Visionärt koncept av en användarcentrerad dialysmottagning
Samuel Carlsson
Teknisk design, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Högskoleingenjörsexamen/Kandidatexamen/Bachelor of Science Nautilus
Visionärt koncept av en användarcentrerad dialysmo�agning.
© Samuel Carlsson
Published and distributed by Luleå University of Technology SE-971 87 Luleå, Sweden Telephone: + 46 (0) 920 49 00 00 Printed in Luleå Sweden by
Luleå University of Technology Reproservice Luleå, 2021
Högskoleingenjörsexamen/Kandidatexamen i Teknisk design Bachelor of Sciencein Industrial Design Engineering
Luleå tekniska universitet
Visionärt koncept av en användarcentrerad dialysmottagning
Samuel Carlsson 2021 Handledare: Maria Miller Examinator: Åsa Wikberg Nilsson
Förord
I de�a examensarbete har jag kommit i kontakt med personal och organisationer som har e� starkt driv för a� hjälpa människor i svåra situationer. De har varit till stor hjälp under projektet och agerat som inspiration.
Först vill jag ge e� stort tack till Njurförbundet och dess personal.
Speciellt vill jag tacka Sara Norrman, verksamhetschef på njurförbundet som har varit kontaktperson under projektet. Utan deras stöd hade kommunikation med målgrupp varit svårare.
Y�erligare e� tack vill jag ge till Erika Helin, chef på Sunderby sjukhus njurmo�agning. Hon har tillhandahållit värdefullt material som har le�
arbete framåt. Allt de�a under omständigheterna av Corvid-19.
Jag vill även tacka de som har som har medverkat i workshops, utvärdering och intervjuer. De har ge� nya insikter och idéer kring utvecklingen av vårdmiljön. Jag vill speciellt uppmärksamma Lisa Segerström, Transplantationssjuksköterska och Johan Ahlander, Dialyssjuksköterska som tidigt i projektet medverkade i intervjuer och dagligen ser till a� vården blir bä�re för dialyspatienter.
E� stort tack vill jag även ge till de anonyma svaren från
dialyspatienterna. De har visat intresse för arbetet och bidragit till en större förståelse över problemet.
Till sist vill jag även tacka skolledning på Luleå tekniska universitet, som har stöd och vägle� under projektet. Speciellt vill jag tacka Maria Miller som har varit handledare och utmanat mig a� bli bä�re i min roll som teknisk designer.
Det har varit e� nöje a� utföra de�a projekt och e� roligt avslut på mina studier på Luleå Tekniska Universitet.
Kungsängen, 31 januari 2021
Samuel Carlsson
6 7
Sammanfattning
De som lever med kroniska njursjukdomar är många och har svåra livssituationer. Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande och kan vara livslång utan transplantation. Med en växande befolkning kommer behovet av dialys a� öka. Det är därav viktigt a� ha välutrustade och anpassade kliniker som möter behoven av målgruppen.
Men e� växande fokus på biomimik och naturinspirerad design kan potentiella problem motverkas genom observation och imitation av natur. Hur kan vårdmiljön utifrån vetenskapliga studier och biomimik utformas för a� tillgodose målgruppens behov gällande vård och miljö?
Arbete har lagt stort fokus på grundläggande element inom Teknisk design och använt flertalet metoder för a� lära, förstå och utveckla för målgruppen. Arbetet har utgå� från li�eraturstudier, intervjuer, enkäter och workshops. Där den funna informationen har analyserat och sammanställt till en designspecifikation som ligger till grund för projektets Ideationsfas. Den slutgiltiga idén och visualiserat genom ytmodellering och kommit till liv med användningen av en spelmotor som ge� en verklighetstrogen inblick av konceptet.
Examensarbetets koncept har resulterat i en stödjande, naturinspirerad, kulturellt lämplig och ergonomisk lösning. De�a tillhandahåller målgruppen med en miljö som kan ha positiva effekter på deras vård samt fysiska och psykiska tillstånd.
KEYWORDS: Teknisk design, Plats innovation, Vårdmiljö, Användarcentrerad design
Abstract
Many suffer from chronic kidney diseases and it has a large impact on their day to day lives. It has a tremendous impact on their mental and physical health and without a transplant the need for alternative
medicine is necessary, such as dialysis. It is therefore important that this treatment is performed with the users’ needs in consideration.
During the last decade there has been an uprising in the use of bio- mimicry and nature inspired design to mitigate some of the problem that we are facing I today’s society. How can the care environment, based on scientific studies and bio-mimicry, be designed to meet the target group's needs regarding care and the environment?
The project has had a strong focus on basic elements in Technical Design and used several methods to learn, understand and develop for the target group. The work has been based on literature studies, interviews, questionnaires, and workshops. The information has been analyzed and compiled into a design specification that forms the basis for the project's Idealization Phase. The final idea has been visualized through surface modeling and has come to life with the use of a game engine that has given a realistic insight into the final concept.
The concept has resulted in a supportive, nature-inspired, culturally appropriate and ergonomic solution. This provides the target group with an environment that can have positive effects on their care as well as physical and mental states.
KEYWORDS: Teknisk design, Plats innovation, Vårdmiljö, Användarcentrerad design
Innehåll
Introduktion 10
1.1 Bakgrund 11
1.2 Nulägesbeskrivning 11
1.4 Syfte och mål 12
1.5 Omfa�ning och avgränsningar 12
1.6 Disposition 12
1.3 Intressenter 12
Teori 13
2.1 Industriell design 14
2.2 Användarcentrerad design 14
2.3 Supportive design 15
2.4 Naturens påverkan på människor 15
2.5 Naturinspirerad design 16
2.6 Biomophism som tillvägagångssä� 16
2.7 Färger inom vårdmiljön 16
2.8 Ljusergonomi 17
2.9 Ljudergonomi 17
2.10 Skandinavisk design 18
Metoder 20
3.1 Strategi 21
3.2 Planering 22
3.3 Empatifasen 23
3.4 Definitionsfasen 26
3.5 Ideationsfasen 27
3.6 Konceptframtagning 28
Resultat 29
4.1 Empatifasen 30
4.2 Definitionsfasen 38
4.3 Ideationsfasen 44
4.4 Koncepframtagning 53
Slutligt resultat 60
5.1 Föreslagna lösningen 62
5.2 Form och planlösningen 63
5.3 Färg, ljus och interiör design 67
5.4 Säkerhet 68
5.5 Användarupplevelse 71
Reflektion 72
Diskussion 73
6.1 Reflektioner och relevans 73
Källor 75
Bilagor 1: Enkätsvar 78
Bilagor 2: Ritningar 80
Bilagor 3: Renderingar 82
Figurlista
Figur 1: Bild på hemodialys procedur Figur 2: Exempel på skadinavisk design Figur 3: Design thinking modell
Figur 5: Enkätsvar, evaluering vårdmiljö
Figur 6: Enkätsvar, vårdmiljöns påverkan på patienter Figur 4: Översikt på initial planering
Figur 7: Bilder som analyserades i benchmarkingen Figur 8: Bild från workshop
Figur 9: Framtagna personas
Figur 10: Bild på vårdmiljön i Sunderby sjukhus Figur 11: Gapanalysmodellen och resultat Figur 12: Inspiration genom analogier
Figur 14: Slutgiltiga konceptet Figur 15: Snake eye konceptet Figur 16: Fibonaci konceptet Figur 13: De sex koncepten
Figur 17: Kollage av fysiska prototyper Figur 18: Moodboard exteriör
Figur 19: Moodboard interiör Figur 20: Slutgiltiga planlösningen Figur 21: Vårdmiljön i 3d
Figur 22: Kollage av de interna belysningen Figur 23: Material val
Figur 24: Planlösning Figur 25: Extern miljö
Figur 26: Delar av vårdmiljön Figur 27: Entre från annan vinkel Figur 28: Gång mot patientområden Figur 29: Inre trädgården
Figur 30: Vy på inre trädgården Figur 31: Uppsikt tysta avdelningen Figur 32: Uppsikt sociala avdelningen Figur 33: Möbler
Figur 34: Entremöbler Bilagor 1: Enkätsvar
Bilagor 2: Ritningar Bilagor 3: Renderingar
Bilagor
10 11
1.1 Bakgrund
1.2 Nulägesbeskrivning
Kronisk njursjukdom är e� mångface�erat problem som har både fysiska och psykologiska
konsekvenser för patienter. Den vanligaste psykiatriska komplikationer som uppstår, som e� resultat av njursvikt är depression hos patienten och ångest hos den associerade partnern. De flesta
dialyspatienter som varit anställda kan sällan återgå till heltidsarbete. Proceduren vid
dialysbehandling är även stressfull, vilket kan förvärras vid dåligt förberedande och eller felutrustade kliniker (Sousa, 2008). Arbete är viktigt eftersom det kan påverka upplevelsen av dialysbehandlingen.
