen skattade de allvarliga relationsproblem, allvarliga psykiatriska symtom samt en låg känsla av sammanhang.
Familjeklimatet var destruktivt och präglades av öppen kritik, kaos och negativ känslomässig påverkan. Paren fick i behandlingen hjälp med att förändra tankar, känslor och beteenden samt förbättra kommunikationen. De samtalade om deras förväntningar på relationen och besvikelser vilket ökade förståelsen för deras samspel och förmåga att hantera problem. Efter avslutad kontakt med Familjerådgivningen skattade både kvinnorna och männen minskade psykiatriska symtom, en ökad kommunikation med varandra med mindre öppen kritik och en ökad känsla av sammanhang. Några kliniska slutsatser Lundblad (2005) drog var att eftersom övervägande delen av paren skattade allvarliga personliga problem kunde ett samarbete med psykiatrisk öppenvård vara värdefullt. En annan av slutsatserna var att hälsan påverkas positivt av goda nära och intima relationer, långvariga problem har en negativ inverkan även på barnen samt familjerådgivning bidrar till att förbättra äktenskapliga relationer (Lundblad, 2005).
Gurman (2008) skriver att en av de mest utvärderade metoderna för parterapi är Emotionellt fokuserad terapi (EFT). Resultaten från studier visar att 70–75% av paren har en varaktig positiv förändring efter 10-12 samtal (Gurman, 2008). Den teoretiska förankringen i EFT är en kombination av humanistisk terapi, systemisk terapi och anknytningsteori. Johnson (2006) uppfattar anknytningsteorin som hjälpsam och relevant för att förstå komplexiteten i den vuxna människans kärleksrelationer. De känslomässiga bandens natur är desamma som banden mellan ett barn och föräldern, men inte villkoren (Johnson, 2008).
Johnson (2006) lyfter fram två viktiga aspekter ur hennes forskning på EFT och den första är att kvaliteten på den terapeutiska alliansen/relationen påverkar resultatet i terapin, det
resultatet skiljer sig i och för sig inte från liknande forskning på psykoterapi i allmänhet, men det verkar som terapeutens funktion och uppgift att hjälpa paret fokusera på anknytningen dem emellan är mycket viktig. Den andra aspekten Johnson (2006) lyfter fram är att EFT i
sina resultat inte har problem med att paren faller tillbaka i gamla mönster, återfaller, vilket indikerar att det finns evidens för att resultaten är stabila även för par med svårare
problematik. EFT har av American Psychological Association blivit uppmärksammad som en parterapi med empiriskt stöd (Johnson, 2008).
EFT:s syfte är att öka medvetenheten om parets samspelsmönster, sina egna och den andres behov, beteende och känslor och skapa/förstärka de trygga känslomässiga banden mellan parterna (Johnson, 2006). De flesta par kan hantera olikheter i sakfrågor men det blir svårt och känslomässigt problematiskt att brottas med känslan av att vara själv i relationen, den andre är ej där. Johnson (2008) har i sin forskning identifierat flera negativa
samspelsmönster och det här är ett av de vanligaste; en i paret vill ha kontakt, prata ut med den andre som drar sig undan, känner sig rädd. Det leder till att den som ville ha kontakt blir ivrigare och kanske påstridig i att vilja prata vilket leder till att den andre tystnar, drar sig undan ännu mer. Ju större tystnaden blir mellan dem desto aggressivare mer driven att få kontakt blir den första partnern och sedan fördjupas det negativa samspelet. Johnsons poäng med att identifiera samspelsmönster är att hjälpa paret se mönstret som en gemensam fiende och inte sin partner.
I sin bok ”Hold me tight” (Johnson, 2008) kommenterar hon uppgiften att i Nordamerika är de vanligaste rapporterade sexuella problemen för kvinnor brist på lust och för männen problem med för tidig utlösning genom att säga att hon inte är förvånad. Hon kopplar det till sina erfarenheter från EFT där paren fastnat i negativa samspelsmönster vilket innebär att de flesta kvinnor säger att de känner sig ensamma i relationen och männen känner sig osäkra, en kombination som skapar problem inom den sexuella delen av relationen. Johnson (2008) anser att för de flesta par som skapat en trygg anknytning i relationen ökar automatiskt tillfredsställelsen i den sexuella delen av relationen. Johnson (2008) menar dock inte att passionen är konstant för par som är tryggt anknutna, den kommer i vågor och påverkas av många olika omständigheter vilket de flesta par tolererar och hanterar. Det som är svårare att stå ut med är känslan av att ej vara åtrådd (Johnson, 2008).
Familjerådgivningens syfte och uppgift
I Socialstyrelsens meddelandeblad april 2008 står att läsa följande om Familjerådgivningen:
enligt 5 kapitlet 3 § 2 stycket SoL är alla kommuner i Sverige skyldiga att erbjuda
familjerådgivning till de som begär det. Det är viktigt att kunna erbjuda hjälp helst i ett tidigt skede till de personer som upplever sig ha relationsproblem.
Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal medverka till att bearbeta konflikter i främst parrelationen. Syftet är att hjälpa dem hantera sina problem, konflikter och kriser så de kan fortsätta leva tillsammans. Är det inte möjligt eller inte parets önskan kan
Familjerådgivningen hjälpa par i en separation, försöka minska negativa konsekvenser för paret och deras eventuella barn. Till Familjerådgivningen kommer gifta par, registrerade partner, sambor men även skilda föräldrar. Familjerådgivning är frivillig och har ingen myndighetsutövning. Sekretessen är absolut och inga journaler får föras (Meddelandeblad, april 2008, Socialstyrelsen).
Teori och metod på Familjerådgivningen
Lundblad (2005) gjorde i samband med sin forskning en kartläggning av vilka metoder som familjerådgivare använder då det inte finns någon specifik metod familjerådgivare i Sverige är ålagda att arbeta med, vare sig med par i allmänhet eller med par som har problem med den sexuella delen av relationen. Lundblad (2005) fann att familjerådgivare baserar sitt arbete på främst fem olika metoder; systemisk teori, kognitiv, psykodynamisk, pedagogisk och
lösningsfokuserad metod. Familjerådgivarna arbetar integrerat med metoderna anpassat efter klienternas behov, men något mer utifrån systemisk teori.
Mot bakgrund av litteraturen, som visat vilken viktig och betydelsefull del den sexuella delen av parrelationen är vore det av intresse att undersöka, och få kunskap om, i vilken
utsträckning den delen berörts i samtalen på Familjerådgivningen. Det skulle även vara värdefullt att få kunskap om klienter ej berört den sexuella delen av relationen i samtalen och vad de i så fall tänker om det, är det något de velat samtala om.
Syfte och frågeställningar
Projektets övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts i samtalen på Familjerådgivningen.
Specifika frågeställningar:
- I vilken utsträckning har klienter samtalat om den sexuella delen av sin relation i samtalen på Familjerådgivningen, och vem tog i så fall initiativet?
-De klienter som ej samtalat om den sexuella delen av relationen men velat det, på vilket sätt ville de samtala om ämnet?
-De klienter som ej samtalat om den sexuella delen av relationen och ej velat det, av vilken anledningen ville de ej det?
-I vilken utsträckning anser Familjerådgivningens klienter att den sexuella delen av deras relation fungerar tillfredställande, är en ”fredad zon”, oberoende av eventuella problem i relationen?
Metod
Projektets metod är en kvantitativ enkätundersökning.
Undersökningsgrupp
Familjerådgivningen har cirka 2000 besök varje år. Som ett representativt urval ansågs 95 svarande vara tillräckligt. Tidigare enkätundersökningar vid Familjerådgivningen har haft en svarsfrekvens på 90%, men på grund av ämnets känsliga karaktär gjordes urvalet utifrån en tänkt svarsfrekvens på 50%. Därför beslutades att tillfråga 190 klienter om deltagande i projektet, vilket motsvarar antalet bokade besök på Familjerådgivningen under en
kalendermånad. Alla klienter med inbokade besök på Familjerådgivningen under februari 2013 tillfrågades om deltagande.
Enkätkonstruktion
Då ingen enkät med syfte att undersöka motsvarande frågeställningar hittades, konstruerades en egen. Enkäten utformades efter projektets frågeställningar och Olsson & Sörensens (2008) förslag på regler och riktlinjer när man konstruerar en egen enkät.
För att besvara den första frågeställningen formulerades två frågor med fasta svarsalternativ.
För att besvara den andra frågeställningen användes en frågeställning med fyra fasta svarsalternativ och möjlighet att lämna en kommentar.
För att besvara den tredje frågeställningen användes en fråga med fem fasta svarsalternativ.
Den fjärde frågeställningen konstruerades som ett påstående och frågan besvarades utifrån en 5-gradig skala; instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte, instämmer inte alls och vet ej. Sist i enkäten fanns möjlighet att lämna kommentarer till frågorna eller om man ville framföra något annat.
De demografiska frågorna som önskades få svar på var klientens kön, ålder och eventuellt föräldraskap till barn under 18 år. Tidigare enkätundersökningar på Familjerådgivningen har
innehållit frågan; hur många samtal har du varit på, den frågan togs med för att dels kunna jämföras med tidigare enkätundersökningar även kunna tolka och förstå om det är någon skillnad om man samtalat om ämnet beroende på hur många samtal man varit på, men även för att möjligheten skulle finnas att vid ett senare tillfälle fördjupa den här undersökningen.
Svarsalternativen när det gäller klientens ålder och ålder på eventuella barn indelades på samma vis som familjerådgivarna redovisar sin statistik på och anledningen till det var att möjligheten skulle finnas att jämföra resultatet med tidigare enkätundersökningar och Familjerådgivningens statistik.
Innan undersökningen genomfördes provades enkäten (se bilaga1) på 10 klienter. Då ingen av dem hade frågor eller synpunkter på frågorna eller utformningen av enkäten omarbetades den ej utan uppfattades som begriplig.
