”Världens roligaste jobb med världens sämsta förutsättningar”

(1)

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

”Världens roligaste jobb med världens sämsta förutsättningar”

En uppsats om förskolans arbetsmiljö

Författare: Ann Sellén

Handledare: Tobias Bromander Examinator: Barbro Gustafsson Termin: VT 2017

Ämne: Pedagogik

Nivå: Grundläggande nivå Kurskod: 2FL01E

(2)

Författare

Ann Sellén

Titel

Världens roligaste jobb med världens sämsta förutsättningar – En uppsats om förskolans arbetsmiljö

Title

The world’s greatest job with the worst conditions - A study about work environment in preschools

Sammanfattning

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet.

Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Nyckelord

Förskola, förskolepersonal, arbetsmiljö, trivsel, stress

(3)

Innehåll

1 Inledning __________________________________________________________________ 1 1.1 Syfte __________________________________________________________________ 2 1.2 Frågeställningar _________________________________________________________ 2 2 Bakgrund _________________________________________________________________ 2 2.1 Förskolans utveckling under 1990-talet _______________________________________ 2 2.2 En historisk introduktion till arbetsmiljölagen __________________________________ 2 3 Teori _____________________________________________________________________ 3 3.1 En god arbetsmiljö _______________________________________________________ 3 3.2 Stress __________________________________________________________________ 3 3.3 Stress på arbetsplatsen ____________________________________________________ 4 4 Tidigare forskning __________________________________________________________ 5 4.1 Barngruppernas storlek i förskolan __________________________________________ 5 4.2 Ljudnivå och buller i förskolan _____________________________________________ 5 5 Metod ____________________________________________________________________ 6 5.1 Metod för datainsamling ___________________________________________________ 6 5.2 Metodkritik _____________________________________________________________ 6 5.3 Genomförande __________________________________________________________ 7 5.4 Urval __________________________________________________________________ 7 5.5 Enkätens utformning _____________________________________________________ 7 5.6 Etiska överväganden ______________________________________________________ 7 5.7 Analys _________________________________________________________________ 8 5.8 Validitet och Reliabilitet ___________________________________________________ 8 6 Resultat och analys _________________________________________________________ 8 6.1 Bakgrundsfrågor _________________________________________________________ 8 6.2 Trivsel i förskolan _______________________________________________________ 11 6.2.1 Utbildning, huvudman och arbetade år i jämförelse med trivsel i förskolan ______ 12 6.2.2 Rekommendation och trivsel i förskolan __________________________________ 14 6.2.3 Trivsel och stress i förskolan ___________________________________________ 15 6.3 Stress i förskolan _______________________________________________________ 18 6.3.1 Utbildning och arbetade år i jämförelse med stress i förskolan. _______________ 19 6.3.2 Ork efter arbetsdagens slut i förskolan ___________________________________ 20 6.3.3 Möjlighet till återhämtning under arbetsdagen i förskolan ___________________ 22 6.3.4 Stress och arbetsuppgifter i förskolan ____________________________________ 24 6.3.5 Möjlighet till resurser för barn i behov av särskilt stöd i förskolan _____________ 28 6.3.6 Barngrupper i förskolan ______________________________________________ 30 7 Diskussion och avslutning ___________________________________________________ 32 7.1 Slutsats av min undersökning ______________________________________________ 33 7.2 Förslag på fortsatt forskning _______________________________________________ 35 Referenser __________________________________________________________________ I Bilagor ____________________________________________________________________ IV

(4)

1 Inledning

I media rapporteras om stora barngrupper, stress och om sjukskrivningsantal i förskolan.

(Passanisi 2014) Lärarförbundet larmar om stressade förskollärare (Lärarförbundet 2015). På sociala medier förs diskussioner om arbetsmiljön i förskolan och Skolverket har satt riktmärken för barngruppernas storlek (Skolverket 2016).

Lärarnas tidning har i en intervju (Jällhage 2016) med två förskollärare skrivit om att personalen är hårt pressad i sin arbetssituation och att de stora barngrupperna tar hårt på personalen. En förskollärare i artikeln berättar:

”-Det blev en stor fysisk och mental belastning. Jag kände att vi inte hann med barnen. Vårt pedagogiska fokus kom allt längre ned på listan. Det handlade om att klara dagen. Jag blev tom inombords, tappade all ork och fick svårt att fatta beslut”.

En nyligen gjord undersökning av Lärarnas tidning visar att 9 av 10 förskollärare på förskolorna runt om i landet arbetar i barngrupper långt över Skolverkets riktmärken om barngruppernas storlek (Holmström 2016). Enligt resultaten från en undersökning gjord på Göteborgs universitet framgår det att förskollärare i förskolan kan välja bort att arbeta med olika önskvärda teman samt att lärarna upplever att stora barngrupper hindrar dem från att organisera verksamheten på ett önskvärt sätt. Det framgår också i undersökningen att lärarna i förskolan inte anser att de kan följa läroplanens intentioner på ett adekvat sätt. (Arpi 2015)

I boken ”Om förskolan och de yngre barnen” skriver författarna (Pramling Samuelsson, Sheridan, Williams & Nasiopoulou 2014) att personal i förskolan uttrycker att de har ett högt arbetstempo samtidigt som de har svårt att hinna utföra sina arbetsuppgifter och istället sitter hemma och arbetar på fritiden med att planera, dokumentera och analysera verksamheten. Personalen uttrycker även att de ibland har svårt att kunna ta ut sin rast då de blir för lite personal kvar i barngruppen.

Statistik från Försäkringskassan visar att det nästan är dubbelt så vanligt med stressrelaterade sjukdomar för förskollärare än andra yrkesgrupper i Sverige

(Lärarförbundet 2014). I Lärarförbundets undersökningar rapporterar personalen att det bland annat är brist på planeringstid och stora barngrupper som påverkar deras hälsa.

Personal i förskolan vittnar även om höga ljudnivåer på sina arbetsplatser.

Arbetslivsinstitutet har i sin undersökning ”Effekter av barngruppernas storlek på buller och upplevelser bland personal inom förskolan” (Landström 2003) rapporterat om upplevda besvär som ljudtrötthet, stress och trötthet bland personalen. I undersökningen (Landström 2003) kom man fram till tydliga kopplingar mellan en ofördelaktig

ljudmiljö och fysiska besvär och trötthet.

Stress anses vara ett av vår tids största och mest allvarliga hot mot hälsan, även ett av våra största problem vad gäller arbetsmiljön (Håkansson 2005).

Hur mår Sveriges förskolepersonal? Den här uppsatsen är tänkt att bidra med en ökad förståelse för förskolepersonalens upplevda arbetsmiljö och dess eventuella

konsekvenser. Förhoppningen är att uppsatsen kan utgöra ett inlägg i diskussioner om

(5)

förskolepersonalens förutsättningar att utföra sitt arbete efter de styrdokument som gäller för förskolan.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att belysa hur personalen i förskolan upplever sin arbetsmiljö.

1.2 Frågeställningar

• Hur upplever förskolans personal trivsel på arbetsplatsen?

• Hur upplever förskolans personal stress på arbetsplatsen?

2 Bakgrund

2.1 Förskolans utveckling under 1990-talet

Idag går nästan alla barn mellan 1-5 år i förskolan i Sverige. Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar på barnomsorgen bland OECD länder och svensk barnomsorg anses hålla hög kvalité i jämförelse med andra länder (Waldenström 2014). År 1995 togs ett beslut om att alla barn som har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar ska ha rätt till en förskoleplats från och med 1- års ålder. Det möjliggjorde att både män och kvinnor kunde förvärvsarbeta i högre utsträckning (Waldenström 2014). År 1996 gick förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet och Skolverket blev förskolans nya tillsynsmyndighet. År 1998 fick förskolan en läroplan som har reviderats 2010 och senast 2016 (Lärarnas historia 2014). Omstruktureringsarbete och stora

förändringar har präglat förskolan under 90-talet. Förskolan gick mot en högre grad av målstyrning samtidigt som förskolan drabbades av hårda besparingar som inneburit att personalen har fått hantera större barngrupper samtidigt som personaltätheten har minskat (Lidhult 1999).