Människor har e� stort behov av säkerhet och letar efter dessa a�ribut i sin miljö. Vi söker fysisk komfort och en omgivning som är psykologiskt bekväm: till exempel miljöer som är bekanta, men som erbjuder rä� mängd stimulans (Krei�er, 2014). Huisman et al., (2012) beskriver a� under de senaste åren har effekterna av den fysiska miljön på läkningsprocessen och välbefinnandet visat sig bli mer relevanta för patienter och deras familjer såväl som för vårdpersonalen.
Njursvikt sker i slutstadiet av en njursjukdom. Det innebär a� njuren har slutat fungera tillräckligt bra för a� människan ska kunna leva utan a� utföra en transplantation eller genomgå dialys, se Figur 1 (American kidney fundation, 2017). Stanford Healthcare (u.å.) beskriver a� det finns två typer av dialys; Peritoneal-och hemodialys. Skillnaden är a� peritonealdialys använder bukhinnan som filter istället för njuren. Hemodialys använder dialysvätska som absorbera slaggprodukter i blodet och kräver regelbundna sjukhusbesök för a� genomföra behandlingen, visserligen kan behandlingen även utföras hemma (Stanford Healthcare u.å.).
E� vanligt symptom av dialysbehandling är oftast fysisk trö�het, vilket påverkar vilka aktiviteter och sociala sammanhang man kan medverka i. De�a sä�er stora påfrestningar på relationer och
arbetslivet, vilket i sin tur påverkar människan psykiskt. Andra vanliga effekter av behandlingen är huvudvärk, illamående, svaghet, andnöd, smärta och törst. Y�erligare biverkningar är en förändrad andedräkt, minskad matlust och svullnad. Givetvis påverkar även behandlingen människan psykiskt.
Vanliga psykiska symptom är depression, maktlöshet, osäkerhet och skam. Dessa faktorer inleds oftast vid diagnosen, där människan känner e� minskat värde. Behandlingen i sig leder oftast till a�
människan mister sin känsla av kontroll. Dessa effekter ökar ju längre människan i fråga lever med dialys vilket i sin tur leder till ökat lidande (Herlin et al., 2010). Herlin et al., (2010) beskriver även a�
människor upplever en förändrad kroppsbild och ifrågasä�er sin livssituation. Osäkerheten leder till oro över ekonomi och en rädsla inför döden.
Introduktion
Mer än 2 miljoner människor behandlas med dialys och den
genomsni�liga livslängden är 5–10 år. Med den växande befolkningen kommer antalet människor som är i behov av dialys a� öka.
1 Figur 1: Bild på hemodialys procedur
1.4 Syfte och mål
Arbetet utförs i syfte a� förbä�ra vårdmiljö i satellit dialysmo�agningar, så a� det bä�re anpassas efter användarnas behov. Arbete bygger på användarstudier och teori kring biomimik och
användarcentrerad design. Målet är a� slutlösningen ska skapa bä�re förutsä�ningar för användarna och på så sä� öka välbefinnandet hos målgruppen. Arbete utgår från biomimik anpassad arkitektur och interiör design av vårdanläggningar som bä�re lämpar sig åt e� modernare samhälle.
Frågeställningar som projektet baseras på:
� Hur kan vårdmiljön utifrån vetenskapliga studier och biomimik utformas för a� tillgodose målgruppens behov gällande vård och miljö?
� Vilka aspekter begränsar dagens vårdmiljöer?
1.5 Omfattning och avgränsningar
Projektet kommer a� utföras under en Läsperiod, sammanlagt 10 veckors heltidsstudier. Målet är a�
har direkt kontakt med människor som genomför dialysbehandling. Däremot kan de�a påverkas av hur villiga människor är a� samarbete och de rådande omständigheterna av Corvid-19. Projektets avgränsningar kommer a� bero på omfa�ning av behovet hos målgruppen.
Resurserna kommer bero på resultatets överförbarhet till fysisk eller digital design, e� antagande är a� något fysiskt kommer kräva mer resurser kontra digital design. Valet om a� jobba med existerande teknik är mer applicerbart, men inte nödvändigtvis det bästa. Specifika avgränsningar blir mer relevant under projektets gång.
1.6 Disposition
Rapporten består av 6 delar. Del 1 beskriver bakgrund och syfte. Del 2 beskriver teori som rapporten utny�jar i projektet. Del 3 beskriver vilka metoder som har genomförts och hur metoderna har använts. Del 4 beskriver resultatet av varje metod utifrån design thinking processen och dess
uppdelning: Empathize, define, ideate, prototype och test. Del 5 täcker diskussionen och till slut del 6 som presenterar slutsatserna av arbetet.
Teori
De�a kapitel presentera den teori som ligger till grund för projektet.
Inledningsvis presenteras designprinciper som faller in under Industriell design och sedan relevanta teorier inom medicinteknik som överbryggar de två områdena.
2
1.3 Intressenter
Den primära målgruppen är patienter med diagnosen njursvikt och som behandlas med Hemodialys på vårdplats. Andra relevant målgrupper är även personalen som stödjer under behandlingen.
Undersökningar i dessa grupper kan ge svar på potentiella frågeställningar och kan även användas för a� utvärdera koncept. Jag kommer även sträva efter a� involvera specialister inom dialys för a� förstå pågående behandlingstekniker.
14 15
2.1 Industriell design
Enligt Tovey (1997) designar industriella designers tillverkningsbara produkter. Där man vanligtvis jobbar i team, men kan i vissa fall stå helt själv för en design. Det finns ibland en osäkerhet kring skillnaden mellan teknisk designers och industriella designers, men i själva verket är de lika varandra.
