En annorlunda salongsbildning: Den borgerliga kvinnans bildning utifrån Magasin för konst, nyheter och moder (1818-1844).

Den borgerliga kvinnans bildning utifrån Magasin för konst, nyheter och moder (1818-1844).

Emma Forsberg

C-uppsats vårtermin 2018

Institutionen för idé- och lärdomshistoria Uppsala Universitet

Handledare: Benjamin Martin 


Magasin för konst nyheter och moder (1818-1844). Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C- uppsats, vårtermin, 2018.

The history of women’s education has been structured by two powerful theories. The first of these is the theory of separate spheres, and the second is the application of the cult of true womanhood to understand the place of woman in the early 19th century. The purpose of this thesis is to examine and analyse the educational ideal for upperclass women in Sweden during the early 1800s. By applying an unconventional source material, namely the Swedish lifestyle magazine Magasin för konst, nyheter och moder, a new narrative emerge. The previous research into the topic has mainly used the concepts of the separate spheres and the cult of true womanhood to explain the cultural paradigm that occurred to the hierarchy of genders during the early 19th century. This thesis aims to test if these concepts can be applied on the previously mentioned source material, and still be viable. The purpose of this thesis is to showcase that the previously named historical theories can not be applied as strictly as it was previously believed. By critically reviewing the the level of education that Magasin för konst, nyheter och moder expected from its female readers a further understanding of the educational ideal of women during the early 19th century.

Texten avslutas med ett antal Keywords: Separate Spheres, Womens studies, education, 19th century, The cult of true womanhood. Gender.

Innehåll

Inledning

Syfte och frågeställning………3

Forskningsläge och historisk kontext….………..4

Boijes magasin - En diskussion…….….……….12

Metod………..….…15

Analys

Rousseau, Hedvig Charlotta Nordenflycht och det kvinnliga bildningsidealet..……….16

Den poetiska prosan och de litterära eskapaderna hos Boijes läsarinnor………21

Den äktenskapliga och husliga idyllen………..…..……….….….….…24

Läsarinnan och de vetenskapliga artiklarna……….27

Sammanfattning och diskussion

Det kvinnliga bildningsidealet och Boijes magasin.….…….…..…..….………30

Den privata och publika sfärens nyansering………31

Källor och Litteraturförteckning

Bilagor

Inledning

Men and women must be educated, in a great degree, by the opinions and manners of the society they live in. ¹

Detta citat av Mary Wollstonecraft från hennes essä Till försvar för kvinnans rättigheter visar på hennes ståndpunkt i den bildningsdebatt som fördes intensivt, både i Europa och Amerika, under slutet av 1700-talet och början på 1800-talet. Mary Wollstonecraft var en av

opinionsbildarna under det sena 1700-talet och utmärkte sig genom sitt försvar för kvinnors rätt till utbildning. Den borgerliga kvinnans bildning hade en direkt koppling till hennes roll i samhället och dess huvudsakliga syfte var att göra henne till en god mor, maka och syster enligt den gängse accepterade akademiska forskningen som förts fram tills idag.

Bildningsdebatten hade sin utgångspunkt i upplysningstiden. Ett stort antal filosofiska verk skrivna av till exempel Condorcet, Rousseau och Kant behandlade bildning. Dessa producerades under slutet av 1700-talet och bidrog till den utbredda debatten kring den kvinnliga bildningen. Det var utifrån denna debatt och dessa källmaterial som den gängse accepterade akademiska synen på det borgerliga kvinnliga bildningsidealet skapades.

En kvinnas bildning var, enligt den tidigare forskningen, begränsad till kunskap som var främjande för maken och hemmet. Enligt Berit Larsson var detta kvinnans naturliga plats, både i folklig tradition och i kyrkans föreställningar. Genom att undersöka ett nytt material, ² livsstilsmagasinet Konst och nyhetsmagasin: för medborgare af alla klasser som 1823 ändrade namn till Magasin för konst, nyheter och moder: tidningsskrift, uppstår ett nytt perspektiv av det borgerliga bildningsidealet i Sverige. Magasinet som publicerades av Fredrik Boije af Gennäs mellan 1818-1844 var det första av sitt slag i Sverige.

Den akademiska forskningen har även i huvudsak lutat sig mot Rousseaus opinionsbildning, vilken ansåg att kvinnan inte hade någon nytta av bildning som inte gynnade hemmet. Kvinnan, enligt Rousseau, skulle bildas men enbart i sådant som skulle främja hennes make. I Sverige har akademin i sina studier om det borgerliga kvinnliga ³ bildningsidealet på 1800-talet huvudsakligen utgått från de bildningsböcker som både

Mary Wollstonecraft, A Vindication of the rights of woman, (Penguin Books: London, 2004), s.12.

1

Berit Larsson, Ljus Och Upplysning Äfven För Qvinnan, (Göteborg, 1997), s.34.

2

Jean-Jacques Rousseau, Émile Eller Om Uppfostran: D. 2, (Göteborg, 1978), ss.157-158.

3

producerades i Europa samt i de svenska tryckerierna. Detta skiljer sig från de amerikanska och europeiska forskarna, som utöver bildningsböckerna även utgått från kvinnliga mode- och livsstilsmagasin som publicerades under perioden. Därmed blir det intressant att utifrån den svenska motsvarigheten till dessa amerikanska, brittiska, samt kontinentala livsstilsmagasin försöka utröna om det bildningsideal som existerade i bildningsböckerna också existerade utanför dessa även i Sverige.

Genom att analysera ett nytt material som är relativt outforskat kan nya perspektiv tillföras den rådande akademiska diskursen och ifrågasätta den accepterade synen som har bitit sig fast i den akademiska dialogen. Detta blir relevant genom att på ett microhistoriskt plan nyansera kvinnans bildningsideal i Sverige under 1800-talet. Den kvinnliga bildningens utveckling har ofta placerats in i den överliggande kvinnliga emancipationshistorien, men genom att skilja bildningsidealet från emancipationshistorien skapas en ny inblick i de hierarkiska domesticerade strukturerna.

Boijes läsarinnors bildning har en direkt koppling till det allmänna kvinnliga idealet som existerade under 1800-talet och blir därmed en representation av hur den borgerliga idévärlden ville presentera sig själva. Bildningen var tänkt att forma kvinnan. Därmed blir det intressant att undersöka vad som intresserade henne och hur hennes idévärld uppstod och förekom.

Syfte samt frågeställning

Genom att applicera en kvalitativ innehållsanalys skall aspirationen i den här

uppsatsen vara att försöka utröna vilken bildningsnivå läsarinnan innehade samt hur hennes roll inom den borgerliga idévärlden representerades av det empiriska materialet som framöver kommer att kallas Boijes Magasin. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om det kvinnliga idealet utifrån förändringen av den kvinnliga bildningen i den svenska borgarklassen under perioden 1818 till 1844.

Den internationella forskningen som har först fram tills idag har tydligt använt sig av två gängse accepterad begrepp, Separate Spheres och The cult of True Womanhood, vilka skall diskuteras senare i den här uppsatsen. Den här uppsatsen skall undersöka om dessa begrepp även stämmer överens med den borgerliga idévärlden utifrån det tidigare nämnda källmaterialet. I den här uppsatsen är det huvudsakligen det kvinnliga bildningsidealet som

skall undersökas. Denna typ av utbildning skulle även kunna kallas den domesticerade bildningen, vilken innebar att kvinnan införskaffade sig nödvändiga egenskaper för hennes roll i hemmet. Därmed bli frågan: Skiljer sig det bildningsideal som presenteras i Boijes magasin från det gängse accepterade idealet som presenterats i forskningen fram till idag?

