Lärare som ledare
Pastoralt ledarskap i skola och fritidshem
Anna-Maria Lisowska & Isabella Wiklund
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Barn- och ungdomsvetenskap
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (180 hp) Vårterminen 2021
Handledare: Fanny Edenroth Cato Examinator: Camilla Rindstedt
Lärare som ledare
Pastoralt ledarskap i skola och fritidshemAnna-Maria Lisowska & Isabella Wiklund
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om ledarskap och maktutövning. Syftet har varit att studera lärare och pedagogers perspektiv på sitt eget ledarskap, främst i klassrummet och på fritidshemmet. Ledarstilar, däribland välvillig styrning är centrala begrepp som återkommer likt en röd tråd från början till slut. Nio personer med koppling till pedagogiskt ledarskap har intervjuats med hjälp av semistrukturerad intervjuteknik. Denna studie har genomförts med så kallad kvalitativ metod, eftersom intresseområdet främst handlar om personliga åsikter och erfarenheter hos de intervjuade. Intervjuerna har kodats och analyserats för att identifiera relevanta teman i respondenternas utsagor. Resultatet visade att
deltagarna använder en kombination av ledarstilar, anpassat utifrån rådande situation. Viktiga aspekter i intervjupersonernas ledarskap är att man strävar efter att anta en ansvarstagande, inlyssnande, demokratisk och tydlig ledarroll. Tonvikten läggs på att man bryr sig om de man leder, det vill säga eleverna. Slutsatser av studien är bland annat att omsorgsbetonat och demokratiskt ledarskap gärna används, samt att ledarskapet fortsätter utvecklas över tid.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 4
Syfte och frågeställningar ... 7
Teoretiskt perspektiv ... 8
Centrala begrepp – Makt och auktoritet ... 8
Pastoral omsorgsmakt ... 9
Ledarskapsteorier ...10
Metod ... 12
Val av metod ...12
Urval och avgränsningar ...12
Undersökningspersoner ...13
Genomförande ...14
Databearbetning och analysmetod ...16
Forskningsetiska överväganden ...17
Studiens kvalitet ...17
Resultat och analys ... 18
Diskussion ... 25
Betydelse för praktiken och professionen ...29
Slutsatser ...29
Vidare forskning ...29
Referenser... 31
Bilagor ... 32
Bilaga 1 Samtyckesbrev för medverkan i studentprojekt...32
1
Förord
Ledarskap är ett svårdefinierat begrepp som anses vara ett komplext, brett och mångfacetterat fenomen. Flera olika definitioner har gjorts i hopp om att finna den ultimata betydelsen och forskare samt pionjärer runt om i världen har skilda meningar gällande innebörden av begreppet ledarskap (Maltén, 2000, s. 7). Med vårt bidrag hoppas vi synliggöra olika lärares tankar om ledarskap. Vi tror att de som praktiserar ledarskap till vardags kan bidra med en både nyansrik och bred bild av vad ledarskap kan innebära, samt vilka dilemman de stöter på i sin vardag. Vi är intresserade av vad de har att säga gällande applicering av olika ledarstilar, samt deras syn på ledarskap i relation till omsorg, styrning och autonomi. Dessa utsagor som presenteras i studien kan hjälpa både framtida kollegor men även de som har varit yrkesverksamma ett tag att utvecklas inom sin profession. Vi vill rikta ett stort tack till alla som ställt upp i studien och bidragit med intressanta tankar och reflektioner som denna studie bygger på. Vi vill också tacka vår handledare Fanny Edenroth Cato för hennes kontinuerliga stöd och engagemang. Hennes vägledning genom skrivprocessen och i våra val av metoder och perspektiv, samt värdefulla tips på forskning och litteratur har varit betydelsefulla.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Författarna till denna studie är Isabella Wiklund och Anna-Maria Lisowska. Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse för ledarskap som bygger på en värdegrund som respekterar människors rättigheter och lika värde. Arbetet har genomförts främst via kommunikation online. Det empiriska materialet har samlats in via intervjuer som vi fördelat mellan oss. Intervjuerna har skett var för sig. För att fördjupa oss i datainsamlingen var en tanke att transkribera varandras intervjumaterial och därmed sätta sig in i varandras intervjuer på ett mer djupgående sätt. Inledningsvis gjordes detta, sedan fokuserade Isabella mest på intervjuerna och transkribering av dessa, medan Anna-Maria koncentrerade sig mest på att beskriva metod och tillvägagångssätt, detta eftersom vi upplevde det som effektivare. Studien har i sin helhet genomförts genom gemensamma diskussioner och delade tankar. De vetenskapliga publikationerna har lästs och sammanfattats gemensamt för att se till att få lika stor kunskap kring innehållet. För att effektivisera arbetet har vi valt att fördela vissa textavsnitt mellan varandra. Anna-Maria är i huvudsak författare till avsnitt som rör metod, genomförande, databearbetning och analysmetod, samt etiska överväganden. Isabella har haft huvudansvaret för avsnitt som urval och avgränsningar och genomförande av intervjuer, samt redogörelser av tidigare forskning och förslag på vidare forskning, samt layout och textbearbetning. Analys och
2
Inledning
Den här studien fokuserar på olika former av ledarskap kopplat till makt. Vår ambition är att genom studien bidra till synliggörande av olika ledarstilar, samt lyfta fram olika lärares utsagor och
reflektioner kring maktutövning i samband med ledarskap. Det är relevant för oss som genomför undersökningen att titta närmare på hur lärare och pedagoger upplever sin roll i relation till begrepp som makt, styrning och autonomi. Vi intresserar oss även för sambandet mellan demokrati och kristendomens historiska betydelse för den svenska folkbildningen, därmed skolverksamheten. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av både ett maktanalytiskt perspektiv kontra ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill understryka att vi är medvetna om att det är två skilda perspektiv som berör två olika forskningsfält vad gäller ledarskap. Styrkorna med kombinationen av dessa båda vitt skilda utgångspunkter, är att de kompletterar varandra eftersom de belyser olika aspekter av ledarskapet. Genom att fästa blicken på olika nivåer av ledarskap (samhälls- och individnivå) och analysera lärarnas utsagor hoppas vi på en ökad förståelse för faktorer som påverkar ledarskapet i skolan och fritidshemmets kontext.
Undersökningens problem handlar till viss del om det dilemma filosofen och idéhistorikern Michel Foucault (1926-1984) beskriver som herdens paradox; att kunna leda en grupp individer (flock) och samtidigt främja varje individs unika egenart. Formuleringen av Foucault lyder: “the ‘paradox of the shepherd,’ namely that because the pastor must care for the multiplicity as a whole while at the same time providing for the particular salvation of each” (Golder, 2007, s. 165). Ett dubbelbottnat problem som återfinns i olika typer av ledarskap och är lika aktuellt idag som någonsin. Därav har vi valt att göra jämförelser mellan erfarenheter och därtill studera likheter mellan lärares utsagor utifrån olika ledarskapsteorier. Vi har inspirerats av Linnéa Holmberg som skriver en hel del om Foucaults perspektiv på välvillig styrning. Vi kommer att anta ett pedagogiskt ledarskapsperspektiv för att få insyn i hur man kan få elever att reglera sig själva. Men också diskutera hur man samtidigt kan ge dem möjlighet till att uttrycka sin unika egenart och lust att lära, samt möjlighet att lära om demokrati och mänskliga rättigheter genom demokratiska arbetsformer. Enligt styrdokumenten ska skolan verka inom ramen för ett demokratiskt samhälle. I läroplanen betonas det en rad olika grundläggande värden (Bartholdsson, 2008, s. 17), alla människors lika värde för att nämna ett exempel. Ett centralt begrepp som förekommer i läroplanen är termen värdegrund. I överensstämmelse med läroplanen ska det svenska skolväsendet vila på demokratins grund. Det demokratiska uppdraget förutsätter att eleverna ska fostras till individer med rättskänsla, generositet, tolerans samt ansvarstagande. Dessa dygder utgör den värdegrund som den obligatoriska skolan har i uppgift att grundlägga, upprätthålla och förankra. Dygderna bottnar dessutom i de formuleringar om kristen tradition och västerländsk humanism som uttrycks i läroplanens första kapitel:
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lgr 11, 2019, s. 5).