Genomförande
I anslutning till bokat besök gav familjerådgivarna sina inbokade klienter, under den aktuella tidsperioden, muntlig och skriftlig information (bilaga 2) om projektet, samt ställde förfrågan om deltagande i projektet. Klienten hade då möjlighet att ställa frågor och få ytterligare information om projektet. Ifyllandet var helt frivilligt och anonymt. Familjerådgivaren avslutade samtalet och lämnade rummet så klienterna fick vara själva för att fatta beslut om sitt deltagande. Genom att fylla i enkäten gav klienten samtycke till sitt deltagande, möjlighet fanns att avbryta deltagandet om man ändrade sig. Svaren lämnades i ett kuvert i avsedd låda.
Databearbetning
Enkäterna bearbetades först genom att sammanställa frekvens för olika svarsalternativ.
Därefter skapades tabeller och diagram för att illustrera resultatet. För att analysera om det var en signifikant skillnad mellan vem som tagit initiativ till att samtala om den sexuella delen av relationen mellan klienter som var förälder till barn i olika åldrar gjordes parvisa chi-två test.
Det insamlande materialet har bearbetats i Excel och statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa data, det vill säga svaren på den öppna frågan, har analyserats utifrån frågeställningarna och redovisas för att ge en fördjupad beskrivning av desamma.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2006) beskriver i dokumentet Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, fyra etiska huvudkrav, när det gäller individskyddet, för
forskare att ta hänsyn till. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Av de generella etiska krav som ställs på forskningsstudier ansågs att informationskravet tillgodosågs genom den skriftliga och muntliga information som personerna fick före förfrågan. Samtyckeskravet tillgodosågs genom att information gavs om att deltagande var anonymt, helt frivilligt och genom att inte kontrollera huruvida personer hade fyllt i enkäten.
Ur ett samtyckesperspektiv hade det varit bättre att låta personerna skriva under ett
samtyckesformulär som sparats, men det skulle då ha inkräktat på konfidentialiteten. Behovet av konfidentialitet ansågs väga tyngre och tillgodosågs genom att enkäterna lämnades
anonymt. Nyttjandekravet anses tillgodosett genom att sprida projektets resultat till Umeå universitet psykoterapeutprogrammet, Habiliteringens Forskningscentrum Örebro läns landsting och Kommunala Familjerådgivares förening (KFR) .
Den största risken i denna enkätundersökning var att karaktären på frågorna kunde upplevas för känsliga att svara på. Exempelvis kunde frågorna väcka känslor/minnen från nuvarande eller tidigare relationer som ej varit tillfredsställande och där övergrepp, våldtäkt eller annan kränkande behandling kunde ha skett. En annan möjlig risk fanns att tankar på att ej duga skulle kunna infinna sig, om klientens uppfattning av sin kropp och den sexuella delen av relationen, sågs som ett sammanhang där man ska prestera och bli bedömd. Det fanns även en risk att klienten som fyller i enkäten skulle kunna känna sig ifrågasatt på det sättet att de uppfattade att familjerådgivaren ansåg att de borde vilja prata om den sexuella delen av relationen. Om ifyllandet av enkäten eller information om densamma väckte obehag eller frågor/problem i relationen hade klienten möjlighet att kontakta sin familjerådgivare.
Generellt bedömdes risken vara liten, men om det skapade problem fanns beredskap hos familjerådgivarna att samtala med sina klienter om detta.
Möjlig nytta för de klienter som deltog i projektet kunde vara att frågornas karaktär och ämnesområdet öppnade upp för reflektioner om sig själv/partnern. Detta skulle i sin tur kunna generera fler samtal om ämnet hemma eller vid besök på Familjerådgivningen. Samtal som skulle kunna vara till nytta för klienterna, om den sexuella delen av relationen var ett område de hade svårigheter att prata om själva men nu fått lite hjälp på traven med.
Ansökan om etikprövning söktes för projektet men det föll ej inom ramen för lagen om etikprövning (2003:460). Nämnden angav i ett rådgivande yttrande att man inte såg något hinder mot att genomföra projektet.
Resultat
Totalt blev 165 klienter tillfrågade om de ville delta i undersökningen, 165 klienter tog emot enkäten och 123 klienter fyllde i och lämnade in den, bortfallet var 42. Det finns flera tänkbara orsaker till bortfallet men det är svårt att analysera om och i så fall på vilket sätt bortfallet har påverkat resultatet. Tänkbara orsaker till bortfallet: klienter kan ha tagit emot enkäten men ej velat delta, ett okänt antal klienter tog med sig enkäten hem och de kan ha glömt bort enkäten eller ha ändrat sig och ej velat delta i undersökningen.
Tabell 1: Fördelning av kvinnor och män, deras ålder, ålder på deras eventuella barn samt antal samtal de varit på.
Klienter Antal n=123 %
Kön
Kvinna 65 53
Man 58 47
Ålder
18-29 år 16 13
30-39 år 44 35
40-49 år 50 41
50-59 år 13 11
Förälder till barn under 18 år
0-6 år 64 49
7-11 år 32 24
12-18 år 35 27
Antal samtal
1 31 25
2-4 40 33
5-8 27 22
9 eller fler 25 20
Som framgår av tabell 1 var könsfördelningen jämn, de flesta klienter var mellan 30-49 år och 49% var föräldrar till barn under 6 år. Antal samtal de gått på är jämnt fördelade men några fler klienter har varit på 2 – 4 samtal.
