högskoleingenjör 15 hp SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2021
För ett effektivt
operatörsunderhåll
En studie om effektiviseringen av operatörsunderhållet inom API Astrazeneca Södertälje
Mohamed Elkhabiry
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT INSTITUTIONEN FÖR HÅLLBAR PRODUKTIONSUTVECKLING
För ett effektivt operatörsunderhåll av
Mohamed Elkhabiry
Hållbar produktionsutveckling
Kvarnbergagatan 12, 151 81 Södertälje
För ett effektivt operatörsunderhåll
Mohamed Elkhabiry
Godkänt
2021-06-24
Examinator KTH
Claes Hansson
Handledare KTH
Albin Östman
Uppdragsgivare
Underhållsteknik Astrazeneca Södertälje
Företagskontakt/handledare
Dejan Gajic, Thomas Vidzem
Sammanfattning
Detta examensarbete är utfört på Astrazeneca Södertälje inom Meto-försteg som är en del av fabriken API, med syftet att effektivisera underhållsarbetet. En kartläggning av det förebyggande underhållet genomfördes, i syfte att identifiera underhållsarbete som utförs dubbelt av både operatörer inom API och underhållsleverantören Caverion.
Examensarbetet presenterar en redogörelse för begrepp inom underhåll, TPM (Total Productive Maintenance) och beslutsmodellen QFD (Quality Function Deployment) vilka utgör den teoretiska utgångspunkten för resultat och analys. Examensarbetet bygger på insamlade observationer och intervjumaterial från personal verksamma inom drift och underhåll.
Studiens resultat visar att det genomförs överlappningar i underhållsarbetet, exempelvis inom veckotillsyn och förebyggande underhåll (FU) inom fabriksdelen Meto- försteg. Både operatörer och Caverion genomför underhållsåtgärder som innefattar visuell kontroll av oljenivåer, läckage, missljud, vibrationer för ett antal maskiner. En tydligare fördelning av underhållsåtgärder mellan operatörer och Caverion kommer bidra till effektiviseringen av underhållsarbetet.
Nyckelord
Förebyggande underhåll, operatörsunderhåll, effektivisering, Total Productive
Maintenance, TPM, Quality Function Deployment, QFD
For efficient operator maintenance
Mohamed Elkhabiry
Approved
2021-06-24
Examiner KTH
Claes Hansson
Supervisor KTH
Albin Östman
Commissioner
Underhållsteknik Astrazeneca Södertälje
Contact person at company
Dejan Gajic, Thomas Vidzem
Abstract
Click here to This thesis was carried out at Astrazeneca Södertälje within Meto-pre stage, which is part of the factory API, intending to streamline the maintenance work. A
preventive maintenance survey was carried out, to identify maintenance work that was performed twice by both API operators and the maintenance provider Caverion.
The thesis presents an account of concepts in maintenance, TPM (Total Productive Maintenance), and the decision model QFD (Quality Function Deployment) which constitute the theoretical starting point for results and analysis.
The thesis is based on collected observations and interview materials from staff active in operations and maintenance. The results of the study show that there are overlaps in maintenance work, for example in weekly supervision/inspections and preventive maintenance (FU) within the factory part Meto-pre stage. Both operators and Caverion carry out maintenance operations that include a visual control of oil levels, leakage, noise, vibrations for several machines. A clearer distribution of maintenance measures between operators and Caverion will contribute to the streamlining of maintenance work. insert text Key-words
Preventive maintenance, operator maintenance, streamlining, Total Productive
Maintenance, TPM, Quality Function Deployment, QFD
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Albin Östman och min examinator Claes Hansson för deras goda råd och engagemang. Dessutom vill jag rikta ett stort tack till Dejan Gajic, Thomas Vidzem och personalen i Underhållsteknik Astrazeneca Södertälje för deras varma mottagning och bidrag till arbetet. Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet
till min familj som varit mitt stöd och motivation under resans gång.
Mohamed Elkhabiry
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Mål ... 2
1.4 Avgränsning ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Tillvägagångssättet i besvarandet av studiens frågeställningar: ... 3
2.2 Intervjuer och Observationer som metod ... 3
2.3 Metodproblematik ... 4
2.4 Validitet och reliabilitet ... 5
3. Teori ... 7
3.1 Underhåll ... 7
3.2 Underhållsterminologi ... 8
3.3 TPM... 10
3.3.1 Historik ... 10
3.3.2 Vad är TPM? ... 10
3.3.3 Implementering av TPM ... 11
3.3.4 Operatörsunderhåll ... 12
3.4 Beslutsmodellen QFD ... 14
3.4.1 Sambandsmatrisen ... 15
4. Resultat och analys ... 17
4.1 Lägesbeskrivning ... 17
4.2 Kartläggning av förutbestämt underhåll ... 18
4.2.1 SAP Databas ... 18
4.2.2 Extraherad data ... 19
4.2.3 Resultatmatris ... 19
4.3 Beslutsmetod ... 20
5. Diskussion ... 27
6. Slutsatser ... 30
Källhänvisning ... 31
Bilagor ... i
1
1. Inledning
I en tid då konkurrensen ökar blir det ytterst viktigt för företag att finna olika sätt att optimera verksamheten, så att kvaliteten ökar och att kostnaderna minskar. Företag behöver vara snabba med att utveckla sin kompetens men ändå uthålliga genom
långsiktig planering, för att hänga med konkurrenter (Ljungberg, 2000). En liknelse kan vara att kombinera kaninens snabbhet med sköldpaddans uthållighet för att inte hamna efter. Astrazeneca är ett av Sveriges största företag som tillverkar läkemedel och
bedriver forskning. Under 2019 exporterade Astrazeneca läkemedel för 67 miljarder SEK, vilket motsvarar ca 4,5 % av den totala varuexporten i Sverige. Huvudkontoret för nordiska marknadsbolag är förlagd i Södertälje där ca 40 % av bolagets läkemedel tillverkas. I Astrazeneca Södertälje arbetar 4100 personer inom produktion och varuförsäljning. Där tillverkas 30 läkemedel för fler än 100 olika marknader (AstraZeneca 2021)
År 2007 kom ett ledningsbeslut om nedläggning av API(Active Pharmaceuticals
Ingredients) inom Astrazeneca Södertälje. Beslutet om nedläggning stoppades några år senare men en stor del av kompetens, dokumentation och utveckling inom API kom att halka efter, inte minst underhåll som är fokusområdet för detta examensarbete.
(Intervjuperson 1)
1.1 Bakgrund
Produktionsfabriken API (Active Pharmaceuticals Ingredients) inom Astrazeneca producerar aktiv substans som används inom olika läkemedel. API består av flera olika produktionsceller där olika produkter produceras genom olika kemitekniska processer.
Avdelningen Underhållsteknik inom API som ansvarar för underhållsverksamheten vänder sig till stor del till Caverion som huvudförande leverantör av underhåll. En del av underhållet genomförs av operatörer inom API. Avdelningen Underhållsteknik står inför ett införande av TPM (Total Productivity Maintenance) samt operatörsunderhåll.
Underhållsteknik ser ett behov av att utveckla och effektivisera operatörsunderhållet, för att sänka kostnaderna och få underhållsleverantören att utföra mer kvalificerade uppdrag. Detta genom att bland annat kartlägga underhållsarbetet som utförs av Caverion samt undersöka vilka delar som kan omfördelas till operatörer inom API.