2.2 En historisk introduktion till arbetsmiljölagen

Sveriges lagstiftning kring arbetsmiljö tog sin början vid Sveriges industrialisering i slutet på 1800-talet. Man ansåg att industriarbetarna var i behov av ett arbetsskydd mot skador i arbetet. 1889 kom den första lagen kring skydd mot yrkesfara, lagen omfattade privatägda industrier och de som var arbetande i fabriksproduktion (Hallbäck 2015).

Från och med 1949 omfattade lagen även jordbruket. Nytt år 1949 var också att man skulle ha ett skyddsombud på arbetsplatsen om arbetsplatsen hade fler än fem anställda samt en säkerhetskommitté om arbetsplatsen hade fler än hundra anställda. Åren 1963 och 1973 genomfördes ytterligare ändringar som bland annat innefattade att även kommunal och statlig verksamhet omfattades av arbetarskyddslagen och 1973 infördes möjligheter för arbetstagarna att vara med och utforma arbetsmiljön på arbetsplatsen (Hallbäck 2015).

På 70-talet utformades den nuvarande arbetsmiljölagen (AML). Arbetsmiljölagen kom att omfatta alla arbeten och såväl den fysiska och den psykiska sidan av arbetet. Lagen kom även att omfatta vårdtagare och värnpliktiga samt alla som genomför en utbildning, alla förutom elever i fritids och barn i förskolan (Hallbäck 2015).

(6)

År 2015 kom en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. I den nya föreskriften (AFS 2015:4) finns regler för arbetsbelastning, kränkande behandling och arbetstider. Den nya föreskriften började gälla den 31 mars 2016. Med den nya

föreskriften vill man minska ohälsa kopplad till arbetet samt att de krav arbetet ställer byggs upp med rätt resurser (Arbetsmiljöverket, 2015).

3 Teori

3.1 En god arbetsmiljö

Arbetsmiljö omfattar flera olika faktorer som tillsammans handlar om de fysiska förhållandena på arbetsplatsen lika mycket som den psykosociala miljön (Zanderin (Red.) 2005).

”Alla förhållanden som påverkar människan i hennes arbete”, så definierar Wadell och Larsson (1998 s. 30) arbetsmiljö. Vid diskussioner om god eller dålig arbetsmiljö gör man det genom olika kriterier, eller konsekvenser av olika kriterier. De värderingar vi ger kriterierna kan vara antingen allmänt hållna eller egna privata värderingar, på detta vis upplever vi arbetsmiljö på olika sätt (Wadell 1998). För att uppnå en god arbetsmiljö krävs att olika arbetsmässiga faktorer sammanfaller. När man diskuterar om

arbetsmiljön är god eller dålig behöver man definiera vilka faktorer man avser. I ett beteendevetenskapligt perspektiv på arbetsmiljön tittar man på den psykologiska och sociologiska aspekten av arbetsmiljön. Arbetsmiljön är en samling av olika faktorer där även den sociala arbetsmiljön spelar in, alltså relationer mellan människor på

arbetsplatsen (Wadell 1998).

3.2 Stress

Stress definieras på följande sätt ”En anpassningsreaktion i kroppen, utlöst av fysisk och/eller mentala påfrestningar” i boken ”Vår stress på jobbet” (Olofsson 2001. s 15).

Stress är en överlevnadsmekanism vi föds med. Vid fara ska vi reagera snabbt och slå larm. Signalen som skickas till hjärnan talar om för kroppen att samla energi. Kroppen i sin tur reagerar genom att snabbt pumpa ut adrenalin och kortisol för att ge kroppen energi för att antingen fly eller kämpa. När vi utsätts för långvarig stress och varken flykt eller kamp gett resultat kan hjärnan istället reagera med uppgivenhet (Olofsson 2001). Uppkomsten av stress kan ha olika orsaker. Det kan vara händelser på

arbetsplatsen eller hemma liksom även olika livshändelser eller traumatiska upplevelser.

Dåliga boendemiljöer, sjukdomar, brist på sömn eller dåliga kostvanor påverkar vårt välmående och gemensamt för dessa fysiska eller psykiska påfrestningar är att de alla kan orsaka stress. Den akuta stressen, som vid hot av fara, kan få oss att koncentrera oss bättre och gör att blodtrycket och pulsen ökar. När den akuta stressen är över är det viktigt att kroppen får möjlighet till återhämtning för att kunna återgå till

normalfunktion. Stress är inte alltigenom negativt, utan den akuta stressen hade vi varit sårbara för yttre påfrestningar (Lundberg & Wentz 2005). Hur människor uppfattar och påverkas av stress beror på vårt allmänna hälsotillstånd, människor uppfattar stress på olika sätt (Lundberg & Wentz 2005).

(7)

Töres Theorell, stressforskare, definierar psykosocial på följande sätt: ”interaktionen (samspelet) mellan psykiska och sociala faktorer” (Theorell (Red.) 2012). Theorell menar att det är samspelet mellan det psykiska och sociala som utgör det psykosociala.

Samspelet mellan de psykiska och sociala faktorerna, individens tidigare erfarenheter och genetiska faktorer utgör vilken reaktion individen får. När en individ reagerar på en psykosocial påfrestning så blir det avgörande för ens erfarenhet då dessa förändras. Hur individen klara påfrestningar påverkar det Theorell kallar det individuella programmet (Theorell (Red.) 2012).

Coping är ett begrepp som används inom psykologin. Med coping menar man hur individen hanterar ett problem. Inom coping talar man om kontroll-lokus vilket betyder vad individen själv anser att den kan göra åt problemet. Med intern kontroll-lokus menar man hur individer själv anser sig ha möjlighet att hantera problemet och extern kontroll-lokus betyder att individen inte har möjlighet att hantera problemet. Hur människor anser sig kunna hantera ett problem varierar. Theorell menar att det inte är vårt biologiska arv eller erfarenheter från barndomen som har störst påverkan på vårt kontroll-lokus utan det är vuxenerfarenheter (Theorell (Red.) 2012).

3.3 Stress på arbetsplatsen

Arbetet kan ge positiva effekter på hälsan om kraven på arbetsplatsen är optimala och den anställda har möjlighet till inflytande och en stödjande och uppmuntrande

organisation. Är situationen den motsatta kan det orsaka negativ stress på arbetsplatsen (Levi 2012). Hög arbetstakt, höga och motstridiga krav. Brist på inflytande, kontroll och små möjligheter till utveckling är exempel på faktorer som kan ge psykosocial stress i arbetet (Lundberg & Wentz 2005).

Den fysiska arbetsmiljön har under många år förbättrats medan den psykiska och sociala arbetsmiljön har försämrats (Hjelm 2005). De psykosociala faktorerna på arbetsplatsen är bidragande orsaker till sjukskrivningar. Arbeten som är monotona, har höga krav och lågt självbestämmande bidrar till skadlig stress. Saknas dessutom stöd från arbetskamrater och chefer så ökar risken ytterligare. (Hjelm 2005) En källa till stressrelaterad ohälsa kan vara organisatoriska orsaker. En arbetstagare kan sätta upp egna mål som inte är resursanpassade om målen på arbetsplatsen är otydliga. För att motverka stress på arbetsplatsen är det viktigt att arbetstagaren har möjlighet till rast och paus. När vikarier inte sätts in i verksamheten vid behov kan detta påverka stressen då arbetsbelastningen kan öka för den ordinarie personalen, samtidigt kan osäkra anställningar som vikariat och andra tillfälliga anställningar skapa otrygghet och stress.

(Olofsson 2001)

Vidare skriver Olofsson (2001) att psykiska stressorsaker ofta handlar om att ställas inför situationer som blir övermäktiga. Lundberg och Wentz (2005 s.139) definierar psykosocial stress på följande sätt: ”Psykisk stress och psykosocial stress kan definieras som ett växelspel mellan omgivningens krav och individens möjlighet att tillgodose dessa krav. Individens möjlighet att balansera situationen blir avgörande för hur stor påfrestningen blir.”