Farr (1966) definierar industriella designer som: “the conditioning factor with those parts of the product which come into contact with people”. Resultatet av det Farr beskriver kan definieras av användbarhet, ISO 9141–11 som: ”Den grad i vilken användaren i e� givet sammanhang kan ny�ja en produkt för a� uppnå specifika mål på e� ändamålsenligt, effektivt och för användaren
tillfredsställande sä�”. De�a betyder a� industriella designers förbä�rar genom a� skapa något ny�
eller omforma e� redan existerande system för a� minimera eller eliminera e� uppfa�at problem hos slutkonsumenten. Dieter & Schmidt (2013) förklarar a� design är både konst och vetenskap, där det vetenskapliga påträffas genom metoder och processer, och a� det är genom dessa metoder som problemen kan identifieras, för a� antingen minimeras eller i e� perfekt scenario elimineras. Dewit et al., (2012) förklara a�, som designers kan det vara överväldigande a� ta sig an vissa problem utan a�
ha en process. Det kan ge en överbelastning av möjligheter vilket medför flera viktiga svårigheter såsom; vilka verktyg som ska användas i varje specifik situation och hur dessa verktyg kan implementeras på bästa möjliga sä�.
Berkun (1999) förklarar däremot a� perfektion i design är omöjligt, han menar a� det inte finns någon matematik eller algoritm för a� bestämma vilka mål a� uppfylla i en enda design, eller exakt definiera en optimal lösning. Det kan alltså aldrig finnas en optimal lösning och behovet av en industriell designer kommer av den anledningen alltid behövas. Men en industridesigner kan alltid sträva efter den mest optimala lösningen. Optimal (adj.): Definieras som det mest önskvärda mätbara resultatet möjligt under en u�ryckt begränsning. Där begränsningar kan vara saker som går eller inte går a�
styra över. Som industriell designer är det då relevant a� undersöka nya sä� a� bryta begränsningarna så a� en produkt kan bli mer “optimal”.
Hälsovårdsmiljön har traditionellt alltid prioriterat funktionell design. De�a har le� till miljöer som påfrestar patienter och kan leda till en negativ upplevelse av den genomförda vården. Utöver det kan miljön även påverka personal och besökare. Studier visar a� “dålig design” har le� till ångest, delirium, förhöjt blodtryck och ökat intag av smärtstillande medel (Ulrich, R., 2020).
Ruga (1989) beskriver ”supportive design” eller ”supportive facilities” som en viktig faktor i
patientvård. Målet är a� möta behoven hos patienter som lider av stress till följd sin sjukdom. Ulrich (2020) antyder a� supportive design är e� resultat av följande tre punkter;
� Hälso- och sjukvårdsinrä�ningar bör inte hindra hantering av stress, innehålla funktioner som i sig är stressfaktorer och därmed öka den totala bördan av sjukdomen.
� Vårdmiljöer bör utformas för a� underlä�a tillgång till eller exponering för fysiska drag och sociala situationer som har stressreducerande influenser.
� Målgrupper bör inkludera patienter, besökare och vårdpersonal
Syftet med supportive design är a� ge en känsla av kontroll med avseende på den fysiska-sociala omgivningen, där man ska öka tillgången till positiva distraktioner. Målet är a� minimera stressorer som påverkar patienter, vårdpersonal och besökare. Kontroll i en vårdmiljö är exempelvis patientens behov av självstyre eller medverkan i behandling. En fysisk-social omgivning är exponering till öppna och ljusa utrymmen, positivt ljud såsom skra� eller exponering till djur. Det finns även starka positiva kopplingar till naturexponering och dess effekter på patienter. Natur har multisensoriska effekter vilket innefa�ar responsser till ljud, lukt och visuell kontext. Dessa faktorer kan främja
läkningsprocessen och minimera stress (Ulrich, R., 2020).
2.2 Användarcentrerad design
Doroftei et al., (2017) menar a� användarcentrerade design principer sä�er slutkonsumenten i focus för hela designprocessen. Principen anger a� designers måste förutse hur sannolikt det är a�
användare kommer a� utny�ja produkten och hur den bäst kan gynna konsumenten. En grundlig förståelse för användaren är en viktig preliminär faktor för a� kunna definiera en korrekt uppsä�ning användarkrav. Norman (2013) anmärker a� användarcentrerad design kan beskrivas som en
designprocess och designfilosofi.
A Clinician's Perspective (2020) beskriver i kontrast a� Human factor engineering (HFE) är tillämpningen av kunskap om mänskliga egenskaper och förmågor (fysiska, emotionella och
intellektuella) vid design och utveckling av verktyg, enheter, system, miljöer och organisationer. För a� lyckas med användarcentrerad design måste designfokuset vara på de faktiska målgruppens behov och krav i den miljö där de ska använda produkterna. De�a kräver nära och kontinuerlig kontakt med användaren under utvecklingsprocessen.
Värdefull information erhålls i allmänhet på e� av fem sä�: intervjuer och undersökningar, ämnesexpertundersökningar och testning, laboratorietester (av varierande realism), kvalitativ observation och bedömning (i användningsmiljö) och kvantitativ testning.
2.3 Supportive design
2.4 Naturens påverkan på människor
Wilson et al., (1993) hävdar i deras biofili hypotes a� människor har en medfödd kärlek till den naturliga världen, vilket ursprungligen härstammar, eller delvis kommer från vårt genetiska smink och vår evolutionära historia. Enligt Bratman et al., (2012) finns det däremot ingen objektiv definition av vad den naturliga världen innefa�ar. Däremot har studier visat a� människors uppfa�ning av den naturliga världen oftast förknippas med vildmark. Däremot påverkar även kulturella förhållanden uppfa�ningarna av vad vildmark betyder. Dessutom har kulturella och individuella åsikter skiljt sig åt om vad som anses vara de a�raktiva egenskaperna av naturen.
Ulrich (1993) föreslår utifrån e� evolutionärt perspektiv a� landskap med utsikt över va�en och / eller vegetation som innehåller djup och komplexitet var mest fördelaktigt för överlevnad. Han anser a�
dessa a�ribut fortfarande är relevanta för dagens samhällen. Han fortsä�er med a� beskriva a� dessa landskap skulle hjälpa till a� moderera och minskar tillstånd av upphetsning och negativa tankar, genom psykofysiologiska vägar. Ulrich beskriver a� studier visar genom självvärderingar a� grupper som exponerades för natur fick en positiv inverkan på: upprymdhet och tillgivenhet. Negativa känslor som rädsla var även lägre naturgrupper. Däremot visade det sig a� grupper som presenterades med en stadsvy upplevde ökningar av ångest och sorg.
2.5 Naturinspirerad design
Biomimik beskrivs enligt Volstad & Boks (2012) som imitation av liv. Det är forskning av evolution som implementeras i dagens produktlösningar. Kennedy (2014) beskriver det som följande.
“Biomimicry … refers to studying nature's most successful developments and then imitating these designs and processes to solve human problems. It can be thought of as ‘innovation inspired by nature”.
De�a är viktigt område a� undersöka eftersom det ger oss alternativa tillvägagångssä� som designers a� tackla problem. Reap et al., (2008) menar a� biomimik eller imitation av natur erbjuder oss en approach a� tackla problem såsom hållbarhet, där även dessa lösningar ska vara socialt berikande och lönsamma.