TPM är en metod för företag att sänka sina underhållskostnader och öka
tillgängligheten. Genom att engagera samtliga medarbetare för att få en störningsfri process. TPM syftar till att erhålla ökad leveranssäkerhet, förbättrad kvalitet, minskade kostnader, högre säkerhet och högre moral bland arbetarna. (Nakajima, 1992)
Trots att det finns många olika förändringsmodeller och produktionsfilosofier såsom TQM (Total Quality Management), BRP (Business Process Reengineering) har API beslutat att implementera TPM som verktyg för förändring. TPM har bland annat mer fokus på effektivisering av produktionsutrustning, genom små ständiga förbättringar.
TQM har en större kund- och leverantörfokus och kräver en längre tid för
2
implementering. BRP fokuserar mer på produktivitet och processynsättet än TPM. Detta gör att modellerna lämpar sig olika för olika behov. (Ljungberg, 2000)
Slutligen är det viktigt att inte missta TPM till enbart underhåll och reparationer. TPM är en förändringsmodell, som påverkar mer än vad ordet Maintenance innefattar. Den berör ekonomi, kvalité, leveranser, produktivitet, men även människa och miljö. TPM ska snarare ses som total produktive management. (A Robinsson, Ginder & C Robinsson, 2020)
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att ge förslag på effektiviseringsåtgärder av underhåll inom API underhållsteknik, som ett steg i införandet av TPM (Total Productivity Maintenance). Förslagen av effektiviseringsåtgärderna ska bygga på kartläggning av förebyggande underhållet samt analys, med hänsyn till kritiska egenskaper såsom omfattning, komplexitet och kompetensbehov. Ett av stegen för införandet av TPM är självständigt underhåll även kallat operatörsunderhåll, vilket kommer vara
fokusområdet för detta examensarbete.
Följande frågeställningar står till grund för examensarbetet:
❖ Hur kan operatörsunderhållet effektiviseras som en del av TPM implementeringen?
❖ Vilket underhåll utförs dubbelt av Caverion och operatörerna?
❖ Hur kan underhållsarbetet fördelas mellan operatörer och leverantören av underhåll i nuläget?
1.3 Mål
Målet med detta examensarbete är att ge underlag för beslut och rekommendationer till avdelningen Underhållsteknik hos Astrazeneca Södertälje, för hur underhållsarbetet kan effektiviseras i samband med införandet av TPM.
1.4 Avgränsning
Examensarbetet är tidsbegränsat till perioden april 2021 till juni 2021. Examensarbetet kommer inte behandla alla delar i implementeringen av TPM, då en komplett
implementering tar flera år. De delar som kommer att behandlas, analyseras och lämnas till rekommendation kommer begränsas till Förebyggande Underhåll för fabriksdelen Meto Försteg, inom API Södertälje. All Förebyggande underhåll som ska genomföras under ettårsperiod kommer vara mål för undersökningen. Intervjupersonerna i detta examensarbete kommer främst att representera operatörer med varierande
erfarenheter samt personal inom Underhållsteknik. Psykologiska och organisatoriska
frågor gällande förankringsarbete och förändringar inom organisationen kommer inte
behandlas i denna rapport.
3
2. Metod
I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet för besvarandet av examensarbetets
frågeställningar. En redogörelse av de intervju och observationsresultaten som besvarar frågeställningarna presenteras. Slutligen kommer metodvalen att diskuteras och
problematiseras.
2.1 Tillvägagångssättet i besvarandet av studiens frågeställningar:
Detta examensarbete har kvalitativa intervjuer och observationer som metod, för att få en inblick i hur underhållet faktiskt ser ut och hur arbetet sker (Blomkvist, Hallin 2014).
En databasgenomgång av underhållsystemet SAP kommer att utföras, för att kunna besvara examensarbetets frågeställningar och få tillgång till Astrazenecas
underhållsplaner. Vidare kommer det inhämtade data att utgöra underlaget för en kartläggning av de relevanta underhållsoperationerna. Kartläggningsprocessen kommer innefatta insamling av data, sortering och gruppering, för att sedan presentera unika underhålsoperationer i en matris som identifierar eventuellt dubbelarbete. Utöver det kommer en litteraturstudie att genomföras, för att etablera ett teoretiskt ramverk.
Slutligen kommer en analys av den insamlade data, att genomföras och med hjälp av beslutsmodellen QFD (Quality Function Deployment) ta fram rekommendationer och underlag för effektiviseringsåtgärder för operatörunderhållet. QFD är i grunden en produktutvecklingsmatris som är kundorienterad. Beslutsmodellen hjälper
beslutsfattaren att systematiskt finna skärpunkter mellan vad kunden efterfrågar och vad som går att utföra. QFD kommer att modifieras i detta examensarbete för att bidra till besvarandet av frågeställningen om hur arbetsfördelningen mellan operatörer och underhållsleverantören kan se ut, i syfte att effektivisera underhållsarbetet.
2.2 Intervjuer och Observationer som metod
Intervjuerna var till största del strukturerade med frågor givna på förhand. Följdfrågor ställdes vid behov. Värt att nämna är att det även skedde en del informella samtal med några av intervjupersonerna vid olika tillfällen, vilka var givande för att skapa djupare förståelse. Intervjupersonernas svar på frågorna sammanfattades och kommer att bifogas i bilaga 1 tillsammans med intervjufrågorna.
Besök till fabrikslokaler skedde ett flertal gånger för att inhämta observationer.
Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur operatörerna utför drift och underhållsoperationer. Vid varje observationstillfälle valdes ett särskilt fokusområde, dvs. Vad som ska observeras? Undersökas närmare? Nedan följer en kort presentation av de intervjuer som genomfördes i syfte att inhämta underlag för att besvara
frågeställningarna.
Intervjuerna:
Intervjuperson 1 -Bakgrund
4
En erfaren underhållstekniker inom API med över 20 års erfarenhet bidrog till att ge bakgrundsfakta om API. Bakgrundsbilden till varför det finns behov av effektivisering av underhållsarbetet.
Intervjuperson 2 - Struktur och organisation
Denna intervjuperson intervjuades vid flera olika tillfällen och agerade som en utav handledarna inom API. Genom intervjuperson 2 möjliggjordes kontakt med olika fabriksdelar och operatörer.
Intervjuperson 3 – Underhållsplaner
Denna person bistod med dokumentation från SAP-systemet och djupare förståelse för vad underhållsplaner innefattade. Rekommendationer inhämtades från denna tekniker som tillvardags jobbar med SAP och förebyggande underhåll.
Intervjuperson 4 – Veckotillsyner
En senior operatör med lång arbetslivserfarenhet inom API intervjuades i syfte att skapa uppfattning om underhållsarbetet. Förståelse för vanliga fel och åtgärder mot dessa.
Denna person genomförde veckotillsyn tillsammans med intervjuperson 5. De insamlade observationerna för hur underhåll genomförs kommer till största del från dessa två.
Intervjuperson 5 – Veckotillsyner
En junior operatör med ett 2 års arbetserfarenhet inom API. Intervjun med denna person lyfte upp perspektivet för personal med mindre erfarenheter om b.la. vilka svårigheter de bemöter avseende underhållsinstruktioner och åtgärdsmomenten.
Intervjuperson 6 – Underhålsingenjör
Denna person är chef inom Underhållsteknik och var en handledare under
examensarbetet. Tillsammans med intervjuperson 2 kunde information inhämtas, valideras och jämföras mot uppdragsgivarnas frågeställningar. Intervjupersonerna agerade som bollplank under hela examensarbetet.
Observationerna:
Observationerna var i form av deltagande observationer i verksamhetens olika delar, som var relevanta fokusområden. Anteckningar från varje tillfälle fördes, för att senare följas utav egna reflektioner och analyser. Dessa anteckningar har varit av stor vikt för besvarandet av examensarbetets frågeställningar. De resultat och analyser av
observationstillfällena som var relevanta för examensarbetet, redogörs närmre i resultatkapitlet.
