Faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av Meticillinresistenta
Staphylococcus aureus (MRSA)
-En litteraturstudie
Factors that can prevent nurses transmission of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) – A literature review
Viktoria Sandberg Theresa Skjärbekk
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Jörgen Jansson
Examinerande lärare: Anders Sidenblad Datum: 2019-04-29
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) – en litteraturstudie
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Viktoria Sandberg och Theresa Skjärbekk Handledare: Jörgen Jansson
Sidor: 28 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Metilcillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA, sjuksköterskor och omvårdnad Introduktion: Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika har idag blivit ett globalt hot. Det
leder till högre dödlighet och till stora kostnader för hälso- och sjukvården. År 2015 beräknades MRSA ha orsakat närmare 150 000 infektioner och drygt 7000 dödsfall i Europa.
Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA på
vårdavdelningar och vårdhem.
Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie som följde Polit & Beck (2017) niostegsmodell.
Sökning av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Sökningarna genererade i totalt tio artiklar varav sex kvantitativa, tre kvalitativa samt en mixed-method. Databearbetning och analys utfördes med ett induktivt förhållningssätt.
Resultat: Resultatet presenteras utifrån faktorer som visade sig förhindra spridning av MRSA där
tre kategorier kunde identifieras: Kunskap, Utbildning samt Omgivning och Miljö.
Slutsats: Kunskap var en viktig faktor vad gäller spridning av MRSA, då bristfällig kunskap ökade smittorisken. Genom att utbilda personalen ökade följsamheten till adekvat handhygien samt användande av handskar och engångsförkläden vilket bidrog till en minskning av vårdrelaterad MRSA. Omgivningen och miljön var ytterligare faktorer som visat sig ha påverkan då MRSA kan överleva flera dagar på ytor.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Meticillinresistenta bakterier ... 4
Omvårdnad ... 6
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 7
Urval ... 9
Manuell sökning ... 9
Databearbetning och analys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 15
Slutsats ... 16
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Referenslista ... 17
Bilaga 1, Artikelmatris
4
Introduktion
Meticillinresistent Staphylococcus aureus [MRSA] beräknades år 2015 ha orsakat 148 727 infektioner och 7049 dödsfall i Europa (Cassini et al. 2018). År 2017 rapporterades 3735 nya fall av MRSA i Sverige och av dessa var 1789 personer smittade utomlands. De vanligast förekommande länderna var Syrien, Irak, Afghanistan, Turkiet och Filippinerna (Folkhälsomyndigheten 2017). Enligt European Centre for Disease prevention and Control [ECDC] visar statistik att antalet fall av MRSA ökar i Sverige (ECDC 2017). Enligt Folkhälsomyndigheten (2014a) beräknas ett bärarskap av MRSA idag kosta hälso- och sjukvården drygt 35 miljoner kronor årligen (Folkhälsomyndigheten 2014a).
Meticillinresistenta bakterier
MRSA är en stam av Staphylococcus aureus [S.aureus] som utvecklat resistens mot penicillinet Meticillin (Folkhälsomyndigheten 2018). S.aureus kallas även för gula stafylokocker då bakterien ofta ger upphov till variga sårinfektioner. Eftersom bakterien också förekommer naturligt i människans normalflora är cirka 30 procent av den svenska befolkningen bärare av S.aureus utan att ha sjukdomssymtom (Folkhälsomyndigheten 2017).
Vården idag är beroende av antibiotika för att behandla vissa sjukdomar som till exempel infektionssjukdomar (Regeringskansliet 2016). Ordet antibiotika betyder “medel mot liv” vilket indikerar att antibiotika har en hämmande effekt på mikroorganismer (World Health Organization [WHO] 2018). Det första antibiotikumet, penicillin, upptäcktes år 1928 av Alexander Flemming (Gaynes 2011). Idag finns det många olika typer av antibiotikum som verkar mot olika typer av mikroorganismer (WHO 2018). En stor grupp antibiotika är betalaktamantibiotika som innefattar bland annat penicilliner. S.aureus producerar ett enzym, penicillinas, som kan bryta ner penicillin vilket gör att dessa bakterier blir resistenta mot just denna antibiotikagrupp (Midtvedt 2011). Därför framställdes ett penicillinstabilt penicillin, Meticillin (WHO 2014b). Meticillin introducerades år 1959, och redan två år efter introduceringen påträffades resistens av Meticillin hos S.aureus (Moellering 2012). Den resistenta bakterien fick namnet Meticillinresistent Stafylococcus aureus (WHO 2014b).
Infektioner orsakade av MRSA är alltså av samma typ som infektioner orsakade av S.aureus men på grund av resistensutvecklingen blir infektionen mer svårbehandlad (Folkhälsomyndigheten 2018) vilket i sin tur leder till längre vårdtider (WHO 2014a).
När en mikroorganism utvecklar resistens mot ett antibiotikum innebär det att antibiotikan inte längre har någon effekt på mikroorganismen (Midtvedt 2011). Resistensutveckling kan ske genetiskt över tid (WHO 2018) genom att bakterien antingen via mutation eller horisontell överföring kan ändra sitt arvsanlag (Åhren et al. 2006), eller genom överanvändande och missbruk av antibiotika (WHO 2018). Om resistens utvecklats och bakterierna exponeras för antibiotika gynnas de resistenta stammar som kan överleva antibiotikakuren och samtidigt breda ut sig på bekostnad av bakterier som är känsliga för antibiotika. På det sättet gynnar antibiotikaanvändningen resistensutveckling bland bakterier (Åhren et al. 2006).
Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika är idag ett globalt hot. Infektioner med resistenta bakterier leder bland annat till högre dödlighet och stora kostnader för hälso- och sjukvården. Genom resor, djur- och varutransporter och utbyte av sjukvård kan resistensen
5
spridas över gränserna (Folkhälsomyndigheten 2014b).
Enligt kap 1. 3§ i smittskyddslagen (SFS 2004:168) klassas bärarskap och infektion av MRSA som allmänfarlig sjukdom. För den drabbade innebär en allmänfarlig sjukdom att den kan leda till svårt lidande, långvarig sjukdom eller död. Vidare i kap 2. 2§ i Smittskyddslagen (2004:168) är den som bär på en allmänfarlig sjukdom skyldig att vidta åtgärder som förhindrar att andra individer smittas genom att lämna information om smittan till de som riskerar att bli smittade (SFS 2004:168). Allmänfarlig sjukdom innebär även att den som drabbas ska få individanpassade förhållningsregler och information för att förebygga smittspridning (Socialstyrelsen 2010).
Smittspridningen av MRSA inom sjukvården sker främst genom direkt kontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta. Direkt kontaktsmitta avser smitta som sprids från patient till patient, medan indirekt kontaktsmitta sprids från patient till patient via vårdpersonalens händer.
