Entropi, energikvalitet och termodynamikens huvudsatser
Christian Karlsson Uppdaterad: 150330
Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.
christian.karlsson@ckfysik.se
Termodynamiska storheter
Ett system kan beskrivas med storheter som
§ tryck (p [Pa])
§ temperatur (T [K])
§ volym (V [m3])
§ inre energi (Winre [J])
§ entropi (S [J/K])
Energi
”It is very hard to give a concrete definition of
energy. We could mumble to the effect that it is the capacity to do work, or that it is an aspect of
curved spacetime, or even that it is the curvature iteself; but to be honest, none of these definitions seems quite concrete enough to grasp.”
”It is important to realize that in physics today, we have no knowledge of what energy is. … However, there are formulas for calculating some numerical quantity, … . It is an abstract thing in that it does not tell us the mechanism or the reasons for the various formulas.”
Peter Atkins
Richard Feynman
[2a]
[1b]
[3]
[1a]
[2b]
Entropi
Om värmet Q tillförs eller avges från ett system vid temperaturen T så ökar eller minskar
systemets entropi med
ΔS = Q T
Rudolf Clausius införde entropi- begreppet 1856.
Den totala entropin minskar aldrig!
[4]
Fast Flytande
Q Tis
Tluft
T;tala art(og6tt taevt= (i.39-6, tth/'K
= g 66.1 /K
Termodynamikens huvudsatser
ΔS ≥ 0
Första huvudsatsen
För ett termodynamiskt system som bara har inre energi gäller att
Andra huvudsatsen
I ett slutet system minskar aldrig entropin.
Q + A = ΔWinre.
värme som
tillförs systemet
arbete som
uträttas på systemet
Bodil Jönsson
Ingenting försvinner – men allting sprider sig.!
Der Energie der Welt ist konstant;
die Entropie der Welt strebt einem Maximum zu. !
(postulat för klassisk termodynamik)
Inget experiment (eller företeelse) har hittills
visat sig strida mot huvudsatserna! [4a]
[5a]
[5b]
[4b]
[5c]
Termodynamikens huvudsatser
Alternativa formuleringar av andra huvudsatsen:
Värme går aldrig spontant från en kallare kropp till en varmare.
Värme kan inte helt och hållet omvandlas till arbete. (“Värmeenergi är en rätt
värdelös energiform”.)
Det finns inga perfekta kylskåp.
Det finns inga perfekta värmemotorer.
Naturen sätter alltså gränser för vad som går att göra!
Energikvalitet
Energikvalitet: mått på hur mycket arbete man kan få ut från en given energimängd.
Energiform Energi-
kvalitet
Rörelseeenergi 100 %
Lägesenergi 100 %
Elektrisk energi 100 %
Kemisk energi ~100 %
Inre energi i het ånga (200 °C) ~40 % Inre energi i fjärrvärme (90 °C) ~20 % Inre energi i restvärme (20 °C) ~3 %
Solljus, diffust ~73 %
Solljus, direkt ~92 %
Energi omvandlas (kan lagras).
Energikvalitet förbrukas.
Relativt
temperaturen
10 °C [3]
[6]
Om t.ex. 100 J rörelse- energi är lagrad i ett svänghjul kan i princip ett arbete på 100 J uträttas.
[6b]
Energikvalitet
[Tecknad figur]
'100J {Aueelter3 L
Kan aldrig mer omvandlas till 100 J lägesenergi.
ALDRIG!
La3 r-ra,tLkq'litd
Mf
Hq eh<rXikratltct 4/!A/\,4.> /VV) ztnzrnn* v\,{r}
nnnav't!7
ca t, 6't024 J tdr
f^^.
energi in + användning av lagrad energi = energi ut + ökning av inre energi (jfr Sverige ~2 • 1018 J/år)
Entropin kan minska lokalt!
Värmepumpen
Lågt tryck i förångaren gör att köldmediet kokar redan vid låg temperatur.
Ångan strömmar till kompressorn som ökar trycket.
Det höga trycket gör att köldmediet kan kondensera även vid hög temperatur.
Vätskan strömmar genom
en ventil tillbaka till förångaren.
I ventilen faller trycket.
