FÖRVALTNINGs AB RATOS
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsståmma hålles fredagen den 28 april1989 klll. 00 på Seandie Crown Hotel. Guldgränd H (Södermalmstorg), Stockholm.
Anmälan
Aktieägare som vill delta i stamman måste den 18 april1989 vara inford i aktie- boken som förs av Värdepapperscentralen VPC AB, samt senast den 2·1 april kl 16.00 ha anrnålt sig till styrelsen, Förvaltnings AB Ratos, Drottninggatan 2, 111 51 Stockholm eller på te! 08-700 17 00.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste för att få utova rösträtt på stärrunan, senast den 18 april ha omregistrerat aktierna i eget namn.
Utdelning
Styrelsen föreslår bolagsstämman att utdelningen for 1988 blir 4:35 kr per stamaktie och 2:50 kr per preferensaktie. Avstämningsdag föreslås bli den 5 maj 1989 och utdelningen beraknas då bli utbetald genom VPC den 12 maj 1989.
Information
Ratos har följande ordinarie informationstillfällen for sina aktieägare:
Moderbolagets bokslutskommunike, ca l februari Koncernens bokslutskommunike. ca slutet mars Årsredovisning, ca l O april
Bolagsstämma, 28 april
VD: s anförande vid bolagsståmma, ca medio maj Delårsrapport, 26 oktober
Den ekonomiska informationen skickas normalt till aktieägare som så begått.
Den kan även beställas från:
Förvaltnings AB Ratos, Drottninggatan 2, 11151 Stockholm, eller på tel 08-700 17 00.
Ratos affärside
Ratos är ett börsnoterat investmentbolag med
• ett litet antal, stora, expanderande, internationellt verksamrrut dotterbo- lag inom handel, tjänstesektot; fastigheter och med
• en betydande, koncentrerad, likvid portfölj av börsaktier.
Ratos skall på lång sikt maximera aktieägarnas värde- och utdelningstillväxt
Formgivning, säHning, repro och tryck, Tryckindustri, Solno 1989
Innehåll
Ratos 1988 VD-kommentar Koncernöversikt Dahl
Seandie Rotel Inter Forward stancia
Dotterbolagsöversikt Börsportföljen Ratos-aktien Styrelse
Företagsledning, dotterbolags- styrelser
Riskpolicy
Ratos-koncernen - 5-årsöversikt Förvaltnings AB Ratos - S-års-
översikt Bokslutet
Förvaltningsberättelse Moderbolagets resultat-
räkning
Moderbolagets finansierings- analys
Moderbolagets balansräk- ning
Koncernens resultaträkning Koncernens finansierings-
analys
Koncernens balansräkning Bokslutskommentarer Revisions berättelse Adresser
Definitioner
l 2 4 8
lO
12 l 16- 17 22 24_
25- 26 27 27 28 28 29 30 31 32
FÖRVALTNINGs AB RATOS
1988
Kraftig liinsamhetsfiirbäHring i riirelsen Stora utlandsinvesteringar
Realisationsvinster 500 MSEK
Fiirsälining av aktierna i Iggesund och Independent Substansvärde 305 (205) kr/ aktie
Utdelningen
hiis
till kr 4:35 (3:62)1989
lnter FoiWarcl g6r stora f6retagsfiirvirv i centraleuropa
Nyckeltal 1984 1985 1986 1987
Moderbolagets utdelning s-
intäkter (MSEK) 58,5 72,3 94,8 112,3
Börsportföljens
marknodsvärde (MSEK) 1.354 1.691 3.291 3.066
Dotterbolagens
försäljning (MSEK) 4.113 3.332 6.722 7.094
Resultat från rörelsen (MSEK) 106,3 134,8 Resultat från fastighets-
förvaltningen {MSEK) 17,5 16,5 50,0 29,0 Substansvärde (kr/aktie) 104 115 170 205
Börskurs (kr/aktie) 60 84 138 175
lämnad utdelning (kr/aktie) l :88 2:62 3:12 3:62 -- - -·- -·-·-·----
* styrelsens förslag
1988
135,1
4.427 7.538 189,5 7,2 305 248 4:35*
l
FÖRVALTNINGs AB RATOS
"RATOS HAR HAFT ETI BRA ÅR"
VD Sven Söderberg intervjuad av Gustaf Olivecrona
GO: Vad var viktigt för Ratos under 1988?
SS: 1988 var ett mycket bra år för Ratos aktieägare, eftersom bolagets substansvärde ökade med ungefär 50 procent. Vi har hållit fast vid strategin att successivt öka de rörelsedrivande företagens andel av det totala arbe- tande kapitalet. Vår strävan efter yt- terligare internationalisering har tagit sig uttryck i att 70 procent av dotter- bolagens investeringar under 1988 har skett utanför Sverige.
Dotterbolagen har gått bra med undantag för de utländska hotellsats- ningarna. Särskilt glädjande är Dahl- koncernen som, om man rensar för den strukturförändring vi gjorde vid årsskiftet 87/88, nästan har femdubb- lat sitt resultat.
Vår börsportfölj har utvecklats nå- got bättre än börsindex.
GO: Vad är din kommentar till mo- derbolagets resultat efter skatt, 591 MSEK?
SS: När man talar om investmentbo- lag, så är det viktigt att man skiljer på utdelningsinkomster och reavinster.
De sistnämnda har i realiteten upp- stått under ett antal år och därför får man inte förledas att tro att man har gjort ett så bra resultat just under det gångna året. Att realisationsvinster- na har kommit fram nu är en följd av koncernens omstrukturering och de försäljningsbeslut som vi tog hösten 2 1987.
GO: Ja, reavinsterna har ju under de senaste fyra åren utgjort en avsevärd andel av moderbolagets vinst. Det gör ju att man kan ifrågasätta möjlig- heterna att upprätthålla den nuvaran- de resultatnivån på längre sikt?
SS: Vår strävan i första hand är att upprätthålla substanstiUväxten, inte enbart synlig resultatsnivå. Sub- stansvärdet per aktie har ökat från 205 kr vid årsskiftet 1987/88 till305 kr vid senaste årsskiftet. Vi räknar inte med att ta fram lika stora realisa- tionsvinster i år som vi gjorde under 1988.
GO: Hur påverkar detta utdelningen nästa år?
SS: N u ska man komma ihåg att vi de- lar aldrig ut av den realiserade sub- stansen, utan utdelningen är helt ba- serad på moderbolagets egna utdel- ningsinkomster.
Dotterbolagen -strategi och planer
GO: När det gäller strategin, så tycks tyngdpunkten ligga på de rörel- sedrivande dotterbolagen, samtidigt som dessa tycks ha en ganska låg rän- tabilitet och svag vinsttillväxt Vad tänker ni göra åt den saken?