3
normer som har sin utgångspunkt i kyrkans (pastorala) värderingar och traditioner. De kristna värderingarna ligger än idag till grund för vår svenska kultur och folkbildning och genomsyrar hela samhället såväl som skolväsendet (Larsson & Westberg, 2019). Det tycks finnas ett direkt samband mellan det svenska demokratiska systemet samt makt och styrning. Foucault presenterade den världsbild som menar att “vi alla är fångade i nätverk av makt” (Börjesson & Rehn, 2009, s. 58). Holmberg hävdar att demokrati används som metod för att producera specifika medborgarsubjekt i fritidshemmets utbildningsverksamhet (Holmberg, 2017, s. 28). Vår ambition är att fördjupa oss i ledarskapsperspektiv, samtidigt som vi intresserar oss för det som Holmberg och även Åsa Bartholdsson beskriver som välvillig styrning. Den välvilliga styrningen som beskrivs av ovan nämnda författare grundar sig i Foucaults pastorala maktperspektiv och bygger enligt Bartholdsson på godhet och välvilja (Bartholdsson, 2008, s. 18).
Läroplanens riktlinjer genomsyras av ett demokratiskt och värderingsstyrt ledarskap. Det
demokratiska tillvägagångssättet är återkommande i läroplanens alla avsnitt. Tydlighet och regler är ett återkommande mönster i de lärares utsagor vilka ligger till grund för denna studie. Även
styrdokumenten lyfter vikten av att gemensamt med eleverna utveckla hållbara regler och rutiner. Det står bland annat att läraruppdraget går ut på att: tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen (Skolverket, 2019). Även Samuelsson påpekar vikten av tydlighet gällande förväntningar och instruktioner. Regler beskriver de förväntningar en person har gentemot en annan vad gäller lämpligt beteende (Samuelsson, 2017, s. 117). Vidare menar Samuelsson att tålamod är en viktig egenskap och eleverna bör kontinuerligt påminnas om vilka regler som gäller samt vad som kan åstadkommas med hjälp av dessa (Samuelsson, 2017, s. 101).
Det maktanalytiska perspektivet bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot styrtekniker och ifrågasätter i större utsträckning vilken mån eleverna ges möjlighet till autonomi och demokrati egentligen. I ett utdrag ur läroplanstexten kan följande läsas:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (Skolverket, 2019).
Enligt styrdokumenten ska undervisningen alltså bedrivas i demokratiska arbetsformer med syfte att förankra de demokratiska värderingarna så att de får genomslag i praktiken. En möjlig tolkning av läroplanstexten är att denna beskrivning bygger på att personalen använder sig av pastorala
styrtekniker. I likhet med det Holmberg (2017) kommer fram till i sin diskursanalys så hävdas att man vill elevens bästa och därför bör formerna för den ideala medborgarens uppförande sträva efter att uppfyllas. Det vill säga principerna om eget ansvar och demokratiska arbetsformer, i syfte att förankra de demokratiska värderingarna. En grundläggande etisk princip kan appliceras kring detta, kallad “Den gyllene regeln”, vilken går ut på att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Detta inbegriper ett pastoralt tankesätt, präglat av omsorg om individens eget bästa. Vill du bli lyssnad till och behandlad med respekt? Lyssna då till och respektera den andre. Det kräver ömsesidighet och ett empatiskt förhållningssätt för att fungera i praktiken och blir därför relevant i fostrandet av ideala medborgare. Skolan och fritidshemmet har ett uppdrag som går ut på att främja fostran av varje individ, detta uppdrag finns både implicit i den dolda läroplanen (avser oskrivna regler och kunskaper som fås i skolan), men också explicit uttryckt:
4
kunskaper - från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling (Skolverket, 2019).
Läroplanen anger också att lärare tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen (Skolverket, 2019). För att lyckas göra det behövs lyhördhet och flexibilitet för att ta in elevernas önskemål, utveckling och tankar. Elevernas delaktighet kan få olika stort utrymme beroende på hur de lotsas i skol- och fritidsverksamheten. Läroplanen talar också om det kompensatoriska uppdraget att uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, 2019).
Tidigare forskning
I det här avsnittet görs en övergripande genomgång av tidigare forskning. Vi redogör på så sätt för den kunskap som återfinns inom det valda problemområdet. Syftet är att sammanställa forskning som belyser ledarskap genom att redovisa olika vetenskapliga publikationers centrala delar. De delar som beskrivs och sammanställs kortfattat är främst resultat och slutsatser. Den tidigare forskningen
kommer sedan att användas i studiens diskussionsdel där vi för resonemang och problematiserar kring det valda problemområdet. Vi valde de vetenskapliga artiklarna utifrån relevanta sökbegrepp och baserat på vad som matchade syftet med vår undersökning. I urvalsprocessen lästes artiklarnas sammanfattningar för att effektivt kunna sålla.
Ledarskapets komplexitet
I en artikel av Gunnar Augustsson (2018) beskrivs ledarskapets komplexitet hos
fritidshemspersonalen. Undersökningen presenteras genom en utförlig enkätundersökning med öppna frågeställningar som genomförts online. Undersökningen är en kvantitativ studie med fritt formulerade svar, där 355 svar har analyserats och kategoriserats systematiskt. Studiens syfte är att få en bild av hur fritidshemspersonal beskriver sitt ledarskap. Augustsson lyfter fram tre ledarstilar i det didaktiska rummet: icke-ledarskap, konventionellt ledarskap och utvecklingsledarskap (Augustsson, 2018, s. 8). Icke-ledarskap kan vara reserverat, undvikande och aktivt observerande. Konventionellt ledarskap innebär enligt Augustsson att det är kontrollerande, korrigerande och motiverande.
Utvecklingsledarskap sägs vara uppmuntrande, deltagande och kreativt (Augustsson, 2018, s. 16). Författaren beskriver ledarskap på ett antal olika sätt men den gemensamma nämnaren är viljan att påverka andras attityder och beteenden. Augustsson konstaterar att ledarskap ibland beskrivs som personliga egenskaper och andra gånger som färdigheter, beteenden, stilar, tillvägagångssätt, eller matchning mellan ledare och sammanhang, förmågan att motivera, samt interaktion (Augustsson, 2018, s. 6).
5 Lärares ledarskap och motivation att leda
Gunnar Augustsson och Lena Boström (2016) skriver om lärares ledarskap i det didaktiska rummet. Författarna menar att lärares ledarskap är ett västerländskt fenomen och genom att analysera forskning identifieras två problemområden: Oklara gränser mellan olika typer av ledarskap, samt en
sammanblandning av lärares personlighet och ledarstil. Studien lyfter fram förekomsten av
situationsbundna strategier och flexibla ledarstilar (Augustsson & Boström, 2016, ss. 1-2). Studien kring lärares ledarskap är en systematisk litteraturöversikt på tidigare forskning gjord mellan åren 1980-2013. Metoden som använts är både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys och resultatet visade att hälften av forskningen har genomförts mellan åren 2006-2013, samt att lärares ledarskap har blivit mer relevant på senare år (Augustsson & Boström, 2016, s .1). Analysen är baserad på 55 källor, varav 29 av dem är vetenskapliga artiklar (Augustsson & Boström, 2016, s. 6). Författarna konstaterar att mer forskning behövs, särskilt forskning inriktad på den didaktiska komplexiteten. Som exempel på didaktisk komplexitet tas förmågan att hantera individer och grupper parallellt upp (Augustsson & Boström, 2016, s. 2), vilket kopplas till problematiken runt det Foucault benämner som herdens paradox (Golder, 2007, s. 165).
Birgit Schyns, Tina Kiefer och Roseanne J. Foti är författarna till en publikation som handlar om ledarskap och motivation att leda, samt tilltron till den egna förmågan och implicita ledarskapsteorier – förkortas ILT. En tes som tas upp i artikelns inledning är att individer känner sig mer kapabla och villiga att leda när deras uppfattning om sig själva går i linje med deras föreställning om effektiva ledare (Schyns, Kiefer & Foti, 2020, s. 1). Schyns et al. menar att tidigare forskning angående motivation att leda främst har handlat om vikten av personliga olikheter (exempelvis personlighet, värderingar och erfarenheter). Därigenom hävdas att andra forskare antagit att drivkraften och motivationen till ledarskap är inneboende, baserat på individuella karaktärsdrag (Schyns, et al., 2020, s. 1). Artikelns författare menar att de på ett mer djupgående sätt försöker studera tron på den egna kapaciteten och viljan att leda. Författarna gör anspråk på att mer ingående undersöka hur den egna självbilden, samt synen på ledare och relationen däremellan, påverkar motivationen att leda. Med stöd i tidigare forskning hävdar författarna att det finns en tydlig koppling mellan självuppfattning gällande ledarskap och motivationen att leda. Alltså för att vilja leda så behöver man känna sig förmögen att göra det (Schyns, et al., 2020, s. 2).