2.3 Metodproblematik
Metodiken för besvarandet av examensarbetets frågeställningar bygger på intervjuer,
observationer och informationsinhämtning från databaser. Dessa metoder är avgörande
5
för att få insyn i underhållsarbetet inom API. Vidare har beslutsmetoden QFD byggt på en del egna uppskattningar och bedömningar. Detta innebär att det finns en liten risk med att resultaten kan variera något beroende på intervjupersonernas bakgrund samt vem som inhämtar observationerna och gör bedömningarna. För att motverka denna risk har kontinuerliga uppföljningssamtal med erfarna ingenjörer inom
Underhållsteknik genomförts i syfte att kompensera för en del subjektiva bedömningar som gjordes i beslutsmodellen QFD.
2.4 Validitet och reliabilitet
Detta examensarbete använder en kvalitativ metod, nämligen intervjuer och observationer, för att besvara frågeställningarna som uppdragsgivaren ställer.
Slutsatserna kommer inte direkt kunna appliceras i andra fabriker, då varje fabrik är unik. Dock är metoden som används för att komma fram till svaren tillämpbar i likande områden. Det är av stor vikt att kunna belysa examensarbetes trovärdighet.
Trovärdighet kräver att reliabilitet och validitet säkerställs (Ejvegård, 2003). Reliabilitet beskriver tillförlitligheten och användbarheten, att mätinstrumentet eller
mätmetoderna som har använts ger samma svar vid olika upprepningar, där det råder samma förutsättningar. Med validitet menas att studien verkligen mäter eller beskriver det den bör mäta eller beskriva. (Ibid)
För att examensarbetets reliabilitet säkerställs har strukturerade intervjufrågor använts. Dessutom genomfördes planerade observationsbesök med förutbestämda fokusområden i fabriksdelen Meto-försteg. Intervjufrågorna kommer att bifogas som bilaga. Intervjufrågorna har formulerats för att besvara uppsatsens syfte och
frågeställningar.
6
7
3. Teori
I detta kapitel presenteras en teoretisk bakgrund områdena underhåll, TPM (Total Productivity Maintenance), QFD(Quality Function Deployment).
3.1 Underhåll
Industrier är idag helt beroende av maskiner och utrusning för att kunna producera efterfrågade produkter. Samtliga maskiner och utrusningar har en innevarande brist avseende funktionssäkerhet i den meningen att maskiner, maskinkomponenter och utrusning åldras, förslits med tiden och under användning. Därför är frågan om haveri eller fel, ett faktum att förhålla sig till. Med tiden kommer maskinenen eller
maskinkomponenterna att upphöra med den funktion den är ämnad för. Fel uppstår av en rad olika faktorer som ofta är i samspel. (Ben-DayaUday, KumarD & Murthy 2016) Ett fel som uppstår i produktionsanläggning medför ekonomiska konsekvenser.
Produkternas kvalité kan rubbas så pass mycket att produktionsomgångar kasseras, leveranser försenas och i värsta fall innebära risk för personalens hälsa och säkerhet.
Det är därför som underhåll är viktigt för att kompensera för denna risk. (Ibid)
Figur 1 förklarar underhållets relation till affärsverksamheten. (Ben-DayaUday, KumarD & Murthy 2016)
Figuren visar att affärsuppdrag inom industrin leder till produktion av varor och tjänster, vilket i sin tur sliter på maskin och utrusning. Maskinernas status påverkar produktionsförmågan och kräver underhåll. Underhållet kräver investering i form utav resurser tilldelade av ledningen, men även utrymme och tid som tas från
produktionsförmågan. Uday (2016) talar för att det finns ett samband mellan
kostnadssänkning för avhjälpande underhåll när en investering sker i förebyggande
underhåll. Figuren nedan visar att ju mer det investeras i förebyggande underhåll desto
8
mindre blir kostnaderna för det avhjälpande underhållet.
Figur 2 FU-AH diagram (Uday 2016)
3.2 Underhållsterminologi
Underhåll kan beskrivas som de åtgärder som vidtas för att höja eller bibehålla statusen på maskiner och utrustning så att den kan leverera vad den är ämnad för. Den globala standarden för underhållsterminologi definierar underhåll som ”Kombination av samtliga tekniska, administrativa och ledningens åtgärder under en enhets livscykel som är avsedda att bibehålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd där krävd funktion kan utföras”. (SS-EN13306:2017)
Underhåll består av flera olika åtgärder som syftar till att förbättra status genom
modifiering och tekniska ingrepp som förändrar objekt permanent. Alternativ bibehålla status genom förebyggande under håll eller återställa status genom avhjälpande
underhåll, dvs reparera. Schemat nedan förklarar vad underhåll består utav sambandet
mellan olika underhållsbegrepp.
9
Figur 3 Underhåll översikt (Svenska institutet för standarder 2017)
Nedan följer en redogörelse för de begrepp som används i detta examensarbete för att kunna besvara frågeställningarna, för övriga definitioner se globala standarden för underhållsterminologi
(SS-EN13306:2017).Förebyggande underhåll (FU) innefattar alla åtgärder som vidtas för att maskiner och utrusning inte ska haverera under användning. Dessutom är det ett sätt att få en
uppfattning om maskinernas status och på så vis få en uppföljning på tillgängligheten.
Dessa åtgärder är bidragande faktorer till att maskiners livslängd ökar. Svenska institutet för standarder definierar FU enligt följande “underhåll som utförs i syfte att bedöma och/eller mildra degradering och minska sannolikheten för fel hos en enhet”
(Ibid)
Förutbestämt underhåll är också ett förebyggande underhåll, men det följer bestämda, regelbundna tidsintervall eller bestämda användningstillfällen, utan tidigare
tillståndskontroll (Ibid). Tidsintervallen eller användningstillfällen planeras utifrån kännedom om utrustningens felmekanismer.
Avhjälpande underhåll är enligt (Ibid).
“underhåll som utförs efter det att ett feltillstånd
har upptäckts och med avsikt att återställa en enhet till ett sådant tillstånd att den kan
utföra krävd funktion
”.Detta utrycks i det vardagliga språkbruket, som att ”laga eller
reparera” när något gått sönder eller slutat fungera. Det är denna typ av underhåll som
man strävar att minimera med hjälp av FU.
10
3.3 TPM
3.3.1 Historik
Efter andra världskriget var det flera japanska ingenjörer som besökte USA för att studera produktionsteknik där. Syftet var att inhämta inspiration och att lyfta upp den japanska industrin som befann sig i kris. En utav dessa ingenjörer var Seiichi Nakajima som särskilt riktade sig in mot det förebyggande underhållet. Med hjälp av
observationer insamlade från flertaliga produktionsanläggningar kunde han utveckla TPM (Total Productivity Maintenance) vilket introducerades i Japan under 70-talet.
(Nakajima 1992)
TPM är en vidareutveckling av tidigare former utav underhållsystem. Nakajima (1992) nämner att TPM utvecklades under följande stadier:
1.Kör till haveri
2.Förebyggande underhåll 3.Produktivt underhåll 4.TPM
TPM fick snabbt ett internationellt intresse, dock var det inte förrän 90-talet som TPM började sprida sig i europeiska industrier. Volvos fabrik i Belgien blev först i Europa att implementera TPM-systemet. Och intresset fortsätter att växa runt om i världen. (Nord, Pettersson & Johansson 1997)
3.3.2 Vad är TPM?
TPM är en förändringsmodell inom industrin, som innebär ett antagande av en proaktiv underhållsstrategi, som sträcker sig längre än att ”bara undvika” fel i maskiner och utrustning. Den syftar till att förbättra maskinernas produktivitet (Swansson 2001). På liknande sätt beskriver Ljungberg (2000) TPM som ett helhetskoncept och ett arbetssätt för att höja den totala utrustningseffektiviteten och utveckla företagets produktiva processer.
