VERKSAMMETEN 1981
Innehåll:
!CA-rörelsen -81 . . . . . . • . . . . . . 3
Såarbetar !CA-rörelsen . . . . . . . . . . • . • . . . . . . 4
Samhällsekonomin -81 . . . . . . . . . . . . . . 5
Dagligvarumarknaden -81 . . . . . . . • . . . 5
ICA-forbundet -81 . . . . . . 6
Affärside och organisation grunden till framgång . . . 8
ICA storhushåll . . . . . . 11
Kallelser till rorhundsstämma samt bolagsstämma för ICA AB ... ... 13
Årsredovisning för ICA AB Förvaltningsberättelse ... . . .... . ... ...• ... . . .... ... 14
Regionföretag ICAEolAB ... .. . ·.: ... ... . .. ... . · ... 16
ICA Essve AB .. . .... . ... ... ... ...•... . 18
ICA Hakon AB . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Specialiserade dotterbolag . . . . . • . . . . . . . . . 22
Koncernredovisning . . . . . . . . . . 28
Moderbolagets redovisning . . . . • . . . . . . . 34
Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Ekonomisk redovisning för !CA-förbundet Ekonomisk redovisning ... .. . .... . .. ... . . . .. ... . . .. .... .. , . . . 40
Revisionsberättelse . . . . . . 41
styrelseledamöter i !CA-förbundets medlemssektioner ... .. . ... 42
ICA-forbundets och ICA AB: s styrelse samt I CA-direktionens ledamöter . . . 43
!CA-rörelsen 1981
Utdrag ur I CA-stadgan
§ l
. .
Andamål
För den ·svenska dagligvaruhan- deln blev 1981 redan från start ett utpräglat avmattningsår. Den ekonomiska åtstramningspoli ti- ken satte tidigt spår i köpkraft och matvanor, som bl a ledde till en konsumtionssvängning till pris- billigare alternativ. Detta märk- tes särskilt inom kött/charksorti- mentet. För detta kunde vid årets slut noteras en konsumtions- minskning pä cirka 5 %, vilket gi- vetvis gav mycket kännbara effek- ter i butiksledet. A v den totala omsättningen i en genomsnittlig
!CA-butik är nämligen 20 % kött och charkvaror. Konsumtions- minskningen dämpades möjligen något av diskontosänkningen i oktober och av den i november sänkta mervärdeskatten. Vid årets slut kunde man dock konsta- tera att dagligvarukonsumtionen under 1981 minskat med 2-3 %.
I denna kärva marknad uppnåd- de !CA-köpmännen en i stort oför- ändrad försäljningsvolym. Detta innebär en avsevärt förbättrad marknadsandel, vilket visar att konsumenterna har stort fortroen- de för !CA-handeln. Även lönsam- hetsmässigt blev 1981 ett positivt år för !CA-köpmännen.
Bakom uppnådda resultat lig- ger stora arbetsinsatser och god förmåga till anpassning efter kon- sumenternas önskemål. A v stör- sta betydelse är även det samarbe- te som sker mellan leverantörer och regionföretag/distributions-
!CA-f örbundet är en riksorganisation för köpmän. Dess uppgift är att g!nom samverkan öka konkurrenskraften hos medlemmarna. Denna samverkan skall ge medlemmarna och deras företag
dels tillgång till tekniska och admini- strativa stordriftsfördelar,
dels möjlighet till individuell och lo- kal anpassning och utveckling av det egna företaget.
På detta sätt fullgör !CA-förbundet uppgiften att uerka för en effektiv varu- distribution med bevarande av goda kontakter mellan butik och kundkrets.
centraler för att åstadkomma slagkraftiga marknadsfOringsin- satser till stöd för butikerna. Ett ökat utnyttjande av den gemen- samma stora och moderna distri- butionsapparaten har tillsam- mans med en gynnsam kostnads- utveckling och förbättrade finan- siella intäkter medverkat till en ökad lönsamhet för partihandels- verksamheten inom ICA.
Ä ven ICA:s specialiserade dot- terföretag hade ett med hänsyn till de yttre betingelserna gynn- samt år 1981 såväl när det gäller försäljnings- som resultatutveck- ling.
Investeringarna har under 1981 legat på en oförändrat hög nivå.
De samlade insatserna för nyetab- lering och förnyelse a v detaljhan- deln uppgick till drygt 300 mkr.
Inom regionföretagen och de pro- ducerande dotterbolagen investe- rades cirka 294 mkr.
Målet för 1982 är att uppnå oförändrad försäljningsvolym . In- ledningen på året indikerar att detta är ett realistiskt mål, som dock kommer att ställa mycket stora krav på arbetsinsatser, då konsumtionsutvecklingen förut- ses bli fortsatt svag.
Den under många år uppbyggda finansiella styrkan kommer att möjliggöra fortsatta offensiva in- vesteringar.
Frans-Henrik Schartau
En varudistribution i konsumenter- nas intresse måste ske i former som är effektiva och medger låga priser. Det är därför nödvändi gt att butikerna be- tjänas av en organisation som kan ut- nyttja kapitalkrävande teknisk utrust- ning och ta till vara stordriftens för- delar .
ICA -förbundet hävdar, att varudi- stributionen skall ske i former som medger personlig kontakt och service och anpassning till lokala förhållan-
den . I strävandena att tillgodose kon-
sumenternas önskemål är enskilda köpmäns insatser av grundläggande betydelse.
3
lCA är samlande namn och symbol för ICA-rörelsen, en organisation för ekonomisk samverkan mellan
enskilda köpmän inom dagligvarubranschen.
Såarbetar !CA-rörelsen
De 3. 700 !CA-köpmännen är medlemmar i I CA-förbundet, vars uppgift är att genom samverkan och gemensamt uppbyggda resurser öka !CA-köpmännens möjligheter att driva sina !CA-butiker med konkurrenskraft och lönsamhet.
Den gemensamma affärsverksamheten sker i !CA-köpmännens samägda part ihandels- och pro- duktionsforetag, !CA-företagen:
ICA Eol AB
Regionföretag för södra Sveriges 1.620 ICA-butiker. Huvud- kontor i Göteborg
Distributionscentraler:
Helsingborg Kalmar Kristianstad Kungälv Malmö Vwyö
ICA Essve AB
Regionföretag för Stockholms, Ostergot- lands och Gotlands 470 !CA-butiker.
Huvudkontor i Stock- holm.
Distributionscentraler:
Linköping Stockholm Visby
!CA-köpmännen äger !CA-företagen, dels som med- lemmar i !CA-förbundet, dels som aktieägare i det regionföretag inom vars område !CA-köpmannen har sin butik.
!CA-köpmännen har majoritet i regionföretagens styrelser och i !CA-styrelsen, som är gemensam för
!CA-förbundet och ICA AB. Verkställande organ för
!CA-företagens samverkan är !CA-direktionen, som består av verkställande och vice verkställande direk- törerna i regionföretagen och ICA AB.
ICA Hakon AB ICA AB
Regionföretag för mel- lersta och norra Sveri- ges 1.920 !CA-butiker.
Huvudkontor i Västerås.
Distributionscentraler:
Borlånge Gavle Karlstad Luleå Skövde Sundsvall Södertålje Umeå Uppsala Vasterås Örebro Östersund
Produktionsföretag:
ICA Bagerier AB
Administrerar affär s- mässig samverkan mellan ICA-foretagen.
Huvudkontor i Stock- holm gemensamt med I CA-förbundet.