Patienter med luftvägsinfektioner, hudsjukdomar eller dränage är mer mottagliga för bakterier än vad friska individer är. Användandet av långvarig och återkommande antibiotikabehandling är ytterligare en riskfaktor för att drabbas av MRSA (Ransjö & Åneman 2006).
Symtom på MRSA kan uppenbara sig olika beroende på var på kroppen infektionen sitter. Det kan vara en infekterad yta på huden som kan vara röd, svullen och ömmande. Vidare kan hudområdet vara varmt och det kan förekomma sårvätska. Feber kan också uppstå. Vid förekomst av sårvätska ska prover tas från sårvätskan och skickas på odling för att säkerställa om det är MRSA (Centers for Disease Control and Prevention [CDC] 2019).
För att bekräfta bärarskap tas prover från näsa, svalg, perineum eller ljumske och eventuella sår (Socialstyrelsen 2010). Personer kan vara tillfälligt bärare av bakterien utan att ett bärarskap etableras. Detta kan ske om personen tillfälligt är bärare av MRSA i luftvägarna och att prover tas på personen just då. Om efterföljande prover sedan visar negativt anses bärarskapet tillfälligt och definieras som transient (Socialstyrelsen 2010).
Den som en gång varit MRSA-bärare men där MRSA-prover varit negativa under flera år kan åter bli positiv för MRSA i samband med att individuella riskfaktorer tillkommer. Vid kontakter med hälso- och sjukvård är det därför viktigt att den som en gång definierats som MRSA-bärare informerar om detta. (Socialstyrelsen 2010, ss. 7)
Smittrisken vid transient bärarskap anses vara mycket liten. Dock kan kolonisation av bakterien ske flera år senare om förhållandena blir gynnsamma för bakterien, exempelvis om personen får ett sår, och därför kan personen aldrig helt avskrivas som bärare. Vid förekomst av symtomgivande infektion, hudskador, katetrar eller stomier anses personen vara smittsam (Socialstyrelsen 2010). För att definieras som bärare av MRSA ska något eller några av följande kriterier uppfyllas: positivt provsvar vid mer än ett tillfälle, infektion orsakad av MRSA eller positivt provsvar från hudskada eller perineum (Socialstyrelsen 2010).
6
Omvårdnad
“Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens. Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn” (Svensk sjuksköterskeförening 2017a, s. 4). En av kärnkompetenserna för en legitimerad sjuksköterska är säker vård. Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta patientsäkert, genom att följa regelverk, och på så vis förebygga vårdskada. En sjuksköterska ska kunna identifiera risker samt göra riskbedömningar för att förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Evidensbaserad vård är ytterligare en av sjuksköterskans kärnkompetenser.
Sjuksköterskan ska arbeta evidensbaserat för att erbjuda en säker vård. Det innebär bland annat att en sjuksköterska ska hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Enligt International Council of Nurses [ICN] har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden att arbeta efter. Dessa är inriktade på att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2017b).
Idag finns det forskning som visar att patienter som är bärare av MRSA bär på känslor av skuld och skam. De kan även känna sig smutsiga och känna en skyldighet att inte sprida MRSA vidare. Patienterna upplever också att de ofta möts av okunskap samt att de får bristfällig information från sjukvården. Detta kan leda till att patienten isolerar sig socialt eller undviker att söka vård (Skyman et al. 2016). I 1 kap. 6 § Patientlag (SFS 2014:821) står det att målet med hälso- och sjukvård är en god hälsa samt en jämlik vård som ska ges med respekt för både den enskilda människans värdighet men också för alla människors lika värde (SFS 2014:821).
De som drabbats av MRSA ska ha samma rätt till sjukvård som de som inte är drabbade och behandlingar får inte skjutas upp på grund av att individen är bärare av MRSA (Danish Health Authority 2016). Patientens integritet och självbestämmande ska alltid respekteras (SFS 2014:821 kap. 4 § 8). I 6 kap. 1§ Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står det att patienten ska få en sakkunnig och omsorgsfull vård där hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar efter vetenskap samt beprövad erfarenhet. Vidare står det att patienten, i den mån det går, ska få vara delaktig i den vård som utformas och genomförs samt att patienten ska visas respekt och omtanke (SFS 2010:659).
Problemformulering
Siffror pekar på att spridningen av MRSA ökar och resistenta bakterier är idag ett globalt hot.
När patienten är bärare av MRSA blir behandlingen mer komplicerad vilket i sin tur leder till längre vårdtider. Detta innebär stora kostnader för vården och för patienten innebär det att en infektion som blir svår att behandla istället kan resultera i stort lidande eller död. Forskning visar att patienter med MRSA ofta upplever att de möts av okunskap från sjukvården. Genom att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA kan denna litteraturstudie bidra med kunskap om hur MRSA sprids samt hur sjuksköterskor kan minska spridningen av MRSA och därmed öka patientsäkerheten.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA på vårdavdelningar och vårdhem.
7
Metod
Den valda metoden är en litteraturstudie (Polit & Beck 2017) vilket innebär en granskning och analysering av befintlig forskning. I litteraturstudien formuleras ett syfte eller en frågeställning och utifrån det utformas en sökstrategi där relevanta sökord väljs till relevanta databaser. I databaser söks och identifieras potentiellt material och de artiklar som är relevanta väljs ut.
Artiklarna granskas kritiskt och sedan sammanställs och tolkas relevant innehåll från artiklarna (Figur 1).
Figur 1: Polit & Beck (2017) modifierade niostegsmodell för litteraturstudier.
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklar som inkluderades var publicerade 2014 - 2019, skrivna på engelska samt var peer- reviewed (Cinahl) eller indexed for medline (PubMed). Artiklarna skulle handla om grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelning eller vårdhem och omfatta vård av patienter med MRSA. Artiklar som exkluderades var reviewartiklar, artiklar som inkluderade barn under 18 år samt artiklar som handlade om specialistutbildade sjuksköterskor eller antibiotikans effekt.
Litteratursökning
Ett syfte formulerades i steg 1. I steg 2 utformades sökstrategier där relevanta sökord och databaser valdes fram (Figur 1). Databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied Health Literature [Cinahl] och PubMed användes då de har en omvårdnadsvetenskaplig och medicinsk inriktning (Polit & Beck 2017). I Cinahl användes Cinahl headings, i PubMed användes Medical Subject Headings [MeSH]. Sökorden som användes i Cinahl var “Methicillin-resistant Staphylococcus aureus”, “Infection control”, “Cross Infection”, “Drug resistance, multiple”,
“Disease Transmission, Professional-to-Patient”, “Disease Transmission, horizontal”.
Sökorden “Prevention and control” samt “Nurs*” utfördes som fritextsökning. Sökorden som användes i PubMed var “Methicillin-resistant Staphylococcus aureus”, “Infection control”,
“Cross infection”, “Drug resistance, multiple”, “Infectious disease transmission, professional- to-patient”, ”Disease Transmission, Infectious”. Sökordet “Prevention and control” användes som [Subheading] och “Nurs*” utfördes som fritextsökning.