Figur 1. Fördelning i procent av de som samtalat eller ej med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen, (n=122).
Figur 1 visar att 67% vid något, vid flera eller vid alla besök samtalat om den sexuella delen av relationen och en av klienterna lämnade den här kommentaren: ”Jag tror att det är ett jätteviktigt ämne, som alla funderar mycket över, men som ingen eller få, känner sig bekväma att prata om. Väv in det, från start, som en naturlig del… är det ”Familjerådgivning” så är det”!
En annan kommentar: ”att vi pratade om sexlivet var för att säga att vi ej har problem där”!
Trettiotre procent har inte vid något besök samtalat om ämnet och 1% svarar vet ej på frågan.
Följande citat fångar flera dimensioner: ”Vi har fått några frågor, men mest som att ”checka av” den delen av relationen, att vi har sex. Inga frågor om vi längtar efter något annat eller om det är problem. Detta trots att en delorsak att vi går hit är sexuell otrohet. Men kanske är det en riktig bedömning? Att det inte är så viktigt. Men det är svårt att ta upp om inte
familjerådgivaren gör det. Hen sätter liksom ribban för samtalet. Vad som är ”normalt” att prata om här”
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Ja, vid något besök Ja, vid flera besök Ja, vid alla besök Nej, inte vid något
besök Vet ej
Figur 2. Fördelning i procent av vem som tog initiativ att samtala om den sexuella delen av relationen, (n=76).
Figur 2 visar att 46% svarade att familjerådgivaren var den som tog initiativet och den här kommentaren lämnade en klient: ”Vi pratade mycket lite om den sexuella relationen.
Rådgivaren frågade bara om det funkade bra med sex, och vi sa att det gjorde det”.
Tjugotvå procent svarade att de gjorde det och 17% att deras partner var den som tagit initiativet att samtala om den sexuella delen av relationen: ”min partner tog upp frågan men hade den inte berörts så är det bra om familjerådgivaren gör det för det är en central och viktig ”funktion” i förhållandet som måste fungera och inte bara den sexuella akten utan även intimiteten mellan varandra”.
Femton procent minns ej vem som tog initiativet att samtala om ämnet. En klient lämnade den här kommentaren: ”vi har mer pratat om närhet i relationen inte direkt om sex”.
Det visade sig vara en skillnad i vem som tagit initiativ att samtala om den sexuella delen av relationen, familjerådgivaren eller klienten, i den grupp som ej hade barn under 18år.
Resultatet visade att klienter tog initiativet (10) jämfört med familjerådgivare (3).
Resultatet visade det omvända i gruppen som var föräldrar till barn 7-18år, där tog familjerådgivaren initiativet (15) än klienten (3) att samtala om ämnet.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Familjerådgivaren Jag Min partner Minns ej vem
Klienter som velat samtala med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen Trettiotre procent (40 klienter) svarade att de ej vid något besök samtalat med
familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen, se figur 1. Av de 40 svarade 7 att de skulle velat att de gjort det. Två ville att familjerådgivaren skulle ha ställt frågor om ämnet till personen: ”prata rent professionellt om hur viktigt det faktiskt är”.
En hade velat att familjerådgivaren skulle berättat om sina professionella erfarenheter av vanliga problem/konflikter par kan få i den sexuella delen av relationen: ”diskussion hur man kan komma vidare om det låser sig”.
En ville att familjerådgivaren skulle ha ställt frågor samt hade velat fylla i ett formulär där frågorna handlade om ämnet och sedan skulle de samtalat utifrån svaren. En klient skrev så här: ”en viktig del att inte glömma att ta upp men samtidigt krävs förstås lyhördhet för behov”. En vet ej på vilket sätt de skulle pratat med familjerådgivaren om ämnet.
Klienter som ej velat samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen
Resultatet visade att 8 klienter av de 40 som ej samtalat med familjerådgivaren om ämnet, ej heller hade velat det och anledningen var att de inte hade något behov att prata med
familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen. En klient lämnade den här kommentaren: ”om jag tog upp det som problem – hade det varit OK att fråga om det”.
Två klienter svarade att de samtalar med sin partner om ämnet och därför ej velat samtala med familjerådgivaren. Fyra av de 40 klienterna svarade att anledning till att de ej velat samtala med familjerådgivaren om det ämnet var både att de ej har behov av det samt att de samtalar med varandra om den sexuella delen av relationen.
Sjutton av de 40 klienter som ej samtalat med familjerådgivaren om ämnet svarar att de ej vet om de velat det.
Figur 3. Fördelning i procent på svaren om den sexuella delen av relationen är en ”fredad”
zon, (n=121).
Figur 3 visar att 34% instämmer helt eller delvis i att den sexuella delen av relationen är en
”fredad zon” och fungerar tillfredsställande oberoende eventuella problem i relationen, följande citat lämnade en klient: ”Länge leve sex”!
En klient lämnade denna kommentar: ”på fråga 8 vill jag svara både ”delvis” och ”inte alls”
vissa problem kan påverka jättemycket men andra inte alls, trots att de är påfrestande för relationen i övrigt”.
