ÅRSREDOVISNING 1990

1990

ÅRSREDOVISNING

ANMÄLAN

Aktieägare som vill delta i stämman måste den 15 aprill991 vara införd i aktieboken som förs av Värdepapperscentralen VPC AB, samt senast den 22 april kl 16.00 ha anmält sig till styrelsen, Förvaltnings AB Ratos, Drottninggatan 2, 111 51 Stock- holm eller på telefon 08-700 17 00.

Aktieägare med förvaltarregistrerade ak- tier måste för att fa utöva rösträtt på stäm- man, senast den ·15 april ha omregistrerat aktierna i eget namn.

INNEHÅLL

Aret i korthet 1

Ratos 125 år l

Ratos idag 2

Börsportföljen 3

Dotterbolagen 3

VD-kommentar 4

Koncernöversikt 6

Ratos-aktien 10

Investmentbolagsrabatten försvinner? _12

Börsportföljen 13

Dotterbolagsöversikt 17

Dahl 18

Inter Forward 20

Seandie Hotels 22

Stancia 24

Förvaltningsberättelse 26

Koncernens resultaträkning 27 Koncernens balansräkning 28 Koncernens finansieringsanalys 30 Moderbolagets resultaträkning 31 Moderbolagets balansräkning 32 Moderbolagets finansieringsanalys - - 3 3 Börsportföljen, aktieinnehav 34

Bokslutskommentarer 36

Revisionsberättelse 41

Styrelse, revisorer och ledning 42

Femårsöversikt 44

Adresser 45

VPC den 13 maj 1991. 22mars

Årsredovisning, ca 9 april Bolagsstämma, 25 april

VD:s anförande vid bolagsstämma, början av maj

Delårsrapport, 24 oktober

Den ekonomiska informationen skickas normalt till aktieägare som så begärt.

Den kan även beställas från:

Förvaltnings AB Ratos Drottninggatan 2 111 51 Stockholm

eller på telefon 08-700 17 00

This annual report is also avai!able in english.

Produktion: Thurdin Bouvier Sätming, r<:pro och rryck:

Tryclcindustri, Solna 1991

1990

• Ny utdelningspolitik- utdelning + 35o/o

• Substansvärde och börsportfölj utvecklas i nivå med index

• Börsutdelningar + 24%

• Fastighetsvärden ner l 0°/o

• Oförändrat resultat i Dahl, Seandie Kraftig försämring i In ter Forward

• Internationalisering uppnådd Konsolidering följer expansion

..

Nyckeltal ¹⁹⁸⁶ 1987 1988

Moderbolagets utdelningsintäkter (MSEK) 95 112 135 Borsportfopens marknadsvarde (MSEK) 3.291 3.066 4.427 Dotterbolagens forsäljnmg (MSEK) 6.722 7.094 7.538

Resultat från rörelsen (MSEK) 106 135 190

Resultat frän fastighetsförvaltningen (MSEK) so 29 ⁷

Substansvärde {SEK/aktie) 170 205 305

Borskurs (SEK/aktie) 138 175 248

lämnad utdelning (SEK/aktie) 3:12 3:62 4:35

l) Avotyrelren fores~n utdelmng

Definitioner, se sid 45

1989 162 5.050 10.531

193 85 350 248 5:20

ANKOM 1991 -Olt- 1 o

h ·~

... .

1990 191 3.694 13.344 140 7 230 115 7:001)

l

1866

Den 5 maJ mregistreras handelsbolaget Söderberg & Haak, Sveriges första grossist för järn och järnmanufuktur. Den f d smidesmästaren vid Garpenbergs bruk i Dalarna, Per Olof Söderberg, hade insett behovet av en självständig mellanhand mellan bruken och avnämarna. Aret därpå förvärvar han rätten att sälja en stor del av Fagerstas stålprodukter och stångjärn i Norden.

1897

Handelsbolaget ombildas till aktiebolag, med sönerna Per Johan och Olof som före- tagsledare och majoritetsägarc.

1898

En avdelning för lantbruksmaskiner inrät- tas med exportframgångar på Sibirien i början av seklet. Mot ~lutet av 30-talet sva- rar bolaget för över en tredjedel av traktor- leveranserna till det svenska jordbruket och är den dominerande importören av skördetröskor på 60-talet.

1920

Marievikslagret vid Årstaviken i Stock- holm anläggs. Söderberg & Haak övergår till att leverera från egna lager. Vid mitten av 60-talet uppgår Marieviks lageryta till 60.000 kvm och hör till de allra största, även vid en internationell jämförelse.

1925

Söderberg & Haaks produktsortimentet utökas med planglas. Företaget blir med tiden Sveriges ledande planglasgrossist.

Verksamheten kompletteras även med sortiment inom WS. Efter andra världs- kriget täcker utbudet en WS-entrepre- nörs alla behov.

1934

Förvaltningsaktiebolaget Ratos inregistre- ras, med Ragnar Söderberg som ordföran- de. Ratos skulle sedcmera äga dels ert antal rörelsedrivande enheter, däribland Söder- berg & Haak, dels en betydande portfölj me.d börsaktier.

1941

De flirsta ASEA- och Holmen-aktierna förvärvas.

SÖDERBERG

&

HAAK

1947

I årsredovisningen för 1947 skiljer Ratos för första gången på aktier i koncernbolag och andra aktier. Ratos betraktas som ett blandat investmentbolag. Bland dotter- bolagen återfinns Söderberg & Haak, som förvärvas under året, Gryts Bruk och Ge- org Haglund. Större innehav av börsaktier är Gränges, Kopparfors och Holmen. De- butant i portföljen är Sveriges Litografiska Tryckerier, SLT, numera Esselte.