Specialiserade dotterbolag:
ICA Banan AB J~
ICA Frukt & Grönsaker AB
!CA-f örlaget AB ICA Rosteri AB Hjalmar Blomqvist AB
BOB-industrier AB · 1 AB Köpmannatjänst
~Sjömans Text il AB AB Svea Choklad
Främsta plattformen for daglig samverkan mellan !CA-köpmännen är regionfåretagens distribu- tionscentraler (DC). Varje DC betjänar områdets !CA-butiker med varufOrsö:rjning, marknadsföring, butiksutveckling m.m. Inom varje DC-område har !CA-förbundet en medlemssektion med egen styrelse. Inom ramen för DC/medlemssektionerna utvecklas den förmåga till lokal anpassning och konkurrenskraft som är ett framträdande kännemärke för !CA-köpmännen och !CA-rörelsen. Allt enligt grundsatsen, att de enskilda !CA-köpmännens kontakt med konsumenternas behov och önskemål är avgörande för hela verksamhetens inriktning.
4
Sanruhällsekononrin
Produktionsstagnation och växan- de balansbrister har utmärkt Sve- riges ekonomi i flera år. 1981 var inget undantag. Produktionsut- vecklingen blev sämre än i om- världen, minus 0,6 o/o mot plus l%
för DECD-länderna i genomsnitt.
Den privata konsumtionen be- räknas ha minskat med ca 0,6 %.
För första gången under efter- krigstiden har konsumenternas realt disponibla inkomst minskat påtagligt. Köpkraftminskningen P.J:ellan helåren 1980 och 1981 be- räknas totalt till drygt 2 %. Lön- tagarnas reallöner efter skatt minskade med 4 %. De totala pen- sionerna ökade däremot realt med 2,8%.
j Den kraftigt minskade köp- - kraften återspeglas i dagligvaru- marknadens kraftiga volymned- gång med 2-3 o/o under 1981.
Den svaga inhemska efterfråge- utvecklingen hade bl a ett sam- band med en minskning ay inves- teringarna med ca 6 o/o. An mer sjönk industriinvesteringarna, som gick ned med 9 o/o och bostads-
investeringarna med 7 %.
Konsumtionen påverkades för- utom av reallönesänkningen ock- så a v de senaste årens kraftiga prisstegring på bas Ii vsmedel.
Prisökningen var 1981 18,1%
jämfört med 16,0% året innan.
Baslivsmedlen svarar för ungefär 30% av livsmedelshandelns för- säljning.
Den genomsnittliga prisnivån i konsumentledet steg, enligt SPK:s beräkningar, med 9,4% under 1981 mot 13,4% föregående år.
Förändringen av mervärdesskat- ten den 16 november från 19% till l 7, 7 o/o innebar en faktisk sänk- ning av den genomsnittliga kon- sumentprisnivån med 0,9 %.
Hushållens utgifter för daglig- varuinköp utgör i genomsnitt ca 25 o/o av den totala konsumtionen.
Priserna för dagligvaror steg un- der 1981 med i genomsnitt 10,3%
mot 14,8% 1980. Av denna steg- ring är 4,0 procentenheter hänför- liga till jordbruksavtalets utlös- ning och minskade subventioner på baslivsmedel. Livsmedelspri-
serna ökade 1981 med i genom- snitt 11,5% mot 15,4% tidigare år.
Under 1981 påverkades den ge- nomsnitt liga konsumentprisnivån av beslut om ändringen av mer- värdesskatten, energiskatterna på olja och bensin, valutakursen och diskontot. Energiskattehöjningen innebar 0,2 procentenheter. De- valveringen den 14 september medförde en ökning med O ,8 pro- centenheter och diskontoändring- arna den 21 januari och den 15 oktober ytterligare en halv pro- centenhet. En viss dämpning av prisutvecklingen följde efter det allmänna prisstopp som infördes den l 7 september till årets s l u t.
Budgetunderskottet ökade yt- terligare under 1981 från ca 60 mdr kr till drygt 77 mdr. Under- skottet i handelsbalansen ned- bringades med drygt 10 mdr kr från 1980 till ca en halv miljard.
Ä ven bytesbalansen förbättrades något och underskottet blev ca 16 mdr kr.
I CA-handlarnas försäljning 1970---1981 Dagligvarumarknaden 1970---1981
25.000
20.000
15.000
10.000
5.000
o
Mkr 1970 71 72 '13 74 75 76 77 78 79 80 81
Diagrammet visar utvecklingen av /CA-handlarnas sammantagna försäljning sedan 1970. Arsförsäljning- en Jw.r under dessa år i det närmaste fyrdubblats, från 6200 till23.800 mkr.
En stor del av omsättningen utgörs av den mervärdes- skatt (grå fälten) som staten tar ut med stigande andel av varupriserna. Penningvärdeförsämringen (inflatio- nen) har också varit mycket kraftig (röda fälten).
Den "verkliga" försäljningsutvecklingen (gröna fäl- ten) visar ändock en god volymtillväxt för /CA-handlar- na. Detta på en totalmarknad som ökat obetydligt och vissa år gått tillbaka.
Andelav dagligvarukon&umtiou via detaljbandel
-
30%- t-1
ICA·HANDLARNA~ 26'11>
"""
...
...
KDNSUM IXJMU8-0BS 20%
15%
r- - l
NK ÅHl.ENS TEMPO-B&W lO%- --
~
~ VIVO FAvÖR 5'll>
o
Diagrammet visar den andel av kundernas dagligvaru·
inköp som sker genom de större grupperna. Mark nads - andelarna är räknade på den totala dagligvarukonsum- tionen genom detaljJw.ndeln. 1981 rörde det sig om ca 73 mdr kr bestående av livsmedel, varor för rengöring och hygien, blomm or, tidningar och tobak mm.
/CA -handlarna Jw.r stadigt ökat sin andel av markna- den under perioden, från 22 till över 30 %. Kooperatio- nen har hela tiden legat kring 22 %. Saba-varuhusen Jw.r från en ökande andel gått tillbaka under senare år.
Vivo-Favör-köpmännen har liksom /CA-handlarna stärkt sin marknadsandel.
5
I CA-förbundet
Mycket av !CA-förbundets verk- samhetsår 1981 kom att präglas av en stor SIFO-undersökning, vars faltarbete genomfordes under senhösten 1980. Den kartlade, i tre avsnitt, "Opinionsbildares syn på ICA", "Extraprisernas betydel- se vid dagligvaruköp" och "All- mänhetens inköpsvanor". Den se- nare är i mycket en uppföljning av konsumentdelen i !CA-förbundets stora SIFO-rapport 1977.
Inför vårens årsmöte i de 23 medlemssektionerna fanns den första rapportdelen om extrapriser framme. De besked den gav - bl a att allt fler kunder fåster allt stör- re vikt vid extrapriser - blev fore- mål for stort intresse vid dessa medlemsdagar. Där huvudteman i övrigt var marknadsforing, kon- kurrensklimat, butiksfornyelse och datateknikens utveckling for
!CA-butikerna. Det senare en di- rekt uppföljning av den rapport i ämnet som en !CA-gemensam ar- betsgrupp avgav vid årsskiftet.
Sektionernas årsmöten möttes som vanligt av god uppslutning med mer än 2.000 !CA-köpmän närvarande. ..
Vårmötet med ICA Förbunds- råd ägnades väsentligen det allt kärvare konkurrensklimatet.
Därutöver behandlades de utred- ningar, som vid !CA-stämmans motionsbehandling 1980 lämnats för rapportering till Förbundsrå- det. Det gällde ledarutbildningens finansiering, utvidgat medlems- skap samt serviceavtalen för bu- tiksutrustning.
Vid !CA-förbundets årsstämma i Norrköping lades SIFO-rappor- ten om "Allmänhetens inköps- vanor" som främsta bas för ett samlat arbetsavsnitt om 80-tals- kundernas attityder, behov och in- köpsvanor. Rapportens huvudbud- skap-att den svenske konsumen- ten rör sig betydligt mer mellan olika dagligvarubutiker idag än för tre år sedan - tände idefyllda och konstruktiva diskussioner, som vidarebefordrades till samtli- ga landets !CA-köpmän under för- hösten i den sammanfattande rap- porten "!CA-handlarna välkom- nar 80-talets kunder".