SS: Nu ska man inte glömma att den nya Ratos-koncernen när det gäller dotterbolagen strängt taget inte är äldre än tre år. Det är under den peri- oden som Dahl och Seandie Rotel
blev helägda enheter, Nordisk Trans- port köptes och fastighetsrörelsen fick sin struktur. Så det är fråga om för oss nya enheter som är under uppbyggnad och utveckling. Vi har förbättrat vinsten i dessa under peri- oden 1986 till1988 med 50% men är ändå inte nöjda med lönsamheten.
Den kommer att förbättras ytterliga- re under 1989, men vi räknar med att de riktigt goda resultaten dröjer till 1991 och framåt.
GO: Vilken räntabilitet på eget kapi- tal har ni satt som mål för dotterbola·
gen?
SS: Minimum 15 procent.
GO: Och var ligger den i dag?
SS: För Inter Forward ligger den över 15 procent, för Dahl omedelbart under. För Seandie Rotelligger rän- tabiliteten strax över 11 procent. Där är det den utländska hotellsatsningen som drar ner resultatet.
GO: Vad är du mest missnöjd med om du ser till hela koncernen?
SS: Det var en svår fråga. Jag skulle nog vilja säga, att det är att vi har hit- tills haft svårt att få tillräckligt enga- gemang hos medarbetarna i samtliga dotterbolag, med undantag för Dahl, för att vi behöver en bättre kortsiktig
löns~~t.. Utvecklingsprojekten har -
11
fått ta vald1gt stora kostnader och ) kanske också för mycket tid på be- kostnad av den kortsiktiga lönsamhe- ten. Man har inte riktigt vinnlagt sig om den kortsiktiga lönsamheten.
GO: Kan ni tänka er att börsintrodu- cera ett dotterbolag?
SS: Vi har ingen sådan tanke för de närmaste åren i varje fall.
GO: Är det en princip att inte börsin- troducera?
SS: Ingen princip är väl så helig att man inte kan ändra på den. Men en börsintroduktion ska bara göras om den är bra för koncernen och för det berörda dotterbolaget. Det sista är inte minst viktigt.
GO: Låt oss se på planerna för dot- terbolagen och börja med Inter For- ward. Ni har nyligen köpt ett schwei- ziskt och ett holländskt transportfö- retag för sanunanlagt ca 200 MSEK.
Är avsikten att Inter Forwards ex- pansion helt ska ske utanför Skandi- navien?
)SS: Nej, vi ska expandera i Skandina- - vien, så att vi där blir en av de tre sto- ra. Inter Forward ska också växa ut- omlands, så att det blir ett av de stora .. transportföretagen i Europa. Det in-
)nebär förstås att merparten av före- tagsförvärven inom transportsektorn kommer att ske utomlands. Inrikt- ningen är hela tiden på gränsöver- skridande trafik, det vill jag betona.
GO: Och hur ser planerna ut för ho- tellgruppen?
SS: Där sker expansionen i första hand i Västtyskland. Vi siktar in oss på det tättbefolkade bälte som sträcker sig från Miinchen över Frankfurt till Belgien och Holland och över till England från London upp till Edinburgh.
GO: Som du nämnde är lönsamheten -nå de utländska hotellen inte tillfreds- .~ ställande. Vad gör ni åt saken?
SS: Vi bromsar expansionstakten, vi stärker organisationen och vi ser -över koncepten. Förra året öppnade
_\i
15 nya hotell. I år och nästa år blir det väl ett tiotal per år. Vi har inte på minsta sätt tappat tron på att det här ska bli minst lika lönsamt som våra skandinaviska hotell.GO: När det gäller fastighetsrörel- sen, så har ni köpt ett stort kontors- hus i London. Är tanken den att ock- så på det här området ska större de- len av expansionen ske utomlands?
SS: Vi ska titta på den västtyska fas- tighetsmarknaden. strategin är att vi ska hålla oss till ett fåtal större objekt utomlands, om man nu bortser från hotellfastigheterna.
Vi ser våra fastighetsinvesteringar som ett komplement till den svenska marknaden, där vi för dagen inte får tillstånd att bygga kontor i Stock-
FÖRVALTNINGs AB RATOS
holmsområdet Vi har stora välbeläg- na, men oexploaterade markområden på Liljeholmen och i Upplands Väs by.
Industrivärden
GO: Ratos gick under 1988 in stort i Industrivärden och har nu drygt 20 procent av rösterna. Varför köper ett investmentbolag aktier i ett annat in- vestmentbolag?
SS: Vi har i flera år funderat över om inte ett investmentbolag som vi skul- le kunna samarbeta med ett annat utan att förlora profilen. Det kan gälla nysatsningar, objekt som är för stora för ett enda bolag eller utbyte av erfa- renheter och ideer.
GO: Ungefär som Investor och Providentia fungerar?
SS: Nej, så långt har vi inte någon som helst tanke på att gå. En annan anledning till köpet är att Industrivär- den har en mycket intressant aktie- portfölj och man kan säga att vi för 80 öre fick en krona i substans.
GO: En del ser Ratos inhopp i In du- strivärden som en maktaffär. Har de fel?
SS: Vi har inte någon som helst avsikt att lägga under oss Industrivärden, vilket för övrigt är en omöjlighet.
GO: Nej, men syftet kan ju vara att skapa en ny sfär inom finansvärlden?
SS: På mycket lång sikt kanske något sådant kommer ur det hela, men det är inte direkt avsikten från vår sida.
Vi har inga planer på att utöka vårt in- nehav i Industrivärden, utan tror att den post som vi har ska räcka för att få igång det samarbete som jag talade om. Vi räknar naturligtvis med att få en styrelsepost i Industrivärden.
Utdelningspolitiken
GO: Ratos har ju haft en aktieägar- vänlig utdelningspolitik med en ök- ning på ca 20 pro~~nt årligen under de senaste åren. Ar det ett mål att hålla den här ökningstakten också framöver?
SS: Det är svårt att säga om man kan hålla den. Det är beroende av så många faktorer- inflationen, våra ut- delningsinkomster och annat. Men det är definitivt vår ambition att höra till de bästa på börsen när det gäller tillväxten på utdelningen.
GO: Släkten Söderberg med stiftel- ser är ju dominerande aktieägare i Ratos. I vilken mån styrs utdelnings- politiken av krav från det hållet?
SS: Under de drygt 15 år somjag har lett den här koncernen har det aldrig framförts några krav i den riktningen från stiftelserna eller släktmed- lemmar. Man har väl varit nöjd.
Prognosen
GO: Hur ser prognosen för Ratos 1989 ut?
SS: Dotterbolagens sanunanlagda re- sultat beräknas öka med 20 procent eller mer jämfört med 1988. Moder- bolagets sanunanlagda utdelningsin- täkter bedömer vi kommer att bli 150 MSEKjämfört med 135 MSEK un- der 1988. Det härinnebär att som det ser ut i dag höjs utdelningen nästa år med minst 10 procent.