Ledaregenskaper och olika ledarstilar
Begreppet ILT används för att beskriva kognitiva representationer av stereotypa ledare. Bland annat tas olika generella karaktärsdrag hos ledare upp, inom aspekter som engagemang, intelligens och översitteri (Schyns, et al., 2020, s. 2). Schyns et al. framhåller att självkänsla/självbild och synen på ledare är viktiga delar under den personliga utvecklingen till ledare (Schyns,et al., 2020, s. 2). I en sammanställning av tidigare studier kring olika uppfattningar av ledaregenskaper plockas både positivt ansedda och negativt laddade delar fram. Egenskaper som känslighet, hängivenhet, tyranni, karisma, attraktivitet, maskulinitet, intelligens och styrka framträder. Ytterligare ord som associeras till ledare är: dynamisk, trevlig, behaglig, lagspelare, tillmötesgående, extrovert, utåtriktad, organiserad, samvetsgrann, kommunikativ, ärlig, flexibel och öppen för nya erfarenheter. Genomgående teman på ledaregenskaper i den tidigare forskningen kan sorteras inom följande kategorier: Kognitiv kapacitet, driv, envishet, välvilja och affiliation/anknytning (Schyns, et al., 2020, s. 3).
6
eller ej (Schyns, et al., 2020, s. 11). Med anledning av hur våra intervjudeltagare i denna studie
uppfattar sitt ledarskap, kan det vara intressant att titta på deras svar i relation till tidigare forskning för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.
Lewin, Lippitt och White är forskarna bakom ett klassiskt och mycket uppmärksammat experiment gällande ledarstilar. Studien har på ett grundläggande sätt influerat forskningsfält som rör bland annat utbildning och ledarskap. Experimenten utfördes år 1939 med hjälp av pojkar i grundskoleåldern, som exponerades för olika ledarstilar samtidigt som de skulle utföra hantverk indelade i grupper. De tre ledarstilarna som testades gentemot pojkgrupperna var auktoritär, demokratisk och låt-gå stil
(Scheidlinger, 1994, s. 123). Den auktoritära ledaren var opersonlig till sättet och dikterade villkoren för gruppen. Den eventuella kritik eller beröm som gavs var subjektiv. Den demokratiska ledaren engagerade gruppen i planering och uppmuntrade pojkarna till egna beslut, vilket genererade ett avspänt och vänskapligt klimat. Låt-gå ledaren höll sig på armlängds avstånd och iakttog passivt gruppen, förutom vid direkta frågor. Resultaten av studien var uppseendeväckande på flera sätt, men framförallt för beteenden hos pojkarna i samband med den auktoritära ledarstilen. De auktoritärt ledda och demokratiskt ledda grupperna visade båda två högre produktivitet än låt-gå ledda grupperna. Dock så slutade pojkarna upp med uppgiften så fort den auktoritära ledaren lämnade rummet, i motsats till de andra grupperna som fortsatte utan ledarnas övervakning. Det som stack ut mest i studien var att i auktoritärt ledda grupper så präglades deltagarna antingen av aggressivitet eller så blev de kuvade och apatiska (Scheidlinger, 1994, s. 124).
Pastoralt ledarskap
Linnéa Holmberg (2017) skriver diskursanalytiskt och empirinära om den pastorala omsorgen i fritidshem. I artikeln antar hon ett maktkritiskt perspektiv inspirerat av Foucault. Främst ligger tyngdpunkten i artikeln på hur demokratiska arbetssätt och pastoral styrning används för att fostra ideala medborgare, det vill säga medborgare som anses önskvärda av samhället. Studien utgår från empiriskt material som insamlats under ett antal fritidsråd (Holmberg, 2017). En slutsats som Holmberg (2017) kommer fram till är att barns röster både tillvaratas och ignoreras om vartannat. Författaren belyser även genom sin forskning dilemmat mellan auktoritet och demokrati i förhållande till varandra. Med andra ord målstyrt och lärarlett kontra demokratiskt arbetssätt där allas röster blir hörda (Holmberg, 2017, ss. 29-30). Holmberg beskriver kritiskt granskande att:
Fritidshemmets betonande av omsorgs- och fostransaspekterna i verksamhetens utbildningspraktik möjliggör ett långtgående statligt ansvar över att ta hand om och sörja för det uppväxande släktet, ett legitimt utsuddande av gränsen för vad som är privat och offentligt. På professionell basis har personal i fritidshem som uppdrag att omsorgsfullt agera stödjande och hjälpande för att vägleda de inskrivna individerna till ett framtida gott liv beträffande personligt välbefinnande, ekonomisk trygghet och yrkesmässig framgång (Holmberg & Börjesson, 2015). Att genom utbildning ta hand om människor kommer därför att problematiseras i termer av pastorala (omsorgs-) strategier. Vi kan i ljuset av detta tala om att det i utbildningens uppdrag ligger ett moraliskt ansvar att revidera
individers föreställningar, övertygelser och känslor, det vill säga förändring och förädling av människors `själ´, där själen här förstås i betydelsen av inre moraliska egenskaper. Personalen förväntas utöver funktionen att lära ut färdigheter och kunskaper också använda `mjuka´ psykologiska och terapeutiska metoder för att förmå individer att prestera i relation till och förverkliga utbildningens normativa mål (Holmberg, 2017, s. 31).
7
styrt narrativ, genom läroplanens styrdokument samt rådande samhällsnormer och kultur. Enligt Foucaults synsätt är all typ av makt hotfull för den egna individens självständiga frihet. Holmberg (2017) sätter fingret på detta och menar att oavsett hur välmenande dessa omsorgsstrategier än är, så är det en typ av maktutövning. All form av makt har en inverkan på individen och det är viktigt att vara medveten om detta. Forskningsresultat pekar på att planerade och styrda aktiviteter i förhållande till barns inflytande och möjligheter till självbestämmande är ett ständigt återkommande dilemma i fritidshemmet (Holmberg, 2017, s. 29). Ett ideologiskt dilemma som anses grundläggande, gällande auktoritet kontra demokrati aktualiseras därmed. Holmberg behandlar hur de förväntningar som finns på spontanitet balanseras innehållsmässigt tillsammans med kraven på lärande i fritidshemmets verksamhet (Holmberg, 2017, s. 30). Unga människor ses som extra mottagliga för den typ av normativ förvandling som utövas i fritidshemskontexten (Holmberg, 2017, s. 31).
De tre mest uppmärksammade delarna av pastoralmakt är: frälsning, lydnad och sanning. Sett ur ett sekulärt perspektiv anses frälsningen här handla om välgång på kortare sikt, alltså jordelivet och inte efter döden. Holmberg (2017) menar att denna välvilliga omsorgsmakt är en sammanblandning av komponenterna relation, stöd och kontroll. Kontrollen utövas genom relation och att känna individen som är i behov av stöd. Här handlar det också om att eleverna underkastar sig, inte bara till den närmaste formen av auktoritet (läraren) utan samtidigt till statliga myndigheter likaså (Holmberg, 2017, s. 31). Även lärarna står under den statliga makten och skolsystemen som här utgör formen för kontroll i det vidare perspektivet. Dock är underkastelsen “frivillig”, det är åtminstone så vi är indoktrinerade att tänka (Holmberg, 2017, s. 31). Den pastorala omsorgen i kombination med att praktisera bekännelser systematiskt förstås som en metod för att observera och sedan leda elever (Holmberg, 2017, s. 32).
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur lärare och pedagoger beskriver sina erfarenheter och tankar om ledarskap och styrning. Studien kommer att redogöra för olika teman i respondenternas syn på ledarskap. Vi vill med stöd i maktanalytiskt perspektiv undersöka hur intervjupersonernas
uppfattningar om ledarskap kan kopplas till begrepp som makt och styrning. Frågeställningarna är följande:
• Hur beskriver lärare/pedagoger sitt ledarskap?