Färgplanering i dagens vårdmiljöer är en utmaning för inredningsarkitekter på grund av dagens diverse samhällen, vilket kan skapa olika uppfa�ningar av färger baserat på människors bakgrund och livserfarenheter. Forskare har visat e� nära samband mellan färguppfa�ning och patienternas mentala och / eller emotionella a�ityder. Tidigare forskning hävdar a� vissa färger kan agera som stressorer, medan andra färger kan ge motsa� verkan såsom en känsla av lugn (Stone & English, 1998). Mer specifikt antas varma färger (röda och gula nyanser) ha mer stimulerande egenskaper på de psykofysiologiska egenskaperna på människor än svala (blå och gröna nyanser), som motsatser i färgspektrumet (Jacob & Suess, 1975; Wilson, 1966). Däremot anses det a� association mellan färger och människor bör vidare undersökas beroende på kontexten. Därför måste färger studeras i e�
miljösammanhang där geometri, färg, struktur, ljus och andra designegenskaper kan upptäckas och undersökas (Benjamin & Tofle, 2005).
2.6 Biomophism som tillvägagångssätt
Biomorfism är en del av naturinspirerad innovation och syftar till a� efterlikna naturliga former och mönster. Det kritiseras ofta för sin bristande syns av biologiska principer, vilket kan resultera i lösningar som inte nödvändigtvis fungerar bä�re än andra traditionella lösningsmetoder. Däremot bör inte biomorfa former överses eftersom det kan ha en stor påverkan på de psykofysiologiska egenskaperna på människor. Biomorfa former och mönster är en nyckelkomponent i biofil design, vilket har observerats inducera positiva kognitiva, psykologiska och fysiologiska svar i varierande grad. De har även visat sig minska stress, öka kreativitet, öka kognitiv kvalitet, förbä�ra mentala välbefinnandet och påskynda läkningsprocessen (Berne�, 2015).
Browning et al., 2014 förklarar a� det är viktigt för en designer är a� förstå e� projekts designintention - vad är prioriteringarna för hälsa eller prestanda hos den avsedda användaren? Genom a� identifiera design strategier och insatser som återställer eller förbä�rar välbefinnandet ökar möjligheten a�
implementera biofila design strategier. E� tillvägagångssä� är a� fråga: vad är det mest biofila utrymmet vi kan tänkbart utforma? Vidare: hur kan biofil design förbä�ra prestandamätvärden som redan används av klienten (till exempel Företagsledare, skolstyrelse, statstjänstemän), såsom frånvaro, upplevd komfort, hälsovårdkrav eller testresultat.
2.7 Färger inom vårdmiljön
Benjamin och Tofle (2005) framhäver a� studier inom användning av färg i vårdmiljöer är inkonsekvent och ofullständig. Det finns däremot enighet mellan designers och vårdpersonal a�
vårdmiljöer bör vara vänlig, terapeutisk och främja läkning till största möjliga utsträckning. Dijkstra et al., (2008) beskriver a� färger kan ha en signifikant påverkan på interiördesignen och dess effekter på människor. Benjamin & Tofle (2005) fortsä�er däremot med a� beskriva a� det inte finns någon association mellan färger och en emotion. Känslomässiga svar för färger orsakas av kulturellt inlärda associationer och vårt genetiska smink (Beach, et al., 1988).
2.8 Ljusergonomi
Heerwagen (1986) påstår a� ljus är en viktig faktor för a� främja patienternas välbefinnande. Studier visar a� e� väldesignat belysningssystem kan bidra till a� minska medicinska fel, patientfall, smärta, stress, depression och vistelsens längd och samtidigt förbä�ra tillfredsställelsen. En noggrant
utformad atmosfär i avdelningar, korridorer och runt sjukhuset resulterar också i bä�re arbetsförhållanden för personalen, vilket ökar effektiviteten och tillfredsställelsen.
Tillgång till dagsljus ses också som en faktor för a� minska återhämtningstiden eller den mängd medicin som patienterna behöver. Studier har visat a� människor föredrar dagsljus gentemot konstgjorda ljuskällor. Dagsljusmodellering används ofta för a� optimera det naturliga ljuset, inklusive solljus, i patientrum, väntrum, personalens arbetsrum och viloplatser. Där det inte finns tillräckligt med dagsljus bör det kompenseras med andra belysningslösningar som kan simulerar naturliga ljusförhållanden under dagen och som stöder dygnsrytmen (Heerwagen , 1986).
Boyce (2003) beskriver i sin studie a� ljus påverkar människors stämning i miljöer, vilket i sin tur påverkar beteenden och prestandad. Han fortsä�er med a� förklara a� olika ljusförhållande inte är direkt kopplade tills specifika känslor, utan a� ljuset kan påverka individer på olika sä�. Därav är det relevant a� tillåta viss ljusjustering så a� miljön kan bä�re anpassas för patienter och personal.
2.9 Ljudergonomi
Örat bör utsä�as för högst 85 dbA (decibel) buller 8 timmar om dagen, med en återhämtningstid på 10 timmar vid 70 dbA eller lägre. Höga ljudnivåer kan orsaka sömnstörningar,
koncentrationssvårigheter, stress, ångest och högt blodtryck. Strategier för ljudreduktion avser främst a� distansera ljudkällan eller blockera det helt. Denna strategi kan uppnås med en adekvat
rymdplanering, med hänsyn till användningen i de olika zonerna, införa mekanismer som fungerar som en barriär och välja rä� material för a� minska ljudvågornas påverkan (Arbetsmiljöverket, 2005).
Ljud påverkar däremot individer olika och beroende på sinnesstämningen hos människan. Höga ljud kan i flera fall accepteras beroende på vilka uppgifter som utförs och vad man är beredd på.
Situationer som kräver koncentration ökar i de flesta fall bullerkänsligheten hos individer (Arbetsmiljöverket, 2005). I vårdanläggningar med målgruppen dialyspatienten är det viktigt a�
vårdmiljön anpassas för a� minimera ljudpollution. De�a minska de negativa effekterna av behandlingen och ökar välbefinnandet hos patienten.
18 19
2.10 Skandinavisk design
I och med a� våra upplevelser främst påverkas av våra individuella behov och kulturella bakgrunder är det viktigt a� identifiera vilka aspekter som målgruppen främst förknippar med sin kultur.
Eftersom målgruppen som undersökts i de�a projekt främst består av svenskar, är skandinavisk design e� viktigt element a� utforska, se Figur 2. Syfte är för a� säkerställa a� användarna upplever miljön som psykologiskt bekväm och bekant, något som strängt saknas i dagens vårdmiljöer.
Skandinavisk design präglas av fokus på rena, enkla linjer, minimalism och funktionalitet utan a�
offra skönheten. Det uppkom på 1950-talet, ungefär samtidigt som modern stil tog tag i Amerika och Europa. En del av det som gör det så estetiskt tilltalande är dess brist på överflöd i miljöer (Mallon, 2018). Machado (2020) beskriver a� långa vintrar resulterar i hem med stora fönster. Vilket hjälper till a� bekämpa trö�het på grå dagar och släpper så mycket naturligt som möjligt.
Invaluable (2019) anmärker de 7 skandinaviska designprinciperna;
1. Dämpade färger
Skandinavisk design har ofta en neutral-tung färgpale� för a� få e� utrymme a� kännas enhetligt och ljust. Oftast införlivas accenter av blå� och andra djärva färger.
2. Naturlig belysning
Naturlig belysning används för a� göra e� utrymme större och ljusare. Vita väggar används för a�
betona ljusinsläppet.
3. Moderna möbler
Signaturstilen hos skandinavisk design präglas av danska möbler av varma trätoner, mjuka linjer, subtila kurvor och avsmalnande ben.