Tjugosju procent instämmer inte i påståendet. En klient beskriver sin erfarenhet så här; ”sex kan vara det som fungerar som enar även om annat inte fungerar men sannolikt inte i längden i alla fall inte för mig”
Trettiofyra procent av klienterna instämmer inte alls och 4% vet ej. En klient lämnade den här kommentaren: ”den sexuella relationen återspeglas i stor el. till fullo av relationen i övrigt. Älskar man någon måste det även stämma överens med känslor i det sexuella biten!!?
(på gränsen till förlegad tanke)”
Könsfördelningen var överlag jämn men fler kvinnor (22) än män (12) svarar att de instämmer delvis i påståendet.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls Vet ej
Diskussion
Projektets övergripande syfte var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts i samtalen på Familjerådgivningen. Totalt blev 165 klienter tillfrågade om de ville delta i undersökningen, 165 klienter tog emot enkäten och 123 klienter fyllde i och lämnade in den, bortfallet var 42. Alla frågeställningarna har blivit besvarade. Nedan följer en diskussion om projektets resultat i förhållande till frågeställningar, teorier, forskning och egna reflektioner därefter en metoddiskussion, egna reflektioner och slutsatser och till sist förslag på fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Den första frågeställningen handlade om klienterna i samtalen samtalat eller ej med
familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen och vem som tog initiativet att samtala om ämnet.
Sextiosju procent av klienterna hade samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen och det kan tyda på att det fanns ett behov av att samtala med familjerådgivaren om det området även om många troligen upplevde det som en känslig, privat angelägenhet att ta upp. Flera författare skriver om de mänskliga grundläggande behoven av trygghet/närhet – autonomi/självständighet och menar att det är en utmaning för parrelationens utveckling att förhålla sig till och balansera de behoven samt att den sexuella delen av relationen påverkas av detta. Perel (2007) betonar att individens behov av nya upplevelser är lika starkt som behovet av trygghet samt att bristande lust kan höra ihop med att relationen känns för trygg och förutsägbar. Det finns för lite eller ingen skillnad mellan individerna i paret att vara nyfikna på och intresserade av att upptäcka. Ett tillfredsställt sexualliv och en kommunikation som fungerar har betydelse för människors välbefinnande (Yabiku & Gager, 2009).
Resultatet visade en skillnad i vem som tagit initiativ att samtala om den sexuella delen av relationen, familjerådgivaren (3) eller klienten (10), i gruppen som ej hade barn under 18år.
Det omvända visade sig i gruppen klienter som var förälder till barn 7-18år, där tog familjerådgivaren oftare initiativ att samtala om ämnet. Det är lite svårt att förstå den här skillnaden men den är värd att lyftas upp.
Vi vet ej anledningen till att klienterna i undersökningen tog initiativet att samtala med familjerådgivaren om ämnet men slutsatser från Henry & Millers studie (2004) lyfter fram den sexuella delen av relationen som ett av de vanligaste problemområdena för par.
Bodenmann et al,. (2006) har i sina studier funnit att den sexuella delen av relationen är
känslig för stress och spänningar inom parrelationen. Yabiku & Gager (2009) fann att för par med problem och svårigheter i relationen sjönk intimiteten, de sexuella aktiviteterna och den sexuella tillfredsställelsen. Mot bakgrund av dessa studier och tidigare resonemang om de mänskliga behoven av trygghet/närhet – autonomi/självständighet är det inte förvånande att 67% av klienterna berörde ämnet i samtalen med familjerådgivaren även om det nog för de flesta är en privat angelägenhet.
Den andra frågeställningen handlade om klienter som ej samtalat om ämnet men ville gjort det, resultatet visar att så var det för 7 klienter.
Vi vet ej varför familjerådgivaren ej tog initiativ att samtala med dem och det kan ha många tänkbara orsaker såsom; familjerådgivaren uppfattade/ gjorde en bedömning att det ej var aktuellt, familjerådgivaren var ouppmärksam på att fråga om klientens behov eller
familjerådgivaren kände sig av någon anledning osäker och lyfte aldrig frågan. Om familjerådgivaren kände sig osäker kan det handla om densamma men också att
familjerådgivaren uppfattade en stämning mellan paret som så pass spänd, konfliktfylld att det skulle bli en påfrestning för paret om familjerådgivaren lyfte frågan. Ur klientens perspektiv kan tänkbara orsaker handla om relationen till familjerådgivaren, relationen till sin partner, egna erfarenheter som innebär en svårighet att tala om ämnet på ett någorlunda bekvämt sätt eller att andra områden prioriterades. De här 7 klienterna svarade att de velat att
familjerådgivaren ställt frågor till dem samt berättat om sina professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få i den sexuella delen av relationen som de sedan skulle fortsatt samtala kring.
Med den tredje frågeställningen ville vi få svar på av vilken anledning klienter ej velat samtala om den sexuella delen av relationen och vad de i så fall tänker om det. Resultatet visade att 33% (40 klienter) ej samtalat om ämnet och 31 av de 40 klienterna ville ej gjort det heller. Anledningen var en blandning av att de ej hade behov att prata om ämnet med
familjerådgivaren eller att de samtalar med sin partner om ämnet. Att ej ha behov att prata om ämnet kan innebära att den sexuella tillfredsställelsen är god, de är medvetna om sina
samspelsmönster och kan uttrycka egna behov så det känslomässiga bandet dem emellan är starkt, tryggt anknutna till varandra vilket Johnson (2006) menar är optimala förutsättningar för en välfungerande parrelation. Johnson (2006) ansåg vidare att för de flesta par som skapat en trygg anknytning i relationen ökar automatiskt tillfredsställelsen i den sexuella delen av relationen.