3
FÖRVALTNINGs AB RATOS
KONCERNÖVERSIKT
Ratios
BÖRSPORIFÖU
DAHL SCANDIC HOTEL
INTER FORWARD STANCIA
INDUSTRI- VÄRDEN
STORA
VERKSAMHElEN 1988
Ökadinternationalisering Ett bärande inslag i Ratos strategi är en ökad grad av internationalisering.
Den är en förutsättning för en lång- siktigt gynnsam utveckling av dotter- bolagen och öppnar generellt nya in- tressanta affärsmöjligheter.
Under 1988 och början av 1989 har flera viktiga steg tagits. Av en total investeringsvolym i dotterbolagen 1988 på ca 1.500 MSEK har ca 1.100 MSEK investerats utanför Sverige, främst inom EG-området. Av dotter- bolagens kapital är i början av 1989 ca 1/4 investerat utanför Sverige, till största delen i Storbritannien, Väst- tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge. Det innebär en mycket Irrattig ökning av Ratos kapital inom 4 EG jämfört med 1987.
Beslutet att avveckla den svenska valutaregleringen och den fortgående liberaliseringen av de internationella kapitalmarknaderna underlättar en fortsatt internationalisering av Ratos. Beslut har fattats att succes- sivt bygga upp en portfölj av utländs- ka börsnoterade aktier.
Även för kommande år planeras betydande internationella investe- ringar. Dessa sker parallellt med och i flera fall som en förutsättning för fort- satt satsning inom den svenska verk- samheten.
lnter Forward fardubblar omsäHningen genom fare•
tagsfarvarv
Inter Forward har i slutet av 1988 förvärvat Speditions AB Jerre, vilket
ESSELTE
ASEA
har givit Inter Forward en domine- rande ställning på järnvägstranspor- ter till och från Sverige.
Under januari 1989 har lnter For- ward förvärvat det holländska spedi- tionsföretaget AmAs Holding BV med 500 anställda och det schweizis- ka företaget Ziist & Bachmeier AG med 450 anställda och med huvud- saklig verksamhet i Västtysklan d.
Inter Forward har under 1988 och början av 1989 förvärvat företag för över 200 MSEK. Dessa förvärv för- dubblar Inter Forwards omsättning och gör samtidigt Inter Forward till ett europeiskt speditionsföretag.
Seandie appnar 15 nya hotell Seandies Irrattiga expansion har fort- satt under 1988 med 15 nyöppnade
FÖRVALTNINGs AB RATOS
KONCERNÖVERSIKT
hotell. Nyetableringen domineras av nio nya "Scandic Crown Hotel" med 2. 000 hotellrum. Investeringarna i hotellinventarier under 1988 uppgår till ca 400 MSEK.
Stancia Investerar 600 MSI!K l Lonelon
'Stancia har _förvärvat en fastighet vid Leicester Square i centrala London för 600 MSEK. I Oslo har ett hotell förvärvats för 100 MSEK. Hotellet _ byggs om till ett Seandie Crown Ho-
l tel. I Bonn i Västtyskland färdigställs till1 maj ett Seandie Crown Hotel på 260 rum som ägs av Stancia.
Kraftig resultatförbäHrlng l Dahloch lnter Forward De rörelsedrivande bolagens försälj- ning uppgick under 1988 till 7. 538 (7.094) MSEK, varav 35% avser verksamhet utanför Sverige.
Resultatet för de rörelsedrivande bolagen har förbättrats till190 MSEK, en ökning med 41%, efter beaktande av den omstrukturering som genomförts under 1987. Den största resultatförbättringen svarade Dahl för som ökade sitt resultat efter )finansnetto från 18 MSEK till92
MSEK, omstruktureringen beaktad.
Den stora resultatförbättringen be- ror dels på den goda efterfrågan i , Sverige, dels på en kraftfull kostnads- ' effektivisering och koncentration på
kärnverksaniheten.
En fortsatt stark efterfrågan inom framför allt allmänspedition har för- bättrat In ter Forwards resultat från 24 MSEK till33 MSEK, en ökning med40%.
Seandie har ökat sin marknadsan- del i Sverige och resultatet i den svenska rörelsen.har förbättrats yt- terligare. Den kraftiga expansionen utanför Sverige har belastat koncer- nens resultat. Scandic's resultat 1988 sjönk p g a utlandsinvesteringarna från 81 MSEK till68 MSEK.
Fastighetsförvaltningens resultat sjönk från 29 MSEK till 7 MSEK.
N edgången beror på ökade ränte- kostnader för årets stora investering- ar om ca 900 MSEK. Inklusive värde-
stegring på fastighetsbeståndet har Stancias substansvärde under året stigit med 47%.
B6nportfiillen +53o/o Vid årsskiftet 1988/89 hade Ratos börsportfölj ett marknadsvärde på 4. 400 MSEK. U n der 1988 steg börs- portföljen i värde med 53%, justerat för köp och försäljningar, vilket skall jämföras med en förändring i general- index på 52%. Utdelningsintäkterna ökade med 22% från 71 MSEK 1987 till87 MSEK 1988. Under 1988 har betydande omdispositioner skett i portföljen. Ratos utnyttjade sin op- tion att sälja lggesundsaktierna till MoDo vilket resulterade i en realisa- tionsvinst på 243 MSEK. Ratos har vidare avyttrat hela innehaven i Inde- pendent och Ellos, vilket även detta resulterade i betydande realisa- tionsvinster. Totalt uppgår försälj- ningarna till1.439 MSEK.
Större förvärv har gjorts i framför allt Industrivärden, där aktier, KVB och optioner har förvärvats för 515 MSEK. Även i AGA och Astra har Ratos gjort större nyinvesteringar.
Aktierna i Smedjebacken-Boxholm Stål har avyttrats till Welbond, med betalning i nyemitterade aktier och konvertibler i Welbond. Totalt upp- går investeringarna till l. 44 7 MSEK, dvs i nivå med försäljningarna.
Finansiella mål- avkastning 15%
Ratos övergripande lönsamhetsmål är att, inklusive värdestegring på börsaktier och fastigheter, långsiktigt erhålla en avkastning på eget kapital på minst 15% efter skatt, förutsatt nuvarande inflationstakt i Sverige.
Avkastningsmåttet gäller både inve- steringar i börsbolag och dotterbolag.
Ratos finansiella riskpolicy innebär att moderbolaget kan ha en skuldsätt- ning på 1-2 miljarder SEK, förutsatt normal soliditet i dotterbolagen (ut- vecklas närmare på sid 26). Det inne- bär att koncernens soliditet inki över- värden i börsaktier och fastigheter kan tillåtas sjunka från nuvarande
61% till35-45%, beroende på inve- steringsinriktning och konjunkturlä- ge.