Att inte kunna påvisa dålig arbetsmiljö eller missförhållanden på arbetet bidrar till psykisk stress. Tidspress och otillräcklig tid för att utföra sitt arbete kan leda till en känsla av att man inte uppnår den kvalité som man eftersträvar. Har man ingen eller

(8)

dålig möjlighet till att använda sin egen kompetens kan man känna understimulering vilket kan skapa stress (Olofsson 2001).

4 Tidigare forskning

4.1 Barngruppernas storlek i förskolan

Barngruppernas storlek i förskolan har stadigt ökat de senaste 25 åren (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson 2016). Storarbetslag är en riktning på ett arbetssätt som innebär att man slår samman flera avdelningar och bildar ett arbetslag. Genom att organisera arbetet i storarbetslag blir man fler personer i arbetslaget och behovet av vikarier minskar. Att slå ihop flera avdelningar till en stor avdelning kan ha sina fördelar med det framkommer också vissa problem. En svårighet är att det kan vara svårt att få en överblick då barnen är utspridda i flera rum. Det blir också betydligt fler relationer att förhålla sig till samt i en större organisation krävs ordning och struktur, fler möten, planeringar samt administration som kan stjäla tid från arbetet i barngruppen (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson 2016).

I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer för gruppstorlekar i förskolan. De nya riktmärkena är tänkta att bidra till att minska storlekarna på barngrupperna. I de nya riktlinjerna rekommenderar Skolverket att barn mellan ett till tre år ska gå i grupper med sex till nio barn. För barn mellan fyra till fem år är rekommendationen nio till femton barn. Riktmärken har tagits fram efter bedömning av de studier som finns tillgängliga.

Studierna visar att personal i förskolan upplever barngrupperna som stora och att det i sin tur påverkar kvalitén på pedagogiken. Skolverket skriver också att studier visar på att barn som vistats i stora barngrupper oftare hamnar i konflikter. I dag är den

genomsnittliga barngruppen på 16,9 barn sett över alla barngrupper oavsett åldersgrupp (Skolverket 2016).

Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) har i sin egen studie om

barngruppsstorlekar i förskolan kommit fram till att hur barngruppernas storlek upplevs beror på olika faktorer. Bland annat barngruppens sammansättning, hur många vuxna det är i barngruppen, barns behov av särskilt stöd och personalens kompetens. En annan faktor att ta i beaktelse är lokalernas utformning. Små och trånga lokaler kan få även mindre grupper att upplevas som stora. Vidare skriver Williams med flera (2016) om den lilla gruppen och att en mindre grupp kan ge förutsättningar för att personalen i förskolan ska kunna möta barnen på deras villkor, en mindre grupp gör det också möjligt för personalen att observera barnen och det blir enklare att följa upp barnens idéer och att de kan ge barnen den uppmärksamhet de behöver utifrån läroplanen.

4.2 Ljudnivå och buller i förskolan

Ljud, ljus och kyla är faktorer som ingår i den fysiska arbetsmiljön och kan påverka den fysiska stressen. Ljud som vi inte kan påverka stressar oss mer (Olfosson 2001).

År 2002 gjordes en undersökning av forskare vid Arbetslivsinstitutet på uppdrag av kommundelsförvaltningen i Holmsund/Obbola. Syftet var att ”belysa hur situationen för barn och vuxna inom förskolan kan påverkas av minskade barngrupper”.

Undersökningen uppmätte bullernivåer upp mot 81-88 decibel, undersökningen kom även fram till att antalet barn i verksamheten påverkar bullernivåerna.

(9)

Studien tar slutsatsen att det är enklare att åtgärda bullernivån genom att undvika för stora grupperingar i verksamheten, man menade också att sådana åtgärder ställer större krav på både personal och lokaler (Landström, Nordström, Stenudd & Åström 2003).

Personal i studien visar på besvär vad gäller bullerstörning, bullertrötthet, växlingar mellan olika ljudkällor, möjlighet att undvika ljudet, förutsättningar att kunna gå till andra lokaler med lägre ljudnivåer, så kallad örontrötthet, spänningsvärk i axlar, stress samt inte minst trötthet under såväl arbete som fritid. Studien visar att de besvär personalen rapporterar om har ett starkt samband med en ogynnsam bullersituation på arbetet. Forskarna menade också att det finns goda skäl till att öka förutsättningarna för avlastning och återhämtning i arbetet på grund av detta (Landström, Nordström,

Stenudd & Åström 2003).

Ovan nämnda undersökning påvisar att även ljud kan bidra till stress. Den här uppsatsen går inte djupare in på buller och ljudnivå i samband med trivsel, stress och upplevelsen av arbetsmiljön i förskolan men det kan vara en bidragande orsak till den sammantagna upplevelsen av stress.

5 Metod

Under metodavsnittet beskrivs vilken metod som använts för det empiriska material, vem som var undersökningens målgrupp samt genomförandet av undersökningen och dess validitet.

5.1 Metod för datainsamling

En kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät har använts för att samla material till empirin i denna studie. Valet av denna metod gjordes då mitt intresse är att ta reda på hur vanligt förekommande det är att personalen på förskolan upplever stress och i vilken utsträckning de känner trivsel samt hur personalen överlag upplever sin arbetsmiljö. Mitt val av att använda mig av en kvantitativ metod motiveras av att jag vill presentera respondenternas val så objektivt och intersubjektivt som möjligt.

Intersubjektivitet innebär att beskrivningar av verkligheten ska vara fri från tolkningar, förklaringar eller spekulationer. Tanken är att intersubjektivitet i möjligaste mån ska spegla verkligheten som studeras (Sohlberg 2013).

5.2 Metodkritik

Motivet för att använda enkät som metod att samla in empirin bottnar i en vilja att nå ut till en stor mängd personal i förskolan, av denna anledning valdes både intervjuer och observationer bort. Genom att få svar från en större grupp blir generaliseringen av svaren enklare än vid intervjuundersökningar (Stukát 2011). Eftersom det vid enkätfrågor inte går att omformulera eller betona frågorna är den språkliga

utformningen viktig. Vid användningen av enkät slipper man även risken av omedveten styrning av svaren. En riskfaktor är dock att man vid enkätfrågor inte kan förvissa sig om att frågorna har uppfattats korrekt (Stukát 2011). Brister vad gäller dataanalys av kvantitativa undersökningar kan vara att undersökningen bygger på för få individer och mått angivna i procent kan vara missvisande om undersökningen har för få svarande (Eliasson 2013). En annan riskfaktor är att det inte går att kontrollera att alla

respondenter arbetar i förskola samt att respondenterna inte lämnar svar flera gånger.

(10)

5.3 Genomförande

Enkäten är utformad av mig och presenterad av organisationen Förskoleupproret på internet i deras facebookgupp. Förskoleupproret är en ideell organisation som arbetar för en god arbetsmiljö för barn och personal i förskolan. Resultatet av enkäten har inte tidigare redovisats i någon form. Enkäten lades ut mellan 24 augusti och 20 oktober 2015.

5.4 Urval

Respondenterna i den här undersökningen är personal som arbetar i förskolan. Enkäten postades i den slutna facebookgruppen Förskoleupproret med dåvarande cirka 7000 medlemmar samt i den slutna facebookgruppen förskolan.se med cirka 17 000

medlemmar. Av dessa svarade 1756 personer på min enkät. En risk finns att de som är missnöjda med sin arbetsmiljö har en större benägenhet att svara än de som är tillfreds.

5.5 Enkätens utformning

Frågorna i enkäten är utformade efter min problemformulering att ta reda på hur personalen i förskolan upplever sin arbetsmiljö genom frågor om stress och trivsel på arbetsplatsen.