Sjutton av de 40 klienter som ej samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen vet ej om de velat det. Den sexuella delen av relationen upplevs med stor sannolikhet av de flesta som ett privat/intimt område som man ej pratar om med vem som helst även om de tagit steget att gå till Familjerådgivningen. Att de här klienterna ej vet om de velat samtala med familjerådgivaren skulle även kunna handla om både positiva och negativa erfarenheter av att samtala om ämnet med sin partner men också med någon professionell. Att de ej vet om de vill samtala om ämnet kan även handla om tidigare erfarenheter av till
exempel övergrepp, våldtäkt vilket bidrar till att man ej vill riskera väcka svåra minnen till liv. En annan aspekt är att den sexuella delen av relationen är tillfredsställd och därför vet klienterna ej om de skulle vilja samtala med familjerådgivaren om ämnet.
Fjärde frågeställningen var formulerad som ett påstående, fungerar den sexuella delen av relationen tillfredsställande även om de har problem i relationen. Enligt FHI var endast 20%
av de som olyckliga i sin relation nöjda med sitt sexualliv.
Trettiofyra procent av klienterna i undersökningen instämde helt eller delvis i detta påstående, vilket är lite förvånande men positivt för klienterna. Yabiku & Gager (2009) fann i sin studie att om par har problem i relationen då sjunker intimiteten och sexuella aktiviteter, par som vänder sig till Familjerådgivningen har någon form av problem i sin relation, men i den här undersökningen visade resultatet att en tredje del tycker den sexuella delen av relationen fungerar tillfredsställande oberoende eventuella problem i relationen.
Det är möjligt att dessa klienter är i den första fasen av sexualitetens utvecklingsresa (Lundberg och Löfgren-Mårtenson, 2010) de är förälskade och sexualiteten är passionerad.
Broberg et al,. (2006) pekar på tendensen att i början av en relation idealisera varandra och på så sätt ej lägga märke till negativa egenskaper hos den andre det är en annan aspekt värd att lyfta fram. Det skulle även kunna vara klienter som lyckats bevara passionen för den andre och som gör det Perel (2007) menar är viktigt för paret och deras sexuella relation, de skapar nya möten med sin partner då båda känner sig åtrådda och de har gjort sexlivet barnförbjudet igen.
Flest klienter instämmer inte (27%) eller inte alls (34%) i påståendet. Johnson (2008) lyfter fram anknytningsteorin som en hjälp att förstå vuxna kärleksrelationer och framför allt i detta sammanhang negativa samspelsmönster i parrelationen. Johnson (2008) menar att om par fastnat i negativa samspelsmönster innebär det för de flesta kvinnor att de känner sig
ensamma och männen osäkra i relationen och det skapar problem även i den sexuella delen av relationen. Vi vet ej något om längden på klienternas relation, men mot bakgrund av den
tidigare beskrivna utvecklingen av parets sexuella del är det möjligt att övervägande delen av klienterna är i den fas där lusten börjar avta och olikheterna blir tydligare och därför
instämmer de inte i påståendet.
Metoddiskussion
Det som främst behöver diskuteras är enkäten och dess reliabilitet. Den konstruerades för att svara på projektets syfte och frågeställningar och har av naturliga skäl endast ej använts tidigare. Det är möjligt att en kvalitativ metod gett liknande resultat, men syftet med att använda en enkät var att försöka få svar från många klienter. Enkätens validitet det vill säga förmågan att mäta det som ska mätas, anses tillräckligt god. Enkätens innehållsvaliditet kunde varit större, men när enkäten konstruerades vägdes antal frågor mot omfattningen på projektet och fick begränsas.
Egna reflektioner och slutsatser
Arbetet med det här projektet har varit intressant, lärorikt och inspirerat mig att fördjupa mig i pars problem inom den sexuella delen av relationen. Först reflekterar jag kring några områden som litteraturen lyfter fram som teoretiska förklaringar och som ger mig en förståelse för områdets komplexa karaktär. Sedan delar jag med mig av några slutsatser som kan vara av intresse för andra familjerådgivare men kanske också för psykoterapeuter.
Resultatet skulle kunna tolkas som att det finns ett behov att prata om den sexuella delen av relationen. En tredjedel svarade i och för sig att den sexuella delen av relationen fungerade tillfredsställande, vilket var lite överraskande, men de skulle ändå kunna ha behov att samtala om ämnet. Å andra sidan hade två tredjedelar av klienterna i undersökningen samtalat med familjerådgivaren om ämnet och många av dem tog initiativet till det. Inom den sexuella delen av relationen utspelas många konflikter som i en del fall handlar om sakfrågor men också om processer och tidigare erfarenheter paret ej i så hög grad är medvetna om. Det finns många viktiga områden som litteraturen pekat på som ger förklaringar till och förståelse för detta.