Huvudtalare vid !CA-stämmans officiella del var fil dr Jan W allan- der, som höll ett uppskattat anfö- rande om "Innovationer och krea- tivitet".
6
Vid stämman presenterades också planen for svensk detaljhan- dels största aktivitet hittills mot stöldsvinnet "Aktion mot butiks- stölder". Projektet- som pågick i Sveriges 30.000 säljställen under hela andra halvåret 1981 -mötte en enorm uppslutning från ~åde
butiksfolk och allmänhet. Over 80% av dagligvaruhandelns buti- ker arbetade med informations- materialet. Massmedia ägnade dessutom kampanjen en mycket positiv uppmärksamhet i cirka 500 större artiklar i 150-talet tid- ningar. Färska mätningar i böljan av 1982 visar en mycket god effekt på allmänhetens attityder. Fram- för allt har konsumenterna i be- tydligt stOrre utsträckning anam- mat den goda vanan att spontant visa egen väska i kassan.
Mätningarna visar överhuvud- taget en mycket hög förståelse hos konsumenterna för de enkla men fasta ordningsregler som var kam- panjens huvudbudskap. Kampan- jen har tagits fram av ICA, KF, Saba-gruppen och Sveriges Köp- mannaförbund i ett samarbete, där !CA-förbundets informations- a v delning svarat för projekt- och kampanjledning.
Höstens möte med ICA För- bundsråd ägnades bl a en grundlig genomgång av de praktiska, eko- nomiska och politiska villkoren for utvecklingen av den s k retur- burken för drycker. En förpack- ning, som Förbundsrådet starkt förordade med tanke på dess klara fordelar för både konsumenter och butikspersonal vad gäller hante- ring och hygien. Populär gästföre- läsare vid forhundsrådet var landshövdingen i Uppsala län, Ingemar Mundebo, som talade över ämnet "Sveriges ekonomi idag och i morgon".
!CA-förbundets informationsin- satser gentemot samhälle/skola byggdes under året ut ytterligare med alltfler direktkontakter via seminarier och studiedagar som tyngsta inslag. Som exempel kan nämnas, att en tvåkvällarsinfor- mation for hushållslärare i Stock- holm mötte så stort intresse (120 deltagare) att den planerade and- ra omgången fick byggas ut med ytterligare tre. Via det under året nyinsatta informationsbladet
"Kontakt" (utkommer fyra gånger per år) når !CA-rörelsen nu regel-
!CA-förbundets ordförande Ake Bon- desson vid årsstämman i Norrköping 1981.
U nckr hösten hade ICA besök au
DD.M.M. Konungen och Drottningen.'
!CA-kurirens chef- redaktör Maja-Lisa Furusjö vid en av de många informa- tionsträffarna för Sveriges konsu- mentsekreterare.
!CA har en omfat- tande sportreklam.
Bl a stöds svenska landslaget i damfot- boll.
Handelns gemen- samma kampanj
"Aktion mot butiks- stölder" hade en enorm genomslags- kraft- över 80 %av dagligvaruhandelns butiker arbetade med materialet.
mässigt ca 3.000 lärare i företags- ekonomi, distributionskunskap, kost- och konsumentkunskap, samt hemkunskap med aktuell in- formation om dagligvaruhandel och presentation av undervis- ningsmaterial från !CA-förbun- det.
Bland de statliga utredningar som ICA-forbundet under året av- givit remissyttranden över kan nämnas Arbetarskyddsstyrelsens om ensamarbete, Handelsdeparte- mentets "Prisregleringskommit- tens slutbetänkande", Jordbruks- departementets "Återvinning av dryckesforpackningar" och Indu- stridepartementets "Politik for glesbygden" samt "Driftsstöd - ett medel att forbättra varuforsölj- ningen i glesbygd".
Harald Mörck In memoriam
Lördagen den 21 nov 1981 avled Harald Mörck, vid 94 års ålder.
Med Harald Mörck gick den siste pionjären i Hakanbolaget och !CA- rörelsen ur tiden. Han var med i gruppen kring Hakon Swenson som 1917 grundade ICA Hakon. Han medverkade även vid tillkomsten av
!CA-rörelsen 1938 och vid startan- det av de flesta av de företag som i dag går under beteckningen specia- liserade dotterbolag inom !CA-rö- relsen.
Harald Möreks namn är {ör all- tid förknippat med !CA Hakon,
!CA -rörelsen och dess historia till följd av hans stora insatser under mer än 50 år i rörelsens tjänst både som marknadschef, verkställande direktör och ledamot av Hakanbola- gets styrelse, ICA:s förvaltnings- råd/styrelse, dotterbolagens styrel- ser och genom många andra upp- drag i organisationer som stod vår verksamhet nära.
Vi inom !CA-rörelsen betygar Harald Mörck den djupaste vörd- nad och stor uppriktig tacksamhet för hans insatser. Saknaden blir stor efter en sann vän och ledare men hans minne kommer att leva kvar bland oss.
Birger Jarl Persson
7
Affärside och organisation grunden till framgång
Med tanke på förutsättningarna, bl a en minskad konsumtion och fortsatt inflation, blev 1981 ett bra år för !CA-köpmännen och !CA- företagen totalt sett. 70-talets ut- veckling med ständigt växande marknadsandel för !CA-köpmän- nen gemensamt fortsatte även un- der 80-talets första år. Vad är för- klaringen till framgången? Hur ser utsikterna ut för 80-talet?
Rolf Olteng, VD i ICA Eol, Gö- ran Nord, VD i ICA Essve, Birger Jarl Persson, VD i ICA Hakon samt Frans-Henrik Schartau, VD i ICA AB och !CA-förbundet träf- fades för ett samtal om några ak- tuella !CA-frågor. I fortsättningen förkortas namnen till RO, GN, BJPoch FHS.
Vad är det som ligger bakom ICA -rörelsens utveckling?
Rol{Olteng
RO: En förklaring är att vi un- der åren byggt upp och finslipat en organisation som är mycket effek- tiv. Det är en kombination av entreprenöranda, hos !CA-köp- männen och inom !CA-företagen med storföretagets resurser.
GN: Ja, det är nog ingen tvekan om att det är affärsideen och orga- nisationen som skapat framgång- arna. Det är inte säkert att vi är bättre affärsmän än våra konkur- renter, men styrkan i organisatio- nen har gett utslag under hela 70- talet och under inledningen till 80-talet. Ett exempel är nyetable- ringarna under 60- och 70-talen som betyder att vi står bättre rus- tade än våra konkurrenter nu in- för 80- och 90-talen.
8
Birger J ar l Persson
BJP: Under de senaste tre åren har vi haft en andel närmare 70 procent av nyetablerade butiker.
Detta kommer att betyda mycket för hela !CA-rörelsen under de närmaste åren. Marknadsföringen kan man t ex ändra snabbt, men det är etableringarna som skapar de långsiktiga förutsättningarna.
En annan förklaring, som vi inte får glömma bort, är den omfattan- de utbildning som sker och länge har skett både när det gäller !CA- köpmännen och deras medarbeta- re och de som arbetar inom de ge- mensamma !CA-företagen.
Men det avgörande är själva
!CA-iden. Den affärside som byg- ger på egna, självägande och själv- ständiga köpmän och deras ge- mensamma resurser som byggts upp inom alla !CA-företagen.
Frans-Henrik Schartau
FHS: Man kan också uttrycka det så, att !CA-rörelsen bygger på ideer som visat sig hållfasta under flera decennier. I stort sett har de ju varit oförändrade sedan 40- och 50-talen. Ideerna har förfinats och förbättrats, men själva grunden är densamma. Vi har varit mer kon- sekventa i vår inriktning än nå- gon av våra konkurrenter.