Enkäten inleds med ett antal bakgrundsfrågor, utbildning, vilken verksamhet

respondenterna arbetar i, antal arbetade år i förskolan, antal barn per personal samt hur många barn respondenten har i sin barngrupp. Bakgrundsfrågor bör inleda en enkät och är avgörande för att ta reda på om respondenterna är relevanta för enkäten (Stukát 2011). Därefter följer en rad frågor som går att dela in i två grupper, i stress och i trivsel. Utformningen av enkäten är strukturerad med möjlighet att lämna en

kommentar. Med en strukturerad enkät menas att frågorna har fastställda svarsalternativ (Stukát 2011).

Enkäten skapades i Google formulär. Enkäten börjar med att förklara undersökningens syfte samt vem enkäten är utformad för. Inledningen påpekar respondenternas

anonymitet samt hur lång tid det beräknas ta att svara på enkäten. Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotstudie där 5 personer svarade på frågorna samt gav konstruktiv kritik om frågornas relevans och objektivitet.

5.6 Etiska överväganden

Inledningen till enkäten fastslår att de svarande är anonyma. Möjlighet att skriva in sitt namn eller på annat vis identifiera den svarande finns inte. Av den anledningen är respondenterna i enkäten anonyma.

Denna studie följer Vetenskapsrådets etiska kodexar. Inom forskningen finns fyra stycken forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 2016) Informationskravet innebär att forskaren ska informera om studiens syfte.

Respondenterna i denna undersökning fick information om att studiens syfte är att

(11)

undersöka respondenternas upplevelse av arbetsmiljön på förskolan samt information om vem det är som samlar in materialet samt hur deras material kommer att användas.

Samtyckeskravet innebär att deltagare själva bestämmer om sin medverkan i studien.

Respondenterna i denna studie har själva tagit ställning till om de vill medverka eller inte genom att svara på och skicka in enkäten. Enkäten har varit frivillig.

Konfidentialitetskravet innebär att personer som ingår i undersökningen inte kan identifieras. Det innebär att personuppgifter ska förvaras på ett sådant säkert sätt att andra inte kan ta del av dem. Respondenterna i min undersökning har inte haft möjlighet att skriva in sitt namn samt att enbart författaren och handledaren har tillgång till

respondenternas svar.

Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter enbart får användas för forskningens ändamål. Respondenternas svar på frågorna kommer endast att användas för att besvara uppsatsens frågeställningar (Vetenskapsrådet, 2016).

5.7 Analys

Bearbetningen av materialet från enkäten gjordes i Google Formulär, Excel och i det statistiska programmet SPSS.

5.8 Validitet och Reliabilitet

Validiteten i en undersökning ska säkerhetsställa att det som mäts är giltigt, alltså att undersökningen mäter det den ska mäta (Eliasson 2013). För att upptäcka eventuella brister i enkäten så ombads 5 personer att granska och svara på enkätfrågorna i en pilotomgång. Frågorna omarbetades i viss mån för att få en bättre objektivitet och icke ledande frågor. Svaren från pilotomgången raderades innan enkäten lades ut till

respondenterna. Reliabilitet handlar om pålitligheten i en undersökning. Går det att göra om undersökningen och vara förvissad om att få likvärdiga svar en andra gång (Eliasson 2013). Frågorna i enkäten går att skicka ut i samma form till respondenter som arbetar inom förskola för att följa utvecklingen inom området arbetsmiljö över tid.

6 Resultat och analys

Under denna rubrik redovisas resultatet av min kvantitativa undersökning. Resultaten har jämförts med varandra för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet redovisas i text, diagram- och tabellform. Fortlöpande analyser har gjorts under respektive tabell och diagram. Respondenterna hade möjlighet att ge en kommentar i enkäten och dessa redovisas fortlöpande i texten.

6.1 Bakgrundsfrågor

Resultatet av denna studie består av 1756 personer arbetande i förskola. 72 % av respondenterna är förskollärare, 20 % är barnskötare och 3 % av de svarande är ej utbildade för arbete i förskolan. 5 % av respondenterna har uppgett annan pedagogisk högskoleutbildning. Av alla respondenter har 86 % uppgett att de arbetar i kommunal

(12)

verksamhet, 13,5 % i privat verksamhet och 0,5 % har uppgett att de arbetar i annan verksamhet. Annan verksamhet kan exempelvis vara familjedaghem eller pedagogisk omsorg eller annan typ av specialförskola.

Diagram 1. Hur många år har du arbetat i förskolan?

En av frågorna var hur många år respondenterna har arbetat i förskolan. Störst andel, 34

%, av respondenterna har arbetat i 0-6 år. 24 % av respondenterna har arbetat i 20 år eller mer.

Tabell 1. Hur många barn är det i din barngrupp/personal?

I tabell 1 redovisas svaret på frågan om hur många barn är det i din barngrupp fördelat på personal. 81 % uppger att de har 5, 6 och 7 barn per personal. Genomsnittet av allas svar blir 6 barn per personal. Skolverket rapporterar i Statistik om förskolan (2016) att personal i förskolan har i genomsnitt 5,2 barn per personal. 10 % har svarat att de har mellan 2 - 4 barn per pedagog vilket kan anses vara en låg siffra. En förklaring till de låga talen kan vara att de svarande arbetar på specialförskolor eller i pedagogisk omsorg. 3 % har svarat att de har 9 eller fler barn per personal vilket kan anses som

17% 17%

13%

10%

8%

5% 6%

24%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

0-3 år 3-6 år 6-9 år 9-12 år 12-15 år 15-17 år 17-20 år över 20 år

Hur många barn är det i din barngrupp?

Procent

2 barn/personal 1 %

3 barn/personal 3 %

4 barn/personal 6 %

5 barn/personal 28 %

8 barn/personal 7 %

9 barn/personal 1 %

10 - barn/personal 2 %

Total 100 %

(13)

många barn per personal. En möjlig förklaring till de höga siffrorna kan vara förskolor med storarbetslag där man i större utsträckning har stora barngrupper med fler personal i barngruppen och gruppen har en hemvist istället för den klassiska avdelningen med fast antal barn och fast antal personal.

Diagram 2. Antal barn i varje barngrupp.

I diagram 2 har respondenterna svarat på hur många barn de har i sin barngrupp. 2 % uppger att de har 5-9 barn i sin barngrupp. 11 % uppger att de ha 10-14 barn i

barngruppen, 44 % uppger att de har 15-19 barn i sin barngrupp och 31 % uppger att de har 20-24 barn i varje barngrupp. 8 % uppger att de har 25-34 barn i sin barngrupp och 4 % uppger att de har fler än 35 barn i sin barngrupp. Av alla respondenter så är det vanligast att ha 15 barn (12 %) i varje barngrupp respektive 20 barn (10 %) i

barngruppen. 30 respondenter har svarat att de har 5-9 barn i sin barngrupp. Det kan förklaras med att de av svarande arbetar i pedagogisk omsorg. 75 respondenter har uppgett att de har 25-34 eller fler i sin barngrupp, det kan låta mycket men det förklaras genom att det idag finns många förskolor som arbetar med storarbetslag där

barngrupperna kan ligga mellan 30-40 barn och där man är fler personal i arbetslaget.

2%

11% 12%

10%

7% 7% 8%

10%

8%

6%

4% 3%

5%

3% 4%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

5-9 barn 10-14

barn 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25-29 barn 30-34

barn ﬂer än 35 barn

(14)

6.2 Trivsel i förskolan

I detta avsnitt undersöks om respondenterna trivs på sina arbetsplatser och genom jämförelser mellan olika svar försöka besvara den första frågeställningen; Hur upplever förskolans personal trivsel på arbetsplatsen?

Diagram 3. Trivs du på ditt arbete, kan du rekommendera yrket till andra, har du funderat på att byta yrke?

I det här diagrammet redovisas svaret på tre frågor som alla handlar om trivsel på arbetet. 76 % av alla respondenter uppger att de trivs på sitt arbete men bara 42 % kan rekommendera yrket till andra och 71 % har funderat på att byta yrke.

Tre respondenter yttrade sig så här:

”- Jag kan fortfarande rekommendera yrket och tror på att det måste bli bättre för både barn och pedagoger!”