Först tänker jag på det Scnarch (2009) och Perel (2007) för fram, människans existentiella behov av närhet och autonomi som hon behöver reflektera över först själv och sedan i relation till sin partner. Båda behöver ge upp en viss autonomi för känslan av samhörighet
(Wennerberg (2010). Detta tycker jag avspeglar sig i många samtal på Familjerådgivningen
om/när man når fram till att prata om processen mellan paret, istället för sakfrågan. En rätt vanlig fråga till klienter i det sammanhanget är: vad tror ni det handlar om egentligen, vad går ni igång på hos den andre som får igång dej?
Det andra området är egentligen två och handlar om den enskilda individens förmåga att mentalisera samt reglera/uttrycka sina känslor och behov vilket flera författare ser som en grund för en fungerande relation och viktig för dess utveckling. Om någon i paret eller båda har problem att sätta sig in i hur den andre känner/tänker och uppfattar situationer är risken stor att konflikter uppstår och trappas upp. Om de är känslomässigt sammanblandade, det vill säga någon i paret har svårigheter att reglera och uttrycka sina känslor utan reglerar dem beroende på partnerns reaktioner, är risken också stor att paret får problem med den sexuella delen av relationen.
Det tredje området handlar om den sexuella delens känslighet för inre stress definierat som;
konflikter, spänningar mellan paret eller oro för sin partner vilket Bodenmann et al,. (2006) kom fram till i sin studie. Kvinnorna var känsligare för inre stress vilket visade sig i form av brist på lust. Detta är väl i och för i sig inte ett område paret är omedvetna om att de blir påverkade av, men det kan vara värt att prata om och ibland kanske hjälpa paret att omformulera en konflikt till att det hela kanske handlar om oro för den andre, men tar sitt uttryck i en konflikt.
Till sist, Perel (2007) betonar, att individens behov av nya upplevelser är lika starkt som behovet av trygghet och om den sexuella delen av relationen präglas för mycket av
förutsägbarhet, är risken stor att passionen och lusten tynar bort. Den delen vill ha intresse, nyfikenhet och tid för varandra för att pirret ska finnas kvar. I det här sammanhanget vill jag lyfta fram Johnsons (2008) tillsynes motsatta ståndpunkt, tillfredsställelsen i den sexuella delen av relationen kommer automatiskt för de par som är tryggt anknutna.
En slutsats av undersökningen är att familjerådgivaren på ett respektfullt sätt väver in frågor om den sexuella delen av relationen i början av kontakten för att sätta ribban för vad man kan samtala om då eller senare, det är dock viktigt att vara uppmärksam på hur man uttrycker sig så klienterna ej känner att de borde vilja prata om ämnet. En självklarhet som ändå är värd att nämna.
En annan slutsats är att familjerådgivare om de inte redan gör det, i större utsträckning delar med sig mer av sina kunskaper, professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få inom området till de klienter som önskar och fördjupar samtalet om den sexuella delen av relationen med de som uttrycker behov av det.
Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att fördjupa det här projektet då det finns material att arbeta vidare med. Andra områden som skulle vara av intresse att undersöka är: i vilken utsträckning söker klienter hjälp på Familjerådgivningen för problem med den sexuella delen av relationen?
Vilka sexuella problem? Motsvarade i så fall behandlingen deras förväntningar och förhoppningar – blev de hjälpta/nöjda?
Ett annat område är: familjerådgivarnas erfarenhet och uppfattning om på vilket sätt de arbetar med den sexuella delen av klienternas relation. Deras tankar och funderingar på vad de tycker fungerar, ej fungerar så bra och om de skulle behöva fördjupa sina kunskaper inom området.
En lite orealistisk men teoretisk intressant idé vore att göra en jämförande studie på klienter som vill ha hjälp med den sexuella delen av sin relation, undersökningsgruppen delas i tre där en grupp får traditionell familjerådgivning, en grupp får behandling av familjerådgivare som har vidareutbildning i EFT och en tredje grupp får behandling av familjerådgivare som arbetar inspirerade av Esther Perels och hennes teorier och metoder. Mätinstrumentet skulle vara detsamma och visar resultatet någon skillnad för klienterna?
Tack
Ett stort tack till alla klienter som bidrog till att göra projektet möjligt genom att de tog sig tid att fundera och fylla i enkäten. Ett stort och varmt tack till min handledare, Marie Holmefur, som på ett personligt och inspirerande sätt guidat mig genom de olika delarna i projektet.
Tack till mina arbetskamrater som hjälpt till praktiskt genom att informera och fråga sina klienter om deras deltagande i enkätundersökningen men också för visat intresse och
engagemang. Till sist ett stort tack till forskningsrådet på Habiliteringens forsknings centrum, Örebro läns landsting som beviljade min ansökan om projektbidrag.
Referenser
Backlund, S., Nordström, J., & Bodlund, O. ”Sexuella problem är vanliga vid antidepressiv behandling”. Läkartidningen, nr 9 2005, s. 650-653.
Bodenmann, G., Ledermann, T., Blattner, D., & Galluzzo, C. ”Associations Among Everday Stress, Critical Life Events, and Sexual Problems”. The Journal of Nervous and Mental Disease, Volume 194, Number 7, July 2006, p 494-501.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falköping: Natur och Kultur.