Alla prognoser tyder på att BO- talet blir ett kärvt årtionde med fortsatt stagnation eller minskning av den privata konsumtionen, in- flation och arbetslöshet i större om- fattning än tidigare. Håller !CA- iden även i detta hårdare sam- ~ hällsklimat? '-'-.": }
RO: Allting tyder på att !CA- iden håller även i framtiden. Åren -77, -78 och -81 hade vi den hår- daste situationen inom dagligva ~ ruhandeln här i landet på mycket ~
länge. Under de åren hade !CA- köpmännen de största marknads- framgångarna. Det visar att vår företagsform står sig mycket bra i påfrestande tider.
Men kan voly mtillväxten fortsät- ta även under 80-talet?
RO: En oförändrad volym, räk- nat i reella termer, är nog en mer realistisk målsättning.
GN: Det är riktigt. Men lyckas vi med det så ökar vi samtidigt marknadsandelen, eftersom total- konsumtionen stagnerar. Precis som skett 1981.
FHS: Det brukar ibland heta att framgång föder framgång. Alla de som arbetar i !CA-butikerna och
!CA-företagen får en positiv in- ställning till arbetet, en vilja att fortsätta och satsa. Det har en viss psykologisk betydelse att !CA-bu- tikerna och !CA-företagen inte ho- tas av neddragningar i sysselsätt- ningen på det sätt som drabbat en del andra företag inom dagligva- ruhandeln.
RO: Dessutom har vi en rätt
i
t '
'
unik situation inför 80-talet. Inom
!CA-företagen har det byggts upp tillräckliga kapitalresurser, för att vi i särskilda situationer skall kunna gå ut mycket hårt i mark- nadsföringen utan att äventyra ekonomin.
Skall man alltså se kapital- uppbyggnaden inom !CA -rörelsen som en slags reserv inför kärvare tider?
GN: Visst är det en reserv, men snarare kan det kallas en offensiv tillgång. En tillgång som gör att man kan hålla ut mycket länge när konkurrenssituationen hård- nar.
BJP: Dessutom kan man vara mycket djärvare när det gäller etableringar och marknadsföring när man har en stark ekonomisk ryggrad. När det gäller framtida utvecklingsplaner är det inget ax-
iom att vi enbart skall hålla oss strikt till vår nuvarande verk- samhet.
FHS: Kapitalstyrkan kan ju också utnyttjas inom områden som ansluter väl till kompetensen inom !CA-företagen och till !CA- iden.
Under senare år har det kommit fram nygamla butiks former, t ex lådbutiker och butiker med en sorts kundkort som ger rabatter vid inköp. Hur ser !CA på dessa butiks former?
RO: Vi måste se mycket allvar- ligt på den utvecklingen. När det kommer något nytt är det farligt att säga att vi inte behöver vara
rädda. Då kan det växa fram nå- got stort och starkt innan man hunnit reagera på en ny konkur- renssituation.
BJP: Det är ganska naturligt att det kommer fram nya butiks- former i den situation som nu rå- der. Det friställs lokaler som är lätta att komma över. Många fab- rikanter har en viss överkapacitet och då är det frestande för dem att realisera kvantiteter även genom lådbutiker och liknande.
GN: Det är tveksamt om det på lång · sikt är till konsumenternas nytta med dessa nya butiksförsök.
Delvis undergräver man den rätt bra butiksstruktur som den tradi- tionella handeln har i dag. Kom- munerna måste också ta ett an- svar i dessa sammanhang . . Man har ju lagt upp varuförsörjnings- planer och liknande och mer vild- vuxna butiksetableringar i olika lokaler begränsar egentligen för- utsättningarna för kommunernas planering. De kan även innebära att konsumenterna inte får till- gång till ett bra sortiment.
RO: Men vi måste nog också konstatera, att om inte nya distri- butionsformer kommer fram och testas och får brottas med de etab- . lerade, så skärper sig inte de etab- lerade. Risken är att allting försof- fas och det är inte till nytta för någon, vare sig på kort eller lång sikt.
Prishöjningarna på livsmedlen har varit kraftiga senare år. I varje fall tycker konsumenterna dfltta.
Prisökningarna har ett samband med den nu diskuterade jord-
brukspolitiken. Hur ser man inom
!CA-rörel sen på detta?
BJP: Lantbrukskooperationen i Sverige måste lära sig att bli mer affärsmässig, och inte bara se allt från producentsynpunkt. Både konsumenter och handlare, som så att säga sitter på andra sidan, måste reagera mot de senare årens utveckling.
FHS: Det är helt enkelt för myc- ket regleringstänkande inom jord- brukspolitiken ...
BJP: Visst. A ven lantbrukarna måste marknadsföra sina produk- ter om de vill sälja dem. Konsu- menterna i Sverige är ju inte oemottagliga för bra erbjudanden.
Finns det överskott inom jordbru- ket så borde dessa kunna säljas något billigare än till dagens priser.
RO: Vi får ofta reaktioner från våra köpmän som naturligtvis får frågan från kunderna: varför kan inte vi få köpa litet billigare när t ex kött säljs för nästan ingenting till andra länder.
J ordbrukspolitiken är ett gan- ska specifikt fenomen i alla län- der, men helt klart är att det vore önskvärt med förenklingar och mer affärsmässighet i hante- ringen.
BJP: En omprövning kommer också. Den måste helt enkelt kom- ma. Vilket i och för sig inte inne- bär att man behöver ge avkall på de jordbrukspolitiska målen om viss självförsörjning och rimliga inkomster för lantbrukarna.
GN: Jordbrukspolitiken är kom- plicerad. De flesta länder i världen har på ett eller annat sätt reglerat livsmedelsproduktionen, vilket är viktigt att komma ihåg när man kritiserar den svenska jordbruks- politiken.
!CA-rörelsen och jordbruksko- operationen har i grunden mycket gemensamt. Det borde finnas för- utsättningar att tillsammans fin- na en strategi, som går ut på att sälja mer av de svenska livsme- delsprodukterna inom landet. Det
9
är också viktigt att komma ihåg att dagens överproduktion inom vissa varuområden är en pl'odukt av de livsmedelssubventioner, som gällt sedan början av 70-talet.
I hårdare tider letar alla företag efter rationaliseringsmöjligheter.
Vilka möjligheter finns i dag inom partihandeln - eller har man gått så långt det går i effektivitet?
RO: Nej, det sker en ständig ut- veckling. Samtidigt har det nog visat sig klokt att inte föra in ny teknik alltför snabbt. Det är bätt- re att trimma och forfina de sys- tem man har.
BJP: Datoriseringen av orderbe- handlingen är genomford, något som inneburit en oerhörd rationa- lisering. Vad som kommer alltmer är, om inte en automatisering, så en fortsatt mekanisering av den fysiska varuhanteringen. Ratio- naliseringar som också innebär forbättringar i arbetsmiljön och arbetsmetoderna i partihandels- ledet.
GN: Dessutom kommer använd- ningen av datateknik att öka mar- kant under BO-talet, t ex for la- gerstyming, ett område som det finn!?. all anledning att titta noga på. Aven om mycket hänt under senare år så finns det mycket att forbättra även i fortsättningen.
Det kommer tex ständigt ny tek- nik som ger bättre arbetsmiljö och därmed också högre effektivitet i varuhanteringen.
RO: Ja, det stora språnget här- näst blir mekaniseringen, att· man underlättar det fysiska arbetet.
10
De gemensamma säljprogram- men är en form av central mark- nadsföring med stor genomslags- kraft - finns det risk för att man dämpar handlamas egna aktivite- ter eller överanstränger handlar- na med alla aktiviteter?
BJP: Marknadsforingen ligger på tre nivåer: De centrala aktivi- teterna, DC-aktiviteterna och bu- tikernas egen marknadsföring.