4. ”Declu�ered Space”
Undvik utsmyckade eller överdrivna detaljer för a� minimera överstimuli i miljöer.
5. Trä accenter
Trä införlivas ofta i utformningen av utrymmen genom väggar, träribbor och golv. I linje med den ljusa estetiken i skandinavisk design, används vanligtvis lä�a träslag som bok, aska och tall.
6. Grönska
Blommor och andra växter används för a� lysa upp utrymmet och blåsa liv i e� rum. Dessa levande element kan erbjuda färgstarka accenter som ligger i linje med den minimalistiska kärnan av skandinavisk design.
7. "Mindre är mer" -metod
Enkelhet och användbarhet är de två största principerna för skandinavisk design. Väggar lämnas vanligtvis nakna och utrymmen lämnas relativt glesa för a� betona denna princip.
Figur 2: Exempel på skadinavisk design
Metoder
De�a kapitel presentera de metoder som har använts under projeket. Det inleds med metoder fråm empatifasen och följer sedan resterade delar av design thinking processen.
Figur 3: Design thinking modell
3.1 Strategi
Projektet utgick från designprocessen design thinking som tidigt involvera användaren och
kontinuerligt återkopplar (med viss avgränsning till corvid-19). De�a iterativa arbetssä� använder sig av korta tankebanor som främjat kreativitet (Dam et al, 2020). Projektet delas in i 5 stadier: Empathize, Define, Ideate, Test och Prototyp, se Figur 3.
3
22 23
3.2 Planering
En planering upprä�ades tidigt i projektet för a� strukturera arbetsflödet, se Figur 4. Syfte var a�
förstå och avgränsa arbete utifrån tidsramen och säkerställa a� designintentionerna kunde genomföras. Planeringen visualiserades med e� gan� schema och fungerade som utgångspunkt i arbetet, med förståelse a� planering kan komma a� ändras under projektets gång.
3.3 Empatifasen
Mortensen (2020) beskriver a� design thinking börjar med a� få en djupare förståelse för dem du ska designa för. Dessa insikter är viktiga eftersom de skapar medkänsla så a� du kan förstå behoven, tankarna och motivationen kring användarnas handlingar. Nedan följer de metoder som har använts i arbetet.
"… A deep engagement can surprise both the designer and the designee by the unanticipated insights that are different from what they actually do - are strong indicators of their deeply held beliefs about the way the world is."
– d. School Bootcamp Bootleg, 2013
3.3.1 Litteraturstudie
Enligt Levy & Ellis (2006) är en li�eraturstudie en metodisk analys av tidigare li�eratur. Det utgör grunden i forskningsfrågor och bidrar till ökad förståelse av tidigare funnen forskning.
Li�eraturstudien kan ge forskaren möjligheter a� identifiera nya aspekter i olika ämnen. Syftet med li�eraturstudien är a� systematisk använda en process som bidrar till en effektiv li�eraturöversikt och bidrar till a� läsaren anser a� texten är pålitlig (Håman et al., u.å.). Denna li�eraturstudie använder processen som beskrivs i Levy & Ellis, A Systems Approach to Conduct an Effective Literature Review in Support of Information Systems Research (2006).
Dokumentationen inleds med redovisning av ämnet och sedan dess relevans mot projektet, industriell design och vård. Li�eraturstudien består av kvalitativa undersökningar. Dessa undersökningar bygger på textens frågeställning; Hur kan vårdmiljön utifrån vetenskapliga studier och biomimik utformas för a� tillgodose målgruppens behov gällande vård och miljö?
För a� begränsa området har dessa sökord använts: produktdesign, medicindesign, vård, designmetoder, dialys, biomimik, platsinnovation (eller den engelska motsvarigheten). Den huvudsakliga delen av li�eraturstudien källor har påträffats genom sökningar i Google Schoolar, denna sökmotor har använts för a� nå vetenskapliga publikationer. Nackdelen med denna sökmotor var de begränsade sökinställningar, där de enda inställningarna var publiceringsdatum och relevans.
Genom Google schoolar har dessa databaser använts: Science Journal, National library of medicine, Scopus, ResearchGate. Källorna består främst av vetenskapliga publikationer, digitala böcker och olika organisationers hemsidor. Sökningen har anpassats efter databaserna. Ingen begränsning sa�es på referensens ålder, ursprungsland eller databas. I de flesta fall är referenserna från tidigt 1980-tal och framåt, med en utstickare; (Maslow (1934)). Texterna lästes igenom, med viss avgränsning, i flera fall var det inte lämpligt a� läsa igenom alla kapitel. Sammanfa�ning lästes igenom för a� verifiera texters relevans och källor granskades för a� undersöka om texten varit vetenskaplig.
Figur 4: Översikt på initial planering
3.3.2 Intervju
3.3.4 Benchmarking
Boyce et al., (2006) beskriver en intervju som en kvalitativ forskningsteknik som används för a� samla data om e� ämne. Intervjuaren är i de flesta fall ämnesexperten som avser a� förstå respondenternas upplevelse och perspektiv i en planerad och genomförd serie av frågor och svar. Respondenterna ingår oftast i ämneskontexten för a� generera svar som närmast reflektera situationen.
Konkret sagt används metoden intervju som e� verktyg för a� ta reda på användarnas tankar, känslor, mål och ambitioner. Det finns tre tillvägagångssä�: strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade intervjuformer (Bohgard et al. 2010). Osvalder et al., (2015) beskriver a� resultatet av intervjun beror på strukturen som intervjun följer. Strukturerade intervjuer ger exempelvis mer exakta svar medan ostrukturerade intervjuer resultera i mer öppna dialoger och ger mer kvalitativa data.
Semi-strukturerade intervjuer följer en kombination av båda intervjuformer, där upprä�ade frågor har förbere�s med utrymme till följdfrågor. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är a� de inte begränsar utforskningen, utan tillåter möjligheten till oväntade svar.
En semistrukturerad intervjuform användes initialt för a� undersöka personalens uppfa�ning av a�
behandla patienter med dialys och även för a� identifiera vilka insikter de har samlat av patienterna under behandlingstiden. Målet var hi�a potentiella “painpoints” och förbä�ringsområden. Det jag ville få svar på var, till exempel, Vilka olika behandlingssä� finns det? Vilket behandlingsalternativ påverkar patienten mest? Vad upplever du för problem med a� administrera dialysbehandling? Har patienterna någonsin påpekat några problem? Syfte var återigen inte a� begränsa svaren utan identifiera följdfrågor vilket skulle leda till e� djupare förståelse i ämnet och problemen.
Initialt intervjuades Johan Ahlander och Lisa Segerström. Ahlander jobbar som sjuksköterska på Danderyd sjukhus och administrera hemodialysbehandling. Segerström är sjuksköterska och rådgör vårdtagare om transplantation av njure och behandlingstekniker.
Givetvis är dialysmo�agningar runt om i landet olika utformade, men det skulle kunna bidra till inspiration och vidare hjälpa mig a� empatisera med patienterna. Målet var initialt a� besöka sjukhuset, men pga. Corvid-19 och sjukhusets uppsa�a begränsningar kunde inte metoden utföras i person. Benchmarkingen utgick från a� analysera bildmaterial utifrån tre kategorier;
patientbehandling-utrymmen, interiör design och allmänna aspekter av vårdmiljö såsom fönster, utsikt, distraktioner och säkerhet. Målet var a� ge nya insikter kring vårdmiljön, som jag kunde vidareutveckla på i Ideationsfasen. Bilder tillhandahölls av Erika Helin, chef på dialysmo�agningen på Sunderby sjukhus.
