Kommuntidningen Tutan nr 4 2007.pdf Pdf, 1.4 MB.

Läsglädje

på Björkesta!

DÖDSHUSET - ETT STENÅLDERSMYSTERIUM BUDGET 2008

NY UTEMILJÖ I CENTRUM

MASSOR AV EVENEMANGSTIPS TILL JUL!

Läsglädje

på Björkesta!

Nykvarns kommun, 155 80 Nykvarn Tel 08-552 487 00 • Fax 08-552 489 99

Ansvarig utgivare: Bengt Persson Redaktör: Lena Ramdani (lena.ramdani@nykvarn.se) Text: Lena Ramdani, Peter Eneström

Teknisk produktion:

eneström dialog ab Trycks på Svanen- märkt papper av Kringel-Offset 4.400 ex (2007)

NR 4 • DECEMBER 2007

Nykvarns kommuntidning

Tutan ber att få önska alla Nykvarnsbor en riktigt god jul, ett gott nytt år och en

vilsam och skön julledighet!

När grävskoporna skulle schakta för motorvägsbygget förbi Turinge stötte man på färgskiftningar i jorden som ledde till arkeologiska utgräv- ningar. Och under fikaplatsen vid ett sommartorp hittade man ett av de viktigaste stenålders- fynden i Sverige – ett mer än 4.000 år gammalt dödshus!

Jonathan Lindström var en av arkeo­

logerna som grävde ut platsen, och han tycker att det är det finaste svenska sten­

åldersfyndet över huvud taget. Och nu är det så lyckligt att Jonathan inte bara är arkeolog – han är också författare och illustratör. Och detta har resulterat i en fantastisk bok om fyndet i Turinge!

En resa i tiden

Boken ”Dödshuset – mysteriet från stenåldern” är inte bara en extremt ro­

lig, lättläst och informativ bok om en arkeologisk utgrävning. Den är också en underhållande bok för alla åldrar som tar oss på en resa tillbaka i tiden, till åren runt 2.400 f.Kr. och stridsyxe­

kulturen i östra Sverige.

Den beskriver hur människor såg ut, levde, vad de gjorde, vilka kläder och redskap de hade – till och med hur de pratade, även om just detta är föremål för olika teorier och tolkningar.

Boken ger också en kul tidslinje, där vi kan se hur stridsyxingarna passar in i historien, från jordens tillblivelse till nutiden.

Mysteriet

Ett dödshus var i stridsyxekulturen en byggnad där man ”förvarade” döda kroppar i väntan på att de skulle brän­

nas och begravas. Hela upptäckten av dödshuset, varför det uppfördes och varför det uppfördes just på den här platsen är en spännande berättelse i sig.

Jonathan berättar på ett illustrativt sätt hur han och hans kolleger listade ut vad man hade hittat och hur det såg ut.

Men här finns också ett spännande mysterium: vad var förklaringen till de mystiska mönstren av ben, tillbehör och gropar i och runt dödshuset?

För att förklara det gör Jonathan Lindström en genomgång av hur olika kulturer uppfattade universum och dödsbegreppet på den tiden. Och lös­

ningen börjar framträda…

Missa inte ”Dödshuset” – den är en riktig pärla i vår egen bygds fornhisto­

ria!

Mysteriet med Dödshuset i jul och nyår: ^Öppet

Kommunhuset

24­26/12 stängt Tordag 27/12 kl. 8­17 Fredag 28/12 kl. 8­13 31/12­1/1 stängt Onsdag 2/1 kl. 8­17 Torsdag 3/1 kl. 8­17 Fredag 4/1 kl. 8­13 Receptionen har lunchstängt kl. 12­13 måndag­torsdag, växeln har öppet under lunchen.

Biblioteket/Qulturum Sländan

24­26/12 stängt Torsdag 27/12 kl. 13­20 Fredag 28/12 kl. 10­17 Lördag 29/12 kl. 10­14 31/12­1/1 stängt Onsdag 2/1 kl. 10­17 Torsdag 3/1 kl. 13­20 Fredag 4/1 kl. 10­17 Lördag 5/1 stängt

❧ ❧

Skolorganisationen ses över

Diskussionen om Nykvarns skolors framtida organisation har stundtals varit både käns- losam och het. För att hör- samma några av de synpunkter som har kommit fram, beslu- tade kommunstyrelsen den 23 oktober att ta ett delvis nytt grepp i frågan, och ytterligare ändringar beslutades vid kom- munfullmäktiges sammanträde i november.

– Jag vill poängtera att vi från majorite­

tens och folkpartiets sida inte har ändrat vår grundinställning, säger kommunal­

rådet Ann Johansson (np). Vi vill tillsät­

ta en utredning för att se över nuvarande skolorganisation, i syfte att Nykvarns skolor ska bli bland de bästa i landet.

Olika förslag

Skolorganisationen har utretts och kom­

menterats vid ett flertal tillfällen, både av förvaltningen, av utomstående kon­

sulter och av Skolverket. Av de olika förslag som presenterats fastnade man i utbildningsutskottet för en ny organisa­

tion, där samtliga klasser i år 7­9 skulle samlas i en och samma skola.

– I den nuvarande organisationen har man konstaterat en försämring, främst vad det gäller studieresultaten för våra elever, säger Ann Johansson.

Konsekvenserna?

En av invändningarna mot förslaget har varit att man ansett att konsekven­

serna av en sådan förändring inte har klarlagts tillräckligt. Detta var också en

invändning som folkpartiets Lars­Erik Aili tog fasta på vid kommunstyrelsens sammanträde. Han lade därför fram ett ändringsyrkande, där förvaltningen fick i uppdrag att utreda ”de pedagogiska, strukturella och kulturella konsekven­

serna av en ny skolorganisation med avseende på olika organisationsmodel­

ler”.

Inte nödvändigtvis ”ny”

På kommunfullmäktiges möte den 8 november beslutade man att denna utredning inte nödvändigtvis skulle fokusera på en ”ny” skolorganisation, som det hade angivits i det tidigare för­

slaget. Dessutom tillkom beslut om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt styrgrupp för att leda arbetet. Styrgrup­

pen tillsattes vid kommunstyrelsens sammanträde den 27 november, och består av: Thomas Lindstedt (np), sam­

mankallande, Bert Robertsson (np), Jörgen Blüchert (m), Märtha Dahlberg (s), Lennart Ygstedt (c), Lars­Erik Aili (fp) och Elaine Österberg (v).

I uppdraget till förvaltningen ingår också att ta fram ekonomiska kalky­

ler för investeringar och drift av en ny skolorganisation, med avseende på olika organisationsmodeller, liksom att utreda förutsättningarna för ett för­

djupat samarbete mellan kommunens förskolor och en eventuell ny skolorga­

nisation.

Styrgruppen ska närmast samman­

träda för att slå fast hur arbetet ska gå vidare. Meningen är att utredningen ska rapporteras till utbildningsutskottet och till kommunstyrelsen senast i juni 2008.

Utskick med Tutan

Tillsammans med det här numret av Tutan får du också några andra nya material från kommunen.

Dels är det den nya Biblioteks- planen, som anger riktlinjer och ambitioner för bibliotekens verk­

samhet framöver.

Dels får du också den nya Vård- och omsorgsplanen, som vi berät­

tade om i förra numret av Tutan.

Här kan du se vilka övergripande mål, inriktningsmål och konkreta insatser som finns inom vård och omsorg.

Som du kan läsa på sidan 9 strä­

var kommunen efter att ytterligare förbättra vårt bemötande och vår till­

gänglighet. Vi bifogar därför också en enkät, som vi hoppas du ska ta dig tid att besvara ­ allt i syfte att hjälpa oss att bli bättre! n

Lista dig på vård- centralen!

Välkommen att lista dig och hela familjen på Nykvarns vårdcentral!

Från januari 2008 införs ett sys­

tem som innebär att vår vårdcentral får resurser i förhållande till hur många som anmäler sig till vård­

centralen. Ju fler som listar sig, desto bättre sjukvård får vi här i kommunen. Det är alltså viktigt att så många som möjligt listar sig och sina familjer redan nu, oavsett om man behöver sjukvård nu eller se­

nare. Om du redan är listad på Ny­

kvarns vårdcentral behöver du dock inte göra någon ny anmälan.