Lansamhelen idoHerbolagen Ratos lönsamhetskrav på dotterbola- gen är 15% avkastning på eget kapital efter skatt över en konjunkturcykel.
De rörelsedrivande dotterbolagens resultat måste uppgå till225-240 MSEK för att uppnå lönsamhetskra- vet. 1988 är resultatet 190 MSEK, dvs resultatet måste öka med 35--50 MSEK för att uppnå 15% avkastning.
Inter Forwards lönsamhet överstiger 15%, Dahls ligger någon procenten- het under. Seandie Rotelligger strax över 11%.
Det fastighetsförvaltande dotter- bolaget Stancia's räntabilitet, inklusi- ve värdestegring i fastigheter, över- stiger 15%.
Valutaexponering
Som en följd av de stora utlandsinve- steringarna och dessas finansiering har koncernens valutaexponering fått ökad betydelse.
Ratos verksamheter utomlands har så gott som genomgående in- komster och utgifter i lokal valuta.
Det innebär att Ratos valutaexpone- ring är begränsad till tillgångarna och skulderna i balansräkningen ("balans- exponering").
Balansexponeringen netto i ut- ländsk valuta uppgår kring årsskiftet 1988/89 till 0,5--1 miljarder SEK.
Den största exponeringen finns i NOK, DKK, GBP, NLG och DEM.
Nettotillgångar finns i NOK, DKK och GBP och nettoskulder i övriga nämnda valutor. Hanteringen av valu- tarisker sker inom ramen för en av styrelsen fastlagd valutariskpolicy.
Gocllikvlclltet, soliditet Koncernens betalningsberedskap på kort sikt, likviditet, och lång sikt, so- liditet, beskrivs bäst av moderbola- gets nettoskuldsättning och solidite- ten i dotterbolagen. Efter de stora börsaktieförsäljningarna 1987 har moderbolaget ingen nettoskuldsätt- ning. Trots den stora affärsaktivite- 5
6
FÖRVALTNINGs AB RATOS
KONCERNÖVERSI KT
ten under 1988 är moderbolagets nettoskuldsättning vid årets utgång oförändrad. De betydande investe- ringarna i börsaktier har balanserats av försäljning av börsaktier. Dotter- bolagens investeringar har lånefinan- sierats, vilket reducerat dotterbola- gens översoliditet. Likviditeten och soliditeten är fortsatt god.
K APITAL
Substansvärde (MSEK): 1988-12-311987-12-31Övriga 30% ...____
Ratos substansvlrcle
N edanstående substansvärdering av Ratos utgår från moderbolagets ba- lansräkning, där var aktiepost värde- ras för sig. Dessutom beaktas mo- derbolaget fordringar och skulder.
Bör~portföljen värderas till börs-
~urs, dotterbolag och intressebolag till uppskattade marknadsvärden.
Ratos kapitalstruktur
Dotterbolag 42% _______...,~
3.250 4.430
10
2.050 3.050 50
/ /
~--- '" -...__~
/ ~;:-Börsbolag 58%
_ . :1
). -Investmentbolag 20%
---
." ~
...IF" .. · '·" ~ 1
\ ',~--i__~ "'-...
'·, ·
~///rBanker 1%
Fastighets- och l _ - - i _ _ -__ J..AHandel 6%
byggbolag 28% \
Koncernens interna hyresgäster 15%
Enligt affärsvärldens branschindelning.
(Jämför med sid 21.)
l
FÖRVALTNINGs AB RATOS
KONCERNÖVERSIKT
RESULTAT
Traclltlo•ell resultaträknl•g Den officiella koncernresultaträkning som presenteras på sida 32 belyser resultatet för de olika delarna av Ra- tos verksamhet, mengerinte en rätt- ,.-- visande bild av det sanunanlagda kon-
- 'cernresultatet. Som alternativ till den officiella koncernresultaträkning- en presenteras nedan Ratos resultat enligt en resultatandelsmetod och en
( 1substansvärdemetod.
Resultata•delar
I den officiella koncernresultaträk- ningen sammanförs årets resultat från rörelsebolagen och fastighets- förvaltningen med utdelningar från börsbolag avseende föregående års vinster samt reavinster från börsakti- er. Denna resultaträkning lämpar sig därför inte för jämförelse med tidiga- re år eller andra företag. För att få jämförelse justeras resultat från börs- portföljen enligt följande. Resultatet från börsportföljen ingår med ägaran- delen av respektive bolags resultat och ej med av Ratos mottagna utdel- - :,ningar. Som approximation till ett
·'verkligt resultat i bolag, vars resultat ej är kända, har använts prognoser för vinst per aktie från tidningen Af- färsvärldens "Placeringsindikator".
Nrilnclring substansvlrcle Förändring av substansvärde som re- sultatmått visar större svängningar, än bolagsresultaten, främst p g a änd- rade börskurser och större osäker- het, främst i värderingen av dotter- bolag.
Förändring i: 1988 1987 Substansvärde~
MSEK + 2.500 +900
Substansvärde, % + 48 21 Generalindex, %
+
52 8Substansvärde
per aktie, kr + 100 36
Ratos resultatberäknat 111ecl resultatandelar
1988 Resultat från rörelsen .. ... .. . ... .
Resultat från fastighets-
förvaltningen ... ... ... ... .. .. ..
Resultat från dotterbolag ... .
Resultat från börsportföljen
lndustnvarden ... . Esselte ......... . Stora ............. . ASEA ........ . Welbond ... . AGA ... . Övriga ... .
Centrala intäkter
och kostnader ............ . Resultat före skatt ........... .
Vinst per aktie
(efter schablon skatt) ...... . l l Avser SmeBox som byttes Il fl Welbond 1988
( l avser resultatandelen 1987 med 1988 års agarondel
Tre vlnstm6H
Vinst per aktie kan således mätas på åtminstone tre olika sätt, som kan ge mycket olika resultat. Resultatan- delsmetoden ger den mest rättvisa bilden av koncernens långsiktiga re- sultatutveckling. Resultatandelsme- toden lämpar sig dock sämre för att beskriva Ratos fastighetsdeL Fastig- heter har ett lågt synligt resultat och en ofta betydande värdetillväxt. För att även beakta värdetillväxten måste förändring i substansvärdet beräk- nas.
190
7 197
205
89
127
31 16 13 7l 552
2 751
15:-
(159l (89l
(60)
29
164
88 84 36 61i
199 413
-50 527
10;50
7
8
Dahl är Skandinaviens största VVS- grossist. Omstruktureringen under 1987 och 1988 har bl a inneburit att fastighetsbeståndet överförts till Ra- tos fastighetsbolag stancia och att rö- relsefrämmande verksamheter avytt- rats.
De största enheterna är Fosselius
& Alpen i Sverige, Br~rene Dahl i Danmark och Bn:jdrene Dahl och
lngeni~r Gran i Norge.