3.3.3 Enkätundersökning
3.3.4 Personas
Enkätundersökning kan i många fall resultera i många och snabba svar beroende på vilken demografi som söks. Bohgard et al. (2010) anmärker a� formulär bör struktureras så a� e� entydigt svar kan genereras. Beroende på informationen som söks kan data fördelaktigt genereras billigt och effektivt och även bibehålla respondenternas anonymitet, vilket kan resultera i mer exakta svar.
En preliminär enkät förbereddes för a� få en ökad förståelse över ämnet och målgruppen. Målet var a� generera svar angående patienters upplevelse av dialysbehandling. Respondenterna fick uppska�a sin glädje under behandlingen och även identifiera olika aspekter av sin behandling som behövde förbä�ras. Enkäten bestod av både kvantitativ och kvalitativa undersökningar. Metoden
sammanställdes med verktyget Surveymonkey och utfördes i samarbete med Njurförbundet, där kontaktpersonen var Sara Norrman, verksamhetschef för Njurförbundet. Jag fick ta del av njurförbundets nätverk för a� förmedla enkäten, Se bilaga 1.
Personas ansågs som e� relevant verktyg pga. de rådande omständigheterna av Corvid-19.
Användarna är svårtillgängliga och ingår även i riskgruppen. Därav anses det relevant a� undersöka alternativa metoder för utvärdering.
Milton & Rogers (2013) beskriver a� personas är fiktiva karaktärer som baseras på verkliga observationer. Där dessa fiktiva karaktärer ska representera en grupp individer som använder produkten. Vanligtvis inkludera beskrivningen av denna persona; namn, ålder, jobb, utbildning, hobbyers och mer ingående information såsom familj, personlighet och mål. Syftet med personas är a�
de i den explorativa fasen ska hjälpa designern a� få en större förståelse över användare, speciellt viktigt för de�a projekt där fokus har lagts på a� empatisera med användaren. Milton & Rogers fortsä�er med a� beskriva a� utvecklingen av en persona kan hjälpa a� utvärdera potentiella lösningsförslag. Det finns u�ryckligen vissa risker med personas, där de ibland kan öka missförståndet mellan designers och slutkonsumenten. Däremot är personas e� verktyg vid
kommunikation och co-design. Wikberg Nilsson et al., (2015) stärker även a� personas bäst tjärnar sig till diskussionsunderlag. Fortsä�ningsvis kan potentiella problem minimeras genom a� utvärdera personas med verkliga användare.
Utvecklingen av mina personas har baserats på resultaten av enkätundersökningen och den teori som beskrevs i bakgrunden. Jag kommer a� göra två personas med varierande karaktär, behov och mål.
3.3.5 Workshop
Wikberg Nilsson et al., (2015) beskriver workshops som e� kreativt arbetsmöte där målgrupper, experter eller människor utan kopplingar samlas och utforskar e� område.
En workshop hölls mot slutet av empatifasen i syfte a� utforska andra perspektiv om miljön i vilket dialysbehandlingen sker. Designstudenter användes för a� få nyanserade svar. Målet var a� ta med dessa insikter, in i definitions -och utvecklingsfasen som en utgångspunkt vid ideation. Workshopen inleddes med översiktlig beskrivning av dialys för a� göra studenterna bekanta med området.
Fortsä�ningsvis beskrivs konsekvenserna av dialysbehandlingen, både de fysiska och psykiska egenskaperna. Syfte med de�a var a� bygga empati för användarna hos de som utförde studien.
För a� få en bä�re förståelse av hur en dialysmo�agning ser ut i Sverige utfördes en benchmarking på Sunderby sjukhus.
26 27
3.4.1 Behovsanalys
3.4.2 Gap-analys
En behovsanalys genomfördes för a� sammanställa och bearbeta informationen i förstudien. Wikberg Nilsson et al., (2015) beskriver a� målen som identifieras i e� projekt kvarstår oavse� om tekniken förändras, därav blir målen långlivade kontra lösningen. Wikberg Nilsson et. al (2015) beskriver utifrån Maslow (1943) a� behov delas i fem nivåer; kroppsliga behov, trygghetsbehov,
gemenskapsbehov, behov av uppska�ning och behov av självförverkligande. Maslow (1934) beskriver a� när grundläggande behoven har tillfredsställts blir behoven i nästkommande nivå viktiga. För a�
finna behoven är det alltså relevant a� befinna sig i användarens kontext. I projektets fall och omständigheter av corvid-19 som styr vilka metoder som har kunnat genomföras har kontexten funnits genom semi-strukturerade telefonintervjuer, enkätundersökningar av både kvantitativ och kvalitativ form, li�eraturstudier samt intuition.
Gap-analysmetoden gör det möjligt för organisationer a� bestämma hur de bäst kan uppnå sina affärsmål. Den jämför det nuvarande tillståndet med e� eller flera ideala tillstånd, vilket belyser brister och möjligheter till förbä�ring. Metoden kan hjälpa en designer a� identifiera bristerna i produkten och tydligt skapa mål som ska uppnås. (Lucidchart, u.å). Syfte var a� tydligt sammanställa problemen och formulera dem i en tabell.
3.4 Definitionsfasen
3.5 Ideationsfasen
Dam & Siang (2020) beskriver a� en integral del av design thinking processen är a� definiera en meningsfull och handlingsbar problemformulering. I definitionsfasen sammanställs och analyseras observationerna om användare. En bra definition av på problemformuleringen kommer guida arbete framöver och hjälpa a� starta idéprocessen.
Ideation, vilket är den tredje fasen i utvecklingsarbete, syftar till a� generera en mängd idéer för utvärdering och fortsa� utforskning. Målet var a� utforska potentiella ingripande i miljön som skulle verka positivt på vårdtagaren.
“…Ideation provides both the fuel and also the source material for building prototypes and ge�ing innovative solutions into the hands of your users.”
– d.school, An Introduction to Design Thinking
3.4.3 Design specifikation
3.5.1 Brainstorming
En designspecifikation är enligt Wikberg Nilsson et. al (2015) en sammanställning av krav, behov och önskemål. Det ska representera arbetets slutmål och förändras kontinuerligt när ny information funnits eller hinder uppstår. Specifikationen i de�a arbete sammanställdes utifrån teori och kontextundersökning. Vidare undersöktes de krav som finns på dialyskliniker, exempelvis vilka utrymmen som ska finnas tillgängliga för patienter såsom, omklädningsrum, toale�, entré, cafeteria osv.
IDEO (2020) beskriver brainstorming som en metod a� generera många idéer under kort tid. Metoden kan utföras själv eller i grupp, men bygger på vissa regler för a� effektivisera processen. Metoden bör utföras kritiklös och oreserverat. De�a hjälper designern a� fokusera på ämnet och komma på innovativa lösningar. Ideationsfasen inleddes med denna metod för a� komma de element jag ansåg viktiga a� förändra i dagens vårdmiljöer utöver de som användarna påpekat i enkätundersökningen.
