Möteshandlingar 2009-06-04 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Möteshandlingar 2009-06-04

(2)

För kännedom 2009-06-04 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Program – studieresa Alingsås kommun

Tåg från Göteborgs C till Alingsås C avgår 07.58.

Parkeringskarta finns på:

http://www.alingsas.se/trafik&teknik/indextekniska.htm

8.30 Alingsås station, Anita Skoglund hämtar oss 9.00-9.50 Besök Passivhuscentrum

Föredrag av Hanns Eek med kaffe/fralla 9.50-10.15 Visning av utställning

10.30-11.15 Visning av Brogården

11.30-12.15 Snabbvisning av Eksluttningen

Promenad utanför Stadsskogens förskola 12.30-13.15 Lunch i Rådhuset

13.30-16.30 Styrgruppens sammanträde i Röda rummet

Adresser:

• Passivhuscentrum (förmiddag fram till lunch) Östra Ringgatan 16

Telefon: 0322-61 68 00

• Rådhusets Valv, bottenplan (lunch) Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Röda rummet (sammanträdet) Bredvid rådhuset

(3)

Göteborg 2009-05-25 Till

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnadtorsdag den 4 juni, kl. 9.00-16.30 i Alingsås kommun. Dagen inleds med studiebesök till Passivhuscentrum (se separat program). Ordinarie sammanträde hålls 13.30-16.30 i Röda rummet (f.d. Telia huset) bredvid Rådhuset vid Stora torget.

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman

2. Meddelanden

3. Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar, Hans Arby.

4. Fördjupad översiktsplan för Centrala Partille, information –Viveca Risberg, Partille kommun.

5. Jeriko-Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner, information – Mika Määttä,

Partille kommun.

6. Överklagade planer – Bo Aronsson, GR 7. Till och från flygresan – Bo Aronsson, GR

8. Handelsstrategi för GR (Diskussionsärende – handling bifogas) – Cecilia Kvist, GR 9. Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Bioförgasningasanläggning inom

stadsdelen Rödjan i Göteborg” (Beslutsärende – handling bifogas)

10. Förslag till yttrande över ”Program för stadsutveckling i Hammarkullen inom stadsdelen Hjällbo i Göteborg” (Beslutsärende - handling bifogas)

11. Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Marieholmstunneln och angränsande verksamheter” - (Beslutsärende - handling bifogas)

12. Rapport från politikernas regionala uppdrag 13. Rapport från pågående uppdrag

14. Inför lunch-lunch mötet den 20 och 21 augusti – Georgia Larsson, GR 15. Övriga frågor

16. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar

(4)

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson /Hans Bergfelt Georgia Larsson

(5)

Dnr: 05-161.30 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till

Klimatinvesteringsprogram - guldklimpar

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fick våren 2007 5,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten ”Dialog med hushållen” och ”Dialog med företagen”. Projekten pågår 2007-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 miljoner kronor.

Projekten närmar sig nu halvtid och Hans Arby som är projektledare för ”Dialog med företagen” kommer att ge en lägesrapport för dialogen på styrgruppens möte.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet.

Göteborg 2009-05-26 Bo Aronsson

(6)

Styrgruppsärende 2009-06-04

Till

Överklagade planer

Antalet planer som är överklagade i kommunerna kommer att presenteras muntligt vid styrgruppsmötet 4 juni 2009

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

(7)

Dnr:05-30.10 Styrgruppsärende 2009-06-04

Till

Till och från flygresan

Framtida personresor kan i högre grad ske med kollektivtrafik. GR planerar att genomföra en studie, inom samarbetet i ARC, i form av några

workshops. Utgångspunkten för Landvetter flygplats är en utbyggd Götalandsbana som förbinder bland andra Göteborg, Mölndal och Borås med flygplatsen. För Göteborg City Airport är utgångspunkten att

terminalbyggnaden är omlokaliserad med direkt anslutning till Norrleden. Workshopparna avser spegla strategiska investeringar och synliggöra utmaningarna för att uppnå målen kring ökad kollektivtrafik. Arbetet avser genomföras i samarbete med berörda parter.

En muntlig presentation kring upplägg mm lämnas vid styrgruppsmötet 4 juni 2009

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

(8)

Dnr: 09-122.10 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

På uppdrag av dåvarande styrgrupp för regional planering togs 2004 kunskapsunderlaget ”Handeln i Göteborgsregionen” fram.

Därefter gavs följduppdraget att vidareutveckla de regionala strategier för handelns utveckling som diskuteras i kunskapsunderlaget. Styrgruppen har därefter kontinuerligt fått lägesrapporter om handelns utveckling i regionen. Nu har ett förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterad 2009-05-25, tagits fram tillsammans med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna. Förslaget kommer att diskuteras på styrgruppens möte inför kommande beslut i höst. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna diskussion

(9)

1

Handelsstrategi för

Göteborgsregionen

K

on

ce

pt

Koncept

20

09 .0

5.

19 2009.05.19

(10)

2

Handelsstrategi för

Göteborgsregionen

D

en regionala handelsstrategin är en

överenskom-melse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum.

Handeln skapar identitetspunkter och påverkar i hög grad den fysiska strukturen. Den enskilde konsumen-ten bryr sig inte om administrativa gränser; ofta bor vi i en kommun, arbetar i en annan och handlar i en tredje, vilket innebär att människors köp- och res-mönster får regionala konsekvenser. För att den re-gionala handelsstrukturen ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att ha en gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen.

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett ge-mensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.” 1

1_{Uthållig tillväxt. Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur.}

Antagen av GR:s förbundsstyrelse i maj 2006.

Olika aktörer har olika perspektiv

Olika aktörer; kommuner, fastighetsägare, köp-män/handlare och konsumenter agerar utifrån olika preferenser. Det viktiga för en kommun är att skapa förutsättningar för handelsetableringar på ett sätt som tillgodoser kommuninvånarnas basutbud. För fastig-hetsägare och köpmän gäller det att nå ”rätt” mark-nad och tillgodose sitt vinstintresse. Den enskilde

Hållbar utveckling

I det regionala samtalet bör handeln tydligare uppmärksammas och analyseras utifrån dessa tre dimensioner:

- den sociala öka tillgängligheten till dagligvaror för hushåll utan bil, mötesplats m m

- den miljömässiga minimera de miljöeffekter som handeln genererar lokalt och globalt m m

- den ekonomiska ta tillvara och stärka handelns olika förutsättningar i regionens kommuner, basutbud-proﬁ lering m m.

Det är en utmaning att verka för att handelsetable-ringar kommer till stånd i lägen som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. För att kunna bedöma dels enskilda projekt – men framfö-rallt den samlade effekten av regionens handelseta-bleringar – behövs en gemensam handelsstrategi för hela regionen.

Den regionala handelsstrategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det är önskvärt att få olika aktörer – kommuner, investerare, fastighetsägare, köpmän/handlare m ﬂ – att förhålla sig till handels-strategins intentioner. Det är också önskvärt att den regionala handelsstrategin återspeglas i de lokala handelsstrategierna. Den regionala handelsstrategin ska ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpme-del i den fysiska planeringen.

GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. En sådan utveckling kan be-skrivas i de tre grundläggande och inbördes beroende

dimensionerna – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala.

konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser i samband med inköp. Människor bor, arbetar och handlar allt mer utspritt. För samtliga aktörer är ett övergripande intresse att handelsetableringar lokali-seras i lägen så att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället.

(11)

3

Strukturbild för handeln i

Göteborgsregionen

F

ör att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Till grund för detta arbete ligger Strukturbild för Göteborgsregionen2_och

handelsstrategin är ett tematiskt tillägg till denna strukturbild.

2_{En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är}

långsiktigt hållbar. Godkänd av GR:s förbundsstyrelse i maj 2008.

Strukturbilden är ytterst förenklad för att fånga de övergripande struk-turbildande ”element” (kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv) som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsregio-nen ska utvecklas.

Nedan beskrivs strukturbilden ur ett handelsperspektiv. På samma sätt som de element som utgör bilden påverkas av handelns lokalisering, har dessa element också påverkan på handeln.

(12)

4

Kärnan

Regionens kärna utgörs av den centrala del av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Kärnan har med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service rollen som nav och motor för hela regionen. Handeln i regionkärnan har förut-sättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Kärnan har med sina offentliga rum också en speciell roll som mötesplats för regionens invånare och besökare.

3_{Handel lokaliserad utanför stadskärna eller bostadsområde, traﬁ korienterat och med stort antal}

parkeringsplatser. Termen säger inget om innehållet.

Huvudstrukturen

Strukturbildens övergripande element är som tidigare nämnts kärnan,

det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. Av dessa berörs de fyra första på olika sätt

av hur handelsstrukturen utvecklas. Förutsättningarna för uthållig till-växt stärks om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbild-ning, vård m m koncentreras till kärnan, välbelägna delar av det sam-manhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. För att nå intentionerna i strukturbilden krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.

”Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är lång-siktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar.”

I ett handelsperspektiv är vi överens om att

• kommungränserna inte är i fokus

• kommunerna har olika roller som måste få utvecklas

• prioritera handel i tätorter

• öka tillgängligheten med kollektivtraﬁ k, gång- och cykelbanor

• stimulera ett ökat kollektivtraﬁ kresande • samspelet med andra aktörer är viktigt • vara restriktiva mot externhandel3

• undvika utspridning av handel i industriområden Därför är det viktigt att lokalisera medvetet utifrån strukturbildens intentioner.

(13)

5

Det sammanhängande

stadsområdet

Det sammanhängande stadsområdet defi nieras som de sammanhängan-de och tätbefolkasammanhängan-de sammanhängan-delarna av Göteborg (kärnan undantagen), Mölndal och Partille och som har god kollektivtrafi k. I det sammanhängande stadsområdet har de lokala torgen en viktig funktion och dessa bör kompletteras med handel när möjligheter ges. Även vid omvandling och förtätning är det viktigt att se handeln som en del av stadsutvecklingen. Handelns utveckling ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafi k med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter och noder.

I ett handelsperspektiv tänker vi på att

• lokal handel fyller en viktig funktion för att säkerställa ett basutbud

• de lokala torgen fyller en viktig funktion som mötesplats i när- området

• närvaro av handel gör en stadsdel levande

Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregio-nens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Så långt det är möjligt bör resorna till och från kärnan ske med kollektivtraﬁ k, men vid vissa inköp är det fortfarande bilen som används. Hur parkeringsfrågan löses är därför en viktig del i ett helhetsperspektiv.

I ett handelsperspektiv tänker vi på att

• ha en gemensam syn på kärnans framtida utveckling

• utveckla det unika i kärnan och se den som både motor och skyltfönster för regionen

• Göteborgs centrum – handels- och turiststaden Göteborg – är viktig som varumärke för hela regionen (jfr med evenemangs- staden) och bör ses i ett internationellt perspektiv

• ta till vara köpkraften hos besökare, turister m ﬂ

Huvudstråken

Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken (för-slag till tågtunnel under Göteborg) samt pendel- och regiontågstrafi ken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken fi nns dessutom det överordnade vägtrafi ksystemet (E6, E45, E20 och Rv40).

Stråken innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa banor. Här ﬁ nns historiska städer med stark egen identitet samt en rad större och mindre tätorter. Dessa städer och orter inrymmer en stor befolkning och erbjuder ett varierat utbud av arbetsplatser, utbild-ning, handel och tjänster.

(14)

6

Kustzonen

Kustzonen, som också utgör ett strukturbildande element, omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. I kustzonen ﬁ nns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Föränd-ringstrycket är stort vilket skapar möjligheter, men också svårigheter, då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Många kustsamhällen upplever en kraftig befolkningsökning under några månader sommartid.

I ett handelsperspektiv tänker vi på att

• underlätta för närservice som ger ett basutbud för åretrunt- boende

• tillvarata de möjligheter som sommarhalvåret ger med ökad köpkraft från besökare och turister

Konsumtionen

förändras …

Handeln formas av de värderingsskiftningar och ändrade efterfrågande-mönster som uppkommer i spåren av utvecklingen. Sättet att konsumera är i ständig förändring; under senare år har t ex tjänstekonsumtionen och e-handelns utveckling fått allt större genomslag. Konsumtionen i olika livsfaser har också förändrats över tid vilket i hög grad påverkar handeln. Både den frihetstid som infaller mellan barndom och famil-jebildande och den tid som kommer när sedan ansvarstiden är över är idag längre än tidigare och ger utrymme för en ökad konsumtion. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att följa samhällsföränd-ringar som påverkar inte bara den fysiska miljön utan också i hög grad konsumenters beteende.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstraﬁ k.

I ett handelsperspektiv tänker vi på att

• lokalisera tillkommande handel i beﬁ ntliga stråk med stations- nära lägen och god kollektivtraﬁ kförsörjning

• handel är en viktig del av tätorternas identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv

(15)

7

Strategier för att nå en hållbar

handelsstruktur

• Bygger vidare på och utvecklar beﬁ ntliga handelsetableringar.

• Skapar förutsättningar som innebär att tillkommande handelsetableringar bidrar

till att basutbudet tillgodoses i varje del av regionen.

• Ger marknadens aktörer tydliga signa ler om den fysiska strukturen som sedan kan läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur i Göteborgsregionen.

4_{BRG:s (Business Region Göteborg) handelsgrupp för näringslivsansvariga och}

plane-rare från GR:s medlemskommuner. I denna tjänstemannagruppering förs kontinuerligt samtal mellan kommunerna om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas.

A

vgörande för om vi ska få en långsiktigt hållbar handel i regionen bestäms dels av den politiska vilja som uttrycker vad vi ska åstadkomma, dels av vår förmåga att omsätta denna vilja till praktisk

hand-ling. I det fortsatta regionala samarbetet utgår vi från strukturbildens intentioner och fokuserar på följande insatser:

Uppdragsorganisation

Updragslämnare och styrgrupp Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Uppdragsansvarig Bo Aronsson, planeringschef GR

Projektgrupp Pia Arnesson, GR

Cecilia Kvist, GR

Olof Fredholm, GR

Referensgrupp BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga

och planerare

Layout Gunnel Lihmé, GR

• Ökar kunskapen om hur vi handlar och var vi handlar för att kommunen ska kunna se sin roll i regionen, bl a genom trendanalyser.

• Bejakar differentierad utveckling av han deln som möjliggör proﬁ lering både för

den enskilda kommunen och för hela regionen.

• Stimulerar fortsatt övergripande politiker dialog kring handelsfrågor och fördjupar det erfarenhetsutbyte kring handel som pågår i BRG:s handelsgrupp4_.

(16)

8

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031-335 50 00 • Fax 031.335 51 17 • e-post gr@grkom.se • www.grkom.se

Se även

(17)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 09-109.30 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till

Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för

Bioförgasningsanläggning inom stadsdelen Rödjan i

Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Byggnads- nämnden i Göteborg 2009-05-05 inbjudits till samråd angående ovan rubricerad detaljplan.

Bakgrund och syfte

Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en bioförgasnings-

anläggning omedelbart öster om Rya Kraftvärmeverk, detta som ett väsentligt led i att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Den producerade

biogasen kommer att distribueras i befintliga gasnät och där ersätta naturgas. Planförslaget grundar sig på ett program som godkänts av Byggnadsnämnden i nov 2007 samt kommunens översiktsplan. Sammanfattning av planförslaget bifogas.

Kansliets kommentarer

Kansliet ser positivt på uppförandet av en bioförgasningsanläggning vid Rödjan. Detta ligger helt i linje med nationella och regionala miljömål om att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara bränslen. Andra fördelar med

lokaliseringen är att bränsletransporterna till anläggningen kommer att ske med fartyg, dessutom är närheten till hamnbanan och annan befintlig infrastruktur positiv för projektet.

Bioförgasningsanläggningen kommer att medföra ökade utsläpp av bl a koldioxid inom närområdet. Dessa utsläpp är dock begränsade och satt i relation till de positiva effekter ersättandet av naturgas med biogas i det befintliga gasnätet i Göteborg kan anläggningen utsläpp betraktas som marginella.

För att möjliggöra fartygstransporterna till befintlig kaj krävs bl.a. muddring av viken utanför kajen. Det är angeläget att eventuella föroreningar i

muddermassorna följs upp genom olika mätningar och att deponering av muddret sker på ett miljöriktigt sätt.

(18)

2 Det är också angeläget att noga följa upp luftutsläppen från transporterna till

och från anläggningen när denna är i drift.

Rya skog som ligger några ligger 100 m väster om anläggningen är ett

naturreservat med en unik karaktär. Det anges i miljökonsekvensbeskrivningen att anläggningen inte kommer att påverka Rya skog. Kansliet förutsätter att man under anläggningens drifttid noga följer att några negativa konsekvenser för Rya skog inte uppstår.

Slutligen ett påpekande; i utredningen anges att Göta älv utgör ett riksintresse för dricksvattenförsörjningen. Tyvärr är det så att man i dagsläget, med nuvarande lagstiftning, inte kan utpeka ytvatten som riksintresse för dricksvattenförsörjning.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-25

(19)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 09-110.10 Styrgruppsärende 2009-05-25 Till

Förslag till yttrande över ”Program för

stadsutveckling i Hammarkullen inom stadsdelen

Hjällbo i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2009-05-06 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Mycket har hänt sedan Hammarkullen byggdes under 1960- och 70-talen och en översyn och utveckling av stadsdelen är betydelsefullt för ett framtida hållbart Hammarkullen. Hela området är byggt under samma tidsperiod, vilket innebär tidstypiska kvaliteter och brister.

Syftet med programförslaget är att ge förslag på kompletteringsbebyggelse, förbättringar av den lokala trafikstrukturen, förbättringar av gårds- och naturmiljön samt hur Hammarkullen bör utvecklas för att skapa underlag för utveckling av offentlig och kommersiell service.

Sammanfattning av programförslaget

Förslaget innebär att Hammarkullen får fler invånare, blir tätare och får en tydligare struktur. Totalt kan ca 1 000 nya bostäder skapas och härtill också utrymme för lokal verksamhet. Ny bebyggelse ska i första hand koncentreras till centrala lägen och underrepresenterade hustyper ska prioriteras. När det gäller förbättringar av den lokala trafikstrukturen föreslås att nya gator för bil- och kollektivtrafik anläggs. Detta för att stärka sambanden inom

Hammarkullen, men också med närliggande stadsdelar. En ambition är också att andelen resor med kollektivtrafik och cykel ska öka. Programmet fokuserar i hög grad på det sociala livet i Hammarkullen där t ex trygghet, offentliga funktioner och mötesplatser för människor är viktiga delar.

Kansliets kommentarer

Ambitionen för Hammarkullen visar att Göteborgs stad tydligt vill ta ansvar för och utveckla området till ett attraktivt bostadsområde. Programmet har ett

(20)

2 tydligt trygghetsperspektiv, vilket är positivt. Att förtäta och förbättra

Hammarkullen genom att skapa fler bostäder och lokaler, är i linje med GRs mål- och styrdokument Uthållig tillväxt, Strukturbild för Göteborgsregionen och ambitionerna att förtäta ligger också i linje med Kollektivtrafikprogrammet

för Göteborgsregionen, K2020. Ambitionen att verka för fler

verksamhetslokaler i Hammarkullen bidrar till en socialt hållbar utveckling. Eftersom området saknar en större matbutik bör planeringen syfta till att skapa förutsättningar för en sådan etablering. Lokal handel säkerställer basutbudet och närvaro av handel gör stadsdelen mer levande. Därmed minskar behovet av att åka till närliggande stadsdelar för att handla. Detta problematiseras i programmet, men någon lösning presenteras inte.

Hammarkullen ligger i det sammanhängande stadsområdet och är välförsörjt med kollektivtrafik. Hammarkullen är också en av de delar inom regionen som har högst andel kollektivtrafikresenärer. Trots det saknas en tydlig

kollektivtrafiksstrategi i programmet. Tre spårvagnslinjer trafikerar området. vilket GR anser ger god tillgänglighet till regionkärnan, Angereds centrum och Hjällbo. En spårvagnshållplats bort från Hammarkullens i vardera riktningen möter spårvagnslinjerna de regionala bussförbindelserna. I förlängningen är det därför av strategisk betydelse hur områdena kring Storås och Hjällbo utvecklas. Hammarkullens trafik- och bostadsproblem löses inte med ökat bilresande. GR ser det därför som önskvärt att programmet tydligare utgår från kollektivtrafikinfrastrukturens möjligheter.

(21)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr 08-166.21 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till

Förslag till Yttrande över för detaljplan

Marieholmstunneln och angränsande verksamheter

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, daterad 2009-04-22 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Göteborgs stadsbyggnadskontor har upprättat samrådshandlingar för

detaljplan. Planförslaget innebär att Marieholmstunneln med tillhörande anslutningar kan byggas, samt ändringar av lokalvägnät och kvartersmark för verksamheter i Marieholm och Tingstad.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har tidigare, 2009-01-13, yttrat sig över program för detaljplan Ny älvförbindelse vid Marieholm. GR har inga ytterligare synpunkter på planförslaget i detta skede och tycker det är bra att detaljplaneringen ligger så långt framme att ett genomförande inte behöver försenas av formella skäl.

Som information kan nämnas att företrädare för GR tillsammans med Vägverket, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har formulerat ett förslag till avtal – ”Genomförande- och finansieringsavtal för

Marieholmstunneln, samt kollektivtrafiksatsning i Västra Götaland”. Förslaget ligger just nu på finansdepartementets bord för godkännande och ska sedan godkännas av resp part.

(22)

1 Protokoll 2009-04-17 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Tid: 13-16

Plats: GR, Gårdavägen 2

Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande (§ 1-3) Benny Andersson (s), Tjörn

Elaine Björkman (s), Ale Rolf Edvardsson (s), Öckerö Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka

Roland Rydin (m), Göteborg, tjänstgörande ordförande (§ 4-13)

Övriga närvarande Bo Aronsson, GR Olle Fredholm, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson, GR § 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Kenneth Nilsson (fp).

§ 2. Meddelanden

• Länsstyrelsen i Västra Götalands län bjöd in till ett ”Bygg och bo möte” den 14 april. GR deltog och presenterade bostadsbyggandet i Göteborgsregionen samt strukturbilden.

• En konferens om bostadsbyggandet planeras av bl.a. SABO och SKF i Göteborg. Preliminärt datum är under v 5, år 2010.

Styrgruppen beslöt

(23)

2

§ 3. Strukturbildsanalys – bostadsbyggande 2008, rapport – Per

Kristersson, GR

Styrgruppen har vid tidigare möte tagit del av en analys om hur 2007-års bostadsbyggande förhåller sig till intentionerna med strukturbilden. På dagens möte presenterades motsvarande analys för 2008.

Styrgruppen efterfrågade en sammanställning över hur många överklaganden det finns på bostäder inom Göteborgsregionen. Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt

att uppdra åt kansliet göra en sammanställning av antalet överklaganden som finns inom GR

§ 4. Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid – Cecilia Kvist, GR

Regeringen presenterade, i mitten av mars, sin proposition om en sammanhållen klimat- och energipolitik.

I propositionen anges följande klimat- och energimål till år 2020: • 40 % minskning av klimatutsläppen (basår 1990)

• minst 50 % förnybar energi av den totala energianvändningen • minst 10 % förnybar energi i transportsektorn

• 20 % effektivare energianvändning

I propositionen presenteras vidare följande tre handlingsplaner för omställningen:

• energieffektivisering • förnybar energi

• fossiloberoende fordonsflotta

Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Riksdagen förväntas ta beslut i juni.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 5.Revidering av vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen 2008

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt

(24)

3 att uppdra åt kansliet att tillsammans med medlemskommunerna revidera den

regionala vattenförsörjningsplanen från 2003

§ 6. Förslag till yttrande över ”Översiktplan 2006, Stenungsunds

kommun, utställning 2”

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-04-02; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

§ 7. Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan över

Backaplansområdet, utställningshandling

att godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat 2009-03-24

§ 8. Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjningsprogram

2009-2013 för Mölndals Stad”

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-03-24

§ 9. Förslag till ändring av sammanträdestider 2009

Följande sammanträdestider gäller för resterande 2009: • 4 juni Sammanträde (heldag i Alingsås) • 20-21 augusti Sammanträde (lunch-lunch) • 28 september Sammanträde 13-16

• 5 november Sammanträde 13-16

Observera att den 5 november, kl. 9-12 hålls Luftvårdsprogrammets sammanträde.

(25)

4 Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till ändring av sammanträdestider 2009, daterat 2009-04-06

§ 10. Rapport från politikernas regionala uppdrag

• Banverket har bjudit in politiker för att diskutera en framtida medfinansiering av Västlänken. En avsiktsförklaring håller på att arbetas fram vilket öppnar upp till en fortsatt förhandling av en eventuell medfinansiering av Västlänken.

Styrgruppen beslöt

§ 11. Rapport från pågående uppdrag

• Åtgärdsplaneringen för den kommande infrastrukturplanen 2010-2021 pågår. Den 20 april kommer förbundsstyrelsens presidium diskutera förslag till regional plan som nu finns framme och den 5 maj kommer förslagen till både den regionala och den nationella planen diskuteras på BRU.

• Arbetet med att ta fram ett gemensamt kunskapsunderlag för Göta älv pågår.

• Styrgruppen önskar att Renova bjuds in till ett av styrgruppens möten.

Styrgruppen beslöt

§ 12. Övriga frågor

Europakorridorens informationsblad delades ut. Styrgruppen beslöt

§ 13. Nästa sammanträde

(26)

5 Göteborg 2009-05-08

Georgia Larsson

Justeras:

Roland Rydin Kenneth Nilsson

(27)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 För kännedom Styrgruppsärende 2009-06-04 Till

Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade

synpunkter

Kansliet har yttrat sig över följande:

• Detaljplan för bostäder och handel inom Kv. Domherren, samrådshandling, Göteborgs Stad

• Detaljplan för bad- och ishall mm inom stadsdelen Angered i Göteborg, samrådshandling, Göteborgs Stad

• Detaljplan för vårdcentral i Almhults centrum inom stadsdelen Torslanda i Göteborg, Göteborgs Stad

• Detaljplan för Landvetter 4:124 m fl , resecentrum i Landvetter, Härryda kommun

• Detaljplan för verksamhetsområde vid Badhålan, utställningshandling Kungälvs kommun

Göteborg 2009-05-26