Utvecldingsmiifllgheter Branschens bristande lönsamhet och ny teknik, framförallt inom kommuni- kationsområdet, kommer att driva fram förändringar såväl mellan de oli- ka aktörerna i varuflödeskedjan som mellan grossisterna. Att skaffa sig en ledande roll- inte bara kvantitativt
utan framförallt kvalitativt - i denna process, ger möjligheter att skapa konkurrensfördelar.
Materialadministration och mark- nadsföring måste ytterligare anpas- sas till kundernas och leverantörer- nas krav för att stärka grossistrollen.
I framtiden kommer produkternas komplexitet att öka. Det är därför en nödvändighet att förbättra grossis- tens tekniska kompetens.
Koncernen har en ny organisa- tionsstruktur som understödjer loka- la initiativ och ideer samtidigt som gemensam styrka ger samordnings- fördelar vid utveckling och genomfö- rande. Det kan gälla såväl utveckling av nya servicekoncept som effektivi- sering av materialflöde eller ADB.
Stark position l Norelen Dahls omsättning 1988 uppgår till 3. 800 MSEK, vilket gör bolaget till den klart dominerande VVS-grossis- ten i Norden.
FÖRVALTNING$ AB RATOS
DAHL
Expansionsutrymmet i Sverige är begränsat medan marknadsandelarna i Danmark och N or ge kan stärkas ge- nom såväl egna marknadsinsatser som strukturellt motiverade före- tagsköp.
I Sverige har den goda bygg- konjunkturen under 1988 medfört en mycket g &::l efterfrågan. Dahl är num- mer två i storlek på den svenska marknaden. TotalmarknadenförVVS produkter i Sverige beräknas till 7.400 MSEK. Av denna svarar före- tagen i Rörgrossistföreningen (RGF) för 4. 750 MSEK. Dahl Sverige har en marknadsandel som uppgår till 36%
av RGF -försäljningen och 23% av to- talmarknaden.
Den norska marknaden har gått kraftigt tillbaka under 1988. Rörgros- sistföreningen svarar för en beräknad försäljning av 3. 900 MNOK 1988.
Dahl's andel utgör 17%. Under 1988 förvärvades·51% av aktierna i elin- stallatörsföretaget lng. Ivar Petter- senA/s.
Den danska totalmarknaden beräk- nas till 7. 000 MD KK, varav Rörgros- sistföreningens medlemmar svarar för ca 60% eller 4. 200 MD KK. Dahl' s marknadsandel uppgår 1988 till14%
av totalmarknaden, och 23% av Rör- grossistföreningens andel.
Det engelska agenturbolaget Dahl Brothers Ltd i London har sålts un- der det gångna året.
Verksamheterna i dotterbolagen i Colorado och New Mexico i USA har
Jan Prising, VD
samordnats. En gemensam administ- ration finns sedan hösten 1988 i Santa Fe, New Mexico.
lnfor~nation - framtidsfrågor Dahl Data AB, som bildats under året, har slutfört upphandlingen av ett nytt administrativt koncemdatasystem. -=
Systemet installeras med början 1989
J
i Sverige och Norge. Andra viktiga uppgifter är utveckling av informa- tionsdatabaser och kunddatasystem.
En branschanpassad informations-, . teknologi kommer att få en avgörande.)' roll i framtiden. Dahl avser att här skapa sig en ledande ställning och därmed få ett ökat handlingsutrym- me.
Medarbetarnas utveckling- strategisk friga
Personalkostnaderna står för cirka 50% av de totala kostnaderna varför en utveckling av medarbetarna har hög prioritet.
En ny ledningsfilosofi och organi- sation har successivt implemente- rats.
Slark resultaHörlläHring 1988
Dahl redovisar ett resultat efter fi- nansnetto på 92 MSEK. Rensat från effekter av omstruktureringen är re- sultatförbättringen 74 MSEK. De (~
svenska enheterna har kraftigt för- bättrat resultatet. I Norge är resulta- tet ungefär oförändrat trots den sva- ga efterfrågan. I Danmark har förlus- ten ifrån 1987 vänts till vinst.
Prognosl989
En fortsatt god byggkonjunktur i Sverige gör att resultatet förväntas . öka, trots en fortsatt svag efterfrågan
i Norge och Danmark.
Dahl publicerar egen tryckt årsrednvisning
Försäl)ning
MSEK r--__:_-=---,
Räntabilitet på sysselsatt kapital
% 4.000
3.000 ~ 110 5
~
2.000 1.000
o~-~-~-~-~
1984 1985 1986 1987 1988 1984 1985 1986 1987 1988
Nyckeltal
Försäljning MSEK
Resultat efter finansnetto MSEK Räntabilitet på eget kapital o/o Räntabilitet på sysseisoii kapital ~~
Balansomslutning MSEK Medelantal anställda
l J Efter justering för juridisk omstrukturering 2) Ej jämförbar
1988 1987 3.572 3.386 92 181)
13 2)
14 10
1.590 1.592 1.821 1.940
9
Stark utveckling
Under 1988 firade Seandie Hotel25- årsjubileum för sin hotellide. Etable- ringen i Laxå 1963 med en 20-rurns- anläggning har på 25 år utvecklats till Skandinaviens dominerande hotellfö- retag med verksamhet i åtta länder i Europa, med en målsättning att un- der 90-talet även bli ett av de intres- santaste hotellföretagen i västeuropa för affärs- och konferensmarknaden.
llllvixtdrategi
Affärsstrategiskt läggs tonvikten på tillväxt, urval och produktivitet; till- växt genom nya anläggningar före- trädesvis i N orden, Västtysklan d, Beneluxområdet och Storbritannien;
urval genom val av affärskoncept och driftsformer, som kan möta kon- cernens lönsamhetsnormer. Pro- duktiviteten betonas genom en stark försäljnings- och kostnadsstyr-
rung.
Marknadsstrategiskt eftersträvar Seandie en profil med hög kv.ilitet, lågt pris och bilvänlighet
"Scancllc Hotel",
"Scandic Crown Hotel",
"Seandie Vägkrog"
Scandic' s produkter är "Seandie Ho- tel", bilvänliga hotell utefter stora tra- fikleder i Norden, och "Scandic Crown Hotel", internationella city- hotell, som även finns i stora nordis- ka städer. "Scandic Vägkrog" kom- pletterar Seandie Hotel utefter de stora vägarna i Sverige. Några fristå- ende "profilrestauranter" drivs i cen- trala Stockholm.
Seandie testar inom sitt utveck- lingsprogram en ny produkt för aktivt hotellboende riktat mot konferens- och fritidsmarknaden, "Scandic Ac- tive Hotel". Vidare testas ett senior- boende genom servicelägenheter i Schweiz.