”- I det stora hela trivs jag, men med ökade krav från alla håll, mer möten och ansvarsområden, dokument som ska fyllas i o följas upp och övriga kringuppgifter, så känner jag mig tyvärr ofta otillräcklig o stressad och det vill jag inte att någon ska behöva känna. Yrket ger mig mycket, men det tar även väldigt mycket av mig. Svårt att känna ork och glädje att klara av att vara både förskollärare, småbarnsmamma, sambo, familjemedlem och vän”

”- Synd att behöva tänka på att lämna yrket när man egentligen älskar sitt jobb. Tyvärr är det snart enda utvägen för att orka arbeta till pensionen!”

Trivseln bland personalen i förskolan är förhållandevis stor. Å ena sidan uppger respondenterna att de trivs på sitt arbete men kan inte rekommendera yrket samtidigt som majoriteten har funderat på att byta yrke. En möjlig förklaring till dessa motstridiga

76%

24%

42%

58%

71%

29%

Ja Nej

Trivs du på diA arbete?

Kan du rekommendera yrket Ill andra?

Har du funderat på aA byta yrke?

(15)

resultat kan ligga i att man brinner för arbetet med barnen och barnens framtid. Men att arbetsbördan är för hög och av den anledningen så kan man inte rekommendera yrket till andra och kan även vara en orsak till att man funderat på att byta yrke.

6.2.1 Utbildning, huvudman och arbetade år i jämförelse med trivsel i förskolan Tabell 2. Vad har du för utbildning jämfört med trivs du på ditt arbete?

Det är ingen större skillnad på resultatet mellan yrkesgrupperna vad gäller trivsel på arbetsplatsen. 8 % fler förskollärare känner trivsel på arbetet jämfört med barnskötare.

De utan högskoleutbildning känner med 16,5 % en något sämre trivsel. Totalt känner 76

% av alla respondenter att de trivs på sitt arbete.

En möjlig förklaring till att förskollärare känner något större andel trivsel på arbetet jämfört med barnskötare och outbildad personal kan förklaras med personalens möjlighet till kontroll på arbetet. Tidigt inom stressforskningen så upptäcktes att höga krav och brist på kontroll och inflytande ökar på känslan av stress (Olofsson 2001).

Kontroll kan handla om allt från arbetstider, kunna ge förslag till förändringar, delta i beslut och ha inflytande (Olofsson 2001). Läroplanen förklarar tydligt att det är förskolläraren som har ansvar för det pedagogiska arbetet på

förskolan/förskoleavdelningen och av den anledningen så ges förskolläraren ett större inflytande över arbetet till viss del.

Tabell 3. Arbetar du i kommunal eller privat förskola jämfört med trivs du på ditt arbete?

Trivs du på ditt arbete?

Ja Nej Total

antal procent

Vad har du för utbildning?

Annan pedagogisk

högskoleutbildning 73 % 27 % 100 %

Barnskötare 70 % 30 % 100 %

Förskollärare 78 % 22 % 100 %

Outbildad 61,5% 38,5% 100 %

Total

antal procent 76 % 24 % 100%

Ja Nej Total

antal procent

Arbetar du i kommunal eller privat förskola?

Annat 82 % 18 % 100 %

Kommunal 75 % 25 % 100 %

Privat 82 % 18 % 100 %

Total

antal procent 76 % 24 % 100 %

(16)

I jämförelse med trivsel på arbetet och vilken huvudman respondenterna har så går det att utläsa att de med privat huvudman uppger att de i något större utsträckning (7 %) trivs bättre på arbetet i jämförelse med de som arbetar i kommunal verksamhet.

Två respondenter yttrade sig så här:

”-Lämnar nu kommunal verksamhet och återgår till privat med bättre förhållanden.”

”-Jag har arbetat kommunalt och det höll på att få mig att gå in i väggen.

49 barn på 6 vuxna som slutade en efter en mycket vikarier som ledde till väldigt jobbig barngrupp. Barn som fick ett beteende som ledde till funderingar om diagnos. Kommer aldrig vilja jobba kommunalt igen om de inte lämnar tillbaks ansvaret och tilliten till oss personal och minskar barngrupperna. Jag vill inte bli sjuk pga arbetet igen. Nu är jag pigg och har ork efter arbetsdagens slut.”

En möjlig orsak till en högre andel trivsel i privat sektor kan vara att det är kortare och snabbare beslutsvägar. Samt att i den privata verksamheten behöver chef och personal inte förhålla sig till upphandlingsregler utan har en större frihet att hantera ekonomin.

Tabell 4. Trivs du på ditt arbete jämfört med Hur många år har du arbetat i förskolan?

Hur många år har du arbetet i förskolan?

0-3 år

3-6 år

6-9 år

9-12 år

12-15 år

15-17 år

17-20 år

Över 20 år Trivs

du på ditt arbete?

Ja, jag trivs

17 % 15% 12 % 10 % 8 % 6 % 5 % 27 % 1333

100 %

Nej, jag trivs inte

19 % 20% 16 % 11 % 8 % 4 % 6 % 16 % 423

100 %

Totalt

Antal personer

17 % 17% 13 % 10 % 8 % 5 % 6 % 24 % 1756

100 %

I tabell 4 undersöks om det finns något samband mellan antal arbetade år och trivsel på arbetet. Det går att utläsa en högre trivsel bland personal som har arbetat 0-3 år (17 %) samt hos de som arbetat i 20 år eller mer (27 %). De respondenter som uppgett att de trivs minst på sitt arbete har också arbetat kortare tid i förskolan. En möjlig förklaring till att trivseln är lägre bland personal som arbetar färre år kan bero på att man upptäcker att man valt fel yrke. Samtidigt är de som uppgett att de inte trivs på arbetet relativt få i jämförelse med de som uppgett att de trivs på arbetsplatsen. Att trivseln är högre hos de som arbetat i 20 år eller mer kan bero på att man efter en längre tid i yrket känner en trygghet och har arbetat fram en yrkesskicklighet.

(17)

6.2.2 Rekommendation och trivsel i förskolan

Tabell 5. Trivs du på ditt arbete jämfört med kan du rekommendera yrket till andra?

På frågan om respondenten trivs på sitt arbete så svarar majoriteten (76 %) att de trivs på sitt arbete men bara hälften av de som uppgett att de trivs på arbetet kan

rekommendera yrket till andra. Av de 24 % som inte trivs på arbetet så uppger 88 % att de inte kan rekommendera yrket till andra. Fler än hälften (58 %) av alla svarande uppger att de inte kan rekommendera yrket till andra.

Det här är ett intressant resultat som visar på att du kan trivas på ditt arbete men samtidigt inte rekommendera det till andra. Det här kan vara en intressant aspekt för vidare forskning.

Tabell 6. Trivs du på ditt arbete jämfört med har du funderat på att byta yrke?

Av de respondenter som uppger att de trivs på sitt arbete så har 65 % funderat på att byta yrke och av de respondenter som uppgett att de inte trivs på sitt arbete så har 91 % funderat på att byta yrke. Av alla svarande så uppger 71 % att de har funderat på att byta yrke.

”-Att arbeta ett helt yrkesliv i förskolans värld finns inte på kartan.”

”-Jag kan absolut tycka att det för barnens skull behöver vara en mindre barngrupp, men för egen del är det inte något jag fokuserar på, utan jag lägger energin på att göra det bästa för barnen utifrån de förutsättningar vi har. Med allt jag får tillbaka från barnen skulle jag aldrig kunna tänka mig att byta yrke!”

”-Funderar på att byta yrke nästan varje dag. Svårt att orka mer…”

Kan rekommendera andra att arbeta i förskola?

Ja Nej Total

antal personer Trivs du på ditt

arbete?

Ja, jag trivs 51 % 49 % 1333

100 %

Nej, jag trivs inte 12 % 88 % 423

100%

Total

antal personer 42 % 58 % 1756

100%

Har du funderat på att byta yrke?