Alla tre aktiviteterna måste syn- kroniseras och man måste hela ti- den vara överens mellan enskilda handlare och handlarkollektivet om vad som ska göras, eller inte göras.
Här fors en ständig diskussion och livliga debatter. Och så bör det också vara.
RO: Vi måste hela tiden vara flexibla och få fram den rätta blandningen av åtgärder tillsam- mans med handlarna, medlem- marna. Hela tiden med tanke på att konkurrenssituationen varie- rar starkt, lokalt och i olika delar av landet.
FHS: En styrka för !CA-rörel- sen är ju !CA-köpmännens förmå- ga att anpassa sig till sina egna lokala marknader med hjälp av ett stöd som man kan få från !CA- kollektivet. Och då kan man var- ken dämpa eller överanstränga
!CA-handlarna. Avgörande är de- ras egen konkurrenssituation och hur de själva bedömer att den måste mötas.
BJP: Det är nog närmast ett hälsotecken att marknadsforings- aktiviteterna ibland ifrågasätts från köpmannahålL Alla arbets- former skall alltid ifrågasättas.
Den dag då man inte ifrågasätter längre, då händer ingenting alls.
Tillvaron för !CA-köpmännen och ICA -företagen är dock inte helt problemfri. Vad ser man som frå- getecken inför resten av BO-talet?
BJP: En sak som vi diskuterar och måste diskutera än mer är
samspelet mellan de stora !CA-bu- tikerna och de små !CA-butiker- na, samarbetsformerna måste kla- ras ut när det gäller tex distribu- tion och sortiment.
FHS: Något stort problem är det dock inte, snarare en balansfråga. ~~"\
Den finns i alla organisationer el- lJ
ler foretag som har en stor mängd medlemmar eller företag av varie- rande individualitet och mark- nadsforutsättningar.
RO: Ett stort problem kan det ~.
bli om vi får löntagarfonder. Då ._:·
kan vi få ett annat ekonomiskt klimat att arbeta i. En väsentlig förklaring till !CA-rörelsens fram- gångar är ju att vi kan manövrera snabbt och okonventionellt. Skul- le vi fä på oss någon sorts tvångs- tröja så förlorar vi i konkurrens- kraft.
BJP: Om de nuvarande försla- gen om löntagarfonder går igenom så kan vår fåretagsform komma att straffas därför att den är effek- tiv. Och det är ingenting som vi tycker om.
FHS: Ett helt annat problem är att det blir alltfler områden där det finns bara en eller två leveran- törer. Konkurrensen på leveran-(T) törssidan försvinner alltmer. · BJP: Alla monopolsituationer är av ondo. Det måste alltid finnas alternativ och konkurrens. Vad kan vi göra om någon leverantör ~~
skulle missbruka sin marknads- !L.
styrka, sin monopolställning?
Starta eget - eller uppmuntra andra att starta i branschen?
RO: Det är viktigt att markera att vi inte har något egensyfte att utveckla en egen produktion. Vi har i allt väsentligt investerat i distributionen och vi vill vara di- stributionsexperter. Men om vi blir klämda - t ex om någon miss- brukar sin dominans - så har vi ett sådant kunnande inom indu- strin och sådana ekonomiska re- surser, att vi kan starta egen pro- duktion eller gå in i samarbetsfor- mer som kan garantera alternativ när det gäller inköp.
Intervjuare: Arne Thimerdal
l
lGenombrott för ICA storhushåll
Valje dag äts mer än 4 miljoner måltider i Sverige utanför hem- met. Ungefär hälften i skolor, in- om försvaret, på sjukhus etc och ungefär lika många i restaurang- er, personalmatsalar och vid gatu- kök. Det motsvarar ca 17 % a v den totala livsmedelskonsumtionen i landet. Uteätandet ökar även, om än relativt svagt, år från år.
~ Under 70-talet böljade region- företagen inom ICA bygga upp en verksamhet för försäljning till storhushållen. Dels genom köp av redan etablerade grossistföretag, dels genom att organisera särskil- da enheter eller avdelningar på di- stributionscentralerna. 1981 hade man nått en gemensam försälj- ning till storhushåll och service- handel (bl a kiosker och s k servi- cebutiker) på ca 1,2 mdr kr, varav den särskilda storhushållsdelen svarade för ca 800 milj kr. Antal storhushållskunder var ca 9 800 och inom de olika storhushålls- enheterna fanns ca 500 anställda.
Verksamheten bedrivs inom 13 självständiga enheter, antingen som särskilda bolag eller som spe- cialiserade avdelningar vid distri- butionscentraler. Genom denna decentraliserade modell kan man behålla den lokala förankringen jOCh erbjuda den närservice som är
en förutsättning för framgång.
Samtidigt som man kan utnyttja
!CA-företagens samlade resurser inom t ex inköpssidan.
1981 blev på sätt och vis ett ge- nombrottsår för ICA storhushåll.
Genom att ICA Hakon etablerade särskilda storhushållsenheter i Borlänge och Luleå har verksam- heten blivit helt rikstäckande.
ICA storhushåll har nu möjlighe- ter att teckna leveransavtal för hela landet med rikstäckande kunder. Ett exempel är ett avtal med Försvarets Materielverk om leveranser till samtliga militäran- läggningar över hela landet. Leve- ranser som bl a avser djupfryst, kolonial- och marketenterivaror.
ICA Hakon lanserade 1980 ett speciellt gatukökssortiment,
"Grillköket", som därefter fått ef- terföljare på andra håll inom ICA storhushåll.
ICA storhushåll är en starkt de- centraliserad verksamhet där lo- kal flexibilitet och lokal anpass- ning till kundernas varierande be- hov är väsentligt. Det förklarar även varför man behållit väl etab- lerade företagsnamn, som t ex AB Wickmans Eftr, Olegruppen AB och Bengt Heidenborg AB.
Inom ramen för ICA AB har man emellertid även ett särskilt
samarbetsorgan. Samarbetet gäl- ler bl a leveranser till gemensam- ma rikstäckande kunder där nå- gon av storhushållsenheterna får mandat att företräda hela grup- pen. Det nämnda avtalet om leve- ranser till försvaret sköttes t ex av AB Wickmans Eftr. Samarbetet omfattar även ramavtal med leve- rantörer.
1981 blev även ett genombrotts- år genom att man böljade med en viss gemensam profilering av ICA storhushåll, bl a genom annonse- ring på temat "ICA Storhushåll - din lokalgrossist över hela lan- det". Detta för att markera såväl den lokala anpassningen som de rikstäckande tjänster man erbju- der alla storhushåll i landet.
Enheterna inom ICA storhus- håll är:
Arlöv: AB Wickmans Eftr Borlänge: ICA storhushåll Göteborg: Olegruppen AB Karlstad: Bengt Heidenborg AB Linköping: ICA storhushåll Luleå: ICA Storhushåll Stockholm: ICA storhushåll Sundsvall: EDE-bolaget Umeå: ICA storhushåll Uppsala: ICA storhushåll Visby: ICA storhushåll Växjö: AB Wickm,ans Eftr Ostersund: ICA storhushåll
Mer än 4 miljoner måltider äts varje dag utanför ft,emmet.
ICA Storhushåll svarar för nästan 1 miljon av dessa.
Under 1981 tecknadeiCA storhushåll avtal medFörsvarets Materielverk om leveranser till lanfl.ets samtliga militäran- läggningar. Bilden är frånBerga Orlogsbas.
11
Utdrag ur I CA-stadgan
§2
!CA-rörelsens organisation
!CA-rörelsen består av köpmän orga- niserade i !CA-förbundet och av detta förbunds organ och företag.
ICA -förbundet är uppbyggt som en
!ideell förening, i vilken varje medlem, kallad !CA-köpman, har en röst.