5år

Förvaltningsaktiebolaget

R ^{il liD&}

Förvaltn.inzs AB Rat.. till fondbörsen.

(sid. 276) Nom. S mkr. i F11rnllnln(1 AB Rllol plecerade

fi~rlen sc!J~~S ~ ~:ftf~t~ i:::.:t!:J.;~

r..n.on. Seaton och Comp. a.mt Gryts Bruk, dela en väl avvä•d portföU bömoteradc indu- striaktier. Stare dolda f'Ue1"Yer konttaterbe.ra.

Em.Jalonen övertec:knadtl omedelDarL

1954

Ratos börsintroduceras och i tidningen Affärsvärlden kan man den 3 juni läsa:

"Nominellt 3 miljoner kr i Förvalt- ningsaktiebolaget Ratos placerade på bör- sen till 200 procent ... Emissionen över- tecknades omedelbart ... Bolagets ställ- ning är mycket god ... en betydande port- följ representerande en lång rad av våra förnämsta börsnoterade aktier ... "

1960

T orsten och Ragnar Söderbergs stiftelser grundas. Avkastningen går till vetenskap- lig forskning och undervisning i ekonomi, juridik och medicin.

1972

Söderberg & Haak köper aktier i det anti- ka danska VVS-grossistföretaget Bmdrene Dahl, som i sin tur äger huvuddelen av ak- tierna i det svenska grossistföretaget Fosse- lius & Alpen.

1976

Ratos köper samtliga aktier i Tibnor- invesr. Dotterbolagen och forna grossist- konkurrenterna Söderberg & Haak, Lasco och Oddberg & Olsson slås samman un- der namnet Tibnor AB. Övriga dotterbo- lag med verksamhet inom industri, handel och teknologi samordnas under AB Järn- bron.

1979

SSAB köper Tibnor av Ratos. Därmed sätts punkt för ert l 00-årigt kap i t el i Ratos och dess föregångares historia, nämligen distributionen av stål, metaller och rör.

Men affären är också början till ett nyn Ratos, verksamheten utanför den tyngre grosshandeln kan breddas och karaktären av investmentbolag förstärkas.

1982

Ratos fastighetsbesdnd samordnas under ert bolag och Förvaltnings AB Srancia bil- das. Beståndets marknadsvärde uppgår då till ca 300 miljoner kr.

1983

Ratos köper 25% i Essos hotell- och res- taurangkedja, samtidigt ändras namnet till Seandie Hotel AB. Tre ~r senare blir Sean- die ett helägt dotterbolag.

1985

AB Järnbron börsnoteras. Ratos säljer sina aktier till Skåne-Gripen och blir samtidigt största aktieägare i Skåne-Gripen.

1986

Danska VVS-grossisren Br0drenc Dahl blir helägt dotterbolag. Ratos verksamhet inom VVS som en gång startades i blyg- sam skala på 20-talet växer nu till $kandi- naviens största grossiströrelse på området.

1987

Ratos förvärvar aktier i investmentbolaget Industrivärden. STORA förvärvar Papy- rus där Ratos har ett berydande innehav.

Ratos får $TORA-aktier i utbyte. Inneha- vet i Holmen avyttras. Huvuddelen av in- nehavet i Skåne-Gripen säljs.

1988

Dotterbolaget In ter Forward bildas i janu- ari. Utgångspunkten är Nordisk Trans- port & Spedition, som Ratos förvärvat rvå år tidigare. U n der året förvärvar MoDo Iggesundspesten och innehavet i Indeper den t avyttras.

1989

Den svenska valutamarknaden avregleras och Ratos fattar principbeslutet att bygga upp en utländsk aktieportfölj. Aktier köps för ca en halv miljard kr.

RATOSIDAG

Ratos är ett av Sveriges äldsta börsnoterade investmentbolag med ca 7 .l 00 aktieägare.

Verksamheten utgörs dels av en börsportfölj med svenska och utländska aktier, dels av ett antal helägda dotterbolag. Det totala substansvärdet uppgår till 5.800 MSEK.

Ratos målsättning är att på lång sikt maximera aktieägarnas värde~ och utdelningstillväxt.

INDUSTRIVARDEN

Ratos skall ha en betydande portfölj av börsaktier, innehaven skall vara likvida och Ratos skall ej vara dominerande ägare. Idag är ca 55% av Ratos totala kapi- tal placerat i börsportföljen. De största innehaven utgörs idag av Industrivär- den, STORA, ASEA och Esselte vilka svarar för 72% av portföljens värde. Ut- ländska aktier står för ca 15%. Resterande del utgörs av övriga svenska börsak- tier. Det totala marknadsvärdet är 3.700 MSEK.

Ratos skall ha ett litet antal stora, expanderande och internationellt verksamma dotterbolag. Verksamheten skall vara koncentrerad till handel, tjänstesektor och fastigheter. Idag är 42% av Ratos totala kapital investerat i fyra helägda dotterbolag. De rörelsedrivande bolagens omsättning uppgår till 13.344 MSEK och resultatet efter finansnetto är 140 MSEK. Antalet anställda är 13.159. Marknadsvärdet på fastighetsbolagets fastighetsbestånd uppgår till 4.450 MSEK.

DAHL

Dahl är Skandinaviens största VVS-grossist.

V~:!ksamheten bedrivs under namnen Fos- .lls & Alpen i Sverige och Br0drene Dahl i Danmark och Norge. Dahl driver också en mindre rörelse i USA.

SCANDIC HOTELS

Seandie Hotels är Skandinaviens ledande hotellföretag och ett av de fem största tre- och fyrstjärniga affärshotellkedjorna i Euro- pa. Seandie finns etablerat i tio länder i ett hundratal städer.