Ja Nej Total

antal personer

Ja, jag trivs 65 % 35 % 1333

100 %

Nej, jag trivs inte 91 % 9 % 423

100 %

Total

100 %

(18)

En tänkbar anledning till varför personalen funderar på att byta yrke trots att de trivs kan handla om en arbetsbelastning som upplevs för hög och ger en ökad stress. Ulf Lundberg (m.fl 2005) menar att hur väl en person klarar av att hantera krav beror på individens möjlighet att tillgodose dessa krav. Personens möjlighet till att hantera situationen blir avgörande för hur stor påfrestningen blir. Är kraven för höga och motstridiga, bristande kontroll och hög arbetstakt så kan det bidra till stress och vara en möjlig orsak till att respondenterna funderat på att byta yrke. (Lundberg, U 2005)

6.2.3 Trivsel och stress i förskolan

Tabell 7. Trivs du på ditt arbete jämfört med Känner du dig stressad på arbetet?

Bland respondenterna som uppger att de trivs på arbetet så känner 59 % stress på arbetet ofta, 38 % upplever stress ibland och 3 % uppger att det inte upplever stress på arbetet.

98 % av alla svarande känner stress ofta eller ibland på sitt arbete och av alla

respondenter så känner 67 % att de är stressade ofta, trots detta så trivs majoriteten på sitt arbete. Mer än hälften av de som uppger att de trivs på arbetet känner sig ofta stressade på arbetet. Det går alltså inte att utläsa något samband mellan trivsel och stress.

En respondent yttrade sig så här:

”-Det tär på mig, att känna hur orken tryter, jag hinner inte med alla barn, det är ständiga utryckningar. Är vi tillräckligt med personal fattas det nån annanstans och vi måste dela med oss så något lugn för barnen blir det aldrig. Samma sak på morgon och kväll, för att vi ska räcka till måste vi slå ihop och barnen vistas ständigt i stora grupper. Många barn har för långa dagar, upp till 50-55 h/v i denna stressiga miljö. Jag trivs med arbetskompisar och barnen, men sällan med mina arbetsuppgifter för jag känner, trots min planeringstid, att jag inte når målen. Jag ger inte barnen det jag vill, känner en otillfredsställelse och otillräcklighet stor del av min tid.”

Många respondenter har uttryckt sig på ett liknande sätt. Man trivs med att arbeta med barn och brinner för arbetet med barnen och man tycker att barnen ger mycket tillbaka.

Samtidigt känner man sig otillräcklig då barngrupperna är stora och man önskar fler personal. Samtidigt har personalen många andra arbetsuppgifter utöver det pedagogiska arbetet med och för barnen. En möjlig förklaring till att en stor andel känner sig

stressade kan möjligen vara att kraven på personalen i förskolan är högre än

möjligheterna att utföra dem. En annan möjlig förklaring kan vara att personalen inte Känner du dig stressad på arbetet?

Ja, ofta ibland Nej, inte alls Total

antal personer

Ja, jag trivs 59 % 38 % 3 % 1333

100 %

Nej, jag trivs

inte 90 % 9 % 1 % 423

100 %

Total

antal personer 67 % 31 % 2 % 1756

100 %

(19)

hinner med det pedagogiska arbetet och undervisningen i den utsträckningen man önskar på grund av andra arbetsuppgifter.

Tabell 8. Trivs du på ditt arbete jämfört med Har du varit sjukskriven på grund av arbetet?

I tabell 8 undersöks om det finns ett samband mellan att ha varit sjukskriven på grund av arbetet och att trivas på arbetet. Det går att utläsa att av de personer som trivs på arbetet så har en större andel uppgett att de inte har varit sjukskrivna på grund av sitt arbete. Medan bland de som inte trivs på sitt arbete så har ungefär hälften varit sjukskrivna på grund av arbetet.

”-Det värsta är att ledningen inte lyssnar och att det därför inte går att se hur det skulle kunna bli bättre. I tio år minst har vi redogjort öppet för vår arbetsgivare hur illa det är ställt och svaret på det är alltid ytterligare försämringar. Allt blir sämre, krångligare, omständligare, mer

tidskrävande och kraven blir högre samtidigt som barnen blir fler. Inom ett års tid har en i mitt arbetslag blivit utbränd, en annan har sagt upp sig och bytt yrke och en tredje har tagit tjänstledigt. Jag tycker så mycket om mitt arbete med barnen men jag orkar snart inte heller mer.”

Kommentaren ovan handlar om vikten av att lyssna på sin personal och se tecknen i god tid innan personalen blir sjukskriven eller lämnar yrket.

Tabell 9. Trivs du på arbetet jämfört med Hur skulle du beskriva att du överlag känner dig efter arbetsdagens slut.

I jämförelse mellan trivsel på arbetet med hur respondenterna överlag känner sig efter Har du varit sjukskriven på grund av arbetet?

Ja Nej Total

antal personer

Ja, jag trivs 33 % 67 % 1333

100 %

Nej, jag trivs

inte 53 % 47 % 423

100 %

Total

100%

Hur skulle du beskriva att du överlag känner dig efter att arbetsdagen är slut?

Glad och energisk

Nöjd och tillfreds med

dagen

Otillräcklig Stressad och

trött Total

Antal personer

Ja, jag trivs 3 % 18 % 33 % 45 % 1333

100 %

Nej, jag trivs

inte 29 % 70 % 423

100 %

Total

antal personer 2 % 14 % 32 % 52 % 1756

100 %

(20)

stressade och trötta efter arbetsdagen. Av de som uppger att de trivs på arbetet så känner sig 21 % glada och energiska samt nöjda och tillfreds med dagen. Resterande 79 % känner sig otillräckliga, stressade och trötta efter arbetet.

Personal i förskolan känner stress på arbetet i stor utsträckning men det verkar inte påverka upplevelsen av trivsel på arbetet. Det verkar heller inte finnas något samband mellan trivsel och sjukskrivningar på arbetet. I jämförelsen mellan trivsel och hur respondenterna känner sig efter arbetet så går det att utläsa att majoriteten känner sig otillräckliga, stressade och trötta.

”-Älskar detta jobb men situationen börjar bli för tuff så därför funderar jag på andra yrken. Jag vill orka med min familj när jag slutat jobba. Jag vill även känna att jag räcker till för alla små barnen på jobbet, i dagsläget är man otillräcklig varje dag!”

”-Både arbetet och barnen är underbara men det läggs bara mer o mer på oss. Vi är tex tvungna att gå på handledarutbildning på högskolan, 7,5poäng. När man inte hinner med sitt privatliv, orkar inte med aktiviteter, hur ska man orka läsa sju böcker?”

I de dessa jämförelser angående trivsel på arbetsplatsen så går det att tyda att trivsel är viktigt för välbefinnandet och en faktor för att klara påfrestningar bättre. Stressforskaren Töres Theorell (2012) skriver om coping som handlar om hur en individ klarar av att hantera ett problem den ställs inför. Hur en person kan hantera ett problem varierar beroende på vilka erfarenheter den har. Av dessa jämförelser går det utläsa att trots att personalen trivs på sitt arbete så upplever över hälften av personalen att de ändå känner sig stressade ofta. Det är möjligt att detta motsägelsefulla resultat kan förklaras genom personalens bristande möjlighet till att kunna påverka arbetets förutsättningar ställda mot skollagens och läroplanens krav.

Svaret på frågeställningen; hur upplever förskolans personal trivsel på arbetsplatsen är att de flesta trivs på sin arbetsplats men känner en otillräcklighet över att inte kunna utföra sitt arbete på ett sätt som känns tillfredställande.

(21)

6.3 Stress i förskolan

Här redovisas uppsatsen andra frågeställning; Hur upplever förskolans personal stress på arbetsplatsen?

Diagram 3. Känner du dig stressad på arbetet?

På frågan om respondenterna känner sig stressade på arbetet så uppger 67 % att de ofta känner stress på arbetet. 31 % svarar att de ibland känner stress på arbetet och 2 % av de 1756 svarande uppger att de inte känner någon stress alls på arbetet.