Forskningsläge och historisk kontext

För att kunna utföra den här studien måste vi etablera vad som menas med bildningsideal och hur detta påverkade Boijes magasin. Enligt Nationalencyklopedins ordbok användes vår moderna förståelse av ordet bildning för första gången 1796. Innebörden som då etablerades var att man innehade goda allmänna kunskaper på många områden, speciellt de humanistiska, samt goda språkkunskaper. Den ökade bildningen var en direkt reaktion på upplysningens ⁴ uppfostringsdebatt som fördes under hela 1700-talet. ⁵

Bildningens moderna historia kan ses ha sitt ursprung från två håll. Dels påbörjades en ny era i 1700-talets England och Skottland där nya publika sammanhang växte fram. I Sverige påverkades vi bland annat av John Lockes Tankar om uppfostran, där han förespråkar tre uppfostringsområden; fysisk fostran, moralisk-etisk fostran samt teoretisk uppfostran. Det ⁶ Locke ville uppnå med sin fostran, enligt doktor Carl Ivar Sandström, var en så kallad

”breeding” vilket kan översättas till levnadsvett och en allmänt god uppfostran. Utvecklingen av bildningen kallades även ”framväxten av det civila samhället” där tillgången till ett rikt nätverk av klubbar, salonger och tidskrifter var essentiellt för att etablera sin status som gentleman. Doktor Ingela Schånberg pekar på detta i sin bok, De bubbla budskapen - ⁷ kvinnors bildning och utbildning i Sverige under 1800- och 1900-talen: ”Bildning var ett honnörsord, det var positivt värdeladdat och förknippat med förfining, boklärdom, vishet, klokhet och andlighet.” Den nya kulturen innebar att borgarklassen såg upp till aristokratins ⁸ utbildning och krävde densamma. Bildningsidealet blev därmed bland män att vara en

Sven-Erik Liedman, Nationalencyklopedin, bildning. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/

4

encyklopedi/lång/bildning, (hämtad 2018-05-28).

Carl Ivar Sandström, Utbildningens Idéhistoria, (Stockholm, 1989), s.98.

5

Sandström, Utbildningens Idéhistoria, s.100.

6

Nationalencyklopedin, bildning.

7

Ingela Schånberg, De bubbla budskapen (Lund, 2007), s.5.

8

fullständig gentleman, där en bred bildning var grunden. Enligt Schånberg hade även ⁹

bildningen en social sida vilken visade personens klasstillhörighet och dess status i samhället.

Schånberg skriver ”bildning var ett socialt och kulturellt kapital.” Det var därmed ¹⁰ bildningen som etablerade vilken roll en person spelade i samhället.

Den andra inriktningen utvecklades i 1700-talets Tyskland där en striktare humanistisk inriktning grep tag i ordet och dominerade både den tyska och svenska bildningstraditionen. ¹¹ Det var de tyska småfurstarna och deras intresse samt initiativtagande inom reformer och nya skolor som utvecklade det tyska utbildningsidealet. Tysklands inspiration fanns dock både i ¹² England och Frankrikes salongsliv, men huvudsakligen såg de tyska filosoferna till Antikens Grekland och deras bildningstradition. Det var tyska filosofer och författare - såsom ¹³ Immanuel Kant, Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich Schiller - som gav uttrycket bildning den innebörd som vi ännu känner igen idag. Sandström skriver ”Den

allmänbildningstanke, som intill vår tid legat till grund för den högre skolutbildningen, har sitt upphov i 1700-talets nyhumanism.” Den kristna, i synnerhet den pietistiska traditionen, ¹⁴ utövade även ett stort inflytande med sin betoning på innerlighet och ansvar för den egna själens förkovran. Det är även denna pietistiska tradition som kan ses i det kvinnliga ¹⁵ bildningsidealet från det tidiga 1800-talet både i Europa och Amerika.

Under sena 1700-talet, som en konsekvens av upplysningen, påbörjades

industrialiseringen och urbaniseringen vilket medförde en enorm ökning av ekonomin. Därav förändrades även hushållets uppbyggnad då den separerades i två delar, den offentliga och den privata sfären, detta enligt den gängse accepterade akademiska forskningen. Detta skall även behandlas senare i kapitlet.

I och med den nya socioekonomiska kulturen skapades ett behov av att på nya sätt uppvisa sin rikedom och klass. Kvinnans roll flyttades därmed från det publika ögat till

Nationalencyklopedin, bildning.

9

Schånberg, De bubbla budskapen, s.13.

10

Nationalencyklopedin, bildning.

11

Sandström, Utbildningens Idéhistoria, s.101.

12

Nationalencyklopedin, bildning.

13

Sandström, Utbildningens Idéhistoria, s.102.

14

Nationalencyklopedin, bildning.

15

hemmets privata sfär. På grund av detta skapades en klasstillhörighet där borgarklassen och dess rikedom inte krävde att kvinnan behövde aktivt delta i att inbringa de olika delarna som var essentiella för att överleva dagen. Hon kunde därmed fokusera på att bygga upp det ideala hemmet. Denna kvinnliga roll var, likt mycket annat, en konstruktion skapad av samhället och dess förväntningar på hushållet.

Genom att undersöka bildningsböcker har en rad forskare skapat en en stor mängd litteratur om hur det internationella kvinnliga bildningsidealet egentligen byggdes upp och existerade under 1800-talet, och hur detta ideal påverkade kvinnornas liv under den här omvälvande perioden. l Sverige har det borgerliga kvinnliga bildningsidealet under 1800-talet inte varit ett ämne som behandlats särskilt ofta i separata studier utan har istället inkluderats i större allmänna undersökningar om den kvinnliga utbildningen samt den kvinnliga

emancipationen. I dag kan bildning och utbildning ofta användas som synonymer, men för att tydliggöra är det i huvudsak den klassiska meningen med bildning, vilken skall diskuteras längre ned, som åsyftas i den här uppsatsen. Skillnaden är huvudsakligen i att utbildning är akademiskt inriktad och vänder sig ofta mot de naturvetenskapliga ämnena, medan bildning har en mer humanistisk grund.

Schånberg är av åsikten, likt många internationella forskare, att det var industrialismen och urbaniseringen under det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet som möjliggjorde kvinnornas utbildning. För att påvisa detta skriver Schånberg att ”Handelns utveckling under 1700-talet och industrialiseringen och urbaniseringen under 1800-talet medförde ett mer specialiserat och differentierat näringsliv, och tjänstesektorn utvecklades i anslutning både till produktionen och förvaltningen.” ¹⁶

Ingela Schånberg menar därmed att industrialiseringen och urbaniseringen bidrog till att ett nytt tankesätt om utbildning skapades i och med det nya behovet av högre utbildning för fler människor. Detta kan ses som en av de många anledningarna till varför debatten kring bildning blev så stor som den blev i Sverige. Frågan blir därmed varför kvinnans bildning var en sådan stor del av den sociala förändringen gällande utbildning och bildning. Som tidigare nämnt har den huvudsakliga forskningen kring kvinnans bildning under 1800-talet fokuserat på uppfostrings- och bildningslitteratur. Det är bildningslitteraturen tillsammans med

skönlitteratur, programförklaringar för de nystartade flickskolorna som började grundas under

Schånberg, De bubbla budskapen, s.29.

16

1700-talet samt de olika politiska diskussionerna och den debatt som fördes i tidningar som ligger till grund för den svenska forskningen som skett hittills. Schånberg menar på att den ¹⁷ huvudsakliga uppgiften för kvinnobildningen var att ”Flickan skulle uppfostras och bildas för sitt kommande liv i familjen, för sin framtida roll som maka och mor.” Detta var motsatsen ¹⁸ till mannens roll, vilken var inkomstbringande och en del av den publika sfären.

Det existerar två begrepp som frekvent används för att beskriva den här periodens borgerliga idévärld och den förändring som sker under perioden. Det första är det gängse diskuterade historiska begreppet separata sfärer. Begreppet utgår ifrån en akademisk konventionell tro om att från cirka 1780 skapades en ny slags separation mellan könen där mannens roll som inkomstbringande part förde ut honom i den offentliga sfären och hans hustru skulle därmed ta hand om hemmet, alltså den privata sfären. En av de första som ¹⁹ bidrog till detta begrepp och dess användning är den franska politiska filosofen Alexis de Tocqueville. I sin bok Democracy in America, som publicerades 1840, under kapitlet vid namn How Americans understand the Equality of the sexes nämner han den skiljelinje som existerade mellan kvinnans och mannens sociala liv. Vidare har historiker likt Jurgen

Habermas, Amanda Vickery och Barbar Welters diskuterat och utökat detta begrepp genom att nyansera och applicera det på olika tider, platser och situationer. Dock har ett antal

motståndare motsatt sig idén om de separata sfärerna. En av dessa är professor Lena Sommestad som anser att de separata sfärerna har en relativt svag förankring i Sverige. I hennes studie kvinnor, industrialisering och välfärd. Argument för en komparativ

genusforskning skriver hon att enförsörjarfamiljen inte hade någon normerande roll i det svenska samhället. Hon pekar på att det inte fanns någon organiserad tro på husmödrar fram tills mellankrigstiden. Det måste dock sägas att det Sommestad behandlar är arbetarfamiljer, ²⁰ där det existerar ett ekonomiskt behov att alla aktivt bidrar till hushållets ekonomi. Detta behov existerade inte på samma sätt inom de övre klasserna. Sommestad anser därmed att de separata sfärerna inte hade ett starkt grepp i det tidiga 1800-talets Sverige. En av forskarna

Schånberg, De bubbla budskapen, s.38.