8
Teoretiskt perspektiv
Tidigare under utbildningen fick vi upp ögonen för pastoralt ledarskap. Vi har därigenom influerats av Holmbergs redogörelser av Foucaults maktkritiska perspektiv, samt av olika författares perspektiv på ledarskapsteorier och makt. Bartholdssons beskrivningar av den vänliga maktutövningen har utgjort en inspirationskälla, samt de verksamhetsnära praktiker som Markus Samuelsson beskriver utgör även det en grundpelare för vårt teoretiska perspektiv. Ett alternativ var att välja endast Samuelsson och det pedagogiska ledarskapet. Men eftersom vi samtidigt intresserade oss för det pastorala ledarskapet med dess aspekter så valde vi att kombinera två teorier, där vi benämner den ena som maktanalytiskt perspektiv. Anledningen att vi väljer att kalla det maktanalytiskt och inte maktkritiskt är att det stämmer bättre överens med hur vi förhåller oss till den välvilliga styrningen i skolans verksamhet. Inom ramen för fritidshemmets och skolans diskurs träder aspekter som omsorg och fostran tydligt fram, vilka är synliga även i politiska styrdokument. Fostran blir med andra ord möjliggjord genom olika former av ledarskap och makt. Den teoretiska fonden utgörs sammantaget av begrepp som: omsorg, fostran, pastoral styrning, makt, demokrati, ledarstilar och ledaregenskaper. Vissa av begreppen nuddar därmed även vid socialpsykologi. Vi studerar lärares utsagor om ledarskap med dessa teorier och begrepp som bakgrund och tar spjärn mot en maktanalytisk ansats. Till hjälp har vi bland annat Mats Börjesson och Alf Rehns redogörelser av flertalet olika teoretikers perspektiv på makt (2009), däribland Foucault, men även sociologen Max Weber (1864-1920). Foucault och Weber bidrar med sin respektive synvinkel på maktbegreppet, och har båda två varit inflytelserika i
nuvarande maktdiskurser. Foucault beskriver makt som en producent av verkligheten, ständigt
närvarande i skeenden runtomkring oss både historiskt och i samtiden. Medan Weber diskuterar makt i termer av byråkratisk och formell makt, samt auktoriteter och mandat. Båda har gjort avtryck i
maktdiskursen och nämns därför av Börjesson & Rehn (2009). Vår teoretiska utgångspunkt fungerar som ett paraply och inrymmer dels maktanalytiskt perspektiv, dels pedagogiskt ledarskap.
Perspektiven bildar intressanta kontraster som bidrar till att tydliggöra de olika teorierna ännu mer. Det maktanalytiska perspektivet bidrar med substans till diskursen kring de mer abstrakta delarna av ledarskap och ger oss ramverk för att förstå hur det kan fungera i teorin. Medan det pedagogiska perspektivet står för de konkreta tillvägagångssätten som används i fritidshem och skola. Centrala begrepp – Makt och auktoritet
9
sakens skull kanske utvecklas (Börjesson & Rehn, 2009, s. 45). Makt kan förstås som något man gör, en handling, som utövas för att åstadkomma en förändring (Börjesson & Rehn, 2009, s.18, s. 94). Makt är med andra ord inte något man äger enligt det synsättet, däremot kan man ha rätt att utöva makt (Bartholdsson, 2008, s. 17). Makt kan även tillskrivas personer från olika håll. Makt som tillskrivs uppifrån från en överordnad benämns som formell medan makt som är informell tillskrivs av en underordnad grupp genom att personen i fråga förtjänar den (Maltén, 2000, s. 66).
Max Weber (1864) talar om makt som kraften att få sin vilja igenom trots motstånd. Att genom handlingar tvinga fram sin agenda och mer eller mindre köra över andra för att nå dit man vill. Dominans ligger nära till hands i Webers definition av makt. I likhet med Foucaults perspektiv på makt dras paralleller mellan maktkamper och formandet av samhällets narrativ och grunduppbyggnad (Börjesson & Rehn, 2009, ss. 57-58). ”De som blir utsatta för dominans har åtminstone till en början egna intressen som de ser bäst kan tillfredsställas genom att de accepterar en överhöghet” (Börjesson & Rehn, 2009, s. 58). Alltså annorlunda uttryckt; Genom lydnad/underkastelse så uppnår man
förtjänster, men så småningom kan de egna intressena gå förlorade på köpet, om man fortsätter att lyda blint vill säga. Weber pratar om vilja och tvång som föränderliga, samt att ett mått av acceptans behövs för att välja att underkasta sig makten, som på så sätt kan bli systematisk/strukturell och därmed legitim (Börjesson & Rehn, 2009, ss. 58-59).
Ytterligare ett koncept närbesläktat med makt är begreppet auktoritet. Det finns olika sorters auktoriteter, men gemensamt för dessa är att det råder ett konsensus om auktoritetens rätt att utöva makt, och att andra därmed bör underordnas auktoriteten (Börjesson & Rehn, 2009, ss. 59-60). Till exempel kan lärares makt över elever legitimeras genom att lärares bestämmanderätt inte ifrågasätts i klassrummet eller på fritidshemmet (Bartholdsson, 2008, s. 17). Genom att ha positioneringen eller rollen som lärare, tillika ledare, så möjliggör det maktrelationer, där maktuttryck kan te sig som subtila såväl som tydliga, delvis beroende på ledarstil. Enligt Weber finns det tre olika auktoritetskategorier: Traditionell auktoritet, som bygger på tradition och kultur. Exempel på traditionell auktoritet är patriarkat, monarki eller religiösa samfund. Legal/rationell auktoritet som har koppling till en formell position, vilket innebär att makten tillskrivs någon ovanifrån, till exempel politiskt genom strukturer och byråkrati. Detta i sin tur ger personen rätt att fatta beslut utifrån ett rättssystem. Karismatisk auktoritet är den typ av auktoritet som återfinns hos personer med karisma och utstrålning. Det framkommer hos politiker, influencers och religiösa ledare bland annat (Maltén, 2020, s. 47). Lärarmakten kan främst beskrivas som en traditionell auktoritet, eftersom det är historiskt och kulturellt betingat att lärare ska åtlydas. Lärarens auktoritet kan inte heller ifrågasättas utan att skolsystemet ifrågasätts (Börjesson & Rehn, 2009, ss. 59-60). Samtidigt kan skolsystemet
kategoriseras som en legal/rationell auktoritet, eftersom makten i slutändan ligger hos skolsystemet och inte skolpersonalen. Utöver det så är det en fördel att som lärare vara en karismatisk auktoritet, det vill säga någon som eleverna vill följa tack vare personliga egenskaper (Börjesson & Rehn, 2009, ss. 60-61). Här kommer en lärares retorik in i bilden och där spelar aspekter som etos och patos en viktig roll. Etos berör de karaktärsdrag och den trovärdighet som läraren visar upp och gränsar till patos som berör de känslor som väcks när läraren talar och undervisar (Almström Persson, Blomström, Vogel & Wirdenäs, 2016, ss.17-18).
Pastoral omsorgsmakt
En inspirationskälla för den teoretiska utgångspunkten har som tidigare nämnts varit Holmbergs redogörelser av Foucaults pastorala maktperspektiv. Teorin hjälper till att synliggöra hur de
10
omsorg. I fritidshemmets utbildningsverksamhet används idag demokratiska metoder i skapandet av önskvärda medborgarsubjekt. Metoderna som används i utbildningssektorn bygger på ett moraliskt ansvar med syfte att korrigera elevernas föreställningar, övertygelser samt känslor. Tre centrala aspekter inom den pastorala makten är som tidigare nämnts frälsning, lydnad och sanning. Frälsning kan i det här sammanhanget förstås i termer av framgång och trygghet som utspelar sig genom livet på jorden snarare än efter döden i himmelriket. Den pastorala lydnaden framställs som en pågående process av underkastelse till statliga myndigheter, till exempel skolan. Individerna som makten utövas på är övertygade att deras handlingar byggs på ”sanningar” och lydnaden är därför
frivillig. Pastoralmakt kan därav förstås som en sofistikerad form av förening mellan relation, stöd och kontroll med syfte att ge individen vägledning i uppnåendet av ett bättre liv. Man kan alltså säga att pastoral styrning verkar genom omsorg: ”Pastoral power is a power of care” (Holmberg, 2017, s. 31). Ledarskapsteorier
Den tidigare nämnda Foucault-inspirerade delen om pastoral styrning kombineras med perspektiv på ledarskapsteorier. En av de mest kända ledarskapsteorierna som fått stort inflytande inom
ledarskapsforskning är den av forskarna Lewin, Lippitt och White (1939). Teorin baseras på de tre olika ledarskapsstilarna; auktoritär, demokratisk och låt-gå stil (laissez-faire). Forskarna genomförde experiment där fyra ledare fick tillämpa de olika ledarstilarna i tur och ordning. Ledarstilarna testades på fyra pojkgrupper i elvaårsåldern. Pojkgrupperna deltog i en aktivitet vars uppgift var att tillverka masker. De tidigare nämnda forskarna som genomförde experimentet upptäckte att lärares val av styrtekniker påverkade de olika gruppernas prestationer. Arbetsprestationerna i de auktoritärt ledda grupperna visade sig vara snabbast. Gruppen befann sig dock stundtals i ett apatiskt tillstånd och saknade engagemang för arbetet. De auktoritärt ledda grupperna hamnade dessutom ofta i
konflikter. De demokratiskt ledda grupperna uppnådde den högsta kvalitén på sitt arbete. Deltagarna i denna grupp visade entusiasm samt produktivitet inför arbetet. Vad gäller grupperna ledda enligt låt-gå ledarskapet visade resultaten den sämsta prestationen av dem alla. Pojkdeltagarna i denna grupp kände sig förvirrade och frustrerade (Stensmo, 2008, s. 13). Forskningen av Lewin m.fl. bygger på en
endimensionell modell vilket innebär att en person begränsar sin ledarstil utefter en av de tidigare nämnda ledarstilarna (Maltén, 2000, ss. 62-63). Ledarskapsforskning bygger än idag på det världskända experimentet av Lewin et al. (1939). Ny forskning och experiment inom området har genomförts med olika ledarskapsteorier som resultat. I detta avsnitt har vi valt ut och beskrivit ett antal ledarskapsteorier vilka kommer att tillämpas i analysavsnittet.