Nakajima (1992) beskriver att TPM kännetecknas av tre huvudsakliga principer:
•
Total effektivitet
•
Totalt underhållssystem
•
Totalt deltagande av alla anställda
Med totalt effektivitet menas att TPM strävar efter lönsamhet och ekonomisk effektivitet.
Genom att bland annat öka tillgängligheten på maskinerna och utrustningen samt att förlänga livslängden. Målet är att minimera input och maximera output. Output
innefattar inte bara ren kvantitet i produktion, utan inkluderar även förbättrad kvalitet, minskade kostnader, punktliga leveranser, ökad moral och säkerhet.
Total Underhållsystem innebär att samtliga maskiner har underhållsplaner som täcker
hela livslängden. Det innefattar även ständiga förbättringar genom modifiering och
reparation samt förebyggande underhåll. Slutligen innebär Totalt deltagande av alla
11
anställda att det självständiga operatörsunderhållet bedrivs genom aktiviteter i små grupper. Det sistnämnda ska ses i kontrast till underhållsarbete som oftast bedrivs av annan personal än operatörer, exempelvis underhållspersonal.
TPM är ett arbetssätt där man strävar efter att göra ständiga förbättringar på ett
systematiskt sätt, utan något specifikt slutdatum på arbetet. Detta arbetssätt som ställer höga krav på ledningens engagemang och uppföljning genom hela processen för att kunna uppnå positiva resultat (Kumar Sharma et al. 2006 Nord et al. 1997 ; ).
3.3.3 Implementering av TPM
Vid implementering av TPM kan ta flera år innan de värdefulla resultaten visar sig. Detta beror på de omfattande förändringarna TPM medför. Nakajima (1992) nämner att förändring kräver grundläggande faktorer såsom motivation, kompetens och
förutsättning (arbetsmiljö). Dessa faktorer kan vara svåra att förändra särskilt inom inarbetade organisationer. Därför behöver ledningen engagera sig i frågan för att skapa förändringen inom samtliga nivåer.
TMP har tre övergripande stadier som innefattar olika steg vid implementeringen.
Tabellen nedan visar en överskådlig blick över de systematiska stegen för att utveckla
TPM arbetet inom det egna företaget.
12
Stadie Steg Detaljer
Förberedelse 1. Informera om beslutet att införa TPM
Uttalande vid TPM föreläsningar i företaget: artiklar i företagets tidning
2. Utbilda och informera om TPM Kurser/ Seminarier för respektive nivå 3. Skapa organisationer för att främja
TPM
Skapa grupper som främjar TPM vid varje nivå. Tilldela personal 4. Fastställa grundläggande TPM-
policyn och mål
Analysera rådande tillstånd; sätt mål; förutsäg resultat
5. Formulera en övergripande plan för TPM-utveckling
Förbered detaljerade införande planer för de fem grundläggande aktiviteter
Introduktion 6. TPM Kick-off
Bjud in kunder, dotterbolag och underleverantörer
TPM- Införande
7. Förbättra utrustningseffektiviteten för varje del av utrustning
Välj modellutrustningar, skapa projektlag
8. Utveckla ett program för självständigt underhåll
Främja Sju stegen, bygg upp diagnosfärdigheter, etablera procedurer för certifiering av driftpersonal
9. Utveckla ett schemalagt underhållsprogram för underhållsavdelning
Inkludera periodiskt och
tillståndsbaserat underhåll (FU och TK), hantering av
reservdelar, underhållsplaner.
10. Kompetensutveckling för att förbättra drifts- och
underhållsåtgärder
Utbilda ledare tillsammans;
ledarna delar informationen inom gruppen
11. Ta fram ett program för förebyggande underhåll av ny utrustning
Underhållsplaner, felorsaks analys, LCC-analys (Life cykel Cost)
Stabilisering 12. Fullända TPM-införandet och höj TPM nivåerna
Utvärdera, justera
Tabell 1. De tolv stegen i TPM utvecklingen (Nakajima 1992)
Det relevanta för det här examensarbetets frågeställning är steg nummer 8, nämligen självständigt underhåll även kallat operatörsunderhåll, vilket kommer att redogöras i kommande stycke.
3.3.4 Operatörsunderhåll
Operatörerna är de som arbetar där fel och störningar i produktionen uppstår. Därför är
det rent slöseri att inte ta tillvara på dessa resurser och erfarenheter (Ljungberg 2000).
13
Genom att öka operatörers kunskap om underhåll av utrusning och maskiner kan en minimering av haverier och småstopp uppnås (Nord et al. 1997). Syftet med
operatörsunderhållet är att bryta konceptet “Jag producerar- du reparerar” vilket många operatörer är vana vid (Nakajima 1992). Traditionellt sett har en separering av
produktion och underhållsarbete bidragit till en barriär som missgynnat
produktiviteten. Nakajima förklarar vidare att organisationen måste främja tron på att operatörer kan utföra självständigt underhåll och att de själva är ansvariga för egen utrustning. Även om många fabriker tillämpar delar av operatörsunderhåll är det enbart ytligt. Ledningen är ofta mer bekymrad över hur saker och ting ser ut och försummar det invändiga underhållet som ger svar på hur utrustningen mår. Nakajima ger liknelsen av makeup som spacklas över sjuk hy istället för att behandla sjukdomen.
Operatörsunderhållet ska gå från reaktiva underhållsåtgärder till proaktiva åtgärder.
Operatörsunderhållet delas upp i sju steg för att utveckla kompetensen att utföra självständigt underhåll på maskinerna (Ljungberg 2000; Nakajima 1992;):
1. Initialrengöring:
Operatörerna rengör i detta steg maskiner grundligt samt åtgärdar mindre fel. Syftet är att utveckla intresse, omsorg och att öka förståelsen för sin utrustning. Rengöringen ska ses som en lärandeprocess som leder till att operatören ställer frågor såsom varför blir denna del smutsig snabbt? Eller att operatören kommer till insikt att maskinen vibrerar mindre när bulten är åtdragen. Utöver har rengöringen en viktig funktion i att
visualisera avvikelser.
2. Motåtgärder vid källan till problem:
I detta steg ska operatören identifiera och åtgärda orsakerna till nedsmutsning, i syfte att minimera tiden som krävs för att underhålla maskinerna. Det kan exempelvis vara genom att förhindra smutsen från att spridas från källan samt utforma
bearbetningsutrymme som gör det lättare att forsla ur material.
3. Standarder för rengöring och smörjning:
När steg 1 och 2 genomförts har man nått ett så kallat “normalläge” för utrustningen. För att lättare bibehålla detta normalläge gäller det att ta fram instruktioner, checklistor för rengöring, smörjning och inspektioner. I detta steg fastställs rutinerna i hur rengöring ska genomföras och i vilka intervaller. Basunderhållet får alltså en miniminivå som inte får underskridas.
4. Allmän inspektion:
I detta steg ska operatörerna utbildas inom underhållsteknik för att kunna inspektera egen utrustning. Stegen 1–3 syftade till att minimera förslitning. I detta steg ska
operatören vidare utvecklas för att kunna mäta förslitningen. Dessutom är det viktigt att
involvera underhållspersonalen och säkerställa att operatörerna får en teoretisk och
14
praktisk utbildning. Nakajima nämner att efter att operatörerna bemästrat dessa steg kan utrustningsfel och avbrott reduceras med upp till 80%.