På vårdcentralen arbetar famil­

jeläkare, distriktssköterskor, sjuk­

gymnaster, arbetsterapeut, kurator, BVC och hemsjukvård. Familje­

läkarna i Nykvarn utreder, ger råd och behandlar de flesta och de van­

ligaste sjukdomarna.

­ Vi vill vara en vårdcentral för hela familjen och hela livet, säger Lennart Holmquist, distriktsläkare och verksamhetschef på vårdcen­

tralen.

Om du har några frågor om list­

ningen och Nykvarns vårdcentral kan du ringa tel 550 256 30 eller gå in på www.sns.sll.se/nykvarn. n

Sedan tre år bedriver man ett intensivt arbete på Björkesta- skolan för att ge eleverna bästa möjliga läs- och skrivkunska- per. Och nu har ansträngning- arna belönats med en halv miljon kronor i form av Bertil Hults Pris!

”Skolan arbetar på ett medvetet och strukturerat sätt och utifrån senaste forskningsrön för att ge alla barn en god läs­ och skrivutveckling. För att få hela personalen med sig i det arbe­

tet har man satsat brett på utbildning.

Arbetssättet har gett dokumenterade resultat.”

Hjärtefråga

Så står det i motiveringen till årets Bertil Hults Pris. Och att det blev just Björkestaskolan som fick priset har sin förklaring – det har länge varit en av hjärtefrågorna för rektor Anne­Marie Julin.

­ Jag har funderat mycket på detta under min yrkeskarriär, inte minst när jag jobbade med vuxenutbildning, sä­

ger hon.

­ Förmågan att läsa och skriva är själ­

va grunden för så mycket. Och dess­

utom en viktig demokratifråga – det är en demokratisk rättighet som vi i sko­

lan har en skyldighet att ge våra elever, tycker jag.

Det har varit en process som har om­

fattat många anställda, och för att finan­

siera detta utvecklingsarbete har Anne­

Marie och skolan lyckats knyta till sig närmare 600.000 kronor i EU­bidrag

under de tre åren. Pengar som i huvud­

sak gått till kompetensutveckling och – om än i mindre grad – till material.

­ Utan EU­bidragen hade det här ald­

rig varit möjligt! säger Anne­Marie.

Vad gör man?

Vad är det då man gör på Björkestasko­

lan för att nå så goda resultat?

För det första ägnar man mer tid än

Björkestaskolan belönas för sitt läs- och skrivarbete

Fotboll är alltid rätt - även i bokform!

Total koncentration och äkta läsglädje när år 2 på Björkestaskolan får läsa fritt Total koncentration och äkta läsglädje när år 2 på Björkestaskolan får läsa fritt

vad som kanske är vanligt på läs­ och skrivförståelse, och man gör det i flera nivåer – beroende på elevernas situa­

tion – och utöver detta dessutom med löpande och känslig hänsyn till indivi­

duella behov och förutsättningar.

Denna inriktning får en stor roll spe­

ciellt från förskoleklass till det andra året, men genomsyrar arbetet även un­

der resten av grundskoletiden.

Innehållsmässigt skiljer sig arbetet något från stadium till stadium genom grundskolan. Fram till det andra året läggs stor tonvikt på det konkreta och tekniska i läsandet och skrivandet, att

”knäcka läskoden”, som man kallar det.

Detta innebär i enkelhet förmågan att förstå och koppla bokstäver – symboler

­ till de ljud som de representerar.

­ Ett resultat har blivit att nästan alla knäcker koden redan år ett, säger Anne­

Marie. Idag ligger vi på 98 procent!

Utveckling

De följande åren markeras av att läs­

och skrivförståelsen utvecklas ytterli­

gare, samtidigt som satsningen i form av tid, nivåer och individuella förutsätt­

ningar fortsätter.

Under år 2­5 lär man sig mer och mer av läsandets och skrivandets abstrakta sida – språkets uppbyggnad, symbol­

språk, målande språk – kort och gott hur språket används.

Och slutligen, år 6­9, får läsandet och skrivandet en större roll som verktyg i arbetet, i kunskapsinhämtandet.

Och hela tiden följs eleverna noga, de får individuellt anpassade övningar, stöd och hjälpmedel för att utveckla sin läs­ och skrivförståelse.

­ Resultaten av den här satsningen är entydiga, säger Anne­Marie Julin. Fler eleven når målen år fem och år nio, och vi noterar att särskilt pojkarnas, tidi­

gare jämförelsevis svagare, resultat har förbättrats.

En halv miljon

Den 29 november tog Björkestaskolan emot prischecken på en halv miljon kronor från Bertil Hult och kronprin­

sessan Victoria på Lärarhögskolan i Stockholm.

Vad ska man då göra med detta väl­

komna tillskott av medel?

­ Vi kommer att fortsätta satsningen förstås! säger Anne­Marie. Och en del av pengarna ska vi försöka använda till en studieresa till Nya Zeeland, varifrån en del av de metoder vi använder kom­

mer. Där finns det ännu mera spännan­

de utveckling att lära av!

Denna intressanta uppma- ning kommer snart att bli mer än bara ett sporrande tillrop – det är också det förslag som vann tävlingen om att namnge Däckshuset i dess tänkta nya form.

Som vi tidigare berättat om i Tutan har den s.k. Däckshusutredningen presenterat planer på en framtid där det som vi hittills känt som Däcks­

huset ska bli ett nytt fritids­ och kulturcentrum. Dessutom valde man att utlysa en tävling, där Nykvarns­

borna kunde föreslå ett namn på det nya centret.

Ge järnet!

­ Jag såg annonsen om att komma på ett namn, berättar konstnär Jan Man­

ker, som är den som vann tävlingen.

Om man tänker lite på Nykvarns historia så fastnar man snart på att det fanns ett järnbruk här, och att huset ligger vid Järndammen. Efter det tog det bara fem sekunder, och så dök namnet upp!

Huruvida namnet ska ha ett ut­

ropstecken efter eller inte tar inte Jan ställning till.

­ Det är ett ovanligt namn såtill­

vida att det samtidigt är en uppma­

ning, säger han. Men om man tänker på att man vill ”ge järnet”, alltså fyl­

la lokalerna med många olika verk­

samheter, så är det kanske inte så konstigt. Men visst skulle det kunna avrundas med ett utropstecken…

Som tack för sitt vinnande bidrag får Jan en middag för två på någon av kommunens restauranger.

­ En trevlig vinst, tycker jag, säger Jan glatt. Men var och när det blir vet jag inte ännu. Det får bli en sena­

re fråga. n

GE JÄRNET!

Vad är

Bertil Hults Pris?

Bertil Hults Stiftelse grundades år 2002, och verkar för att de kunskaper som finns om dys- lexi skall genomsyra skolornas verksamhet. I många skolor är arbetet att bemöta barn med läs- och skrivsvårigheter endast en uppgift för specialpedagogen. Detta är något som stiftelsen vill ändra på genom att lyfta fram skolor som visar goda exempel. Till detta ändamål har stif- telsen inrättat ett pris på 500 000 kr i fortbild- ningspengar som delas ut årligen.

Bertil Hult är grundare av EF Education, och han har egna erfarenheter av dyslexi.

- Som far till barn med dyslexi, och med mina egna skolerfarenheter bakom mig, har jag konstaterat att forskningen rörande dyslexi har kommit långt sedan jag var barn. Men man ser mycket lite spår av forskningens rön i skolor- nas dagliga verksamhet. Jag hoppas att det här priset, genom att uppmuntra skolor som är på rätt väg, ska inspirera Sveriges lärare att möta elever med dyslexi utifrån de kunskaper som finns, säger han.