Metoden utfördes individuellt, de�a medförde givetvis vissa svårigheter då det var svårt a� vara objektiv. Det hade varit fördelaktigt och mer givande a� utföra det med en grupp människor, men det var svårt a� få tag personer som hade tid a� medverka i metoden. Därav fortsa�e jag på egen hand.
3.5.2 Inspiration genom analogier
Design Kit (2020) beskriver a� det är relevant a� utvidga si� perspektiv i e� projekt. Genom a�
undersöka alternativa miljöer kan man få ny insikt kring problemen och även finna lösningar som kan sträcka sig över flera områden. Syftet med metoden “Analogous Inspiration” är a� hjälpa designers a�
isolera element inom en upplevelse, interaktion eller produkt och sedan tillämpa dem i
designutmaningen. Inledningsvis börjar man med a� identifiera aktiviteter, beteenden och känslor som man vill undersöka. Sedan kopplar man situationer där dessa aktiviteter, beteenden eller känslor kan förekomma. Slutligen besöks situationen i olika kontext, där man ska observera och dokumentera.
Det är viktigt a� vara noggrann med det man vill förstå, men också a� förbli öppen för andra typer av inspiration.
Metoden utfördes digitalt för a� respektera de rekommendationerna från staten gällande Corvid-19.
Internet sökningar utfördes och bilder analyserades för få en bred syn på olika lösningar i andra områden. Återigen hade det varit mer givande a� besöka olika miljöer i person. Jag använde mig istället av personliga erfarenheter för a� koppla egna positiva upplevelser till olika situationer och miljöer.
3.5.3 Sketch modellering
Milton & Rogers (2013) beskriver industriell design som en tredimensionell disciplinen, där
skissarbete är e� viktigt verktyg som kan hjälpa designers a� kommunicera sina designförslag så a�
intressenter kan ge värdefull feedback i utvecklingsprocessen. Utöver de�a är det e� billigt och snabbt verktyg, kontra mer avancerade metoder såsom 3d modellering där man snabbt kan gro�a sig in i detaljdesign och förlora fokus i projektet.
Sedan fick studenterna utföra en bildstudie, där de utifrån e� kollage och Think aloud beskrev deras tankar och känslor om miljöerna. Think aloud användes för a� inte påverka svaren hos
designstudenterna. De fick tänka fri� och u�rycka deras upplevelse av vårdmiljön.
I workshopens sista skede fick studenterna bygga en moodboard som skulle representera deras behov vid dialysbehandling, dessa moodboards laddas sedan upp på Google drive. Till sist utvärderade studenterna workshopen.
3.5.4 Quick and Dirty prototypes
3.5.5 Moodboards
Quick and Dirty prototypes beskrivs enligt Milton & Rogers (2013) som en metod a� kommunicera designintention i syfte a� skapa diskussion och nya lösningsförslag. Dessa modeller ska genereras snabbt och billigt. De�a tillåter även designers a� göra snabba ändringar i arbetet. Målet med
metoden var a� hi�a intressanta former på arkitekturen, där den exteriöra formen på byggnaden inte skulle begränsa formgivningen på interiören. Det skulle även inkludera e� bra samspel mellan intresse och funktionalitet i designen. Dessa modeller genererades med trä och maskeringstejp för a�
hålla kostnaderna nere samt a� undvika detaljdesign i utförandet av metoden.
Mcdonagh (2015) beskriver moodboards är en metod som kan öka inspiration och kommunikation under en designprocess. Moodboards är vanligtvis en samling abstrakta medier som designern använder för personlig inspiration och för a� diskutera och kommunicera med intressenter inklusive användare. Syfte med metoden var a� sammanställa bilder som representera lösningar till det som funnits i kontextundersökning. Metoden utfördes i två omgångar där varje omgång fokuserad på olika element i designen av vårdmiljön; Exteriör design och interiör design. Bilderna erhölls genom internetsökningar och valdes utifrån intuition av skandinaviska design principer funna i
li�eraturstudien. Milton och Roger (2013) beskriver intuition som en viktig faktor vid val av lösningar. Designern basera sina val på det som känns rä� och förlita sig på sin förståelse av problemet och motivationen a� lösa dem.
3.6 Konceptframtagning
Koncepframtagnigen innebad a� producerar en tidig, billig och nedskalad version av produkten för a� påvisa de problem som infinner sig i dagen vårdplatser.
3.6.1 Digital apperance modells
Slutgiltiga lösningen kunde inte byggas fullskaligt och kunde inte heller modelleras i den detalj som hade krävts för a� kommunicera arbetets resultat. Därav användes digitala appearance modells för a�
visualisera arbete. Google sketchup användes som ytmodellering program och Enscape 5 som renderingsprogram för ytmodellen. Eftersom många faktorer påverkar miljö skedde mycket idégenerering i de�a stadie också. Material, fönsterplacering, belysning och möbler samspelar med varandra. Genom a� använda Encapes spelmotorer kunde fler designbeslut tas snabbare eftersom man kunde visualisera verkliga förhållanden i realtid.
Resultat
De�a kapitel presentera resultat av varje utförd metod och vilka insikter och lärdomor som följt med under arbetet.
4
Momentet utfördes i två faser. Den första fasen fokuserar på a� utveckla e� kreativt tänk kring platsdesign. Under andra stadiet fokuserade skissarbete på a� inkorporera element från biomimik och biomophism. Målet var a� dessa lösningsförslag skulle minimera de psykofysiologiska effekterna av hemodialysbehandling.
30 31
4.1 Empatifasen
De�a avsni� presenterar resultaten och insikterna från metoderna som har använt under empatifasen. Dessa resultat har sedan sammanställt mer konkret i definitionsfasen.
4.1.1 Intervju 4.1.2 Enkätundersökning
Två intervjuer genomfördes med; Johan Ahlander, dialyssjuksköterska på Danderyds Sjukhus, Lisa Segerström, sjuksköterska på
transplantationsavdelningen. Intervjuer visade a� flertalet av dialyspatienterna hade blivit ganska vana vid sin vardag, många har utfört behandlingen i flera år utan komplikationer. Däremot uppfa�ade de intervjuade a� det fortfarande förekom tecken på depression och ångest hos patienterna. Ahlander påpekade a� de�a kunde vara e�
resultat av det förlorade självstyret. Många patienter vill kunna utföra processen själva utan ingripande av personal. Däremot påverkas de�a av patientens mentala tillstånd och hur mycket de får eller kan utföra själva.
Segerström påpekade a� en vanlig biverkning av behandling är a�
patienterna kan blir trö�a. Däremot är de�a oklart om det är e� resultat av dialysen eller tiden som dialysbehandlingen tar. Även om de�a är fallet verkar patienterna ändå hålla sig aktiva. Ahlander beskriver a�
flertalet håller på med olika aktiviteter såsom a� se på tv, fika, läsa eller socialisera. Relation mellan patienter verkar vara vanligt förekommande, något som inte kan anses vara ovanligt om patienter spendera i sni� 15 timmar per vecka på njurmo�agningen.
Ahlander beskriver a� miljön som de jobba i ska helst vara öppen så a�
de kan ha översikt på patienterna, vanligtvis övervakar han minst 2 eller max 4 patienter i taget. En del i hans arbete är a� övervaka värden såsom blodtrycket, däremot påverkas behoven av kontrollerna av hur stabila patienterna är.