5. Självständig inspektion:
I detta steg utvärderas standard från steg 3 och valideras mot dokumentation från underhållspersonalen. Eventuella revideringar görs av standarder från steg 3, för att kunna ta över flera underhållsoperationer från underhållspersonal. Samordningen med underhållspersonalen blir av stor vikt för att eliminera överlappningar och
dubbelarbeten. Kartläggning av det förebyggande underhållet (FU) måste genomföras för att fördelas mellan operatörer och underhållspersonal.
6. Organisation och ordning:
Detta steg handlar om att förbättringsverksamhet som underlättar för att följa standarder. Genom att skapa ordning och standardisering av hela arbetet och
utformningen av arbetsplatsen. På så vis kan driftkapaciteten optimeras och sölerier minimeras. Blicken lyfts från maskinerna till omgivningen. Visualiseringsarbete ska underlätta flödet och inspektioner. I detta steg är det viktigt att cheferna ställer sig frågorna hur kan operatören upprätthålla självstängt underhåll? Vilka fler färdigheter behövs? Hur kan arbetsplatsen bli mer tillgänglig genom 5 S (sortera, systematisera, städa, se till, standardisera).
7. Självständigt operatörsunderhåll:
I detta steg ska operatörerna ha uppnått en färdighet inom självständigt underhåll samt fått en känsla av ägandeskap och ansvar för utrustningen. Operatörerna är självgående och söker ständiga förbättringar och eliminering av förluster inom arbetsplatsen. För cheferna och ledningen blir det viktigt att upprätthålla kompetensnivån samt incitament för att bibehålla denna motivation.
3.4 Beslutsmodellen QFD
QFD (Quality Function Deployment) är i grunden ett kvalitetsverktyg som används för att utveckla produkter som möter kunders önskemål och behov. Detta genom att systematiskt jämföra kunders önskemål mot leverantörens möjlighet att möta dessa behov. Dessutom är det ett bra kommunikationsverktyg som hjälper konstruktören att redogöra och motivera för ledningen hur de tänker i framtagandet av en produkt.
(Cohen & Ficalora, 2009)
Trots att detta examensarbete inte handlar om produktframtagning kan delar av QFD tillämpas med modifiering för beslutsfattning. Syftet blir att säkerställa att kunden, i detta fall Underhållsteknik, tillfredsställer sina behov genom effektivisering av underhållsarbetet.
Processen för hur QFD tillämpas kan variera mellan olika användare för att bättre tjäna
deras syfte. Dock har dessa olika användare en gemensam framgångsfaktor, nämligen en
15
väl genomförd VOC (Voice Of Customer) process. Detta innebär att man genomför en kundundersökning som fångar upp önskemål, för att sedan värdera önskemålen. (Ibid) Figuren nedan illustrerar den initiala processen VOC för QFD.
Figur 4 illustrering av VOC process
Under detta examensarbete kommer kartläggningsprocessen att ersätta VOC processen, för att bättre förstå vad kunden (Underhållsteknik) efterfrågar i from utav
underhållsarbete.
3.4.1 Sambandsmatrisen
Det mest centrala inom QFD processen är sambandsmatrisen, som även kallas House Of Quality (HOQ). Den binder samman ”Vad” kunden efterfrågar och ”Hur” dessa önskemål kan tillfredsställas. Det finns olika nivåer av hur denna komplexa matris kan tillämpas, för att översätta kundens önskemål och krav till teknisk kravspecifikation och på så sätt möta kundens förväntningar (Johannesson, Persson, Pettersson, 2004)
Figur 5 Exempel på HOQ matris (Johannesson, Persson, Pettersson, 2004)
16
I detta examensarbete kommer endast en begränsad del av HOQ användas, som stöd i besvarandet av frågeställningen. Dessutom kommer en modifiering att göras för att bättre tjäna syftet. ”Hur” kommer att ersättas med ”kritiska egenskaper”. Enligt Johannesson m.fl. (2004) innebär figurens olika kolumn/delar följande:
VAD innefattar det som kunden (Underhållsteknik) efterfrågar tillsammans med en viktfaktor, som rangordnar efterfrågan. ”Vad” ska bygga på VOC för att med säkerhet kunna arbeta fram det kunden efterfrågar. I detta examensarbete har
kartläggningsprocessen i resultatkapitlet svarat för ”Vad” kunden efterfrågar i form utav underhållsoperationer/åtgärder.
Hur innebär de tekniska åtgärderna som konstruktören kan bistå med, för att möta kundens önskemål. I detta examensarbete kommer ”Hur” att innebära ”de kritiska egenskaperna”, för att bättre besvara examensarbetes frågeställningar.
Sambandsmatrisen anger ett värde på sambandet mellan ”VAD” och ”HUR” för respektive cell, oftast brukar värdet vara lågt, medel eller högt. Viktad summa anger en summering av kolumnerna och på så vis synliggörs de viktigaste kritiska egenskaperna.
Underhållsoperationer med högre värden kommer att rekommenderas till
underhållsleverantören Caverion, medan operationer med lägre värden rekommenderas till operatörerna.
Ett traditionellt HOQ innefattar flera steg som inte redogörs för detta examensarbete.
17
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer examensarbetets resultat att redovisas och analyseras med koppling till intervju och observationsresultaten.
4.1 Lägesbeskrivning
Denna lägesbeskrivning är en redogörelse av intervjuresultaten samt de samlade observationerna av de olika underhållsgenomföranden i fabriksdelen Meto-Försteg.
Det genomförs omfattande underhållsinsatser inom Meto-Försteg av operatörer,
Caverion och Underhållsteknik i syfte att säkerställa kvalitén på produkterna samt drift och personalsäkerheten. Underhållet genomförs till största del förutbestämt, utan observerad degradering av utrustningen. Dock genomförs en stor del tillståndsbaserat underhåll för observerad degradering. Det förutbestämda underhållsarbetet i Meto- försteg bygger på dokumentation, veckotillsyner samt förutbestämda tillståndskontroller som återkommer i olika omfattningar och cyklar.
Dokumentation:
Underhållsarbetet har sin grund i underhållsoperationer rekommenderade från maskinleverantörer, samt genom ackumulerad erfarenhet från operatörer. Dessa två källor utgör tillsammans grunden för underhållsinstruktionerna till veckotillsyner och förutbestämt underhåll i underhållssystemet SAP (intervjuperson. 1).
Observationstillfälle 2 visade att en del av underhållsinstruktionerna var otydliga, med varierande informationsinnehåll, exempelvis visualisering genom bilder. En del av underhållsinstruktionerna var utförliga i beskrivningen, medan andra var mer
kortfattade. Dessutom kunde språket och terminologin variera vilket gav en känsla av att olika författare låg bakom dessa.
Veckotillsyner:
Det genomförs två typer av veckotillsyner vars syfte är att upprätthålla kontinuerliga tillståndskontroller för vitala funktioner inom Meto-försteg. Syftet är framför allt att säkerställa drift och personalsäkerheten och att skapa ordning och reda för utrusning och maskiner. (intervjuperson. 2).
Observationstillfälle 2 visade att veckotillsynerna innefattar översiktlig kontroll av fabrikslokaler. Utöver det kontrolleras oljenivåer, trycknivåer och tätningar för ett flertal maskiner, vilket dokumenteras och följs upp.
Enligt intervjuperson 4 och 5 genomförs denna tillsyn av operatörer, då nivån av
komplexiteten och tidsåtgången är inom ramen för operatörens verksamhet i dagsläget.
Denna tillsyn görs framförallt i syfte att identifiera avvikelser.