17

Ibid.

18

Amanda Vickery, "Golden Age To Separate Spheres? A Review Of The Categories And Chronology Of

19

English Women's History", The Historical Journal, vol.36/02 (1993), s.397.

Lena Sommestad, ”Kvinnor, industrialisering och välfärd. Argument för en komparativ genusforskning” i

20

Häften för kritiska studier, vol.1/1995, s.21.

som ifrågasätter innebörden av de separata sfärerna på en internationell nivå är professor Amanda Vickery. Hon är av den meningen att de separata sfärerna som koncept har varit för onyanserat i den historiska forskning som förts hittills. Likt Sommestad ifrågasätter Amanda Vickery nyanseringen av de separata sfärerna. Hon återkopplar fenomenet separata sfärer till olika århundraden genom hela sin artikel kallad Golden Age to Separate Spheres? A Review of the Categories and Chronology of English Women's History. Hon ifrågasätter om de separata sfärerna enbart kan förklara situationen under 1800-talet, eller om den även kan appliceras på andra århundraden. Vickery skriver:

If, loosely speaking, there have always been separate spheres of gender power, and perhaps there still are, then 'separate spheres' cannot be used to explain social and political developments in a particular century, least of all to account for Victorian class formation. ²¹

Om de separata sfärerna inte kan appliceras på ett århundrade eller en specifik tid blir det med ens viktigt att ifrågasätta hur korrekt denna teori är. Även de separata sfärernas intertextualitet ifrågasätts av Vickery. Hon menar att intertextualiteten måste genomgå akademisk forskning, inte enbart införas i dess abstraktion. Hon föreslår vidare att undersökningen av fler ²²

microhistoriska perspektiv krävs inom akademin för att förklara de ekonomiska, sociala och institutionella rollerna som existerade för kvinnor mellan 1600- och 1800-talet. ²³

Utifrån den separata sfären har även det andra begreppet vuxit fram. Detta begrepp är the cult of true womanhood. Denna idé har sin bas i Barbara Welters essä the cult of true womanhood - 1820-1840 men har sedan dess fått ett nästintill kultliknande följe och används ständigt som ett ramverk och en analysmodell för genusforskning som behandlar 1800-talets kvinnoideal. Det är Welters arbete som ligger till grund för den moderna förståelsen av det kvinnliga idealet i Amerika under Antebellum-perioden. Detta har resulterat i att den figurerar som en allmänt accepterad teoribas inom akademin för forskning i detta ämne. Det Welters huvudsakligen bidrog med i sin artikel var fyra egenskaper som hon gav det kvinnliga

Vickery, Golden Age To Separate Spheres?, s.413.

21

Vickery Golden Age To Separate Spheres?, s.414.

22

Ibid.

23

idealet under 1800-talet. Dessa är: gudfruktighet, oskuld, huslighet och underdånighet. ²⁴ Gudfruktighet, eller piety som det benämns i originalartikeln är tanken om att kvinnan var, i sitt innersta väsen, mer religös än sin manliga partner. Mannens eskapader inom den

offentliga sfären förde honom bort ifrån kyrkan medan kvinnan, på grund av sin återhållsamma roll, hade större möjlighet till religösa tendenser. ²⁵

Därefter presenterar hon oskuld, eller purity. Denna egenskap kan ses som en

självklarhet. En kvinna skulle inte befläckas av världen, varken genom intelligens eller genom fysiskt umgänge med en man. Vidare hänvisar Welters i sin artikel till kvinnans huslighet, ²⁶ eller domesticity. Denna egenskap var otroligt viktig för kvinnans roll som husmor. Kvinnans plats var huvudsakligen i hemmet och bestod i att ansvara för huset och uppfostran av de små, och behövde därmed kunskap för hur hushållet skulle underhållas. ²⁷

Den sista aspekten är underdånighet, vilket benämns som submissiveness i Welters artikel. Denna egenskap var en av de viktigaste och nämns gång på gång i de många

bildningsidealen som presenteras i modern forskning men även i bildningslitteraturen från det tidiga 1800-talet. Den innebar att kvinnans roll var att behaga och följa sin man utan att ifrågasätta hans krav. Utifrån de två nämnda teorierna är det allmänt accepterat att en ²⁸ kvinnas bildning under 1800-talet huvudsakligen skulle vara för främjandet av hemmet, och att hennes bildning och kunskaper skulle gagna mannen. De fyra egenskaperna i The cult of ²⁹ true womanhood har adapterats för att även beskriva det europeiska idealet och kallas då The cult of domesticity. Vissa skillnader existerar mellan de två, men dessa kan ses som obetydliga då de fyra huvudsakliga dragen är desamma.

De fyra egenskaperna kan historiskt även återfinnas i Jean Jaques Rousseaus bildningsideal för kvinnor, vilka ofta används av olika forskare för att beskriva

bildningsdebatten som pågick under det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Även den

Dessa översättningar är mina, Emma Forsberg, utifrån den tolkning som jag har utrönta i Barbara Welters

24

förklaring kring dessa i hennes artikel"The Cult Of True Womanhood: 1820-1860", American Quarterly, 18/2 (1966), s.151.

Barbara Welter, "The Cult Of True Womanhood: 1820-1860", American Quarterly, 18/2 (1966).

25

Ibid.

26

Ibid.

27

Ibid.

28

Schånberg, De bubbla budskapen, s.38.

29

svenska forskaren, doktor Gunnar Qvist, anser att Rousseau ligger till grund för det kvinnliga bildningsidealet under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Huvudsakligen har Qvist använt sig av olika populära bildningsböcker i sin undersökning av de olika

bildningsidealen. Det Qvist menar är att Rousseaus bildningsideal blev allmänt accepterat i ³⁰ de svenska hemmen och användes som grund för bildningen av de borgerliga kvinnorna under det tidiga 1800-talet. Detta kommer att benämnas under rubriken Rousseau, Hedvig ³¹

Charlotta Nordenflycht och det kvinnliga bildningsidealet för att vidare förklara hur detta kom att spela in på den borgerliga kvinnans idealbild.

Likt många av de ovan nämnda historikerna anser professor Lynn Abrams att grunden till det nya borgerliga kvinnobildnings- och hushållsidealen låg i bland annat Jean-Jacques Rousseaus många filosofiska skrifter. Som tidigare nämnt var Rousseau en opinionsbildare under det sena 1700-talet vars texter var vida kända och som ofta används i dag av forskare för att hänvisa till det ideal som presenteras i de båda tidigare nämnda begreppen the cult of true womanhood och separata sfärer. Det Abrams presenterar i sin bok The Making of Modern Woman stämmer överens med tidigare forskning. Abrams arbete med idébilden av den

moderna kvinnans utveckling är extensiv och väl utförd. Dock är hennes diskurs kring de separat sfärerna väldigt klassisk i sin åsikt. Hon följer den klassiska modellen kring de separata sfärerna och hänvisar till kvinnas förändrade ställning i samhället. Hon skriver:

Certainly the intellectual shifts wrought in terms of citizenship and politics by the Enlightenment and the French Revolution had less direct impact than those in the realm of science, medicine and culture. The end of the eighteenth century signalled a change in the ways in which woman was imagined, for good and for bad. ³²

Det Abrams påpekar här är den förändrade synen på kvinnan under upplysningen. Hon nämner även den ökade medverkan av kvinnor i den litterära explosionen som skedde i Europa under upplysningstiden. Enligt Abrams ökade alfabetismen, eller läskunnigheten, i de protestantiska urbana delarna exceptionellt hos kvinnor under den här perioden, vilket direkt kan kopplas till utbildning. Hon tar bland annat upp Amsterdam som ett exempel där

Gunnar Qvist, Konsten Att Blifva En God Flicka (Stockholm, 1978), s.17.