Kronprinsessan Victoria, Björkestaskolans rektor Anne-Marie Julin och Bertil Hult gläds tillsammans åt den fina utmärkelsen! Foto: Nicklas Thegherström/LT

Budget 2008:

”För en attraktiv och trygg kommun”

Pensionskostnader 1:90 Planering av bebyggelse

och framtida utbyggnad 1:10 Miljö- och hälsoskydd 0:30 Försörjningsstöd (socialbidrag) 0:90

Brandkår 1:30

Politisk verksamhet 1:40 Individ- och familjeomsorg 2:70 Skötsel av gator, parker

cykelbanor etc. 3:30 Kultur och fritid 4:00 Vård och omsorg till äldre 9:50 Förskola för c:a 600 barn 12:10 Insatser för funktionshindrade 9:70 Kommungemensamt 8:90

IT, kommunledning, ekonomi och personal- administration, arbetsmarknadsåtgärder m.m.

Gymnasieskola (c:a 460 elever) samt vuxenutbildning 11:30 Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg

(c:a 1.320 elever) 31:60

SÅ HÄR ANVÄNDS DIN KOMMUNALSKATT:

Skatter och bidrag 83%

Övrigt 1%

Försäljning 2%

Bidrag 5%

Finansiella intäkter 3%

Taxor och avgifter 5%

Hyror 1%

SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR:

Drygt sju miljoner kronor – det är det budgeterade resultatet för Nykvarns kommun år 2008.

Med en ökning av såväl intäk- ter som kostnader i jämförelse med 2007 rymmer budgeten ett antal nysatsningar.

­ Budgeten präglas av positiva sats­

ningar, balanserade investeringar, sun­

da finanser och ansvarstagande, skriver kommunalrådet Ann Johansson (np) i förordet.

Politisk vilja

Nykvarns budget bygger på en vision:

”Alla som bor och arbetar i Nykvarn eller besöker kommunen ska uppleva Nykvarn som en attraktiv och trygg kommun”.

­ Vi tar initiativet till att skapa en vi­

sion för Nykvarn som pekar på vad vi vill uppnå, säger Ann Johansson ­ bland annat genom en ny målstruktur i bud­

geten, som ger en tydligare bild av den politiska viljan under mandatperioden.

Förutsättningar

Intäkter: 442,5 miljoner Kostnader och

avskrivningar: 435,3 miljoner Resultat: 7,2 miljoner

Bland de investeringar som finns i bud­

geten för 2008 märks bland annat två miljoner kronor till Björkestaskolans skolgård, 500.000 kronor till Hök­

mossbadet och fyra miljoner kronor till Däckshuset (”Ge Järnet!”).

Nykvarns kommuns budget bygger i all huvudsak på skatteintäkter. 83% av intäkterna kommer från skatter och bi­

drag, vilket framgår av intäktsdiagram­

met här intill.

Kommunalskatten, den del som kom­

munen tar ut, är oförändrad 2008, näm­

ligen 19,95.

För 2008 kommer dock landstings­

skatten att sänkas med 17 öre, vilket innebär att Nykvarnsborna får en lägre

total kommunalskatt 2008.

De senaste skatteunderlagsprogno­

serna pekar också på en fortsatt årlig ökning av skatteunderlaget i landets kommuner. För 2007 tros den bli högre än man tidigare beräknat, eftersom lö­

neökningarna blev högre än väntat. Å andra sidan gäller det också de kom­

munalanställdas löner, vilket ju ökar kostnadsnivån.

Befolkningsökningen ställer också högre krav på kommunal service, vilket påverkar kommunens kostnader.

Slutligen får vissa riksdagsbeslut di­

rekta effekter på Nykvarns ekonomi.

Försörjningsstödet kommer till exem­

pel att kosta mer till följd av den nya arbetslöshetsförsäkringen.

­ 7,2 miljoner kan låta som mycket pengar, men oförutsedda händelser kan snabbt äta upp det resultatet, sä­

ger kommunens ekonomichef Anders Sloma. En minskning av invånarantalet med 100 personer jämfört med budge­

ten skulle till exempel innebära att vi går miste om 4 miljoner i intäkter.

Strategiska mål

­ För att förverkliga vår vision fast­

ställer vi fyra strategiska mål som ska gälla alla verksamheter, och dessutom inriktningsmål som är specifika för verksamheterna, säger Ann Johansson.

De strategiska målen är i korthet:

• Medborgarperspektiv

Medborgare, företag och besökare ska vara nöjda och känna delaktighet i ser­

vice och beslut.

• Företrädare för kommunen

Medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll, sjukfrånvaron skall minska och be­

mötandet och tillgängligheten ska för­

bättras.

• Process och utveckling

Medborgare, företag och besökare ska få kvalitativ service till lägsta möjliga kostnad utifrån gällande lagstiftning och sina behov.

• Ekonomi

Kommunens ekonomi skall vara lång­

siktigt stabil samtidigt som verksamhe­

terna redovisar en god måluppfyllelse.

Kommunens samlade ekonomi ska under nuvarande mandatperiod vara i balans. Samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom kommunfullmäktiges beslutade nettokostnadsram.

Inriktningsmål

De sex stora områdena har – utöver de konkreta mål som prioriteras under var­

je verksamhet – också fått generella in­

riktningsmål, vilka ska ligga till grund för hela verksamheten. De är i korthet:

• Pedagogisk verksamhet

Ett rikt utbud och hög kvalitet inom grundskola och förskola gör kommu­

nen attraktiv.

• Kultur och fritid

Nykvarn ska bli en av landets bästa musikkommuner. Föreningslivet ska utvecklas. Ett nytt sportcentrum ska ut­

vecklas på sikt, och fritidsverksamhe­

ten för ungdomar ska stärkas.

• Vård och omsorg

Förebyggande arbete för att undvika ohälsa och utslagning. Vård­ och omsorgstagare är delaktiga i utformningen av insatserna.

• Samhällsbyggnad, miljö och teknisk verk- samhet

Boendet i Nykvarn ska kännas stimu­

lerande och tryggt och präglas av olika boendealternativ.

• Politisk verksamhet

Den politiska verksamheten ska sträva mot att uppnå visionen, de strategiska målen och den värdegrund dessa byg­

ger på.

• Kommungemensam verksamhet

Nykvarn ska ha ett gott företagsklimat.

I samverkan mellan näringsliv, organi­

sationer och kommunal verksamhet ska Nykvarn satsa på besöksnäring, turism, evenemang och upplevelser och bli ett av södra Stockholms mest besökta res­

mål för privatturism.

Satsningar

De satsningar som görs i budgeten 2008 medför en kostnadsökning jämfört med 2007 på 17,6 miljoner kronor.

I ”hundralappen” här intill kan du se hur kommunens kostnader fördelas över olika verksamheter.

Pedagogisk verksamhet

Förskola, grundskola, särskola , gymnasieskola, vuxenutbildning

Budget: 204, 8 miljoner

Budgeten omfattar t.ex. en utveckling av F­3­skolan i Taxinge med en gym­

nastiksal och en satsning på informa­

tions­ och kommunikationsteknik i skolan. En ny förskola i Brokvarn med fyra avdelningar beräknas tas i drift från januari.

Kultur och fritid

Budget: 15,0 miljoner

En ny tjänst som kultur­ och fritidschef inrättas. Anslag för föreningsbidrag ökas och omklädningsrum byggs vid Alcrofältet. Ett skönhetsråd/kulturråd inrättas, och pengar avsätts till kommu­

nens 10­årsjubileum.

Vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg, arbets- marknadsåtgärder, flyktingmottagning, omsorg om äldre och funktionshindrade

Budget: 86,3 miljoner

1 miljon tillförs ärenden inom personlig assistans. ”Trapphusboendet”, det nya omsorgsboendet för vuxna, beräknas starta vid halvårsskiftet, och kommer att erbjuda fyra boendeenheter med närhet till personal­ och gemensam­

hetslokaler.

En fältassistent på deltid utökas till en heltidstjänst.

Samhällsbyggnad, miljö och teknisk verksamhet

Fysisk planering, miljö- och hälsoskydd, räddningstjänst, gator, vägar och parker samt vatten och avlopp

Budget: 22,2 miljoner

Miljö­ och hälsoskydd tillförs medel för inspektion och tillsynsarbete.

Ett provisoriskt resandecentrum vid Nykvarns station inrättas.

Politisk verksamhet

Kommunfullmäktige, revision, kommun- styrelse, bygg- och miljönämnd, vård- och omsorgsnämnd, överförmyndare, valnämnd.