INTER FORWARD

Inter Forward är Sveriges tredje största transport- och speditionsföretag, med verk- samhet i fjorton länder i Europa. lnter For- ward erbjuder tjänster inom området inter- nationell distribution, vilket kan omfatta totalt eller partiellt ansvar för distribution från producent till slutförbrukare.

STANCIA

Stancia är Ratos-koncernens fastighetsbo- lag. Stancia äger och förvaltar ett nittiotal fastigheter i Norden, Storbritannien och Tyskland. Av fastigheterna används ca hälf- ten i koncernens rörelse.

3

BÖRSPORTFÖLJEN

DOTTERBOLAGEN

VD-KO!\.fMENTAR

BALANSERANDE VERKSAMHETER En av tankarna bakom ett investmentbolag är att fördela företagets totala kapital på olika typer av tillgångar, för att därigenom uppnå en riskspridning till fordel för bola- gets aktieägare.

Nästan 60% av Ratos kapital är investe- rat i aktier, i Sverige och utomlands. Vår börsportfölj har genom åren varit stabil.

Antalet förändringar, vad gäller de kap i tal- mässigt stora innehaven, har varit begränsa- de och vinstgivande.

Börsportföljen fungerar delvis som en likviditetsreserv och därmed rar vi möjlig- het att sprida riskerna på annat än börsno- terade aktier. Sedan 1986 har engagemang- et i helägda dotterbolag ökat.

Vid årsskiftet 1990/91 var knappt en femtedel av moderbolagets kapital investe- rat i rörelsebolagen Dahl, In ter Forward och Seandie Hotels. Lönsamheten i dessa bolag är inte i nivå med uppsatta krav.

Avkastningen i Inter Forward är långt ifrån tillfredsställande. Detta bolags många förvärv, främst utomlands, har varit mer krävande än vad dess ledning förutsåg. Även om In ter Forward utgör en begränsad andel av Ratos totala kapital (5%), kommer mycken tid och kraft att ägnas framöver för att kraftigt förbättra företagets resultat. Mot bakgrund av det svaga resul taturfallet i bola- get och förändringen av börsens värdering av företag under 1990, har värdet på lnter Forward i Ratos substansvärde halverats.

Sedan några år förvaltas vårt fastighetska- pital i helägda Stancia. Verksamhetens an- del av Ratos totala kapital var vid årsskiftet 1990/199125%.

NY UTDELNINGSPOLITIK

Investmentbolagen har värderingsmässigt missgynnats av tidigare skatteregler. För- ändringen på detta område fr o m 1991 bör rimligen innebära en mer rättvisande vär- dering. I och med att de skattemässiga för- utsättningarna för investmentbolag ändras, försvinner kopplingen mellan skatteregler och till aktieägare utdelade vinstmedel.

Med anledning av de nya skattereglerna har Ratos styrelse fastslagit en ny utdel- ningspolitik som innebär att ungefår l 00%

av mottagna utdelningar fortsättningsvis delas vidare till aktieägarna. Att utdelning- en redan i år föreslås höjas med 35%, för- klaras delvis av de nya reglerna, delvis av att Ratos-koncernen med ursprung i Söder- berg & Haak i år firar 125-årsjubileum.

PORTFÖLJ INNÅMED INDEX Ratos börspottföl j, som värderas till ca 3,7 miljarder kronor, utvecklades under 1990 i nivå med index, dvs en nedgång med 31 o/o.

Kursen på vårt största innehav, Industri- värden, utvecklades bättre än index under 1990. Den ca 20-procentiga andelen i bola- get motsvarar en tredjedel av Ratos börs- portfölj. Industrivärden lyckades under fjolåret med att både koncentrera verksam- heten i dess största rörelsedrivande bolag PLM och genomföra en rad lönsamma aktieaffärer. Bl a förtjänar Industrivärde~

försäljning av en större post Volvo-aktier till Renault att uppmärksammas.

Innehavet i Esselte är den främsta förkla- ringen till att Ratos börsportfölj inte ut-

vecklades bättre än index. Esselte-kursen ....,..

föll med 55% under 1990. De förändring~

beträffande ägandet i Esselte som ägt rum under 1990/91 beskrivs närmare i avsnittet under "Börsportföljen" (sid 15).

Ratos har tillsammans medEsseltes övri- ga storägare, N ordbanken och Go ta Bank, aktivt medverkat till en stabilare ägarstruk- tur i Esselte. Därmed kan Esseltes styrelse, med ett flertal nya ledamöter, framöver koncentrera insatserna på att förbättra bo- lagets resultat. Kring den 20 mars var Esselte-kursen cirka 40% högre än vid års- skiftet 1990/91.

Ett annat innehav värt att nämna är vår ägarmässigt stora post i stålföretaget Fundia. Den i bolaget beslutade struktur- omvandlingen är genomförd, stål- och ~ profilframställning har koncentrerats till¹ Smedjebacken och Boxholm. Den kost- samma åtgärden var nödvändig för att möta den vikande stålkon junkturen.

Internationaliseringen av vår börsport-- följ ökade i fjol. Antalet länder begränsa~ ^' liksom tidigare till tre. Under året koncen::--' trerades portföljen till färre antal företag.

Avsikten är att fortsätta att satsa på utländ- ska aktier. Antalet länder lär liksom hittills vara begränsat. Däremot kan valet av länder skifta.