30

Ibid.

31

Lynn Abrams, The Making of Modern Woman, (New York, 2002), s.20.

32

läskunnigheten ökade från en tredjedel år 1630 till två tredjedelar under 1780-talet. Denna ³³ ökade läskunnighet var en viktigt del av kvinnans möjlighet att skapa en ny idealbild av sig själva i den nya industriella världen. Hon fortsätter:

These changes were mediated through debates about woman’s body and the relationship between the body and the mind, and in turn the relationship between mind and body and a woman’s role in the family and society. Moreover, a new concept of female piety and domesticity was to emerge as a central plank of nineteenth-century idealised femininity, and it had a profound impact on the image of woman and the ways in which women experienced their lives. ³⁴

Kvinnornas roll i samhället var enligt Abrams ett resultat av hur männens idévärld var uppbyggd. Det Abrams menar med detta är att kvinnan, även om hon blivit satt i en ny roll, ifrågasatte de olika egenskaper som avgjorde hur hennes roll blev bestämd i samhället. Som Abrams säger gjorde hon detta genom skrifter och handlingar. Därmed blev hennes utbildning en stor del i hur det europeiska samhället såg på hennes plats i densamma. Om hennes

utbildning var god nog hade hon en större chans till äktenskap.

Upplysningstiden har av många ansetts som en stort steg framåt i den moderna utvecklingen för manliga tänkare, filosofer och vetenskapsmän, men för kvinnornas del var den ett stort steg framåt i deras bildning. Därmed är det av största vikt att även detta

inkluderas i den uppsatsens forskning, även om källmaterialet är ifrån 1818-1844. Abrams skriver:

For most women, however, the Enlightenment impacted in other ways. They participated even more than men in the explosion of literature and the dissemination of knowledge. Women’s literacy rates, especially in urban parts of Protestant Europe, rose faster than those of men. In Amsterdam for example, two-thirds of women could read in 1780 compared with only one- third in 1630. ³⁵

Genom att applicera ett tidigare till hög grad outforskat material, det vill säga Boijes magasin, finns det potential till att ett nytt perspektiv kan tillföras forskningen kring kvinnors bildningsideal under 1800-talet.

Abrams, The Making of Modern Woman, s.19.

33

Abrams, The Making of Modern Woman, s.20.

34

Abrams, The Making of Modern Woman, s.19.

35

Som tidigare nämnt var industrialiseringen och urbaniseringen av det svenska samhället två viktiga faktorer - tillsammans med upplysningen- i reformerna av den svenska utbildningen. Enligt Gunnar Qvist kulminerade dessa utvecklingar i det som idag är känt som revolutionsriksdagen 1809-1810. Denna gick av stapeln åtta år innan den första årgången av ³⁶ Boijes magasin skulle komma att publiceras och låg till grund för många av de reformer som kom att ske under 1800-talet. Under revolutionsriksdagen var en av de hetaste frågorna kvinnornas arbetsrätt. Detta var ett resultat av näringsfrihetsfrågan som utgick från

avvecklandet av skråväsendet vilket öppnade upp en mängd arbeten för människor utanför skråväsendet. Båda var heta diskussionsämne då de innebar en omskakande förändring för både den kvinnliga rollen samt den etablerade ekonomiska marknaden i Sverige.

Den kvinnliga arbetsrätten och deras ökade bildning var dels ett resultat av

urbaniseringen och industrialiseringen men även den ökade emigrationen av unga män låg till grund för det som kom att kallas ”kvinnoöverskottet”. Detta kvinnoöverskott var ett stort problem och låg tillgrund för kvinnans ökade utbildning enligt Schånberg. På 1700-talet, ³⁷ fanns det cirka 34,6% ogifta kvinnor i Sverige, 1855 hade den siffran stigit till cirka 40,3%. ³⁸ Kvinnorna blev därmed en större börda för familjerna, och behovet att bildas blev allt mer relevant för att kunna försörja sig själva samt sina familjer.

Boijes magasin - En diskussion

Konst och nyhetsmagasin för medborgare af alla klasser lanserades i Sverige under

sommaren 1818 och gavs sedan ut i 27 årgångar av Fredrik Boije af Gennäs. Boijes arbete var omfattande och väl förberett då han publicerade det första numret. En detaljerad lista över det omfattande antalet prenumeranter publicerades i det första numret vilken innehöll ett antal personer av hög rang. Det var den första tidningen av sitt slag i Sverige och bidrog därmed till att etablera den borgerliga idévärlden där prenumeranterna levde runt om i landet. Stad efter ³⁹ stad listades de olika prenumeranterna upp baserade på deras titel och antal kopior av

Qvist, Konsten att blifva en god flicka, s.21.

36

Schånberg, De bubbla budskapen, s.35.

37

Schånberg, De bubbla budskapen, s.34.

38

Britta Hammar, ”Lunds första dam och modet” i kulturen : en årsbok till medlemmarna av Kulturhistoriska föreningen för

39

södra Sverige (1979) s.54.

magasinets pamflett som beställts. Spridningen av magasinet var stort geografiskt sett men ⁴⁰ de flesta intresseanmälningarna skedde, inte särskilt förvånande från Stockholm. Totalt rörde sig den första upplagan om 493 exemplar, vilka distribueras till 410 prenumeranter.

Även om titeln på magasinet till en början var Konst och nyhetsmagasin för

medborgare af alla klasser bestod prenumeranterna som hade råd att betala den stora summan av 9 riksdaler banco per år, i dagens penningvärde 1063 kronor, enligt konsumentprisindex, ⁴¹ av adelsmän och adelskvinnor, militärer, ämbetsmän och borgare. I denna blandning av överklasstitlar existerar även lärare, läkare, apotekare och brukspatroner samt docenter och akademiker.

Det var vanligt att prenumeranterna delade med sig av sin prenumeration till andra medlemmar av ur deras samhällsgrupp. I Gudrun Anderssons artikel Modets ekonomi.

Borgerlig konsumtion i magasin för konst, nyheter och moder. hänvisar hon till att varje kopia spreds till mellan 10 och 20 läsare. Magasinet hade därmed en större spridning än antalet ⁴² prenumeranter. Det är även tydligt att spridningen av magasinet höll sig inom de övre samhällsklasserna när man ser till innehållet. Detta består av rikt illustrerade modeplanscher vilka talade om det senaste modet från månad till månad, som de lägre klasserna inte hade möjlighet att följa. Biografiska berättelser vilka beskriver högt uppsatta personer inom konst, politik och historia. Nyheter och innovationer som enbart de övre klasserna hade tillgång till samt reseskildringar för att nämna några exempel på artiklar.

Boijes magasin riktar sig i vissa artiklar specifikt till sina ”läsarinnor”. Den kvinnliga läsaren är därmed i en direkt dialog med Boije. Boijes redaktörskap visar konstant på att han lyssnade på vad hans läsare och läsarinnor hade för åsikter. Dock måste det sägas att Boijes magasin var ett icke könsbestämt magasin, utan riktade sig både mot män och kvinnor. Detta gör magasinet till en unik inblick i den moraliska tankevärlden under 1800-talet, men även en unik utgångspunkt i forskning kring den borgerliga idévärlden.

Konst och nyhetsmagasin : för medborgare af alla klasser, vol.1 (1818), s.3.

40

Rodney Edvinsson & Johan Söderberg,, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and

41

Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.

Gudrun Andersson, ”Modets ekonomi. Borgerlig Konsumtion i Magasin för konst, nyheter och moder” i Allt

42

på ett bräde - Stat, ekonomi och bondeoffer, eds. Peter Ericsson, Fredrik Thisner, Patrik Winton & Andreas Åkerlund (Uppsala, 2013) s.144.