Budget: 5,2 miljoner

Budgeten har reducerats, och inga in­

vesteringar är planerade för den poli­

tiska verksamheten 2008­2010.

Kommungemensamt

Kommungemensam verksamhet

Budget: 39,4 miljoner

En stor insats är en modernisering av kommunens växel och informations­

system, i syfte att öka tillgängligheten.

Stabil ekonomi

Ekonomichef Anders Sloma betecknar kommunens ekonomi som fortsatt sta­

bil, bland annat för att vi inte lånar nå­

got till de kommunala verksamheterna.

­ Budgeten för 2008 är dock inte särskilt stark, beroende på att vi i år brottas med stora underskott inom till exempel individ­ och familjeomsorgen, äldreomsorgen och gymnasieskolan, sä­

ger han. Dessutom har vi ett väldigt stort tryck på service inom förskolan - många av dem som flyttar in till kom­

munen behöver barnomsorg.

Kommunalrådet Ann Johansson är nöjd med den budget som har antagits.

­ Det är nödvändigt att vi skapar en stark ekonomi för att kunna tillgodose behov och förändringar framöver, sä­

ger hon. Inflyttningen till kommunen har varit kraftig de senaste åren ­ det är förstås glädjande, men ställer samtidigt höga krav på oss i form av utökad ser­

vice.

­ Budgeten pekar på olika direkta satsningar, men utöver detta vill vi också göra satsningar inom de befint­

liga resurserna. Det handlar om en all­

män uppsnyggning av kommunen och en förbättrad service i form av högre tillgänglighet och ett utarbetat program för bemötande, avslutar hon.

Kommunstyrelsen samt Vård­ och omsorgsnämnden fastställer detaljbud­

geten i december.

Du hittar budgeten i sin helhet på www.nykvarn.se.

En arbetsgrupp har på kom- munstyrelsens uppdrag låtit ta fram ett förslag till ett s.k. ge- staltningsprogram för Nykvarns centrum. Det är ett program för att rusta upp den yttre miljön runt centrum, och nu börjar planerna ta form.

­ Tanken är att binda ihop och ena de olika byggnaderna runt centrum, från Lundavägen och fram till butikerna, säger samhällsbyggnadschef Urban Dahlberg. Och dessutom förstås att rent allmänt få en vackrare miljö!

­ Det gör vi i första hand genom att använda en enhetlig markbeläggning och genom att använda trädrader.

Ett realistiskt förslag

I mars 2007 gav kommunstyrelsen upp­

draget till en arbetsgrupp att ta fram ett underlag för gestaltningen av centrum med en tidplan, en etappindelning och en ekonomisk kalkyl. Arbetsgruppen leds av samhällsbyggnadschef Urban Dahlberg och Nykvarnsbostäders VD Johan Tynnerström.

I oktober rapporterade arbetsgruppen till kommunstyrelsen; man har låtit en arkitektbyrå och en landskapsarkitekt ta fram förslag, och nu har alltså ar­

betsgruppen fått uppdraget att fortsätta arbetet.

­ I nästa steg ska vi väga samman de båda förslagen till ett realistiskt för­

slag som är kopplat till ekonomin, och som skulle kunna genomföras för hela Nykvarns centrum, säger Urban Dahl­

berg.

Fyra steg

Av de två förslagen har det ena, gjort av arkitektbyrån ATKINS, tittat på en mer övergripande gestaltning av hela centrummiljön, medan det andra för­

slaget, framtaget av landskapsarkitekt Sture Koinberg, i huvudsak tagit fram detaljförslag i miljön.

Hela planen, som är kostnadsberäk­

nad till drygt 10 miljoner kronor, är indelad i fyra steg. Området från kom­

munhusets entré fram till butiksbygg­

naderna kallas Stortorget, stråket förbi Qulturum Sländan, vårdcentralen och apotekshuset kallas Bibliotekslunden och öppningen mot Gammeltorpsvä­

gen vid kvarteret Oasen kallas för Lilla Torget. Dessutom finns en fjärde etapp för parkeringen.

­ Parkeringsfrågan är ett dilemma, suckar Urban Dahlberg. Oavsett hur vi går vidare med en ombyggnad av centrum måste vi genomföra en parke­

ringsutredning.

Stråk, träd och nivåer

I grunden finns ett gångstråk i en lätt böljande form från Gammeltorpsvägen

Ny centrummiljö i fyra steg

hela vägen förbi biblioteket och fram till butiksområdena. Marken är tänkt att beläggas med mörk och ljus granit, men med grönytor med oxel, naverlönn och japanska körsbärsträd. Biblioteks­

lunden är t.ex. tänkt att ha två trädrader, en utefter den norra gaveln på kommun­

huset och en parallell utmed kanten på parkeringen. Man får alltså en liten allé, där gångstråket kommer att löpa.

­ Stortorget kommer att bli som cen­

trums entré, säger Urban Dahlberg.

Den får en naturlig nivåskillnad från Centrumvägen och upp mot kommun­

husets entré, och härifrån går gångstråk till butikerna, järnvägen, parkeringen och Qulturum Sländan.

Förbi vårdcentralen på Lilla Torget är det bland annat tänkt att en granit­

mur ska byggas runt den plats där ber­

get går i dagern, men även här bildas ett rutmönster av markbeläggningen, med träd och växter planterade i olika mönster.

Kom och se!

I planen ingår också idéer om bänkar, belysning, cykelställ, staket och träd­

skydd i ett enhetligt utseende, för att ytterligare förstärka helhetsbilden.

- Planen finns utställd i kommunhu­

sets foajé under december och januari, säger Urban Dahlberg. Då är alla som är intresserade välkomna att komma och titta lite närmare på förslagen.

En arkitektskiss som visar ungefär hur det nya Stortorget skulle kunna se ut.

UPPROP till Nykvarns föreningar och

företag!

Lördagen den 31 maj 2008 planeras ett heldagsarrang- emang i Folkets Park för och av boende och aktiva i Ny- kvarn, en ”NYKVARNSDAG”.

Programaktiviteterna sträck- er sig från kl. 10.00 på för- middagen till sena kvällen.

Dagsprogrammet kl.

10.00-14.30

Dagsprogrammet är tänkt att fyllas med aktiviteter och presentationer av föreningar och företag i Nykvarn, samt en familjepräglad scenunder­

hållning, ponnyridning, tivoli, lot­

terier m.m.

Kvällsprogrammet

Kvällsprogrammet har redan tagit form och kommer att gå i nostal­

gins tecken med ett legendariskt gäng 50­talsrockare: Little Ger­

hard, Rock­Olga, Rockande samen, Rock­Ragge och Little Gert med flera intar stora scenen. Det blir en unik show på en unik plats!

Vad kan ni bidra med?

• Ett ekonomiskt bidrag till familje­

underhållningen?

• Bidrag till hyra av ljudanläggning?

• Bistå med konferencier?

• Lotterivinster?

• Andra förslag?

Vad vill ni göra?

• Presentations-/informationsbord?

• Aktivitet av något slag?

• Visning/försäljning av produkter?

• Något annat?

Varmt välkomna med frågor och in­

tresseanmälan till:

• Jan Söderström, folkparksansva­

rig, tel 0709­213 547, e­post:

jan.soderstrom@basta.se

• Lottie Palmborg, kultur- och fri­

tidssamordnare på Nykvarns kom­

mun, tel 552 487 34, e­post:

liselotte.palmborg@nykvarn.se. n

På kommunstyrelsens möte i oktober antogs en handlings- plan för bättre tillgänglighet och bemötande mellan den kommunala organisationen och medborgarna i Nykvarn.

En hel del är redan gjort – till exempel har öppettiderna i receptionen utökats med två och en halv timme i veckan.

Vård och omsorg har infört ett system för synpunktshantering, där brukare och anhöriga kan komma med förslag, beröm eller kritik av verksamheten.

Dessutom finns det numera ett svars­

kort som ska gå till alla som gör en ansökan eller skrivelse till kommunen, där man får en bekräftelse på att försän­

delsen har tagits emot och besked om vem som handlägger ärendet.