Något intressant som anmärktes var a� flertalet dialyspatienter valde a�
utföra behandlingen på sjukhus även om de var fullt kapabla a� utföra behandlingen själva i si� eget hem. Ahlander påpekar a� många väljer a� göra det på njurmo�agningen eftersom det finns oro a� något ska gå fel hemma. Många väljer även a� göra behandlingen på mo�agningen eftersom det finns risk för a� husdjuren ska råka dra ut graften/ fislarna under behandlingen.
Intervjuerna anmärkte inga speciella fel i behandlingen, Ahlander beskrev a� definitivt finns saker som kunde bli bä�re men a� det var svårt för honom a� identifiera förbä�ringsmöjligheter eftersom han är van vid arbetet i de�a skede.
Enkätundersökning utfördes i samarbete med njurförbundet och samlade både kvantitativa och kvalitativa data. Enkäten fick 30 svar från människor som behandlas eller har behandlat med hemodialys på
vårdanstalt. Av de 30 respondenterna var 66% kvinnor. Åldern varierade mellan 25–75 år, där majoriteten var mellan 55–64 år.
Enkäten visade 47% av respondenterna ansåg a� deras behandlingsmiljö var “ok” och a� endast 17% av användarna ansåg a� miljön var fullgod, se Figur 5. Av de 30 respondenterna ansåg mer än hälften a�
vårdmiljön har en stor eller väldigt stor effekt på deras mentala och emotionella tillstånd, se Figur 6. De�a kan indikera a� effekterna vårdmiljön kan påverka patientens emotionella tillstånd under behandling. Där en sämre anpassad vårdmiljö kan ha negativa effekter på människan i fråga.
Kvalitativa data indikerade a� flera anser a� vården påverka dem både fysiskt och psykiskt, vilket ligger i linje med kontextundersökningen. Där problemen även sträcker sig utanför vårdmiljön. Majoriteten av respondenterna u�ryckte a� de mest jobbiga var fysisk trö�het, depression, långa resor, deprimerande miljö, brist på anpassning i vårdanläggning och tiden som behandlingen tar.
Respondenterna fick även beskriva vilka aktiviteterna de utför under behandlingstiden. Nästan alla beskrev a� de ti�ade på tv, läste, sov och ringde vänner. Alla som behandlas är bundna till maskinen under
behandlingstiden vilket begränsar vilka aktiviteterna de får eller kan utföra. Många u�ryckte a� de önskade a� miljön var mer privat, mindre “sjukhusaktig”, större, längre avstånd mellan patienterna, a� det fanns bullerskydd, privata underhållningssystem, lugnare miljö och en toale� i närhet.
Figur 5: Enkätsvar, evaluering vårdmiljö Figur 6: Enkätsvar, vårdmiljöns påverkan på patienter
4.1.3 Benchmarking
Miljön tenderade a� vara inkonsekvent, se Figur 7. Entré och receptionen upplevdes röriga. Formspråket på möbler var olika och färgerna skiftade mellan inredningen. Miljön ansågs i a� störta möjliga utsträckning som väldigt funktionell. Det gav ingen känsla av lugn och ro. De verkade visserligen ske försök i a� få miljön a� upplevas mer bekväm och mysig, det fanns tillexempel en tavla, dämpad belysning och en hylla för tidningar.
Hallarna var raka och långa och upplevdes röriga. Det fanns inte heller något tydligt designspråk i denna miljö. Färger skiftade mellan ljusblå�, beigt, vit, gult och grå�. Färgerna fångade uppmärksamheten men hade inget syfte. Dörrarna hade tillexempel en gul undersida och det var oklart varför. Jag anser a� färgerna i inredningen hade större vikt än signalfärgerna i miljön såsom den röda brandvarnare och gröna nödutgångsskylten.
Behandlingsrummet hade även en inkonsekvent design. Sängarna var av olika märke och det fanns ingenting som delade rymdmiljön för de två patienterna. Något som ansågs speciellt viktigt i enkätundersökningen.
Miljön verkade inte stödja patienterna. Enkätundersökningen påpekade a� det var viktigt med distraktion, men patienterna hade varken e�
underhållningssystem eller en miljö som var av visuellt intresse.
I allmänhet bidrog miljön till negativa känslor. Det fanns inget av intresse i miljön förutom behandlingen i sig. Rummen vara kala och
”sjukhusaktiga”. Det fanns inget grönska, eller något som gjorde miljön levande. Färger hade inget syfte och var inte kulturellt anpassade. Miljö ansåg väldigt rak och funktionell vilket bidrag till a� miljön upplevdes ganska ”livlös”.
34 35
4.1.4 Workshop
Workshopen gav insikter om vilka potentiella behov dialyspatienter skulle behöva för a� stödja dem i deras process. Studenterna u�ryckte a�
det både finns positiva och negativa aspekter om miljö och dess funktion, se Figur 8. Översiktligt beskrivs oftast miljön som ”steril” och
”sjukhusaktig”, vilket i deras uppfa�ning var negativt och bidrog till
”dåliga känslor”. Det fanns enligt dem få aspekter som stödde vården utöver dialysen. A� sjukhusmiljön upplevdes steril, vilket oftast förknippas med ren, förknippades i de�a fall med u�ryckslös design.
Studenterna beskrev a� miljön ansågs funktionell snarare än välkomnande, a� patienterna ansågs som en process snarare än människor. Enligt studenterna fanns e� behov av en mer organisk layout, där miljön inte var lika strukturerad. Miljön bör enligt dem tydligt visa a� de�a är en vårdanläggning, men inte nödvändigtvis visa alla maskiner, utrustning och viktigast av allt blodet som förs in och ur vårdtagaren.
Utifrån den initial kontextbeskrivning, ansåg studenterna a� miljön även bör tillåta vårdtagarna a� vara produktiva och i vissa fall distrahera vårdtagarna till vården. Det finns alltså e� behov av en mer
stimulerande miljön som kan anpassas utefter vårdtagarna. Vårdtagarna bör kunna läsa, se på tv, arbeta eller kommunicera med andra
vårdtagare i samma situation. Miljön bör av dessa anledningar även vara psykiskt rehabiliterande, snarare är endast fysiskt. Positiv distraktion är även enligt studenterna inte endast tv eller samtal, utan även en miljö som tillåter avkoppling. Följdfrågor av vad som skulle tillåta avkoppling, ansågs vara en mer ”Naturlig design”, det finns e� behov och växter, vyer och behaglig belysning som tillåter kontrast och struktur i miljön.
Belysningen var en faktor till varför miljön ansåg steril, färgerna på väggarna, golv och utrustning ma�ades ut och bidrog till en u�ryckslös miljö.
Av bilderna som visades u�rycktes vissa positiva aspekter, miljöer som hade mjukare och modernare design hade positiva effekter på
studenterna. Något som anses vara modernt och anpassat, verkar enligt studenterna även påverka uppfa�ningen av kvaliteten på vården, vilket kan enligt dem ha positiva psykologiska effekter på vården i helhet.
I slutskedet av workshopen fick studenterna sammanställa egna moodboards som skulle representera deras behov och vilken känsla de ville a� vårdmiljö skulle u�rycka. Jämförelsevis var deras moodboards relativt lika varandra, även om de utförde det utan inflytande från moderatorn eller varandra. Översiktligt, även om det är svårt a� ta i åtanke deras personliga erfarenheter, u�ryckte deras bilder varma och välkomnandet aspekter. Bilder representerade miljöer som inte kompromissade, och hade en hemlik känsla.
Figur 8: Bild från workshop