[värme upptas]
[värme avges]
[9]
[8]
[10]
[11]
Värmepumpen
[12]
Värmepumpar och värmemotorer
Värmepump, schematiskt Värmemotor, schematiskt
TH
TL
QL QH
A A
QL QH
TH
TL
Verkningsgrad
η = A
QH = 1− TL TH
För ideal Carnotmotor.
Värmefaktor
η = QH
A = TH TH − TL
För ideal värmepump.
Typiska värden:
Idealt 6,5
I verkligheten 2,5–4,5.
Typiska värden för bil:
Idealt 55 %
I verkligheten 25 %.
[9] [13] [14] [15]
[13b] [13c]
Mer om entropi
Mikroskopisk definition av entropi
S = kBln Ω
antalet mikrotillstånd
(t.ex. partikelkonfigurationer i en ideal gas eller energiför- delningar)
Boltzmanns konstant
Exempel 1: Leksaksmodell av ideal gas med två partiklar
36 möjliga konfigurationer!
Exempel 2: Expanderande gas
Många fler möjliga konfigurationer för det slutliga jämviktstillståndet än för starttillståndet – större entropi för sluttillståndet!
Antag system i något termodynamiskt tillstånd (makrotillstånd). Systemets entropi ges av
Mer om entropi
S = kBln Ω
antalet mikrotillstånd
(för det givna makrotillståndet) Entropi är alltså ett mått på hur många
sätt ett system kan arrangeras och ändå
“se likadant ut” (ha samma makroskopiska egenskaper).
System med låg entropi uppfattar vi ofta som jämförelsevis ordnade.
Därför säger man ofta att entropi är ett mått på oordning.
Exempel 2: Expanderande gas
Många fler möjliga konfigurationer för det slutliga jämviktstillståndet än för starttillståndet – större entropi för sluttillståndet!
Källor
[1a] Galieo’s finger av P. Atkins (Oxford University Press, 2004) s. 122.
[1b] http://en.wikipedia.org/wiki/Peter_Atkins [2a] http://en.wikipedia.org/wiki/Feynman
[2b] The Feynman Lectures on Physics, vol. 1 av R. P. Feynman, R. B. Leighton och M. Sands (Addison-Wesley, 2006) s. 4-2.
[3] http://phet.colorado.edu/en/simulation/energy-skate-park [4a] http://de.wikipedia.org/wiki/Rudolf_Clausius
[4b] Citat från Galieo’s finger av P. Atkins (Oxford University Press, 2004) s. 119.
[5a] http://sv.wikipedia.org/wiki/Bodil_Jönsson
[5b] På tal om fysik av B. Jönsson (Brombergs, 2003) s. 59.
[5c] http://phet.colorado.edu/en/simulation/gas-properties
[6] A physical system perspective on the societial metabolism and the environmental problems av J. Holmberg och S. Karlsson, i Nat & Sam 96/97 Kompendium (Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet)
[6b] http://en.wikipedia.org/wiki/Flywheel [7a] http://en.wikipedia.org/wiki/Earthrise
[7b] http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/multimedia/pia17171.html#.UmA3dRaQZfh [8] http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Värmepump_Villa_Classic_105.jpg
[9] http://it.wikipedia.org/wiki/Pompa_di_calore [10] http://en.wikipedia.org/wiki/Heat_pump [11] http://en.wikipedia.org/wiki/Vapor_pressure
[12] Värme och kyla (publikation från Energimyndigheten 2006)
http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat=
/Broschyrer&id=8c7438e9900f4475a79ed4eaeb4e8947
Källor
[13] http://sv.wikipedia.org/wiki/Kylskåp
[13b] Miljöfysik av M. Areskoug (Studentlitteratur, 2009) s. 182.
[13c] Physics vol. 1 av R. Resnick, D. Halliday och K. S. Krane (Wiley, 2002), s. 554.
[14] http://en.wikipedia.org/wiki/Steam_engine
[15] http://sv.wikipedia.org/wiki/Saab_900#Saab_900_Generation_2_.281993-1998.29 [16] http://en.wikipedia.org/wiki/Controlled-access_highway
Vidareläsning
Vad är drivkraften i molekylernas värld? av R. Kjellander