Auktoritärt ledarskap
11 Demokratiskt ledarskap
Den demokratiska ledaren beskrivs som en hjälpsam deltagare som styr processen istället för att kontrollera människorna. Gruppmedlemmarna ges möjlighet att aktivt delta i både planering såväl som utförande. Ledaren tillåter gruppen att fatta beslut gemensamt och medlemmarna får därigenom möjlighet att kunna påverka sina val. En demokratisk ledare ser gruppen som helhet. Går något inte som planerat uppmuntras deltagarna till eget ansvar istället för att bestraffas individuellt (Stensmo, 2008, s. 13). De demokratiskt ledda deltagarna lär av varandra och hjälper varandra vilket resulterar i sammanhållning och solidaritet i gruppen (Maltén, 2000, s. 65). Centrala begrepp med koppling till denna typ av ledarskap är samarbete och kommunikation (Maltén, 2000, s. 63).
Låt-gå ledarskap
Också kallat Icke-ledarskap eller laissez-faire (Augustsson, 2018, s. 8). Ledarskapet kännetecknas av att ledaren intar en passiv inställning gentemot gruppens medlemmar. Ledaren agerar endast vid förfrågan och är dessutom tillåtande i större utsträckning. Ledare med denna typ av ledarstil har en tillbakadragen attityd och lämnar gruppen för sig själv. Ledarstilen har ibland sammanfattats med orden: frånvaron av ledarskap (Maltén, 2000, s. 63).
Uppgifts- och personinriktat ledarskap
Blake och Mouton (1964) vidareutvecklade resultat från tidigare ledarskapsforskning och lanserade det uppgifts- och personinriktade ledarskapsperspektivet. Till skillnad från den endimensionella ledarskapsmodellen av Lewin m.fl. utgör deras undersökning en tvådimensionell modell för ledarskap. Undersökningens syftar till att synliggöra hur man både kan lägga vikt vid uppgifter och mål som på uppmuntran och stimulering av personer. Ledaren behöver alltså inte ställas inför ett val vad gäller olika ledarstilar utan antar ett tvådimensionellt perspektiv (Maltén, 2000, s. 67).
Situationsanpassat ledarskap
Inom detta perspektiv väljer ledaren en ledarstrategi beroende på gruppens behov samt den uppgift gruppen förväntas att arbeta med. Ledarskapet beskrivs i termer som varierat eller omväxlande ledarskap. Teorin har utvecklats av Hersey och Blanchard (2000) och bygger på en tvådimensionell modell. Stensmo skriver att teorin grundar sig på det sociala livets två grunddimensioner;
uppgiftsdimensionen och relationsdimensionen. Enligt teorin finns det fyra olika förhållningssätt som en ledare kan inta beroende på gruppens karaktär (Stensmo, 2008, ss. 243-244). Instruerande
förhållningssätt innebär att målet med uppgiften sätts i fokus och relationen till gruppen hamnar i bakgrunden. Deltagande förhållningssätt betyder att gruppen kan lösa uppgiften på egen hand men när viljan inför uppgiften är låg intar läraren ett deltagande förhållningssätt. Ifall gruppen inte kan men viljan finns antar läraren ett säljande förhållningssätt. Det sista förhållningssättet, delegerande
12
Metod
Val av metod
Dagens restriktioner och rädsla för Covid-19 kan försvåra mänsklig kontakt. Vanligtvis utförs intervjuerna på den intervjuades arbetsplats eller en plats som den intervjuade har anknytning till. Ett alternativ är att genomföra intervjuerna via telefonsamtal eller programvaror som Skype eller Zoom. Nackdelen med sådana intervjuformer är att de kan bli mer formella och man kan gå miste om nyanser eller föreställningar som existerar i en specifik miljö (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015, ss. 43-44). Vi upplevde dock inte att det utgjorde ett problem för vår del och intervjudeltagarna pratade på, till synes obesvärat.
Studien bygger på semistrukturerade intervjuer vilket Ahrne och Svensson (2015, s. 10) beskriver som en kvalitativ datainsamlingsmetod. Kvalitativa data är en användbar metod för att studera fenomen som är svåra att uppfatta direkt. Metoden kan till exempel förmedla den intervjuades tankar, känslor, upplevelser och intentioner. Alla dessa sinnesintryck går inte att fånga eller mäta genom enkäter eller diagram, man kan däremot höra någon tala och ge uttryck för sina tankar och känslor (Ahrne & Svensson, 2015, s. 10). En fördel med intervjuer är att man på kort kan tid få höra flera personers reflektioner kring ett samhällsfenomen ur deras unika perspektiv (Ahrne & Svensson, 2015, s. 53). Det är viktigt att klargöra att vi i denna studie inte kommer att studera deltagarnas tankar, känslor eller ageranden utan deras uttalanden om dessa. Vi är intresserade av själva innehållet i utsagorna och inte språket i sig. Fördelen med kvalitativa intervjuer är det flexibla tillvägagångssättet, att man kan anpassa frågorna samt ordningen de ställs i. Detta ger en bredare och en mer nyansrik bild kring ett fenomen (Eriksson-Zettequist & Ahrne, 2015, s. 38). Respondenterna känner sig heller inte
begränsade, de behöver inte förhålla sig till statiska svarsalternativ (som i vissa enkäter) utan kan brodera ut svaren och på så sätt berika intervjuns innehåll. En möjlig svaghet med metoden avser bärigheten i intervjupersonernas utsagor, vilket vi som intervjuar inte kan styra över helt. Vi kan däremot göra vårt bästa för att skapa en bekväm och förtroendeingivande intervjusituation och utgå ifrån att respondenternas utsagor stämmer överens med deras handlingar. Om inte så kan en förklaring vara att de i strävan efter en ideal yrkesidentitet vill framstå på ett visst sätt (Eriksson-Zettequist & Ahrne, 2015, s. 54). Ett annan svaghet kan uppstå om vi tolkar den intervjuade på fel sätt, vilket kan påverka studiens resultat (Eriksson-Zettequist & Ahrne, 2015, s. 53). För att undvika missförstånd strävade vi efter att sammanfatta svaret på frågan direkt och ställa kontrollfrågor som ”stämmer det?”, ”menar du att…” eller ”har jag förstått dig rätt?”.Det verktyg som hjälper oss i analysprocessen är den tematiska analysmetoden. Vi kommer att koda likheter kring personernas syn på ledarskap, bland annat utifrån ledarskapsteorier.
Urval och avgränsningar
I urval gällande informanter används kombinerat förhållningssätt, som kan liknas vid ett så kallat snöbollsurval (Ahrne & Svensson, 2015, s. 41). Genom att få kännedom om ett par personer som lämpar sig för undersökningen, kommer vi intervjua dem och sedan höra oss för i hopp om tips på fler intervjukandidater, varpå det i sin tur kan leda till intervjuer och tips på ytterligare potentiella
13
material. Till en början diskuterades lämpliga kriterier och en idé var att intervjua hälften pastorer och hälften lärare. Eftersom syftet inte var jämförelse mellan dessa så beslutades att huvudfokus skulle bli på lärare. Beslutet landade i ett öppet urval med ett enda kriterium som utgångspunkt: att personerna ska ha jobbat heltid med att undervisa barn. De personer vi väljer att gå vidare med i urvalsprocessen behöver alltså ha, eller tidigare haft rollen som någon form av lärare för barn. Därefter kan de tillfrågade ha olika yrkestitlar samt utbildningar som till exempel grundlärare, ämneslärare,
fritidspedagog, barnpastor eller förskollärare. Efter ytterligare resonemang kom vi fram till att varje intervjuperson bör inneha minst tre års erfarenhet inom relevant profession, för att ha givande svar att bidra med. Vår bedömning är att på tre år hinner man samla på sig värdefull erfarenhet, som
underlättar för att tänka kring sitt eget ledarskap, eftersom ledarskapet utvecklas över tid. Informanterna kommer intervjuas en åt gången och analys sker löpande för att bedöma om fler intervjuer behövs (Ahrne & Svensson, 2015, s. 42). Ursprungstanken är att intervjua 9-10 personer, där nio sätts som minimumgränsen för att uppnå ett material som kan anses representativt. När nio intervjuer genomförts och analyserats görs en bedömning på om vi anser att det är tillräckligt med material för att urskilja relevanta teman och mönster. Om det mot förmodan då inte skulle finnas tillräckligt med användbart (kvalitativt) material för vår analys så kompletterar vi med ytterligare en intervju.Vi beräknar att varje intervju kommer att ta mellan 30-60 minuter att genomföra.