Mer att göra

På samma kommunstyrelsemöte be­

stämdes det att kommunen ska få en ny telefonväxel, vilket kommer att utöka funktionerna och underlätta vidare ut­

byggnad i takt med att kommunen växer.

I handlingsplanen bygger man på med ytterligare åtgärder som man vill att förvaltningen ska arbeta vidare med.

­ Var och en av de här åtgärderna är ett - och i vissa fall flera - delprojekt, säger kommunens personalchef Fredrik Norberg. Det rör sig alltså om ganska omfattande insatser inom flera olika områden.

Ett sådant är förslaget om att se över kommunhusets öppettider och arbetsti­

der.

­ För det första behöver vi ta reda på vilka behov och förväntningar invå­

narna har, säger Fredrik, och det gör vi med hjälp av den enkät som delas ut till­

sammans med detta nummer av Tutan.

Dessutom är det i mångt och mycket en fråga om fackliga förhandlingar, efter­

som arbetstider ju regleras i avtal.

Webbtjänster?

Ett annat förslag är att utöka de elektro­

niska tjänsterna på webben. Skolporta­

len är ett exempel, men webben borde kunna användas även för andra tjänster – ansökan om bygglov och barnom­

sorgsplats, till exempel. Vård och om­

sorgs synpunktshantering är också ett exempel som skulle kunna införas på andra områden.

­ I alla dessa fall handlar det faktiskt om att vi först måste utarbeta rutiner, sedan se till att det finns resurser för att genomföra insatserna, och därefter ut­

bilda och informera personalen om de nya rutinerna, säger Fredrik Norberg.

Sen kan man köra igång och informera brukarna.

I nästa steg gäller det nu att definiera de olika projekten och utse projektle­

dare som ges uppdraget att formulera en projektbeskrivning. Tutan återkom­

mer förstås med mer information om de olika delprojekten i takt med att de påbörjas.

Bättre tillgänglighet och bemötande

En ny kommunal telefonväxel ska öka tillgängligheten

I samklang med utvecklingen över hela landet breder områ- den med hastighetsbegränsning till 30 kilometer i timmen ut sig även i Nykvarn. Det är ett försök som slagit väl ut – men det är också lätt att bli hem- mablind.

I Nykvarn är det redan genomfört och skyltat för 30 kilometer i timmen på Norra Stationsvägen, i herrgårdsområ­

det och runt Gammeltorp och Lillhaga.

Bra effekt

­ Under 2008 kommer vi att införa 30 kilometer i timmen på ytterligare några ställen, säger kommunens trafikingen­

jör Rolf Nilsson. Det blir 30­gräns även i Ängsborg, Stensborg, Nyborg och Sandtorp (se kartan).

Tendensen att införa 30 kilometer i timmen som hastighetsgräns i olika tätortsområden har brett ut sig över hela landet, och det tycks råda en bred enighet om insatsen, såväl politiskt som bland allmänheten. Det är ganska naturligt – erfarenheterna är mycket goda.

­ Stockholm och Göteborg var före­

gångare, och där kan man se tydliga re­

sultat, säger Rolf Nilsson. Sänkningen av hastighetsgränsen har lett till att ska­

dorna vid trafikincidenter är påfallande lägre – i vissa fall kan de rentav utgöra skillnaden mellan liv och död.

Kom ihåg!

En annan effekt har varit att man kör långsammare även på 50­sträckor i orter där det finns områden med 30­gräns.

­ Det enda smolket i glädjebägaren är faktiskt vi som bor på de här ställena, säger Rolf. Det verkar som att det är lätt att bli ”hemmablind” och glömma bort hastighetsgränsen på den egna bostads­

orten. När vi kör i andra städer tycks vi vara mer uppmärksamma.

Respektera 30-skyltarna!

I vissa fall förstärker man effekten av hastighetsgränsen genom att bygga in strypning i vägen, men det går inte att göra överallt.

­ Och gupp är ännu svårare, eftersom de inte går att ha där man har kollek­

tivtrafik, säger Rolf, som inte heller tror att det är någon större idé att skylta ännu tätare.

­ Jag tror att det enda vi kan göra är att hålla trafikdisciplinen själva, säger han, och manar:

­ Glöm inte bort 30­gränsen i din egen hemort!

I de gröna områdena är redan 30 km/tim infört, i de blåmarke-

rade planeras det att införas 2008.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 novem- ber fastställdes riktlinjer, köregler och avgifter för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från den 1 januari 2008.

Under året har förvaltningen omarbe­

tat riktlinjer, köregler och avgifter för barnomsorgen i Nykvarns kommun.

En av förändringarna gäller flexi­

bla placeringstider för barn till för­

äldralediga föräldrar. I ett medbor­

garförslag har det föreslagits att föräldralediga, vars barn har rätt till 15 timmars förskola i veckan, ska få

en möjlighet att själva bestämma vilka tider barnet ska gå i förskolan.

I de nya riktlinjerna har man tagit hänsyn till förslaget genom att kon­

statera att ”vistelsetiden förläggs med hänsyn till det enskilda barnets behov, verksamhetens dagsrutiner och den en- skilda förskolans organisation”, och att förskolechefen fastställer placeringsti­

den.

En broschyr om riktlinjerna, köreg­

lerna och avgifterna är under produk­

tion, och kommer att finnas klar i mit­

ten av januari. n

Kostprojekt på Lugnet

Mat och måltider väcker känslor och engagemang hos de flesta och mat är viktigt också för äldre människor. Mål­

Nytt i

barnomsorgen

tiderna är ett tillfälle till social sam­

varo och avkoppling, och det är be­

tydelsefullt att de präglas av en lugn och stillsam miljö.

I september 2007 startade därför Lugnets äldreboende ett projekt i kost. Sjuksköterskan Annika Gunnari håller i projektet, och Lugnets perso­

nal har haft utbildningstillfällen där de genom föreläsningar, studiebesök och grupparbete påbörjat arbetet med projektet.

Tutan återkommer med mer infor­

mation i kommande nummer. n

❧ ❧

En ”god man” eller ”förvaltare” är en person som tar hand om ekonomiska och rättsliga frågor åt personer som inte själva klarar av att bevaka sina intressen och sina rättigheter. Det kan bero på sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd – omständighe­

ter som gör att man inte klarar av att ta itu med formella ärenden, men som ju ändå inte hindrar att räkningar, inkom­

ster och olika typer av handlingar kom­

mer och måste hanteras.

Behovet av gode män/förvaltare ökar

Kommunen söker gode män Ny teknisk

driftchef

I januari får vi en ny teknisk driftchef i Nykvarns kommun.

Han heter Kjell Åström, är 35 år gammal, och kommer när- mast från AstraZeneca, där han är ansvarig för all central media.

I Kjells värld betyder ”media” att han har hand om vatten, avlopp, kylning, ånga, kulvertar och liknande.

­ En del i arbetet är ångcentralen, som förser laboratorierna och produktionen med ånga, berättar han. Det är en gi­

gantisk energikälla; tänk dig en vanlig villapanna med elpatron. Var och en av våra pannor är 5.000 gånger så kraft­

full, och vi har tre stycken sådana!

Kjell har varit på AstraZeneca i 12 år, och har de senaste åren huvudsakligen haft sitt fokus på just driftteknik.

­ Men jag tycker det ska bli roligt att få gå tillbaka till förvaltning – det syss­

lade jag med i början här. Det är varie­

rande och utvecklande, man får träffa många människor och det är en bland­

ning av små och stora projekt.

Kjell är uppvuxen i Nykvarn, men bor idag precis på andra sidan kom­

mungränsen i Södertälje.

­ Jag ser fram emot att börja i Ny­

kvarn, säger han. Jag hoppas att min kompetens ska bli till nytta, och det ska bli roligt att få arbeta för kommuninvå­

narnas bästa.

­ Det är ett viktigt jobb – om man lyckas med det ger man inte bara god service till invånarna, utan kan också

bidra till de andra verksamheterna i kommunen.

Kjell tycker också att Nykvarns am­

bitioner om öppenhet passar honom.

­ Det vore trevligt att kunna vara transparent och ge kommuninvånarna stor insyn i kommunens tekniska arbe­

te, säger han. Visa upp hur arbetet går, hur det går till, hur besluten fattas. Det är också en viktig del av arbetet.