!CA-förbundet är geografiskt uppde- lat i medlemssektioner (§ 6) med sär- skilda styrelser(§ 7). Övriga organ in- om förbundet är förbundsrådet(§ 8), förbundsstämman(§ 9) och /CA-styrel- sen (förbunds- och bolagsstyrelse en- ligt§ 10).
Förbundsstämman är /CA-förbun- dets högsta beslutande organ. Huvud- delen av denna utgörs av ledamöterna i medlemssektionernas styrelser.
Förbundet driver sin verksamhet ge- nom ICA -företagen. Dessa består au /CA Aktiebolag med dotterbolag.
/CA -förbundet skall genom aktiein- nehav ha röstmajoritet i /CA Aktiebo- lag. Därigenom garanteras förbundet det avgörande inflytandet på /CA-före- tagens verksamhet.
1
!CA Aktiebolag har tre regionföre- tag som betjänar /CA -butikerna inom sina respektive regioner. Dessa region- företag är
ICA Eol Aktiebolag /CA Essue Aktiebolag ICA Hakon Aktiebolag
Varje regionföretag driver distribu- tionscentraler (DC), vilkas verksam- hetsområden skall sammanfalla med medlemssektionernas.
ICA -köpman skall äga aktier i det regionföretag, inom vars verksamhets- område han driver sin rörelse.
Varje regionföretag skall ha sin sty- relse och sin verkställande direktör för det praktiska genomförandet av ICA- styrelsens allmänna riktlinjer och mål.
!CA -köpmännen skall ha majoritet i regionföretagens styrelser. Ledamöter- na utses bland /CA -köpmännen inom respektive region. Varje regionstyrelse väljer inom sig en ordförande, som är självskriven ledamot av !CA-styrelsen.
ICA Aktiebolag har dessutom dot- terbolag, specialiserade på bl.a. till- verkning, import, förlagsverksamhet och restaurangrörelse.
Under temat "/CA-handlarna välkomnarBO-talets kunder"
fördes livliga diskussioner på årsstämman i Norrköping 1981.
Kallelser
I CA-förbundet
FÖRBUNDSST ÄMMA
!CA-förbundets årsstämma äger rum tisdagen den 15 juni 1982 på Star Hotell, Arlanda, med början klockan 10.00.
ICA Aktiebolag
BOLAGSSTÄMMA
Ordinarie bolagsstämma for ICA Aktiebolag äger rum onsdagen den 16 juni 1982 i Grfinewaldssalen, Stockholms Konserthus, med början kloc-
kan 10.00.
AN M ALAN
Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämmans forhandlingar skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktie- boken senast fredagen den 4 juni 1982, dels anmäla sig hos styrelsen under adress ICA Aktiebolag, Box 6187, 10233 STOCKHOLM 6 eller per telefon 08/22 65 80 senast klockan·13.00 fredagen den 11 juni 1982.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfalligt och senast fredagen den 4 juni 1982 ha inregistrerat aktierna i eget namn for att kunna deltaga i stämman.
UTBETALNING A V UTDELNING
Styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå fredagen den 18 juni 1982. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB fredagen den 25 juni 1982 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.
13
l
. l
ICAAB
Odengatan 69, Box 6187, 10233 Stockholm, te/ 08-226580 Verkställande direktör: Frans-Henrik Schartau
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direk- tören för !CA Aktiebolag får här- TMd avge berättelse för verksam- hetsåret 1981.
ICA AB är det centrala företa- get inom !CA-rörelsen och ICA- forbundets verkställighetsorgan . ICA AB:s verksamhet drivs enligt av !CA-förbundet fastställda rikt- linjer och omfattar import av va- ror som ingår i en !CA-butiks sor- timent, forvattning av dotterbo- lagsaktier samt samordning och planering av verksamheten inom
!CA-rörelsen. ICA AB har även till uppgift att i olika samman- hang företräda !CA-rörelsen i Sve- rige och internationellt.
ICA AB är moderbolag fOr ICA- foretagen, som omfattar region- foretagen och de specialiserade dotterbolagen. Regionföretagen ägs tillsammans med !CA-köp- männen inom respektive region.
Samägandet är en viktig del av
!CA-rörelsens uppbyggnad, där
!CA-köpmännens aktieinnehav i regionföretaget markerar den re- gionala anknytningen. !CA-köp- männen är också medlemmar i
!CA-förbundet, som genom sitt in- nehav av samtliga A-aktier är hu- vudaktieägare i ICA AB. Detta in- nebär att !CA-köpmännen dels ge- nom sitt regionala ägande, dels genom sitt medlemsskap i !CA- förbundet har beslutanderätten över !CA-företagen. De specialise- rade dotterbolagen är helägda av ICA AB. Verksamheterna omfat- tar bl a tillverkning och import- verksamhet för r egionföretagens räkning samt förlagsverksamhet.
14
Under verksamhetsåret har aktierna i AB !CA-restauranger avyttrats . Vidare har aktierna i Sjömans Textil AB forvärvats från ICA Hakon AB per den l januari 1981. .
Till ny verkställande direktör efter Kar l Erik Åman har under året utnämnts Frans-Henrik Schartau.
!CA-koncernen omsatte under 1981 15.219 mkr (1980 13.556
mkr) exklusive moms. Rörelse- överskottet efter avskrivning blev 349 mkr (1980 289 mkr).
Räntabiliteten, resultatet efter finansiella poster med tillägg av r äntekostnader i förhållande till det genomsnittliga totala kapita- let var 14,1 % (1980 12,2 %). soli- diteten var 35,5 % (1980 33,4 %)
när bundna skulder till medlem- mar och aktieägare inräknas i det egna kapitalet.
Koncernens likvida ställning är god. På balansdagen disponerade koncernen 1.371 mkr i likvida me- del (1980 1.266 mkr) inklusive kortfristig utlåning.
Investeringarna uppgick under året till 294 mkr (1980 295 mkr).
Antalet anställda (not. 11) uppgår i koncernen till l L 771 (1980 12.975). Löner och arvoden till styrelseledamöter och · verkstäl- lande direktörer i koncernens 455
for~tag uppgår till 50,0 mkr (1980 47,0 mkr). Till övriga anställda har utbetalats 837,8 mkr (1980 836,7 mkr). I 1980 års siff ror ingå r AB !CA-restauranger med 1.019 anställda och med summa utbe- tald lön 63,8 mkr.
t f'0
Moderbolaget omsatte under ~
1981 500 mkr (1980 453 mkr).
Resultatet före dispositioner och skatt uppgå r till 21,1 mkr (1980 18,3 mkr)
På bala nsda gen disponerade moderbolaget 124,1 mkr i likvida medel (1980 116,8 mkr ) inklusive kortfristig utlåning.
Antalet anställda uppgår till 51 personer (1980 49). Löner och ar-
voden till styrelse och verkställan- de direktör uppgår till 0,9 mkr (1980 0,6 mkr) Till övriga anställ- da har utbetalats 6 ,4 mkr (1980 5,8 mkr).
Resultatet av verksamheten och ställningen för ICA AB och ICA- · koncernen vid utgången av 1981()n framgår av resultat- och balans- ~ _,
räkningar samt finansieringsana- lyser, sidorna 28-39.
Till ny uerkställande direktör för ICA-f örburukt och för !C A AB har utnämnts Frans-Henrik Schartau.
)
..
Verksamheten i sammandrag
I CA-företagen Antal anställda
Försäljning (mkr} .
Resultat (efter finansiella poster) i mkr i förhållande till forsaljningen
Rantabilitet (fore räntekostnader i forhållande till genomsnittligt totalt kapital)
Likvida medel (inkl placeringar i mkr}
Eget kapital (inkl bundna skulder till medlemmar och aktieågare, obeskattade reserver) i mkr
i forhållande till balansomslutningen Balansomslutning (mkr)
ICA-butikema Antal butiker
Sammanlagd butiksomsättning (mkr inkl. moms)
MKR o/o
2,5 2,3 2,2
f- f- 2%
400
1,7 1,7
200 - -
175 184 275 302 386
-n -78 -79 -ao -81
Resultat
(Resultat efter finansiella poster i mkr och i for-
~) hållande till omsättningen)
MKR GÅNGER
.. - t 92 - ~ 2.04
1.93 1.91 1.95
1.000
l .