Det är anmärkningsvärt att 67 % ofta känner sig stressade på arbetet i förskola. Alla människor känner sig nog stressade på arbetet någon gång. Det som är skillnaden är i vilken grad man känner stress och hur det yttrar sig. Hjelm (2005) förklarar att arbeten som har höga krav och lågt självbestämmande bidrar till skadlig stress. Stöd från arbetskamrater och chef är också viktigt, utan detta ökar risken ytterligare. En typ av stress som personal i förskolan upplever är den psykosociala stressen. En definition av psykossocial stress är omgivningens krav och individens möjlighet att tillgodose kraven (Lundberg & Wentz 2005).

Tabell 10. Har du varit sjukskriven på grund av arbetet jämfört med Känner du dig stressad på arbetet?

67%

31%

2%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Ja, oNa Ibland Nej, inte alls

Känner du dig stressad på arbetet?

Ja, ofta Ibland Nej, inte alls Total

antal personer

Sjukskrivning Ja 79 % 20 % 667

100%

Nej 59 % 37 % 4 % 1089

100%

Total

antal personer 67 % 31 % 2 % 1756

100%

(22)

38 % av alla respondenter uppger att de har varit sjukskrivna på grund av arbetet. I en jämförelse mellan sjukskrivningar och känsla av stress på arbetet så kan vi utläsa att en stor majoritet av de som varit sjukskrivna också ofta känner stress (79 % känner stress ofta) på arbetet. Över hälften (59 %) av de som uppgett att de inte varit sjukskrivna på grund av arbetet känner ofta en stress under arbetsdagen.

6.3.1 Utbildning och arbetade år i jämförelse med stress i förskolan.

Tabell 11. Vad har du för utbildning jämfört med känner du dig stressad på arbetet?

Procentuellt skiljer det sig inte mycket på svaren mellan barnskötarna och

förskollärarna, de är nästan identiska. Förskollärarna har 2 % högre svarsprocent på de som inte känner sig stressade alls på arbetet.

Tabell 12. Känner du dig ofta stressad jämfört med hur många år har du arbetat i förskolan?

Hur många år har du arbetet i förskolan?

0-3 år

3-6 år

6-9 år

9-12 år

12- 15 år

15- 17 år

17- 20 år

Över 20 år Känner

du dig stressad på arbetet?

Ja, ofta ^{16 %} ^16% ^{14 %} ^{11 %} ^{8 %} ^{5 %} ^{6 %} ^{24 %} ¹¹⁷¹

100 %

Ibland 19,5% 17% 12 % 9 % 7 % 5,5 % 5 % 25 % 543 100 %

Nej, inte alls

29 % 12% 12 % 7 % 5 % 5 % 9 % 21 % 42

100 %

Totalt

Antal personer

17 % 17% 13 % 10 % 8 % 5 % 6 % 24 % 1756

100 %

Av de respondenter som uppgett att de ofta är stressade så är det personal som arbetat 20 år eller längre som är mest stressade tillsammans med personal som arbetat 0-3 år och 3-6 år. I tabell 4 blev resultatet att de som arbetat i förskolan i 20 år eller mer har en högre trivsel än resterande. I ovanstående tabell svarar samma kategori att de ofta känner sig stressade. Här går det åter igen att konstatera att trivsel och stress inte har något samband.

Ja, ofta Ibland Nej, inte alls

Total

antal personer

Utbildning Barnskötare 68 % 31 % 1 % 353

100 %

Förskollärare 66 % 31 % 3 % 1272

100 %

Total

antal personer 67 % 31 % 2 % 1625

(23)

6.3.2 Ork efter arbetsdagens slut i förskolan

Diagram 4. Hur skulle du beskriva att du överlag känner dig efter att arbetsdagen är slut?

290 personer (17 %) uppger att de känner sig glada, energiska, nöjda och tillfreds med dagen medan 1466 (83 %) respondenter känner sig otillräckliga, stressade och trötta efter arbetsdagen är slut.

”-Jag älskar mitt yrke, men känner mig ofta otillräcklig”

”-Jag älskar mitt arbete och skulle inte vilja ha nått annat men det sliter på kroppen med stress och att man känner sig otillräcklig. Mindre

barngrupper borde lagstiftas både för oss som jobbar men framför allt för barnens skull. De har långa dagar och aldrig rast. Tror stressen påverkar barnen negativt och konsekvenserna får vi nog betala för i framtiden. Jag lider med barnen ibland när man går hem och känner att man inte hunnit med alla utan att man bara har kämpat för att få dagen så dräglig som möjligt för alla.”

Majoriteten av respondenterna uttrycker att de känner sig stressade, trötta eller

otillräckliga efter arbetsdagens slut. En möjlig anledning till detta kan bland annat vara det som respondenten ovan uttrycker: att barngrupperna är stora och att personalen inte alltid har möjlighet att ta sin rast.

3 %

14 %

32 % 51 %

Glad och energisk Nöjd och Illfreds med dagen

OIllräcklig Stressad och tröA

(24)

Diagram 5. Har du ork kvar att göra fritidsaktiviteter efter jobbet?

58 % uppger att de har ork kvar för fritidsaktiviteter ibland och 32 % uppger att de inte har ork kvar till fritidsaktiviteter efter jobbet.

”-Slutet av dagen uttömd på energi, många gånger stressigt pga omgivande faktorer som "ska hinnas med".”

Resultatet i uppsatsen har redan konstaterat att majoriteten av respondenterna känner stress på arbetet, detta kan vara en orsak till att man inte har ork kvar till

fritidsaktiviteter efter arbetstid.

10 %

58 % 32 %

Ja Ibland Nej

(25)

6.3.3 Möjlighet till återhämtning under arbetsdagen i förskolan

Några frågor i enkäten behandlar personalens möjlighet till återhämtning i arbetet. En viktig aspekt för att hålla ner stress är möjligheten till att återhämta sig under

arbetsdagen. I det här avsnittet undersöks personalens möjligheter till återhämtning i jämförelse med känslan av stress.

Tabell 13. Känner du dig stressad på arbetet jämfört med har du möjlighet till paus under arbetsdagen?

Över hälften (56 %) av respondenterna som har uppgett att de ofta känner sig stressade på arbetet har också uppgett att de inte har möjlighet att ta paus under arbetsdagen. 36

% uppger att de ibland kan ta paus. Av de respondenter som uppgett att de inte känner sig stressade under arbetsdagen så har över hälften möjlighet att ta paus under dagen.

”Bra arbetskollegor väger upp när det är stressigt på jobbet. Sjukskriven pga av ryggen - många barn som sover i vagn och lyft av barn som ligger på madrass och inte får sova tills de sovit klart. Kaffepaus endast på fredagar. Många barn har långa dagar måndag till fredag, vilket gör att det är många barn på få vuxna under delar av dagen.”

Min definition av paus är att arbetstagaren ska ges möjlighet att kunna lämna barngruppen en stund för att dricka ett glas vatten eller en kopp kaffe eller gå på

toaletten. I arbetstidslagen står det under paragraf 17 § ”Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.” (Arbetsmiljöverket, ATL. 2013)

Har du möjlighet att ta paus under arbetsdagen?

Ja Ibland Nej Total

antal personer

Känner du dig stressad

på arbetet?

Ja, ofta 8 % 36 % 56 % 1171

100 %

Ibland 22 % 44 % 34 % 543

100 %

Nej, inte alls 52 % 26 % 21 % 42

100 %

Total

antal personer 14 % 38 % 48 % 1756

100%

(26)

Diagram 6. Har du alltid möjlighet att ta rast?

Av alla respondenter så uppger 59 % de alltid har möjlighet att ta rast och 40 % uppger att de inte alltid har möjlighet till rast.

I Sverige har vi lagstadgad rätt att ta ut rast efter 5 timmar på arbetsplatsen. I

arbetstidslagen § 15 går det att läsa: ”Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena” (Arbetsmiljöverket, ATL. 2013).

Tabell 14. Känner du dig stressad på arbetet jämfört med hinner du alltid ta din rast?