I steg 3 (Figur 1) genomfördes databassökningen. Varje sökord söktes var för sig för att sedan kombineras med de booleska termerna OR och AND. Resultatet av de kombinerade sökningarna gav 52 artiklar i Cinahl och 62 artiklar i PubMed. Efter att dubletter exkluderats kvarstod totalt 94 artiklar. Databassökningarna redovisas i tabell 1 och 2.
1. Formulera ett syfte och frågeställning
2. Bestäm sökstrategi och relevanta sökord
och databaser
3. Genomför databassökning och
identifiera potentiella artiklar
4. Välj ut relevanta artiklar 5. Granska artiklar i
sin helhet 6. Analysera artiklarnas relevans
7. Kvalitetsgranska artiklarna
8.Analysera materialet och identifiera kategorier
9. Sammanställning av resultat
8
Tabell 1: Sökning i Cinahl februari 2019, antal träffar och urval
Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MH ”methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus” 1844 S2 Prevention and Control (fritextsökning) 116 621
S3 MH ”Infection control 4436
S4 S2 OR S3 118 263
S5 MH ”Cross infection” 4766
S6 MH ”Drug resistance, multiple” 179
S7 MH ”disease Transmission, Professional-to-Patient” 54 S8 MH ”disease Transmission, Horizontal” 75
S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8 5016
S10 Nurs* (fritextsökning) 114 966
S11 S1 AND S4 AND S9 AND S10 52 10 6 6
MH = Major Heading
Limits: Peer-reviewed, english language samt 2014 - 2019.
Tabell 2: Sökning i PubMed februari 2019, antal träffar och urval
Sökning Sökord Antal
träffar
Urval1 Urval 2 Urval 3
S1 ”Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus [MeSH]
5324
S2 Prevention and control [Subheading] 205 352
S3 ”Infection Control” [MeSH] 8112
S4 S2 OR S3 210 105
S5 ”Cross Infection” [MeSH] 8790
S6 ”Drug resistance, multiple” [MeSH] 8797
S7 ”Infectious disease transmission, professional-to- patient” [MeSH]
163
S8 ”Disease Transmission, Infectious” [MeSH] 12 665
S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8 28 903
S10 Nurs* (fritextsökning) 178 904
S11 S1 AND S4 AND S9 AND S10 62 (20) 18 3 3
MeSH = Medical Subject Heading. () = Antal externa dubbletter Limits: English language samt 2014 - 2019.
9
Urval
Urvalsprocessen har genomförts i tre steg motsvarande Polit & Becks (2017) steg 4 till 7 enligt niostegsmodellen.
Urval 1
I Steg 4 (Figur 1) valdes relevanta artiklar ut (Polit & Beck 2017) genom att granska titel och abstrakt. Utifrån syftet samt inklusions- och exklusionskriterier valdes 10 artiklar ut från Cinahl och 18 från PubMed. Artiklar som valdes bort var reviewartiklar, svarade inte på syftet eller syftade till specialistsjuksköterskor alternativt barn under 18 år.
Urval 2
I steg 5 (Figur 1) lästes artiklarna i sin helhet och i steg 6 (Figur 1) sammanfattades relevant innehåll från artiklarna. Artiklarna granskades i sin helhet med introduktion, metod, resultat och diskussion. I Cinahl granskades 10 artiklar i sin helhet och av dessa inkluderades sex artiklar. De fyra artiklar som valdes bort från Cinahl visade sig under granskningen vara ytterligare en reviewartikel, en tidningsartikel, en artikel som inkluderade barn under 18 år samt en artikel som fokuserade på antibiotikabehandling. I PubMed granskades 18 artiklar varav tre artiklar inkluderades. De artiklar som valdes bort fokuserade på förebyggande antibiotikabehandling och olika stammar av MRSA. Totalt inkluderades 9 artiklar.
Urval 3
I steg 7 (Figur 1) granskades artiklarna kritiskt och till hjälp användes två granskningsmallar
“Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” samt “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” från Polit & Beck (2017). Sammanlagt granskades 9 artiklar. Författarna bedömde att åtta artiklar var av hög vetenskaplig kvalitet och en artikel var av medelkvalitet.
Manuell sökning
En manuell artikel kan sökas fram via en relevant artikels referenslista eller innehållsförteckning (Forsberg & Wengström 2014). Under urval 2 när artiklarna lästes i sin helhet upptäcktes ytterligare en artikel som svarar till det valda syftet. Denna artikel upptäcktes då författarna läste den kvalitativa studien ”Perceptions of Gown and Glove Use to Prevent MRSA Transmission in Nursing Homes”. Denna artikel grundades på en kvantitativ studie som genomförts vid ett tidigare tillfälle och som redogörs för i artikeln ”Transmission of Methicillin- Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) to Healthcare Worker Gowns and Gloves During Care of Nursing Home Residents”. Denna kvantitativa artikel söktes fram manuellt och inkluderades. Artikeln kvalitetsgranskades enligt Polit & Becks (2017) “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och bedömdes vara av hög vetenskaplig kvalitet.
Databearbetning och analys
I steg 8 (Figur 1) analyserades innehållet i artiklarnas huvudresultat och kategorier identifierades, i steg 9 (Figur 1) sammanställdes resultatet. Databearbetningen inleddes med att alla inkluderade artiklar skrevs ut i pappersform och numrerades för att undvika att de skulle blandas ihop. Författarna granskade först artiklarna, huvudresultaten relevanta för föreliggande litteraturstudie, var för sig. Relevant innehåll som textstycken och meningar i artiklarnas
10
resultat som svarade till litteraturstudiens syfte markerades. Författarna jämförde och diskuterade sedan innehållet till dess att författarna var överens om att relevant innehåll valts ut till analys. Dataanalysen utgick från ett induktivt förhållningssätt vilket innebar att utifrån insamlade data finna mönster och dra slutsatser (Forberg & Wengström 2013). Analysarbetet genomfördes inledningsvis också med att författarna gjorde en första preliminär analys var för sig som senare diskuterades och jämfördes tillsammans. Det fortsatta analysarbetet genomfördes genom att upprepat och växelvis sortera och kategorisera innehåll utifrån likheter, skillnader och mönster, att upprepat återvända till ursprungliga texter för att förvissa sig om att innehåll uppfattats på rätt sätt och att kritisera och pröva de identifierade kategorierna. Efter att ha kritiskt granskat flera försök till kategorisering enades författarna om att kategorierna som slutligen valts var relevanta och svarade på syftet och att inte samma innehåll förekom i flera kategorier. Dataanalysen resulterade i att resultatet presenteras i tre kategorier.