500
641 882 1.021 1.286 t3'lt
l
J
-n -78 -79 -so -81
Likviditet
1,0
(Likvida medel och kortfristig utlåning i mkr samt forhållandet mellan omsättningstillgångar och kort- fristiga skulder)
1977 1978 1979 1980 13.367 13.405 13.078 12.975 10.564 11.091 11.968 13.556
175 184 275 302
1,7% 1,7% 2,3% 2,2%
10,4% 9,9% 11,7% 12,2%
641 882 1.021 1.266
929 1.036 1.189 1.395 33.2 <]f. 32,0% 33,1% 33,4%
2.796 3.234 3.595 4.173
4.372 4.262 4.130 4.056 15.069 16.777 18.441 20.909
20 o/o
10
10,4 9,9 11,7 12,2 14,1
-n -78 -79 -so -81
Räntabilitet
1981
11.771 15.219 386 2,5%
14,1%
1.371 1.620 35,5%
4.568
4.009 23.793
o/o 20
10
(Resultat efter finansiella poster plus räntekost- nader i förhållande till det genomsnittliga totala·
kapitalet)
MKR o/o .
-=----
- 35,5
33,2 32,0 33,1 33,4 30
1.000 f-
i- 20
500 10
929 1.036 1.189 1.395 1.620
-77 -78 -79 -80 -81 soliditet
(Eget kapital, bundna skulder till medlemmar och aktieägare samt obeskattade reserver, i mkr och i torhållande till totala kapitalet)
15
.16
Under året har ICA Eols dist- ributionsbilar fått nya, större skyltar.
ICA Eols specialavdelning ar- betar aktivt på att utveckla bu- tikernas vardagssortiment av specialvaror.
Balladsbaren på bilden hör till kunderna hos dotterbolagen i storköks- och snabbgross- bronschen.
Bilden längst ner till höger är
exempel på den omfattande di-
rektreklamen till hushållen .
(
ICA Eol AB
Mejerigatan 1, 41295 Göteborg, fel 031-409100 Verkställand':1 direktör: Rolf Otteng
Under böeyan av 1981 minskade dagligvarukonsumtionen i södra Sverige något mer än for övriga delar av landet. Mot slutet av året skedde dock en viss återhämtning och utvecklingen blev ungefår densamma som for hela Sverige.
Detta medförde att !CA-köpmän- nen inom ICA Eols område inte riktigt nådde samma försäljnings- ökning som !CA-köpmännen inom övriga områden. Totalt ökade
!CA-köpmännens försäljning in- om ICA Eols område med 13,4 %.
Försäljningen påverkades även av den stora danmarkshandeln som drar ner försäljningen fram- förallt i nordvästra Skåne. !jämfö- relse med konkurrenterna inom dagligvaruhandeln måste dock
!CA-köpmännens försäljningsre- sultat bedömas som mycket goda.
Partihandelsförsäljningen inom ICA Eol med dotterföretag ökade med 13,4 %, vilket innebar att budgeten för 1981 klarades med god marginal: Speciellt fårskvaru- sidan ~Jsade en mycket god ök- ning. Aven dotterbolagen inom storköks- och snabbgrossbran- scherna hävdade sin försäljning väl i en hård marknad.
!CA Eols resultat visar påtaglig likhet med föregående års. Det in- n ebär att den del av resultatet som härrör från varuförsäljningen inte ökat nämnvärt, vilket främst beror på kraftiga prissänkningar mot !CA-butikerna i syfte att hål- la butikernas försäljningsvolym uppe.
Det väsentligt bättre koncernre- sultatet har i stället huvudsakli- gen genererats genom finansför- valtningen. Genom ständigt pågå- ende rationaliseringar i partihan- delsledet har även den relativa kostnadsnivån. sjunkit ytterligare.
och Kristianstads DC-område.
Växjö kommun har även reserve- rat ett tomtområde om ca 100000 m 2 för ICA Eols framtida behov.
Vid årsskiftet 1981182 förvär- vades Detaljisternas Självservice AB, ett snabbgrossföretag med en- heter i sex skånestäder. Dessutom köptes KåKå :s snabbgross i Mal- mö. Deras sammanlagda försälj- ning uppgick 1981 till nära 100 milj kr. .
Under året tillkom inom ICA Eols område 32 nyetableringar med en total säljyta av 13 400 m
2•Dessutom moderniserades 166 bu- tiker. Den totala investeringen i detaljhandeln uppgick till ca 130 milj kr. Det motsvarar väl de se- naste årens hårda investerings- takt som innebär att butiksbe- ståndet inom området fornyas och moderniseras i genomsnitt vart femte år. !CA-kunderna kommer alltså alltid att möta fräscha och attraktiva !CA-butiker.
Det för !CA-köpmännen mest intressanta initiativet under 1981
Verbamheten i sammandrag
(enbart moderbolaget) 1977 Antal anstalida 1.501 ForsalJning (mktJ 2.760 Resultat (efter
finansiella poeter!
1mkr
1
forhållande till
45 forsa]Jrungen
Rantabilitet (fore rante-
1,6%
kostnader i fOrhållande till genomsrutthgt
totalt kapital) 10,1 % Eget kap1tal (mkl
lobeskattade reserver och forlagskapital) 1 mkr i forhållande till
327 balan!IOmslutningen 47,1%
Balansomslutning (mkr) 695
var kanske de praktiska uttryc- ken för en medveten strävan från ICA Eols sida att stärka !CA-buti- kernas individuella marknadsfö- ring som komplement till de ge- mensamma säljprogrammen. En omfattande försöksverksamhet i detta syfte inleddes under hösten 1981 och kommer att fortsätta un- der 1982.
Vidare pågår inom ICA Eol en grundlig översyn av specialvaru- organisationen. Denna skall ge till resultat sådana förändringar som gör varuavsnittet lönsamma- re och effektivare för både ICA Eol och !CA-butikerna.
För 1982 förutspås en viss vo- lymminskning i dagligvarukon- sumtionen. ICA Eol planerar där- för ett starkt offensivt agerande så att volymminskningar inte skall behöva drabba !CA-butikerna.
Genom fortsatt hög investerings- nivå inom detaljhandeln och hård marknadsföring finns det möjlig- heter till en verkligt aggressiv för- säljning.
1978 1979 1980 1981 1.486 1.449 1478 1.490 3.111 3418 3.918 4488
55 86 99 134
1,8 % 2,5% 2,51k 3,0fif-
10.4 % 12,3 % 14,0%
17,7~365 442 507 599 43,8 % 47,9 % 49,8 %. 54,9 '1-
834 923 1.018 1.091 Under året blev den omfattande
utbyggnaden av DC Malmö klar.
Därefter startade ombyggnaden for en större fårskvaruhantering på stora ytor i den äldre delen av byggnaden. DC Malmö är efter ut- byggnaden ICA Eols till ytan stör - sta distributionscentral. Under året beslutades om byggande av ett fryshus i Växjö vilket skall be- tjäna !CA-butikerna i Småla nd
ICA·butikerna inom ICA Eol AB:s distributionsomrAde Antal butiker 1.811 1.767 1.701 1.659 1621 Sammanlagd buttksom-
sattning (mkr mkl. moms) 5657 6.284 7140 8.127 9.214
ICA Eol AB publicerar ect!D. fuDataDd.i«
ver~vilken kall rekvi- rwu per teletoa OSI/4091 00 eller 8812261180..