Förutbestämt underhåll:
Denna del kallas inom API för ”förebyggande underhåll” (FU), trots att även veckotillsyn
faller inom ramen för vad svensk standard för underhållsterminologi benämner som
18
förebyggande underhåll. Källan för förutbestämt underhåll kommer framför allt från underhållssystemet SAP, menar intervjuperson. 2. Han förklarade vidare att
underhållssystemet SAP är en samling av underhållsåtgärder daterade till olika cyklar, beroende på maskinleverantörers rekommendation samt operatörers samlade
erfarenheter. Denna typ av underhåll genomförs till största del av
underhållsleverantören Caverion, men även av andra enheter inom API såsom
avdelningen Underhållsteknik och Operatörer. Det är detta förutbestämda underhållet som är mål för kartläggning, i syfte att besvara examensarbetets frågeställningar. Värt att nämna är att API genomgår olika säkerhetsinspektioner från bland annat
livsmedelverket som ställer krav på att produktion och underhåll lever upp till kvalitets och säkerhetskriterier. (Intervjuperson 2)
4.2 Kartläggning av förutbestämt underhåll
Kartläggningsprocessen följde tre steg. Det första steget gick ut på
informationsinsamling från databasen SAP, för att få en omfattande överblick över underhållsoperationerna. Andra steget gick ut på att sortera underhållsoperationerna till mindre grupper. Tredje och sista steget samlade resultaten av
kartläggningsprocessen i from av en resultatmatris. Kartläggningsprocessen blir en del av Nakajimas sju steg för införandet av operatörsunderhållet som nämns i teorikapitlet.
Figuren nedan visualiserar kartläggningsprocessen för det förutbestämda underhållet.
Figur 6. En förklarande modell som visualiserar kartläggningsprocessen
4.2.1 SAP Databas
Det förutbestämda underhållet som undersöktes avgränsades till ett årsperiod inom
fabriksdelen Meto-Försteg. Genom underhållsystemet SAP kunde underhållsoperationer
19
laddas ned och exporteras till Excel fil. Dessa utgjorde ca 1250 underhållsoperationer fördelade mellan Operatörer, Caverion och Underhållsteknik. Många utav dessa underhållsperationer var återkommande och schemalagda månadsvis. Samtliga underhållsoperationer undersöktes och fördelades till respektive enhet för att sedan undersökas närmare utifrån beteckning, beskrivning och tidsintervall.
Figur 7 Exempel på SAP databas
I detta steg upptäcktes flera underhållsoperationer som utförs både av operatörer och Caverion, en del av dessa underhållsoperationer var återkommande i olika cyklar.
Medan andra var i själva verket ett flertal olika operationer i en och samma
underhållsplan. Dessutom identifierades snarlika underhållsåtgärder, som utförs på olika maskindelar och därmed har olika beteckningsnummer. Detta steg gav förståelse för innebörden av underhållsoperationerna och gav en grund för vidarekartläggning av underhållsoperationerna.
4.2.2 Extraherad data
Underhållsoperationerna bröts vidare ner till mindre grupper, för att lättare erhålla en överskådlig blick. Det möjliggjorde en vidare bearbetning av SAP databas och
kartläggning av underhållsoperationerna. Grupperna bestod av beteckningar och underhållsplaner, vilket gjorde det enklare att särskilja operationerna åt. Detta Kan ses som en vidare filtrering av återkommande operationer, för att enbart hantera olika underhållsoperationer. Repetitiva underhållsoperationer kunde utgallras från listan.
Denna process är det som kom att kallas för extraherad data i detta examensarbete, se figur 6.
4.2.3 Resultatmatris
En matris etablerades med unika underhållsoperationer, som sedan jämfördes mot olika
frågeställningar från uppdragsgivaren. Underhållsoperationerna kompletterades sedan
med beskrivningar av underhållsåtgärderna från SAP. Vilket gav bättre förståelse för
vad respektive underhållsoperation innebär rent praktiskt. Resultatmatrisen medföljer
som bilaga pga. dess omfattning. Endast ett litet utdrag ur matrisen visas nedan.
20
Figur 8 (Utdrag ur resultatmatris)
Utifrån matrisen kunde operationerna lättare bearbetas för vidare rekommendation av arbetsfördelning. Kartläggningen visade att 34 av 70 underhållsoperationer, antingen utförs dubbelt av både Caverion och operatörerna eller är närbelägna åtgärder. Dessa utgör möjliga underhållsoperationer som skulle kunna omfördelas till operatörer. Vid detta skede i kartläggningsprocessen blev det aktuellt att ta rätt beslut om
arbetsfördelning. Därför kommer en systematisk beslutsmetod att redogöras i
kommande stycke. Frågeställningen angående vilket arbete som utförs dubbelt anses ha besvarats så här långt i kartläggningsarbetet och det detaljerade resultat framgår i resultatmatrisen bilaga 2.
4.3 Beslutsmetod
Med hjälp av beslutsmodellen QFD utarbetades en ny kolumn i resultatmatrisen.
Kolumnen anger vilket av underhållsoperationerna som kan genomföras av operatör eller underhållsleverantören Caverion. Som det tidigare nämnts ovan, används QFD i grunden vid produktframtagning, men kommer att modifieras och anpassas för att besvara frågeställningen; Hur kan underhållsarbetet fördelas mellan operatörer och leverantören av underhåll i nuläget? Nedan framgår en redogörelse av resultaten utav den modifierade QFD beslutsmetoden.
Kartläggningsprocessen visade 70 unika underhållsoperationer som kunden
(underhållsteknik) efterfrågar. För att lättare hantera dessa 70 operationer grupperades dessa i fyra olika kategorier beroende på arbetsåtgärder. Genom att gå igenom de unika operationerna en för en och identifiera underhållsåtgärderna underhållsinstruktionerna i SAP. Här skedde kategoriseringen i samråd med (intervjuperson 3).
Underhållsoperationerna kategoriseras enligt följande:
•
Kategori 1: Kontroll av vibration, missljud och läckage.
•
Kategori 2: Kontroll av oljenivå och temperatur.
21
•
Kategori 3: Oljebyte/påfyllnad med dokumentering för uppföljning och bedömning.
•
Kategori 4: Kontroller som kräver tekniskingrepp, exempelvis byte av packning.
Vidare jämförs kategorierna med kritiska egenskaper, som framtagits tillsammans med underhållsingenjör (intervjuperson 6). Kategorierna betraktas som ”Vad kunden
efterfrågar” medan ”Hur det kan tillgodoses” har ersatts med kritiska egenskaper som är betydelsefulla för avdelningen Underhållsteknik.
De kritiska egenskaperna som värderades högst mot kategorierna
(underhållsoperationerna) kommer att tala för, att kategorin är mer lämplig för
underhållsleverantören, då dessa är mer kvalificerade åtgärder. Medan de egenskaper som värderas mindre mot kategorierna kommer anses var lämpliga att omfördelas till operatörerna.
De kritiska egenskaperna som identifierats i samråd med underhållsingenjören (intervjuperson 6) är följande:
•
Komplexitet: Innefattar graden av svårighet att utföra momentet samt antalet åtgärder.
•
Tidsåtgång: Tid som arbetsmomentet tar att utföra räknat i minuter.
•
Kvalitetskrav: Innefattar typer av åtgärder där det ställs högre krav på exempelvis GMP (Good Manufacturing Practice).
•
Ekonomi: Innebär kostnaden för att utföra momenten. (vanliga kostnader reservdelar, antal personer, tid, komplexitet etc).
Steg 1: Visar mall för en sambandsmatris i Excellformat som hämtades från
www.qfdonline.com. Värden och symboler är förprogrammerade för att beräkna
värdena enligt QFD.
22 Figur 9 Sambandsmatris HOQ steg 1 (www.qfdonline.com)
Steg 2: Kategorierna (1-4) fylls i tabellen raderna 1-4 tillsammans med en viktningsfaktor (1; 3 eller 9) beroende på hur viktiga underhållsåtgärderna är för att förhindra maskinhaveri.