Forskningsetiska överväganden
I en litteraturstudie får resultatet inte fabriceras, falsifieras eller plagieras vilket innebär att begå forskningsbrott (Polit & Beck 2017). De artiklar som inkluderas i litteraturstudiens resultat bör innehålla tillstånd från en etisk kommitté eller etiska överväganden (Forsberg & Wengström 2013). Forsberg & Wengström (2013) belyser vikten av att allt relevant resultat redovisas och inte enbart det som författarna finner relevant. Enligt Kjellström (2017) föreligger risk för feltolkning vid begränsade kunskaper om metodologiska begrepp samt då artiklarna är skrivna på engelska (Kjellström 2017). För att minimera risken för feltolkning användes litteratur och lexikon vid oklarheter och citat skrevs i originalspråk. Artiklarna som inkluderades i studien granskades systematiskt utifrån granskningsmallar för att säkerställa en vetenskaplig kvalitet.
Författarna har eftersträvat korrekt källhänvisning.
11
Resultat
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA. Resultatet sammanställdes från artiklar (N=10) med kvantitativ metod (n=6), kvalitativ metod (n=3) samt mixed-method (n=1). Artiklarna var publicerade mellan åren 2014 till 2019 (md=2014) och var från länderna USA (n=6), Kina (n=2), Portugal (n=1) och Sverige (n=1) (Bilaga 1). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier (Figur 2):
Figur 2: Resultatets kategorier
Kunskap
Kunskap om MRSA har visat sig vara en faktor som kan förhindra spridning av MRSA (Seibert et al. 2014a; Lindberg et al. 2014) Flera artiklar visar på att sjuksköterskor med adekvat utförd handhygien kan minska risken att sprida vårdrelaterad MRSA (Cheng et al. 2014; Chuang et al.
2014; Sopirala et al. 2014; Pedro et al. 2014). Undersökningar har visat att 98 procent av sjuksköterskorna vet att den viktigaste åtgärden för att minska patienters risk att drabbas av MRSA är att utföra handhygien (Pedro et al. 2014; Seibert et al. 2014a). “If I touch somebody and I haven’t washed my hands properly, then I am going to be the carrier and trigger for that MRSA to go forward” (nurse) (Seibert et al. 2014b, s. 406). I Seibert et al. (2014a) enkätundersökning, vars syfte var att undersöka sjukvårdspersonalens kunskap om MRSA, svarade 100 procent av sjuksköterskorna att handskar och engångsförkläden skulle användas vid kontakt med patienter med MRSA. Majoriteten av sjuksköterskor visste också att MRSA oftast sprids via vårdpersonalens händer samt att personer kan vara bärare av MRSA utan att visa några symtom (Seibert et al. 2014a). Däremot visade samma undersökning att det råder bristande kunskap om att handdesinfektion är det effektivaste sättet att avlägsna MRSA från händerna (Seibert et al. 2014a). Lindberg et al. (2014) menar att kunskapen om MRSA är bristfällig bland sjuksköterskor och att det är av stor vikt att få kunskap om MRSA för att kunna
Kunskap Utbildning Omgivning
och Miljö
12
ge patienter adekvat information (Lindberg et al. 2014).
Sjuksköterskors kunskap om vilka patienter som är koloniserade av MRSA har också visat sig vara en faktor vad gäller spridning av MRSA. Känner inte personalen till att patienten är bärare av MRSA ökar risken för smittspridning (Albrecht et al. 2017). En undersökning genomförd på vårdhem i USA visade att personalen inte alltid känner till om patienter är koloniserade av MRSA: ””We don’t always know the person has MRSA. We don’t always use gowns and gloves if they’re not on contact precautions.”” (Albrecht et al. 2017, s. 4).
Utbildning
Enligt Lindberg et al. (2014) behövs mer utbildning vad gäller preventiva åtgärder. Genom att vidareutbilda personal ökar följsamheten till handhygien, vilket i sin tur leder till att MRSA minskar (Sopirala et al. 2014; Mody et al. 2015).
Sopirala et al. (2014) genomförde en undersökning som visade att antalet fall av vårdrelaterad MRSA minskade vid adekvat handhygien. I studien valdes sjuksköterskor ut för att utbildas i preventiva åtgärder för att minska smittspridning av MRSA. Sjuksköterskorna hade även som uppdrag att vidareutbilda personalen på avdelningen. Vidare skulle sjuksköterskorna observera att adekvat handhygien utfördes på sin avdelning samt identifiera barriärer till varför handhygien eventuellt inte utfördes. Resultatet visade att vårdrelaterad MRSA minskade när personalen utbildats i vikten av adekvat handhygien (Sopirala et al. 2014).
Patienters risk att drabbas av MRSA ansågs vara kopplad till sjuksköterskors brist på följsamhet till riktlinjer för preventiva åtgärder (Pedro et al. 2014). Sopirala et al. (2014) påvisade att följsamheten till handhygien ökade från 30 procent till 93 procent mellan januari 2006 och april 2008 genom att utbilda personalen i preventiva åtgärder. Detta resulterade i att vårdrelaterad MRSA sjönk från 639 fall till 318 fall, vilket gav en minskning på 28 procent (Sopirala et al.
2014a).
Omgivning och Miljö
Hög arbetsbörda och tillgång till material för handrengöring (Seibert et al. 2014a) samt stress uppgavs av sjuksköterskor vara barriärer vad gäller utförandet av hygienrutiner (Seibert et al.
2014a; Lindberg et al. 2014). I en studie av Seibert et al. (2014b) uppgavs tidsbrist som en barriär som påverkar följsamheten till preventiva åtgärder: “”Time tends to be a barrier when you’re in a hurry and have a huge patient load. You find yourself running in real quick to grab something before putting the gown on: ‘Oh, I’m just going to grab this out of the room’””
(Seibert et al. 2014b, s. 407). Även kommunikation kring vilka patienter som har MRSA är av stor vikt för att förhindra spridning då 30,2 procent av sjuksköterskorna uppgav bristande kommunikation som en viktig orsak till ökad smittspridning. Sjuksköterskorna menade att kommunikationen kring vilka patienter som har MRSA behöver förbättras (Seibert et al.
2014a).
För att minimera smittspridningen av MRSA är det viktigt med patientbunden utrustning, såsom termometer och blodtrycksmanschett samt eget handfat (Pedro et al. 2014). Även vid
13
användande av handskar bör personalen tänka på att inte röra vid olika ytor för att på så vis sprida smittan vidare (Seibert et al. 2014b). Enligt Seibert et al. (2014a) kan MRSA överleva i flera dagar på ytor och med kontaminerade ytor ökar risken för spridning av bakterier (Seibert et al. 2014a). Därför är det viktigt med daglig rengöring, speciellt de ytor som frekvent vidrörs (Cheng et al. 2014). Tillgång till handfat i anslutning till patientkontakt sågs som en viktig faktor. Medan flera sjuksköterskor uppgav placering av handfat som ett problem då de upplevdes vara placerade för långt från patientrum, menade andra sjuksköterskor motsatsen och såg inte något problem i handfatens placering (Seibert et al. 2014b). ””I don’t know what barrier, I mean, they try to have sinks all over and the right equipment for us to use”” (Seibert et al. 2014b, s. 410).