Undersökningspersoner
Vi har strävat efter att ha en bredd i åldersspannet på de tillfrågade vilket resulterade i att det skiljer 50 år mellan den äldsta och yngsta informanten, som var i 20- respektive 70-årsåldern. Vi tänker att variationen berikar det empiriska materialet. I fråga om yrkestitel och utbildning har vi haft ett öppet urval, vilket lämpade sig eftersom målsättningen var att få perspektiv från personer med olika
14
Fiktivt
namn: Ungefärlig ålder: Utbildning samt eventuell ämnesinriktning och ytterligare ledaruppdrag nu eller tidigare: Aktiva år som lärare/pedagog: Intervju nummer: Anna 30-40 Förskollärare, fritidsledare i fritidshem samt
grundskollärare åk 1-3. Svenska/musik. 10-15 1 Bea 50-60 Grundskollärare och förskollärare. So-ämnen.
Pastor. 10-15 2
Cilla 20-30 Bildlärare i gymnasiet/grundskolan åk 6-9.
Arbetslagsledare. <5 3
Disa 30-40 Förskollärare. Pastor/barnpastor.
Ledarträning. 5-10 4
Eva 70-80 Musiklärare i grundskolan 1-9.
Mentorsuppdrag. >30 5
Frida 20-30 Grundlärare inriktning mot fritidshem. Musik. <5 6 Gun 40-50 Grundskollärare åk 1-7. So/svenska.
Ungdomsledare. 15-20 7
Hanna 50-60 Grundskollärare åk 4-9. So-ämnen. Resurs. 5-10 8
Ines 60-70 Fritidspedagog. >30 9
För att ge en överblick på ungefär vilka intervjudeltagarna är finns denna tabell där vi redovisar ungefärlig ålder och erfarenhet hos varje deltagare. För att skydda deltagarnas identitet har de riktiga namnen ersatts med fiktiva namn och istället för exakt ålder anges ett åldersspann.
Genomförande
FörberedelserSamtidigt som sökandet efter lämpliga informanter pågick utformades en intervjuguide. Frågorna som formulerades är semistrukturerade frågeställningar, öppet formulerade för att informanterna ska kunna svara så fritt som möjligt. Semistrukturerade intervjutekniken går ut på att ställa frågorna enligt intervjuguiden, men sedan kan man avvika och ställa följdfrågor på det som sägs. Efter en
15
på arbetsplatsen kan skapa en önskan att framstå som en god medborgare eller chef (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, s. 42). De informanter som vi ansåg lämpliga för studien skulle uppfylla ett enda kriterium: Personerna skulle antingen arbeta med barn nu eller ha erfarenhet av det sen tidigare. Vi lade ingen större vikt vid att informanterna skulle arbeta inom just fritidsverksamheten utan intresserade oss för alla möjliga lärarkategorier och pedagoger, med eller utan utbildning. Anledningen till att vi inte lade någon särskilt stor vikt vid en specifik utbildning och yrkestitel under urvalet av informanter baserades på studiens syfte och frågeställningar.
Intervjusituationen
Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) nämner en rad olika tekniska aspekter vid genomförande av intervjuer. Man bör se över den teknik som kommer att bli mest fördelaktig. Ett tillvägagångssätt som presenteras är papper och penna metoden. Metoden är en grundläggande teknik och går ut på att en person ställer frågor medan den andre antecknar flitigt (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, s. 49). Detta tillvägagångssätt varken intresserade oss eller ansågs som mest lämpligt och vi valde istället en inspelningsteknik. De intervjuer som genomfördes via programvaran Zoom gjordes via personlig studentinloggning på Stockholms universitets konto. När informanterna gett sitt samtycke användes en funktion som både spelar in ljud och film. Av etiska skäl och med anledning av GDPR så sparades allt material lokalt på våra privata datorer, detta för att förhindra att någon obehörig skulle kunna komma åt intervjuerna via en molntjänst. Ett problem som vi stötte på under den här delen av processen handlade om att tekniken krånglade någon enstaka gång. Intervjusituationen kan vara påfrestande för den som genomför intervjun likväl för den som blir intervjuad. Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) nämner några mellanmänskliga kompetenser vilka är fruktbara i uppnåendet av en framgångsrik intervju. En central aspekt är att genom hela intervjun ställa vänliga frågor samt visa respekt och intresse gentemot informanten (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, ss. 44-45). Vi upplevde i genomförandet av intervjuerna att det krävs ett skarpt sinne och stark koncentration. Vissa svar kan bli utdragna eller otillräckliga. Det är viktigt att den som genomför intervjun att uttrycker intresse under intervjuns gång. Vid långa svar kan man uttrycka sin lyhördhet genom kroppsspråket, (till exempel via nickningar), eller genom att upprepa och sammanfatta informantens svar. I slutet av en intervju rekommenderar Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) att kort berätta om hur man kommer gå vidare med studien men också att ställa frågan om man får återkomma med eventuella följdfrågor (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, s. 45). Det sistnämnda förslaget använde vi oss av i vår studie eftersom nya frågor och funderingar kom upp under arbetets gång.
Materialets representativitet och val av informanter
Vår studie bygger på en kvalitativ insamlingsmetod. Insamlingen avser personliga berättelser av erfarenheter och tankar kring ledarskap. Dessa berättelser uppnår en trovärdighet genom att de intervjuade representerar sig själva. Valet av respondenter samt antalet intervjuer har därför ingen större inverkan på forskningsresultatets trovärdighet, till skillnad från kvantitativ metod där
forskningsmaterialets representativitet handlar om att informationen på ett så rättvist sätt som möjligt ska kunna representera en population. Kvalitativa studier däremot uppnår trovärdighet trots färre deltagare, bland annat med hjälp av transparens. Kvalitativt material ger möjlighet till fördjupning istället för generalisering. Ett mycket större antal personer med olika bakgrund och erfarenhet hade med stor sannolikhet resulterat i ett material relativt oberoende av individuella uppfattningar, men vi intresserar oss för just de unika och individuella uppfattningarna. Genom att begränsa antalet
16
exempel handla om relationer eller procedurer på en arbetsplats, vilket hade varit svårare att få ordentlig inblick i genom en kvantitativ studie som genererar mer standardiserad, ”ytlig” kunskap (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, s. 42). I vår studie genomfördes nio intervjuer på personer från olika platser i Stockholmsområdet. Anledningen till att vi nöjde oss med det antalet berodde på att vi uppnådde det som Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) benämner som mättnad. Inom kvalitativa studier avgörs representativitet genom att svar och mönster återkommer och forskaren upplever en mättnad. En bra strategi är att genomföra intervjuer och analyser parallellt. Med ett sådant
tillvägagångssätt sparar man både tid men kan även bedöma under intervjuprocessen om mättnad uppnåtts eller om man behöver samla in mer data (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015, ss. 42-43). I snitt blev det cirka åtta transkriberade sidor per intervju, materialet uppgick till 68 sidor totalt.
Databearbetning och analysmetod
Databearbetningen har skett genom kodning av data och transkribering av intervjuer. I vår undersökning har vi utgått från tematisk analysmetod. Metoden används för att i data kunna
identifiera, analysera och synliggöra särskilda mönster på ett detaljrikt sätt (Braun & Clarke, 2006, s. 79). Braun & Clarke (2006) menar att all verbal data måste transkriberas till skriftlig form för att en temaanalys ska kunna genomföras. Transkriberingsprocessen kan ofta uppfattas som en tidskrävande, frustrerande men även långtråkig del av arbetet. Processen är trots det ett utmärkt sätt att bekanta sig med data (2006, s. 87). Fangen (2005) återger två olika tillvägagångssätt vad gäller intervjuutskrifter. Vilket tillvägagångssätt man väljer beror på intervjuns syfte och frågeställningar. Återger man i detalj varje paus, suck eller annan språkvariation kan dessa detaljer vara relevanta vid en språkanalys men kan i annat fall uppfattas som distraherande och onödiga (2005, s. 197). Vårt val av
transkriberingsmetod grundade sig därför i undersökningens syfte, att studera innehållet i pedagogers utsagor. Vissa meningsuppbyggnader formulerades därför om med avsikt att få uttalandena korrekta och tydliga, lämpliga för textformat fast utan att ändra själva innebörden. En annan anledning till att vi valde tematisk analysmetod grundar sig i att denna form av metod inte kräver superdetaljerade
transkriberingar och vi ansåg därför metoden som lämplig för just vår studie.