Ökande marknad i Sverige Hotellmarknaden har utvecklats posi- tivt i Sverige under 80-talet. För af- färshotellen har tillväxten under de l O senaste åren uppgått till2-3% per år.
FÖRVALTNINGs AB RATOS
SCANDIC HOTEL
Branschen kännetecknas av kraftig expansion av stora hotell, produktut- veckling och hård konkurrens. Netto- utbudet av nya hotellrum har översti- git marknadstillväxten i Sverige, var- för branschens hotellbeläggning sjun- kit. Seandie har ökat såväl sin belägg- ning som marknadsandel.
För den internationella verksam- heten noteras en minskad efterfrågan av hotellrum i Danmark och Norge.
Marknadsnedgången har varit sär- skilt stor i Norge samtidigt som anta- let hotellrum ökat kraftigt. Detta har inneburit en väsentlig minskning av branschens beläggning, vilket även drabbat Scandic.
I övriga Europa där Seandie drev verksamhet 1988- Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Storbritan- nien och Österrike - noteras små för- ändringar av marknadssituationen jämfgrt med 1987. Ett undantag ut- gör Osterrike, där Wien upplevt en marknadsnedgång i kombination med kraftig ökning av antalet hotellrum.
15 nya hotell1988
1988 kännetecknas av fortsatt stark expansion för Scandic. Nyetablering- en domineras av nio nya "Scandic Crown Hotel" med 2. 000 hotellrum.
Hotellen är belägna i Antwerpen, Frankfurt (2 st), Göteborg, Inns- bruck, London, Oslo, Utrecht och Wien. Över 700 nya hotellrum har tillförts koncernen genom nyöppnade
"Scandic Hotel" i Halmstad, Härnö-
Arne Gustafsson, VD
sand, Växjö, Köpenhamn och Tåstrup (Danmark). Ett nytt "Scandic Active Hotel" på 100 rum har öppnats i Rätt- vik.
Seandie förbereder en etablering under 1989-90 av 20 nya hotell med sammanlagt över 3. 000 hotellrum.
Investeringarna i anläggningstill- gångar uppgår 1988 till närmare 400 MSEK och förväntas ligga på samma nivå 1989. Genom rörelsens kapi- talstruktur ställer den snabba expan- sionen däremot ej anspråk på ytterli- gare rörelsekapital.
Fastighetsöverföringar Sean die' s svenska fastigheter över- fördes till Ratos fastighetsbolag Stan- cia i slutet av 1987. Fastighetsöverfö- ringarna har ej nämnvärt påverkat det redovisade resultatet 1988. En liknande överföring av Scandic's fas- tigheter i Danmark och Norge sker under 1989.
Utlancluatsnlngarna drar nedresultatet
Försäljningen uppgår till l. 728 MSEK. Efter justering för de i början av 1988 avyttrade perso~estauran-1.-..
tema innebär detta en ökning med 'lf'J 19%. Resultatet före eo-poster upp- går 1988 till68 (81) MSEK. Till detta kommer en realisationsvinst på 17 MSEK.
Lönsamheten för den svenska verksamheten har förbättrats. Den internationella rörelsens expansion med stora initialkostnader har inne- burit att lönsamheten blivit låg under 1988.
Räntabiliteten på sysselsatt kapital 1988 uppgår till12%. På eget kapital är räntabiliteten 11%. P g a fastig- hetsförsäljningarna är räntabilitets- siffrorna ej jämförbara med 1~87.
Prognosl989
För 1989 förväntas ett förbättrat re- sultat.
Seandie publicerar egen tryckt årsredovisning
,.., 1Jtfm11!189lårlmnr Anw·
Gtowsw-
lim $Ut blftJIIHilll $Ont~
dlrd
Mr vid fllilnt4dd4 65 d1.S dltln: ode
1/#nh'IMb
av FmlAIIdtmon.
A mc! GU#af$5Cn mr m11U1tt ~~~~a~ till Scandre5 åf/linidi/lirdrygt25 tfrStdon odl
hltr wril dtSS clltf stdlm 1967.
U mur Amt Gusltzt&sons tid har /lirtiiJ- grt utvtelrlats tiU Sktmdmavu~:slrdtnult.
kotfllj6retag. Ett ltJngt steg har tagits.frtbr LaxtJ motorlJy till Seandie CroKn i Stock·
/lolm, som kansligas vara Imman på Vtf'·
lut.
Ägare, styrelse och medarbetare i Sam·
die-koncernen tackar
för
det utomordentligt skickliga sätt pd vilket Arne Gustafsson ut- vecklat och lett företaget.Försä~ning
Mkr %
~ ,
1.500 15
1.000 10
5'00 5
o o
-- -
1984 1985 1986 1987 1988 1984 1985 1986 1987 1988
Seandie Crown i Stockholm
Nyckeltal 1988 1987
Försäljning MSEK 1.728 1.711
Resultat efter finansnetto MSEK 68 81 Röntobilitet på eget kapital % 11 l)
Rönlabilitet pa sysseisatt 1<ap1toi % 12 l)
Balansomslutning MSEK 1.395 1.104
Medelantal anställda 4.184 4.002
l) Ei jämförbart med föregående år
11
FÖRVALTNINGs AB RATOS
INTER FORWARD
Inter Forward bildades med en mål- Resultatetl988 Förvärv i januari 1989 inom EG sättning att skapa en med europeis~a Inter Forward redovisar 1988 ett re- - Schier, Otten & Co med verksam- mått betydande enhet för interna tio- sultat efter finansnetto på 33 MSEK, het i Berlin, Bremen och Hamburg.
nell speditions- och transportverk- en förbättring med 40%. Resultatet Schier, Otten kompletterar NTS samhet Basen för den tilltänkta ut- har belastats av kostnaderna för upp- Tyskland vad gäller sjö- och flyg- vecklingen utgjordes av Nordisk byggnadenavInter Forward i stor- frakt.
Transport-koncernen, som Ratos leksordningen 8 MSEK. - AmAs Holding BV i Holland med 19 förvärvat i januari 1986. Allmänspedition-Nordisk Trans- rörelsedrivande företag inom sjö-,
Under 1988 har affärsideer och port Sverige- har haft sitt hittills flyg- och allmänspedition. AmAs är övergripande mål formulerats och de mest framgångsrika år. Antalet spe- även verksamma inom lagerhåll- strategier som skallleda fram till de ditionsuppdrag har ökat med 9%, vil- ning, distribution och handel. Kon- uppsatta målen fastlagts. ket även avspeglas i en resultatupp- cernen omsätter totalt 700 MSEK AHärside-Internationella gång. och antalet anställda är drygt 500.
stortransporter-Nordisk Trans- - Ziist & Bachmeier AG, Schweiz transporter port Rail- som svarar för ca 35% av med huvudsaklig verksamhet inom lnter Forwards affärside är att erbju- allt järnvägsgods som transporteras sjö-, flyg- och allmänspedition i da tjänster inom området internatio- till och från Sverige, fortsatte att Västtyskland och med viss verk- nell distribution som kan omfatta to- bygga ut sin kundservice med ratio- samhet i Schweiz och England.
talt ansvar från producent till slut- nell hantering och distribution på vik- Koncernen omsätter 750 MSEK förbrukare på utvalda geografiska tiga sydeuropeiska jämvägsmarkna- och antalet anställda är 400.
marknader. Detta ska ske genom att der. Inter Forward blir genom förvär- Inter Forward tillgodoser kundernas Flyg- Nordisk Air Cargo- noterar ven ett europeiskt speditionsföretag, behov av en 16%-ig volymökning, vilket är mer där utomnordiska traflker kommer - rationella fysiska godsflöden än vad flygfraktmarknaden totalt sett att få en ökad betydelse. Policyn är - effektiva informationssystem ökat. Resultatutvecklingen har varit att koncernens bolag ska agera med - effektivisering av kapitalflödet svag. stor frihet och bibehållen kultur.
- frigörande av resurser som binds i
transportadministration Piiretagsfiirvärv fiirclubblar Prognosl989
rörelsen Under 1989 kommer ett stort arbete Expansionsmål Förvärv 1988 i Sverige att läggas ned på att integrera de ny-
t
Målsättningen är att Inter Forward - Speditions AB Jerre med huvud- förvärvade företagen i Inter For- inom 3 år ska ha en genomgående kontor i Malmö. Bolaget har ca 100 ward-koncernen. Betydande sats- stärkt ställning i Norden och inom yt- anställda och omsätter ca 400 ningar för framtiden görs inom sy- terligare några år ha en sådan posi- MSEK. Huvudverksamheten är stem-, marknads- och produktut- tion i Europa att företaget kan mäta inom järnvägs spedition. veckling. Resultatet av detta arbete sig med kontinentens största spedi- - J A Larsson AB i Malmö specialise- förväntas komma efter 1989.
tionsföretag. rad på transporter av växter och lö- Efterfrågan förväntas vara fortsatt Tillväxten ska ske genom förvärv kar. god under 1989 varför resultatet,
av verksamheter som såväl service- trots de stora satsningarna, väntas
mässigt som geografiskt komplette- ligga i nivå med 1988 års resultat.
rar det nätverk som är under upp- byggnad inom Europa.
Bolagisering
En konsekvens av strategiarbetet är att Inter Forward fr o m l januari 1989 bolagiserat Nordisk Transports verksamheter inom järnväg, allmän- spedition och flyg. Uppdelningen i tre separata bolag med renodlad verk- samhet ökar möjligheterna att möta de olika marknadernas krav. Ett af- färsmässigt samarbete mellan bola-
gen tillfredsställer kunders varieran- Inter Forward publicerar egen tryckt årsredo-
12 de önskemål. Hans Bergström, VD visning
Försäljning
Mkr .---'---='---,
1984 1985 1986 1987 1988
FÖRVALTNING$ AB RATOS
Räntabilitet på sysselsatt kapital
% . - - - ,
10
1984 1985 1986 1987 1988
Nyckeltal
Försäljning 11 MSEK
Resultat efter finansnetto MSEK Räntabilitet på eget kapital % Räntabilitet på sysselsatt kaf1ital % Balansomslutning MSEK Medelantal anställda
l) Exkl tull och införselmervärdeskatt
1988 2.232 33 19 24 767 1.277
1987 1.997 24 19 24 650 1.271
13
Stancia bildades 1983 för att förvalta och utveckla det fastighetsbestånd , som Ratos behöll vid försäljningen av Tibnor 1979. Sedan dess har Stancia förvärvat ytterligare fastigheter och i väsentliga delar genomfört en avse- värd såväl förändring som förädling av detta fastighetskapitaL För att möjliggöra en effektivare förvaltning av Ratos-koncernens fastigheter förvärvade Stancia under 1987 Dahls samtliga fastigheter i Sverige och Norge samt 26 hotellfastigheter i Sverige från Scandic.
Lugnare prq•tvecldlng Intresset för fastighetsinvesteringar är fortfarande stort frän mänga kate- gorier av investerare i Sverige och priserna har därför fortsatt att stiga under 1988, om än i långsammare takt än tidigare. Det är sannolikt att fastighetspriserna nu har nått sådana nivåer att ytterligare höjningar måste genereras av faktiska höjningar av marknadshyresnivåerna. Inom de flesta områden i Sverige råder balans mellan tillgäng och efterfrågan på lo- kaler och några större ökningar av marknadshyrorna kan inte påräknas.
I ett internationellt perspektiv är lag- ret av lediga lokaler i t ex Stockholm mycket litet.
I Danmark och Norge finns ett större utbud av lokaler, vilket
bar
lett till en lugnare fastighetsprisutveck- ling än i Sverige under det senaste året. Prisutvecklingen i Norge har dessutom påverkats av den mycket svaga ekonomiska utvecklingen.I mänga städer i västeuropa förväntas ett ökat utbud av lokaler under det närmaste året. Det är san- nolikt att detta i kombination med en avmattning av konjunkturen kommer att leda till en lugnare fastighetspris- utveckling även internationellt.
Inom ramen för denna lugnare pris- utveckling finns dock fortfarande goda möjligheter tilllönsamma inve- steringar, såväl i Sverige som i övriga Europa.
Exploatering och Internatio- nalisering
14 Stancias strategi är att bebygga bola-
FÖRVALTNINGs AB RATOS
STANCIA
gets exploateringsmarker i Stock- holm och i Upplands Väsby samt att vidareutveckla och koncentrera det befintliga fastighetsbeståndet. stan- cia skall dessutom bygga upp ett in- ternationellt fastighetsbeständ av hög klass, främst i Danmark, Norge, Storbritannien och Västtyskland.
lnvederingar l Sverige I Stockholm äger Stancia exploate- ringsbar mark vid Marieviksstrand på Liljeholmen och denna bebyggs suc- cessivt. Där har under 1988 uppfö- randet av ett kontorshus på 15.000 kvm i samarbete med BPA avslutats och uppförandet av Stockholm Mode- center påbörjats. Stockholm Mode- center kommer att inrymma 17. 000 kvm visnings- och försäljningslokaler för modebranschen och öppnar i ok- tober 1989.
I kvarteret Överkikaren vid Söder- malmstorg i Stockholm har Stancia tillsarrunans med Skanska uppfört ett Seandie Crown Rotel och 5. 000 kvm kontor. Hotellet öppnades januari 1989.
l]ohanneslunds Business Campus i Upplands Väsby har Stancia fortsatt utbyggnaden av området med uppfö- randet av ett kontorshus på 5. 000 kvm.
Internationellsatsning Stancia har under 1988 förtsatt den satsning på internationellt fastighets- ägande som påbörjades under 1987. I
Jan lilja, VD
början av 1988 förvärvades Dahls fas- tigheter i Danmark. I centrala Oslo har Stancia investerat i en hotellfas- tighet som nu byggs om till ett Sean- die Crown Rotel.
I slutet av 1988 köpte Stancia en centralt belägen kontorsfastighet i London för 600 MSEK. Fastigheten kommer delvis att byggas om under de närmaste åren, varefter hyrorna för dessa ytor kan höjas avsevärt.
I Bonn i Västtyskland fårdigställs till1 maj 1989 ett Seandie Crown Ho- tel på 260 rum. Beslut har också fat-
t ·
tats om att Stancia under 1989 skall förvärva fyra hotell i Norge och ett i Danmark från Seandie samt överta leasingavtalen för ytterligare tre ho- tellfastigheter i Danmark. Samtliga dessa hotell skall hyras ut till Sean- die.
Substansvirclet tikar kraftigt Stancia erhöll under 1988 166 (79) MSEK i hyresintäkter. Ökningen be- ror till stor del på de fastigheter som övertogs från koncernbolag i slutet av 1987 och under 1988. Resultatet ef- ter finansnetto uppgår till16 (35) MSEK. Under året har 917 (528) , MSEK investerats i fasti_gheter. o
fj
Under 1988 har Stanc1a externt la- · tit värdera ca en tredjedel av fastig- hetsbeståndet. Dessa värderingar har sedan varit vägledande för Stanci- as egen värdering av resterande fas-
@
tigheter. Vid utgången av 1988 hade Stancias fastighetsbestånd ett mark- nadsvärde på 3. 800 (2. 000) MSEK.
Om de beslutade överföringarna frän Seandie medräknas ökar marknads- värdet till 4. 000 MSEK. Bolagets substansvärde har under året ökat med 47% och uppgår till2.100 MSEK.
Prognos 1989
Genom realisationsvinster på fastig- hetsförsäljningar förväntas det re- dovisade resultatet att öka trots den stora investeringsvolymen. Härtill kommer icke realiserade värdesteg- ringar på fastighetsbeståndet.
stancia Publicerar egen tryckt årsredovisning
FÖRVALTNINGS AB RATOS
Stancias fastighetsinnehav 1988-12-31 Lokalyta l 000 m2
Industri/
läge ~ Kontor Hotell loger Stockho l m/Uppsala-
området
Göteborgsområdet Övriga Svt~riga
Danmark Norge London
45 3 15 12 6 13
27 69
16 15 112 78 51 10 24
MSEK 180 150 120 90 60 30
o
Stancias fastighet vid Leicester Square i London
Hyresintäkter Nyckeltal 1988 1987
Hyresintäkter MSEK 166 79
__/
Resultat efteravskrivningar MSEK 119 51 Resultat efter
finansnetto MSEK 16 3511 Balansomslutning MSEK 2.064 1.126
1984 1985 1986 \987 \988
l) Efter justering för juridisk omstrukture- ring.
15
16
FÖRVALTNINGs AB RATOs
DOTIERBOLAGEN l SAMMANDRAG
Resultaträkningar
Försäljning . . . • • . • . . . . ...
Övriga rörelseintäkter ..... .
Rörelsens kostnader . . . . ..... .
Resultat före avskrivningar ............. , . . . . . . . •....
Avskrivningar enligt plan . . . • . . . . • ............ . Resultat efter avskrivningar . . • • • . . . . • • . . . . . . • • • . • • . .. Finansiella poster ........•..••••...•••.•.......•..••••..••
Resultat efter finansnetto ..•..........•................
Extraordinära poster ........•..................••••..••
Resultat före dispositioner ...•..... Bokslutsdispositioner . . . . . ~ •••....
Resultat före skatt ...... . Skatt . . . • • ..•••••..•.. Arets vinst .....
Balansräkningar Tillgångar
Omsättningstillgångar
likvida medel . . . • • • . . • . . . . • . • . ..............•...•. Kundfordringar . . . • . • . . • . . . . • • . . ...••••••.....• , ..••
Varulager . . . . . . • • • • . • . • • . . . • • • ........••• Övriga omsättningstillgångar • • • • • . • • . . . . ........•.•
Summa omsättningstillgångar
Spärrkonton .........•.......••.......•.....••...••...• Anläggningstillgångar
Goodwill ........ ·.••..........•....•..••• • ••..••
Maskiner och inventarier •....•.•...•..••••••...............
Byggnaderoch mark .· ... ..•••••..••.•.........•...
Övriga anläggningstillgångar . • ••...••••.••.•........••..••
Summa anläggningstillgångar .•.•..•••••..•..........•••..• Summa tillgångar . . . • . . . •
Skulder och eget kapital
Räntefria skulder . . . • ..•••••..•••••.•.•••..•.•.••...••
Räntebärande skulder •••.•••••..•••••..•••••••.•••••..••
Minoritetsintresse . . . . •..•.•••••....•••..••••.•.••••••...• Obeskattade reserver ...•••••....•••....•............• Eget kapital ............•.•.•...•..........•...... Summa skulder och eget kapital ......•...............
Räntabilitet på eget kapital . . . • . .•••••..•..••..•.• Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) . . . . .......•.•....•.
soliditet(%) ............... - - ..••.•..... -............. .
* Inklusive l 00% av övervärde i fastigheter
Dahl 3.571,6
9,7 -3.453,2 128,1 23,3 104,8 13,2 91,6 55,1 146,7 1,7 148,4 - 45,9 102,5
126,4 704,9 460,2 117,8 1.409,3 32,6
12,7 68,4 45,6 21,8 148,5 1.590,4
601,9 498,6 227,1 262,8 1.590,4 13,0 14,1
24
Seandie
1.728,1 -1.597,9
130,2 - 49,6 80,6 12,2 68,4 17,2 85,6 54,2 31,4 14,7 16,7
110,8 71,5 26,3 275,2 483,8
2,2 459,2 297,7 152,2 911,3 1.395, l
290,6 668,7 49,4 149,1 237,3 1.395,1 11,2 11,7 25
lnter Forward
2.232,0 -2.181,3 50,7 - 21,7 29,0 4,5 33,5 33,5 - 22,4 l l l l
1,4 9,7
143,3 326,2 102,2 571,7 3,4
7,7 73,4 96,7 13,6 191,4 766,5
540,9 80,7 72,2 72,7 766,5 19,3 24,2 14
Stancia
196,3 - 66,4 129,9 - 11,3 118,6 -102,8 15,8 - 3,3 12,5 - 5,1
7,4 - 5,7 1,7
9,4
39,0 48,4 7,2
21,3 1.462,0 524,7 2.008,0
·~·
2.063,6
33,7 1.903,3 15,5 32,2 78,9 2.063,6
52*