Magasin av denna typ från England och Amerika riktade sig huvudsakligen till kvinnor. Därmed skiljer sig Boijes magasin mot de övriga magasinen från perioden. ⁴³ Beskrivningar av teknologien och nya innovationer var ett kännetecken för magasinet och riktar sig mot båda könen. Boije vänder sig ofta till sin kvinnliga läsarkrets likväl som sin manliga då han förutsätter att båda skall läsa både de tekniska artiklarna och studera de rikt illustrerade modeplanscherna.

Det är även för dessa planscher som Boijes magasin är känt. Fredrik Boije af Gennäs var en högt uppskattad illustratör och skapade själv de flesta av gravyrerna för magasinet.

Efter ett antal utgåvor ändrades både namnet och formatet 1823. Det nya namnet blev Magasin för konst, nyheter och moder: En tidningsskrift.

Boijes magasin kan ses som en representation för de övre samhällsklasserna under 1800-talet. I och med hans ständiga konversation med läsarna och läsarinnorna skapade han ett magasin som representerade deras värld. Detta skapade i sin tur en idealbild för hushållet, äktenskapet och bildningen.

Boijes magasin är ett unikt källmaterial som kan bidra till många studier om

borgarklassen och elitens idévärld, men även till journalismens historia. Den var förvisso inte unik i Sverige, men de flesta modemagasinen hade inte lika extensivt bildmaterial och

planscher likt de Boije producerade. Boijes magasin är även unikt av sitt slag på grund av ⁴⁴ dess långa utgivningstid. Doktor Gudrun Andersson skriver ”Där många av de tidiga och samtida svenska modejournalerna utkom under kortare perioder - upp till några år - kom magasinet att omfatta hela 27 årgångar, från 1818 till 1844.” Boijes magasin var dock inte unikt sett till resten av Europa. Globalt sett var denna typ av journaler högst vanliga och existerade både i Frankrike, England och på andra sidan Atlanten i USA, där dess like kallades Godey’s Magazine. Det magasin som visar störst likheter med Boijes magasin var tyska Journal des Luxus und der Moden . Likt Boijes magasin gavs den ut som en ⁴⁵

enmansaffär där redaktören hette Friedrich Justin Bertuch och var den drivande kraften bakom magasinet, i likhet med Boije. Det existerar stora likheter mellan de två redaktörerna

Margaret Beetham, A Magazine of Her Own?: Domesticity and Desire in the Woman's Magazine, 1800-1914 (New

43

York, 1996). s.1 et cetera.

Andersson, Modets ekonomi, s.45.

44

Ibid.

45

då de båda var etablerade kulturprofiler och var själva till stor del närvarande i magasinens utgivning. ⁴⁶

Boijes magasin, likt många av sina samtida publikationer var ofta, som tidigare har nämnts, ett enmansarbete. Därmed kan man ifrågasätta om Boijes magasin egentligen kan representera den kulturella elitens ideal i Sverige under 1800-talet, eller om det är Fredrik Boijes idévärld som presenteras. Detta påstående kan ifrågasättas då man ser till den dialog Boije hade med sina läsare. Han hade ett starkt behov att försäkra sig om deras positiva inställning till magasinet. Bland annat avslutar han en följetong 1840, då denna slutat att vara av intresse för hans publik. Han svarar även på kritik som inkommit om en följetong där han skriver ”En recensent i Tidningen Granskaren har funnit at vi uttröttar våra läsare med denna berättelse och bort sluta längesedan. Vi kunna endast svara derpå: at det är omöjligt at göra alla til viljes, och at vi af andra blivit betackade för denna fortsatta sedemålning, hvars

moraliska tendens är omisskännelig och endast kan missförstås af den som ledes af begäret at klandra.” Därmed blir det klart att även om han gärna följer sina läsares vilja så är det hans ⁴⁷ redaktionella makt som bestämmer vad det är som skall publiceras i Boijes magasin.

Metod

Genom att använda en kvalitativ metod kan nya insikter om det borgerliga bildningsidealet under det tidiga 1800-talet uppnås. Den här uppsatsens källmaterial är otroligt extensivt, då antalet sidor uppgår till över 5000. Detta skall utföras genom att undersöka olika relevanta typer av artiklar som i huvudsak representerar bildningsnivån på läsarna. Ett urval av dessa artiklar skall därefter presenteras för att en översikt över det kvinnliga borgerliga

bildningsidealet skall kunna utrönas.

Genom att successivt läsa alla årgångar har ett kvalitativt urval skett. Artiklarna har valts ut för att så tydligt som möjligt kunna visa på det kvinnliga bildningsidealet som presenteras i Boijes magasin. De artiklar som har valts ut har därefter kategoriserats under fyra rubriker och har utifrån dessa teori-prövats gentemot den tidigare forskningens tolkning av den borgerliga kvinnobildningen under 1800-talet och den utsagda frågeställningen i den här uppsatsen.

Ibid.

46

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.5, (1828), ss.42-43.

47

Målet med att använda kritisk diskursanalys är att undersöka de sociala identiteter och relationer som existerade inom borgerligheten under 1800-talet och försöka utifrån dessa utröna den språkliga användningen som samhället innehar under en viss period. Därmed blir kritisk diskursanalys ideal för att försöka förstå de sociala normerna som presenteras inom Boijes magasin och är därmed även socialkonstruktionistisk. Ett praxis inom metoden är att diskursen skapar världen, såväl som formas av den. Därmed har den de ideologiska effekter som bidrar till att forma och rekonstruera maktrelationer mellan olika grupper inom samhället.

Den variant av kritisk diskursanalys som kommer att användas i den här uppsatsen formulerades av lingvisten Norman Fairclough i boken Discourse and Social Change. Det ⁴⁸ Fairclough menar är att diskurs inkluderar språkbruk som en form av social praktik.

Diskursen bildar därmed sociala identiteter och grupper, samt deras hierarkiska relationer.

Diskursen bidrar även till det större sociala sammanhanget där dessa grupper verkar, det Fairclough beskriver som ett kunskaps- och betydelsesystem. Den här uppsatsen utgår i från Faircloughs definition av vad diskurs innebär och vad diskurs kan påvisa. Dock är

diskursanalys ingen enhetlig metod med givna ramar, utan den måste förändras från material till material för att kunna fungera. Eftersom det empiriska materialet som den här uppsatsen använder sig av är ett livsstilsmagasin existerar flera sociala praxis inom texterna. Därmed blir den kritiska diskursanalysen en utmärkt metod för att analysera de texter som har valts ut.

Analys

Rousseau, Hedvig Charlotta Nordenflycht och det kvinnliga bildningsidealet.

I detta avsnitt kommer Rousseaus påverkan på bildningsdebatten i Sverige att undersökas och ifrågasättas. Den tidigare forskningen har pekat ut Jean-Jaques Rousseaus ideologi som den huvudsakliga grunden för det borgerliga kvinnliga bildningsidealet från 1800-talet. Den ⁴⁹ tidigare forskningen har huvudsakligen fokuserat på de populära bildningsböckerna från det det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Enligt forskare som Schånberg och Qvist var bildningsböckernas huvudsakliga inspiration Jean Jacques Rousseau. Ett av Jean Jaques

Norman Fairclough, Discourse And Contemporary Social Change (Bern, 2012).

48

Qvik, Schånberg, Sandström, Larsson (Hitta sidorna)

49

Rousseaus många filosofiska verk skapade bildningsidealet både för män och kvinnor: hans oerhört populära bok Émile - eller om uppfostran. I Èmile beskrev han grunden till det som kom att bli den allmänt accepterade synen på kvinnans bildning under 1800-talet. Rousseau ansåg, likt de egenskaper som tidigare presenterats inom the cult of true womanhood, att flickan tidigt måste lära sig att lyda och underkasta sig tvång för att kunna kuvas. Han skriver:

Flickor bör vara vakna och arbetsamma, och inte nog med det, de måste också tidigt lära sig att vara underkastade tvång. Denna olycka, om det nu är en sådan för dem, är oskiljaktig från deras kön… de skall hela sitt liv vara underkastade det mest oavlåtliga och grymma tvång, som finns, nämligen konvenansens. Man måste därför tidigt vänja dem vid detta tvång, så de lätt kan finna sig i det, lära sig styra sitt lynne och foga sig i andras vilja. ⁵⁰

Genom denna beskrivning ser vi tydligt Rousseaus syn på den kvinnliga underdånigheten och hennes passiva roll i samhället. Här beskriver Rousseau den egenskap som Welters kallar Submissiveness i The cult of true womanhood, där kvinnans roll var att underkasta sig mannen och dennes konvenans. Rousseau fortsätter på detta spår på den nästkommande sidorna. Han fortsätter uppmaningen till att hålla kvinnorna stramt så att de kan förbli fogliga.