Exakt vilken dag i januari han börjar är ännu inte bestämt.

­ Men jag kommer att titta in och börja se mig om ganska tidigt, säger han. Och förhoppningsvis kan jag börja direkt efter jul­ och nyårshelgerna. n

Kent nygammal chef för kultur

och fritid

Kent Påledal har tillträtt den nya tjäns­

ten som kultur­ och fritidschef – tidiga­

re ansvarade han också för kommunens skolverksamhet.

­ Vi tyckte att det var hög tid att stär­

ka satsningen på kultur och fritid, säger kommunchef Bengt Persson. Då krävs det att en verksamhetschef kan koncen­

trera sig på dessa sysslor.

Kent har redan tillträtt posten, och kommer utöver tjänsten som kultur­

och fritidschef även att vara en resurs i andra sammanhang.

­ Vi kan ta vara på Kents kompetens i olika utredningar och andra samman­

hang, säger Bengt Persson. Som exem­

pel är han idag sekreterare och utredare i kommunens näringslivsråd. n

i Nykvarn, och överförmyndarverk­

samheten söker dig som kan tänka dig ett uppdrag som god man.

På kommunens hemsida www.

nykvarn.se ­ under rubriken ”Om kommunen”/”Överförmyndare” - finns information om gode män. Här kan du också hämta hem blanketten ”Intresse­

anmälan god man/förvaltare”.

För mer information kan du kontakta Linda Olsson på överförmyndarkonto­

ret, tel 0732­31 39 40, eller via e­post linda.olsson@nykvarn.se. n

Ulrika efter Jennie

Den 26 november började Ulrika Sör­

blad som kommunsekreterare efter Jen­

nie Portnoff, som börjat som kommun­

sekreterare i Haninge.

Ulrika är 43 år gammal, bor i Gnesta och har de senaste fem åren arbetat som nämndsekreterare åt kultur­ och fritids­

nämnden i Södertälje.

­ Jag tyckte det lät som en spännande tjänst, och en ganska naturlig utveck­

ling för mig, säger hon om jobbet i Ny­

kvarn. Nu får jag en möjlighet att lära mig andra saker och arbeta med kom­

munens alla verksamheter, inte bara ett område.

­ Nykvarn är en trevlig kommun, och jag har bara fått goda erfarenheter av mina möten med mina nya arbetskam­

rater. n

Massor av kul när Nykvarn fyller 10 år!

På nyårsafton 1998 blev Nykvarn en egen kommun – kvällen fira­

des med fyrverkeri, nyårsskål och klockringning. Tänk att det snart redan har gått tio år!

Mycket har hänt

­ Självklart ska detta firas, och det ordentligt! säger nytillträdde kultur­

och fritidschefen Kent Påledal. Det kommer att ske under hela 2009, men redan på nyårsafton 2008 ska vi förstås ha ett festligt firande med både fyrverkerier, sång och dans.

Det har trots allt hänt ganska mycket på tio år. Kommunen har vuxit, det har flyttat hit många män­

niskor, näringslivet har utvecklats, vi har fått en ombyggd skola, en ny idrottshall, en golf­ och konferens­

anläggning, flera nya förskolor…

- Många flyttar hit därför att Ny­

kvarn uppfattas som trivsamt och lagom stort, fortsätter Kent Påledal.

Arbetsgruppen för jubileumsfiran­

det har en idéskiss om att visa upp dessa kvaliteter under 2009.

Visa mångfalden

Jubileumsåret kommer alltså att präglas av evenemang, utställningar och andra trevligheter som ska visa på Nykvarns bredd.

­ Det ska bli utställningar av konst, foto och hantverk, säger Kent Påledal. Men också uppvisningar av allt kommunen har att bjuda på i form av föreningar, idrott, kultur, näringsliv, besöksmål, naturområ­

den och annat.

Kent Påledal inbjuder kommu­

nens samtliga föreningar, företag, grupper, initiativ eller vad det vara må att komma med och visa upp sig under 2009.

­ Vi tar tacksamt emot alla idéer och infall för jubileumsåret, säger han.

Det kommer att bli mycket, så det gäller att börja planera i god tid.

Du är välkommen att redan nu an­

mäla ditt företag, din förening eller någon annan aktivitet till Kent på telefon 552 487 30 eller via e­post:

kent.paledal@nykvarn.se. n

”Dagens tågförseningar är inte accep­

tabla”, skriver Banverket i sin järnvägs­

plan för projektet. Med det här projek­

tet anser man att förutsättningarna för att hålla tidtabellerna avsevärt kommer att förbättras.

Enkelt genomförande

Projektet är förhållandevis enkelt att genomföra, eftersom det medför mini­

malt med störningar. Marken ägs redan eller kommer inom kort att övertas av Banverket, inga kolliderande intressen tycks finnas, ingen kringboende har motsatt sig projektet och en avsiktsför­

klaring mellan Banverket och kommu­

nen är undertecknad, vilket är en förut­

Dubbelspår på gång

Banverket har lämnat in en ansökan om tillståndsprövning till regeringen om tidigareläggning av utbyggnaden av dubbelspår mellan Nykvarn och

Ryssjöbrink. Om allt går som planerat kan byggstarten ske redan 2008, och det 6,7 km långa nya dubbelspåret kan tas i drift i augusti 2010.

sättning för en tidigareläggning.

– Det blir heller ingen nämnvärd påverkan på omgivningen, säger tra­

fikingenjör Rolf Nilsson på Nykvarns kommun. Projektet medför ingen tra­

fikökning, inget ökat buller, vi behöver inte stänga av någon järnvägskorsning och det påverkar inga skyddade natur­

eller kulturmiljöer.

Utbyggnaden är kostnadsberäknad till totalt 475 miljoner kronor, och kommer att innebära att det blir sammanhäng­

ande dubbelspår från Nykvarns station till Läggesta. I en kommande etapp pla­

nerar man att bygga ut med dubbelspår också mellan Nykvarn och Södertälje.

Var rädd om dig.

Södertörns

brandförsvarsförbund

www.sbff.se ^ Tfn: 08-721 22 00



Testa brandvarnaren.



Glöm inte släcka ljusen.

Ett tiotal politiker, tjänstemän och föreningsrepresentanter strävar i mörkret uppför den branta stigen från centrum till Åshöjdsvägen.

Trygg i Nykvarn handlar inte bara om insatser mot krimina- litet, vandalisering och klotter.

En stor del handlar också om tillgänglighet och framkomlig- het.

Under hela 2007 har trygghetsrådet Trygg i Nykvarn träffats och gått ige­

nom olika aspekter på frågor om trygg­

het och säkerhet i Nykvarn. Rådet be­

står av politiker, verksamhetschefer och andra tjänstemän samt andra inbjudna aktörer. Polisen, centrumföretagen, Nykvarnsbostäder, Föräldraföreningen Farsor & Morsor, PRO, SPF och han­

dikapporganisationerna är självklara samarbetspartners i arbetet.

”Måste förbättras”

En tisdagskväll i november samlas gruppen för att genomföra en trygg­

hetsvandring i centrala Nykvarn.

­ Vi går väl den väg som det är tänkt att man ska gå? föreslår kommunalrå­

det Ann Johansson (np), som också är ordförande i trygghetsrådet.

Det är barmark och några plusgrader, men regnet duggar lätt och det glänser halt i marken i den branta, högra delen av den upptrampade stigen.

­ Det här måste man göra något åt, säger moderaternas Anders Wallenberg om ”trappan”. Hela trappan borde vara

gjord med riktiga trappsteg och räcken, som den sista biten upp till Åshöjdsvä­

gen.

Det är lätt att hålla med honom. Man kan visserligen ta hissen upp hit genom det s.k. 60­huset. Men om hissen inte fungerar eller om man inte kommer in i trapphuset är det ingen dans på rosor att ta sig från centrum hit upp.

Många frågor

Rådet har träffats flera gånger under året, och man har hunnit gå igenom en rad frågor. Man har regelbundna rap­

porteringar om utvecklingen och dags­

läget när det gäller kriminalitet och missbruk, men också en rad mer kon­

kreta frågor.