TRE-ÅRSPLANEN GENOMFÖRD 1990 var sista året i den treåriga investe- ringsplan som Ratos styrelse fastställde hösten 1987. Under de tre senaste åren har drygt 4 miljarder kronor investerats i att förvandla Ratos från ett huvudsakligen svenskt bolag, till en internationelltverk- sam företagsgrupp. De närmaste åren förut- ses nettoinvesteringarna väsentligt begrän- sas.

Det har kostat mer tid och pengar än vi förutsåg att minska Ratos beroende av

Sverige. Lönsamheten under investerings- perioden har inte motsvarat våra förvänt- ningar. Arbetet med att driva expanderande och internationellt verksamma rörelser, på marknader som delvis försvagats, har varit krävande.

DAHL- SVERIGE UPPVÄGDE DANMARK/NORGE

VVS-grossistföretaget Dahl är verksamt in- om en mogen bransch och har därmed ett begränsat investeringsbehov. Bolaget, som

ii-'} ska fungera som e~ kassagenerator för

~...itos, hade under fjolaret blandad fram- gång. Den svenska verksamheten utveckla- des positivt. Tack vare omfattande bygg- verksamhet var aktiviteten hög och lönsam.

,;-?;t motsatta gällde i Norge, där Dahls

l }ksamhet vid årsskiftet omstrukturerades.

I Danmark blev Dahl1990 landets stör- sta VVS- och VA-företag genom att köpa konkurrenten S C S0rensen. Efterfrågan på den danska marknaden utvecklades svagare än beräknat, vilket i kombination med fusionskosmader gav ett otillfredsställande resultat. De åtgärder som vidrogs för att anpassa kostnaderna efter fusionen under våren 1990 intensifierades under året. I USA visade sig skifte av ledning och styrelse vara rätt injektion för att uppnå högre lön- samhet.

INTER FORWARD- SVAGT RESULTAT

.Ae senaste årens företagsförvärv avspeglar _ _,Ii bolagets resultat- och balansräkningar.

-tigande räntekostnader och avskrivningar på ett väsentligt goodwill-bdopp tynger 1990 års resultat som var otillfredsställan-

c:l.;,: r samband med bokslutsarbetet har

bstaterats att tidigare preliminär resultat- bedömning ej infriats.

Förluster i Danmark och Tyskland kun- de tyvärr inte kompenseras av goda resultat i merparten av Intet Forwards svenska och holländska verksamheter. Under 1990 köp- te In ter Forward två företag i Storbritanni- en med en sammanlagd omsättning på nästan 600 MSEK. Vid förvärven planerad omstrukturering av bolagen för cirka 80 MSEK har aktiverats so !n goodwill i In ter Forward-koncernens balansräkning.

Under Inter Forwards expansionsfas har kontrollfunktionen inte utvecklats i takt med verksamheten. Utbyggnaden av kon- troll- och styrfunktioner har högsta priori- tet under innevarande år. I takt med att gränserna inom EG försvinner, blir en sam- ordning av företagets verksamheter allt vik- tigare. Trots 1990 års resultatmässiga besvi-

kelse, har bolaget en för framtiden storleks- mässigt intressant plattform att arbeta vidare ifrån.

SCANDIC- HYGGLIGT RESULTAT TROTS SVAG MARKNAD

Seandie Hotels har från en stark marknads- position i Sverige utvecklats till en europe- isk hotell- och restaurangkedja.

1990 utsattes den svenska delen av Sean- die för ett antal externa förändringar, exempelvis momsbeläggning på tjänster och ändrade traktamentsregler. Allmän oro världen över för resor i samband med Mel- lersta Östern-konflikten tvingar företaget att anpassa organisationen.

Trots dystra externa förhållanden, upp- visade Seandie-koncernen i fjol ett hyggligt resultat, främst i Sverige. Tidigare års höga expansionstakt avtar väsentligt de närmaste åren, och därmed minskar successivt de re- sultatpåverkande etableringskostnaderna.

STANCIA- ANPASSNING TILL HÖGARÄNTOR

Ratos insatser på fastighetsområdet skall under innevarande år inriktas på koncen- tration av nuvarande bestånd, både vad gäller geografi och typ av fastighet. 1990 karaktäriserades av stigande räntor och där- med högre avkastningskrav på fastigheter.

Nuvarande räntenivåer näst intill omöj- liggör nysatsningar. Beslutet om att väsent- ligt dämpa koncernens investeringstakt gäl- ler även Stancia. Årets investeringar utgörs främst av slutforandet av objekt samt delar av ett redan beslutat upprustningsprogram för hotellfastigheterna.

Noteras kan att Stancias avyttringar 1990 skedde till priser som i genomsnitt överskred, eller motsvarade, värderingar som redovisades i det senaste bokslutet. Vid årsskiftet justerades värdet på Stancias fastigheter ned med l Oo/o. Vid värderingen tillämpades direktavkastningskrav på mellan 6 och 9o/o.

KONJUNKTURUTSIKTER

Resultatutvecklingen i såväl aktieportföljen som i våra dotterbolag är mycket beroende av den inhemska ekonomiska utvecklingen.

Konjunkturutsikterna på kort sikt för Sve- rige är långt ifrån ljusa. För att försöka upp- rätthålla goda marginaler på den svenska verksamheten har kostnadsbesparingspro- gram med bl a personalneddragningar satts

lfl.

De senaste årens investeringar i Väst- europa har för Ratos-koncernen möjlig- gjort att framöver parera eventuell vinst-

nedgång i Sverige med förbättringar utan- för landet. Återhämtningen i Storbritanni- en verkar dröja längre än vad som förut- spåtts. Utvecklingen i Västeuropa i övrigt, med Tyskland i spetsen, är väsentligt stabi- lare än i Sverige.