Inte ett ögonblick i sitt liv får de känna sig utan tygel. De bör vänjas vid att utan knot få avbryta sig mitt i sina lekar och få sysselsätta sig med annat … Av detta ständiga tvång uppstår en foglighet, som kvinnorna behöver livet igenom, eftersom de aldrig upphör att vara underkastade antingen en bestämd man eller också männens omdömen. Den första och viktigaste egenskapen hos en kvinna är saktmodighet. Bestämd att lyda en så ofullkomlig, ofta med laster och alltid med fel i så hög grad utrustad varelse som mannen, bör hon tidigt lära sig fördra till och med orättvisor och utan att klaga finna sig i en makes obillighet.” ⁵¹

Rousseau spelade en viktigt roll i skapandet av definition av feminitet. Hans åsikter inom ämnet baserades på vad han och hans jämlikar kallade kvinnans ”naturliga” karaktärsdrag.

Dessa innefattade Lavaters forskning inom fysionomi där bland annat kvinnans roll som det svagare könet framkom genom hennes rundare ansikte, vilket enligt Lavater pekade på ett svagare sinnelag. Denna idé om ”naturliga” karaktärsdrag återfinns i 1700- och 1800-talets ⁵² bildningsböcker. Enligt Abrams är det den privata och publika sfären som Rousseau vilar mot

Jean-Jacques Rousseau, Émile Eller Om Uppfostran: D. 2 (1762), (Göteborg, 1978) s.164.

50

Jean-Jacques Rousseau, Émile, s.165.

51

Gunnar Qvist, Konsten Att Blifva En God Flicka, s.14.

52

när han beskriver det kvinnliga idealet. För att påvisa detta tar Abrams upp ett flertal exempel från Rousseaus bok Émile, där Sophie, huvudkaraktären Émiles fästmö, skall utbildas och uppfostras för att fullständigt behaga sin make. Enligt Rousseau skall därför Sophie vara blygsam, kysk och respektabel. Hon skall även vara behagsjuk och leksam för att glädja hennes make. Denna idé presenteras både i Welters The cult of true womanhood, men även ⁵³ hos Abrams, Schånberg och Qvist. Denna idévärld är den som har utrönts ur

bildningsböckerna som undersökts av den tidigare forskningen. Detta påvisas även i det följande stycket ifrån Émile:

Tro, vad jag säger, rättänkande moder, och försök inte göra dig dotter till en hederlig man…! Gör henne till en hederlig kvinna..! Följer därav, att hon skal uppfostras i okunnighet om allt och vara hänvisad endast husliga sysslor? …Nej, säkerligen inte …De (kvinnorna) bör lära sig många saker, men endast sådana. som lämpar sig för dem.. …Därför bör man vid kvinnornas uppfostran helt och hållet ta hänsyn till männen. Att behaga dessa, att vara dem nyttiga, att göra sig älskade och aktade av dem, att uppfostra dem som små, att vårda dem som stora, att råda dem, trösta dem, att förljuva deras iver, se där, vad som är kvinnornas plikter under alla tider, och vad man bör meddela dem från deras barndom! Så snart man inte följer denna grundsats, avlägsnar man sig från måste, och alla de föreskrifter, man ger dem, kommer inte tjäna till befordra varken deras eller vår lycka” ⁵⁴

Den tidigare forskningen visar därmed att Rousseaus skrifter var det huvudsakliga inflytandet på det borgerliga bildningsidealet som existerade både i Sverige, på kontinenten och i Amerika. Därmed kan man förvänta sig att finna Rousseaus ideér, vilka har presenterats tidigare i detta avsnitt, i magasinet eftersom båda två representerar det borgerliga idealet enligt tidigare forskningen. Detta stämmer dock inte överens med artiklarna från Boijes magasin. Om tidigare forskning skulle överensstämma med magasinet skulle en rad artiklar kring hushållssysslor, religon, barnuppfostran och skrifter kring hur kvinnan bäst skulle kunna lyda existera i utgåvorna. Det finns dock en tydlig brist av dessa.

Efter att ha gått igenom de olika årgångarna så existerar det ett otroligt litet utbud som direkt skulle kunna kopplas till Rousseaus bildningsideal. I dess ställe existerar det artiklar, vilka direkt vänder sig till den kvinnliga läsaren, där teknologi och vetenskap presenteras. Det måste dock sägas att Rousseau inte var det enda bildningsidealet som existerade under det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Ett antal motståndare till Rousseaus idéer i debatten

Lynn Abrams, The Making Of Modern Woman (2002), s.45.

53

Jean-Jacques Rousseau, Émile Eller Om Uppfostran: D. 2, (Göteborg, 1978), ss.157-158.

54

kring kvinnans bildning och ideal existerade. Till exempel Mary Wollstonecraft i England och i Sverige hade Rousseau en inbiten motståndare i form av Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Därmed väcks det ett antal frågor när Boije skriver om Nordenflycht och hennes dikt Fruntimrets försvar emot J.J Rousseau. Att hon benämns i magasinet kan ses som en direkt diskrepans mot Rousseaus ideal då de flesta av hennes dikter förespråkade kvinnlig utbildning och frigörelse. Om magasinet följde den teoretiska utgångspunkten som den gängse ⁵⁵

accepterade forskningen tar sin ställning i skulle inte Fruntimrets försvar emot J.J Rousseau prisas, eller ens omnämnas. Därmed blir det en direkt fråga om Boijes magasin skiljer sig från den allmänna opinionen under publikationsåren, eller om den tidigare forskningen inte har varit tillräcklig nyanserad. Jag håller mig mot det sist nämnda då jag tidigare nämnt hur viktigt det var för Boije att hans magasin höll god ställning i den borgerliga idévärlden. Om man ser till Boijes magasin och hur det beskriver Nordenflycht och hennes poesi bemöts man enbart av positiva åsikter.

Hennes (Hedvig Charlotta Nordenflychts) beläsenhet, språk-kunskap och poetiska snille stod i stort anseende hos den tidens lärde och snillen, hvadan hon kallades Sveriges Uranie ävensom Herdinnan i Norden, och hennes skaldestycke Fruntimrets försvar emot J. J. Rousseau tillvann henne mycket beröm. ⁵⁶

Enligt det förord Nordenflycht skrev var syftet med Fruntimrets försvar mot J.J Rousseau att ifrågasätta Rousseaus många uttalanden och skrifter om kvinnans svagare intellekt. Genom att räkna upp historiskt viktiga kvinnor motsätter hon sig Rousseaus idé ⁵⁷ om att kvinnan inte hade samma kapacitet som mannen. Även genom hennes val av ett diktformat visade hon en aversion mot Rousseaus idé att kvinnan omöjligt kunde uppnå samma konstnärliga förmåga som män. Den satiriska dikten liknar ett flertal av ⁵⁸

Nordenflychts andra dikter. Säkerheten i hennes ordval ser till att Rousseaus idealbild får hård kritik.

Nationalencyklopedin, Hedvig Charlotta Nordenflycht. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/

55

encyklopedi/lång/hedvig-charlotta-nordenflycht (hämtad 2018-05-19) Magasin för konst, nyheter och moder, vol. 7(1830), s.73.

56

Hedvig Charlotta Nordenflycht, Fruntimrets försvar (1761) i Skrifter, ed. Torkel Stålmark (Stockholm 1996) s.251.

57

Nationalencyklopedin, Hedvig Charlotta Nordenflycht.