Kategorierna 3 och 4 fick viktningsfaktorn 9, då dessa har en direkt koppling till maskinhaveri.
Medan kategorierna 3 och 1 klassades lägre, då dessa kan vara förtecken på maskinhaveri eller fel. De kritiska egenskaperna fylldes i tabellen kolumn 1-4.
23 Figur 10 Sambandsmatris HOQ steg 2
Steg 3: I detta steg görs en uppskattning av sambandet mellan kategorierna och de kritiska egenskaperna, genom att tilldela en symbol som motsvarar ett värde, där 1 motsvarar lågt, 3 medel och 9 högt, se figur 10.
Kategori 1 och 2 bedöms vara mindre komplexa, kräva mindre tid och kostnad att utföra i jämförelse med kategori 3 och 4. Åtgärderna i Kategori 1och 2 handlar om visuella kontroller utav synliga läckage, missljud, vibrationer. Denna typ av åtgärder utförs redan av operatörerna på en del maskiner men inte alla. Därför sätts det sambandsvärdet 1 (låg) i kolumnerna
Komplexitet, Tidsåtgång och Ekonomi. Dock krävs en viss noggrannhet i utförandet, så att det inte genomförs slarviga kontroller som inte upptäcker brister/fel, därför tilldelas kategori 1och 2 sambandsvärdet 3 (medel) i kolumnen kvalitetskrav.
Kategori 3 innefattar oljebyte/ påfyllnad. Denna kategori tilldelas sambandsvärdet 3 (medel) i kolumnerna Komplexitet, Tidsåtgång och Ekonomi. Åtgärderna tar längre tid att utföra och är mer komplexa då de innefattar flera steg än kategorierna 1 och 2. Dock ställs det högre kvalitetskrav i utförandet, eftersom felaktigheter i oljebyte kan leda till höga
renoveringskostnader eller maskinhaveri och därför ges sambandsvärde 9 till kolumnen kvalitetskrav.
Kategori 4 innefattar tekniska ingrepp på maskinerna vilka är komplexa, tar längre tid att utföra än övriga kategorier och medför högre kostnader, i form av driftstopp, reservdelskostnader, personal med högre expertis etc. Kvalitetskravet blir högt då felaktiga ingrepp kan riskera personal och utrusningssäkerhet.
24 Vidare visar figuren nedan att Kategori 1 har den relativa vikten 4,5 vilket multipliceras med varje kolumn i samma rad. På samma sätt kommer kategori 2 med den relativa vikten 13.6 att multipliceras med varje kolumn i samma rad, osv. Summeringen av kolumnerna visas i matrisens nedre del Weight /Importance. Resultatet visar att den kritiska egenskapen Kvalitetskrav fick det högsta värdet av vikt Importance 790,9. Vidare fick egenskaperna Komplexitet och tidsåtgång delad plats med värdet 509,1. Slutligen fick Ekonomi lägsta värdet om 263,6.
Figur 10 Sambandsmatris HOQ steg 3.
Matrisen visar att Kvalitetskrav har fått den högsta poängen (709,9) och därmed är den viktigaste av de kritiska egenskaperna, samt att kategori 3 och 4 har högst samband till kvalitetskrav. Detta innebär att Caverion bör behålla dessa typer av underhåll, som det nämnts tidigare att de högrevärden rekommenderas till Caverion.
Den kritiska egenskapen Ekonomi hade den lägsta poängen (263,6) och hade samband med kategori 1 och 2, vilket talar för att Operatörerna bör överta dessa
underhållsoperationer.De kritiska egenskaperna Komplexitet och Tidsåtgång hamnade
på delad plats mitt emellan de högsta och lägsta egenskaperna och hade motsvarande
samband med kategori 3. Detta kan innebära att delar av dessa underhållsoperationer
kan vara relevanta på längre sikt ju längre man kommit i implementeringen av TPM och
säkerställt att de grundläggande faktorerna finns, vilket enligt Nakajima (1992) är
motivation, kompetens och förutsättning.
25
Summering av ovanstående:
• Kategori 1-4 fylls i tabellens rader
• Kritiska egenskaper fylls i kolumnerna
• En viktfaktor tilldelas varje kategorirad och tabellen räknar ut det relativa värdet.
• Sambandet mellan kategorierna och egenskaperna värderas, tabellen räknar ut övriga värden
• Kvalitetskrav fick störst vikt bland de kritiska egenskaperna.
• Kategori 3 och 4 hade störst samband med kvalitetskrav och bör därför ligga kvar hos Caverion.
26
27
5. Diskussion
I arbetet med studien har det visat sig att det genomförs stora insatser av
underhållsarbete inom API Meto-försteg. En grov fördelning av underhållsarbetet görs mellan olika enheter, som besitter olika grader av expertis. Operatörerna jobbar exempelvis mer med rutinmässiga tillståndskontroller, enligt dokumenten för
veckotillsyner, medan det förebyggande underhållet (FU) görs av enheter med högre expertis inom underhållsarbete såsom Caverion och avdelningen Underhållsteknik. Det ideala i detta fall vore om arbetsfördelningen var så pass genomgående att inga
överlappningar förekommit, samt att enklare underhållsoperationer endast genomförs av operatörer. För operatörsunderhållet skulle det innebära en mognad och att
utvecklingen av TPM orsakat den förändringen som eftersträvas i en organisation, total effektivitet.
Dokumentationerna som står till grund för underhållsarbetet varierade i omfattning, språkbruk och tydlighet, vilket kan anses medföra ojämn kvalité av underhållsarbetet.
Otydliga och/eller bristfälliga instruktioner kan utgöra ett hinder för
operatörsunderhållet. Här finns det ett behov av en satsning på standardiseringsarbetet, för att effektivisera underhållsarbetet, vilket Nakjima (1992) menar kan medföra ökad driftkapacitet och minskat söleri. Utöver detta bör underhållsinstruktionerna vara mer kommunikativa genom exempelvis visualisering med bilder på maskiner och
komponenter där underhållsåtgärderna ska utföras. Detta kan kompletteras med tydliga markeringar på maskinerna, för att matcha instruktionerna. På så vis bidrar
dokumentationen till lösningen, nämligen att få en jämnare kvalité på utfört underhåll.
Exempel på underhålls instruktion presenteras i bilaga 3.
Även om underhållsinstruktionerna visade flera utvecklingsbehov, utgör dessa
tillsammans med underhållssystemet SAP en stabil grund för underhåll. SAP systemet tillhandahåller planering, instruktioner för samtliga maskiner, utrustning och lokaler i förutbestämda cyklar. Dessa hanteras väl av enheterna som genomför underhållet, för att sedan återrapportera i underhållssystemet SAP. SAP innefattade dessutom
förebyggande underhåll för hela livscykeln på maskinerna och är på så vis ett planerings och ledningsverktyg för underhåll. Planerings och ledningsverktyg är en viktig faktor till att förlänga livslängden på maskiner och utrustning. Detta tyder på att principen totalt underhållssystem redan implementeras till stor del, vilket är en förutsättning för införandet av TPM.
Kartläggningsprocessen för underhållsarbetet gav en djupare insikt för hur
arbetsfördelningen är upplagd. Det dröjde inte länge för att konstatera att det sker en del överlappningar, med tanke på de omfattande underhållsoperationerna. En annan orsak kan vara nedläggningsbeslutet 2007 som bidragit till att
dokumentationshanteringen varierat. Överlappningen eller dubbelarbete binder
resurser i form av arbetstid i onödan och kan ses som söleri. Dock finns det flera
28
åtgärder som skulle kunna effektivisera underhållet genom ytterligare kategorisering och sortering av underhållsåtgärder. Åtgärder som är mindre komplexa och relativt snabba att utföra, kan med lätthet överföras till operatörsunderhåll, utan krav på tilläggsutbildningar. Dock behöver omfördelningen vara anpassad utifrån operatörers kapacitet att ta sig an flera underhållsuppgifter. På så vis frigörs underhållsleverantören ytterligare och kan därmed fokusera mer på kvalificerade underhållsåtgärder.