1991

I skrivande stund är det oklart hur det av- slutade kriget i Mellersta Östern långsiktigt kommer att påverka Ratos-koncernen.

Krig och terrorhot har ökat medvetandet hos människor världen över om risken med att resa. Beläggningen på Seandies anlägg- ningar påverkas av detta.

Utsikterna för bostadsbyggande i Dan- mark och Norge inger inte förtroende för att en rejäl vändning är möjlig för Dahls verksamheter i dessa länder under inneva- rande år. I Sverige rustar Dahl för hårdare villkor, jämfört med 1990 års starka mark- nad.

För Inter Forward gäller att all kraft äg- nas åt att konsolidera verksamheten och att en inledd omorganisation sker utan affärs- mässiga störningar. Expansion har ersatts med konsolidering och ledningen ägnar l O O o/o av tid och kraft åt att förbättra lön- samheten.

Resultatet av fastighets-och aktieförvalt- ning är till hög grad beroende av räntenivå- er och den ekonomiska utvecklingen i stort.

Utdelningsintäkterna från Ratos börsport- följ beräknas något överstiga 1990 års nivå på cirka 130 MSEK. Det osäkra konjunk- turläget medför att prognos för rörelsebola- gen lämnas senare under året.

5

~~

~

KONCERNÖVERSIKT

nder senare delen av 1980-ta- let har expansionstakten in- om koncernen varit hög. Ratos tillväxt sker genom en ökad internationalisering. Dot- terbolagen utvidgar sin utiandsverksamhet genom förvärv och nyetableringar. I och med avregleringen av den svenska valuta- marknaden är det möjligt för Ratos att in- vestera i utländska börsaktier och därmed sprida risken ytterligare i börsportfölj en.

SKÄL TILL

INTERNATIONALISERING

Skälen till en ökad internationalisering är flera. Svenska börsaktier har varit relativt högt värderade vid en internationell jämfö-

relse, det har funnits intressanta placerings- möjligheter utomlands samtidigt som ett sådant spritt ägande ytterligare har kunnat bidra till riskspridningen i portföljen. Detta förhållande har även gällt fastighetssidan.

Ratos kapital

-börsportföljens utlandsandell)

Sverige 85%

Övriga länder l S%

- dotterbolagens utiandsandel

/-~,--- 1 / ' .'

! :

_§yerige 55%

Övriga länder 45%

l) De svenska börsbolag i vilka Ratos äger aktier har en betydande utiandsandeL Beaktas denna ä.r bärsportföljens utiandsandel väsentligt större än l 5%.

Flera av Ratos rörelsedrivande dotterbo- lag är redan stora i Sverige, som totalt sett är en liten marknad, och för att kunna öka sin marknad och uppnå nödvändiga stordrifts- fördelar måste de gå utomlands.

Från 1988 har andelen utländska aktier i Ratos börsportfölj gått från noll till 15%. Dotterbolagen har under samma tid inves- terat ca 1,4 miljarder årligen. De har där- med gått från verksamhet, huvudsakligen i de skandinaviska länderna, med en omsätt- ning på 7.094 MSEK och 7.243 anställda, till dagens verksamhet i tiotalet länder, främst i Norden och EG, med en omsätt- ning på 13.344 MSEK och 13.159 anställ- da.

KONJUNKTURAVMATTNING Ratos geografiska verksamhetsområden är huvudsakligen förlagda till Norden och EG. Flertalet länder har erfarit en konjunk- turavmattning under 1990. I Sverige har under hösten stigande räntor och oro på de finansiella marknaderna fatt negativa effek- ter på börsutveckling och fastighetsvärden.

Storbritannien, Danmark och Norge har haft mycket låg tillväxt. I Tyskland har till- växten varit fortsatt hög. I Frankrike och Beneluxländerna har den ekonomiska akti- viteten varit god med en viss nedgång mot slutet av året.

KONCERNENs RESULTAT

Koncernens resultat för 1990 uppgår till 258 MSEK jämfört med 486 MSEK 1989.

Av resultatet hänför sig 147 (275) MSEK till dotterbolagen och 235 (263) MSEK till börsportföljen. Centrala intäkter och kost- nader, främst moderbolagets räntenetto, uppgår till-l O l MSEK mot-53 MSEK fö- regående år. Moderbolagets utdelningsin- täkter ökade med 18% till191 MSEK.

BÖRSPORTFÖLJEN SOM INDEX Värdet på Ratos börsportfölj har följt Af- färsvärldens generalindex och uppvisar, jus- terat för köp och försäljningar, en minsk- ning på 31%. Marknadsvärdet är vid årets utgång 3.694 MSEK. Totalt har börsaktier köpts för 893 MSEK och sålts för 720 MSEK.

I Sverige såldes samtliga aktier i Pharma- cia/Procordia (85 MSEK) och halva Astra- innehavet under första delen av 1990. Un- der hösten har 270 MSEK placerats i bl a Electrolux, ASEA, STO RA och Ericsson.

Innehavet av Industrivärdens C-aktier har successivt bytts ut till A- och B-aktier.

I den utländska portföljen har betydande omplaceringar genomförts. Innehavet av

norska aktier har minskats, medan en ök- ning har skett i Tyskland och Holland. Net- toinvesteringarna i den utländska portföljen uppgår till 134 MSEK.