58

Genom valet av de olika kvinnorna i den 33 sidor långa dikten ser vi ett tydligt försök till att uppvisa det kvinnliga könets påverkan på historien. Genom en rad kategorier tar hon upp viktiga exempel på kvinnors bidrag till historien. Dessa kategorier, är enligt mig: politik, vetenskap och filosofi samt konst. I den första kategorin är det huvudsakligen drottning Kristina som prisas för hennes bidrag till det svenska kulturarvet. I den vetenskapliga kategorin prisas två engelska kvinnor: Emilie de Brerteuil, Marquise de Châtelet, vars förklaring över Newtons filosofi blev högt prisad, och Catherine Cockburn, även kallad den Engelska Sapfo, vars försvarsskrift av Locke visar på hennes filosofiska förmåga och hennes förståelse av Lockes verk. I den konstnärliga kategorin tar Nordenflycht huvudsakligen upp ⁵⁹ kvinnliga diktare, där Sapfo nämns som den första viktiga diktaren, men även Korinna, en kvinnlig skald som vann över den kända Pindar fem gånger under de grekiska

skaldetävlingarna, nämns. ⁶⁰

Nordenflychts dikt blev otroligt uppskattad av hennes samtid när det utkom 1761, men prisas även i Boijes magasin nästan 70 år senare. Detta talar för den påverkan hon hade i den borgerliga idévärlden och dess bildningsdebatt. Under sitt leverne ville hon att texten skulle översättas till franska och latin för att den även skulle ha en slagkraft i den europeiska

debatten. Dock skedde detta inte förens 250 år efter diktens publicering då den tillslut gavs ut på franska och engelska 2016. Genom att Boije prisar och därmed uppmuntrar läsaren att ⁶¹ addera dikten till sin kanon skapas en diskrepans med den gängse akademiskt accepterade idébilden av Rousseau som huvudsakligt inflytande på bildningen under 1800-talet.

Hela dikten genomsyras av en tydlig tanke om att en kvinnas utbildning skall innehålla mer än hemmets sysslor och att hennes intelligens, likt mannens behöver utmanas.

Detta, som tidigare nämnt, är den totala motsatsen mot det ideal som Rousseau presenterar. I och med den sista raden ser vi hur Nordenflycht anser sitt kön vara fjättrat vid den obefintliga utbildning som hon har fått ta del av. Diktens hyllande i Boijes magasin visar även på den literära kanon som även de borgerliga kvinnorna förväntades inneha. De förväntades, likt männen, att läsa Nordenflycht, Rousseau et cetera. De förväntades även att känna till de

Nordenflycht, Skrifter, s.266.

59

Nordenflycht, Skrifter, s.268.

60

Dock skedde detta först 2016, 250 år efter att dikten publicerades, Institutionen för kultur och estetik,

61

Stockholms universitet. (2016) Hedvig Charlotta Nordenflychts "Fruentimrets Försvar" släpps i en tvåspråkig volym. https://

www.su.se/ike/om-oss/nyheter/hedvig-charlotta-nordenflychts-fruentimrets-försvar-släpps-i-en-tvåspråkig- volym-1.295686 (Hämtad 2018-05-28)

referenser som Nordenflycht använder sig av i sin dikt, vilka i vissa fall är precisa och kräver en viss grad av bildning för att förstå till fullo.

Den poetiska prosan och de litterära eskapaderna hos Boijes läsarinnor

I detta kapitel undersöks de olika kvinnliga författarinnorna som nämns i Boijes magasin.

Genom att analysera vilka dessa är och vad Boije anser om dem kan man se hur de påverkar de kvinnliga läsarna av Boijes magasin. Det finns ett antal personer som återkommer ofta i Boijes magasin, en av dem diktaren Anna Margareta Lenngren.

Lenngrens dikter brukar ofta ackompanjera gravyrer som avbildar moraliska

dilemman för att försöka förklara det som sker i dessa bilder. Ofta satte skribenterna in hennes dikter tillsammans med olika tecknare och konstnärers vardagsavbildningar. En av dessa artiklar är några gravyrer av Henry Monnier, gravör och författare. Han användes dels för att representera Lenngrens dikter, men även för att visa den nya lätta konststilen som

fransmännen hade börjat använda sig av under det tidiga 1800-talet. En av Lenngrens mest kända dikter till min dotter om jag hade någon samt två andra av hennes berömda dikter ackompanjerar de lätta, vardagliga bilderna. Boijes magasin jämför Lenngrens lätthet och simplistiska men effektiva språk med Monniers lätta och känslorika avbildningar. Boijes magasin skriver:

Det förehåller sig med sådan teckningar som med det lätta, naturliga i poesin. När Fru Lenngren säger til Betty: Blif vid din bågsöm, dina band, Stick af ditt ter emot rutan. Och tro, mitt barn, at folk och land Med Guds hjelp styras oss förutan, …. tror man sig finna detta så naturligt, så enkelt och lätt, at man nästan icke begriper huru det på annat sätt hade skolat sägas; och likaväl ligger just häruti Skaldens stora, oefterhärmliga förtjenst, hvaraf så få kunna skyfta. ⁶²

Anna Margareta Lenngrens många dikter, vilket skulle kunna tolkas som bildning eller intelligens, prisas högt genom flera årgångar av Boije. Boije är av en tydlig mening att ⁶³ Lenngren är en viktig del av den svenska litterära kanonen både för män och kvinnor. Detta korrelerar starkt med Abrams påstående om den ökade kvinnliga litterära förmågan under

Magasin för konst, nyheter och moder, vol. 4(1827) vol.4 s.53.

62

Magasin för konst nyheter och moder, vol. 1, 2, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 16, 20. Men specifikt värt att nämna är Magasin

63

för konst nyheter och moder, vol. 1 (1823/1824) s.100. Där Boije skriver ”utan frugtan at misshaga våra Läsare; ty Fru Lenngrens skaldeförsök läser säkert ingen Svensk ogerna eller för ofta.”

1700- och 1800-talet, då upplysningens spridning av böcker och litteratur ökade märkbart i Europa. Dock går inte detta ihop med Rousseaus idealbild. En kvinna, som tidigare nämnt, ⁶⁴ hade inte kapaciteten att vara konstnärlig enligt Rousseau. Om Tidningen skulle följa

Rousseaus bildningsideal skulle inga kvinnliga författare nämnas. Därmed är det inte underligt att Lenngren inte är den enda kvinnan vars verk presenteras gång på gång i Boijes magasin. Många av författarna som biografiskt presenteras är nämligen kvinnor. Deras liv återberättas, ofta med ett prisande språk för deras intelligens.

En annan av dessa återkommande författarinnor var Laurette Junot, Hertiginnan af Abrantès. Hennes hyllade memoarer samlade i Porträtter och Lefvernasbeskrifningar af alla tiders och länders märkvärdigaste Fruntimmer återges ett antal gånger i Boijes magasin.

Bland annat publiceras hennes memoarer över Katarina den förste av Ryssland, Napoleons moder - Marira Letitia Ragniolini Bonaparte och Lady Jane Grey. Till dessa skaror finns även Napoleons gemål Kejsarinnan Josephine samt Fru von Staël, som var hustru till den svenska ambassadören vid de franska hovet. Hertiginnan af Abrantès snille prisas även av Boije. ^{65 66} Enligt Boije har Hertiginnan af Abrantès ”Genom sitt snille, sitt fina lefvnadsvett, genom den utmärkta plats hon innehaft i samhället under Napoléons mest lysande period, och slutligen genom sin död på et Hospital, fått stor rygtbarhet.” Därmed upphöjs hon till en prisad ⁶⁷ författare vars konstnärliga förmåga var eftersökt.

En av författarinnorna som beskrivs enbart i en biografi är Sophia Elisabet Brenner.

Den kvinnliga svenska diktaren var verksam under 1600-talet och presenteras i en artikel där hennes liv och levnadsval hyllas som ett exempel för andra kvinnor. Brenner pläderade ofta för kvinnans rätt till studier i sina verk samt tillhörde Aurora Königsmarck inre krets och delade dennas feministiska idéer. Bland annat skriver Boije i hennes biografi: ⁶⁸

Abrams, The Making of Modern Woman, s.19.

64

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.11, 12, 13, 14, 15, 17.

65

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.15 (1838) s.145.

66

Ibid.

67

Nationalencyklopedin, Sophia Elisabet Brenner. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/

68

lång/sophia-elisabet-brenner (hämtad 2018-05-28). Och Nationalencyklopedin, Aurora Königsmarck. http://

www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aurora-königsmarck (hämtad 2018-05-28)

Vid fyra års ålder gick hon i en skola, der hon bland 6 til 7 gossar var den enda flickan. Af medlidande för en mera tröglärd skolgosse, lärde hon sig latinska glosor för att hjälpa honom när han skulle upprepa sin lexa. ⁶⁹

Även när hennes ganska tämligen ovanliga liv återberättas så visas inget agg mot hennes bildning, eller hennes vilja att lära sig allt fler språk. Hennes kvinnlighet förintas inte ⁷⁰ utav den utbildning hon fått utan med utgångspunkt i från detta verkar det som att hennes bildning prisas av Boije. Dock måste det även sägas att Boije prisar henne som hustru och husmor, hon försummar aldrig den privata sfären. Boije pekar på detta genom att skriva

”(hon) icke försummade sitt hushåll och icke åsidosatte de plikter en husfru, matmoder och maka åligga.” En kvinnas utbildning kunde uppskattas så länge hon även gjorde det som ⁷¹ förväntades av henne som kvinna. Det som ofta kan fastställas ur Boijes många artiklar är dock balansen som måste upprätthållas för att det äktenskapliga livet skall vara lyckat.

Även den tidiga antikens kvinnliga författare beskrivs. En av dessa levnadshistorier som återberättas är diktaren Sapfos. Sapfo hyllas redan under de första raderna av artikeln, som är en översättning från ett okänt verk. Hon benämns som ”den tionde sånggudinnan” ⁷² Hennes rykte återberättas genom att benämna några av de namnkunnigaste författarnas åsikter kring hennes verk. Detta biografiska verk är dock intressant att nämna på grund av hur hennes skaldekonst presenteras. Boije väjer sig inte för att nämna de erotiska i hennes dikter. Likt de andra kvinnliga författarna prisas hennes snille, samt hennes karaktär. Boije skriver: ⁷³

Man inser lätt uti hvilket skaldeslag hon borde öfverträffa: det Erotiska. Med den mest känslofulla och brinnande själ hade naturen ej lämnat henne annat val. Hon målade vad hon så lifligt kände, ömhets, kärlekens förtjusning och qval. Hon delade upphöjda människors vanliga öde at förföljas utav afund, och ömma själars lott at bli övergifen och olycklig. ⁷⁴

Sapfos skaldestycken prisas, men även hennes styrka inom den känslomässiga och vådliga levnaden som presenteras i biografin. Det beskrivs hur hon under sina vingar tog några av de

Magasin för konst, nyheter och moder. vol.6 (1829), s.81.

69

Ibid.

70

Ibid.

71

Magasin för konst, nyheter och moder. vol. 2(1825) s.28.

72

Magasin för konst, nyheter och moder. vol. 2(1825) s.29.

73

Ibid.

74

mest kända kvinnorna i hela Grekland, men hur dessa förrådde henne på grund av sin kärlek till den vackra Phaon, hennes älskare som övergav henne. Dock beskriver Boije hennes hjärtesorg som en styrka, där hennes mod och eldiga åsikt endast skänkte henne större ära.

Sapfos levnad återberättas inte i sin helhet, men det som presenteras är en eldig kvinna vars intelligens hyllades högt. Detta igen går emot den tidigare presenterade idealbilden av kvinnan som bland annat presenterats utifrån Rousseaus skrifter. Hans timida Sophie, vars enda mål var att tillfredsställa sin man, stämmer inte överens med någon av de ovan nämnda kvinnorna som hyllas så skarpt i Boijes magasin.

Alla dessa författarinnor vars biografiska berättelser återberättas kan ses som underligt utvalda om man återvänder till den gängse accepterade åsikten om en kvinnas bildning under det tidiga 1800-talet. Det är tydligt att den tidigare forskningen inte varit nyanserad nog för att fullständigt förstå kvinnans roll i Sverige under den här perioden. Deras kunskap och deras stora språkliga förmåga talar inte för outbildade kvinnor. Snarare presenteras här ett ideal som bygger på att kvinnan skulle ha en list för att utveckla sin intelligens och sina förmågor.

Kvinnan skulle följa sin passion, likt de exempel som presenteras här ovan, men ändå existera inom den kvinnliga ramen.

Den äktenskapliga och husliga idyllen.

I detta avsnitt skall den äktenskapliga och husliga idyllen som presenteras i Boijes magasin undersökas utifrån ett bildningsperspektiv. Äktenskapet och hemmet uppskattas i Boijes, eller som magasinet skriver ”Den husliga sällheten.” Den äktenskapliga idyllen är ett ⁷⁵ återkommande tema som representeras i olika delar; dels förhållandet mellan mannen och hustrun och dels förhållandet mellan föräldrar och barn. Ofta porträtteras äktenskapen i ett romantiskt skimmer som var på modet under det tidiga 1800-talet. Äktenskapet sågs som en förening mellan två ofullständiga delar, som tillsammans blev en helhet. Kvinnan var den ⁷⁶ passiva och känslofulla delen och mannen den pragmatiska med lust-styrda tendenser. Dock visar Boijes magasin på en mängd olika varianter, både bra och dåliga, genom olika artiklar. I magasinet finner vi bland annat:

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.1 (1823/1824), s.37.

75

Qvist, Konsten att blifva en god flicka, s.16.

76

Vi äro vänner af giftermål, och om de på långt när icke alla kunna kallas ynkliga, om de, beskådande bakom sänggardinen, äro klander underkastade, äga de dock et afgjordt företräde framför dessa ungkarls-lif, dem vi aldrig sett slutas utan ledsnad och ånger. Må vara at man i valet af den ägts makan även gör stora misstag, at fru De Genlis har rätt då hon säger :>>Man

enthusiasmerar sig för hejltar och stora män, så länge man icke levat i deras inre; man trodde dem i mänskligt hänseende i allt öfverlägsna, ty enthusiasmen gör sådana slutsatser; men betraktade på nära håll kommer man ur sin villfarelse, och vår beundran kallnar. Sådant är förhållandet äfven med kärleken: föremålet som man älskar, är utan fe, det är en fullkomlig varelse, et väsende ensamt i sitt slag; ⁷⁷

Det som Boije menar är att ett äktenskap är att föredra än det ensamma och icke uppfyllande ungkarlslivet. Boije citerar även den kända franska författarinnan Félicité De Genlis, och håller med henne om hennes åsikt om kärleken. Det De Genlis menar är att unga flickor ser upp och beundrar stora män och hjältar, men när man väl kommer dem närmare och ser dem utanför den offentliga sfären blir deras makt med ens mindre. Hon återspeglar detta mot kärleken, då hon anser att kärleken förblindar en för ens partners alla fel.

Boije tar även upp så kallade Mariage de Convenance, på svenska konvenansäktenskap, i två gravyrer av den tidigare nämnda konstnären Monnier. I denna dubblett presenteras två olika typer av konvenansäktenskap. Ett mariage de convenance var huvudsakligen byggt på att båda parter vann något genom giftermålet. Denna typ av äktenskap kunde bland annat grundas i ekonomi och i klass. Boije skriver:

At döma efter orden, skulle denna benämning egentligen uttrycka: et passande giftermål, et lämpligt för bägge contrahenterne, och således vara et med sans och förstånd uppgjorda, til motsats af mariage d’amour, ⁷⁸

I gravyrerna, som kan ses i bilaga 1 beskriver Boije de två historierna bakom bilderna. ⁷⁹ Den övre består av en äldre herre som tillhör överklassen, men utan medlen för att kunna leva som sig bör, han har valt att gifta sig med en ung rik flicka för att kunna fortsätta detta leverne.

Tyvärr är flickan fullständigt outbildad och bortskämd genom sin uppfostran. Hon har enbart sinne för, skriver Boije, ”fåfänga och grannlåt, full med pretentioner att för sin person like tillbedd som hennes penningar varit det af en mängd friare” Mannen avbildades när han ⁸⁰

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.1(1823/1824), s.3.

77

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.5(1828), s.58.

78

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.5 (1828) plansch. 30.

79

Magasin för konst, nyheter och moder, vol.5(1828), s.58.

80