Ett avtal finns med ”Kvinnofrid – fri­

zon” för utsatta kvinnor, och ett särskilt projekt har startat mot klotter (se sepa- rat notis).

I september gjorde gruppen dess­

utom en annan trygghetsvandring. Då gick man igenom säkerhetsaspekter i centrum. Resultatet blev en åtgärdslista om 17 punkter, från gropar i gatan och trasiga kontakter till problem för syn­

skadade att ta sig fram när handlarna ställer ut trottoarpratare.

­ Vi har ett ”rullande” handlingspro­

gram, säger kommunchef Bengt Pers­

son. Den är med nödvändighet ett le­

vande dokument, eftersom det händer saker hela tiden.

Genomfört

En hel del är genomfört, och en del står på tur. I fråga om framkomlighet och tillgänglighet har det hänt en hel del,

konstaterar Rolf Södervall från handi­

kapporganisationernas samarbetsorga­

nisation HSO:

­ Det har faktiskt blivit påfallande mycket bättre det senaste året. Men visst finns det kvar att göra.

Ett problem när det gäller framkom­

ligheten är växtlighet som sprider sig ut på trottoarerna och tvingar gående ut i vägbanan.

­ Svårigheten där är att ansvaret lig­

ger hos fastighetsägaren, säger Rolf.

Särskilt runt enskilda småhus, där häcken växt sig stor, kan det vara svårt att få gehör för att de är hinder som måste klippas ner.

Nattvandrare

Farsor & Morsor strävar också på, och genomför sina nattvandringar.

­ Vi är främst ute på lördagskväl­

larna, säger Rickard Lyberger. Men vi behöver bli fler.

Christina Lindgren, också från Farsor

& Morsor, håller med:

­ Vi är nu 15­20 personer som deltar, så man behöver inte gå ut varje lördag.

Men vi skulle behöva vara fler. En stor grupp slutade när deras barn gick ut nian, förklarar hon. Men vi har inte fått motsvarande tillflöde av nya föräldrar.

­ Kom med! uppmanar hon. Vi behö­

ver din hjälp!

Om du vill veta mer om Farsor &

Morsor eller om du vill anmäla dig att vara med, så kan du kontakta Christina Lindgren på telefon 552 406 23 eller per e­post: nykvarn@nattvandring.se.

Klotter på

”rätt” sätt

Som en insats mot klotter har fältas­

sistent Johanna Löfvenius startat ett projekt med sju grabbar för att lära sig ”riktig” graffiti, på rätt sätt och på rätt plats.

Vi har fått stöd av kommunens vård­ och omsorgsnämnd och Ny­

kvarnsbostäder, och vi har fått låna lokaler i Strängbetong där vi kan hålla till, berättar hon.

Man startade den sista veckan i oktober och ska hålla på i tio veck­

or, i ett första skede.

­ Ett av målen är att måla tre stora tavlor med äkta graffiti som vi se­

dan kan hänga upp i Däckshuset, säger Johanna.

Trygg i Nykvarn

Mörkt och halt - vägen från centrum upp till Åshöjds- vägen fick inte nådiga omdö- men av trygghetsvandrarna.

I evenemangskalendern på Nykvarns kommuns hemsida www.nykvarn.se hittar du mer om vad som händer i Nykvarn. Med reservation för eventuella ändringar i programmet.

Turinge-Taxinge församling

DET HÄNDER I NYKVARN DECEMBER-MARS

Björkestahallen Div 2 Damer

Lördag 19 januari 13.45 Nykvarns IF ­ Onyx IBK Lördag 9 februari 13.45 Nykvarns IF ­ Strängnäs IBK Lördag 23 februari 13.45 Nykvarns IF ­ Torshälla IBK

Div 2 Herrar

Lördag 19 januari 16.00 Nykvarns IF ­ Värmdö IF Söndag 27 januari 16.00 Nykvarns IF ­ Duvbo IK Lördag 9 februari 16.00 Nykvarns IF ­ Huddinge IBS

Lördag 23 februari 16.00 Nykvarns IF ­ Orminge Wallenstam IBK

Div 3 Herrar

Söndag 20 januari 18.00 Turinge IBF ­ Björkviks IBK Söndag 10 februari 18.00 Turinge IBF ­ Södertälje IBK Söndag 24 februari 18.00 Turinge IBF ­ Torshälla IBK

Div 4 Herrar

Söndag 13 januari 18.00 Nykvarns IK ­ Kärrviolen IC Söndag 10 februari 20.00 Nykvarns IK ­ Södertälje IBK U Söndag 24 februari 20.00 Nykvarns IK ­ IBF Kringelstaden Söndag 2 mars 18.15 Nykvarns IK ­ Täljecity BK

Div 5 Herrar

Lördag 12 januari 13.30 Nykvarns IF u ­ IBF Rosenlund Lördag 9 februari 12.00 Nykvarns IF u ­ Hammarens IBK Lördag 23 februari 12.00 Nykvarns IF u ­ Gärtuna IBK Lördag 8 mars 12.00 Nykvarns IF u ­ IK Weda

Innebandy

Julkonsert

Lördag 22/12 kl 18.00

Nykvarns Musikkårs traditionella Julkonsert i Taxinge kyrka.

Fritt inträde.

Arr: Nykvarns Musikkår

• Julafton måndag 24/12 kl 12.00

Julbön vid krubban

Turinge kyrka

• Söndag 23/12 kl 11.00

Högmässa ”Herrens moder”

• Julafton måndag 24/12 kl 10.00

Samling vid krubban

Medverkan av barnkörerna Tondrop­

parna och Änglakören

• Söndag 30/12 kl 11.00

Högmässa (nattvard)

• Nyårsdagen tisdag 1/1 kl 16.00

Musikmässa för fred

”Peace I leave with you ...” ­ en mu­

sikmässa för fred.

Sprititual, bluses, Ramirez, Wiehe, O.

Petersen, Britten, B. Andersson m m.

Medverkande: Stig Fogh Anderssen, tenor, Bo Sandberg, klarinett/saxofon, Leif Johansson, kontrabas/flöjt, Ingrid Häggström, piano/synt. Ami Dahl­

blom, präst

• Söndag 6/1 kl 11.00

Högmässa ”Guds härlighet i Kristus”

• Söndag 20/1 kl 11.00

Högmässa ”Nåd och tjänst”

• Söndag 20/1 kl 18.00

Konsert

Medverkan av Stråkkvartetten Ver­

dandi

• Söndag 27/1 kl 11.00

Gudstjänst för stora och små

Herrgården

• Söndag 13/1 kl 11.00

Gudstjänst för stora och små

Julgransplundring, tipspromenad m.m.

NYÅRSBÖN

Måndag 31/12 kl 16.00

Ami Dahlblom, präst, och Ingrid Häggström, kantor.

JULOTTOR

”Jesu födelse”

Tisdag 25/12 kl 6.00 Medverkan av Turinge kyrkokör

Turinge kyrka

Finsk julotta

Tisdag 25/12 kl 7.30 Turinge kyrka

Julotta

Tisdag 25/12 kl 7.30 Taxinge kyrka

Taxinge kyrka

Biblioteket/

Qulturum Sländan

• Rim och ramsor & Sagostund

Sagostund för barn 4­6 år.

Rim och ramsor för de yngsta.

Tisdagar kl 9.30:

22/1, 29/1, 5/2, 12/2, 19/2, 26/2, 4/3, 11/3, 18/3, 25/3.

Kommun- fullmäktige

Kommunfullmäktige i Nykvarn sam­

manträder normalt i Qulturum Sländan, Nykvarns centrum, och sammanträde­

na är offentliga. Februarisammanträdet kommer dock att hållas på annan plats, p.g.a. en ombyggnad i Qulturums loka­

ler. Plats anges på kommunens hemsida www.nykvarn.se

• Torsdag 21 februari

nas ett politikercafé där du som med­

borgare kan diskutera frågor med poli­

tikerna.