FASTIGHETSVÄRDEN NER 10%

Fastighetsbolaget Stancias resultat för 1990 uppgår till 38 (91) MSEK. I resultatet ingår realisationsvinster på 194 MSEK, dessa var 202 MSEK 1989. Stancias substansvärde minskar med 26%, till1.700 MSEK. Base- rat på en extern fastighetsvärdering per års- kiftet 1990/91 uppgår marknadsvärde~~­

koncernens fastigheter till4.450 MSEK, "'1 minskning med ca 10%. Genomförda för- säljningar har avslutats till priser som ge- nomsnittligt överstiger värderingsvärdena från januari 1990. Se sid 37, not l. - OFÖRÄNDRAT RESULTAT I DAHL OCH SCANDIC, KRAFTIG FÖR- SÄMRING I INTER FORWARD Dahls strategi är att förstärka sin redan do- minerande marknadsposition som Skandi- naviens största WS-grossist. U n der året har Dahl förvärvat WS-och VA-verksam- heterna hos sin största konkurrent i Dan- mark och den totala omsättningen uppgår till4.983 MSEK, en ökning med 19%. Re- sultatet är 86 MSEK, i nivå med föregående års. Resultatet har förbättrats i Sverige, men försämrats i Norge till följd av en mycket svag ekonomisk aktivitet. I Danmark har resultatet belastats med omstrukturerings- kostnader.

Transport-och speditionsföretaget It.

Forwards tillväxt har skett genom förvärv.

Syftet är att genom förvärv bygga upp ett internationellt nätverk och därmed nå stor- driftsfördelar. Under 1990 har 12 föret:>a förvärvats, för totalt 390 MSEK. De stöi förvärven har gjorts i Storbritannien. Beef dande förvärv har också skett i Sverige (in- om flygtransport) och i Frankrike. Ungefär halva omsättningen återfinns idag utanför Sverige, knappt 70 företag är spridda över 14länder i Europa. Under 1990 stiger om- sättningen med 42%, till5.659 MSEK. Re- sultatet har fallit kraftigt från 52 MSEK till -5 MSEK. Den snabba expansionen har in- neburit betydande förvärvskostnader. l främst Tyskland och Danmark har resulta- tet försämrats väsentligt. Den centrala kon- trollen har ej byggts ut i tillräcklig takt för att hantera den snabba expansionen.

Seandie Hotels strävar, utifrån sin bas i Skandinavien, att växa i Europa genom nye- tableringar. Under 1990 har tio nya hotell öppnats, sex i Norden, två i Storbritannien och två i Tyskland. De nya momsreglerna i

Sverige har inneburit en minskning i vo- lym, särskilt i restaurangrörelsen, vilket framgångsrikt har kunnat mötas med kost- nadsanpassningar. Omsättningen ökar med 15%, till 2.702 MSEK och resultatet är oförändrat, 62 MSEK.

KONSOLIDERING FÖLJER EXPANSION

Ratos har genomgått en avsevärd expansion under de senaste åren. Härigenom har en plattform skapats får att exploatera de skal-

i ;--·pelar som dotterbolagen hittills endast i

-~-gränsad omfattning hunnit tillgodogöra sig. För att säkerställa att dessa skalfördelar visar sig även i resultaträkningen kommer koncernens investeringar att begränsas be-

~--::.1ligt.

' '""Ratos rörelser är verksamma inom tjäns- tesektorn, därför är personalen en viktig re- surs. Den generella trenden av gränsupplös- ning mellan produkter och tjänster gör att företagens erbjudanden blir mer och mer sammansatta. Kunder väljer inte enbart ut- ifrån prestanda och pris. Faktorer som ser- vice, underhåll och relationer blir allt vikti- gare. Marknadens utnyttjande av Ratos tjänster bestäms således till stor del av med- arbetarnas kompetens och affiirsmässighet.

Inom koncernen pågår därför många ^ut- vecklingsprojekt, exempel är Seandie Busi- ness School och Inter Forwards utbild- ningsprogram, utformat i samarbete med företagsledarskolan IMD i Schweiz.

(A NEUTRALA SKA TIEREGLER Från och med 1991 gäller nya skatteregler för investmentbolag. Dessa får skattefrihet på realisationsvinster och beskattas istället fö~ en sch~blonintäkt på _2% av m~rkna~-

;det på mnehavda akner. (Se v1dare s1d

. )

NY UTDELNINGSPOLITIK- HÖGRE UTDELNING

Investmentbolags utdelningspolitik har i stor utsträckning styrts av skatteregler. Ra- tos lämnade utdelning till aktieägarna har därför normalt varit ca 80% av mottagen utdelning. Från och med 1991 gäller nya skatteregler. Ratos styr~lse har med anled- ning av dessa fastställt en ny utdelningspo- litik som innebär att ca l 00% av mottagen utdelning skall delas vidare. Under förut- sättning av bolagsstämmans godkännande kommer den are gälla fdn och med utdel- ningstillfället våren 1991. {Se vidare sid 10.)

GOD LIKVIDITET OCH SOLIDITET Ett bolags finansiella styrka bedöms tradi- tionelit med hjälp av mått som likviditet och soliditet. Ratos har en god likviditet, där börsaktier och fastigheter utgör 53%

av koncernbalansräkningen. Ratos-koncer- nens soliditet, inklusive övervärden i börs- portfölj och fastigheter, uppgår till 39%, att jämföras med 52% för 1989. Den synliga soliditeten är 31 o/o, mot 36% föregående år.

Koncernens räntebärande skulder har ökat från 4.850 till6.650 MSEK, främst beroen- de på den internationella expansionen.

Ratos finansiella riskpolicy bygger på en beräkning av hur mycket eget kapital Ratos måste hänföra till de nuvarande tillgångar- na av aktier i dotterbolag och börsbolag för att ligga på en avvägd riskniv.t Det egna ka- pitalet som därefter återstår, visar Ratos outnyttjade placeringskapacitet. soliditeten inklusive övervärden skall överstiga 40- 45% och den synliga soliditeten skall över- stiga 30%. Dotterbolagens andel av Ratos investerade kapital skall inte överstiga 45%.