Bland de respondenter som uppger att de ofta är stressade på arbetet så har ungefär hälften svarat att de alltid hinner ta rast. De respondenter som har uppgett att de ibland känner sig stressade så uppger 74 % att de alltid hinner ta sin rast och bland de

respondenter som uppgett att de inte känner sig stressade så uppger 83 % att de alltid hinner ta sin rast.

41 % av alla respondenter uppger att de inte alltid hinner ta sin rast. Det här är häpnadsväckande eftersom lagen är väldigt tydlig i att arbetsgivaren är skyldig till att möjliggöra att arbetstagarna kan ta rast efter 5 timmars arbete (Arbetsmiljöverket, ATL

59 % 41 %

Ja Nej

Hinner du alltid ta din rast?

Ja Nej Total

antal personer

Ja, ofta 51 % 49 % 1171

100 %

Ibland 74 % 26 % 543

100 %

Nej, inte alls 83 % 17 % 42

100 %

Total

100%

(27)

2013). Hälften av respondenterna som uppgett att de ofta känner sig stressade på arbetet hinner inte alltid att ta sin rast. En bidragande faktor till att en så stor andel av

respondenterna ofta känner stress kan vara bristen på återhämtning under arbetsdagen.

Om du inte har möjlighet till att ta paus och du inte alltid hinner ta din rast så är det möjligt att det bidrar till ökad stress.

Tabell 15. Har du varit sjukskriven på grund av arbetet jämfört med hinner du alltid ta din rast?

Vad gäller sjukskrivning i jämförelse med möjlighet att ta rast så svarar hälften att de alltid ha möjlighet att ta ut sin rast. Av de respondenter som inte har varit sjukskrivna på grund av arbetet så har man i större utsträckning kunnat ta ut sin rast, 63 % uppger att de alltid kan ta ut sin rast.

6.3.4 Stress och arbetsuppgifter i förskolan

En del i enkäten behandlar respondentens arbetsuppgifter. Respondenterna ombads att uppskatta hur många timmar i veckan avdelningens arbetslag lägger på kringuppgifter i veckan. Med kringuppgifter avser enkäten sopa golv, torka golv, damma, tvätta, vika tvätt, duka, duka av, göra mellanmål/frukost, ringa vikarier, sköta hemsida, beställa varor, borra upp hyllor, laga trasiga saker, plocka upp varor, attestera räkningar, bädda, skotta snö, sanda, trädgårdsarbete med mera.

Tabell 16. Hur lång tid skulle du uppskatta att era kringuppgifter tar i veckan?

Hur lång tid skulle du uppskatta att era kringuppgifter tar i veckan?

Antal svarande Procent

1-5 h /vecka 748 43 %

6-10 h/vecka 649 37 %

11-15 h/vecka 202 11 %

16-20 h/vecka 90 5 %

21h – över/vecka 67 4 %

Totalt 1756 100%

I den här tabellen har respondenternas svar slagits ihop i femtimmarsintervall. Om man tittar på resultatet timme för timme så kan man utläsa att majoriteten (70 %) av

respondenternas arbetslag lägger 3-10 timmar på kringuppgifter i veckan, varav 14 % lägger 5 timmar i veckan och 13 % lägger 10 timmar i veckan på kringuppgifter.

Hinner du alltid ta din rast?

Ja Nej Total

antal personer

Sjukskrivning

Ja 53 % 47 % 667

100 %

Nej 63 % 37 % 1089

100 %

Total

100%

(28)

”- Jag har förmånen att hinna med barnen och mina kringuppgifter under veckan för att vi är en liten förskola där alla gör ungefär lika mycket, även fsk-chefen.”

”- Tungt arbete psykiskt och fysiskt, hög ljudnivå, mycket arbete som inte borde ingå men är svårt att få bort - städa, duka, sätta upp hyllor etc.”

”- Det måste till en förändring inom förskolan, mindre barngrupper och mindre kringarbete. För allas skull barnen och personalen.”

En person som inte är insatt i förskolan tänker säkert inte på att personalen i förskolan utför så många andra arbetsuppgifter utöver det pedagogiska arbetet med barnen. I skollag och läroplanen för förskolan nämns inte dessa uppgifter som kallas

kringuppgifter i denna uppsats. Enligt respondenternas svar är det en stor spridning på hur mycket tid personalen lägger ner på olika kringuppgifter.

Diagram 7. Känner du att du har tillräcklig planeringstid för att göra ett bra arbete?

En del i arbetet på förskolan är att planera undervisningen. En fråga i enkäten handlar om respondenterna känner att de har tillräcklig planeringstid för att gör ett bra arbete.

16 % tycker att de har tillräcklig planeringstid och 84 % av alla respondenter anser inte att de har tillräcklig planeringstid för att göra ett bra arbete.

”- Att jobba i förskolan är ett intressant jobb och utvecklande men det tar mycket krafter med stora barngrupper, ljudnivån och stress både för barnen och vi personal. Det saknas tid för förberedelser, uppföljning och

16 %

84 %

Ja Nej

(29)

utvärdering. Det s.k. systematiska kvalitetsarbetet kräver tid till kollegialt lärande”

En förutsättning för att kunna implementera läroplanen är att personalen kan planera sin verksamhet. En majoritet av respondenterna uppger att de inte anser att de ha tillräcklig tid för planering för att kunna göra ett bra arbete. Detta är en möjlig källa för känslan av stress och otillräcklighet.

Tabell 17. Känner du dig stressad på arbetet jämfört med känner du att du har tillräckligt med planeringstid för att göra ett bra arbete?

Av de respondenter som ofta känner sig stressade så uppger 90 % att de inte har tillräcklig planeringstid för att göra ett bra arbete. Det är en tydlig koppling mellan stress och planeringstid. Bland de som ibland känner sig stressade så uppger 73 % att de inte har tillräcklig planeringstid för att göra ett bra arbete.

”- Större ansvar har vi förskollärare fått enligt lagen men var är vår tid för att kunna utföra det? Hur jobbar facket för att vi alla ska få rätt till

planeringstid och förtroendetid som vi så väl behöver?”

I den här jämförelsen går det att utläsa ett tydligt samband mellan att ofta känna sig stressad och att inte ha tillräcklig planeringstid. I förskolans läroplan ställs krav på undervisning och barns lärande på både arbetslag samt på den enskilda förskolläraren.

Om personalen i förskolan inte får avsatt tid för att kunna planera verksamheten efter uppsatta mål och riktlinjer så är det möjligt att detta bidrar till en ökad stress.

Känner du att du har tillräcklig planeringstid?

Ja Nej Total

antal personer

Ja, ofta 10 % 90 % 1171

100 %

Ibland 27 % 73 % 543

100 %

Nej, inte alls 59,5 % 40,5 % 42

100 %

Total

100%

(30)

Diagram 8. Känner du att du kan följa läroplanen?

Respondenterna svarade på frågan om de tycker sig kunna följa läroplanen. 70 % tycker sig kunna följa läroplanen till viss del. 19 % tycker att de kan följa läroplanen och 11 % tycker inte att de kan följa läroplanen.

Två respondenter yttrar sig så här:

”- Jobba med barn är underbart! Bättre förutsättningar att göra ett bra arbete krävs definitivt. Arbetsmiljö och organisation behöver ses över.”

"- I vår kommun har planerings och reflektionstiden förändrats och det skall räknas totalt under året och inte i veckan. Vi har svårt att få ut vår enskilda planerings och reflektionstid. Arbetsvillkoren måste förändras, många pedagoger har lämnat eller är på väg att lämna yrket.”

Majoriteten har svarat att de kan följa läroplanen till viss del. Det här svaret är svårt att tolka eftersom det kan inrymma ett stort tidsspann. En förutsättning för att kunna följa läroplanen är att personalen har en tillräcklig tid avsatt för planering. För personal i förskolan så finns det ingen reglerad tid för planering utan det är upp till varje huvudman att besluta.

19%

70%

11%

Ja Till viss del Nej