17
18
Under 1981 byggdes kolonial- lagret i DC Stocklwlm delvis om och man började använda
högly~ndetrucka0enteknik
som nu också införts i Linkö- ping.
4 nya /CA -butiker öppnades 1981 inom/CA Essves område.
Antalet upprustade butiker var 68st.
Hyllkantsetiketterna har un-
der åren utvecklats till att in-
nehålla streckkod för beställ-
ningsarbete med läspenna. Ko-
den Cir det interna artikelnum-
ret och skall inte föroiixlas med
EAN-koden.
ICA Essve AB
PartihandlaNägen 47, Box 9020, 12109 Johanneshov, te/ 08-810000 Verkställande direktCJr: GCJran Nord
!CA-butikerna inom ICA Essves område ökade sin forsäljning un- der 1981 med 13,1 %. Första halv- året medförde en mindre volymök- ning i forsäljningen, medan andra halvåret blev något sämre. Totalt noterades får året en smärre vo- lymminskning.
!CA-köpmännen har dock i en
C krympande totalmarknad och --· hårdnande konkurrens stärkt sin marknadsposition och !CA-buti- kernas marknadsandelar har ökat inom samtliga DC-områden.
satsningen på jour-butiker har
""- varit mycket lyckosam. Antalet
jour-butiker är i dag 62 fårc:telade med 52 i Stockholm och 10 i Oster- götland. Försäljningsutvecklingen i jour-butikerna har under flera år varit bättre än i övriga butiker.
Trots tillämpningen av samma ordinarie prissättning som i nor- mala !CA-butiker är lönsamheten tillfredsställande.
· Partihandelsforsäljningen öka- de med 11,8 %, vilket innebar ofårändrad volym. Försäljningens farskvaraandel har ökat och är nu hela 54%. Ä ven storhushålls- marknaden har utvecklats posi- tivt.
A v partiförsäljningen på 1819
U milj kr hanteras i stort sett allt av distributionscentralerna, endast varor for ca 15 milj distribueras direkt från fabrikant till butik.
!CA-butikernas resultat bedöms r;r som i stort sett tillfredsställande i '--- en minskande marknad. Men be-
hovet av förbättrad lönsamhet i butiksledet kvarstår för att nöd- vändiga konsolideringar skall kunna göras.
till ca 39 milj kr, huvuddelen fi- nansierade genom ICA Essve.
Den kommande treårsperioden kommer stora insatser att göras i nya butiker och i om- och tillbygg- nader av befintliga butiker. Inves- teringsprogrammet for detaljhan- deln uppgår till kr 150 milj under år 1982-1984. Under de senaste åren har huvuddelen av de nyetablerade butikerna varit rela- tivt små. Det kommande investe- ringsprogrammet omfattar ett stort antal storbutiker.
För att stärka farskvarnsidan har en större ombyggnad gjorts a v distributionscentralen i Linkö- ping.
Beslutet att bygga ytterligare en fastighet inom Arsta partihan- delsområde har under året krävt stora arbetsinsatser for planering och forberedelser. Omfattande studier har gjorts a v moderna ko- loniallager för att göra det möjligt att utforma ett lager med god ar- betsmiljö och anpassat till framti- da teknik och behov. Byggstart är beräknad till december 1982.
Sommaren 1981 installerades nya datorer' som möjliggör en fort-
Verk88Dtheten i samman. d~
(enbart m erbolaget) 1977
Antal anstålida 666
ForiJ8.)Jning (mkr)
Resultat (efter 1.177 finalllliella poster) 1 mkr 21 i forhållande till
f<irsåljningen 1,8%
Rantabllitet (fore rånte·
ko.tltnader 1 forhållande till genomsnittligt
totalt kapttal) 10, 2 % Eget kapital (lnkl
~obeskattade reserver
och forlagskapital) i mkr 136 i fOrhållande tlll
balansomslutningen 41,3%
Balansomslutrung (mkr) 329
satt utveckling på ADB-området inom såväl !CA-butikerna som partihandelsledet. En butiksda- torutrustning har installerats på huvudkontoret och under 1982 kommer utvecklingsarbete och in- tern och extern utbildning i bu- tiksdatafrågor att bedrivas inten- s ivt.
Många !CA-köpmän och deras medarbetare har under åren ge- nomgått praktisk och teoretisk ut- bildning i !CA-skolans regi. Dessa satsningar inom utbildningsområ- det kommer att ytterligare stärka
!CA-butikernas konkurrenskraft.
I tider med hårdnande konkurrens och när konsumenterna tvingas att bli allt försiktigare med sina utgifter ökar nämligen konsumen- ternas krav och förväntningar på praktiska råd och hjälp när det gäller livsmedelsinköpen. Mat- kunnande och servicekunnande är därför ett viktigt konkurrensme- del för alla ICA-butiker.
Inom ICA ·Essve finns en balan- serad optimism inför 1982. De ekonomiska och marknadsmässi- ga förutsättningarna för ICA-buti- kerha är goda.
uns 1979 1980 1981 711 755 770 772 1.304 1.451 1.628 1819 26 30 37 50 2,0 % 2,0% 2,3 % 2 ,8%
10,0 % 10,2% 11,5% 13,8%
160 157 187 225 40,8 % 37,8 % 40,1% 42,211 367 414 467 533 ICA Essves resultatutveckling
har varit mycket positiv och likvi- diteten är mycket god. Stora re- surser sattes in under andra halv- året för att genom priserbjudan- den kunna öka !CA-butikernas konkurrenskraft.
12 nya butiker har etablerats under året med en sammanlagd försäljningsyta av 2 200 m
2och yt- terligare 4 butiker har tillkommit genom köp från andra dagligvaru- foretag. Totalt 68 butiker har för- · nyats under året. Investeringar i nya och förnyade butiker uppgick
ICA-butikerna inom ICA Essve AB:s distributiontomride
Antal butiker 463 4 71 4 71 4 71 467
Sammanlagd butik.som-
sattrung (mkr mkl momsl 2.238 2 505 2 734 3 .102 a 509
19
20
!CA Hakon har under året in- vesterat 142 miljoner kr i nya butiker och upprustningar.
Underden närmaste treårspe- rioden räknar man med en in- vestering i detalj- och parti- handeln på över 500 milj kr.
Samtliga DC har utrustats med nytt datorsystem- "Sys- tem/38". Bildenf rån DC Karl- stad.
Under året har "Frukt- och
gröntlyfiet" inneburit utbild-
ning av butiksansvariga, sälja-
re, lagerpersonal, chaufförer
och arbetsledare.
l l
ICAHakonAB
Sjöhagsvägen 3, 72184 Väster.ås, te/ 021-193000 Verkställande direktör: Birger Jarl Persson
c
Väl medvetna om svårigheterna inför 1981 satsade ICA Hakon hårdare än någonsin inom alla områden for att så väl som möjligt slå vakt om volymen och därmed också sysselsättningen och lön- samheten.
När vi nu vet resultatet kan vi med stor tillfredsställe_lse konsta- tera ICA-idens bärkraft - att den inneboende styrkan i den ide som for 64 år sedan lade grunden till vårt företag är starkare än nå- gonsin.
!CA-butikerna inom ICA Ha- kons område ökade sin försäljning under 1981 med 14,4% till 11,1 miljarder kr, vilket innebär att butikerna ökade både sin volym och marknadsandel, trots att kon- sumtionen av dagligvaror sjönk med drygt 3 %. Det kanske mest glädjande för !CA-butikerna inom ICA Hakona område är att det ekonomiska resultatet for deras verksamhet sammantaget är till-
L fredsställande, vilket bekräftar att volymen spelar en stor roll for lönsamheten. Kostnadssidan är ju till övervägande del att betrakta som fast i det kortare perspekti-
c vet, oavsett vilken forsäljningsvo-
1