Gottman, J. (2005). 7 gyllene regler för en lycklig kärleksrelation. (P Rundgren, övers.) Smedjebacken: Natur och Kultur.
Gurman, S. (2008). Clinical Handbook of Couple Therapy. United States of America: The GuilfordPress.
Henry, G., & Miller, B. ”Marital Problems Occuring in Midlife: Implications for Couples Therapist”.
The American Journal of Family Therapy, 32:405-417, 2004.
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, S. & Whiffen, V. E. (2006). ATTACHMENT PROCESSES in Couple and Family Therapy.
United States of America: THE GUILFORD PRESS.
Johnson, S. (2008). Hold me tight. Great Britain: Piatkus.
Lundblad, A-M. (2005). Kärlek och hälsa – parbehandling i ett folkhälsoperspektiv. Göteborg:
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Lundberg, P-O. & Löfgren-Mårtenson, L. (2010). Sexologi. Kina: Liber.
Olsson, H & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Slovenien: Liber.
Perel, E. (2007). Vill ha dig – att hålla lusten levande i långa relationer. (J Nilsson övers) Finland:
Natur och Kultur.
Statens Folkhälsoinstitut (FHI). (2012).”sex, hälsa och välbefinnande” R 2012:01. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se. Publicerad: 2013-05-15; 14:30.
Socialstyrelsen. (2008). Meddelandeblad – om den kommunala familjerådgivningens organisation, sekretess, vittnesplikt m.m. http://www.socialstyrelsen.se. Publicerad: 2013-05-14; 15:30.
Schnarch, D. (2009). INTIMACY & DESIRE – AWAKEN THE PASSION IN YOUR RELATIONSHIP. United States of America: BEAUFORT BOOKS.
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Finland: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2006). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se Publicerad: 2012-12-13
Wrangsjö, B. (2004). Leva tillsammans. Falkenberg: Natur & Kultur.
Yabiku, Scott T. & Gager, Constance T. ”Sexual Frequency and the Stability of Marital and Cohabiting Unions” . Journal of Marriage and Family 71 (November 2009): 983-1000.
Bilagor
Bilaga 1: Enkät
Bilaga 2: Informationsblad
Bilaga 1
Pratas det om sex på Familjerådgivningen?
Enkätundersökning våren 2013
Var vänlig kryssa för det alternativ som du tycker stämmer bäst. Beroende på dina svar finns det följdfrågor, men det står i formuläret hur du ska gå vidare och till vilken fråga.
1. Jag som fyller i enkäten är
Kvinna
Man
2. Hur gammal är du?
18-‐29 år
30-‐39 år
40-‐49 år
50-‐59 år
60-‐69 år
70 år eller mer
3. Om du är du förälder till barn under 18 år, hur gamla är dom?
0-‐6 år
7-‐11 år
12-‐18år
4. Hur många samtal har du varit på hittills?
1 samtal
2-‐4 samtal 5-‐8 samtal
9 eller fler samtal
5. Har du i samtalen på Familjerådgivningen samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av er relation?
Ja, vid något besök
Ja, vid flera besök Ja, vid alla besök
Nej, inte vid något besök
Vet ej
Om du svarade JA kommer en följdfråga, 5a. Sedan kan du gå vidare till fråga 8.
Om du svarade NEJ, var vänlig svara på fråga 6 och följ vidare instruktioner.
5a. Vem tog initiativ till att samtala om den sexuella delen av relationen?
Familjerådgivaren tog initiativ till det
Jag tog initiativet till det
Min partner tog initiativet till det Jag minns ej vem som tog initiativet
6. Om du ej samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen, hade du velat göra det?
Ja Nej
Vet ej
Om du svarade JA kommer en följdfrågor, fråga 6a.
Svarade du NEJ var vänlig gå vidare till fråga 7.
6a. Om du hade velat prata med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen, på vilket sätt hade du velat prata?
Familjerådgivaren skulle ha ställt frågor om ämnet till mig
Jag hade velat ha fyllt i ett formulär där frågorna handlade om ämnet och sedan
samtalat utifrån svaren
Jag hade ha velat att familjerådgivaren berättat om sina professionella erfarenheter
av vanliga problem/konflikter par kan få i den sexuella delen av relationen
Vet ej
Inget av ovanstående, ungefär så här hade jag velat prata:
...
...
...
...
7. Om du ej velat prata med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen, är det för att:
( här kan du kryssa för fler alternativ )
Jag har inget behov att prata med familjerådgivaren om ämnet
Jag och min partner pratar med varandra om ämnet
Ämnet är för privat för att prata om
Jag är osäker på hur det skulle bli för min partner att prata om ämnet
Vet ej
8. Den sexuella delen av relationen är en "fredad zon" och fungerar tillfredsställande oberoende av eventuella problem i relationen.
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Instämmer inte alls
Vet ej
9. Till sist, har du någon kommentar till frågorna eller har du något annat du vill framföra? Vi tar tacksamt emot dina kommentarer.
...
...
...
...
...
TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT FYLLA I ENKÄTEN!