Avsikten är att reducera koncernens nuva- rande räntebärande skuldsättning.

För att valutarisken skall hållas låg finan- sieras de internationella investeringarna i huvudsak i lokal valuta, och av koncernens räntebärande skulder svarar därför udands- lån för över 75%. (Se bokslutskommenta- rerna.) Under 1990 har ett flnansbolag eta- blerats på Irland, för att underlätta koncer- nens behov av internationell finansiering.

Ratos svenska certifikatprogram har utö- kats till1.500 MSEK. Programmets kredit- värdighetsrating har, i likhet med andra stora bolags, sänkts från Kl till K2, främst p g a koncernens stora investeringar. Vidare har Ratos ett Euro-Commercial Paper Pro- gramme på 100 MUSD .

7

Koncernbalansräkning

inklusive dolda reserver i börsaktier och fastigheter

MSEK 1990 1989

Börsportfölj 4.000 5.150

Rörelsen 7.550 5.600

Fastigheter 4.450 4.800

16.000 15.550 Rörelseskulder 3.150 2.450

Korta lån 5.550 3.400

Långalån 1.100 1.450

Dolda reserver 1.800 3.900

Eget kapital 4.400 4.350

16.000 15.550

Ratos finansiering, %

Substansvärde

MSEK 1990-12-3 l 1989-12-31 Börsportfölj

Dotterbolag

3.700 5.050 - rörelsedrivande

-fastighets- förvaltande ¹ l Övriga bolag skuld/fordringsnetto i moderbolaget Totalt SEK/aktie

1.100 1.500 1.700 2.300

250 200

-950 -250

5.800 8.800

230 350

l) Av fastigheterna används ca hälften i koncernens rörelse.

Ratos placerade kapital

Branscher / /""'-

/, / : ' \ Verkstadsindustri 19%

I

--:-.. \

f · ... , Fastigheter 29%

\

: -~ ^'· ~Handel och spedition 12%

~ /: l ^~nk och försäkring 3%

't\ ^{t Ovri a 25%}

Dotterbolag/Börsportfölj

/.~·,

( /. __ ~.--_ \ Börsportfölj m m 58%

i / i \ Dotterbolag:

( / i '\ Rörelsedrivande 17%

i i/ ¹ Fastighetsförvaltande 25%

l l

\ ^\.

\\

\ ·-.

' ' \ ' y l

',>·::: __ ./

RATOS SUBSTANSVÄRDE

Substansvärdet är avgörande för värdering- en av ett investmentbolag. Det beräknas som skillnaden mellan moderbolagets till- gångar, upptagna till marknadsvärde, och dess skulder. Ratos substansvärde var vid årets utgång 230 SEK/aktie, en minskning från 350 SEK/aktie. Per 1991-03-19 är substansvärdet 260 SEK/aktie.

Värderingen utgår från tillgångar, i form av aktier, och skulder i moderbolagets ba- lansräkning. Varje aktiepost behandlas för sig. Börsportföljen värderas till börskurs.

De rörelsedrivande dotterbolagen och in- tressebolagen värderas till uppskattade marknadsvärden, där priser för jämförbara börsbolag har använts som beräknings- grund. Detta innebär genomsnittliga P/E- tal om 11 och en värde/JEK-relation på 83%. Börsen som helhet värderades vid samma tidpunkt med ett P/E-tal på 11 och en värde/JEK-relation på 89%. Fastighets- bolagets värde har beräknats som fastighe- ternas värde baserad på en extern värdering utförd vid årskiftet, med avdrag för fastig- hetsbolagets skulder. Värdet på koncernens fastigheter, justerat för investeringar och försäljningar, har minskat med ca l 0%.

RATOS PLACERADEKAPITAL Ratos totala kapital är investerat i olika branscher. Genom att göra flera satsningar, i olika näringsgrenar och i olika länder, uppnås en riskspridning.

TRE VINSTMÅTT

Ratos presenterar tre olika metoder att redovisa koncernens resultat. Redovisad vinst enligt resul- taträkningen är den traditionella metoden. Ett an- nat sätt är resultatandelsmetoden, vilket innebär en redovisning av resultaten i de ingående bolagen, baserad på ägarandelar. För investmentbolag an- vänds oftast måttet förändring i substansvärde, som beskriver värdeförändring.

MSEK

Börsportföljen Rörelsen

Fastighetsförvaltningen Centrala intäkter/kostnader Summa

Vinst per aktie

Den officiella koncernresultaträk- ningen som presenteras på sidan 27 belyser det traditionella resultatet för Ratos olika verksamheter. Den ger dock inte en rättvisande bild av det sammanlagda koncernresultatet och är svår att använda vid jämfö- relse med tidigare år eller andra fö- retag.

Vinst enligt resultaträkning

1990 1989

235 263

140 193

7 85

- 101 -53

281 488

15:80¹)

1 > Efter f u Il skatt

I stället kan resultatandelsmetoden användas. Den ger den mest rätevi- sande bilden av koncernens långsik- tiga resultatutveckling. Resultatet från börsportföljen redovisas med ägarandelen av respektive bolags re- sultat och ej med av Ratos mottag- na utdelningar. Resultatandelsme- toden lämpar sig dock sämre ror att beskriva Ratos fascighersdel.

Res u Itatandelar

1990 1989

510²) 580²)

140 193

7 85

-101 -53

556 805

15:-³) 22:-

2>Avser 1990 1989 Industrivärden 215 198

STORA 91 131

ASEA 52 47

Esselte 17 68

Utländsk 70 70

Övriga 65 66

510 580

3)Efter 30% schablonskatt

Ratos anordnade under oktober 1990 en kapitalmarknadsdagfor börsanalytiker.