Turinge-Taxinge hembygdsförening

Smedsbygget

I slutet av maj godkände EU- kommissionen Sveriges för- slag till landsbygdsprogram för perioden 2007-2013, och Sverige är därmed det första landet i Europa som har fått sitt program godkänt. En del av programmet omfattar den s.k. Leader-metoden – ett sätt att samverka för att utveckla landsbygden. Och Nykvarn är en av de deltagande kommu- nerna.

Det övergripande målet för Leader­

programmet är att främja lokal för­

ankring, inflytande och samarbete. I vår del av landet planeras flera Lea­

der­områden, och Nykvarn ingår i ett sådant, Leader Inlandet, tillsammans med kommunerna Gnesta, Flen, Strängnäs, Eskilstuna och Kungsör.

­ De är naturliga samarbetspart­

ners, säger Nykvarns kommuns in­

formatör Lena Ramdani, som deltar i arbetsgruppen för Leader Inlandet.

Vi har mycket gemensamt i fråga om kulturhistoria, företagande och natur, till exempel.

Partnerskap

Leader är en metod för lokalt utveck­

lingsarbete och genomförande av olika åtgärder som bygger på lokala partnerskap mellan näringslivet, ide­

ella organisationer och den offent­

liga sektorn. Totalt omfattar Leader i Sverige cirka 340 miljoner kronor per år.

­ Hur mycket pengar vi får till Ny­

kvarns kommun är inte klart, säger Lena. Det bygger på antalet invånare som bor på landsbygden, men peng­

arna kan användas för projekt i hela kommunen.

I en tidigare programetapp har Ny­

köping, Katrineholm, Vingåker, Öre­

bro, Finspång, Eskilstuna, Strängnäs och Motala samarbetat, och där har man c:a 35 stycken, i huvudsak av­

slutade, projekt. Många av projekten har klar inriktning på besöksnäring och handel.

­ Projekten som genomförs med Leadermetoden ska vara samarbets­

projekt som syftar till att utveckla landsbygden med nya grepp, förklarar Lena Ramdani.

På hemsidan www.vag21.d.se kan du läsa om de projekt som genomförts hittills och som pågår just nu.

Vision och strategi

Arbetsgruppen för Leader Inlandet har nu arbetat fram ett förslag till ut­

vecklingsstrategi.

­ Den syftar till att vi ska närma oss den vision som är formulerad för arbe­

tet, säger Lena Ramdani. Den övergri­

pande visionen för Inlandet är att ”En livskraftig landsbygd främjar allas livskvalitet och hållbar utveckling”.

Inlandet ska vara en attraktiv plats att leva och verka i och att besöka.

Strategin ska nu ut på remiss till näringslivet, föreningar och politiker, och man räknar med att ha fått in syn­

punkter till slutet av januari 2008.

­ Därefter är det meningen att vi ska bilda en ideell förening, Leader Inlan­

det, och en lokal aktionsgrupp (LAG) som ska vara sammansatt av represen­

tanter från de sex kommunerna och från de olika partnergrupperna. Det är den LAG som sedan bedömer och delar ut anslag för olika projekt, säger Lena Ramdani.

I mitten av januari kommer man att hålla ett öppet möte i Nykvarn för att berätta mer om Leader Inlandet för de organisationer och företag som är in­

tresserade av att vara med och utveck­

la glesbygden genom att ordna olika projekt (se ruta här nedan).

­ Vi hoppas att allt ska vara klart till halvårsskiftet nästa år, avslutar Lena.

Då ska det också gå att börja skicka in projektförslag och ansöka om pengar.

Samverkan för en livskraftig landsbygd

ÖPPET MÖTE

om Leader Inlandet

Tisdag 15/1 kl 18.30

Taxinge Slott

Oxvretens SK

Söndag 10/2 kl 11.00

Barnens Vasalopp

Barn i alla åldrar är välkomna.

Distans: 400­900 meter, ingen tidtag­

ning.

Anmälan från kl. 10.00 i klubbstugan.

Blåbärssoppa, medalj samt diplom till alla startande.

Serveringen i klubbstugan öppen.

www.oxvreten.se

Söndag 6/1, 3/2 - kl 12.00-14.00

Öppet hus

Ta gärna med dig några bilder eller en berättelse eller något annat av intresse för hembygdsföreningen. Välkommen!

Torsdag 10/1 kl 19.00

Julfest

Traditionsenlig julfest. Nu är glada ju­

len slut och vi dansar den ut! Spelmän­

nen spelar julsånger.

Torsdag 24/1 kl 19.00

Märkliga föremål med svårtydd funktion

Har du några konstiga föremål hemma som du inte vet vad de skall användas till? Du kanske har något roligt och in­

tressant att berätta om några saker? Ta med dig dessa!

Söndag 17/2 kl 14.00

Årsmöte

Årsmötesförhandlingar och kaffe.

Killar behöver en gång för alla lära sig att ett ”nej” från en tjej är ett ”nej”. Och skulle den insikten ändå inte ha trängt in, så kan nu några av Nykvarns unga tjejer försvara sig mer handfast.

En onsdagskväll i november hade fri­

tidsgården en av sina återkommande tjejkvällar, och temat för kvällen var självförsvar. 18 tjejer i åldrarna 13­16 år fick tillsammans med två handledare från självförsvar.nu och fältassistent Johanna Löfvenius ägna kvällen åt frå­

gan om ”inre och yttre försvar”.

Viktigast: nej!

I grunden är det en fråga om tjejers rättighet till sina egna kroppar och till att kunna röra sig fritt i samhället utan att behöva känna rädsla för ofredande, överfall och våldtäktsförsök. Det sker en våldtäkt var 15:e minut i Sverige, och även om Nykvarn än så länge är förhållandevis lugnt och förskonat från just den här

typen av brott så rör sig ju ungdomar fritt i regionen.

­ Det absolut viktigaste är att få killar att förstå att ett ”nej” är ett otvetydigt

”nej”, även om det är litet, osäkert el­

ler skrämt, säger fritidsledare Zandra Hedin. Det finns ingen som helst tve­

kan om detta – ”nej” är en odiskutabel gräns!

Säkerhet

För att ge eftertryck åt sin inställning kan man hjälpa till med olika saker.

Kroppsspråket är en sak, en annan att stärka sin självsäkerhet och självkäns­

la. Det gjorde man i övningar i ”inre försvar”, där det ingick olika värdestär­

kande moment för tjejerna.

­ I en utsatt situation är det bra att försöka utstråla säkerhet, säger Tove Liljeholm från självförsvar.nu. Det är en fråga om kroppsspråk och attityder, och det är förstås lättare att åstadkom­

ma om man har fått lite grunder även i mer fysiskt självförsvar.

Lagen ger alla människor rätten att försvara sig, och även om det alltså borde räcka med att säga ifrån kan det ibland uppstå situationer där man fy­

siskt behöver ta sig ur ett tillbud.

­ Ställningen och attityden är viktig, säger Zandra Hedin. Man ska försöka

”tänka militäriskt” – se säker ut, stå sta­

digt och bredbent, inte krypa ihop.

Och flera timmar ägnades också

Ett nej är ett nej!

Tjejer lär sig självförsvar:

åt det ”yttre försvaret” – alltså ren trä­

ning i att slå och sparka på det mest ef­

fektiva sättet för att kunna ta sig ur den uppkomna situationen.

Värdefullt

Kvällen gav en rad värdefulla insikter, och Zandra är mycket nöjd med hur den förlöpte.

­ Det var en bra kväll och det gav oss alla lite extra självkänsla, säger hon.

Jag såg att flera av oss rätade på ryg­

gen och såg lite starkare ut när kvällen var slut!

Fritidsgården genomför en särskild tjejkväll en gång per termin.

­ Jag ser inget behov av att köra kväl­

larna oftare just nu, säger Zandra. Där­

emot kan den här typen av kvällar kan­

ske komma lite då och då, när det finns behov och intresse.

­ Och jag hoppas att viljan till själv­

försvar bland tjejerna sprider sig, fort­

sätter hon. Det här är viktiga kunskaper för alla.

Du som vill veta mer om självförsvar för tjejer kan gå in på hemsidan www.

sjalvforsvar.nu.

Tove Liljeholm från själv- försvar.nu fingerar slag mot en tänkt angripare.

Foto: Ida Luther- Närholm