Roghmann et al. (2014) identifierade påklädning, förflyttning av patient, omvårdnad samt renbäddning av säng som faktorer som ger en ökad risk för smittspridning. Risken är även signifikant högre om patienten har kroniska sår (Roghmann et al. 2014). Förekomsten av vårdrelaterad MRSA har visat sig minska vid användandet av handskar och engångsförkläden (Mody et al. 2015; Albrecht et al. 2017; Pedro et al. 2014). För att minska smittspridning bör därför engångsförkläden och handskar användas. En observationsstudie från USA av Roghmann et al. (2015) syftade till att uppskatta överföringen av MRSA till sjukvårdspersonalens handskar och engångsförkläden. Undersökningen visade att handskar kontaminerades i större utsträckning än engångsförkläden. Utifrån totalt 954 utförda omvårdnadsmoment kontaminerades 14 procent av engångsförkläden med MRSA och 24 procent av handskarna. Detta visar att handskar utgör en större smittorisk och varför det är viktigt att använda handskar. Dock visade undersökningen att användandet av engångsförkläden styrdes av förekomsten av synlig smuts, kroppsvätskor och sår snarare än av uppgiften som skulle utföras (Roghmann et al. 2015). Även sjuksköterskors personliga tillhörigheter, till exempel pennor och saxar, utgör en ökad smittorisk och därför är det viktigt för sjuksköterskor att tänka på att även desinficera dessa, då det ofta glöms bort (Seibert et al.
2014b).
14
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA på vårdavdelningar och vårdhem. I resultatet framkom tre kategorier.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA var:
Kunskap, Utbildning samt Omgivning och Miljö.
Litteraturstudiens resultat visade att kunskap behövs bland sjuksköterskor och annan vårdpersonal vad gäller preventiva åtgärder. För att minska spridningen av MRSA krävs kunskap om adekvat handhygien och andra preventiva åtgärder. Resultatet kan styrkas med en studie av Slyne et al. (2012) som visade att bristande kunskap leder till ett sämre omhändertagande av patienter med MRSA (Slyne et al. 2012). En studie av Lindberg et al.
(2009) belyste att det var av stor vikt med kunskap om MRSA för att kunna föra vidare adekvat information till patienterna (Lindberg et al. 2009). Författarna anser att kunskap om MRSA är av stor vikt och att adekvat information till patienterna är av betydelse för att kunna skapa en relation till patienterna. Kunskap skapar även en trygghet för både patienterna och sjuksköterskorna och bidrar även till ökad patientsäkerhet. Vidare krävs kunskap om att handdesinfektion är effektivare än tvål och vatten vad gäller att avlägsna MRSA från händerna.
I litteraturstudiens resultat framkom att utbildning till sjuksköterskor och annan vårdpersonal leder till en minskad spridning av MRSA. Slyne et al. (2012) visade på en signifikant skillnad vad gäller smittspridning vid jämförelse av de som var utbildade gentemot de som inte hade lika mycket utbildning. Resultatet visade också att utbildning leder till ett högre självförtroende bland personalen då det kommer till preventiva åtgärder vid infektion (Slyne et al. 2012).
Litteraturstudiens resultat kan även styrkas av Andersson (2012) som påvisade att handhygienen förbättrades då sjukvårdspersonal fick information och utbildning samt påminnelser om att utföra handhygien (Andersson 2012). Litteraturstudiens resultat visade också att ytterligare kunskap och utbildning behövs bland sjukvårdspersonal vad gäller preventiva åtgärder. För att minska spridning av MRSA krävs kunskap om att bakterien kan överleva på ytor i flera dagar och att grundlig rengöring och ytdesinfektion är av yttersta vikt.
Litteraturstudiens resultat visade att tidsbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning var barriärer till utförandet av hygienrutiner. Resultatet visade också otillräcklig desinfektion av ytor samt personliga tillhörigheter. Eftersom resultatet påvisade att adekvat utförd handhygien minskade förekomsten av MRSA samtidigt som det många gånger brister i följsamheten till handhygien är detta en bidragande faktor till att MRSA fortsätter att spridas på vårdavdelningar.
Andersson (2012) kom fram till att den vanligaste smittspridningen inom vården var via vårdpersonalens händer, samt att vid stress och hög arbetsbelastning minskade följsamheten till handhygien. I studien visades att följsamheten var som lägst under sommaren och att det berodde på brist på personal samt högre arbetsbelastning (Andersson 2012).
I denna litteraturstudies resultat framkom att bristande kommunikation leder till ökad smittspridning. En av sjuksköterskors kärnkompetens är säker vård och där står att läsa att en vanlig orsak till att smitta förs vidare beror på brister i kommunikationen (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Andersson (2012) framhäver att desto mer information och kunskap sjuksköterskor har desto högre kvalitet blir det på vården som ges till patienter med
15
MRSA. Det leder också till att sjuksköterskor blir säkrare och tryggare i sin roll och vidare får en bättre förutsättning att minska smittspridning (Andersson 2012). Vid förekomst av MRSA är det därför viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om vilka riktlinjer som gäller för att förhindra vidare smittspridning.
I litteraturstudiens resultat framkom att handfatens placering var avgörande för att handhygien skulle genomföras. Detta är inget som författarna kan relatera till då handfat finns placerade lätt tillgängliga inom den svenska sjukvården. Detta kan bero på att studierna som ingick i resultatet kommer från olika länder och att förutsättningarna därför ser olika ut. I resultatet framkom även att det är viktigt med patientbundna instrument för att minska smittspridning. Författarnas uppfattning är att det är lätt gjort att ta med sig stasband, stetoskop, tejprullar med mera i fickan, in och ut ur ett patientrum. Även pennor och saxar blir en källa för smittspridning då de används flitigt men sällan rengörs. Vidare anser författarna att kunskap och fasta rutiner kring rengöring blir en avgörande faktor för att minska spridning av MRSA.
Litteraturstudiens resultat byggde i huvudsak på att kunskap, utbildning och adekvat handhygien minskade risken för MRSA och att okunskap, tidsbrist, personalbrist samt hög arbetsbelastning ökade risken för MRSA. Detta fick författarna att fundera över varför MRSA fortsätter att spridas då kunskap, utbildning och adekvat handhygien skulle vara enkla åtgärder för att minska spridningen.