Vi har i vårt arbete utgått från Braun och Clarkes förslag på tematisk analysmetod. Braun & Clarke presenterar sex stycken förslag på hur analysfaserna kan se ut. Dessa analyssteg ska inte förstås som regler utan snarare riktlinjer. Varje steg måste dessutom anpassas till forskningsfrågorna och
datainsamlingen (2006, s. 86). Analysprocessen ska heller inte förstås som en linjär process där man går från steg till steg. Processen ska istället förstås som en repeterbar process där forskaren rör sig fram och tillbaka mellan de olika faserna efter behov (2006, s. 87).
17
upprepade mönster som återfanns i vårt material sorterades därefter utefter potentiella teman. Alla teman som återfanns granskades i den fjärde analysfasen. I detta skede är det vanligt att finna vissa styrkor eller svagheter inom de teman man funnit. Vissa teman kan behövas strykas eller bearbetas om på nytt (Braun & Clarke, 2006, s. 91). I fas fem definieras och namnges de teman som noga valts ut. Dessa teman kräver dessutom ytterligare en noggrann granskning där man beskriver vad varje tema handlar om samt bestämmer vilken aspekt av data som varje tema fångar. När alla teman är noggrant bearbetade sammanställs avslutningsvis en rapport. Syftet med en sådan rapport är att presentera problemområdet inom datamaterialet och övertyga läsaren om analysens giltighet (Braun & Clarke, 2006, s. 93).
Forskningsetiska överväganden
I följande avsnitt beskrivs de forskningsetiska principer som vi genom undersökningens gång förhållit oss till. Vetenskapsrådets (2017) fyra grundprinciper omfattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.Informationskravet innebär att samtliga deltagare informeras om den aktuella studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2017, s. 27). Den andra grundprincipen berör deltagarnas medgivande och går under namnet samtyckeskravet. Deltagarna får själva avgöra om de vill delta i undersökningen. De som deltar har även rätt att avstå från att besvara vissa frågor samt att avbryta sin medverkan. (Vetenskapsrådet, 2017, s. 15). Vid datainsamlingen har vi förhållit oss till det som Vetenskapsrådet (2017, ss. 40-41) benämner som konfidentialitetskravet.Kravet syftar till att deltagarnas personuppgifter inte får avslöjas. Detta innebär att vi förvarat deltagarnas uppgifter på ett aktsamt sätt för att obehöriga inte kunnat ta del av dem. Det innebär också att inga uppgifter som kan avslöja deltagarnas identitet finns synliga i den här uppsatsen. Vi utelämnar konsekvent namn på personer och platser, eller annan känslig information som skulle kunna röja intervjudeltagarnas identitet. För att avidentifiera intervjupersonerna tilldelades de fiktiva namn. Sista grundprincipen, nyttjandekravet, handlar om att deltagarna i samband med informationskravet meddelas att allt
material endast får användas för just detta specifika forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017, s. 42). Deltagarna kommer även bli informerade om att den sammanställda uppsatsen efter avslutad
arbetsprocess publiceras digitalt på Universitetets basplattform.
Studiens kvalitet
Intervjuerna bygger endast på kvinnors erfarenheter och perspektiv. Det hade varit intressant att inkludera även män, som också utgör en stor del av skolpersonalen. Syftet med vår studie är emellertid inte att studera likheter eller skillnader i lärarpraxis utifrån kön. I vår studie intresserar vi oss endast för innehållet i olika personers berättelser. Valet av metod är adekvat till vårt syfte och
frågeställningar, som handlar om att samla in personliga åsikter kring fenomenet ledarskap.En fördel med att inkludera manliga ledares röster hade varit att det skulle kunna bidra med fler infallsvinklar och även jämställdhet hos materialet. En svaghet med den kvalitativa metoden skulle kunna vara det begränsade antalet intervjuer, där en kvantitativ aspekt hade varit idealt för att få ett mer representativt material med syfte att stärka våra slutsatser ytterligare. Åtminstone om man ska tolka litteratur
18
transparant sätt redogjort för det mest relevanta som intervjupersonerna har delat med sig av, i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Med det i åtanke har vi strävat efter tillförlitlighet och precision för att göra intervjudeltagarnas utsagor rättvisa i största möjliga mån.
Resultat och analys
I analysavsnittet presenteras resultatet med utgångspunkt i bearbetad data. Undersökningens syfte och frågeställningar ställs i relation till ledarskapsteorier, relevanta centrala begrepp samt nutida litteratur och tidigare forskning som behandlar ledarskap. Med den empiriska forskningen som presenteras nedan vill vi ge en inblick i hur intervjudeltagarna talar om sitt ledarskap. Nedan samlas
intervjudeltagarnas utsagor i teman under två rubriker. Observera att vissa begrepp återkommer eftersom utsagorna sammanflätas till en helhet.
Situationsanpassat ledarskap och elevers motstånd
Deltagarna framhåller att ledarskap inom skola och fritidshem ofta är komplext och situationsbundet. Respondenterna påpekar flera gånger i intervjuerna att det inte fungerar med endast en ledarstil, utan att man måste ha fingertoppskänsla och läsa av rummet för att kunna växla mellan olika ledarstilar. Därmed är det viktigt att vara lyhörd för gruppens behov, för att kunna välja rätt styrtekniker och metod för stunden. Lärarnas svar kan tolkas utifrån Hersey och Blanchards (2000) situationsanpassade ledarskap. Deras teori bygger på idén att det finns behov av varierat ledarskap beroende på gruppens karaktär och valet av uppgift (Stensmo, 2008, s. 243).Bea säger följande “Oftast är styrteknikerna situationsbundna beroende på vad du möter”, vilket är väldigt talande för hur ledarskap i
fritidshemmet och skolan ofta verkar fungera, enligt respondenterna. Flera berättar också att de inte identifierar sig med någon speciell ledarskapsstil utan pendlar mellan olika stilar beroende på
situation. Frida medger att allt är beroende av situation och elevgrupp, hon menar att vissa elever som ibland kräver skarpa tillsägelser och regler kan behöva den mer auktoritära stilen. Vilket kan liknas vid stramt instruerande förhållningssätt (Stensmo, 2008, s. 245). I situationer då elever varken vill eller saknar förkunskaper och verktyg att komma igång kan detta förhållningssätt tillämpas. Det
19
uttrycker att hon vill uppfattas som en god och vänlig ledare, “För att jag tänker att det här med vänlighet, att man visar respekt och så, det är ju jätteviktigt för att få en grupp att känna: Den här personen vill mig väl.” Säger hon i intervjun den 29 januari 2021. Gun berättar för oss om hur elevernas olika erfarenheter kan påverka deras attityder till ledarskap:
Vissa är vana med tydligt ledarskap hemifrån och de har lättare att komma in i det. Andra har liksom ingen sorts ledarskap hemma och då kan det va svårt i början. Men när de väl har vant sig brukar de bli ganska trygga med det. Sen har man ju de som har kanske ett överdrivet tydligt ledarskap hemifrån och som kanske vill testa gränserna och passa på att ta ut svängarna lite i skolan. Gun, intervju, 16 februari 2021
Lewin m.fl. genomförde som bekant en studie som många andra ledarteorier utgår ifrån. Utifrån experimenten med olika ledarstilar fann de att vissa barn som var vana vid auktoritärt ledarskap hemifrån gillade det bättre och föredrog det framför demokratiskt eller låt-gå ledarskap (Lewin, et al., 1939, s. 284). Forskarna upptäckte även att efter en grupp elever hade haft en ledare med auktoritär stil och sedan fick en ledare med mer avslappnad inställning, så tenderade eleverna att bli vildare och ta tillfället i akt för att testa gränserna och ta ut svängarna när de då hade en ledare som släppte efter på kontrollen i jämförelse med den auktoritära stilen (Lewin, et al., 1939, s. 281). Det stämmer överens med det som Gun berättar om, att de elever som är riktigt hårt hållna hemma ibland passar på att vara ostyriga och busa när de är i skolan. Hon berättar vidare om hur hon bemöter det:
Jag försöker att alltid spara på rösten. Så mycket som möjligt, så använder jag tydliga rörelser med kroppen istället. Och det behövs ju när man jobbar på lågstadiet nuförtiden. Så är det ju, barn är ju rätt vilda och barn är individualister och man måste vara jättetydlig i sitt ledarskap. Då är det ju lätt att använda rösten och tjoa och tjimma, men det funkar inte, den tar slut på ett par dar. Men tydlighet i kroppen och med rörelser och det man säger ”Nej det där är inte okej.” (Skakar långsamt och tålmodigt på huvudet.) /.../ Jag tror att jag är tydlig och jag tror att jag är konsekvent.