Fastighetsbolag har ett låge synlige resultat, men ofta en berydande värdetillväxt. För att även ~ga in fastigheternas värdeförändring kan man använda forändringen av sub- sransvärdet som resultatmått.

Med substansvärdet avses här mo- derbolaget Ratos substansvärde som bestäms av de innehavda akti- ernas marknadsvärde.

Substansvärdeförändring

1990 1989

-3.000 +1.100

- 120:- +45:-

RATOS-AI\.IlEN

Ratos substansvärdetillväxt, % 2S.---

20 IS lO

s

Sår lO år

Ratos årliga substansvärdetillväxt Generalindex

Ratos utdelningstillväxt,%

2S,--- 20

IS lO 5

Sår IOår

Ratos årliga utdelningstillväxt Börsens utdelningsindex

Utdelningsutveckling 1986-1990 Kr 8 , - - - -

6

4

2

o

1986 1987 1988 1989 1990

Lämnad utdelning Mottagen utdelning

lnvestmentbolagsrab~tt, %

IC01 ~!l

·.~

70 ,.

60-

:~

l

20-

IC1 o ..J_---,----

1986 1987 1988 11189 1990

bedömningen av investment- bolags utveckling spelar sub- stansvärdetillväxt och utdelningskapacitet en avgörande roll. Vid beräkning av sub- stansvärde i ett blandat investmentbolag får dotterbolagen åsättas ett bedömt marknads- värde.

SUBSTANS- OCH

UTDELNINGSTILLVÄXT

Ratos årliga substanstillväxt, riskjusterad för nettoskuldsättning, har varit högre än gene- ralindex ökning såväl under en femårs- som en tioårsperiod. Så är även fallet för den årli- ga utdelningstillväxten. För en samman- ställning av nyckeltal per aktie under fem år, se sid 44.

NY UTDELNINGSPOLITIK

Basen för Ratos lämnade utdelning utgörs av utdelningarna från börspottföljen plus utdelningskapaciteten hos dotterbolagen.

Den senare beräknas tilll/3 av bolagens re- dovisade resultat före extraordinära poster men efter schablonskatt. Avkastning från den andel av aktiepottföljen som finansie- rats med lånade medel medräknas ej. Ca l 00% av utdelningsbasen vidareutdelas till aktieägarna.

Tidigare har investmentbolagens utdel- ningspolitik i hög grad varit styrd av gällan- de skatteregler. Det har medfört att Ratos lämnade utdelning normalt varit ca 80% av mottagen utdelning. F r o m 1991 gäller nya regler som inte har samma styrande effekt på utdelningspolitiken.

Då Ratos portfölj av börs-och dotterbo- lagsaktier är väl riskfördelad, bedömer sty- relsen att balansen mellan omedelbar utdel- ning och framtida tillväxt ej kommer att förändras. Det innebär att Ratos aktieport- följs direktavkastning ( =utdelning/börsvär- de) ej väsentligt väntas avvika från börsens genomsnitt.

Det långsiktiga målet för placeringarna är att totalavkastningen i form av utdelning och värdestegring skall överstiga börsens ge- nomsnitt.

Detta innebär sammanfattningsvis ('"

att Ratos aktieportfölj" kan väntas ge nonnm utdelning, förutom att ha god värdetill- växt. Ratos placeringar sammantagna har en normal avvägning mellan utdel- ning och tillväxt jämfört med bör .., som helhet.

att ·Ratos till aktieägarna delar vidare JOO% av mottagna utdelningarlutdel- ningsbasen. Det innebär att utrklnings- nivån höjs med ca 25% jämfört med ti- digare utdelningspolitik

UTDELNINGEN FÖRESLÅS HÖJD TILL 7 KR

Redan för den utdelning som lämnas till ak- tieägarna under våren föreslås en höjning från 5:20 SEK till 7 SEK per stamaktie och oförändrat 2:50 SEK per preferensaktie.

Föreslagen lämnad utdelning utgör 92% av mottagna utdelningar under 1990. Under 1990 ökade Ratos mottagna utdelningar med 18o/o tilll91 MSEK.

RABATT GER HÖG DIREKTA VKASTNING

Di r Jw .vbs:ni • ..gen ( '.!ttltlr.ir.<'/Gö:ibrs) p1~;;n in-.... "ltt.:rir.!=, i Ih:o•-aktir.r b.~ror p.l direhav-

~~tnh1e:1. i R'!tcs :L;r!~~:t.~'ti!j, utdwninrsr.:.-lit~l.ten och i:l•.c.sr·n..!&~tbulr.gm.battl!r., cnli₀t f&ljani!~:

Ratos har normal

direkt;a~,~<o:stning

p1 sin a~ieportfclj

x

100%

viaareutdelas x =

Direkt- aw.astning pi

Rates-aktlen

o, ^{n ny<} unlelniu:r-po:i:i!-:e:. rn.:C:1ir :l te dt':l Ct;Y.;ranc!: l:ög-\ L~ ;:.:suaentbflla~raÖt>-tten di-

rekt återsr.t~~ i en; ö t; dir'..:kr;::•ka~tning p.l Ratos-ak~:c..:1. lnv.::;tmcr: rLo!.-~.;rab~ne;;, s'·il¹.-

n.den rnelian sui,stausvänie och bö1skurs. var sncr;, ^,·id års~<iftet. Per 1991-0.3-19 uppgår cen ti!l3S~·~. Se vidare sid 12.