Metoddiskussion
Den metod som valdes var en litteraturstudie som systematiskt följt Polit & Becks niostegsmodell samt deras kvalitetsgranskning (2017) för att styrka studien. Litteraturstudien har framställts av två författare och insamlade data har arbetats igenom först enskilt och sedan gemensamt för att försäkra att relevant innehåll lyfts fram, vilket ger studien en ökad trovärdighet. Artiklar som inkluderats i studien är granskade av en etisk kommité och författarna har redovisat allt resultat som kunde kopplas till syftet. Anledningen till att databaserna Cinahl och PubMed användes var att de är inriktade på omvårdnad och medicin vilket passar det valda syftet. Sökorden som använts har prövats i olika kombinationer. Från början valdes ett syfte som skulle svara enbart till sjukhusavdelning men resultatet blev då begränsat och därför valde författarna att utöka syftet till att inkludera även vårdhem. Detta genererade fler träffar då flera studier om MRSA utförts på vårdhem. För att få aktuell forskning inom området valdes åren 2014 - 2019 (se tabell 1 & 2). Detta har i efterhand visats vara en begränsning då författarna under arbetets gång uppmärksammat att en stor del av studier angående MRSA är publicerade mellan år 2010 - 2013. Ytterligare en begränsning författarna upplevde var att många artiklar handlade om intensivvård och neonatalvård, vilket blev en svaghet i denna litteraturstudie då dessa artiklar hade kunnat bidra med relevant forskning. Flera utbrott av MRSA har skett inom intensiv- och neonatalvård vilket resulterar i att mer forskning gjorts på dessa avdelningar men då studien riktar sig till grundutbildade sjuksköterskor exkluderades dessa artiklar (se inklusions- och exklusionskriterier).
I Cinahl genererade kombinationerna av sökord 52 träffar medan endast 10 artiklar valdes ut till urval 2 utifrån titel och abstrakt. I PubMed genererade sökningen i 62 träffar varav 20 stycken var externa dubbletter. Av 42 artiklar valdes 18 ut till urval 2 utifrån titel och abstrakt.
Detta ses av författarna som en begränsning då bortfallet av artiklar blev relativt högt. När resultatet skulle sammanställas uppstod svårigheter att svara till syftet som tidigare handlade
16
om hur sjuksköterskor arbete för att minska spridningen av MRSA. För att komma vidare med ett resultat valde författarna att vinkla syftet och istället belysa faktorer som kan förhindra smittspridningen av MRSA.
I resultatet har artiklar med både kvantitativ och kvalitativ inriktning inkluderats. Kvantitativa artiklar bidrar med resultat och statistik från en större population medan kvalitativa studier bidrar till en större och djupare förståelse. Artiklarna som ingick i litteraturstudiens resultat granskades kritiskt utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Då denna kvalitetsgranskning utfördes av noviser inom ämnet kan detta ha påverkat bedömningen av kvaliteten på artiklarna och därmed ses som en svaghet i denna litteraturstudie. Inkluderade studier var från USA, Kina, Portugal och Sverige, vilket var en styrka då resultatet går att generalisera. Däremot skiljer sig hygienrutinerna mellan de olika länderna vilket kan ge ett missvisande resultat. Vissa artiklar inkluderade införandet av handdesinfektion som en intervention vilket författarna anser blir svårt att replikera i Sverige då handdesinfektion ingår i de basala hygienrutinerna.
Slutsats
Denna litteraturstudie har påvisat att kunskap är en viktig faktor vad gäller spridning av MRSA, då bristfällig kunskap ökade smittorisken. Genom att utbilda personalen ökade följsamheten till adekvat handhygien samt användande av handskar och engångsförkläden vilket bidrog till en minskning av vårdrelaterad MRSA. Omgivningen och miljön var ytterligare faktorer som visat sig ha påverkan då MRSA kan överleva flera dagar på ytor.
Klinisk betydelse
Denna litteraturstudie har belyst flera faktorer som kan förhindra spridning av MRSA.
Faktorerna som denna studie beskriver är enkla att efterfölja och är dessutom kostnadseffektiva.
Då kunskapen om MRSA visat sig vara bristfällig bör de kliniska verksamheterna kontinuerligt utbilda all personal i rutiner vad gäller patienter med MRSA. Med kunskap och utbildning gynnas arbetsmiljön på så vis att osäkerheten hos personalen minskar samt att följsamheten till adekvat hygien ökar. Litteraturstudien visade också att hög arbetsbelastning och stress ökade risken för spridning, vilket i sin tur även kan vara till nytta för personal i de ledande positionerna för att implementera bättre arbetsförhållanden samt högre personaltäthet. Ökad kunskap om MRSA och hur spridning kan förhindras ger också en säkrare vård både för personalen och för patienten.
Förslag till fortsatt forskning
Sjuksköterskor bär mycket material med sig i, och på, sina arbetskläder. Exempel på detta är namnskyltar, nycklar, passerkort, pennor, saxar, ficklampor, sjuksköterskeklockor och telefoner. Dessa föremål används flitigt under varje arbetspass men glöms ofta bort vad gäller rengöring och desinfektion. Det skulle vara intressant att forska på hur kontaminerade dessa föremål är och till vilken grad de är bidragande vid smittspridning inom vården. Författarna upplevde även att forskningen av spridning av MRSA inom vårdavdelning som inte bedriver specialistvård var begränsad, då många artiklar handlade om intensivvård och neonatalvård.
17
Referenslista
* = Studier inkluderade i resultatet.
* Albrecht, J.S., Croft, L., Morgan, D.J. & Roghmann, M-C. (2017). Perceptions of Gown and Glove Use to Prevent MRSA Transmission in Nursing Homes. Journal of the American Medical Directors Association, 18(2), 158-161.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.jamda.2016.08.016
Andersson, H. (2012). MRSA and other resistant bacteria prevalence, patient and staff, wounds and infection control. Stockholm: Karolinska institutet.
Cassini, A., Högberg, L.D., Plachouras, D., Quattrocchi, A., Hoxha, A., Simonsen, G.S., Colomb-Cotinat, M., Kretzschmar, M.E., Devleesschauwer, B., Cecchini, M., Ouakrim, D.A., Oliveira, T.C., Struelens, M.J., Monnet, D.L. & Gudlaugsson, O. (2019). Attributable deaths and disability-adjusted life-years caused by infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU and the European Economic Area in 2015: a population-level modelling analysis. The Lancet Infectious Diseases, 19(1), 56-66. https://doi.org/10.1016/S1473-3099(18)30605-4.
Centers for Disease Control and Prevention (CDC). (2019). Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). https://www.cdc.gov/mrsa/community/index.html [2019-03-
21]
*Cheng, V.C.C., Tai, J.W.M., Chau, P.H., Chen, J.H.K., Yan, M.K., So, S.Y.C., To, K.K.W., Chan, J.F.W., Wong, S.C.Y., Ho, P.L. & Yuen, K.Y. (2014). Minimal Intervention for Controlling Nosocomial Transmission of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus in Resource Limited Setting with High Endemicity. Hong Kong, Australia: Public Library of Science, 9(6), e100493. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0100493.