Kategorierna 1 och 2 för underhållsoperationer innefattade moment som visuell kontroll av läckage, vibrationer, oljenivå och missljud. Dessa åtgärder utförs både i veckotillsyner av operatörer och på beställning via SAP, för utförande av
underhållsleverantören Caverion. Ljungberg (2000) nämnde att operatörerna är de som jobbar där felen sker, därför vore det slöseri att inte ta vara på deras kompetens och expertis. Därför kartlades underhållsarbetet för att undersöka vilka åtgärder som kan överföras till operatörerna och med stöd av beslutsmodellen QFD kunde det
konstateras, att underhållsoperationer med högre samband till de ”kritiska egenskaperna” var kategori 3 och 4. Det betyder att kategori 1 och 2 har mindre
samband till de kritiska egenskaperna och kan därmed läggas till rekommendation för operatörsunderhåll.
Kategori 3 hamnade i mitten, vilket tyder på att den inte hör hemma hos
operatörsunderhållet i dagsläget, men samtidigt behöver den inte vara förbehållen till underhållsleverantören. Detta beror bland annat på att oljeåtgången behöver
dokumenteras för uppföljning, för att identifiera eventuella inre läckage från
maskinerna till produkten. Dessutom finns det olika oljor till olika maskiner, vilket inte får förväxlas. Förutsättningen för operatörer att hålla rätt kvalité på sådana
underhållsoperationer behöver utvecklas, genom exempelvis särskilda markeringar eller färgkoder för respektive oljesort och oljetank. Denna matchning av färg och markering skulle minimera eventuella förväxlingar. Digitala uppföljningslistor för mängden olja som tillförs till respektive maskin skulle underlätta dokumentationen.
Förslagen ovan skulle kunna ge operatören förutsättningen att ta sig an kategori 3 på längre sikt. Kvarvarande är bedömningen av åtgången för olja, vilket bör göras av underhållsleverantören för att säkerställa rätt bedömning och vidare felsökning.
Beslutsmodellen QFD hjälpte att systematiskt fatta beslut och underbygga
rekommendation av arbetsfördelningen. De kritiska egenskaperna togs fram med underhållsingenjören, vilket ökade relevansen av dessa egenskaper.
Kategoriseringen av underhållsoperationerna byggde på samhörigheten mellan dessa operationer. Eftersom kategoriseringen av underhållsoperationerna utgick från bedömningar, kan man fråga sig om samma resultat kommer att garanteras vid
nyttjande av QFD i andra fall. Beslutsmodellen QFD blir inte avgörande, utan det viktiga
blir att frågan om arbetsfördelning behandlas systematiskt av sakkunniga oavsett
beslutsmodell. Utöver detta är det ytterst viktigt att involvera operatörerna i processen
av arbetsfördelning, genom Nakajimas 7 steg för operatörsunderhåll. När operatörerna
bekantar sig mer med sin utrustning, kommer de själva att identifiera
29
underhållsoperationer som de kan ta över från underhållsleverantören Caverion.
Givetvis behövs en samordning och förankring inom API, för att säkerställa god kvalitet, långsiktighet och effektivitet. Frågeställningen om hur operatörsunderhållet kan
effektiviseras, behöver ytterligare studier och undersökningar, för att säkerställa att implementeringen av TPM genomförs i rätt riktning.
Detta examensarbete kan ses som en pilotstudie, för kartläggning av underhållsarbete och systematisk rekommendation av arbetsfördelning, i syfte att effektivisera
underhållet inom API Astrazeneca. Andra fabriksdelar behöver också undersökas för att bidra till effektivisering inom hela API. Resultaten från detta examensarbete talar för en arbetsfördelning av underhållsoperationer som i sin tur bidrar till minimering av
sölerier, frigör underhållsleverantören till mer kvalificerade uppdrag och på så vis
effektiviserar underhållet inom Meto-Försteg.
30
6. Slutsatser
Slutsatserna från detta examensarbete blir följande:
•
Underhållsoperationerna av kategori 1 och 2 bedöms vara så pass nära operatörsunderhållet i dagsläget, att de kan läggas till rekommendation för operatörsunderhåll. Detta kommer att frigöra underhållsleverantören Caverion, för att de i sin tur ska kunna utföra mer kvalificerade
underhållsåtgärder, men även bidra till effektiviseringen av operatörsunderhållet som steg i införandet av TPM.
•
Förebyggande underhåll som utförs dubbelt av både Caverion och operatörer eller är närbelägna motsvarar 34 av 70 operationer. Caverion genomför givetvis mer än bara förebyggande underhåll, exempelvis avhjälpande underhåll. Identifierade underhållsoperationerna medföljer som bilaga 2.
•
Kategori 3 kan på sikt läggas över till operatörsunderhållet, när man
säkerställt att rätt förutsättningar finns, vilket lyfts upp i diskussionskapitlet.
•
Kategori 4 är av den art som kräver ingrepp, mätningar eller annan åtgärd som är mer än vad operatörers befogenhet och kompetens inom underhåll medger.
Denna kategori bör fortsätta vara tilldelad underhållsleverantören.
•
För att få en framgångsrik implementering av TPM och kunna effektivisera operatörsunderhållet, måste samtliga nivåer engagera sig i frågan och bidra till att operatörsunderhållet ska växa underifrån tillsammans med ledningen som stöd
•
Observationerna från examensarbetet visar på behov av
standardiseringsarbete utav underhållsinstruktionerna och arbetsmiljön som steg i införandet av TPM. Förslag på hur standardiserade
underhållsinstruktioner kan utformas medföljer i bilaga 3.
•
Liknande frågeställningar och kartläggningar rekommenderas att utföras i
andra fabriksdelar för att effektivisera underhållsarbetet.
31
Källhänvisning
Böcker:
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer : examensarbete enligt 4- fasmodellen. Studentlitteratur AB. Lund.
Ejvegård R. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB. Lund
Ginder A, Charles J, Robinson A (2020). Implementing TPM - the North American experience, Productivity press. New York
Johannesson, H; Persson, J; Pettersson, D. (2004). Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.
Joseph P. Ficalora, Louis Cohen (2009). Quality Function Deployment and Six Sigma:
A QFD Handbook, Second Edition. Pearson Education, Inc. Boston
Nakajima S, (1992). Introduktion till TPM. TQM produktionsskolan AB (Svenska versionen), Stockholm.
Nord C., Pettersson B. & Johansson B. (1997). TPM Total Productive Maintenance med erfarenheter från Volvo. Institutet för
Verkstadsteknisk Forskning och Volvo, Mölnlycke. Svenska Institutet för Standarder. SS- EN 13306:2017, Underhåll Underhållsterminologi. Stockholm, Sverige: Svenska Institutet för Standarder.
Artiklar:
Kumar Sharma R; Kumar D ; Kumar, P. (2006). Manufacturing excellence through
TPM implementation: a practical analysis. Industrial management + data systems,
Vol.106 (2), p.256-280. BINGLEY: Emerald Group Publishing LimitedSwanson L. (2001). Linking maintenance strategies to performance, International Journal of Production Economics. Vol. 70:3, p.237-244
Internetkällor:
QFD Excel mall www.qfdonline.com [hämtad 2021-05-25]
AstraZeneca. Hämtat från https://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-
sverige.html [hämtad 2021-04-20]
i
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjufrågor
