Fredag 19 maj

Fredag 19 maj

Utkommer fredagar 2000 26:e årg.

Senaste nytt från humanistfronten

Det kan knappast ha undgått någon som läser lokalpressen ärdetutbildningochkunskapssam- ( eller för den delen vissa rikstidningar) att Humanistiska hälle som gäller. Läser man mellan fakulteten vid Lunds Universitet tvingats till drastiska raderna blir det oftast pinsamt nedskärningar,inteminstorsakadeavetablerandetav Malmö uppenbart att det bara är vis,s ~un-

Högskolasomdrabbatuniversitetetsfinanser.Eftermånader skap, t1llik~-v1ss kunskap pa vissa av rykten och spekulationer meddelades i morse (15/5) orter, s?m ar mtres_sant. Ideale~ ar ' · fi' 1 t'll d f kult t t" kt · en 19-anng som laser IT -utbild- atmmstone ett ors ag I va a .. . e en an sig. . ning i Kalmar eller Karlstad. Som

De befaradenedläggningarna av b_orJan av90-~letharohka~atego- tvåa kommer en civilingenjör från hela institutioner skall begränsas ner av offentlig l?ersonal fatt VI~- någon av de etablerade tekniska till finsk-ugriska språk som helhet kannas nedskarnmgar, omorgam- högskolorna. Men som vanligt och hälften av konstvetenskap. s~twnerforokad effek_tivitet, upp- kommer de trilska presumtiva s tu- Antikens kultur och samhällsliv sagmngar, de_ltider, s torre grupper dentema i vägen. Som mor till en föreslås samordnas med resten av ochfleruppgiften skolaoch barn- blivande student har man under konstvetenskapen, Antikmuseet omsorg- you name i t. Mycket av vårterminen intresserat kunnat no- magasineras och verksamheten vid detta har alldeles up~enbart _skett, ter a den formliga stormflod av Historiska museet reduceras. oshsker,IdengladaforVISSmn,ge~ påkostade broschyrer som skickas Professuren i latin skall vara kvar ~anarbe~g~varens s1daattdet~nda ut från högskolor från Luleå i norr på halvtid. m te ar nagon som kan sattanagot till Malmö i söder. De stora

emot - de flesta är i vilket fall påfallande undantagen är de fyr~

Genomtänkt strategi?

I jämförelse med de vilda rykten som cirkulerat under de senaste månaderna kan det ju möjligen ses som en framgång. Man kan också, om man är konspirationsteoretiskt lagd (och detärmanju) se detsom en genomtänkt strategi från Uni- versitetets sida att uppmuntra skräckryktena om nedläggning av ämnen som engelska, historia och litteraturvetenskap för att alla sedan skall vara så lättade över de trots allt mindre nedskärningar som slutligen avslöjats. Säkert är, att universitetets och fakultetens överväganden har hemlighållits i görligaste mån och med minsta möjliga inblandning från de ämnen som berörs. Hemlighetsmakeriet har naturligtvis uppmuntrat oro och ryktesspridning: senast i lör- dags inflöt som ett säkert tips från Köpenhamn(!) att arkeologiska in- stitutionen skulle läggas ned.

Såhardetnu varitsedan i vintras.

Doktorander är hysteriska: vad är det för mening att arbeta flitigt med en avhandling som enligt direktiven skall vara klar på fyra år, om det inte finns någon insti- tution att framlägga den vid? Uni- versitetslektorer och professorer har dystert suttit och kalkylerat hur många år de har kvar till pen- sion: har de en chans till avgångs- vederlag för bara något år, eller blir det A-kassan? Några av dem som varit värst ute är AT -personal, sekreterare, studievägledare och vaktmästare. Hopslagningarinne- bär att somliga blir övertaliga; blir detjag eller någon annan?

Offentlig sektor som arbetsgivare

situationen känns tyvärr igen från landsting, statoch kommun. Sedan

kvmnor, och mgen annan arb.ets- gamla universiteten - de behöver givare. vill ha dem. Detta galler nämligen inte ragga, de får studen- naturligtvis 1 extra bekvam grad ter ändå. Men när man reduceras högutbil?adehumanistiskaak~de- till förföriska skildringar av det miker. Forst under det senaste aret fantastiska studentlivet i Kalmar är har felakti~heterna i de.tta r,esone- faktiskt dagens nittonåringar mer mang borJat orsaka VISS angest: sofistikerade än så. Om det är stu- l~are och sjuksköt~rskor avviker dentlustigheter de är efter vet de drosv1s till Norg~, dar ?e. upp~kat- precis var de hittar dem. På samma tas och bnsten pa behonga larare sätt översöker de envist humanisti- kommer snart att bli akut där den ska utbildningar, och vägrar lyssna m te r~dan . ar. det. Till o~h med till skarpa påpekanden om vad de

~Jukvardsbitraden och assistenter borde studera för att främja svensk mom aldreomsorgen, dessa trad!- ekonomi.

tionellt ringaktade grupper, kan börja ses som en bristvara. Detta inte minstdärför attryktet går, och folk fattar- den offentliga sektorn är inte någon särskilt hänsynsfull arbetsgivare, och folk drar sig i ökande grad för (dyra) utbildningar som skall inordna en i en yrkes- kategori som varken har hög lön, hög status, goda arbetsvillkoreller en trevlig arbetsgivare.

Ä ven om detprivatanäringslivet ofta talar med kluven tunga tror jag det är få företag som skulle skada sin produktivitet så till den grad genom att, som Lunds Uni- versitet, låta sina anställda under flera månader gå och undra och spekulera över om de skall för- svinna. Befrämjar det produktivi- teten? V artenda ny kläckt IT-före- tag, drivet av 25-åringar, är med- vetet om att deras kapital är med- arbetarnas hjärnor, entusiasm, kreativitet och lojalitet. Vad har Lunds Universitet? En massa fas- tigheter, säkert, fonder undan- stoppade här och var säkert, men i realiteten? Sina lärares och forska- res huvuden, inget annat.

Kunskapssamhället

Ideligen trumpetas det uppifrån, från de mest skiftande håll, att nu

Sanningens minut

IT, bred band, etc.- alla har vi hört dessa frälsningens mantra. Vad väldigt få någonsin verkar fundera över är var innehållet som man skall komma åt via den fantastiska tekniken skall komma ifrån? Utom- lands, kanske? Senast idag publice- rades nyheten om N ationalencyklo- pedien i nätversion. För att få den dithän har det krävts över tusen manårs arbete och fyra tusen för- fattare av längre eller kortare artik- lar; i fortsättningen krävs 17 länk- redaktörer och 120 personer i stän- dig verksamhet med uppdatering och besvarande av frågor. Ar det någon som inbillar sig att inte ma- joriteten av dessa måste veta vad de talar om? V ar skall deras efterträ- dare få sin utbildning ifrån när uni- versiteten rustas ner och alla de förkättrade 40-talisterna lessnat på att vara för många, för gamla, föga uppskattade och (som de flesta uni- versitetslärare och för den delen de flestaoffentliganställda idag) över- arbetade? Längtan att gå i pension vid 60, medan man fortfarande är i sina bästa år, börjar bli allt mer spridd. Mitt tips är, att bibliotekarier bli nästa stora bristgrupp.

CWr, universitetsspanare

18

Tacksamma politiker räddar historiska museer?

I förra veckan skrev vi om hotet mot Historiska museet och Antikmuseet Vi skrev att Karin Svensson Smith (v) redogjort för en möjlig väg att rädda den sven- ska museivärlden.

Sen dess har riksdagsleda- moten Ulf Nilsson (fp) gjort en insats för att rädda Historiska museet. Han har frågat kultur- minister Marita Ulvskog (s) vad hon tänker göra för att rädda Historiska museet.

Resultatet av riksdagsdebatten beskrevs i sydsvenskan förra ons- dagen med rubriken: "Inga rege- ringspengar till Historiska muse- et". Men SDS har fel, humaniora harvisstfått pengar, via budgeten.

Varför kritiserarinte SDS i stället universitetsstyrelsen för att den norpade (med sin fula rätt) tio miljoner av dessa, humanistemas pengar, och gav dem till natur- vetarna?

Marita Ulvskog positiv Faktum är att den som läser protokollet från interpellations- debatten noggrant finner att mi- nistern gjorde vad hon kunde för museet med tanke på att Per Unekel säkerligen lusläste svaret för att hitta någon anledning att anmäla henne för Konstitutions- utskottet.

Morgan Johansson (s), visade att också han ville rädda Histo- riska museet, han tackade inte bara Marita Ulvskog för att hon svarade på frågan; utan också Ulf Nilsson för att han ställde den.

Tuve Skånberg(kd) tackade både Ulf Nilsson och Morgan Johansson. Han tackade dessutom Marita Ulvskog för att hon givit

"just den signal som jag _tror är oerhört viktig för Anders Odman ochdeandrasomarbetarpåLunds universitets historiska museum".

Den gode Tuve har en poäng där. Kulturministern tog faktiskt universitetet i örat när hon på- pekade att det kan "inte självt avhända sig ansvaret för samling- arna". Debatten slutade med att UlfNilsson tackade för debatten.

Moderaterna som inte uttryckt någon vilja att rädda de bägge museerna (möjligen genom att säl ja dom till MeDonaids) tackade inte ens. Deltog gjorde inte heller (v) eller (mp).

Kanske hade dom inget att tacka för?

Kulturred.

Vad gör vi med VB, kamrater?

Under förra året svävade nedlägg- ningsmolnet över Veckobladet. Det dåvarande redaktionskollektivet beslöt att lägga ned tidningen vid årsskiftet. Vid ett medlemsmöte i partiet diskuterades före årsskiftet VB:s framtid. Det fanns vissa förhoppningar om att lunda- vänstern skulle kunna ställa pengar till förfogande för en deltidstjänst som redaktionssekreterare med uppgift att skaffa fram material till VB. Arsmötet i februari grusade dessa förhoppningar.

En del av den avgående redak- tionen har vid årskiftet ersatts med nya förhoppningsfulla krafter.

VB:s utgivning säkrades för åt- minstone detta år.

Hur är läget idag?

Den distribuerade upplagan låg vid årsskiftet runt 350 ex. En genom- gång av prenumerantregistret visade att närmare ett 70-tal läsare inte hade betalt prenumerations- avgiften. Sedan dess har den nytiiiträdda kassören, efter att ha sänt ut betalningsavier och efterföl- jande påminnelser, tvingats plocka dessa abonnenter. Upplagan ligger nu strax under 300.

Tyvärr är inte förstärkningarna på den redaktionen stabila. I stort sett tre personer, Gunnar Sandin, Rune Liljekvist och Charlotte Wikandersvararnuförutgivningen av VB. Vi kan hanka oss fram till början av juni då sommaruppehållet

Några tankar kring behovet av information - egen och andras

Det känns nästan som julafton - som när man var riktigt liten och smygtittadepåhögen under granen:

finns det några julklappar till en i år också, eller var man alldeles bort- glömd?

När jag inledde min karriär som VB-skribent, i början av 1990-talet, var det skralt med klapparna. Det var en ideologiskt turbulent period, och vad jag skrev kan knappast betecknas som det politiskt kor- rekta. Ändå möttes jag av en närmast förstummande tystnad.

Några enstaka debatter erinrar jag mig, framför allt med Gunnar San- din och Rolf Nilson, men annars måste jag med besvikelse konstate- ra att den då förhärskande förny- elsefalangen föredrog att låta näs- tan vad som helst stå oemotsagt hellre än att försöka försvara sina ståndpunkter. Jag försökte provo- ceramed nästan allt: jag ifrågasatte förnyamas motiv och arbetssätt, jag försvarade k-et i partinamnet och talade i desperation t.o.m. väl om Lenin. Till slut tröttnade jag på dennamonolog och slutade skriva.

inträder. I höstförsvinner Charlotte till Göteborg. Då måste vi ha två nya redaktörer och ett par nya medarbetare.

Vad är problemet?

VB behöver nya skribenter.Det är alldeles för få som idag sliter för de ca 500 läsare som VB har. Vi kan inte slita ut dessa handfulla kamrater. Som Örjan Wikander påpekade i en insändare i nr 16 så borde det stigande intresset för vänstern också betyda större engagemang för partiet.

Det gäller tyvärr inte VB. Vad beror det på? En förklaring kan vara att de spänningar som finns inom lundaavdelningen och mellan Lund och skånedistriktethar verkat förlamande på viljan till engage- mang.

Till detta är att säga att huvud- motsättningen går inte inom vän- stern. De som idag angriper ung- vänsterns banderoller och andra symboler verkar ha ett bekvämt kort minne. (Det där med att kasta första stenen du vet).

Åter till Veckobladet vars huvuduppgift måste vara att förena inte splittra.

Därför är min strävan som redaktör att inte ta ställning i spän- ningsfältet.

och lösningen?

När jag ser tillbaka på de sjutton nummer som den nuvarande re-

När jag på senare tid i blyg- sammare omfattning återupptagit verksamheten har jag haft en täm- ligen luttrad inställning och inte längre väntatmignågra julklappar/

svar. Så mycket muntrare kände jag mig, då det senaste Veckoblade damp ned med inte mindre än tre kommentarer (av fyra författare) till vad jag hävt ur mig veckan innan. Skribenternas entusiasm över mitt inlägg får väl anses be- gränsad, men något annat var heller inte meningen. Svaren behandlar endast i ringa omfattning vad som var kärnpunkten i mitt inlägg, men också övriga synpunkter motiverar en kommentar:

l) Att Sven-Hugos motion om hushållsutskickavslogs av årsmötet har jag fullt klart för mig. Däremot hade jag fått för mig att styrelsen återupptagit iden - baserat på ett löst rykte i kombination med en slarvigt läst VB-notis. Detta är naturligtvis ingen ursäkt, tvärtom.

Som vår store ledare och rorsman påpekade för exakt 70 år sedan: om du uttalar dig om en fråga utan att först noga undersöka den "blir vad du än säger om det otvivelaktigt struntprat". På denna punkt har jag alltså pratat strunt och kan bara be dem om ursäkt som känt sig orättmätigt påhoppade.

2) J ag tillhörde- med stortvekan och under stor vånda - dem som röstade för att vi i Lund skulle betala de ytterligare 60 000 kronor som inkrävdes av distriktet. Jag känner mig fortfarande osäker om

daktionskollektivet har åstadkom- mit tycker jag att det trots allt gått hyggligt. Några nya skribenter har tillkommit och några har åter- aktiverats. En del gamla har för- svunnit och i och med att kvinna- red. upphörde har tyvärr en del kvinnliga skribenter dunstat.

Om VB skallkunnafortsätta efter sommaravbrottet krävs att några kamrater, gärna "oprövade krafter"

ställer upp Börja försiktigt och se om du gillar det. Jag skulle gärna se att vi fick en ny kvinnoredaktion.

Det finns andra uppgifter. Du kan

Redaktionslokalen ligger i Vp- huset på Skornakargatan 3. Vi har pub i huset (egen ingång till Cafe Finn) där vi på måndagkvällarna kan läsakorrektur och rund snacka.

Vill du hellre skaffa prenume- ranter så är du också hjärtligt välkommen. Det uppdraget kan du utföra hemifrån, när du har tid och lust. Material får du från redaktio- nen/kassören.

Till sist: telefon till redaktörerna står i redaktionsrutan på sid 4 ..

Rune Liljekvist

Familj e läkare utan familjer?

Den borgerliga majoriteten i Region Skåne vill införa ett system med "familjeläkare" i primär- vården. Saima Jönsson, som är distriktsläkare och dessutom representerar vänsterpartiet i regionfullmäktige och i mellersta sjukvårdsdistriktet (dit Lund hör), suckar:

-Förra gången handlade det om

"husläkare", ett begrepp som kom och gick. Primärvården var varit utsatt för en lång rad omorgani- seringar och experiment, och de innebär en belastning på en verk- samhet som redan har problem med nedskärningar och rekryterings- jag härvid handlade rätt eller fel.

Men att sedan på lösa boliner kriti- sera styrelsen för dess försök att reda ut denna besvärliga situation kan knappast anses rimligt. Också på denna punkt är jag skyldig sty- relsen en ursäkt.

3) När det gäller hotet mot om- budsmannens tjänst var jag uppen- barligen bättre informerad-och är därför nu så mycket gladare att höra att hotet är avvärjt.

Och därmed kommer jag äntli- gen över till vad jag egentligen ville säga med mitt förra inlägg:

behovet att bättre utnyttja de på så många sätt uppmuntrande appell- mötena på Mårtenstorget Här tycks inte någon ha fattat vad jag menade.

Gunnar gör en poäng Uo!) av att förhållandena inte var myck-et bättre förra året, då jag själv satt i styrelsen, medan Ulf och Monica tillvitar mig uppfattningen att styr- elsens ledamöter "skulle vara spe- ciellt förpliktade att delta vid ap- pellmöten". Inget kuride vara mig mera främmande.

När jag själv blev medlem av styrelsen för dryga tre år sedan, var ett av dess största problem att så lite av partiorganisationens verk- samhet delegerades; styrelsens arbete hämmades allvarligt av att de flesta aktiviteter måste direkt omhändertas av dess ledamöter.

När dagens styrelse tillsätter en person som särskilt ansvarig för vårens appellmöten, ser jag bara positivt på detta och menar inte heller att styrelsen på något sätt

svårigheter. Vad den och dess personal framför allt behöver är arbetsro.

-Men begreppet "familjeläkare"

är också ideologiskt och dåligt. I hela västvärlden och inte minst i Sverige är familjens upplösning ett påträngande fenomen som har gjort det till ett stort ämne i den inte r- nationella diskussionen bland sam- hällsforskare. I början av 1990- talet var fyra svenska hushåll av tio ett ensarnhushåll, och utvecklingen har fortsatt sen dess. "Familje- läkare" leder tankarna till en verk- lighet som helt enkelt inte längre

Forts. på sid. 4.

kan göras ansvarig för att or- ganisationen brutit samman. Vad j ag undrade över (och det borde väl inte minst ha framgått av pa- rallellställandet av styrelsen med Ung Vänster) är att inte var och en med intresse för lokalavdelningens verksamhet tagit tillfället i akt att för rent personligt nöjes skull titta ned till Mårtenstorget och frottera sig med eventuella sympatisörer.

Gunnar beskriver mig som kor- nettist, och det är väl oftast så jag själv figurerat på appellmötena.

Som medlem av orkestern har man god utsikt och kan - speciellt i pauserna mellan låtarna- inte und- gå att se vad som rör sig på torgytan framför en. Där glider folk förbi och stannartill ibland: okända män- niskor, halvbekanta ansikten och därtill en hel del av partiets folk, både äldre och yngre. Men jag är inte den ende som förvånats över avsaknaden av två grupper: styr- elsen och det utåt mest väl-kända skiktet av Ung Vänster. Jag anser inte att någondera har någon skyldighet att visa upp sig; jag har bara så svårt att förstå att ni frivilligt kan låta bli.

Men tack i alla fall, Gunnar, Sven-Hugo, Ulf och Monica, för att ni reagerat på mina sura upp- stötningar. Det ger mig hopp om fler julklappar i framtiden. Mer bekymmersam finner jag då tyst- naden från Ung Vänster- fast de läser kanske inte Veckobladet?

Örjan Wikander

På gökotta

Lunds kommun erbjuder många intressanta utflyktsmål.

Själv har jag som tradition att varje år mellan 10 och 15 maj med familj göra en morgontidig utflykt till Krankesjön och Vomb för att kolla in om rördrommen är på plats och om verkligen göken, näktergalen och gulärlan har kommit. Det har inte alltid varit problemfritt. Ett år såg jag fel i tidningen på när solen skulle gå upp - jag tog Luleåtiden i stället för Lund - och tvingades treva mig fram i Silvåkraskogen en timme innan mörkret och kylan släppte.

Hur som helst, i år tänkte vi att vann förstås kriget, dess första, inte solen och värmen borde ha lockat på slagfältet men i opinionsunder- fram fåglarna redan en vecka in i sökningarna. Vidare: det var först maj och gav oss ut. Vi kom på plats när NATO satte in sina bombningar vid Almen på Krankesjöns sydsida mot attrapper och skenmål som just i soluppgången och kunde no- flyktingströmmen kom i gång på ter a de omfattande och välavvägda all var. Ledarredaktionerna och röjningar Lunds kommun gjort försvarspolitiska oskulder i den under vintern. Men just som vi svenska regeringen trodde på skulle upp i fågeltornet för att se kommunikeerna från bombkriget om det var några pungmesar och medan envar person som gjort tio sävsparvar på gång hörde vi ett månaders värnplikt insåg att man omisskännligtljud från andra sidan besegrarinte en arme från femtusen sjön. Det var ett dussin kraftiga meters höjd. Nu hävdas, bl.a. från dieselmotorer som startade för den f.d. stridsledningscentralen på varmkörning. Tja, det var väl inte Segevång att det i stället var mer med det, man är väl försvars- bombningarna i själva Serbien som

vän. gjorde susen. Det var säkert inte så,

Fast nog var det lite många även om det naturligtvis är sant att Volvojeeparoch motorcykelordon- terrorbombningar i längden knäek- oanser när vi körde bort till tornet er folk. Men det finns väl kända på Krankesjöns ostsida. Vi hann erfarenheter från Tyskland under höra rördrommen innan det kom andra världskriget som visar att nya kraftiga dieselljud från Östra människor och nationer inte funge- Tvetshållet och då bröt det också ut rar på det sättet. I Tyskland nöjde kulspruteeld från backarna i nordöst sig ju de allierade inte med att som - förpatrullerna hade tydligen i Jugoslavien slå ut industrier,

mötts. ström-och vattenförsörjning utan

Sällsynt kryss

Det blev från Öbacken vid Klinga- välsån vid Vombs ängar som jag fick tillfälle kryssa den sällsynta broläggarvagnen med dess karak- teristiska profil. Den passerade norrut med god fart och följdes av ett kompani Leoparder tio minuter senare. De är granna, men visst saknar man gamla stridsvagn S - senast synliga på skrotgården i Al ves ta. Leoparderna rör sig snabbt och elegant och kan dessutom kunna skjuta under gång som rik- tiga stridsvagnar. Sen kom pansar- soldaterna, med vajande antenner i sina egendomligt höga pbv 301/

302 (de är svåra att exakt be- stämma), inte helt olikt en flock kniporknixande sigframpåkolonn över Revingefåltets gräshav.

Sen bröt kriget ut på allvar med pansarskott och allting, och ännu ett varv hade alltså fullbordats i det kända pansarslaget Krankesjön runt (cit. Wilhelm Agrell). Gulärlan var på plats kanjag meddela, men inte näktergalen som hellre tycks följa almanackan än värmen, men det mer än kompenserades av broläg- garvagnen. Som skåning lär man sig integrera upplevelserna av natur och kultur.

Jugoslavienkriget

Dimmorna börjarn u skingras kring Natos krig mot Rest-Jugoslavien.

T.ex. vetman nu att UCK vartränat och beväpnat av CIA. Och Nato

utraderade hela bostadsområden, men det hjälpte inte - den tyska krigsmaktens förmåga påverkades inte av det och produktionsappa- raten gick på högvarv ända tilll944.

Bankdirektörernas seger Nej, Rest-Jugoslavien besegrades via de engelska och amerikanska direktörerna på Världsbanken och Internationella valutaunionen. När Ryssland fick veta att det skulle bli slut med krediterna om man po- litiskt stödde Jugoslavien så var det kört. Det insåg Milosovich och kapitulerade med rätta, och fick faktiskt bättre villkor än vad som erbjöds i Rambouillet. Kossovojust nu är naturligtvis en hemsk röra - de serbiska vidrigheterna följs nu av albanska. Facit av Kosovokriget alltså: förstärkt lidande för den albanska folkgruppen, politiska och militära misslyckanden, FN negli- gerat, västvärldens opinionsledare missledda, serbiska nationalister och krigsförbrytare i orubbat bo och som om detta inte räckte en fred präglad av laglöshet och re- pressalier .

Snart drar amerikanerna och vill att EU skasnyggauppdethela. Det är en nästan hopplös uppgift, men den måste väl göras. Förslagsvis bör den betalas av korstågsriddarna Madeleine Albrightoch Tony Blair.

Arbetet

Tidningen Arbetet, just nu bättre än man sett den sedan sextiotalet,

förväntas snart dö. NärGöran Pers- son står förstamaj i Malmö Folkets Park och vädjar till LO om pengar för att rädda den och får nej av LO, så är det nog slut. Men det intres- santa (och djupt nedslående) var LO-ordförandens motivering: LO måste försäkra sig om lönsamhet i sina investeringar och Arbetet kan inte visa lönsamhet.

Förhållandet mellan den poli- tiska och fackliga delen av arbetar- rörelsen är ett intressant och svår- hanterligt ämne. Vem står t.ex. till vänster och vem står till höger?

Tja, det beror på. Det är bara kansli- hustänkandet inom socialdemo- kratin som kan resultera i förslag om strejkförbud som var aktuellt för tio år sen och det är samma tänkande som under nittiotalet lugnt betraktat nedskärningarna i den offentliga sektorn kopplade till de redan välbeställdas allt större förmögenheter. LO har talat klar- text om sådant. Samtidigt: när det gällt ideer och visioner om föränd- ringar har LO-folket ofta varit bromsklossar. Det vet var och en som försökt tala för en motion till partidistriktet och fått Metall och Byggnads emot sig. Visst är det skilda kulturer (och klasser!) Det handlar inte om pengar Det trista med LO: s nej är bristen på insikt om hur samhället formas.

Detformas i skola, i vardag, i media, i offentligheten. Bristen på inflyt- ande över denna offentlighet är en av de faktorer som gör att unga människor inte vill gå med i facket och att LO för varje dag får mindre inflytande. LO tror att har man bara tillräckligt mycket i strejkkas- sorna så vinner man klasskampen och vägrar följaktligen att subven- tionera Arbetet. Ingen vet hur mycket pengar Arbetsgivarför- eningen öst ner i Timbrosvängen, men SAF har aldrig funnit peng- arna annat än väl använda. LO:s mediepolitik har däremot präglats av drömmar om goda placeringar varpå man har satsat på ett antal sol- och vårare som körtA-pressen i botten. Det är ungefar samma historia som dessa ständiga skan- daler kring Riksbyggen.

Om LO ägnade sina behov en enkel analys tror jag man skulle finna att man skulle satsa en del i obligationer och fastigheter, göm- ma en del i madrassen och sen lägga resten på att nå fram till med- borgare och medleminar. Rädda Arbetet!

Lucifer

Gudrun till Lund!

Lördag 27 maj på Mårtenstorget Klockslag ej fastställt men med- delas i dagspress och nästa VB.

Röda Kapellet medverkar förstås.

Hur vill UV att debatten ska föras?

I förra veckans VB levererar några medlemmar i Ung Vänster (UV) ett hätskt angrepp mot partiet: bland annat hävdas att v skulle ha försökt att censurera UV: s banderoller för- sta maj. Det känns tröttsamt, efter- som det borde vara överflödigt att bemöta detta grova påhopp. Tre dagar innan denna anklagelse nåd- de offentligheten hade represen- tanter för v-styrelsen ett möte med styrelserna för de övriga två arran- görerna för vänsterns första maj (alltså UV och VSF), därvigemen- samt utbytte erfarenheter av och synpunkter på årets första majfir- ande. Därframfördes i konstruktiv anda kritiska synpunkterfrån såväl UV, VSF och v.

Det framkom att de arrangerande organisationerna hade olika upp- fattningar om vilka principer som gäller för politiska samarrange- mang. Vi komdärförfram till att vi inför nästa års första majfirande i god tid - dvs redan i höst- måste tydliggöra och enas om spelreg- lerna så att inga missförstånd upp- står- som det gjorde i år.

Övertramp

Jag förutsätter därför att det är den anda och det förhållningssätt som vi var eniga om vid mötet som ska gälla mellan parti och ungdoms- förbund i Lund. De tre UV-med- lemmarnas högljudda angrepp faller helt utanför denna ram. Efter- som de i sin artikel uppenbarligen anser sig kunna föra sin organisa- tions talan är det på sin plats att UV:s styrelse genom ett uttalande i nästa VB markerar ett tydligt av- ståndstagande från de tre UV -med- lemmarnas övertramp och klargör att UV som organisation inte delar de uppfattningar som framförs.

Eljest är det svårt att göra någon annan tolkning än att UV står bak- om anklagelserna. Ar UV inte be- redda till ett avståndstagande kom- mer jag som sammankallande i förstamajkomrnitten och v-styrel- sens huvudansvarige för första maj- firandet, att bemöta den ohemula anklagelsen om censur och andra felaktigheter i de tres artikel.

Debatt är nödvändig Genom att ta avstånd från angrep- pen mot v kan UV sålunda und- vika en lång VB-debatt om årets första maj. En sådan debatt skulle för många VB-läsare bli tröttande, eftersom den ofrånkomligen kom- mer att handla om förstamajkom- mittens inre arbete, om spelregler för politiska.

UlfNymark

Sommarläger

vidHjärtasjön i vecka30. Anmälan tillNitaLorimer, tel. 2111895. NU!

VECKOBLADET Svartbrödersg 3, 223 50 Lund. Prenumeration: 200

l

kr per år.lns. på postgiro 1 74 59-9. Ansv. utgivare: Monica Bondeson.

Sättning och lay-out VB-red. på Vänsterpartiet Svartbrödersg. 3 måndagar e. kl19. Manus lämnas på lokalen, tel13 8213, tax 123123 e-post vp@lund.mail.telia.com Eftertryck av text tillåtes om källar anges. Bilder är upphovsmannens egendom. Red. förbehåller si\

rätten att korta insänt material Tryck· KFS AB, Lund

POSTTIDNING B

HAR DU FLYTT AT? Skicka in hela adressdelen till Veckobladet (Se ovan).

Blomkarin Uardavägen85:D 224 71 Lund

NY ADRESS ......... .

Lägg av med dina osakligheter, Gunnar!

Menanders l majnummer som Gunnar Sandin (Gr) skriver om i VB nr 17 ("Välkommen Menan- der") var nummer fyra i år (helt i enlighet med utgivningsplanen), inte nummer tre som Gunnar påstår (vilket Gunnar kunnat konstatera med en hastig blick på framsidan).

Tidningen frankerades med B- porto den 25.4 (vilket Gunnar också lätt kan konstatera på sitt ex av tidningen) och lämnades till posten denna dag. Den skulle alltså ha varit ute den 28.4. Att den i delar av Skåne kom ut först efter l maj berodde alltså på posten, inte på distriktsexpeditionen. Detta hade vi gärna upplyst Gunnar om, om han för ovanlighetens skull tagit sig tid att fråga oss (andra har gjort det), innan han satte sig för att skriva ännu ett påhopp på oss.

Gunnar skriver i raljerande ton att han "visst inte tror att fördröj- ningen beror på allmän inkompe- tens ... " utan att det "säkert varit mycket att göra inne på expedi-

•

tionen, vars personal (Olof Nor- borg och Mikael Persson) har järn i elden utöver distriktsjobbet Så- lunda har ju båda utsetts till ombud på partikongressen, och de politi- ska förberedelserna inför det eve- nemanget tar säkert tid och kraft."

Om Gunnar med detta vill säga att vi inte bör kunna ta ledigt från våra jobb för att sköta förtroende- uppdrag, är det en klassisk arbets- köparinställning som vänstern alltid bekämpat. Nu ligger det väl närmre till hands att tolka Gunnar så, att han vill låta påskina att vi använder arbetstid för att förbereda vårt politiska agerande som valda ombud på kongressen, och i så fall uppfattar jag det som en ren oför- skämdhet.

J ag är mycket noga med att s kil ja på den arbetstidjag lägger ner för distriktsorganisationen och den politiska verksamhet som jag på min fritid i övrigt medverkar i, t. ex. den tid jag lägger ner på att delta i kongresskiskussionerna i Lund, skriva kongressmotioner, delta på ombudsmöten, läsa kongressmaterial, delta på kon- gressen eller skriva det här in- lägget.

Lägg av med den här typen av låga, osakliga påhopp, Gunnar!

Återkom när du har någon seriös politisk eller organisatorisk kritik att föra fram.

Olof Norborg

Familjeläkare ...

Forts. fr. sid. 2.

existerar för en stor minoritet av befolkningen. Vad är det egent- ligen förfel på begreppet distrikts- läkare?

- Och dessutom: även när fa- miljer i traditionell mening fort- farande existerar, gör individua- liseringen och familjemedlem- marnas ömsesidiga självständighet att det inte är självklart att de vill dela läkare. Det finns helt enkelt omfattande erfarenheter som visar detta, och de stämmer med mina egna.

- Det nuvarande territoriella distriktsansvaret eller områdes- ansvaretäTen hörnsten i den öppna sjukvården och garanterar attingen

faller utanför systemet. Det

borgerliga förslaget innebär att många personer kommer att ha sin primära kontakt med specialist- P.S. Sen kan du vid tillfälle få förklara varför jag och Micke inte kan få lov att vara kongressombud, när den av dig så uppskattade Lennart Värmby varitombudsman sedan början av 70-talet och för- enat detta med att vara tung kom- munalpolitiker, partistyrelse- ledamot och återkommande kon- gressombud, för att till slut, -98, gå från ombudsmanna- till riks- dagsmannastoL

Aterställ Råbyvägen som bostadsgata!

Den borgerliga trafikpolitiken i Lund präglas av en markant ovilja att vidta verksamma åtgärder mot biltrafikens negativa miljökonsekvenser i Lunds bostadsområden. Lösningen av problemen kring Fasanvägen-Fjelievägen dras i långbänk. I samma långbänk hamnar nu Råbyvägen och Nilstorp.

Det framkom klart vid ett möte av- och påfarter från motor-vägen med de boende som Tekniska skulle komma att avlasta Råby- närnnden i förra veckan inbjöd till. vägen. Nilstorpsborna ombads Lika tydligt framkom att de boende med andra ord vänta i fem till tio år vill ha åtgärder nu. I skrivelse till på att få en bättre boendemiljö.

Tekniska nämnden föreslår Vän- Det finns dock tämligen enkla, s terpartiet snabba, enkla och rela- men inte desto mindre effektiva, tivtsettbilligaåtgärderförattskapa åtgärder som i princip kan vidtas en dräglig boendemiljö vid Råby- nu.

vägen. Den åtgärd som har störst effekt

Kuddar är bra, men ...

De boende kring Råbyvägen på Nilstorp kräver att kommunen vidtar åtgärder för att minska biltrafiken. Tekniska förvaltning- en har nu presenterat ett förslag om att bygga s.k. vägkuddar vid Vegaskolan. Förslaget är som trafiksäkerhetsåtgärd bra. Men det kommer enbart att ha en marginell miljöförbättrande effekt.

Vid ett möte med de boende på Nilstorp den 10/5 fick de boende från den borgerliga majoriteten be- sked om att nya bilvägar och nya

är att stänga Råbyvägen som ge- nomfartsled till Gastelyekan för biltrafik (bussar i linjetrafik och utryckningsfordon kan ändå ges passage). Det enda argument de borgerliga har hittat mot denna åtgärd är att trafiken i korsningen Dalbyvägen-Autostradan skulle öka. Detta är knappast ett hållbart argument: Motorvägen är ju fak- tiskt byggd som genomfartsled för motortrafik.

Beslut nu!

Sammanfattningsvis föreslår Vän- sterpartiet:

l. Stängning av Råbyvägen för genomfartstrafik till Gastelyekan (undantaget linjebussar och ev. ut- ryckningsfordon).

2. Begränsning till 30 km/h på Råbyvägen på hela sträckan mellan Södra vägen och motorvägsvia- dukten.

3. Begränsning till max 30 km/

h i hela Nilstorpsområdet 4. Ombyggnad av korsningen Råbyvägen-Södra vägen (för att tvinga ner svängande fordons has- tighet.)

5. Sänktmaxhastighetpåmotor- vägen där den går genom eller vid sidan av bostadsområden (för att få ner bullernivån och minska av- gasutsläppen. Kommunen råder inte över denna åtgärd men kan kräva av Länsstyrelsen att den genomförs)

Samtliga dessa åtgärder är möj- liga att genomföra innan årets slut - om beslut tas omgående. De skulle ge Nilstorpsborna en på- tagligt förbättrad boende- och trafiksäkerhetsmilj ö.

UlfNymark

Begränsad eftersändning.

Vid definitiv adressändring sänds tidningen i retur till Veckobladet med uppgift om den nya adressen .

läkare som utför en "familjeläkar- funktion", och som därmed har både kunskap och dokumentation om patienten. Men de specia- listernaharinte skyldighet att göra hembesök vid svåra eller akuta sjukdomstillstånd, utan sådant måste utföras av områdesansvariga läkare, det vill säga "vanliga"

distriktsläkare, som saknar den kunskapen och dokumentationen om de aktuella patienterna, vilket ger sämre vård.

- Det nu föreslagna ersättning- ssystemet innebär i praktiken en prestationslön som enligt vänsterns uppfattning är etisktohållbar inom sjukvården. Konsultationerna blir fler i stället för att utförligare un- dersökningar görs vid ett enda be- sök. Såfungerardeti bl.a. Tyskland i dag, men det är orationellt och kostar mer för patienten.

- Systemet kommer dessutom att skapa en uppdelning i "lönsam- ma" och "olönsamma" patienter.

För att effektivt motverka detta skulle det behövas en viktning, det vill säga ett slags poängsättning, men den är svårgenomförbar. En- bart ålder är fullkomligt otillräck- ligt som mått. Det framgår bland annat av en aktuell avhandling att t.ex. patienter med invandrarbak- grund är mer vårdkrävande. Inom tillräckligt stora enheter, som ett helt sjukvårdsdistrikt, sker det en statistisk utjämning men inte inom t.ex. en stadsdel.

Gr

KOMMUNALPOLITIK. Må. 22.5 kl. 19:

Kommunfullmäktige 22.5 m.m. RÖDA KAPELLET. Lö. 20.5 kl. 10.45 appellmöte i Landskrona, Rådhustorget (pågatåg från Lund C 9.12). Låtordning:

39, 16, 291, 73, 269, 26 (ny, obs, 6/8), 34, 253, 226, 372, 1. Sö. 21.5 kl. 18.45 rep. med Joakim (terminens sista). Lö.

27.5 appellmöte med Gudrun Schyman Mårtenstorget, klockslag ännu ej bestämt. Sö. 28.5 statarmuseet Torup kl. 13, valsrepertoar.

i)L~f!I-!~~~!!1

lsandin och Charlotte Wikander.

l

INästa redaktör Rune Liljakvist

1

l ~ ^l

l

1

Måndag e. 17 till lax 046-123123.

l

1

vp@lund.mail.telia.com (fungerar

l

lt.n. ej) eller 3,5" diskett.Obs! (rtf-

format)

l

ITelefon till redaktörerna:

l

Rune Liljekvist 046-211 50 69

1

Gunnar Sandin 046-13 58 99

1

l

Cecilia Wadenbäck 046-13 82 13 . .l

~---