*Chuang, V.V.M., Tsang, I.H.L., Keung, J.P.Y., Leung, J.Y.Y., Yuk, J.M.T., Wong, D.K.W., Au, S-S., Tam, R.K.Y., Lam, W.W.Y Kwan, M.C.T. & Wong, A.T.T. (2015). Infection control intervention on meticillin resistant Staphylococcus aureus transmission in residential care homes for the elderly. Journal of Infection Prevention, 16(2), 58-66.
https://doi.org/10.1177/1757177414556007.
Danish Health Authority (2016). Guidance on Preventing the Spread of MRSA.
https://www.sst.dk/en/disease-and-treatment/infectious-
diseases/~/media/F3F52EC1C6A94C6080F50F435DA02E59.ashx [2019-03-02]
European Centre for Disease prevention and Control (ECDC). (2017). Surveillance Atlas of Infectious Diseases. http://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx [2019-02-13]
Folkhälsomyndigheten (2017). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och- visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ [2019-03-22]
Folkhälsomyndigheten (2014a). Samhällsekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens:
Modellering av anmälningspliktig resistens i Sverige – slutrapport av regeringsuppdrag till
18
Folkhälsomyndigheten2013.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b3908747247c41949e6f7025f42612ca/sl utrapport-berakningsmodell-amr.pdf [2019-03-29]
Folkhälsomyndigheten (2018). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ [2019-03-22]
Folkhälsomyndigheten (2014b) Svenskt arbete mot antibiotikaresistens – verktyg, arbetssätt och erfarenheter.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8b846784d2f040648905052438067c75/s venskt-arbete-mot-antibiotikaresistens.pdf [2019-03-29]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. 3. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
Gaynes, R. (2011). Germ theory: Medical Pioneers In Infectious Diseases. 10. uppl.
Washington, DC: ASM Press.
*Lindberg, M., Carlsson, M. & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healthcare personnel’s experiences of patient-professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of Infection and Public Health, 7(5), 427-435. doi:
10.1016/j.jiph.2014.02.004
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M. & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of Hospital Infection, 73(3), 271-277. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.07.002
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-80.
Midtvedt, T. (2011). Antimikrobiella läkemedel och resistensutveckling. I Steen, M. & Degré, M. (red.). Mikrobiologi. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 103-111
*Mody, L., Krein, S.L., Saint, S.K., Min, L.C., Montoya, A., Lansing, B., McNamara, S.E., Symons, K., Fisch, J., Koo, E., Rye, R.A., Galecki, A., Kabeto, M.U., Fitzgerald, J.T., Olmsted, R.N., Kauffman, C.A. & Bradley, S.F. (2015). A Targeted Infection Prevention Intervention in Nursing Home Residents With Indwelling Devices: A Randomized Clinical Trial. JAMA Intern Medicin, 175(5), 714-723. doi: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2015.132 Moellering, R.C. (2012). MRSA: the first half century. Journal of Antimicrobial Chemotherapy, 67(1), 4-11. https://doi.org/10.1093/jac/dkr437.
*Pedro, A.L., Sousa-Uva, A. & Pina, E. (2014). Endemic methicillin-resistant Staphylococcus aureus: Nurses’ risk perceptions and attitudes. American Journal of Infection Control, 42(10), 1118-1120.
19
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ransjö, U. & Åneman, C. (2006). Smittspridning och Skyddsåtgärder. Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen, ss 64-95.
Regeringskansliet (2016). Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. http://strama.se/wp-content/uploads/2016/04/svensk-strategi-for-arbetet- mot-antibiotikaresistens.pdf [2019-03-04]
*Roghmann, M-C., Johnson, K.J., Sorkin, J.D., Lagenberg, P., Lydecker, A., Sorace, B., Levy, L.J.D. & Mody, L. (2015). Transmission of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) to Healthcare Worker Gowns and Gloves During Care of Nursing Home Residents.
Infection Control & Hospital Epidemiology, 36(9), 1050-1057.
*Seibert, D.J., Speroni, K.G., Mi Oh, K., DeVoe, M.C. & Jacobsen, K.H. (2014a). Knowledge, perceptions, and practices of methicillin-resistant Staphylococcus aureus transmission prevention among health care workers in acute-care settings. American Journal of Infection Control, 42(3), 254–259. doi: 10.1016/j.ajic.2013.09.005.
*Seibert, D.J., Speroni, K.G., Mi Oh, K., DeVoe, M.C. & Jacobsen, K.H. (2014b). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions.
American Journal of Infection Control, 42(4), 405-411. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.008.
SFS 2014:821. Patientlag.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
SFS 2004:168. Smittskyddslag.
Slyne, H., Phillips, C. & Parkes, J. (2012). Infection prevention practice: how does experience affect knowledge and application? Journal of Infection Prevention, 13(3), 92-96. doi:
10.1177/1757177412446855.
Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H. & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked – patients’ experiences of being infected with community‐acquired methicillin‐
resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 813-820. doi: 10.1111.
Socialstyrelsen (2010). Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA):
Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk.
http://www.lul.se/Global/Extran%C3%A4t/V%C3%A5rdgivare/Smittskydd/Dokument/Sjukd omar%20enl.%20SmL/mrsa_rekommendationer_for_bedomning_av_bararskap_och_smittris k_2010_6_19.pdf [2019-03-25]
*Sopirala, M.M., Yahle-Dunbar, L., Smyer, J., Wellington, L., Dickman, J., Zikri, N., Martin, J., Kulich, P., Taylor, D., Mekhjian, H., Nash, M., Mansfield, J., Pancholi, P., Howard, M., Chase, L., Brown, S., Kipp, K., Lefeld, K., Myers, A., Pan, X. & Mangino, J.E. (2014).
Infection Control Link Nurse Program: An interdisciplinary approach in targeting health care- aquired infection. American Journal of Infection Control, 42(4), 353-359. doi:
20 10.1016/j.ajic.2013.10.007.
Svensk Sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-03-25]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
[2019-03-25]
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Säker vård: en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk -
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/saker-vard_2016.pdf [2019-04-06]
World Health Organization (WHO). (2018). Antimicrobial
resistance. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs194/en/ [2019-02-04]
World Health Organization (WHO). (2014a). Antimicrobial resistance: Global Report on Surveillance. France: WHO library Cataloguing-in-Publication Data.
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/112642/9789241564748_eng.pdf;jsessionid=7 A2C1740DFB2854F8879AA0917F75A0B?sequence=1 [2019-02-05]
World Health Organization (WHO). (2014b). Good hand hygiene by health workers protects patients from drug-resistant infections.
http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2014/hand-hygiene/en [2019-02-04]
Åhrén, C., Torell, E. & och Burman, L.G. (2006). Antibiotikaresistenta bakterier i vården. Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. ss, 96-122
1 Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Albrecht et al.