Gun, intervju, 16 februari 2021
Här återkommer vi till huruvida lärarnas utsagor återspeglar läroplanens riktlinjer kring demokratiska värderingar och arbetssätt samt elevinflytande. Den enda egentliga makten barnen har kan likställas med mikromakt, de kan protestera genom att göra motstånd men kan de förändra på riktigt?
(Holmberg 2017). I intervjudeltagarnas utsagor utkristalliseras en röd tråd på temat vad lärarna beskriver att de gör när elever inte vill eller kan samarbeta på grund av bristande förmågor. Där betonas vikten av att kunna hantera dessa elevers frånvaro av lust och vilja eller bristande förmåga till ansvarstagande genom demokratiska arbetssätt. Samtliga intervjudeltagare beskriver att de arbetar med olika strategier för att handskas med motstånd och omvandla det till medgörlighet. Frida säger såhär:
Då får man ju själv passa sig så att man inte hamnar i affekt utan behåller lugnet. /.../ allting har en orsak… till att det blir motstånd, och då är det mycket relationsskapande, det här perspektivet att okej den här eleven vill men kan inte, vad är orsaken till att den inte kan? Och då behöver man ju ta reda på orsaken genom relationsskapande, samtal, öppna frågor och då blir ju inte mitt [bemötande] motstånd tillbaka genom det här auktoritära att liksom nu ska du göra det här, du måste göra det här…
Frida, intervju, 14 februari 2021
20
frågor är av yttersta vikt när elever visar upp motstånd. Det gäller att ta reda på den bakomliggande orsaken först och främst. Till exempel menar Frida att elever som visar motstånd oftast är i behov av särskilt stöd och handlar på ett visst sätt eftersom de saknar vissa förmågor, hon försöker då alltid möta eleven på ett öppet och inlyssnande sätt. Alla intervjudeltagare är överens om att det är viktigt att bibehålla lugnet i situationer där elever gör motstånd. Samtal är ett återkommande begrepp som används av respondenterna. Holmberg menar att det är genom konstant dialog som barn och unga utvecklar en demokratisk mentalitet och därigenom bli ansvarstagande och demokratiska medborgare (Holmberg, 2018, s. 11). Anna använder sig av intervjuer, med syfte att genom dialog komma åt elevernas synpunkter och perspektiv. Tillvägagångssättet kan förstås som det Lewin, m.fl. (1939) beskriver som en demokratisk ledarroll. Den demokratiska ledarrollen innebär att läraren låter alla elever göra sina röster hörda, samt skapar ett tryggt och öppet klimat där eleverna känner sig förstådda och delaktiga. Det handlar även om att ge eleverna möjlighet att fatta beslut gemensamt och låta dem kunna påverka sina val genom öppen dialog och kommunikation (Maltén, 2000, s. 63). Cilla förklarar sitt ledarskap med orden:
Jag tycker jag är inlyssnande, jag gillar inte så mycket att prata. Hur ska jag förklara? Jo men jag gillar inte att höra min egen röst så jättemycket i situationer när jag är en ledare och det tror jag kan vara min fördel, vilket gjorde att jag till exempel valdes som ledare i mitt förra arbetslag. Fördela ordet tycker jag är det roligaste som finns däremot! Alltså såhär missförstå mig rätt, men liksom... att få alla hörda. Så det är nog min bästa egenskap tror jag. Att alla andra hörs, och det är väl det jag tycker en ledare ska göra. /.../ Jag jobbar med demokrati som ledord. Alltså jättemycket. Lyhördhet. Cilla, intervju, 9 februari 2021
Frida uttrycker det som att allt handlar om att lära känna och skapa relationer till varje individ, för att på så sätt styrka gruppen som helhet. För att relationerna ska fungera arbetar hon bland annat genom att arbeta grupporienterat och demokratiskt, så att alla får sin röst hörd. Respondenternas
förhållningssätt till motstånd kan kopplas till Samuelssons tankar. Enligt Samuelsson är egenskaper som närhet, tillit, synliggörande av varenda individ samt bekräftelse viktiga i klassrummet. Elever som får uppleva dessa ting känner sig förstådda och delaktiga. Genom att anpassa undervisningen utifrån elevernas tankar och idéer, behov och åsikter, kan man omvandla motstånd till medgörlighet
(Samuelsson, 2017, sa. 146-147). Cilla berättar att hon skapar förståelse och empati genom att hjälpa elever att sätta sig in i den andres situation vid en konflikt, bland annat genom att dra liknelser. Frida jobbar också med att få eleverna att tänka efter och utveckla empatiska färdigheter:
Alltså jag ställer ju mycket öppna frågor till eleverna, jag tycker det är ett bra sätt att arbeta på för då får eleverna själva tänka eller komma med en lösning. Öppna frågor är exempelvis hur-frågor, att inleda frågorna med hur. Hur skulle du göra, hur upplever du, hur vill ni, hur tänker ni här, hur skulle ni agera om…? Men också jobba så de får utveckla deras empati för varandra och för samhället. Empati handlar ju mycket om att känna sig in i någon annans situation, så empatiskapande utgör ett stort arbete av mitt ledarskap för att kunna styra gruppen och stärka dem som individer.
Frida, intervju, 14 februari 2021
Disa menar att man som ledare även kan bli bemött med motstånd om eleverna inte ser poängen med en aktivitet. Att måla upp en tydlig bild av målet man är på väg mot och dess positiva aspekter kan skapa intresse hos gruppen och lust att följa med:
21
Disa, intervju, 11 februari 2021
Anna använder sig av samma strategi och synliggör för gruppen på vilket sätt de kommer att få nytta av en viss kunskap längre fram i livet:
Jag berättar att de här förväntningarna har jag på er och vi strävar mot det här... Och varför då? Jo för vi kommer lära oss det här och bli bättre på det här och känna att vi klarar av det här och det här och det kommer vi använda oss av i livet också. När då? Jo så får de komma med tankar kring vad de tänker att de kan använda de här kunskaperna till och så fylla på [med förslag] och sådär. Anna, intervju, 29 januari 2021
Pastoralt ledarskap och ansvar
Vi drar parallellen att pastoralt ledarskap liksom karismatiskt ledarskap byggs på att den som blir ledd vill följa. Tre av nio respondenter i denna studie uttryckte att de känner sig bekanta med begreppet pastoralt ledarskap sedan tidigare. Ytterligare två utöver de tre som kände till begreppet associerar begreppet till kyrklig verksamhet, men uttrycker att de saknar förståelse för begreppets innebörd i den här kontexten. Efter att vi i slutet av intervjuerna redogjort för begreppet medgav samtliga
respondenter att det är ett tillvägagångssätt de omedvetet använder sig av i sitt ledarskap.
Respondenten Eva menar att pastoral styrning kan liknas vid en metafor och jämför det med en herde som hjälper sina får på rätt väg. Bea som är en av de få respondenterna som känner till begreppet menar att det rör sig om ansvar, vägledning och gemenskap. Även termerna närhet och trygghet förekommer. Bea säger:
Ordet pastor kommer från ordet herde i sin grund, om du säger pastoralt ledarskap så är det
herdemässigt ledarskap och innebär det som en herde står för. /.../ Det är inte helt oviktigt att man får ett gott band till de man har ansvar för. Det är ju egentligen ett pastoralt ledarskap, att man kan deras namn, vet vilken nivå [de är på] och vad man ska säga för att få de att gå åt rätt håll om man nu tänker ”herde”. Jag tror också att ett pastoralt ledarskap mycket handlar om att få gruppen att trivas tillsammans, i gruppdynamiken, med humor, värme och trivsel i ”fårfållan” där man blivit placerad och gillar varandra liksom. Det är också väldigt viktigt i mellanstadiet.
Bea, intervju, 3 februari 2021
Enligt Samuelsson är ett grundläggande mänskligt behov att känna social, känslomässig, intellektuell och psykisk trygghet. Dessa behov är viktiga för att ett gott klimat i skolan ska etableras. Erbjuder fritidshemmets utbildningsverksamhet ett gott klimat kommer skolan bli en plats dit eleverna går av egen fri vilja. Både klimatet på skolan och en omsorgsfull ledare är betydelsefullt för elevernas frivilliga lärande (Samuelsson, 2017, s. 81). Som vi tidigare beskrivit menar Holmberg att