2016 USA
Syftet var att undersöka användningen av samt uppfattningen av handskar och förkläden på vårdhem.
Kvalitativ studie Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 19 vårdpersonal, sju administratörer och fem patienter.
Datainsamling: Fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer
Dataanalys: Innehållsanalys
Resultatet visade att vårdpersonalen i första hand använder handskar och förkläden för att skydda sig själva från kontakt med kroppsvätskor, inte för att hindra spridning av MRSA. Det var vanligare att använda handskar än förkläden. Resultatet visar att det finns en brist på kunskap om MRSA, både vad gäller spridning och infektioner.
Cheng et al.
2014 Kina
Syftet var att kontrollera den vårdrelaterade spridningen av MRSA inom institutioner som har begränsade resurser men hög prevalens.
Kvantitativ studie
Urval: Representativt urval Deltagare: Redovisas ej
Datainsamling: Övervakning av handhygien, laboratorierapporter och genom mikrobiologisk undersökning.
Bortfall: Redovisas ej Dataanalys: Statistisk analys
Resultatet visade att handhygien med
handdesinfektion samt andra
försiktighetsåtgärder reducerade vårdrelaterad MRSA.
Chuang et al.
2015 Kina
Syftet var att utvärdera effektiviteten av en kombinerad infektionskontroll vid spridning av MRSA på vårdhem.
Kvantitativ studie Urval: Klusterurval
Deltagare: 36 vårdhem med totalt 3496 deltagare.
Datainsamling: Observation, provtagning samt stickprovskontroller.
Bortfall: 720 (20,6%) Dataanalys: Statistisk analys
Resultatet visade att med handtvätt samt desinficering med handsprit minskar spridningen av MRSA.
2
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Lindberg et al.
2014 Sverige
Syftet var att undersöka hur mötet mellan vårdpersonal och patient med MRSA upplevs, i relation till smittspridning och prevention.
Kvalitativ studie Urval: Typiskt urval
Deltagare: 25 deltagare (20 vårdpersonal och fem som var bärare av MRSA)
Datainsamling: Öppna semistrukturerade individuella intervjuer samt semistrukturerade fokusgrupper.
Dataanalys: Innehållsanalys
Resultatet visade att deltagarna tycker att MRSA är ett hot och att ansvaret att arbeta förebyggande för att förhindra infektioner är viktigt. Dock upplevdes det att vårdpersonalen inte lever upp till ansvaret och att kraven på basala hygienrutiner inte uppfylls. Resultatet visade att det finns en okunskap om hur MRSA sprids och smittas.
Mody et al.
2015 USA
Syftet var att testa om ett riktat infektionsprogram minskar utbredningen av multiresistenta bakterier.
Kvantitativ studie Urval: Stratifierat urval
Deltagare: 203 deltagare i interventionsgruppen, 215 deltagare i kontrollgruppen.
Datainsamling: Provtagning Bortfall: Redovisas ej.
Dataanalys: Statistisk analys
Resultatet visade att vårdrelaterad MRSA
minskar med 22 procent i
interventionsgruppen.
Pedro et al.
2014 Portugal
Syftet var att identifiera sjuksköterskors kunskap och uppfattningar om smittspridning av MRSA.
Mixed-method Urval: Klusterurval Deltagare: 139
Datainsamling: Enkäter och intervjuer Bortfall: Redovisas ej
Dataanalys: Faktoranalys
Resultatet visade att basala hygienrutiner samt användning av handskar och förkläden minskar risken för smittspridning. Resultatet visade även att 98 procent av sjuksköterskorna anser att handhygien är den viktigaste åtgärden för att minska smittspridning och 97 procent upplever att när personalen inte följer hygienrutinerna ökar risken för att patienter ska smittas med MRSA.
3
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Roghmann. et al.
2015 USA
Syftet var att uppskatta överföringen av MRSA till sjukvårdspersonalens förkläden och handskar vid omvårdnad på vårdhem, för att enklare införa infektionsförebyggande rutiner på vårdhemmet.
Kvantitativ studie Urval: Klusterurval
Deltagare: 401 stycken deltog varav 113 stycken var bärare av MRSA.
Datainsamling: Observationer och provtagning Bortfall: 2 (0,49%)
Dataanalys: Deskriptiv analys
Resultatet visade att handskar kontamineras i större utsträckning än förkläden samt att risken att kontamineras är större om patienten har en hudskada.
Seibert, D.J. et al.
2014 USA
Syftet var att ta reda på sjukvårdspersonalens kunskap, attityder och uppfattningar samt åtgärder vid MRSA inom akutsjukvård.
Kvantitativ studie Urval: Klusterurval Deltagare: 262 deltagare
Datainsamling: Enkäter och observationer Bortfall: 14%
Dataanalys: Deskriptiv statistik
Resultatet visade att sjukvårdspersonalen håller med om att preventivt arbete minskar spridningen av MRSA. Bland sjuksköterskorna som deltog i undersökningen uppger 93,5 procent, i enkätundersökningen, att de utför handhygien före och efter kontakt med patienter medan observationsstudien visar att endast 71,5 procent faktiskt gör det.
Seibert, D.J. et al.
2014 USA
Syftet var att ta reda på sjukvårdspersonalens uppfattningar om utmaningar och hinder för att förebygga MRSA samt förslag på hur MRSA- spridning kan förhindras inom akutsjukvård.
Kvalitativ studie Urval: Typiskt urval
Deltagare: 26 vårdpersonal varav 16 sjuksköterskor Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer Bortfall: 14 (%)
Dataanalys: Innehållsanalys
Resultatet visade att vårdpersonalen känner ett ansvar att förhindra spridning av MRSA, samt att de upplever att de har kunskapen och en medvetenhet för att göra det. Dock uppger personalen att det finns brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Dels för att tiden inte finns när arbetsbelastningen är hög och dels för att det finns tillfällen då vårdpersonal snabbt behöver hjälpa patienten (vid fall etcetera).
4
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Sopirala, M.M. et al.
2014 USA
Syftet var att beskriva ett tvärvetenskapligt kontaktprogram som genom ökad handhygien effektivt minskar sjukhusförvärvad MRSA.
Kvantitativ studie
Urval: 1-2 sjuksköterskor per avdelning valdes ut för att uppmuntra och utbilda om handhygien samt observera följsamheten till handhygien.
Deltagare: Redovisas ej, förekomst per 1000 patientdagar
Datainsamling: Observationer Bortfall: Redovisas ej Dataanalys: Statistisk analys
Resultatet visade att vårdrelaterad MRSA minskade med 28 procent då handhygienen ökade från 30 procent innan interventionen till 93 procent efter interventionen.
